PROTOKOLL Kommunfullmäktige

Transkript

1 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 1 (17) Paragrafer Plats och tid Klippans Kultur Center, Teatergatan i Klippan tisdag 28 oktober kl Beslutande Enligt till detta protokoll fogad sammanträdeslista Övriga närvarande Lars-Åke Svensson Hans-Åke Lindvall, sekreterare Boje Jarl, ekonomichef Ann-Margrete Ringnér, 90 Bert-Inge Karlsson, 90 Kungörelse Kungörelse om sammanträde har utsänts till samtliga ledamöter och ersättare samt anslagits på kommunens anslagstavla och kommunens hemsida. Kungörelsen har i begränsad omfattning införts såsom annons i Nordvästra Skånes Tidningar. Utses att justera Michael Nemeti Hans-Bertil Sinclair Justeringens plats och tid Sekreterare Ordförande Justerare Kommunkansliet i Klippan, måndag 10 november 2014 Lars Åke Svensson Johan Pettersson Michael Nemeti Hans-Bertil Sinclair ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Klippans kommun, Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunkansliet i Klippan Elisabeth Olsson

2 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2 (17) Innehållsförteckning: 84 Val av lekmannarevisor i Treklövern Bostads AB efter Karl-Gustav Lundberg (M) 85 Avsägelse från Paul Gustafsson (S), av uppdrag som revisor 86 Fyllnadsval efter Anne Rosengren (M) av uppdrag som ersättare i Barn- och utbildningsnämnden 87 Avsägelse från Therese Borg (SD) av uppdrag som ledamot i Barn- och utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen 88 Omstrukturering av SIKAB 89 Fastighetsförvärv Klippan 3:330 (förskolan Täppan) 90 Lokalt välfärdsbokslut Tillstånd till uppförande av fastighet och upplåning av kapital till Kv. Valhalla 17, Klippans kommun 92 Delårsbokslut per för Klippans kommun 93 Redovisning av motioner vars beredning ej slutförts 94 Delgivningsärende Signatur justerare Utdragsbestyrkande

3 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 3 (17) 84 Val av lekmannarevisor i Treklövern Bostads AB efter Karl-Gustav Lundberg (M) KS Ärendet Karl-Gustav Lundberg (M) har avsagt sig uppdrag som ledamot i Revisionen. Uppdrag som lekmannarevisor i Treklövern Bostads AB är kopplat till uppdraget som vice ordförande i Revisionen och skall härmed väljas. Kommunfullmäktiges beslut Till ny lekmannarevisor i Treklövern Bostads AB väljs Bo Rosengren (M), Karbingatan 8, Ljungbyhed för återstoden av mandatperioden Signatur justerare Utdragsbestyrkande

4 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 4 (17) 85 Avsägelse från Paul Gustafsson (S), av uppdrag som revisor KS Ärendet Paul Gustavsson (S), Ängelholmsgatan 80, Klippan har avsagt sig uppdrag som ledamot i Revisionen fr.o.m Beslutsunderlag Paul Gustavssons avsägelse Kommunfullmäktiges beslut 1. Paul Gustavsson (S) befrias från uppdrag som ledamot i Revisionen. 2. Till ny ledamot i Revisionen utses Harald Hansen (S), Järnhyttegatan 15, Klippan. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

5 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 5 (17) 86 Fyllnadsval efter Anne Rosengren (M) av uppdrag som ersättare i Barn- och utbildningsnämnden KS Ärendet Anne Rosengren (M) befriades , Kf 79/14 från uppdrag som ersättare i Barn- och utbildningsnämnden. Ärendet om fyllnadsval bordlades. Kommunfullmäktiges beslut Ärendet bordläggs. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

6 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 6 (17) 87 Avsägelse från Therese Borg (SD) av uppdrag som ledamot i Barn- och utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen KS Ärendet Therese Borg(SD), Kungsgatan 15 B, Ljungbyhed har avsagt uppdrag som ledamot i Barn- och utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Therese Borgs avsägelse Kommunfullmäktiges beslut 1. Therese Borg (SD) befrias från uppdrag som ledamot i Barn- och utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen. 2. Ärendet bordlägges. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

7 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 7 (17) 88 Omstrukturering av SIKAB KS Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 49 att uppdra åt kommundirektör i samråd med Treklöverns Vd genomföra en utredning av omstrukturering av Småindustrilokaler i Klippan AB (SIKAB). Det konstaterades att strukturen på SIKAB s fastighetsinnehav kraftigt har förändrats och att det därför är lämpligt att se över om det är ändamålsenligt att ha två aktiebolag som förvaltar lokaler och bostäder. Det anges att en möjlig inriktning skulle kunna vara att renodla fastighetsinnehavet till att kommunen i huvudsak äger de verksamhetslokaler där det bedrivs kommunal, eller kommunalt finansierad verksamhet medan Treklövern äger hyresfastigheter samt verksamhetslokaler riktade till näringsliv och icke kommunal verksamhet. En sådan renodling antas kunna innebära en viss rationalisering. När uppdraget gavs ägde SIKAB fyra fastigheter. Med beslut i Kommunfullmäktige , 17 såldes två av fastigheterna; Tallen 15 och Brännaren 1. Anledningen till försäljningen angavs vara att fastigheterna inte längre uppfyllde bolagsordningens ändamål att verka för näringslivsutvecklingen i kommunen. Bedömningen var att andra aktörer lika väl tillhandahåller uthyrning av lokaler till näringsverksamhet. Det återstår således två fastigheter i SIKAB s ägo; Polstjärnan 7 och Sågen 8. Polstjärnan har nyligen utbjudits till försäljning. Det finns intressenter och därmed ett gott hopp om att kunna sälja fastigheten till en rimlig köpeskilling som är i närheten av eller över det bokförda värdet. Fastigheten i kv. Sågen har en totalyta på m 2. Av dessa är för närvarande 3890 m 2 uthyrda till Klippans kommun, 765 m 2 till externa hyresgäster och 5445 m 2 är tomma. Fastigheten har ett bokfört värde på 9592 tkr. Detta är mycket högt beaktat byggnadens skick och hur stor andel som står tom. För något år sedan gjordes en ombyggnad av en del av byggnaden för kommunens räkning att användas av en gymnastikförening. Värdet på ombyggnaden är idag cirka 4000 tkr vilket kan anses motsvara ett rimligt bokfört värde på fastigheten. Det krävs således en nedskrivning av värde med 5592 tkr. Eftersom Sågen idag i huvudsak används till kommunfinansierade ändamål så är det lämpligt att fastigheten överförs till kommunen. Dessutom diskuteras fortsatta ombyggnationer för fritids- och kulturändamål. Även om dessa inte ligger i närtid så är det den sannolika framtida användningen. Lokalerna har inte under lång tid haft någon efterfrågan på att hyras ut till näringsverksamhet annat än i liten omfattning och till låga hyror. Försäljning till kommunen för 4 Mkr medför en lagfartskostnad om 170 tkr (4,25 % av köpeskillingen). Signatur justerare Utdragsbestyrkande

8 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 8 (17) Efter ovan redogjorda fastighetsförsäljningar kommer SIKAB att ha en likviditet på 13,5 Mkr, långa skulder på 5 Mkr och korta skulder på 1 Mkr. Kvar blir ett likviditetsöverskott på 7,5 Mkr. Under hösten 2014 skulle 6-6,5 Mkr kunna överföras till Klippans kommun i form av aktieutdelning varefter bolaget kan ansöka om frivillig likvidation. Ett likvidationsförfarande tar 6-12 månader att genomföra och när det har slutförts så utbetalas kvarvarande pengar till aktieägaren Klippans kommun. Parallellt föreslås i separat ärende att förskolan Täppan överförs från Treklövern Bostads AB till Klippans kommun. Skälet är detsamma som anges i inledningen av detta ärende, nämligen att renodla fastighetsinnehavet så att kommunen äger fastigheter som man bedriver verksamhet i. Kommunstyrelsen föreslås föreslå Kommunfullmäktige besluta att förvärva fastigheten Sågen 8 från SIKAB för en köpeskilling om 4 mnkr med tillträde , att finansiera köpet genom en utökning av årets investeringsbudget med 4 mnkr, att ge styrelsen för SIKAB i uppdrag att avveckla bolaget Småindustrilokaler i Klippan AB för att därefter likvidiera bolaget samt att genomföra en aktieutdelning från SIKAB till Klippans kommun på 6 mnkr under hösten Beslutsunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen , 109. Köpekontrakt fastigheten Sågen, bilaga Kf 88/14. Kommunstyrelsens beredningsförslag , 119. Yrkande Kenneth Dådring (M) yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut 1. Köpekontrakt varigenom Klippans kommun förvärvar fastigheten Sågen 8 från SIKAB för en köpeskilling om 4 Mkr godkänns. 2. Finansiering av köpeskillingen och lagfartskostnad om kr görs genom utökning av årets investeringsbudget. 3. Styrelsen för SIKAB får i uppdrag att avveckla bolaget Småindustrilokaler i Klippan AB (SIKAB) för att därefter likvidera bolaget. 4. Aktieutdelning från SIKAB till Klippans kommun på 6 Mkr skall genomföras under hösten Signatur justerare Utdragsbestyrkande

9 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 9 (17) 89 Fastighetsförvärv Klippan 3:330 (förskolan Täppan) KS Ärendet Under en tid har Treklövern Bostads AB tillsammans med Klippans kommun utrett ägarfrågorna för fastigheterna i Klippan kommunkoncernen. Detta har lett till att lokaler med kommunal verksamhet ska ägas av Klippans kommun och bostäder samt annan extern verksamhet ska ägas av Treklövern Bostads AB. Därmed lämnas förslag på att förskolan Täppan säljs till kommunen, en extern värdering har utförts och värdet visade KKR med tillträde Klippans kommun har erbjudit en köpeskilling om KKR. Beslutsunderlag Protokollsutdrag Kommunstyrelsen , 110. Köpekontrakt fastigheten Klippan 3:330, bilaga Kf 89/14. Kommunstyrelsens beredningsförslag , 120. Kommunfullmäktiges beslut 1. Köpekontrakt varigenom Treklöverns Bostads AB till Klippans kommun överlåter fastigheten Klippan 3:330 (förskolan Täppan) för en köpeskilling om kr godkänns. 2. Finansiering av köpeskilling och lagfartskostnad om kr görs genom utökning av årets investeringsbudget. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

10 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 10 (17) 90 Lokalt välfärdsbokslut 2013 KS Ärendet Ann-Margrete Ringnér och Bert-Inge Karlsson föredrar lokalt välfärdsbokslut Klippans kommun för år Folkhälsorådet har sedan 2005 årligen sammanställt lokala välfärdsbokslut för kommunen. Fram till och med välfärdsbokslut 2009 har upplägg och indikatorer i stort presenterats på samma sätt. I välfärdsbokslutet för redovisades något färre indikatorer än tidigare år. Region Skånes Folkhälsoenkät år genomfördes under senare delen av 2012 och resultatet från denna enkätundersökning var inte tillgänglig när bokslutet 2012 presenterades. Indikatorer från hälsoenkäten ingår i bokslutet för Gällande folkhälsoenkät för barn och unga som genomfördes under 2012 ingick utvalda indikatorer i bokslutet för Under våren 2014 genomfördes en lokal enkätundersökning i åk 9 med samma frågor som i den regionala. Delar av denna undersökning ingår i bokslutet för Beslutsunderlag Lokalt välfärdsbokslut 2013, bilaga Kf 90/14. Kommunstyrelsens beredningsförslag , 124. Yrkande Bodil Andersson (KD) yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag samt yrkar följande tillägg Lokalt välfärdsbokslut upprättas vartannat år. Kerstin Persson (S) yrkar avslag på Bodil Anderssons tilläggsyrkande. Ordföranden finner att det föreligger Kommunstyrelsens förslag och Bodil Anderssons tilläggsyrkande Lokalt välfärdsbokslut upprättas vartannat år samt Kerstin Perssons yrkande om avslag på Bodil Anderssons tillägg. Ordföranden finner att Kommunfullmäktige bifallit Kommunstyrelsens förslag med avslag på Bodil Anderssons tilläggsyrkande. Kommunfullmäktiges beslut 1. Informationen noteras. 2. Utveckla former för hälsofrämjande arbete gällande personer med funktionsnedsättning i samarbete med Region Skåne, föreningar samt privata och offentliga aktörer. 3. Fortsätta arbetet med att utveckla former för arbetet med äldres hälsa. 4. Arbeta med att hitta former för att öka barns och ungas välmående och delaktighet. 5. Fortsätta arbetet med att utveckla arbetet med ANT-frågor. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

11 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 11 (17) 91 Tillstånd till uppförande av fastighet och upplåning av kapital till Kv. Valhalla 17, Klippans kommun KS Ärendet Styrelsen för Treklövern Bostads AB beslutade vid sammanträdet att starta byggnation på Valhalla 17 i Klippan. Styrelsen hemställer om kommunfullmäktiges tillstånd att på kv. Valhalla 17 uppföra tolv lägenheter i tre våningar till en beräknad produktionskostnad av kronor. Investeringsbeloppet ryms inom redan beslutad limit för kommunal borgen. Beslutsunderlag Treklövern Bostad AB:s prognos , bilaga Kf 91/14. Kommunstyrelsens beredningsförslag , 127. Kommunfullmäktigs beslut Medger Treklövern Bostads AB att uppföra byggnation kv. Valhalla 17 och uppta lån. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

