Sida Kommunstyrelsen (4)

Transkript

1 Kallelse Sida Kommunstyrelsen (4) Box Halmstad Plats: Kommunstyrelsens sessionssal Sammanträdesdatum: Tid: 08:30-16:30 Ordförande: Sekreterare: Kallade: Jenny Axelsson Andrea Egerlundh Jonas Bergman (M) Jenny Axelsson (C) Kristina Johansson (S) Carl-Johan Berthilsson (M) Stefan Pålsson (S) Ann-Charlott Mankell (M) Gun-Britt Löfdahl (S) Yngve Kihlberg (C) Fabio Ishaq (SD) Michael Svensson (S) Ella Kardemark (KD) Lovisa Aldrin (L) Tania Bengtsson (V) Tony Stané (S) Tor Ingels (SD) Christofer Lundholm (M) Fatma Hergül (S) Louise Uvenfeldt (M) Daniel Nilsson Brodén (V) Jennie Wijk (C) Andréa Skoglund (SD) Micael Nilsson (S) Sebastian Stenbeck (M)

2 Föredragningslista Sida Kommunstyrelsen (4) Ärenden Tid 1. KS 2019/00036 Val av justerare 2. KS 2019/00086 Rekrytering av förvaltningschef till kulturförvaltningen Beslut, frågor (två min) Cecilia Wärnestål Handlingar delas ut på sammanträdet 3. KS 2019/00025 Anmälningsärenden Kommunstyrelsen Beslut 4. KS 2019/00001 Delegationsbeslut kommunledningsförvaltningen Beslut 5. KS 2018/00745 Workshop: kommunomfattande översiktsplan - ÖP 2050 Information, diskussion totalt cirka två 2 timmar inkl. fika) Annika Hansson 08:30 KS 08:35 KS KS FIKA 10:00 KS 2018/00745 Forts. workshop: kommunomfattande översiktsplan - ÖP 2050 Information, diskussion totalt cirka två 2 timmar inkl. fika) Annika Hansson 10:15 LUNCH 12:00 6. KS 2019/00061 Information från Arbetsmiljöverket: Ett hållbart arbetsliv Information, diskussion (totalt 1 ½ h inkl. diskussion) Pia Skoglund (Arbetsmiljöverket) 13:00

3 Föredragningslista Sida Kommunstyrelsen (4) Ärenden 7. KS 2019/00088 Strategi för lokal livsmedelsförsörjning Information, diskussion (totalt 20 min varav tio min föredragning) Henry Bengtsson, Lisa Almér Rönnberg, Mila Sladic Tid 14:30 8. KS 2019/00144 Yttrande till länsstyrelsen om vatten och avlopp i Tönnersa 14:50 KS strandby Beslut, frågor (2 min) Lisa Almér Rönnberg, Inge Emanuelsson Handlingar publiceras ej pga. de innehåller personuppgifter 9. KS 2019/00224 KF Markbyten rörande fyra fastigheter vid Kistinge industriområde Beslut, frågor (2 min) Lisa Almér Rönnberg Handlingar publiceras ej pga. de innehåller personuppgifter 10. KS 2019/ :55 KS Yttrande avseende översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) - Lite mer lika Beslut, frågor (2 min) Henrik Persson FIKA 15: KS 2018/00020 Uppföljning av kommunstyrelsens verksamhetsplan 2018 Beslut, frågor (2 min) Joakim Norström 12. KS 2019/00245 Taxa för prövning och tillsyn inom strålskyddslagens område Beslut, frågor (2 min) Carl Magnus Billström 15:15 KS 15:20 KF

4 Föredragningslista Sida Kommunstyrelsen (4) Ärenden 13. KS 2019/00062 Uppföljning av kommunstyrelsens studieresa Diskussion (totalt 15 minuter) Mattias Rossköld 14. KS 2019/00283 Information om resultatet av den årliga medieanalysen Information (25 minuter totalt varav 15 minuter föredragning) Mattias Hansson, Mikael Novak 15. KS 2019/00098 Aktuella frågor i kommunstyrelsens utskott Tid 15:25 15:40 16: KS 2019/00035 Information från ordförande och kommundirektör 17. KS 2019/00016 Övriga frågor

5 Anmälningsärende Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00025 Ärende KS 2019/00025 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Ärendets ursprung: Kommunstyrelsen Anmälningsärende KS Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen har tagit emot anmälningsärendena. Sammanfattning av ärendet Följande anmäls till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsens förhandlingsdelegation; Protokoll Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott; Protokoll Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott; Protokoll Kommunstyrelsens utskott för tillväxt och hållbar utveckling; Protokoll Kommunstyrelsens verksamhetsberedning; Protokoll , , Kommunala funktionsrättsrådet; Protokoll Patientnämnden Halland; Protokoll Kommunledningsförvaltningen Vibeke Österblad Registrator Halmstads kommun,kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad Sida 1(1)

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40 Delegationsbeslut KS Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00001 Ärende KS 2019/00001 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Delegationsbeslut Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut är att godkänna tagna delegationsbeslut. Sammanfattning av ärendet Följande anmäls till: 1. Beslut fattade av kommunstyrelsens ordförande: Yttrande - Strategi för skydd och förvaltning av marina miljöer och arter i Västerhavet. Yttrande Åtgärdsprogram för hotade arter - havsnejonöga 2. Beslut fattade av exploateringsingenjör och tillgångsförvaltare på samhällsbyggnadskontoret: Överenskommelse om fastighetsreglering och om ledningsrätt. Hyreskontrakt för lokaler. Kommunledningsförvaltningen Jill Halila Ekvall Registrator Halmstads kommun,kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se

41 Delegationsbeslut enligt KS 88, 2017/0038 Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00001 Delegationslista A - B - C - D Datum Allmänna ärenden (A) Delegationsnr Datum Diarienummer Beskrivning Delegat 1 a KS 2019/00194 Yttrande Strategi för skydd och förvaltning av marina miljöer och arter i Västerhavet Kommunstyrelsens ordförande 1 a KS 2018/00644 Yttrande Åtgärdsprogram för hotade arter - havsnejonöga Kommunstyrelsens ordförande Ekonomiska ärenden (B) Delegationsnr Datum Diarienummer Beskrivning Delegat

