13 Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning.

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner föreliggande förslag till remissvar på betänkandet Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning. Ärendebeskrivning Landstinget Sörmland har fått möjlighet att svara på remissen Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning. Ärendet har beretts av landstingets ekonomienhet. Remissvaret skall vara Finansdepartementet tillhanda senast den 5 februari Bilaga 1. Förslag remissvar Delbuppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning 2. Sammanfattning remissen Protokollsutdrag till Ekonomienheten Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se SID 1(1) 13 Remiss kommek utjämn\ 13.doc Utskriftsdatum: :14

2 Landstingsstyrelsen YTTRANDE Bilaga 1 LS 13/07 DATUM DIARIENR LS-LED Finansdepartementet Stockholm Betänkande SOU 2006:84 Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning Landstinget Sörmland har i skrivelse från Finansdepartementet beretts tillfälle att avge synpunkter på betänkandet Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning Sammanfattning Landstinget Sörmland ställer sig positiv till förslagen som presenteras i betänkandet. Förslagen innebär att 18 landsting, av totalt 21, får ett negativt ekonomiskt utfall. En stor del av förändringen härrör dock för uppdateringen av delmodellen hälso- och sjukvård. Den nya delmodellen för lönekostnadsutjämning mellan landstingen leder som mest till ett avdrag om 55 kronor per invånare för enskilda landsting. Tre landsting, Stockholm, Uppsala och Västmanland får enligt förslaget ett lönekostnadstillägg. Förslaget innebär att Stockholmsregionen 1 inte längre betalar till övriga landet eftersom det totala utfallet i utjämningssystemet för kommunerna och landstinget i Stockholm tillsammans, i det närmaste blir plus minus noll. Förhoppningsvis kommer förslaget att gagna fortsatt tillväxt i riket vilket alla vinner på. Avsnitt 3 Förslag till organisation för administration och löpande uppföljning av utjämningssystemet Utredningsförslaget Utredningen föreslår att en ny permanent uppföljningsorganisation inrättas som ska ge underlag till regeringen om den kommunalekonomiska 1 Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholmsregionen. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se SID 1(1)

3 utjämningen. Underlaget kan sedan ligga till grund för regeringens eller riksdagens beslut om uppdateringar eller andra förändringar i systemet. Utredningen föreslår att uppdraget att löpande följa upp utjämningssystemet läggs på Statskontoret. Landstinget Sörmland ställer sig bakom den föreslagna organisationen. Det är positivt att det skapas en organisation för uppföljning som löpande kan göra mer frekventa översyner och uppdateringar av utjämningssystemet. Det bör stabilisera de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och landsting och minska behovet av införanderegler. Avsnitt 4 Förslag till lönekostnadsutjämning Utredningsförslag Utredningen har analyserat om det finns strukturellt betingade löneskillnader mellan kommuner och mellan landsting. Resultatet av analyserna visar bl a att strukturella faktorer som exempelvis konkurrensen på närliggande arbetsmarknader, boendekostnaderna på orten och det allmänna arbetsmarknadsläget kan förklara en stor del av löneskillnaderna mellan kommunerna. Mot bakgrund av detta föreslås att två nya delmodeller införs i kostnadsutjämningen för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader, en för kommunerna och en för landstingen. I delmodellen för landstingen beräknas de strukturella löneskillnaderna utifrån en variabel som avspeglar konkurrensen på närliggande arbetsmarknader. Uppdateringar av delmodellerna bör lämpligen ske vart femte år. En stor kritik mot utjämningssystemet har just varit frågan om strukturellt betingade löneskillnader. Landstinget Sörmland är positiv till att det nu finns ett förslag till hantering av detta och ställer sig således bakom förslag till lönekostnadsutjämning. Utredningen föreslår att lönekostnadsutjämningen ska uppdateras vart femte år. Detta överensstämmer inte med förslaget om att det ska vara löpande uppdatering av utjämningssystemet. Anledningen till att en avvikande hantering föreslås beträffande lönekostnadsutjämningen är att försvåra för kommuner eller landsting att anpassa sin lönebildning för att få ett bättre utfall i lönekostnadsutjämningen. Landstinget betonar vikten av att modellen utformas så att den inte kan påverkas och stöder därför förslaget om ett längre tidsintervall mellan uppdateringarna. SID 2(2)

4 Avsnitt 6 Förslag till uppdatering av delmodellen Hälso- och sjukvård Utredningsförslag Utredningen föreslår att kostnadsmatriserna i delmodellen hälso- och sjukvård uppdateras, baserad på vårdkonsumtionen i Region Skåne år Kostnadsmatriserna baseras i dag på ett underlag från Region Skåne från år Även en uppdatering av underlaget för beräkning av antalet HIVpatienter föreslås. Landstinget ställer sig bakom förslaget som ju också är helt i linje med förslaget om en löpande uppdatering av utjämningssystemet. LANDSTINGET SÖRMLAND Lotta Finstorp Landstingsstyrelsens ordförande Lars Andåker Landstingsdirektör SID 3(3)

5 Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen SOU 2006:84 Utgiven: 18 oktober 2006 Bilaga 2 LS 13/06 Typ: Statens offentliga utredningar (SOU) Avsändare: Finansdepartementet Ladda ner Delbetänkande av 2005 års uppföljning av utjämningssystemet, SOU 2006:84 (pdf 787 kb) Sammanfattning Utredningen föreslår att kommuner med höga lönekostnader ska kompenseras eftersom den kommunalekonomiska utjämningen ska beakta alla väsentliga strukturella kostnadsskillnader. Resultatet av utredningens förslag är att 38 kommuner, samtliga i storstadsregionerna, får netto ett lönekostnadstillägg med mellan 15 och kronor per invånare. Förändringar föreslås också i den nuvarande utjämningen för kostnadsskillnader vid kommunernas investeringar i byggnader och anläggningar. Byggkostnadsutjämningen föreslås fortsättningsvis bli baserad på regionala skillnader i löner för byggnadsarbetare och klimat. Resultatet av utredningens förslag är bland annat att 22 av 26 kommuner i Stockholms län får ett kraftigt reducerat tillägg med sammantaget 432 miljoner kronor. En ny permanent uppföljningsorganisation föreslås med uppgift att löpande ge underlag till regeringen om den kommunalekonomiska utjämningen som kan ligga till grund för beslut av regeringen eller riksdagen om uppdateringar eller andra förändringar i systemet. Uppdraget att löpande följa upp utjämningssystemet föreslås läggas på Statskontoret.