12 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 12 (17) 92 Delårsbokslut per för Klippans kommun KS Ärendet Ekonomikontoret överlämnar härmed delårsrapport per som föredras av Boje Jarl. Delårsrapporten visar ett negativt årsresultat för 2014 på -9,7 mnkr. Det befarade negativa resultatet grundas på att kommunfullmäktige tagit beslut om en underbalanserad budget med 6,7 mnkr, vilket innebär att vi startar på denna nivå. Konsekvens av detta är att om alla nämnder samt finansförvaltningen håller sina budgetar så blir årsresultatet -6,7 mnkr. Utöver en underbalanserad budget har vi problem med budgetöverskridanden inom både socialnämndens, barn- och utbildningsnämndens och kommunstyrelsens verksamhetsområden. Tillsammans överskrider våra nämnder givna budgetanslag med 10,2 mnkr vilket innebär att vi då hamnar på -16,9 mnkr (6,7 +10,2). Prognosen visar tydligt att Klippans kommun går mot ännu ett år med negativt årsresultat. Överskridandena motverkas och mildras till viss del genom att finansförvaltningen visar +7,2 mnkr jämfört med budget. Vi ska dock ha klart för oss att i denna siffra innefattas planerad utdelning från SIKAB med 6,0 mnkr under hösten. Om inte denna utdelning blir verklighet så blir årsprognosen ett underskott på -15,3 mnkr. Som en konsekvens av det problematiska ekonomiska läget kommer skatten i kommunen att höjas inför Samtidigt har ett stort antal åtgärder vidtagits i besparingssyfte inom samtliga nämnder. Detta räcker uppenbarligen inte, eftersom nämnderna fortfarande visar klart negativa prognoser. Även om prognoserna i vissa delar är väldigt försiktiga och kan bli bättre till årsslutet så måste en fortsatt stram ekonomisk politik användas. Samtliga nämnder måste få klart för sig att det är den av kommunfullmäktige fastställda budgeten som gäller. Kommunstyrelsen föreslås besluta att uppmana samtliga nämnder att hålla budgeten för 2014, att åtgärdsplaner för budgetbalans ska inlämnas till Kommunstyrelsen senast och att i övrigt godkänna bifogad delårsrapport per På grund av förändringar i volymer samt korrigeringar enligt bilaga föreslås Kommunstyrelsen även besluta att utöka Barn- och utbildningsnämndens ram 2014 med 0,5 mnkr samt att som finansiering utöka kontot för skatteintäkter 2014 med 0,5 mnkr. Beslutsunderlag Delårsbokslut per , bilaga A Kf 92/14. Ekonomichef Boje Jarls skrivelse , bilaga B Kf 92/14. Kommunstyrelsens beredningsförslag , 129. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

13 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 13 (17) Yrkande Kerstin Persson (S) och Kenneth Dådring (M) yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut 1. Uppmana samtliga nämnder att hålla budgeten för Åtgärdsplaner för budgetbalans inlämnas till kommunstyrelsen senast Godkänner i övrigt bifogad delårsrapport per Utökar Barn- och utbildningsnämndens ram 2014 med 0,5 mnkr. 5. Utökar kontot för skatteintäkter 2014 med 0,5 mnkr. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

14 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 14 (17) 93 Redovisning av motioner vars beredning ej slutförts KS Ärendet Kommunkansliet har sammanställt redovisning av motioner vars beredning ännu inte slutförts. Beslutsunderlag Kommunkansliets sammanställning bilaga Kf 93/14. Kommunstyrelsens beredningsförslag , 131. Kommunfullmäktiges beslut Informationen noteras. Signatur justerare Utdragsbestyrkande

15 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 15 (17) 94 Delgivningsärende KS Länsstyrelsen Skåne Beslut gällande tillsyn över kommunens beslut att anta detaljplan för del av Klippan 3:8, industriområde Fabriksvägen, Klippan KS Protokoll Kommunstyrelsen , 125 Kommunstyrelsens yttrande över granskning av investeringsprojekt Snyggatorpsskolan. KS Medelpunkten Delårsrapport per KS Söderåsens miljöförbund Delårsrapport Signatur justerare Utdragsbestyrkande

16 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 16 (17) Beslutande (fullmäktige och tjänstgörande ersättare) Närvaro Omröstningar Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Kerstin Persson (S) 1 Christian Hendlertz (SD) 1 Kenneth Dådring (M) 1 Rose-Marie Svensson (S) Gunilla Svensson (S) 1 Michael Nemeti (S) 1 Therese Borg (SD) - Hans-Bertil Sinclair (M) 1 Maria Sjöberg (S) 1 Bo Andersson (C) Carl-Axel Wilhelmsson (C) 1 Charlotte Eliasson-Anderberg Bert-Inge Karlsson (KD) 1 Åsa Edvardsson (SD) 1 Cecilia Scott (M) 1 Jörgen Bjerknäs (MP) 1 Charlotta Gudmundsson (S) 1 Tamara Kiraly (SD) 1 Kent Lodesjö (S) 1 Jacob von Post (M) 1 Neyssa Lundmark (S) 1 Richard Johansson (FP) Tommy Cedervall (FP) 1 Rune Persson (S) 1 Christian Olsson (SD) 1 Helena Dådring (M) Pia Dahl (M) 1 Signatur justerare Utdragsbestyrkande

17 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 17 (17) Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Karin Enqvist (V) 1 Laila Möller Nilsson (S) 1 Christer Johansson (C) 1 Bodil Andersson (KD) 1 Jonas Denhammar (SD) 1 Paul Gustavsson (S) 1 Jesper Hansen (M) 1 Gun Samuelsson (S) 1 Niklas Wandegren (SD) 1 Boris Svensson (S) 1 Tonny Svensson (M) Jan Olof Karlsson (M) 1 Monica Johansson Jarl (S) 1 - Mats Waldemarsson (S) 1 Johanna Andersson (C) 1 - Ingegerd Hagelin (M) Ellinor Varady (M) 1 Cecilia Örnemark (MP) 1 Johan Pettersson (S) 1 Ej tjänstgörande ersättare Jan Tingecz 1 Jan Wallgren 1 Anders Nilsson 1 Lars Håkansson 1 Roland Ottosson 1 Carina Andersson 1 Signatur justerare Utdragsbestyrkande

18

19

20

21

22

23

24

25

26 KLIPPANS KOMMUNS DELÅRSRAPPORT 2014 Fokusområden VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN FOLKHÄLSA/LIVSKVALITET DIALOG VARUMÄRKESBYGGANDE EKONOMI MEDARBETARE

27 Klippans kommuns Delårsrapport (53)

28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Klippans kommun, KF... 5 Inledning... 5 Ledning och styrning... 5 Sammanfattning av måluppfyllelse... 6 Förvaltningsberättelse... 7 Vår omvärld - Ekonomi och arbetsmarknad... 7 Viktiga händelser under året... 7 Befolkning... 7 Personalen - Vår främsta resurs... 8 Mål för God ekonomisk hushållning... 8 Kommunen Bolagen Ekonomisk analys och framtidsutsikter Räkenskaper Redovisningsprinciper Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Finansiell rapport Finansiella nyckeltal Noter Nämndernas drifts och investeringsredovisning Kommunstyrelse Nämndsredovisning Måluppfyllelse - Fokusområde/Inriktningsmål Ekonomi Plan- och byggnämnd Nämndsredovisning Måluppfyllelse - Fokusområde/Inriktningsmål Klippans kommuns Delårsrapport (53)

29 Ekonomi Kultur- och fritidsnämnd Nämndsredovisning Måluppfyllelse - Fokusområde/Inriktningsmål Ekonomi Barn- och utbildningsnämnd Nämndsredovisning Måluppfyllelse - Fokusområde/Inriktningsmål Ekonomi Socialnämnd Nämndsredovisning Måluppfyllelse - Fokusområde/Inriktningsmål Ekonomi Bilagor Budgetförändringar under året Bolagens redovisning Klippans kommuns Delårsrapport (53)

30 KLIPPANS KOMMUN, KF INLEDNING LEDNING OCH STYRNING Klippans kommun arbetar med mål- och resultatstyrning. Det innebär att vi utifrån politiska mål och ekonomiska resurser ska skapa bästa möjliga resultat för medborgare, brukare och kunder. Resultaten ska mätas så att vi kan följa utvecklingen över tiden och i jämförelse med andra kommuner. STYRSYSTEM SAMT PROCESS Vid uppföljning ska KS och nämnderna återrapportera till Kommunfullmäktige genom att redovisa en analys och bedömning av måluppfyllelsen för inriktningsmålen. Denna bedömning ska baseras på den analys av resultatmål och ev verksamhetsmål som gjorts inom verksamheten och rapporterats till respektive nämnd. Analysen ska svara på följande frågor: Vilket resultat har uppnåtts? Hur väl stämmer resultatet med det uppsatta målet? Vad beror eventuella avvikelser på? Bedömningen av måluppfyllelsen sammanfattas med en färgmarkering, röd, orange, ljusgrön eller mörkgrön. Färgen sätts manuellt och som vägledning för bedömningen gäller följande: Röd Målet ej nått Orange Målet ej nått, men vi rör oss mot det Ljusgrön Målet ej helt nått Mörkgrön Målet nått Klippans kommuns Delårsrapport (53)

31 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE Fokusområden VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/ RESULTATEN I SKOLAN FOLKHÄLSA/ LIVSKVALITET DIALOG VARUMÄRKES- BYGGANDE EKONOMI Senaste kommentar Vi arbetar i samverkan mellan olika förvaltningar och nämnder för att barn och ungdomar ska kunna utvecklas positivt såväl fysiskt som intellektuellt. Upprustning av byggnader, förbättringar av inomhusluft och riktade insatser på upprustning av skolornas lekplatser lyfter tillsammans elevernas fysiska arbetsmiljö. Resultaten i skolorna har förbättrats. Det gäller både meritvärden, resultat i nationella prov och andel behöriga till nationellt program. Socialförvaltningen arbetar fokuserat med att se till hela familjen och sammanhanget kring den enskilde brukaren. Vi arbetar för att alltid ha barnens behov i centrum. Skolresultat och barns hälsa är avgörande för deras utveckling. Skolverksamhet och hälsouppföljning är lättare att få resultat av än sociala behandlingsinsatser. Socialförvaltningens ledning träffar skolans ledning regelbundet och inriktningen är nu att göra ett omtag för att fördjupa samverkan. Målen ej nådda men på god väg att nås. Kommunen strävar efter att öka trivsel och hälsa genom attraktiva boendemiljöer. Vi gör satsningar på folkhälsan genom olika aktiviteter. På energiområdet görs insatser för besparingar och omställning till hållbara alternativ. Insatser krävs för genomförande av kommunens miljöprogram. Samverkan och samarbete behöver utvecklas i folkhälsofrågor. Detta för att få en gemensam bild utav vilka preventiva insatser som behöver göras för att förebygga en ohälsosam livsstil för våra kommuninvånare i Klippans kommun. Målen ej nådda och förbättringarna är små. Inom fokusområdet görs under 2014 en stor satsning genom införandet av kundtjänstfunktionen. Syftet är att erbjuda bättre service, tillgänglighet och bemötande samtidigt som den interna effektiviteten kan förbättras. Detta tillsammans med dialogtjänster kan ge en positiv utveckling under de närmaste åren. Dialogen med medborgare och brukare är grundläggande förutsättning för en god verksamhet. Elevernas delaktighet, ansvar och inflytande har ökat både vad det gäller pedagogisk planering och utvecklingssamtal. Inom socialtjänsten har fokus varit på att få en ekonomi i balans och därmed har arbetet med att utveckla dialogen i någon mån fått stå tillbaka. Målen är ej nådda men på god väg att nås. Vi strävar efter samverkan och fokuserar också på utveckling av kommunikationer och fysisk miljö samt helhetssyn hos medarbetarna. Ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter med god kvallité stärker kommunens varumärke. I takt med att skolresultaten förbättras och den digitala tekniken utvecklas, stärks skolornas attraktionskraft. Målen ej nådda men vi rör oss emot dem. Prognosen för hela kommunen är ett underskott på 3 Mnkr mot budget. Tillsammans med budgeterat underskott 6,7 Mnkr beräknas kommunens resultat för 2014 bli minus 9,7 Mnkr. Kommunstyrelsens prognos är ett minus med 2,3 Mnkr. Inom Barn- och utbildningsnämnden är anpassningsåtgärder vidtagna men full effekt kan inte förväntas förrän Beräknat underskott 3,3 Mnkr Socialnämnden bedömer att underskottet för 2014 blir 4,5 Mnkr. Med hjälp av en åtgärdsplan med handlingsplan som noga följs upp har inriktningen varit att förutom att få budgeten i balans även utveckla verksamheten. Målen ej nådda men vi rör oss emot dem. MEDARBETARE Inom fokusområdet satsar vi på helhetssyn och mångfald. Medarbetarpolicyn har reviderats 2013 och medarbetarenkät ska genomföras under Vi satsar kontinuerligt på ledarutveckling. Mångfaldsmålen kräver strategiska satsningar. Medarbetarna är den viktigaste resursen i verksamheten. För att kommunen skall kunna erbjuda en god verksamhet krävs att personalen har förståelse för sitt uppdrag och ges möjlighet att ta ansvar genom delaktighet. Därigenom skapas trygghet och tillit både inom verksamheten och mellan personal och brukare/medborgare. Målen ej nådda men vi rör oss emot dem. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VÅR OMVÄRLD - EKONOMI OCH ARBETSMARKNAD Konjunkturen är på väg att sakta förbättras och indikatorer pekar på att optimismen har återvänt i Sverige. Företags- och hushålls förtroende har stärkts. Efterfrågan på svensk export är dock fortfarande trög och ekonomin hålls därför delvis tillbaka av problemen i omvärlden vilka mycket långsamt håller på att lösas. Det är främst hushållens konsumtion som är den största drivkraften för närvarande i svensk ekonomi. Arbetslösheten sjunker under 2014 och 2015, men det går sakta och enligt Konjunkturinstitutets bedömningar är det först i slutet av 2017 som vi kan vara nere på ca 6,5% arbetslöshet. SKL:s ekonomer gör bedömningen att BNP ökar 2,7 % procent 2014 och 3,6 % 2015 vilket är en klar förbättring mot Trots lågkonjunkturen har tillväxten i skatteunderlaget varit relativt god under senare år och bedöms växa även under åren framöver. Skatteintäkterna kommer emellertid ändå inte att räcka till för att under kommande år utveckla välfärden i den takt vi varit vana vid. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Efter 2013 års bekymmersamma ekonomi tillsattes kring årsskiftet en krisgrupp, en arbetsgrupp som under de första månaderna 2014 arbetade fram ett förslag som innebar budgetjusteringar inom samtliga nämnder. Förändringarna har varit en del för att få bukt med kommunens ekonomi. En föreslagen skattehöjning 2015 är ytterligare en del i att stärka upp ekonomi och verksamhet. Både Socialnämnden och Barn och utbildningsnämnden har dock haft fortsatta problem att få budgeten i balans. Inom båda nämnderna pågår emellertid åtgärder/ åtgärdsplaner för att på helåret nå en budget i balans. Dessutom finns befarade överskridanden inom kommunstyrelsens tekniska förvaltning. Vid årsskiftet skapades en gemensam räddningstjänst för Klippan och Åstorp med administration och ledning placerad i Åstorp. Kommunens första konstgräsplan har efter många diskussioner färdigställts under året. Det kommunala engagemanget i Naturbruksgymnasiet har slutförts och från den 1/8 drivs gymnasiet helt i privat regi. Segragymnasiet har tagit över. Dock hänger vissa osäkra delar kvar, bl a personal som inte velat flytta med till den nya ägaren. Förslag på avveckling av Sikab som bolag har arbetats fram under våren. Under hösten är bolaget tänkt att tömmas på fastigheter (försäljningar och överföringar till kommunen) för att därefter kunna avvecklas helt. Ombyggnad av kommunhusets entré har färdigställts och en modern kundtjänst har startats upp under våren. Kommunövergripande samverkan diskuteras och planeras f n vad gäller IT-drift inom 6K-området. Diskussioner har under året pågått och pågår om lokalfrågorna och innehåll i lokalerna vad gäller bl a Åbyskolan och kv. Sågen. Vad gäller långsiktig lokalhantering startade ett arbete upp i juni månad med målsättning att skapa en struktur och prioritering i kommande behov av lokalanpassningar och byggnationer. Färingtofta skola har lagts ner och barnen flyttats till Ljungbyhedsskolan. En hel del diskussioner har skett kring brottningen i Klippan och att ha kvar ett hållbart brottningscenter i kommunen. BEFOLKNING Befolkningssiffran är för närvarande svagt stigande, 19 personer sedan årsskiftet ( = ). Glädjande är födelseöverskott 2014, 123 födda och 105 döda. Sedan 2001 har befolkningen stadigt ökat varje år. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