42 Informationsärende Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00745 Ärende KS 2018/00745 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Kommunomfattande översiktsplan - ÖP 2050 Sammanfattning av syftet med workshop Under en workshop i kommunstyrelsen skapar vi oss en gemensam bild av omvärldens förutsättningar och hur dessa påverkar Halmstads kommun och den fysiska planeringen. Halmstad är en kommun som växer med siktet inställt på invånare till år Med en ökad tillväxt blir även utmaningarna större, vi måste växa smart och hållbart. För att kunna möta utmaningarna som kommer med att växa till invånare behöver Halmstads kommun ta ett strategiskt grepp om samhällsbyggandet. För att kunna växa hållbart och skapa möjlighet för en god livsmiljö för framtida generationer är det viktigt att se till hur hela kommunen kan utvecklas. Just nu pågår arbetet med den kommunomfattande översiktsplanen, en fördjupad översiktsplan för norra Halmstad, en fördjupad översiktsplan för Larsfrid och Vilhelmsfält samt en centrumplan för de centrala delarna av staden allt för att forma framtidens Halmstad. Parallellt med detta fördjupar vi oss i vissa ämnesområden genom revidering av Handlingsprogram för hållbara transporter samt framtagande av VA-plan och Handlingsprogram för klimatanpassning. Omvärlden och dess utveckling påverkar oss i större eller mindre omfattning, oavsett om vi vill eller kan ta hänsyn till det. För att kunna fatta kloka beslut om den framtida mark- och vattenanvändningen gäller det att veta vad som händer i omvärlden och hur det påverkar kommunen. Drivkrafter och trender i omvärlden utgör viktiga förutsättningar för planeringen av kommunens fysiska miljöer och vilka prioriteringar som behöver göras. Som underlag till pågående översiktlig planering har samhällsbyggnadskontoret hjälp från konsult att ta fram en omvärlds- och trendanalys, vilken hjälper oss att förstå vilka krafter vi har att förhålla oss till, vilka hot, utmaningar och möjligheter vi har att möta. Här tydliggörs och lyfts våra kommunspecifika utmaningar fram. Omvärlds- och trendanalysen kommer att ligga till grund för ovan nämnda planer och handlingsprogram samt utgöra en väsentlig del av Framtidsbild 2050 (programmet till översiktsplanen). Kommunstyrelsen fattade beslut i samband med uppdragsbeslutet för översiktsplanen ÖP2050, att Framtidsbild 2030 skulle uppdateras till Framtidsbild 2050 med en ny omvärlds- och trendanalys som sträcker sig fram i tiden. Workshopen är ett led i detta arbete. Informationsunderlag 1. - Kommunledningsförvaltningen Annika Hansson, Planarkitekt Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

43 Informationsärende Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00061 Ärende KS 2019/00061 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Ett hållbart arbetsliv är lönsamt för alla Sammanfattning av informationsärendet Representanter från Arbetsmiljöverket berättar om arbetsmiljölagstiftningen och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Informationen är en del av ett uppdrag som Arbetsmiljöverket har att informera kommunstyrelser och högre tjänstepersoner i alla landets kommuner och regioner. Informationen ges av Pia Skoglund och Tommy Fahlander, arbetsmiljöinspektörer vid Arbetsmiljöverket. Informationsunderlag 1. Presentation- Ett hållbart arbetsliv är lönsamt för alla Kommunledningsförvaltningen Andrea Egerlundh, kommunsekreterare Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

44 Ett hållbart arbetsliv är lönsamt för alla 1 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

45 Regeringens arbetsmiljöstrategi är: Ett hållbart arbetsliv Stärka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Nollvision för dödsolyckor 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

46 Regeringens mål att sänka sjukpenningtalet Mål: 9,0 dagar i december år 2020 Skillnaden mellan kvinnor och män ska minska Samlade åtgärder för att nå målet Centrala aktörer: Försäkringskassan, arbetsgivarna och hälso- och sjukvården Källa: Försäkringskassan, Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

47 Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017 Besvär av psykosocial karaktär Muskel- och ledbesvär Besvär i luftvägar och andningsorgan Hudbesvär Hörselnedsättning. Tinnitus Besvär från nervsystemet Besvär i cirkulationsorganen Övrigt 3% 3% 1% 3% 10% 10% 28% n = % Besvär av psykosocial karaktär Muskel- och ledbesvär Besvär i luftvägar och andningsorgan Hudbesvär Hörselnedsättning. Tinnitus Besvär från nervsystemet Besvär i cirkulationsorganen Övrigt n = % 12% 19% 8% 10% 3% 5% 40% Källa: Arbetsmiljöverket (ISA) 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

48 Arbetsmiljön är en fråga om jämställdhet Kvinnor och män har olika arbetsuppgifter och utsätts därför för olika risker. Den arbetsrelaterade ohälsan speglar detta! Det förebyggande arbetsmiljöarbetet är svagare i verksamheter där kvinnor är i majoritet. Organisationen gör skillnaden! Det handlar om medveten styrning av resurser, ledning och organisering av arbetet. 5 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

49 Tillgänglig arbetsmiljö Arbetssituationen ska ge utrymme för mänskliga variationer, till exempel variationer i erfarenhet och kompetens, längd, syn, hörsel samt läs- och skrivförmåga. Tillgänglighet handlar om att arbetsmiljön ska fungera för alla, oavsett funktionsförmåga eller funktionsnedsättning. Det som är bra för alla kan vara nödvändigt för vissa. 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

50 Arbetsmiljölagen omfattar Alla arbetstagare Elever i utbildning Arbetsgivarens skyldigheter att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet 7 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

51 Ingen lag tar över någon annan Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om stöd och service Skollagen Arbetsmiljölagen Socialtjänstlagen Kommunallagen Arbetsgivaren måste i en konkret situation förena arbetstagarnas, elevernas, brukarnas, patienternas och klienternas intressen 8 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

52 Du som politiker i fullmäktige och nämnd är arbetsgivare Du är yttersta arbetsgivarrepresentanten för kommun och landsting/region Du ger förutsättningarna för arbetsmiljöarbetet Du ska se till att arbetsmiljölagen följs i verksamheten Du är byggherre vid ny och ombyggnationer 9 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