33 PERSONALEN - VÅR FRÄMSTA RESURS Sjukfrånvaron har ökat sedan 2012 och denna trend håller i sig även Under perioden uppgick sjukfrånvaron till 5,4 %, beräknat på antal frånvarotimmar i relation till antal arbetstimmar. Sjukfrånvaron för motsvarande period under 2013 uppgick till 4,9%. Ökningen av sjukfrånvaron är inte unik för Klippans kommun, vi följer den trend som gäller för riket i övrigt. Ökningen har framför allt skett inom Socialförvaltningen. Sjukfrånvaron fortsätter att öka inom Socialförvaltningen medan Barn- och Utbildningsförvaltningen har en jämn sjukfrånvaro. De små förvaltningarna Kommunledning och Kultur& Fritid har mer varierad sjukfrånvaro vilket beror på att antalet anställda inom dessa förvaltningar inte är många. En stor förändring mellan 2013 och 2014 är att ungas sjukfrånvaro har ökat markant medan sjukfrånvaro för de som är 50 år och äldre har minskat. Vid jämförelse av män och kvinnors sjukfrånvaro kvarstår skillnaderna som innebär att kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män. Kvinnors sjukfrånvaro fortsätter öka. Summering: Sjukfrånvaron bland anställda i Klippans kommun fortsätter att öka, framförallt inom Socialförvaltningen och bland yngre medarbetare och kvinnor. MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Budget 2014 innehåller dels övergripande finansiella mål för kommunen och dels övergripande verksamhetsmål, vilka bedömts vara särskilt viktiga för att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Det finns två finansiella mål för 2014: Årets resultat ska vara positivt samt täcka ev. underskott från tidigare år. Prognosen för årets resultat 2014 är negativ. Underbalanserad budget samt budgetöverskridanden inom både kommunstyrelse, socialnämnd och barn - och utbildningsnämnd ger ett befarat resultat för 2014 på - 9,7 mnkr. Målet ej uppnått Klippans kommuns Delårsrapport (53)

34 Kommunens totala permanenta låneskuld (långfristig låneskuld samt den del av kortfristig skuld som bedöms som permanent) skall inte öka under 2014 och vid nästa mandatperiods slut inte överstiga det bokförda värdet av kommunens va-anläggningar. Total långfristig låneskuld uppgår till 114,7 mnkr. Någon nyupplåning har inte skett under 2014 och kommer inte att göras under de månader som är kvar. Målet kan därför sägas uppnås i denna del (dock skedde nyupplåning med mnkr hösten 2013). Huruvida rätt nivå kommer att vara uppnådd vid nästa mandatperiods slut går inte i dagsläget att bedöma. Det är dock ett högt prioriterat mål vilket innebär att det bör vara möjligt att uppnå. Det finns fyra övergripande verksamhetsmål för 2014: Verksamheterna ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning. Både kommunstyrelse, socialnämnd och barn och utbildningsnämnd prognostiserar betydande underskott jämfört med budget. Överskridandena samt en underbalanserad budget är anledningar till att kommunen under 2014 inte når upp till god ekonomisk hushållning. Inom förvaltningarna pågår ett intensivt arbete för att minska årets underskott. Dock ser det i dagsläget inte ut som om kommunen ens når lagstiftningens krav på balans i ekonomin, dvs noll-resultat. Förmågan till anpassning och omprövning är inte tillräcklig. Målet uppnås inte för de stora nämnderna och inte heller för kommunen som helhet. Medarbetarna skall stimuleras i att se sig själva och verksamheterna som delar i en helhet och och genom att ta helhetsansvar öka förutsättningarna för professionell samverkan och ansvarstagande. Delaktighet och helhetssyn främjas och utvecklas i första hand genom vårt styrsystem som bygger på dialog om ekonomi och analys av verksamheternas mål. Detta innebär att samtliga chefer ska diskutera mål och ekonomi med sina medarbetare minst tre gånger om året, efter varje tertial. Vi arbetar dessutom kontinuerligt med ledarutveckling. Delaktigheten stöds också av processerna för samverkan med de fackliga organisationerna där ekonomi alltid är en stående punkt på kallelsen. Målet bedöms delvis uppnått. Vi skall öka tillgängligheten och utveckla dialogen genom effektiva och flexibla funktioner för service i form av e-tjänster, telefontjänster och fysiska möten. Kundtjänstfunktionen infördes under våren och har successivt uppgraderats. Ärendehanteringen följs upp och utvecklas. Under hösten kommer mätningar av bl a tillgänglighet och bemötande att genomföras. Införandet av Kundtjänst innebär en satsning på dialog med brukare och medborgare. Förslag till utveckling av medborgardialogen, bl a genom en officiell Facebooksida, kommer att tas upp till beslut under hösten. Under året har två dialogmöten med medborgare hållits kring förskolelokaler i Ljungbyhed. De närmaste åren kommer att bli betydelsefulla för kommunens utveckling av medborgar- och brukardialog, elektroniska tjänster, nyttjandet av sociala medier m.m. Vi rör oss mot målet. Alla barn och elever ska stimuleras och utmanas i sitt lärande så att det genomsnittliga meritvärdet ökas i alla ämnen både inom grund och gymnasieskolan. Skolresultaten förbättras genomgående inom både grundskola och gymnasieskola. Enligt SKL:s Öppna jämförelser 2014 har Klippans placering i riket avseende meritvärdena i årskurs 9 förbättrats från 164 till 138. Värdena avser läsåren 2011/12 respektive 2012/13. Resultaten i gymnasieskolan är något sämre än i riket men uppvisar förbättring till placering 123 i riket. Vad gäller övergångar till högskola hamnar kommunen på plats 243, vilket är en svag förbättring. Löpande genomförs screeningar i år 2,4 och 7 i samtliga grundskolor som en del i kartläggning av läs- och skrivutveckling. Ett projekt har inletts för att inom ramen för kommunens ledningssystem Stratsys formalisera det systematiska kvalitetsarbetet. Vi rör oss mot målet. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

35 KOMMUNEN RESULTAT - KOMMUNEN Efter positiva bokslutsresultat under ett antal år hamnade resultatet 2011 på blygsamma +2,1 mnkr blev resultatet +8,0 mnkr, ett resultat som blivit negativt om vi inte fått s.k. AFA-pengar med totalt 15,5 mnkr. Trots återbetalda sjukförsäkringspremier från AFA på nästan 15 mnkr 2013 visade kommunen detta år ett underskott på -6,3 mnkr vilket var alarmerande och tydligt indikerade att vi har omfattande problem med ekonomin. Att resultatet inte var bättre berodde framför allt på en svag budget (+0,8 mnkr) samt ett rekordartat budgetöverskridande inom socialnämndens område (-20,8 mnkr). Då även Barn och utbildningsnämnden visade underskott (-3,1 mnkr) räckte inte ens AFA-pengar till för att få ett positivt resultat i Klippan Med en underbalanserad budget 2014 på -6,7 mnkr kombinerat med befarade överskridanden inom både socialnämnd, barn -och utbildningsnämnd och kommunstyrelse visar prognosen i delårsrapporten att kommunen inte heller 2014 uppnår lagens krav på balans i ekonomin. Befarat årsresultat hamnar på -9,7 mnkr. En utdelning från vårt småindustribolag Sikab på 6,0 mnkr hjälper till att förbättra situationen men ska ett nollresultat uppnås för 2014 krävs extraordinära åtgärder inom de stora nämnderna under årets sista månader. RESULTAT - NÄMNDERNA Totalt sett för helåret 2014 prognostiseras för nämnderna (finansförvaltningen ej inräknad) ett resultat på 10,2 mnkr jämfört med budget. Som synes nedan är överskridandena fördelade på både socialnämnd, barn och utbildningsnämnd och kommunstyrelse. Kommunstyrelsens prognos för helåret 2014 uppgår till 2,3 mnkr varav kommunlednings-förvaltningen svarar för -0,5 mnkr och tekniska förvaltningen för 1,8 mnkr jämfört med budget. Kommunledningsförvaltningens underskott beror främst på ökade kostnader för överförmyndarverksamhet, en större uppgradering av televäxeln samt oklarheter kring budget och redovisning för räddningstjänstens nya organisation med gemensam nämnd. Minskade rehabinsatser förbättrar resultatet. Tekniska förvaltningens underskott beror främst på tre delar. Va-verksamheten går inte ihop och visar -0,8 mnkr mot budget. Taxeändring måste övervägas framöver. Fastighetsavdelningen visar -1,5 mnkr vilket till största delen beror på uteblivna hyresintäkter för tomma lokaler. Slutligen redovisar kost -och lokalvård -0,6 mnkr mot budget vilket främst beror på omställningskostnader vid avveckling Naturbruksgymnasiet och Färingtofta skola samt ej budgeterade löneavtalsökningar Det negativa resultatet kompenseras till viss del genom att gata/park redovisar en prognos på +1,1 mnk. Återhållsamhet vad gäller beläggningsarbeten och parkverksamhet har fått tas till för att minska ner det befarade underskottet Plan- och byggnämnden visar totalt en årsprognos på -0,1 mnkr. Underskottet beror främst på risk för lägre bygglovsintäkter än beräknat. Kultur- och fritidsnämnden visar totalt sett en årsprognos på +-0. Mindre över -och underskott finns inom olika delverksamheter. Viss reservation lämnas för kostnader i samband med inbrott på Åbyvallen vilket inte är slutreglerat med försäkringsbolaget. Barn- och utbildningsnämndens visar ett prognostiserat utfall för helåret på -3,3 mnkr. Det är främst förskola/pedagogisk omsorg och grundskola/särskola som visar underskott, -2,0 mnkr respektive -1,6 mnkr mot budget. Pedagogisk omsorg (läs dagbarnvårdare) har fått kraftigt minskat antal barn medan organisationen inte hunnit anpassas. Inom grundskola /särskola har man fått minskat antal elever inom Ljungbyhedsområdet och inom särskolan och man har inte hunnit minska kostnaderna i samma takt som skolpengen minskar. Färingtofta skolas nedläggning har också kostnader som inte budgeterats. Gymnasieskola produktion visar en förbättring i utfall, -0,8 mnkr mot budget jämfört med -1,4 vid tertialuppföljningen efter april. Vuxenutbildningen prognostiserar +0,5 mnkr jämfört med budget. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