53 Hur får du reda på vad som behövs för bättre arbetsmiljö Undersökningar och riskbedömningar Händelserapportering: tillbud, olycksfall, ohälsa Riskbedömning av arbetsmiljön vid förändringar Åtgärder i handlingsplaner 10 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

54 11 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer Följ upp varje år

55 Roller i det systematiska arbetsmiljöarbetet Politiker vad och när Tjänstemän hur och vem Respekt och tillit för varandras roller Fördelning av arbetsmiljöuppgifter: väldefinierat uppdrag - resurser - kunskaper - befogenheter 12 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

56 Arbetsmiljöproblem ska få sina lösningar Till exempel: Skola med dålig luft där arbetstagare och elever har huvudvärk och allergibesvär. Åtgärder för att få bort eller minska riskerna så snart det är praktiskt möjligt. Arbetsmiljölagen godtar inte att en arbetsgivare låter bli att vidta åtgärder på grund av dålig ekonomi 13 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

57 Arbetsmiljöverket inspekterar Besöker arbetsplatser och kontrollerar att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagstiftningen Identifierar brister utifrån arbetsmiljölagstiftningen, föreskrifter och allmänna råd 14 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

58 Om brister inte åtgärdas Föreläggande och förbud exempel: Föreläggande att åtgärda bristande ventilation på en skola. Förbud att placera patientsängar på ett visst sätt. Föreläggande och förbud kan förenas med vite. 15 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

59 Sanktionsavgifter eller böter Regler med sanktionsavgifter Bestämmelser belagda med böter 16 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

60 Arbetsmiljöbrott I 3 kap 10 Brottsbalken definieras straffansvaret Arbetsplatsolycka eller allvarligt tillbud på grund av brister i verksamheten - åtalsanmälan 17 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

61 Hjälp och stöd från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Korta utbildningsfilmer Skriftligt material 18 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

62 Ni har alla möjligheter att skapa bra arbetsmiljö. Med kunskap, kompetens, resurser och vilja kan ni komma långt. Mer information finns på: av.se 19 Systematiskt arbetsmiljöarbete i politikerstyrda organisationer

63 Diskussionsärende Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00088 Ärende KS 2019/00088 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Strategi för lokal livsmedelsförsörjning Sammanfattning av informationsärendet Planeringsdirektiv med budget innehåller ett uppdrag om att ta fram en strategi för lokal livsmedelsförsörjning. Syftet är att stärka den lokala livsmedelsförsörjningen Utgångspunkten är tre perspektiv: ett näringslivsperspektiv (som omfattar såväl frågan om upphandling som frågan om vad kommunkoncernen kan göra för att stärka den lokala livsmedelsproduktionen), ett livsmedelsförsörjningsperspektiv samt ett mark- och exploateringsperspektiv. Förvaltningens bedömning är arbetet inleds bäst genom att närma sig de olika perspektiven separat. Syftet är att se om ambitionerna kan tillgodoses inom ramen för de riktlinjer (motsvarande) som finns eller är på väg att utarbetas, om nuvarande riktlinjer behöver omarbetas eller om det krävs en samlad livsmedelsstrategi för att uppfylla ambitionerna. I januari presenterades och diskuterades livsmedelsförsörjningsfrågan i relation till pågående arbete om Risk- och sårbarhetsanalys. I april kommer frågan om upphandling mm att presenteras och diskuteras. Vid detta tredje tillfälle kommer det strategiska planerings- samt mark- och exploateringsperspektivet att belysas. Halmstads kommun antog 2014 Framtidsplan 2030, Strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. I den sägs bl.a. att Vid exploatering tas särskild hänsyn till jordbruksmark av högt produktionsvärde och marken i kommunen används till det den är bäst lämpad för. Kommunstyrelsen beslutade i januari 2019 att uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att uppdatera den kommunövergripande översiktsplanen till ÖP Syftet med informationen är att redovisa Översiktsplanens regleringar och hanteringen av dessa samt aktuella överväganden i pågående översyn. Föredragande är samhällsbyggnadschef Lisa Almer Rönnberg och planchef Mila Sladic. Informationsunderlag - Kommunledningsförvaltningen Henry Bengtsson, senior rådgivare Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

64 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (3) Sida KPLU 64 Dnr KS 2019/00279 Yttrande avseende översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) - Lite mer lika Beslut Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att avge yttrande i enlighet med bilagt förslag med tillägg kring följande punkter: - Att även tillväxtkommuner har ekonomiska utmaningar - Att det nya förslaget får stor negativ påverkan för Halmstad - Att en mjukare övergångsperiod hade varit mer gynnsam - Att alternativet att tillföra mer statliga pengar i systemet borde övervägas - Att den socioekonomiska kompensationen inom grundskolan bör vara en del av ordinarie kostnadsutjämningssystem, istället för att kommuner separat ska behöva söka medel med osäkerhet om man får kompensation eller ej. Ärendet Regeringen beslutade den 3 november 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting. Den 17 maj 2018 beslutade regeringen att uppdraget i sin helhet skulle slutredovisas senast den 1 oktober Översynen ska överväga om det nuvarande systemet i tillräcklig grad fångar upp större samhällsförändringar och med anledning av detta eventuellt föreslå förändringar i de delmodeller som finns, föreslå nya delmodeller eller föreslå om delmodeller ska utgå. I uppdraget ingår också att analysera möjligheterna att förenkla utjämningen. Enligt förslaget så ökas den kommunala utjämningen med drygt en miljard kronor i riket som helhet och uppgår sammanlagt till netto 8,4 miljarder kronor, och enligt förslaget så kommer 102 kommuner bli nettobetalare i kostnadsutjämningen jämfört med dagens 122. Den utjämnande profilen i systemet förstärks i förslaget. Halmstads kommun ser positivt på följande föreslagna förändringar: - Uppdatering av merkostnadsberäkningar samt indexering inom olika delmodeller - Införandet av utjämning på socioekonomisk grund inom förskolan, baserad på barnens hemförhållanden - Förslag på att införa en socioekonomisk kompensation i grundskolan istället för dagens riktade statsbidrag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