36 Socialnämnden visar totalt ett prognostiserat underskott för hela 2014 på -4,5 mnkr. Underskottet finns främst på avdelningen för stöd och omsorg, -4,9 mnkr, där det är fortsatta problem med höga volymer inom enheten för barn, unga och familj. Även ett kostsamt assistansärende samt vissa ombyggnationer i samband med lokalbyten bidrar. Även äldreomsorgen har problem med för höga volymer och visar -0,5 mnkr jmf med budget. Avdelningen för mottagning visar +1,0 mnkr beroende på vakanta chefstjänster samt överskott i verksamheten för ensamkommande flykting-barn. Finansförvaltningen visar överskott på + 7,2 mnkr vilket innefattar prognostiserad utdelning från vårt småindustribolag SIKAB med 6,0 mnkr (ärendet är i beslutsprocessen när detta skrivs). Utöver denna utdelning visar skatteintäkter överskott med ca 2,7 mnkr och löneökningskontot överskott med ca 1,5 mnkr. Detta motverkas av att pensionskostnaderna ser ut att överskrida budget med 2,3 mnkr och nedskrivning behöver göras med ca 1,7 mnkr vid försäljning av byggnad D inom Åbyskolan. FINANSNETTO Den finansiella rapporten visar en sammanställning över våra långfristiga lån, beslutad ej verkställd upplåning samt en översikt över befintliga leasingavtal. Upptagna långfristiga lån ligger på 114,7 mnkr jämfört med 96,5 mnkr vid samma tid förra året. Utöver det är checkräkningskrediten utnyttjad med 0,4 mnkr jämfört med 28,1 mnkr vid samma tid förra året. Den ökade upplåningen beror främst på de stora budgetöverskridandena som fanns under Upplåning fick tillgripas för att hålla likviditeten flytande. Någon upplåning för bolagens räkning finns inte längre, då dessa själv tagit över sin upplåning i början av PENSIONSINLÖSEN För 2014 har ingen inlösen av pensioner budgeterats. En bedömning har de senaste åren gjorts i samband med delårsrapporten huruvida det finns utrymme för inlösen. Med hänvisning till det ekonomiska läget och den prognos som visas fram föreslås ingen inlösen ske BALANSKRAVSUTREDNING I och med de senare årens positiva bokslutsresultat har kommunen under åren klarat att följa lagens krav på balans i ekonomin klarades emellertid balanskravet genom att kommunen stillfördes s k AFA-pengar (återbetalda sjukförsäkringspremier) 2013 räckte inte ens AFA-pengar till utan kommunen gjorde ett negativt resultat. Balanskravsutredningen 2013 visade på -1,5 mnkr, vilket kommunen har med sig att täcka under kommande tre år. Årets prognos är negativ och bygger först och främst på att kommunfullmäktige under våren beslutat om en underbalanserad budget (-6,7 mnkr) men även på att de stora nämnderna visar negativa prognoser på helåret. Balanskravsutredning Från 2013 finns ett ingående negativt resultat på -1,5 mnkr som ska återställas. Underskotten både för 2013 och för 2014 återställs enligt kommunfullmäktiges beslut om budget 2015, genom att årets resultat detta år budgeteras till +15,0 mnkr. Förbättringen ska uppnås dels genom en skattehöjning 2015 på 0,49 kr och dels genom de åtgärdsplaner som det jobbas med inom de olika nämnderna. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

37 INVESTERINGAR Investeringsbudgeten omfattar totalt en budget på 33,1 mnkr vilket är en jämförelsevis låg investeringsnivå. Den låga nivån är en följd av 2013 års negativa resultat och det arbete som i början av 2014 gjordes för att rätta upp ekonomin på olika sätt. Delårsrapporten visar att av beslutad budget har ca 11 mnkr använts t o m Enligt årsprognosen beräknas 29,3 mnkr av nettoinvesteringsbudgeten att användas. Det innebär en differens mot budget på 3,8 mnkr varav 2,4 mnkr inte används under året alternativt skjuts till Exempel på projekt där det bedöms finnas medel över vid årsskiftet är bl a förnyelse gatubelysning och toalettbyggnad i stadsparken. Försäljning av D-byggnaden på Åbyskolan kommer in som en obudgeterad inkomst, 1,4 mnkr. Reinvestering av byggnader riskerar överskrida budget med 1,8 mnkr. Några större överskridanden i övrigt finns inte prognostiserade i 2014 års investerings-redovisning. BOLAGEN Småindustrilokaler i Klippan AB (Sikab) visar efter augusti ett resultat hittills under året på -0,6 mnkr framförallt beroende på outhyrda lokaler i kvarteren Sågen och Polstjärnan. Årsprognos är bedömd till -1,2 mnkr och har beräknats utifrån att de båda kvarvarande fastigheterna är kvar i Sikabs ägo vid årsskiftet. Omstrukturering av Sikab pågår emellertid och säljs Sågen under hösten uppstår en realisationsförlust och resultatet hamnar kring -4,8 mnkr. Bostadsbolaget Treklövern AB visar efter augusti ett resultat på +4,1 mnkr. Årsprognosen för hela 2013 visar på +3,0 mnkr. Att årsprognosen är lägre beror på att en del inre målningsarbeten kommer att genomföras under hösten. Dessutom ökar energikostnaderna i höst i takt med att utomhustemperaturen sjunker. Norra Åsbo Renhållningsbolag (Nårab) visar ett resultat på +0,8 mnkr efter åtta månader. Prognos för helåret 2014 slutar på +1,5 mnkr. Efter dispositioner och skatt kommer bolaget att uppvisa ett nollresultat. EKONOMISK ANALYS OCH FRAMTIDSUTSIKTER Sammanfattande framtidsutsikter De sviktande resultaten 2011 och 2012 och det negativa resultatet för 2013 med stora budgetöverskridanden i botten skapade ett ytterst bekymmersamt läge Nu har ett stort arbete lagts ner under 2014 på att förbättra ekonomin. Konsultinsatser, åtgärdsplaner, olika aktiviteter och nerdragningar i många verksamheter kombinerat med en skattehöjning 2015 gör att vi sakta håller på att ta oss ur 2013 års djupa svacka. Denna delårsrapport visar att vi ännu inte är i balans vad gäller 2014 men att det ser betydligt ljusare ut inför Vi är dock beroende av främst två saker, dels att förbättringen i konjunkturen fortsätter men framförallt vår förmåga att hålla budgeten under kommande år. Det är viktigt att komma ihåg att en höjning av skatten så som sker i budget 2015 inte löser alla problem. Det hjälper till att stabilisera ekonomin och kunna öka kvalitén men det viktigaste framöver är att ha en stram ekonomisk politik och inte falla för kortsiktigt smakfulla lösningar. Vår branschorganisation Sveriges kommuner och landsting framhåller också med skärpa att skatteintäkterna framöver inte räcker till för att kunna utveckla välfärden i samma takt som hittills. Det krävs både statliga tillskott utöver redan beslutade, effektiviseringar och skattehöjningar för att behålla ett resultat som motsvarar en procent av skatter och statsbidrag Och en procent är då bara hälften av vad som krävs för att uppnå målet om god ekonomisk hushållning. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

38 Vi måste i budgetprocesserna framöver vara något mindre generösa vad gäller alla de äskanden som framkommer. Alla förtroendevalda måste vara klara över att om alla äskanden tillgodoses så kommer det ändå i nästa budgetvarv att finnas lika många nya önskelistor. Istället måste det hela tiden finnas ett krav på verksamheten att förbättra, förenkla och effektivisera att hitta nya lösningar inom befintliga budgetramar. Vi måste också inse att vi redan vid budgetarbetets start måste hålla undan en del medel i reserv t ex för snabba konjunkturförändringar eller för större oförutsedda kostnader inom t ex det sociala området. Ett sätt kan vara att budgetera för inlösen av delar av pensionskulden. Denna kan i ett krisläge fungera som gummiband. Vi måste med andra ord skaffa oss ett bättre handlingsutrymme och minska sårbarheten. Det är därför glädjande att vi i budget 2015 har ett årets resultat på rätt nivå, dvs +15,0 mnkr. Vi måste även ha en nivå på investeringsbudgeten som gör att vi klarar av finansieringen med egna medel. Så har det inte varit de senaste åren och då sker en glidning uppåt vad gäller lånade pengar. Ränteutbetalningar ökar på bekostnad av medel som kunde gått till verksamheten. Investeringsplanen de närmaste åren ser i nuvarande utformning hanterbar ut. Dock finns ett antal poster som ligger utanför planen eller som inte är tillräckligt klarlagda. Med anledning av det har ett arbete startats upp under juni 2014 för att inventera behov av framtida stora investeringar och för att då på ett bättre sätt kunna planera in behoven tidsmässigt. Det finns många behov som knackar på dörren under åren framöver. Vi måste antagligen fortsätta satsa på skolsidan och vi måste fortsätta att ta väl hand om våra fastigheter. Gator och va-ledningar behöver förbättras och vi kommer att få många nya krav från våra kommuninvånare. Vi ser bl a det utökade trycket inom kultur och fritidssektorn. Vi är också på väg in i ett samhälle med ökade sociala klyftor och vi skall inte underskatta de ökade behov som kan uppkomma inom det sociala området. Som vanligt blir det stora arbetet att prioritera. Vi kan inte genomföra alla bra saker utan måste hela tiden välja de absolut bästa och viktigaste, dvs hitta kärnan i det kommunala uppdraget. En långsiktigt god ekonomi framöver kräver en stabil politisk ledning som tar långsiktiga beslut samt chefer som klarar av och kan hantera sitt uppdrag. Boje Jarl Ekonomichef Klippans kommuns Delårsrapport (53)

39 RÄKENSKAPER REDOVISNINGSPRINCIPER I delårsrapporten 2014 har samma redovisningsprinciper och beräkningsgrunder använts som i årsredovisningen RESULTATRÄKNING Klippans kommuns Delårsrapport (53)

40 KASSAFLÖDESANALYS Klippans kommuns Delårsrapport (53)

41 BALANSRÄKNING Klippans kommuns Delårsrapport (53)

42 FINANSIELL RAPPORT Klippans kommuns Delårsrapport (53)

43 FINANSIELLA NYCKELTAL Klippans kommuns Delårsrapport (53)

44 NOTER Klippans kommuns Delårsrapport (53)

45 NÄMNDERNAS DRIFTS OCH INVESTERINGSREDOVISNING Klippans kommuns Delårsrapport (53)

46 Klippans kommuns Delårsrapport (53)

47 Klippans kommuns Delårsrapport (53)

48 KOMMUNSTYRELSE NÄMNDSREDOVISNING MÅLUPPFYLLELSE - FOKUSOMRÅDE/INRIKTNINGSMÅL Fokusområden: VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN Kommunstyrelsen bidrar inom fokusområdet genom projekt för sysselsättning åt arbetslös ungdom och genom att utveckla den fysiska miljön för barn och elever. Vi håller en hög kvalitet på skolmåltiderna och vi arbetar för att med lönesatsningar utveckla lärarnas status och kompetens. Vi ser en rörelse mot målen. Inriktningsmål Vi skall ha en stimulerande inre och yttre skolmiljö Upprustning av byggnader, förbättringar av inomhusluft och riktade insatser på upprustning av skolornas lekplatser lyfter tillsammans elevernas fysiska arbetsmiljö. Luncherna uppfattas av eleverna som populära med god mat, valmöjligheter och lite mer lugn. Skolresultaten visar förbättringar. Vi har i nära samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen aktiverat en komplett arkitektur för trådlösa IT-nät i förskolor och skolor. Inom fokusomnrådet har vi också under 2013 och 2014 genomfört insatser för att ge arbetslösa ungdomar möjligheter på arbetsmarknaden. Lönestrukturen inom skolan skall stödja en god resultatutveckling Fortsatt satsning på lärarlönerna med syfte att motivera och attrahera rätt kompetens i skolan. Meritvärdena i årskurs 9 visar förbättringar jämfört med 2013 vilket indikerar att vi rör oss mot målet Fokusområden: FOLKHÄLSA/LIVSKVALITET Kommunen strävar efter att öka trivsel och hälsa, trygghet och säkerhet bland annat genom attraktiva boendemiljöer. Vi gör satsningar på folkhälsan genom olika aktiviteter. På energiområdet görs insatser för besparingar och omställning till hållbara alternativ. Vi rör oss mot målen. Inriktningsmål Vi ska erbjuda goda boendemiljöer genom variation i lägen och bostadstyper och god tillgång till service och rekreationsmöjligheter Bra utbud av tomter i varierande lägen och fördelaktiga priser tillsammans med lugna och naturnära miljöer ger en stabil grund för kommunens attraktionskraft. Vi ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling och bidra till energihushållning och omställning till ickefossila bränslen Fortsatt arbete med planering för boende i alla tätorter, i form av såväl nya traditionella villaområden som förtätningsområden. Energiomvandlingen inom fastighetsförvaltningen effektiviseras kontinuerligt. Inga fossila bränsle används. Möjligheterna är goda för att inhämta förseningen av gatubelysningsarmaturer och då med tillämpning av de senaste årens teknikutveckling. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

49 Inriktningsmål Vi skall genom förebyggande och hälsofrämjande insatser i samverkan stödja en god folkhälsoutveckling och förbättra livskvaliteten för kommunens invånare. För det strategiska folkhälsoarbetet har 6K beviljats ytterligare samverkansmedel från Region Skåne. Detta projekt pågår tom Arbetet med hälsofrämjande aktiviteter för seniorer fortsätter. Inom ADAG har vi genomfört drogmätning i avloppsvattnet och Hälsoenkät åk 9 som en uppföljning av Region skånes enkät 2012 på utvalda indikatorer. Välfärdsbokslut 2013 kommer att presenteras under hösten För att öka tryggheten förtsätter vi arbete för att minska sårbarheten i verksamheterna och garantera säkerhet mot skador och störningar. Bland annat genomförs utbildningar och säkerhetskonsultationer i förvaltningarna. Mått Målvärde Utfall Medborgarenkätens indexvärde för trygghet och delaktighet minst Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? högst 9,3 dgr 10. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? minst 60 Fokusområden: DIALOG Inom fokusområdet görs under 2014 en stor satsning genom införandet av kundtjänstfunktionen. Syftet är att erbjuda bättre service, tillgänglighet och bemötande samtidigt som den interna effektiviteten kan förbättras. Detta tillsammans med dialogtjänster kan ge en positiv utveckling under de närmaste åren. Inriktningsmål Vi skall öka tillgängligheten och utveckla dialogen genom effektiva och flexibla funktioner för service i form av e- tjänster, telefontjänster och fysiska möten Kundtjänstfunktionen infördes under våren och har successivt uppgraderats. Ärendehanteringen följs upp och utvecklas. Under hösten kommer mätningar av bl a tillgänglighet och bemötande att genomföras. Införandet av Kundtjänst innebär en satsning på dialog med brukare och medborgare. Förslag till utveckling av medborgardialogen, bl a genom en officiell Facebooksida, kommer att tas upp till beslut under hösten. Under året har två dialogmöten med medborgare hållits kring förskolelokaler i Ljungbyhed. Vi rör oss mot målet. Medborgarmöten skall vara en naturlig del av verksamheten Arbetet att utveckla dialogen med brukare består främst i utvecklandet av kundtjänst och elektroniska tjänster. Därutöver ska kommunledningen utgöra ett stöd för förtroendevalda i deras arbete med medborgardialog och medborgarmöten. Arbetssättet ska präglas av en hög servicenivå gentemot medborgare/kund samt ett positivt och professionellt bemötande Vårt resultat avseende bemötande har enligt olika mätningar förbättrats sedan Under hösten kommer vi att följa upp effekterna av den nya kundtjänstfunktionen. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

50 Mått Målvärde Utfall 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 1.Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? minst 50% minst 87% minst 72% Fokusområden: VARUMÄRKESBYGGANDE Vi strävar efter samverkan och fokuserar också på utveckling av kommunikationer och fysisk miljö samt helhetssyn hos medarbetarna. Vi rör oss mot målen. Inriktningsmål Klippan skall vara en välskött, attraktiv och stimulerande kommun Kommunledningsförvaltningen har genomfört aktiviteter både inom Skåne nordväst/familjen Helsingborg och egna eller i samverkan med andra aktörer. Neddragningar i marknadsföringsbudget samt halverad kommunikatörstjänst har medfört vissa begränsningar. Vi har de senaste åren fått avsevärd förbättrade tågförbindelser och har fortsatt dialog med Skånetrafiken och region Skånes kollektivtrafiknämnd. Införandet av tågtrafik från Kvidinge leder till minskad busstrafik. Den fysiska miljön kan hållas välskött med hjälp av blomsterutsmyckning, bra lekplatser, hyggligt skötta centrala parker och regelbunden renhållning. Gatorna kan dock inte hållas i fint skick på grund av beläggningsunderhåll som släpar efter. Medarbetarna ska stimuleras att se sig själva och verksamheterna som delar i en helhet och genom att ta helhetsansvar öka förutsättningarna för professionell samverkan och ansvarstagande För Skåne Nordväst har vi en aktuell strukturplan samt en uppdaterad verksamhetsplan med tillhörande handlingsplan. Samverkan inom 6K, Skåne Nordväst/Familjen Helsingborg och region Skåne samt med statliga myndigheter har under 2014 utvecklats på ett positivt sätt. Aktuella samverkansområden är upphandling och IT-drift. Medarbetarna informeras kontinuerligt om detta och om kommunens roll i regionen. Ledare och medarbetare stimuleras på olika sätt att ta helhetsansvar. Mått Målvärde Utfall Medborgarenkätens indexvärde för verksamheten minst 60 % Fokusområden: EKONOMI Kommunstyrelsens resultat för 2014 beräknas i nuläget bli ett underskott på ca 2 Mnkr. Fortsatta insatser krävs för balans i kommunens samlade ekonomi. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

51 Inriktningsmål Verksamheterna ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Kommunledningsförvaltningens budget för 2014 beräknas redovisa mindre underskott inom staben samt kansli- och ekonomiavdelningarna. För Tekniska förvaltningen gäller att driftbudgeten inte kan hållas trots stor återhållsamhet vad gäller planerat underhåll för gata och byggnader.utebliven höjning av VA-taxan och ingen kompensation för kostnader kopplade till tomma hyreslokaler är förklaringar som bidrar till förvaltningens negativa resultat. Kommunens anställda ska vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen mellan förvaltningarna och se helheten i kommunens ekonomi. Ekonomi behandlas vid alla arbetsplatsträffar inom båda förvaltningarna. Fokusområden: MEDARBETARE Inom fokusområdet satsar vi på helhetssyn och mångfald. Medarbetarpolicyn har reviderats 2013 och medarbetarenkät ska genomföras under Vi satsar kontinuerligt på ledarutveckling. Mångfaldsmålen kräver strategiska satsningar. Inriktningsmål Klippans kommun skall upplevas som en tydlig och attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning Vi strävar mot målet genom dialog om uppdrag och resultat i samband med APT, medarbetarsamtal och ledningsgruppsmöten. Individuella skriftliga uppdrag är verktyg för att skapa trygghet, delaktighet och utveckling för alla medarbetare. Klippans kommuns anställda skall spegla en mångfald av erfarenhet, kunskap och bakgrund Mångfalden i kommunorganisationen utvecklas positivt men vi ska fortsätta satsningarna på att öka andelen yngre och andelen män i organisationen. Mått Målvärde Utfall Andel anställda under 40 år minst 30 % Andel anställda med utländsk bakgrund minst 12 % Andel anställda som är män minst 25 % Klippans kommuns Delårsrapport (53)

52 EKONOMI EKONOMISKT RESULTAT TKR Ack utfall Aug Avvikelse Aug Prognos helår Avvikelse helår Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsstab Kommunkansli inkl förfogandemedel Näringslivs- och Kommunikationsavd Ekonomikontor Personalkontor IT-avdelning Teknisk förvaltning Adm avdelning Gata- och parkavdelning VA-avdelning Fastighetsavdelning Kost- och lokalvårdsavd SUMMA Nettoinvesteringar AVVIKELSE EFTER PERIODEN Kommunledningsförvaltningens avvikelse i perioden på ca tkr beror till största del på en snedbalans i personalkostnader över året på IT-avdelningen samt att intäkter släpar på främst ITavdelningen men även i viss mån på Näringsliv -och kommunikation. Överskottet på Personalkontor beror på lägre rehabinsatser än beräknat, lägre utbildningskostnader pga underbemanning samt ännu ej genomförd medarbetarenkät. Överskottet på kommunledningsstaben beror på att faktura för augusti månad för räddningstjänst ännu ej erhållits. Tekniska förvaltningens avvikelse efter tertial 2 är +4,1 mnkr. Adm/övr verk; +0,8 mnkr.tillfälligt positivt resultat beroende på säsongsvariation och ej genomförda bokningar. Gata/Park; +0,7 mnkr. Återhållsamhet med beläggningsåtgärder +0,4 mnkr och sparsamhet inom parken +0,3 mnkr. Positiv resultateffekt kopplad till säsongsvariation +0,3 mnkr. Motverkas av budgetöverskridande för vinterväghållning -0,3 mnkr. VA; +0,5 mnkr. Tillfällig positiv resultateffekt för vattenverk, avloppsledningsverk och avloppspumpstationer +1,0 mnkr. Gemensamma kostnader/intäkter -1,3 mnkr, pga att intäktsbudgeten ej är synkroniserad med VA-taxan. Återhållsamhet vad gäller drift av vatten- o avloppsledningar +0,8 mnkr Fastighet; +2,1 mnkr. Ej periodiserade interna intäkter skall minska resultatet med -2,2 mnkr. Avvikelseposter av tillfällig natur för värme/el/va +1,1 mnkr och verksamhetsanpassning -0,3 mnkr. Höga kostnader för tillsyn o skötsel -0,8 mnkr, administration -0,3 mnkr och larm+försäkring -0,5 mnkr. Motverkas av överskott som bl a hänger samman med låga underhållskostnader +0,7 mnkr. Kost o lokalvård; +- 0 mnkr. Administrativt stöd till Perstorp kommuns lokalvårdsfunktion och extrastädning ger extraintäkter +0,3 mnkr. Personalkostnader -1,3 mnkr varav otillräcklig uppräkning av avtalsreglerad löneökning -0,6 mnkr och kostnader för extra personal inom kosten -0,7 mnkr kopplad till volymökning och sjukfrånvaro/rehabilitering. Hyresutfallet överskrider budgeterade lokalkostnader pga för låg budget - 0,3mnkr. Övriga kostnaders överskott är dels relaterat till säsongsvariation dels tills att livmedelspriserna ej ökat i budgeterad utsträckning. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

53 AVVIKELSE BUDGET/PROGNOS FÖR HELÅRET Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett befarat underskott på -530 tkr mot budget. Kommunkansliet överskrider dels överförmyndarverksamheten med ca 200 tkr beroende på 0,25 tjänst som ej ingår i samverkan och dels kundtjänsten med ca 200 tkr. Det sistnämnda har sin grund i en större uppgradering av televäxel och kommer framöver att resultera i lägre driftkostnader. Ekonomikontoret befarar -100 tkr i underskott hänförligt till skolekononom/viss dubbelbemanning under hösten. Kommunledningsstaben redovisar årsprognos på -300 tkr helt hänförligt till köp av räddningstjänst. Överskridandet har att göra med ny räddningsnämnd och olika uppgifter om budget och redovisning som funnits i övergångsskedet. Beloppet utreds f n och kan komma att minska till årets slut. Personalkontoret visar ett troligt överskott mot budget på ca 270 tkr, beroende på minskade rehabinsatser, 200 tkr, mindre utbildning inom avdelningen pga underbemanning, 100 tkr och något lägre kostnader för sommarungdomar än beräknat, 70 tkr. Ökad företagshälsovård ger däremot minus med 100 tkr mot budget. Näringsliv och kommunikation samt IT-avdelning beräknar hålla budget på helår. Vad gäller IT kan noteras större överskridande för förmedling av varor och tjänster, vilket dock kompenseras av att IT-avdleningen fakturerar ut detta på verksamheten och däremd får betydligt högre intäkter också än budgeterat. Tekniska förvaltningens prognoserade resultat -1,8 mnkr. Adm/övr verk; +- 0 mnkr. Överskottet beror dels på låga administrativa nettokostnader och dels på lägre kapitalkostnader än vad som budgeterats. Överskridandet förväntas bl a för Läderfabriksprojektet och för trafiksäkerhetsåtgärder. Gata/Park; +1,1 mnkr. Totalresultatet visar på ett överskott mot budget och får ses som en åtgärd för att minimera förvaltningens resultatunderskott. Höga kostnader för vinterväghållning kompenseras av återhållsamhet vad gäller beläggningsåtgärder och parkverksamhet. VA; -0,8 mnkr: Underskott förväntas för gemensamma kostnader/intäkter eftersom intäktsbudgeten inte är synkroniserad med taxan.en fortsatt återhållsamhet för vatten- och avloppsledningar reducerar underskottet. Fastighet; -1,5 mnkr. I grunden handlar det om uteblivna hyresintäkter på -1,5 mnkr för tomma lokaler som inte hyrs ut. Flertalet kostnadsposter visar på underskott och för att hålla nere det negativa resultatet har planerade underhållsåtgärder reducerats från budgeterade 5,4 mnkr till 3,7 mnkr. Kost o lokalvård; -0,6 mnkr: Personalkostnader beräknas överstiga budget med -1,0 mnkr.orsaker är obudgeterad kostnad för extra personal inom kosten (omställningskostnader Naturbruket+Färingtofta + sjukdom/rehabilitering) och ej budgeterade löneavtalsökningar.prognoserade hyreskostnader förväntas överskrida lokal-kostnadsbudgeten. Positivt är att livsmedelskostnadsökningen stannat upp under 2014 och detta förväntas generera ett överskott. ÅTGÄRDSPLAN VID NEGATIV AVVIKELSE Åtgärder för att få budget i balans kommer att diskuteras vidare av kommunledningsförvaltningen under hösten. NETTOINVESTERINGAR Inom kommunledningsförvaltningen finns det ca 150 tkr kvar av bugdeterat investeringsbelopp och det är KS förfogandemedel som till och med augusti månad inte utnyttjats. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

54 PLAN- OCH BYGGNÄMND NÄMNDSREDOVISNING MÅLUPPFYLLELSE - FOKUSOMRÅDE/INRIKTNINGSMÅL Fokusområden: VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN Ingen konkret åtgärd som påverkar våra barn och ungdomar/resulteten i skolan har utförts inom planbyggverksamheten. Fokusområden: FOLKHÄLSA/LIVSKVALITET Plan- och byggnämnden planerar översiktligt för boende i alla tätorter. Inriktningsmål Vi ska erbjuda goda boendemiljöer genom variation i lägen och bostadstyper och god tillgång till service och rekreationsmöjligheter Plan- och byggnämnden planerar översiktligt för boende i alla tätorter. Vi ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling och bidra till energihushållning och omställning till ickefossila bränslen I kommunens miljöprogram ingår mål för plan- och byggnämndens verksamhet. Vi skall genom förebyggande och hälsofrämjande insatser i samverkan stödja en god folkhälsoutveckling och förbättra livskvaliteten för kommunens invånare. Fokusområden: DIALOG Enligt gjorda enkätundersökningar är kommuninvånarna mycket nöjda med det arbete som ingår i planoch byggnämndens ansvarområde. Inriktningsmål Vi skall öka tillgängligheten och utveckla dialogen genom effektiva och flexibla funktioner för service i form av e- tjänster, telefontjänster och fysiska möten Ingen ny e-tjänst har tillkommit. Medborgarmöten skall vara en naturlig del av verksamheten Inom plan- och byggverksamheten har pågått en kontinuerlig kontakt med medborgarna. Förutom i den löpande verksamheten har personalen deltagit i förberedande dialogmöten med allmänheten. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

55 Inriktningsmål Kommuninvånarna skall känna sig nöjda med ärendehantering och övrig service Enligt enkäter som plan- och byggkontoret har skickat ut, visar svaren att medborgarna är mycket nöjda med vår service. Arbetssättet ska präglas av en hög servicenivå gentemot medborgare/kund samt ett positivt och professionellt bemötande Enligt enkäter som plan- och byggkontoret har skickat ut, visar svaren att medborgarna är mycket nöjda med vår service. Mått Målvärde Utfall Medborgarenkätens indexvärde för verksamheten Fokusområden: VARUMÄRKESBYGGANDE Plan- och byggnämndens verksamhet är inriktat på samråd och delaktighet. Inriktningsmål Medarbetarna ska stimuleras att se sig själva och verksamheterna som delar i en helhet och genom att ta helhetsansvar öka förutsättningarna för professionell samverkan och ansvarstagande Diskussion och ömsesidig information om kommunens olika verksameter i ett helhetsperspektiv, sker på APT-möten och i andra sammanhang. Fokusområden: EKONOMI Plan- och byggnämndens ekonomi är i balans. Den ekonomiska uppföljningen görs regelbundet tillsammans med politiker och medarbetare. Inriktningsmål Verksamheterna ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Det ekonomiska utfallet följer budget. Med tanke på kraftigt minskade bygglovsintäkter till följd av lågkonjunkturen indikerar verksamhetens resultat en god ekonomisk hushållning. Kommunens anställda ska vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen mellan förvaltningarna och se helheten i kommunens ekonomi. Delaktigheten utvecklas genom dialog om ekonomi och verksamhetsstyrning samt genom samverkansprocessen med de fackliga organisationerna. Vid alla enheter och avdelningar inom alla kommunstyrelsens förvaltningar behandlas ekonomi i samband med arbetsplatsträffar. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