65 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (3) Sida - Ny delmodell för kommunal vuxenutbildning som kan antas spegla skillnader i socioekonomi mellan kommuner - Förändringar i delmodellen för individ- och familjeomsorg så att tydligt påverkbara parametrar försöker undvikas Halmstads kommun ser negativt på följande föreslagna förändringar: - Lönekostnadsutjämning - Lönekostnadsutjämningen föreslås redovisas i respektive delmodell i stället för i separat lönemodell Förslaget beräknas innebära att Halmstads kommuns nettobetalningar till kostnadsutjämningssystemet ökas med drygt 46 miljoner kronor, i 2018 års nivå, från dagens cirka 162 miljoner kronor till cirka 208 miljoner kronor. Trots de negativa ekonomiska effekterna för Halmstads kommun ställer sig Halmstads kommun i huvudsak positiv till förslaget. Översyn av kostnadsutjämningssystemet behöver ske regelbundet för att anpassa de ingående delmodellerna och variablerna till de förändringar som över tid sker i samhället. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet och i beredningsarbetet kontaktat andra kommuner i Hallands län för att inhämta synpunkter. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande i enlighet med bilagt förslag. Yrkanden Ordföranden (KD) yrkar att remissvaret kompletteras med resonemang kring följande punkter: - Att även tillväxtkommuner har ekonomiska utmaningar - Att det nya förslaget får stor negativ påverkan för Halmstad - Att en mjukare övergångsperiod hade varit mer gynnsam - Att alternativet att tillföra mer statliga pengar i systemet borde övervägas - Att den socioekonomiska kompensationen inom grundskolan bör vara en del av ordinarie kostnadsutjämningssystem, istället för att kommuner separat ska behöva söka medel med osäkerhet om man får kompensation eller ej. Kristina Johansson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

66 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (3) Sida Beslutsgång Ordföranden (KD) prövar förvaltningens förslag och sitt tilläggsyrkande och finner att personal- och ledningsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag och sitt tilläggsyrkande. Justeringsdag Sekreterare... Eda Kalatch Ordförande... Ella Kardemark Justerare... Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

67 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00279 Ärende KS 2019/00279 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Yttrande avseende översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) - Lite mer lika Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande i enlighet med bilagt förslag. Sammanfattning av ärendet Regeringen beslutade den 3 november 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting. Den 17 maj 2018 beslutade regeringen att uppdraget i sin helhet skulle slutredovisas senast den 1 oktober Översynen ska överväga om det nuvarande systemet i tillräcklig grad fångar upp större samhällsförändringar och med anledning av detta eventuellt föreslå förändringar i de delmodeller som finns, föreslå nya delmodeller eller föreslå om delmodeller ska utgå. I uppdraget ingår också att analysera möjligheterna att förenkla utjämningen. Enligt förslaget så ökas den kommunala utjämningen med drygt en miljard kronor i riket som helhet och uppgår sammanlagt till netto 8,4 miljarder kronor, och enligt förslaget så kommer 102 kommuner bli nettobetalare i kostnadsutjämningen jämfört med dagens 122. Den utjämnande profilen i systemet förstärks i förslaget. Halmstads kommun har lämnat ett yttrande till förslaget på förändringar i det kommunala kostnadsutjämningssystemet, vilket biläggs denna tjänsteskrivelse. I sammanfattning innebär Halmstads kommuns yttrande att: Halmstads kommun ser positivt på följande föreslagna förändringar: Uppdatering av merkostnadsberäkningar samt indexering inom olika delmodeller Införandet av utjämning på socioekonomisk grund inom förskolan, baserad på barnens hemförhållanden Förslag på att införa en socioekonomisk kompensation i grundskolan istället för dagens riktade statsbidrag Ny delmodell för kommunal vuxenutbildning som kan antas spegla skillnader i socioekonomi mellan kommuner Förändringar i delmodellen för individ- och familjeomsorg så att tydligt påverkbara parametrar försöker undvikas Halmstads kommun ser negativt på följande föreslagna förändringar: Lönekostnadsutjämning Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(4)

68 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00279 Lönekostnadsutjämningen föreslås redovisas i respektive delmodell i stället för i separat lönemodell Förslaget beräknas innebära att Halmstads kommuns nettobetalningar till kostnadsutjämningssystemet ökas med drygt 46 miljoner kronor, i 2018 års nivå, från dagens cirka 162 miljoner kronor till cirka 208 miljoner kronor. Trots de negativa ekonomiska effekterna för Halmstads kommun ställer sig Halmstads kommun i huvudsak positiv till förslaget. Översyn av kostnadsutjämningssystemet behöver ske regelbundet för att anpassa de ingående delmodellerna och variablerna till de förändringar som över tid sker i samhället. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet och i beredningsarbetet kontaktat andra kommuner i Hallands län för att inhämta synpunkter. Beskrivning av ärendet Bakgrund Det kommunala utjämningssystemet består av de fem delarna inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/-avgift och syftar till att skapa likvärda förutsättningar för landets kommuner att erbjuda invånarna service. I inkomstutjämningssystemet erhöll Halmstads kommun 880 miljoner kronor 2018 och betalade i kostnadsutjämningssystemet 162 miljoner kronor. I övriga delar av utjämningssystemet erhöll Halmstad sammanlagt 95 miljoner kronor. Regeringen beslutade den 3 november 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting. Den 17 maj 2018 beslutade regeringen att uppdraget i sin helhet skulle slutredovisas senast den 1 oktober I utredningsdirektivet anges att översynen ska överväga om det nuvarande systemet i tillräcklig grad fångar upp större samhällsförändringar och med anledning av detta eventuellt föreslå förändringar i de delmodeller som finns, föreslå nya delmodeller eller föreslå om delmodeller ska utgå. I uppdraget ingår också att analysera möjligheterna att förenkla utjämningen. Enligt förslaget så ökas den kommunala utjämningen med drygt en miljard kronor i riket som helhet och uppgår sammanlagt till netto 8,4 miljarder kronor, och enligt förslaget så kommer 102 kommuner bli nettobetalare i kostnadsutjämningen jämfört med dagens 122. Den utjämnande profilen i systemet som innebär att kostnadsutjämningen omfördelar från kommuner med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner med svag socioekonomi, gles bebyggelse och liten befolkning förstärks i förslaget. Halmstads kommun har möjlighet att lämna yttrande till betänkandet. Halmstads kommuns yttrande har bilagts detta ärende. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(4)

69 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00279 Analys och förslag Förslaget på en förändrad kommunal utjämning beräknas innebära att Halmstads kommuns nettobetalningar till kostnadsutjämningssystemet ökas med drygt 46 miljoner kronor, i 2018 års nivå, från dagens cirka 162 miljoner kronor till cirka 208 miljoner kronor. Det föreslås emellertid även ett så kallat införandebidrag som enligt framskrivningarna i utredningen skulle reducera Halmstads bidrag med drygt 16 miljoner kronor det första året som förändringarna i systemet börjar gälla. Utredarens ambition har varit implementera förändringarna enligt förslaget från och med år 2020, men då utredningen dragit ut i tid så förefaller inte detta längre vara en rimlig målsättning. Trots de negativa ekonomiska effekterna för Halmstads kommun ställer sig Halmstads kommun i huvudsak positiv till förslaget. Översyn av kostnadsutjämningssystemet behöver ske regelbundet för att anpassa de ingående delmodellerna och variablerna till de förändringar som över tid sker i samhället. Halmstads kommun har lämnat ett yttrande till förslaget på förändringar i det kommunala kostnadsutjämningssystemet, vilket biläggs denna tjänsteskrivelse. I sammanfattning innebär Halmstads kommuns yttrande följande. Halmstads kommun ser positivt på följande föreslagna förändringar: Uppdatering av merkostnadsberäkningar samt indexering inom olika delmodeller Införandet av utjämning på socioekonomisk grund inom förskolan, baserad på barnens hemförhållanden Förslag på att införa en socioekonomisk kompensation i grundskolan istället för dagens riktade statsbidrag Ny delmodell för kommunal vuxenutbildning som kan antas spegla skillnader i socioekonomi mellan kommuner Förändringar i delmodellen för individ- och familjeomsorg så att tydligt påverkbara parametrar försöker undvikas Halmstads kommun ser negativt på följande föreslagna förändringar: Lönekostnadsutjämningen Lönekostnadsutjämningen föreslås redovisas i respektive delmodell i stället för i separat lönemodell Halmstads kommun noterar därutöver att flera egna modeller nu föreslås redovisas i andra delmodeller i det kommunala kostnadsutjämningssystemet vilket kan upplevas som mindre transparent och därmed minska utjämningssystemets begriplighet och trovärdighet. Kommunen bedömer därtill att uppdraget om att förenkla systemet inte uppnås. Konsekvenser av förslaget Förslaget beräknas innebära att Halmstads kommuns nettobetalningar till kostnadsutjämningssystemet ökas med drygt 46 miljoner kronor, i 2018 års nivå, från dagens cirka 162 miljoner kronor till cirka 208 miljoner kronor. Det föreslås emellertid även ett så kallat införandebidrag som enligt framskrivningarna Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(4)

70 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00279 i utredningen skulle reducera Halmstads bidrag med drygt 16 miljoner kronor det första året som förändringarna i systemet börjar gälla. Ärendets beslutsgång Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott Kommunstyrelsen Beslutsunderlag 1. Yttrande: Halmstads kommuns remissvar avseende Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74). LITE MER LIKA (Betänkande av Kostnadsutjämningsutredningen) Information om beslutet Finansdepartementet (finansdepartementet.registrator@regeringskansliet.se) Kommunledningsförvaltningen Mattias Rossköld, kommundirektör Jan Fritz, ekonomidirektör Handläggare, Henrik Persson, budgetchef Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(4)

71 Yttrande KS 2019/00279 Finansdepartementet STOCKHOLM Datum Diarienummer (SOU 2018:74) Halmstads kommuns remissvar avseende Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74). LITE MER LIKA (Betänkande av Kostnadsutjämningsutredningen) Sammanfattning Halmstads kommuns synpunkter på betänkandet är att det är positivt att uppdatering sker av merkostnadsberäkningar samt indexering inom olika delmodeller för att aktualisera och öka förtroendet för utjämningssystemet den generella förstärkningen av den socioekonomiska profilen i utjämningssystemet är positiv då de bakomliggande hypoteserna anses vara valida. Det hade dock stärkt modellen för Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg om fördelningen på 5 procent av nettokostnader utefter socioekonomisk grund hade baserats på mer solid grund än en SKL-enkät. Halmstads kommun föreslår att det riktade statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskola avvecklas, då det riskerar att leda till felallokering av kommunernas gemensamma resurser samt urholkar det kommunala självstyret. Kommunen är således positiv till att införa en socioekonomisk kompensation i grundskolan istället för dagens riktade statsbidrag i enlighet med utredarens förslag. det är positivt med införandet av en ny delmodell för kommunal vuxenutbildning som kan antas spegla skillnader i socioekonomi mellan kommuner. det är positivt att förändringar föreslås i delmodellen för individ- och familjeomsorg så att tydligt påverkbara parametrar försöker undvikas. Det är bra att variabeln långvarigt ekonomiskt bistånd exkluderas, men det finns frågetecken kring om den föreslagna variabeln Barn i ekonomiskt utsatta hushåll kan kategoriseras som strukturellt opåverkbar. Det bör därför övervägas om annan variabel bättre når upp till kravet om strukturell opåverkbarhet. lönekostnadsutjämningen bör utgå ur det kommunala utjämningssystemet då bland annat påverkansgrad och orsakssambanden mellan löner och priser/värden på bostäder kan ifrågasättas och dessutom torde vara ömsesidigt påverkande. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(5)