56 Fokusområden: MEDARBETARE Den låga sjukfrånvaron, goda möjligheter till vidareutveckling och låg personalomsättning tyder på en attraktiv arbetsplats. Inriktningsmål Klippans kommun skall upplevas som en tydlig och attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning Medarbetarenkät som har genomförts för kommunledningsförvaltningen visar ett bra resultat. För kommunstyrelsens förvaltningar är sjukfrånvaron låg. Klippans kommuns anställda skall spegla en mångfald av erfarenhet, kunskap och bakgrund Verksamheten strävar alltid efter en mångfald och av erfarenhet, kunskap och bakgrund i sin personalstyrka, vid nyrekrytering och fortsatt kompetensutveckling. EKONOMI EKONOMISKT RESULTAT TKR Ack utfall Aug Avvikelse Aug Prognos helår Avvikelse helår Plan- och byggkontor Plan- och byggnämnd SUMMA Nettoinvesteringar AVVIKELSE EFTER PERIODEN Total avvikelse efter aug är +3 tkr. Plan- och byggkontoret Bygglovsintäkterna följer budget, däremot visar övriga intäkter ett underskott på ca 100 tkr.personalkostnaderna är 63t kr lägre än budgeterat. Nämnden Ett positivt resultat på 41 tkr redovisas, beroende på lägre personalkostnader och övriga kostnader, än budgeterat + 3 tkr AVVIKELSE BUDGET/PROGNOS FÖR HELÅRET Avvikelse budget/prognos helår 2014 Den totala prognosavvikelsen för 2014 beräknas till -100 tkr. Plan- och byggkontoret Bygglovsintäkterna kommer enligt prognosen att bli 100 tkr lägre än budgeterat, p.g.a. fortsatt låg byggverksamhet. Nämnden Helårsprognosen beräknas bli Klippans kommuns Delårsrapport (53)

57 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND NÄMNDSREDOVISNING MÅLUPPFYLLELSE - FOKUSOMRÅDE/INRIKTNINGSMÅL Fokusområden: VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN Ett brett kultur- och fritidsutbud i kommunen utgör en god grund för att eleverna i skolan under sin fritid skall kunna utvecklas positivt såväl fysiskt som intellektuellt. Inriktningsmål I dialog med skolan möjliggöra för en aktiv och kreativ tillvaro både under och utanför skoltid Förvaltningen genomför flera verksamheter och projekt i nära samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen. Fokusområden: FOLKHÄLSA/LIVSKVALITET Nämndens anläggningar och verksamheter syftar till att främja och förebygga ohälsa för sina kommuninnevånare. Inriktningsmål Vi ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling och bidra till energihushållning och omställning till ickefossila bränslen Ge kommuninvånarna möjlighet till gemenskap, identitet och rekreation genom kulturella och fysiska aktiviteter Nämndens olika verksamhetsgrenar syftar till att skapa mötesplatser för alla åldrar och aktiviter för breda grupper av befolkningen i kommunen. Utveckla biblioteket till en mötesplats för nya kunskaper och ökad livskvalitet Inom ramen för bibliotekssamverkan i Nv. Skåne utvecklas innehållet och formerna för den framtida biblioteksverksamheten. Skapa förutsättningar för hälsa och livskvalitet genom ett ökat nyttjande av idrottsanläggningar och rekreationsområden I nära samabete med föreningslivet arbetar förvaltningen kontinuerligt med att anpassa och öka tillgängligheten i idrottsoch fritidslokalerna. Syftet är att nå fler och bredare grupper av befolkningen i kommunen. I samverkan med föreningar och andra aktörer utveckla nya verksamhetsformer, samt skapa mötesplatser som präglas av bredd och mångfald Nya projekt och verksamheter växer successivt fram vid kategoriträffar med föreningslivet samt inom ramen för samverkan mellan kommunerna inom Nv. Skåne. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

58 Mått Målvärde Utfall 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? 5. Hur många timmar/vecka har kommunen öppet simhallen utöver tiden på vardagar? minst 12h minst 23h 12h 23h Fokusområden: DIALOG En nära dialog med kommuninvånarna och föreningslivet utgör grunden för en väl förankrad verksamhet inom kultur- och fritidsområdet. Inriktningsmål I alla sammanhang sträva efter samverkan och delaktighet Nämnden och förvaltningen har en lång tradition av att planera och genomföra verksamheter i nära samarbete med föreningslivet och övriga aktörer. Regelbundna kategoriträffar borgar för att denna tradition bibehålls. E-tjänster och kommunikationskanaler skall tillhandahållas och utvecklas Kommuninvånarnas krav på service och tillgänglighet ökar. Bl.a. mot den bakgrunden är det av stor vikt att förvaltningens information om kultur- och fritidsverksamheten på hemsidan är av god kvalite samt att den är lättillgänglig. Möjliggöra för diskussion och samverkan mellan olika föreningar och kategorier Regelbundna kategoriträffar med föreningslivet skapar forum för ökad samverkan och utveckling av kultur- och fritidsverksamheten i kommunen Mått Målvärde Utfall Antal nya tjänster på hemsidan 0 st Fokusområden: VARUMÄRKESBYGGANDE Ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter med god kvallité stärker kommunens varumärke och attraktionskraft. Konsthallen är den anläggning i kommunen som över tid har exponerats mest i media och stärkt vårt varumärke. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

59 Inriktningsmål Synliggöra föreningar, verksamheter och arrangemang Verka för fler publika arrangemang inom konst och kultur Förvaltningen arbetar successivt med att erbjuda fler arrangemang inom ramen för tilldelad budget i samarbete med föreningslivet och privata aktörer. Mot bakgrund av att kulturstrategtjänsten är vakant under 2014 kommer förvaltningen i år att leverera färre arrangemang i förhållande till föregående år. Fokusområden: EKONOMI Nämnden räknar med att hålla sig inom tilldelad budgetram med reservation för merkostnader i samband med inbrottet på Åbyvallen under 2:a kv Inriktningsmål Verksamheterna ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Nämnden har trots svåra utmaningar med att hålla i gång och driva friluftsbaden i stort kunnat anpassa verksamheten och bibehålla ett förhållandevis brett utbud av aktiviteter i förhållande till tilldelad budgetram. Kommunens anställda ska vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen mellan förvaltningarna och se helheten i kommunens ekonomi. Kommunens och förvaltningens budget/resultat diskuteras kontinuerligt vid arbetsplatsträffarna inom förvaltningen Fokusområden: MEDARBETARE Förvaltningen har en förhållandevis låg sjukfrånvaro och låg personalomsättning. Inriktningsmål Klippans kommun skall upplevas som en tydlig och attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning Förvaltningen arbetar utifrån de allmänna regler och policydockument som finns upprättade inom kommunen. Klippans kommuns anställda skall spegla en mångfald av erfarenhet, kunskap och bakgrund Förvaltningen har en relativt låg personalomsättning och vid nyanställningar tillämpas gällande policyregler. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

60 EKONOMI EKONOMISKT RESULTAT TKR Ack utfall Aug Avvikelse Aug Prognos helår Avvikelse helår Nämnd och ledning Bad och friskvård Drift av anläggningar Ungdomsverksamhet Allmänkultur och Konsthall Bibliotek Musikskola SUMMA Nettoinvesteringar AVVIKELSE EFTER PERIODEN Total avvikelse efter aug är -284 tkr. Vid samma tidpunkt 2013 var den totala avvikelsen tkr. Gemensam administration, kansli och ledning redovisar ett överskott på 531 tkr. Inom ramen för överskottet ingår anslaget till fritidsverksamhet för funktionshindrade på 400 tkr samt anslaget till offentlig utsmyckning 258 tkr. Bad och friskvård visar ett underskott på Ca 400 tkr är kopplade till senare debitering av intäkter till badet och idrottshallarna, ca 250 tkr utgör kostnader för inköp av idrottsutrustning till det nya brottarcentret samt ca 200 tkr som utgör div fastighetsåtgärder som inte ingår i hyresavtalet. Drift av anläggningar redovisar ett underskott på 646 tkr. Ca 350 tkr är på olika sätt kopplade till oreglerade kostnader i samband med inbrottet på Åbyvallen samt ca 175 tkr som är högre personalkostnader än budgeterat. Biblioteken redovisar ett överskott på 349 tkr och Musikskolan redovisar ett överskott på 440 tkr. Överskotten är främst kopplade till eftersläpning av debitering gällande köp av tjänster från andra kommuner. AVVIKELSE BUDGET/PROGNOS FÖR HELÅRET Nämnden räknar med att hålla sig inom tilldelad budgetram med reservation för de merkostnader som uppkommer i samband med inbrottet på Åbyvallen. Kostnaderna för inbrottet har hittills uppgåttt till ca 600 tkr och uppgörelsen med försäkringsbolaget beräknas bli avslutade under 4:e kvartalet ÅTGÄRDSPLAN VID NEGATIV AVVIKELSE NETTOINVESTERINGAR Den nya konstgräsplanen invigdes den 2 augusti och projektet genomfördes av tekniska förvaltningen i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen. Kostnaden för projektet beräknas att hålla sig inom tilldelad budgetram. Kostnaderna för en ny hiss i Klippans Badhus 250 tkr, strövstigsprojektet 200 tkr och gångbron över Bäljane å 150 tkr samt ny ytbeläggning av allvädersbanorna på Åbyvallen 200 tkr kommer sannolikt inte att belasta 2014-års investeringsbudget. Mot den bakgrunden kommer investeringsbudgeten att redovisa ett överskott på ca 800 tkr. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

61 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND NÄMNDSREDOVISNING MÅLUPPFYLLELSE - FOKUSOMRÅDE/INRIKTNINGSMÅL Fokusområden: VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN År 6 År 9 Antal elever 144 (204) 157 (196) Meritvärde 204,3(205,1) 212 (204,3) Andel elever som nått betyg A-E i alla ämne (%) Medelvärde 81,3(76,4) 82,2 (74,0) Betygsresultat juni Resultat inom parantes är från juni Resultaten i skolorna har förbättrats. Det gäller både meritvärden, resultat i nationella prov och andel behöriga till nationellt program. Inriktningsmål Alla barn och elever skall stimuleras och utmanas i sitt lärande så att det genomsnittliga meritvärdet ökas i alla ämnen både inom grund- och gymnasieskolan Analysen av nationella provens resultat visar att skolorna behöver utveckla arbetsmetoder för ökad läsförståelse och ha strategier i samtliga ämnen och årskurser. I matematik är det forsatt fokus med att utveckla elevernas taluppfattning och problemlösningsförmåga. Resultaten på de nationella proven ökar i de högre årskurserna. Dock måste skolorna bli bättra på att fånga upp varje individ och arbeta med generella insatser i grupp som gynnar alla elevers lärande samt öka motivationen i lärandet ju äldre eleverna är. Variaton finns mellan skolorna. Arbetet med att utreda om underlag och utredningar är tillräckliga angående elever som är mottagna i särskolan fortsätter. Grundsärskolans elever är klara och gymnasiesärskolans pågår. En central elevhälsoplan har färdigställts under våren och antagits av nämnden. Mått Målvärde Utfall 18 A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 100% 86,2% 18 B. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 100% 90% 19. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (Verklig) högst 5,3 st 12. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (Planerad) högst 6,5 barn Vilket resultat når elever i årskurs 9 i kommunen i de nationella proven? minst 100 % 85,1 % Klippans kommuns Delårsrapport (53)

62 Fokusområden: FOLKHÄLSA/LIVSKVALITET Samverkan mellan förskola och förskoleklass har förbättrats. Föräldrarna är nöjda med verksamheternas hantering av övergången. Inriktningsmål Vi ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling och bidra till energihushållning och omställning till ickefossila bränslen Arbetet pågår på flera enheter att verka för hållbara energi- och transportsystem. Exempel på åtgärder är minskning av förbrukningsvararor, till exempel papper, och aktiva val för fordon med minsta möjliga klimatbelastning utifrån behov och användningsområden. Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun Information om alla barn i behov av särskilt stöd lämnas vidare från förskolan till förskoleklass. Kartläggning, som följer med barnet till skolan, görs på samtliga förskolebarn inom språk och matematik. Överlämnandet sker i form av enskilda samtal efter vårdnadshavarens medgivande. Handlingsplaner har upprättats, utvärderats och förbättrats. Samverkan kring övergångarna fungerar väl. Andelen föräldrar som svarat på vår enkät i november 2013 är för få för att kunna använda det som ett underlag. Dock har de som svarat varit nöjda med information och olika forum för barn - personal och föräldrar-personal. Vid en av våra skolor byttes personal innan skolstart vilket skapade oro och en del missad information. Mått Målvärde Utfall 6. Hur stor andel av dem som erbjudits plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat placeringsdatum? minst 58% Fokusområden: DIALOG Elevernas delaktighet, ansvar och inflytande har ökat både vad det gäller pedagogisk planering och utvecklingssamtal. Alla elever i grundskolan har en tydlig dokumentation av sitt lärande. Pedagogisk omsorg utvecklar föräldrasamarbetet. Den digitala kommunikationsplattformen förbättras kontinuerligt. Inriktningsmål Ökat fokus på information och delaktighet för barn, ungdomar och föräldrar genom att lyssna och agera utifrån deras synpunkter Inom förskolan medverkar många barn i sina utvecklingssamtal. Alla förskolor har föräldraråd. På en del grundskolor finns föräldraråd medan det saknas på andra skolor vilket påpekats av Skolinspektionen.Samverkan över förvaltningsgränserna sker speciellt inom Elevhälsan, Ventilen och Familjens hus. I vilken grad får eleverna vara med och bestämma innehållet i lärandet Klippans kommuns Delårsrapport (53)