72 Yttrande KS 2019/00279 det utgör en svaghet att lönekostnadsutjämningen, tillsammans med några andra delmodeller, föreslås redovisas i respektive delmodell i stället för i separata delmodeller. Att fördela lönekostnadsutjämningen till olika delmodeller i kostnadsutjämningssystemet gör den kritiserade utjämningsmodellens effekter svårare att identifiera och ifrågasätta och bedöms inte öka systemets transparens eller trovärdighet. Om förslaget genomförs anser Halmstads kommun att det behövs en längre period med införandebidrag för att kunna klara omställningen på ett ekonomiskt ansvarsfullt vis. Bakgrund Regeringen beslutade den 3 november 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting. Den 17 maj 2018 beslutade regeringen att uppdraget i sin helhet skulle slutredovisas senast den 1 oktober I utredningsdirektivet anges att översynen ska överväga om det nuvarande systemet i tillräcklig grad fångar upp större samhällsförändringar och med anledning av detta eventuellt föreslå förändringar i de delmodeller som finns, föreslå nya delmodeller eller föreslå om delmodeller ska utgå. I uppdraget ingår också att analysera möjligheterna att förenkla utjämningen. Enligt förslaget så ökas den kommunala utjämningen med drygt en miljard kronor i riket som helhet och uppgår sammanlagt till netto 8,4 miljarder kronor, och enligt förslaget så kommer 102 kommuner bli nettobetalare i kostnadsutjämningen jämfört med dagens 122. Den utjämnande profilen i systemet som innebär att kostnadsutjämningen omfördelar från kommuner med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner med svag socioekonomi, gles bebyggelse och liten befolkning förstärks i förslaget. Halmstads kommun har möjlighet att lämna yttrande till betänkandet. Utgångspunkter och analys Förslaget på en förändrad kommunal utjämning beräknas innebära att Halmstads kommuns nettobetalningar till kostnadsutjämningssystemet ökas med drygt 46 miljoner kronor, i 2018 års nivå, från dagens cirka 162 miljoner kronor till cirka 208 miljoner kronor. Det föreslås emellertid även ett så kallat införandebidrag som enligt framskrivningarna i utredningen skulle reducera Halmstads bidrag med drygt 16 miljoner kronor det första året som förändringarna i systemet börjar gälla. Kostnadsutjämningssystemet har en profil där omfördelning sker från kommuner med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner med svag socioekonomi, gles Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(5)

73 Yttrande KS 2019/00279 bebyggelse och liten befolkning. I förslaget förstärks denna profil tydligt. Denna förstärkning riskerar att ytterligare accentuera den konflikt mellan kommuner som redan föreligger med anledning av utjämningssystemet. Halmstads kommun anser utifrån detta perspektiv istället att staten borde ta ett större ansvar för att kompensera de särskilda kostnader som finns i socioekonomiskt utsatta glesbygdskommuner. Föreslagna förändringar får tydligt negativ påverkan på Halmstads kommun, som redan har en utmanande demografisk och socioekonomisk situation, låga ekonomiska resultat samt en skattesats över rikets snitt. Omfördelningen av medel i förslaget bedöms ge ytterligare negativa effekter för Halmstads kommuns utveckling. Enligt förslaget så föreslås för Halmstads kommuns del dessutom införandebidrag under endast ett (1) år. Om förslaget genomförs är det för Halmstads del önskvärt med en längre period med införandebidrag för att kunna klara omställningen på ett ekonomiskt ansvarsfullt vis. Det bör beaktas att kommuner i stark tillväxt har utmaningar med höga kostnadsökningar, bland annat beroende på kraftig utbyggnad av infrastruktur och verksamhetslokaler. Halmstads kommun är av åsikten att kompensationen för kommuner med stark tillväxt behöver ökas för att bättre spegla de höga merkostnader som uppstår under en tillväxtfas. Trots de negativa ekonomiska effekterna för Halmstads kommun ställer sig Halmstads kommun i huvudsak positiv till förslaget. Översyn av kostnadsutjämningssystemet behöver ske regelbundet för att anpassa de ingående delmodellerna och variablerna till de förändringar som över tid sker i samhället. Halmstads kommun ser positivt på följande föreslagna förändringar: Uppdatering av merkostnadsberäkningar samt indexering inom olika delmodeller Halmstads kommun ser det som positivt att merkostnaderna, och indexering, för vissa variabler i utjämningssystemet uppdateras för att aktualisera och öka förtroendet för systemet. Införandet av utjämning på socioekonomisk grund inom förskolan, baserad på barnens hemförhållanden Den generella förstärkningen av den socioekonomiska profilen i utjämningssystemet bedöms av Halmstads kommun som positiv då de bakomliggande hypoteserna anses vara valida. Det hade dock stärkt modellen för Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg om fördelningen på 5 procent av nettokostnader utefter socioekonomisk grund hade baserats på mer solid grund än en SKL-enkät. Förslag på att införa en socioekonomisk kompensation i grundskolan istället för dagens riktade statsbidrag Halmstads kommun föreslår att det riktade statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskola avvecklas, då det riskerar att leda till felallokering av kommunernas gemensamma resurser samt urholkar det kommunala självstyret. Istället förordas att statsbidraget införlivas i kostnadsutjämningssystemet i enlighet med förslaget från utredningen. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(5)