63 Inriktningsmål På gymnasiet har elever och föräldrar möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor. Skolan har ett system för elevinflytande. Föräldrar uppmuntras att medverka i kvalitetsarbetet. Ledning och personal tar systematiskt med eleverna i planeringsarbetet. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet genom Qualis. Metoder utvecklas kontinuerligt för att öka delaktigheten. Fokusområden: VARUMÄRKESBYGGANDE I takt med att den digitala tekniken utvecklas, stärks skolornas image. Genom dialogmöten, ledarutbildningar och arbetsplatsträffar sprids kunskaper om verksamheten, helheten och de gemensamma värdena. Inriktningsmål Skapa arbetsro genom ekonomisk och organisatorisk stabilitet Genom dialogmöten, ledarutbildningar och arbetsplatsträffar sprids kunskaper om verksamheten, helheten och de gemensamma värdena.ett systematiskt kvalitetsarbete är upprättat i grundskolorna. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har fått en gemensam rutin i egenkontroll. Likabehandlingsarbetet kommer att förtydligas för fritidshemmet under året. Inom Qualis når gymnasiet nivå 4 vilket innebär att skolan tydligt påverkar sin image och följer upp de olika insatserna. Olika metoder såsom hemsidor, flashmob, facebook och mail används i marknadsföringen. Gymnasiet visar, trots en vikande population, på ett ökat elevintag. Fokusområden: EKONOMI Anpassningsåtgärder utifrån personal och lokaler är vidtagna men full effekt kan inte förväntas förrän Inriktningsmål Verksamheterna ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Nämndens prognos för 2014 är ett underskott på 3,3 Mnkr, främst inom förskola och grundskola. er redovisas i avsnitt ekonomi. Kommunens anställda ska vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen mellan förvaltningarna och se helheten i kommunens ekonomi. Kontinuerliga budgetmöten sker med förvaltningsekonomerna och ledningsgruppen. Delaktigheten utvecklas genom dialog om ekonomi och verksamhetsstyrning på arbetsplatsträffarna samt genom samverkansprocessen med de fackliga organisationerna Klippans kommuns Delårsrapport (53)

64 Fokusområden: MEDARBETARE Personalsituationen är under kontroll men arbetsbelastningen och därmed stressen har ökat. Sjukfrånvaron har ökat. Rekrytering av vikarier samt ny personal har blivit mycket svårare. Inriktningsmål Klippans kommun skall upplevas som en tydlig och attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning Rekryteringsutbildning, rektorsutbildning och handledning till rektorer pågår liksom PIM, LGR11, GY11 och pedagogisk dokumentation. På samtliga enheter har medarbetarna ett individuellt skriftligt uppdrag. Medarbetarsamtal och lönesamtal genomförs årligen Klippans kommuns anställda skall spegla en mångfald av erfarenhet, kunskap och bakgrund Följs upp av Personalkontoret EKONOMI EKONOMISKT RESULTAT TKR Ack utfall Aug Avvikelse Aug Prognos helår Avvikelse helår Nämnd, ledning och skolskjutsar Förskola, pedagogisk omsorg Grundskola, särskola Elevhälsa, Resursskola, Ventilen Gymnasieskola, egna elever inkl säsk Gymnasieskola produktion inkl särs Vuxenutbildningen SUMMA Nettoinvesteringar AVVIKELSE EFTER PERIODEN Avvikelse Verksamhetsområde Frivilliga skolformer Verksamheterna förväntas vara i balans, möjligen med ett mindre överskott. Stor variation mellan enheterna. Osäkert kring SEGRA-gymnasiet, försäljningar har en differens mot lagerförda värden och en större andel av personalen valde att stanna i kommunal regi. IM har många elever och med stora behov av stöd. Åby belastas under hela 2014 av kostnader för brottningen. Övriga har resultat i balans eller bättre, vissa dock med avvikelse från budget. Verksamhetsområde Grundskola Orsaker till avvikelse är att elevpeng ännu inte är justerad då elevomförflyttningar mellan kommunala, fristående och externa verksamheter pågått efter skolstart. Utredningar och placeringsärende samt olika stödinsatser ligger som resurs kvar i budgeten. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

65 AVVIKELSE BUDGET/PROGNOS FÖR HELÅRET Avvikelse budget/prognos för helåret Verksamhetsområde Frivilliga skolformer Avvikelse budget / prognos helår Anpassningar för att nå en budget i balans har genomförts. Prognosen för helåret ser allt mer positiv ut. Fortfarande sker en elevrörelse i samband med antagningen vilket påverkar intäkterna och avgör årets utfall. Osäkerhet kring Klippans egna elever kvarstår till slutet av september och kan påverka. Verksamhetsområde Grundskola Avvikelse i prognosen: antal elever i Ljungbyheds rektorsområde samt inom grundsärskolan har minskat. Färingtofta skolans nedläggning har omkostnader som ej budgeterats. Ikt-verktyg som ej tilläts belasta investeringskontot. Verksamhetsområde Förskola Alla förskolor har en budget i balans utom Skogsbrynet -100, vilket beror på minskade intäkter. Restriktivitet gäller för inköp samt vikarieinsättning. Pedagogisk omsorgs budget är inte i balans vilket beror på kraftigt minskade volymer. En organisationsförändring är påbörjad. Prognosticerat minus för året -1,7 miljoner. Omsorg på obekväm tidvisar ett minus om 200 tkr. Dock har tydliga tillämpningsregler införts och dessa kommer att minska underskottet. Kostnaderna gällande vårdnadsbidragen beräknas öka och ge ett underskott om ca kr ÅTGÄRDSPLAN VID NEGATIV AVVIKELSE Verksamhetsområde grundskola/förskola Minskning av antal personal och restriktion gällande fortbildning och inköp. NETTOINVESTERINGAR Verksamhetsområde Frivilliga skolformer Investeringar om totalt 700tkr fullföljs enligt plan, men alla projekt har ännu inte betalts. Verksamhetsområde Grundskola/förskola Investeringar om totalt 500tkr görs på Ljungbyhedsskolan och Nya Snyggatorp utifrån renoveringsbehov av lokaler samt behov av möbler och nya elevskåp: totalt 400 tkr. Tillsammans med förskolan utgör investeringarna totalt 500 tkr. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

66 SOCIALNÄMND NÄMNDSREDOVISNING MÅLUPPFYLLELSE - FOKUSOMRÅDE/INRIKTNINGSMÅL Fokusområden: VÅRA BARN OCH UNGDOMAR/RESULTATEN I SKOLAN Trots stora ekonomiska svårigheter och en volymökning i verksamheten som rör verksamheten som arbetar med barn som far illa har detta fått hög prioritet och uppmärksamhet. Men det är ofrånkomligt att de ekonomiska svårigheterna inverkat särskilt på de förebyggande aktiviteterna. Skolresultat och barns hälsa är avgörande för deras utveckling. Skolverksamhet och hälsouppföljning är lättare att få ut ett resultat av än sociala behandlingsinsatser Det är därför klokt att Socialförvaltningens ledning träffar skolans ledning regelbundet och inriktningen är nu att göra ett omtag för att fördjupa samverkan. Inriktningen är att dels ta upp den gamla samverkansmodellen som kallas klippanmodellen, vars inriktning är samverkan kring enskilda elever i skolan med komplexa svårigheter, men också genom orientering i projekt som genomförts på annat håll, eventuellt med fokus på någon skola med särskilda utmaningar och svårigheter, för att förbättra elevernas skolresultat. Inriktningsmål Fördjupa samverkan mellan social-, kultur/fritid- och barn- och utbildningsförvaltningen i syfte att möjliggöra en positiv utveckling för barn och ungdom Samverkan sker mellan förskola, grundskola, gymnasiet, elevhälsan och socialtjänsten genom bl.a barnlyftet och familjehuset. Förvaltningsledningarna träffas en gång i månaden. Inriktningen är nu att fördjupa samverkan med fokus på Klippanmodellen men också att samarbeta med skolan kring barnens skolprestationer eventuellt genom projekt i någon skola med särskilda utmaningar. Samverkan mellan skolan och socialtjänsten måste fördjupas och få en mer strukturerad och systematisk form, i synnerhet utifrån barn i riskzonen och med de komplexa problem. Se alla barns och ungdomars behov och genom ett förebyggande arbete och tidiga insatser i deras sociala miljö skapa förutsättningar för en god hälsa och ett tryggt liv Verksamheten i Familjens hus en viktig del av detta arbete för att komma in tidigt i barnens liv för att möta behov och hjälpa familjerna vid svårigheter. Detta arbete bör utvecklas mot att socialtjänsten i mycket nära samarbete med skolan tydligt fokuserar på att det är barnens skolutveckling som har störst betydelse för deras framtida utveckling. Arbetet både när det gäller det förebyggande arbetet vad gäller skolprestationer liksom hälsouppföljningen av barn som far illa och/eller är i riskzonen, behöver bli föremål för utveckling. Fokusområden: FOLKHÄLSA/LIVSKVALITET Socialnämnden styr mot målen bl. a genom ansökan och beviljat stöd från Socialstyrelsen för att utveckla vården och omsorgen av äldre med psykisk ohälsa. Inom avdelningen för stöd och omsorg prioriterar vi livskvalitet hos våra brukare. Samverkan och samarbetet behöver utvecklas mellan socialförvaltningen och hälostrategen inom Klippans Kommun, Detta för att få en gemensam bild utav vilka preventiva insatser som behövs göras för att förebygga en ohälsosam livsstil för våra kommuninvånare i Klippans kommun. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

67 Inriktningsmål Vi ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling och bidra till energihushållning och omställning till ickefossila bränslen Miljöarbetet har inletts men inte kunnat prioriterats. Vi skall genom förebyggande och hälsofrämjande insatser i samverkan stödja en god folkhälsoutveckling och förbättra livskvaliteten för kommunens invånare. Vi strävar efter att arbeta förebyggande och hälsofrämjande men utveckling inom detta område har inte varit i fokus under året. Fokusområden: DIALOG Dialogen med medborgare och brukare är grundläggande förutsättning för en god socialtjänst. Men när allt fokus har varit på att få en ekonomi i balans har detta arbete med att utveckla dialogen i någon mån fått stå tillbaka. Internt har vi arbetet intensivt med dialog mellan ledning, personal och personalorganisationer Inriktningsmål Vi skall öka tillgängligheten och utveckla dialogen genom effektiva och flexibla funktioner för service i form av e- tjänster, telefontjänster och fysiska möten Vi vill utveckla dialogen med kommuninvånarna för att öka inflytandet ochanpassa verksamhetens innehåll med hänsyn till samhällsutveckling och den lokala kulturen. De som möter oss skall vara nöjda och trygga med bemötande och tjänster samt erbjudas möjlighet till ökad valfrihet. För att lösa den uppgift socialtjänsten har är en helt nödvändig förutsättning att det finns ett gott möte mellan personalen och medborgare/brukare. För att åstadkomma ett sådant gott möte är helt nödvändigt att mötet präglas av respekt, lyssnande och dialog. Det är sanningens ögonblick, i synnerhet när socialtjänsten skall utreda och behandla familjer med dysfunktion och barn som far illa, att dialogen fungerar. Arbetet nu med åtgärdsplan tar tydligt sikte på att utveckla detta för att därigenom få en bättre, mer effektiv och uppskattad verksamhet. Arbetssättet ska präglas av en hög servicenivå gentemot medborgare/kund samt ett positivt och professionellt bemötande Ett sätt att öka servicenivån är det som nu skett genom att inrätta dels en kundtjänst i hela Klippans kommun och dels den ingång som är en mottagning för nya ärenden inom socialförvaltningen Mått Målvärde Utfall 11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod? högst Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? (index) minst Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (index) 92 Klippans kommuns Delårsrapport (53)

68 Fokusområden: VARUMÄRKESBYGGANDE Socialnämnden bidrar till varumärkesbyggande genom att uppmuntra våra brukare/klienter och medborgare att lämna sina synpunkter på nämndens verksamheter. Socialförvaltningen arbetar strategisk med att kompetens förstärka den enskilde medarbetaren med hjälp av Omvårdnadslyftet. Inriktningsmål Medarbetarna ska stimuleras att se sig själva och verksamheterna som delar i en helhet och genom att ta helhetsansvar öka förutsättningarna för professionell samverkan och ansvarstagande Det krävs ökat internt fokus på samverkan, dialog och helhetssyn, där alla delar är beroende av varandra på grund av det allvarliga ekonomiska läget. Utveckling, av framförallt tillgänglighet och bemötande, skall uppnås genom ett ständigt pågående värdegrundsarbete utifrån ett respektfullt och professionellt förhållningssätt Äldreomsorgen har genomfört ett arbete med värdegrunden för all personal. Det pågår ett arbete med en åtgärdsplan och handlingsplan för hela verksamheten. Dessutom pågår ett arbete med att ta fram nya användbara mål för Socialnämnden/ socialförvaltningen. Fokusområden: EKONOMI Socialförvaltningen redovisade ett underskott på hela 20,7 miljoner sistlidna år. Orsaken var en kombination av volymökningar, brister i uppföljning, brister i organisationen och samverkan inom förvaltningen. Under året har gjorts stora ansträngningar att få en budget i balans och få bort det stora underskottet. Med hjälp av tillskottet av 7 miljoner har underskottet halverats. Med hjälp av en åtgärdsplan med handlingsplan som noga följs upp har inriktningen varit att förutom att få budgeten i balans ta sikte på att utveckla verksamheten Efter sommaren kvarstår ett underskott och genom åtgärdsplaner är målsättningen att kunna hålla budgeten för 2014 Inriktningsmål Verksamheterna ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Åtgärdsplanen tar sikte på god ekonomisk hushållning där verksamhetsutveckling blir en viktig faktor för att genomföra detta Kommunens anställda ska vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen mellan förvaltningarna och se helheten i kommunens ekonomi. Ekonomen genomför månatliga möten med enhetscheferna. Alla chefer träffas varje månad för Temamöten. Detta följs som regel av motsvarande möte ute i verksamheterna Klippans kommuns Delårsrapport (53)