74 Yttrande KS 2019/00279 Kommunen ställer sig således positiv till att införa en socioekonomisk kompensationsprofil även inom utjämningsmodellen för förskoleklass och grundskola, under förutsättning att det riktade statliga bidraget Stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling avvecklas. Ställningstagandet är i enlighet med utredarens som framför att införandet av en socioekonomisk kompensation i modellen skulle riskera att innebära en dubbelkompensation så länge det riktade statsbidraget finns kvar. Ny delmodell för kommunal vuxenutbildning som kan antas spegla skillnader i socioekonomi mellan kommuner Halmstads kommun ställer sig positiv till förslaget om införande av en utjämningsmodell för vuxenutbildning och den socioekonomiska profil som eftersträvas i förslaget. Förändringar i delmodellen för individ- och familjeomsorg så att tydligt påverkbara parametrar försöker undvikas Halmstads kommun har varit en av de remissinstanser som kritiserat den ingående variabeln långvarigt ekonomiskt bistånd eftersom den ger negativa incitament till att reducera antalet individer med långvarigt försörjningsstöd. Variabeln medför att kommuner som har höga ambitioner i sitt arbete att begränsa biståndstagandet kan få ett försämrat utfall i kostnadsutjämningen. Det är därför positivt att variabeln tagits bort i förslaget. Det finns emellertid frågetecken kring om den nya föreslagna variabeln Barn i ekonomiskt utsatta hushåll kan kategoriseras som strukturellt opåverkbar. Det bör därför övervägas om annan variabel bättre når upp till kravet om strukturell opåverkbarhet. Halmstads kommun ser negativt på följande föreslagna förändringar: Lönekostnadsutjämning Utredaren framför att en ort där levnadsomkostnader är höga kan det krävas en högre lön för att attrahera arbetskraft (sida 161). För att bevisa denna hypotes väljer man fortsatt att använda andel av befolkning som inte jobbar i kommun eller landsting samt priser respektive taxeringsvärden för bostadsrätter och småhus som förklarande variabler, och för att nå fram till utjämningsgrund. Principiellt anser fortfarande inte Halmstads kommun att lönekostnadsutjämning ska ingå i det kommunala utjämningssystemet då bland annat påverkansgrad och orsakssambanden mellan löner och priser/värden på bostäder kan ifrågasättas och dessutom torde vara ömsesidigt påverkande. Det är värt att i sammanhanget påminna om slutsatser i Utjämningskommitténs betänkande Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn från 2003 (SOU 2003:88). I den lyfter man bland annat faktumet att löner inte längre avgörs genom centralt reglerade avtal, utan de förhandlas lokalt eller regionalt genom kommunerna och landstingen själva. Därför, menar Utjämningskommittén, kan eventuella merkostnader för högre löneläge inte längre betraktas som helt opåverkbara för den enskilda kommunen eller det enskilda landstinget. Det uppmärksammas också att det är personalbristsituationer som driver upp löneläget i vissa regioner/kommuner, men då man samtidigt noterat att dessa inte är statiska och då man inte kan utgå från att de skall bestå över tiden anser man det vara riskfyllt att införa en kompensation för löneläge då den i hög grad är påverkbar och eventuellt tillfällig. De olika statistiska begränsningarna som fortsatt finns kvar i systemet enligt liggande förslag indikerar dessutom att utredarna inte önskar ge de förklarande variablerna full effekt. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(5)

75 Yttrande KS 2019/00279 Lönekostnadsutjämningen föreslås redovisas i respektive delmodell i stället för i separat lönemodell Att fördela lönekostnadsutjämningen till olika delmodeller i kostnadsutjämningssystemet gör den kritiserade utjämningsmodellens effekter svårare att identifiera och ifrågasätta. Halmstads kommun bedömer inte att förslaget ökar systemets transparens eller trovärdighet. Halmstads kommun noterar att utöver att Lönekostnadsutjämningen föreslås redovisas i respektive delmodell så föreslås även Befolkningsförändringsmodellen, Bebyggelsestrukturmodellen, Eftersläpningsmodellen och Minskning av total befolkning inkluderas i andra delmodeller, vilket kan upplevas som mindre transparent och därmed minska utjämningssystemets begriplighet och trovärdighet. Kommunen bedömer därtill att uppdraget om att förenkla systemet inte uppnås. Det är fortfarande mycket svårt att härleda enskilda faktorer som används i beräkningarna i olika delmodeller i kostnadsutjämningssystemet. Detta får till följd att beräkningarna är svåra att följa och att den övergripande begripligheten för systemet minskar samt därmed systemets trovärdighet. Såväl kommande utredningar av utjämningssystemet som eventuellt beskrivningsmaterial behöver vidareutvecklas så att beräkningsmetodik och logik går att följa för personer som inte är direkt involverade i utrednings- och utvecklingsarbetet. För Halmstads kommun Jonas Bergman, kommunstyrelsens ordförande Mattias Rossköld, kommunchef Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 5(5)

76 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (2) Sida KPLU 65 Dnr KS 2018/00020 Uppföljning av kommunstyrelsens verksamhetsplan 2018 Beslut 1. Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att godkänna verksamhetsberättelsen för kommunstyrelsen för 2018 enligt förslaget Verksamhetsberättelse 2018 (Kommunstyrelsen) (underlag 1). 2. Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att i kommande redovisning av sjuktal förtydliga med fler mått som till exempel särskiljer vilka sjukfall som är arbetsrelaterade och inte. Ärendet Kommunledningsförvaltningens arbete under 2018 har styrts av kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2018, antagen (KS 338, KS 2017/0051). Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2018 innehåller 8 verksamhetsmål (samt 2 hälso- och arbetsmiljömål) med tillhörande inriktningar, budget för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret samt internkontrollplan. Verksamhetsberättelsen är den tredje och sista uppföljningen av kommunstyrelsens verksamheters arbete med verksamhetsplanen, tillsammans med en ekonomisk redovisning samt personalstatistik för kommunledningsförvaltningen. Verksamhetsberättelsen syftar till att ge kommunstyrelsen en fördjupad bild av kommunledningsförvaltningens utvecklingsarbete, personal samt ekonomi. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera verksamhetsberättelsen då en bilaga om internkontroll för kommunledningsförvaltningen saknades. Bilagan är inlagd i Verksamhetsberättelse 2018 (Kommunstyrelsen) (underlag 1). Ärendets beredning Ekonomiavdelningarna på respektive kontor (samhällsbyggnadskontoret och stadskontoret) har tagit fram de ekonomiska rapporterna. Kommunledningsförvaltningens HR-avdelning har tagit fram personalredovisningen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

77 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott (2) Sida Berörda handläggare på kommunledningsförvaltningen som ansvarar för verksamhetsmål eller inriktningar har rapporterat in status, prognos och analys för sitt ansvarsområde. Kommunledningsförvaltningens avdelning för ledningsstöd har samordnat arbetet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner verksamhetsberättelsen för kommunstyrelsen för 2018 enligt förslaget Verksamhetsberättelse 2018 (Kommunstyrelsen) (underlag 1). Yrkanden Micael Nilsson (S) yrkar att personal- och ledningsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att i kommande redovisning av sjuktal förtydliga med fler mått som till exempel särskiljer vilka sjukfall som är arbetsrelaterade och inte. Kristina Johansson (S) yrkar bifall till Micael Nilssons (S) yrkande. Beslutsgång Ordföranden (KD) prövar förvaltningens förslag och Micael Nilssons (S) yrkande och finner att personal- och ledningsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag och Micael Nilssons (S) yrkande. Justeringsdag Sekreterare... Eda Kalatch Ordförande... Ella Kardemark Justerare... Kristina Johansson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