69 Fokusområden: MEDARBETARE Medarbetarna är den viktigaste resursen i verksamheten. För att socialtjänsten skall kunna erbjuda en god verksamhet krävs att personalen har god förståelse för sitt uppdrag, är duktiga på möte och dialog samt att man känner delaktighet. Om detta fungerar kan man bygga upp en tillit både inom verksamheten och mellan personal och brukare. Sanningens ögonblick blir dock ofta kring den myndighetsutövning som socialtjänsten utövar där det utöver vad som tidigare nämnts även måste finns en väl fungerande rättsäkerhet. Omvårdnadslyftet och värdegrundarbete har genomförts inom äldreomsorgen. I övrigt har stort fokus ägnats dels att få ekonomin i balans samt rekrytering och bemanning av verksamheten på olika håll. Inriktningsmål Klippans kommun skall upplevas som en tydlig och attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning Det finns risk med anledning av de ekonomiska problemen att det på kort sikt finns något av krisstämpel av Klippans kommun. Det är viktigt att Socialtjänsten blir en attraktiv arbetsgivare så att vi kan rekrytera kompetent personal och kompetenta chefer. Här finns en utmaning inom olika delar av organisationen. Klippans kommuns anställda skall spegla en mångfald av erfarenhet, kunskap och bakgrund Förvaltningen har stor mångfald inom sin verksamhet. Inom kommunen finns en ojämn könsfördelning. Att åtgärda detta skulle vara en viktig faktor för att utveckla verksamheten och detta måste vara en stor utmaning framöver. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

70 EKONOMI EKONOMISKT RESULTAT TKR Ack utfall Aug Avvikelse Aug Prognos helår Avvikelse helår Nämnd och Ledning Avdelningen för mottagning Avdelningen för Stöd och Omsorg Avdelningen för Äldreomsorg SUMMA Nettoinvesteringar AVVIKELSE EFTER PERIODEN Socialnämnden uppvisar ett negativt resultat för delåret, med ca 5,4 mkr över budget. Det negativa resultatet förklaras i huvudsak av högre personalkostnader än budgeterat, vilka är 70% av förvaltningens redovisade utfall. Förvaltningen har också haft höga utgifter för konsultinsatser och ombyggnationer under första halvåret vilket påverkar resultatet negativt. Intäkterna inom äldreomsorgen ökar p g a både ökade volymer och förändrade hemtjänsttaxor. HVB-hemmet för ensamkommande flyktingbarn ger väsentligt högre intäkter än budgeterat, dock har man också högre kostnader. AVVIKELSE BUDGET/PROGNOS FÖR HELÅRET I samband med delårsbokslutet lämnar Socialförvaltningen en negativ prognos på 4,5 mkr. Förvaltningen räknar inte längre med att kunna lämna ett överskott på övergripande nivå, efter utförda konsultinsatser och återinförande av den i budget indragna ekonomiassistentjänsten. Inom avdelningen för Stöd och Omsorg, som lämnar en negativ prognos på 4,9 mkr är det fortsatt problem med höga volymer inom Enheten för barn, unga och familj. Den externa assistansen saknar budget för ett enskilt kostsamt ärende, som fortsatt är överklagat. Avdelningen har också bekostat ett antal ombyggnationer ur driftbudgeten i samband med lokalbyten. Även avdelningen för Äldreomsorg uppvisar en negativ prognos som en följd av ökade volymer. Här genomför avdelningen en resursomföring för att få rätt personaltäthet inom samtliga hemtjänstområden. Inom avdelningen för Mottagning lämnas en positiv prognos, där vakanta chefstjänster och mottagandet av ensamkommande flyktingbarn är förklaringen. ÅTGÄRDSPLAN VID NEGATIV AVVIKELSE Arbetet med åtgärdsplanen i förvaltningen fortsätter enligt plan, dock kommer åtgärdsplanen från i juni att revideras för att möta den försämrade prognosen, och åtgärder motsvarande minst den negativa prognosen kommer att presenteras för socialnämnden i september Klippans kommuns Delårsrapport (53)

71 BILAGOR BUDGETFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET till stora tillskott/avdrag KB1/2014 Kommunstyrelse; neddragning av 5 tjänster, kapitalkostnader, reklamanslag mm pga ekonomiska situationen. BUN; Naturbruksgymn 5,5 mnkr, volymer 4,8 mnkr, statsbidrag GY11 2,3 mnkr. Socialnämnd; tillskott pga OB o timlöner mm 7 mnkr, konsultkostnader o rekrytering 1,5 mnkr. Finansförvaltning; ökade skatteintäkter 3 mnkr, avveckling SIKAB 1 mnkr, löneökningsbudget 1 mnkr. Löneökningar Större delen av löneökningarna för 2014 lades in i budgeten i april. I augusti har justering skett för HÖK10 på BUN samt för räddningstjänst. Tilläggsanslag Kultur- och fritidsnämnd; friluftsbad 0,2 mnkr tkr, brottningscenter 0,2 mnkr. Omdisponeringar: Flytt av 0,4 mnkr från BUN till Kultur- och fritidsnämnden för fritidsaktiviteter för funktionshindrade barn. Klippans kommuns Delårsrapport (53)

72 Demokratipengar 0,1 mnkr för våren 2014 från kommunstyrelsen till BUN. BOLAGENS REDOVISNING Nårab Koncernredovisning per för Nårab Årets resultat Resultatet efter finansiella poster uppgår till 807 tkr. Prognosen för året slutar på 1500 tkr. Efter dispositioner och skatt beräknas årets resultat sluta på 10 tkr. Verksamheten Avfallsmängderna på Nårab uppgår till ca ton. Mängden ökade med ton förra året, vilket beror på ökade mängder material för sluttäckningen av deponin. Sluttäckningen av deponin beräknas pågå under flera år och behovet av avfall till detta finns under hela perioden. Till detta kommer ca ton slam från trekammarbrunnar och septitankar, vilka behandlas i de kommunala reningsverken. Reningsverket behandlar ca m³ lakvatten beroende på nederbördsmängder mm. Målsättningen är att allt renat lakvatten ska användas i den egna verksamheten genom bevattning av energiskog och befintlig skog kring anläggningen. Nu bygger vi en ny renvattendamm om m³ renat lakvatten för att klara lagringsbehoven under vintern då bevattningen ej kan ske. I Biocellsreaktorerna är inlagt ton avfall som succesivt färdigrötas. Resterna av avfallet grävs ut och sorteras till både komposterings-, deponerings- och förbränningsmaterial. Ca 30 % av avfallet har omvandlats till metangas, som tagits om hand för el- och värmeproduktion. Under 2014 har ytterligare ca ton grävts ut och därefter återstår det ca ton att gräva ut. Produktionen av grön el minskar efterhand som tillgången till metangas förändras. Detta sker genom att ta tillvara metangasen från biocellsreaktorerna och deponin. I år minskar produktionen med ca 6 % och årstakten är nu ca 550 Mwh. Det utsorterade organiska avfallet rötas i närbelägna rötningsanläggningar för framställning av energi i form av fordonsgas. Restprodukten blir näring i form av biogödsel, som levereras till jordbruket. Framtid Arbetet med att ta hand om allt lakvatten på den egna anläggningen i Hyllstofta fortgår. Den nya renvattendammen är nu i slutfasen för färdigställande och kommer att kunna lagra m³ renat lakvatten. Sluttäckningsarbetet med den gamla deponin är påbörjat. Etapp 1 omfattar 1 ha och slutförs under året. Resterande 9,5 ha sluttäcks succesivt och beräknas klart år Avsatta medel om 42 mkr har reserverats för denna täckning och efterbehandling. Arbetet med att anlägga en ny mottagningsanläggning för slammer är i slutfasen och färdigställs under hösten. Det har varit mycket problem med att locken till 370 l kärlen går sönder. Problemet är så omfattande att beslut har fattats om att byta ut samtliga lock som finns ute hos abonnenterna. Detta kommer att ske under hösten Kommunerna i Nordvästra Skåne har beslutat att arbeta mot gemensamma avfallsmål för de ca invånarna. Projektet, Skitlite 2020, genomsyrar därmed det framtidsinriktade arbetet som har ställt upp sex delmål halveringsmål med visionen att det finns inget avfall och målen ska nås år Klippans kommuns Delårsrapport (53)

73 Klippans kommuns Delårsrapport (53)

74 Sikab Delårsrapport perioden Delårsresultatet uppgår till -553 kkr. Framför allt beror detta på att stora delar av Sågen och Polstjärnan fortsatt är outhyrt. Fastighet Investeringar Det har inte skett några investeringar i SIKAB s fastighetsbestånd under året. Däremot så har fastigheterna Tallen 15 och Brännaren 1 sålts. Köparen tillträdde fastigheterna , dock så stannade hela förvaltningen av fastigheterna kvar i SIKAB fram till och med Under mellanperioden 1 mars till 30 juni så blockhyrde SIKAB fastigheterna av köparen för 622 kkr vilket motsvarar den hyresintäkt som SIKAB i sin tur erhållit från hyresgästerna i dessa båda fastigheter. De kostnader om 23 kkr som denna extra förvaltning inneburit för SIKAB har betalts av köparen. Anledningen till denna lösning var att köparen behövde hjälp under tiden som det tog för köparen att anpassa sin organisation för att hantera de inköpta fastigheterna. Reparationer och underhåll De reparationer och underhåll som genomförts under perioden utgörs främst av underhållskaraktär samt ett par mindre hyresgästanpassningar. De besiktningsanmärkningar som kvarstod efter förra årets ommålning av väggar och portar på Brännaren (Fabriksvägen) har nu under sommaren åtgärdats av entreprenören. Uthyrningsläget Sågen, av totalt m2 är ca m2 utan kontrakt. Polstjärnan, här är båda kontrakten uppsagda. Totalt rör det sig om m2 som är utan kontrakt. Båda fastigheterna är under försäljning. er kring prognos Prognostiserat resultat för 2014 bedömer vi hamna på ca 1,2 mkr, om de båda kvarvarande fastigheterna stannar i SIKAB s ägo året ut. Vid en försäljning av Sågen uppstår en realisationsförlust på ca 5,2 mkr samtidigt minskar en del kostnader vilket gör ett prognostiserat årsresultat på ca 6,14 mkr. Dock så har SIKAB en obeskattad reserv om ca 1,3 mkr som då ska återföras till resultatet vilket innebär att den redovisade förlusten på sista raden stannar runt 4,8 mkr. Eventuell vinst vid försäljning av Polstjärnan är inte beaktad i detta. Prognosen är upprättad med viss försiktighet. Vi har bedömt samtliga budgetposter och gjort anpassningar efter rådande verklighet. Klippan Johan Karlsson Ekonomi Klippans kommuns Delårsrapport (53)

75 Klippans kommuns Delårsrapport (53)

76 Klippans kommuns Delårsrapport (53)

77 Treklövern delårsbokslut Treklövern Bostads AB har sedan årsskiftet på frivillig basis valt att följa K3-regleverket. Den största förändringen jämfört med tidigare redovisningssätt är att fastigheterna sedan årsskiftet delats upp i olika komponenter. För Treklövern Bostads AB s del har vi valt att dela upp fastigheten i nio stycken huvudkomponenter. Avskrivningstiderna på respektive komponent ska motsvara dess beräknade livslängd. Delårsbokslutet per 31 augusti uppvisar ett ackumulerat resultat på 4,1 miljoner (frg.år 5,7). Detta överensstämmer i nuläget ganska väl med den lagda budgeten. Vi är relativt långt framme med årets underhållåtgärder i jämförelse med fjolåret. Vi beräknar att resultatet kommer att backa tillbaka med ca 1 miljon under årets sista tertial. Anledningen är främst att vi har en del inre målningsarbete som kommer att utföras under hösten. Vidare så räknar vi med att energikostnaderna ökar i takt med att utomhustemperaturen sjunker. Vår nuvarande prognos pekar därför på ett helårsresultat om ca 3,0 miljoner. Investeringar och underhåll Årets investeringar består främst i vårt styr- och reglersystem för energiövervakning som färdigställts, dessutom har två garageportar uppdaterats, en balkong har glasats in, en uteservering har byggts vid Stationen och delar av avloppsledningarna på område 7 har relinats. Vi har också ett antal pågående projekt som ännu inte är färdigställda så som nya miljöhus på område 8, 10 och 14, ett värmeåtervinningssystem på område 15, ombyggnad av lokal till lägenheter på område 7 samt takbyte på område 60. Alla dessa projekt kommer att färdigställas under hösten. Vidare så planerar vi att under hösten genomföra takbyte på område 11 och 53 samt att uppdatera/renovera några befintliga miljöhus. Dessutom så undersöker vi förutsättningarna för att uppföra ett flerfamiljshus med 12 lägenheter på vår tomt i korsningen Järnvägsgatan/Teatergatan här i Klippan. Reparationerna och lägenhetsunderhåll har fram till nu klarat budgetramarna, medan yttre underhåll i nuläget överskridit den fördelade budgeten. Detta räknar vi dock med att ska rätta upp sig under hösten då merparten av yttre underhåll nu har slutförts. Förutom det löpande underhållsarbetet i vårt lägenhetsbestånd så har ett antal större reparations- och underhållsåtgärder genomförts, exempel på sådant är PCB-saneringen på område 8 och 78, yttre målning av område 8, 61 och 77, utbyte av gamla värmepumpar och asbestsanering av område 5. Under hösten planerar vi att genomföra ommålning av trapphus på område 78 samt PCB sanering på område 62. Uthyrningsläget Uthyrningsläget är fortsatt väldigt bra, glädjande är också att under året så har antalet in- och utflyttningar varit relativt stabilt på en något lägre nivå än förra året. Miljö; Den miljödiplomering som Treklövern genomförde 2012 har genomgått en förnyad revision under sommaren Treklövern tilldelades efter genomförd revision ett nytt miljödiplom och miljöarbetet fortgår enligt uppgjord miljöplan. Nedan följer den ekonomiska delårsrapporten. Klippan Johan Karlsson Klippans kommuns Delårsrapport (53)

78 Klippans kommuns Delårsrapport (53)