78 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00020 Ärende KS 2018/00020 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunstyrelsen Visionsstyrningsmodellen Uppföljning av kommunstyrelsens verksamhetsplan 2018 kommunstyrelsens verksamhetsberättelse Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner verksamhetsberättelsen för kommunstyrelsen för 2018 enligt förslaget Verksamhetsberättelse 2018 (Kommunstyrelsen) (underlag 1) Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningens arbete under 2018 har styrts av kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2018, antagen (KS 338, KS 2017/0051). Kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2018 innehåller 8 verksamhetsmål (samt 2 hälso- och arbetsmiljömål) med tillhörande inriktningar, budget för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret samt internkontrollplan. Verksamhetsberättelsen är den tredje och sista uppföljningen av kommunstyrelsens verksamheters arbete med verksamhetsplanen, tillsammans med en ekonomisk redovisning samt personalstatistik för kommunledningsförvaltningen. Verksamhetsberättelsen syftar till att ge kommunstyrelsen en fördjupad bild av kommunledningsförvaltningens utvecklingsarbete, personal samt ekonomi. Kommunstyrelsen beslutade att återremittera verksamhetsberättelsen då en bilaga om internkontroll för kommunledningsförvaltningen saknades. Bilagan är inlagd i Verksamhetsberättelse 2018 (Kommunstyrelsen) (underlag 1). Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner verksamhetsberättelsen för kommunstyrelsen för 2018 enligt förslaget Verksamhetsberättelse 2018 (Kommunstyrelsen) (underlag 1). Ärendets beredning Ekonomiavdelningarna på respektive kontor (samhällsbyggnadskontoret och stadskontoret) har tagit fram de ekonomiska rapporterna. Kommunledningsförvaltningens HR-avdelning har tagit fram personalredovisningen. Berörda handläggare på kommunledningsförvaltningen som ansvarar för verksamhetsmål eller inriktningar har rapporterat in status, prognos och analys för sitt ansvarsområde. Verksamhetsberättelsen redovisas i kommunledningsförvaltningens samverkansgrupp. Kommunledningsförvaltningens avdelning för ledningsstöd har samordnat arbetet. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

79 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00020 Beskrivning av ärendet Bakgrund Verksamhetsberättelsen är den tredje och sista årliga uppföljningen av kommunledningsförvaltningens verksamhet, ekonomi och personal. Nästa rapport kommer hantera kommunstyrelsens verksamhetsplan Analys och förslag Verksamhet Målredovisningen beskriver kommunledningsförvaltningens arbete kopplat till kommunfullmäktiges mål samt kommunstyrelsens egna verksamhetsmål under Varje verksamhetsmål och inriktning analyseras av den ansvariga handläggaren. Av de åtta verksamhetsmålen bedöms sju vara uppfyllda. Gällande verksamhetsmål 5 (kommunstyrelsen ska agera för ett socialt hållbart Halmstad en trygg, säker och inkluderande stad som positivt påverkar tillväxt och näringslivsutveckling) är bedömningen inte möjlig att göra. Detta beror dels på att området handlar om långsiktiga processer vilka är svåra att bedöma på årsbasis. Vidare har två viktiga strategiska dokument (handlingsplaner för integrations- och jämställdhetsarbete) återremitterats av kommunstyrelsen, vilket försenat arbetet med social hållbarhet. Övriga verksamhetsmål har bedömts vara uppfyllda. Det har skett förflyttningar i prognoserna sedan delårsbokslutet (tertial 2). Detta gäller verksamhetsmål 6 (kommunstyrelsen ska agera för en ekologiskt långsiktigt hållbar utveckling av Halmstads kommun för framtida generationer). Detta då arbetet med verksamhetsmålet varit framgångsrikt, även om stora utmaningar återstår. Noterbart är att verksamhetsplanen inte innehåller särskilt många mätetal, vilket gör bedömningen av måluppfyllelsen svår. Personal Kommunledningsförvaltningen har ökat med 21 tillsvidareanställda och sedan 2017 års mätning (13 på stadskontoret och 8 på samhällsbyggnadskontoret). Andelen tillsvidareanställda kvinnor är 74 %. Medelåldern är 44 år. Antalet sjuktimmar i relation till ordinarie timmar uppgår till 3,85%, vilket är lägre jämfört med 2017 (4,38 %). Långtidssjukfrånvaron inom kategorin 60 dagar eller mer var 53,89 % under 2018, vilket är lägre jämfört med 2017 (59,58 %). Ekonomi De största avvikelserna: Kommunstyrelsen redovisar ett resultat på tkr över budget. Detta utgörs till största del av byggbonus från 2017 som inte använts och erhållet statsbidrag för att motverka segregation, tkr. Stadskontoret redovisar ett resultat om tkr över budget vilket till största del beror på lägre kapitalkostnader, tkr och lägre kostnader för projekt och övriga verksamhetskostnader, tkr. Samhällsbyggnadskontoret redovisar en positiv budgetavvikelse på tkr, vilket till största del förklaras av reavinster, tkr. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

80 Tjänsteskrivelse Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00020 Investeringsnetto för samhällsbyggnadskontoret uppgår till tkr vilket är tkr lägre än budget. Det är främst utgifter i de större samhällsprojekten södra infarten och hamnen samt för nya Kattegattgymnasiet som försenats. Konsekvenser av förslaget - Ärendets beslutsgång Kommunstyrelsens personal- och ledningsutskott Kommunstyrelsen Beslutsunderlag 1. Verksamhetsberättelse 2018 (Kommunstyrelsen) 2. Kommunstyrelsens verksamhetsplan 2018 Information om beslutet - Kommunledningsförvaltningen Mattias Rossköld, kommundirektör Ann-Mari Mäkikangas, avdelningschef Handläggare, Joakim Norström, Utredare Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

81 Verksamhetsberättelse 2018 Kommunstyrelsen Bokslut 2018