Datum Ert datum. . att utredningen har fågat fakorer som förklarar lönekostnadsskillnader samt byggkostnadsskillnader

Transkript

1 Vår handiaggare IZatrineholms kommun \. KOMMUN STYRELSENS FORVAL TNING EKONOMI KONTORET Stefan Tengberg -ZO -r~ - If) Kommunstyrelsensu handlirq,-i:r-il-io(j7~~ Datum Ert datum k&/z~:~i Er beteckning 1 (3) Finansdepartementet Stockholm Yttrande över Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen (SQU 2006:84) Sammanfattning Sammanfattande synpunkter:. förändringen kommer att motverka utjämningssystemets syfte, att verka utjämnande på skattesatsen.. vi tilstyrker utredarens förslag att en permanentuppföljningsorganisation inrättas.. att utredningen har fågat fakorer som förklarar lönekostnadsskillnader samt byggkostnadsskillnader. vi anser dessutom att en mer långtgående inomstutjäming noggrant bör övervägas Långtgående utjämning nödvändig Vi anser att en långtgående utjämning är nödvändig för att kunna tillhandahålla en god kommunal service oberoende av skattekraft och strukturella förhållanden. Primärkommunernas skattesatser varierar under 2006 från 17,58 % (Solna) till 23,79 % (Dals-Ed). En analys av kommunerna i Södermanlands län och Stockholms län visar följande skilnader: Genomsnittlig vägd skattesats 2006 Kommuner Kommun + landsting Södermanlands län Stockholms län Differens %-enheter 21,53 % 31,25 % 18,79 % 31,06 % Skattekraft 2005, andel av medel 95% 117,2 % 2,74 0,19 Yttde skttutjlg doc EKONOMIKONTORET KATRINEHOLM --ati:neholm.se Besöksadress: Drottninggatan 10C Telefon: VX Telefax: Postgiro Bankgiro

2 " ~ '\_-, :~~'~,,_._~:: :- ~.. -' 2!:.:. Datum 2 (3) Vår slutsats av denna och andra jämförelser är att den högre skattekraften i Stockholms län medverkar till att kommunerna där kan hålla en lägre skattesats än exempelvis kommunerna i Södermanlands län, detta trots dagens utjämningssystem. Utredaren Ulf Wetterberg konstaterar dessutom att på grund av begränsnirigsreglerna i inkomstutjämningen är utjämningen "långtgående men inte fullständig" (sid 37). Vi har även 'gjort en analys som jämför kommunerna i Södermanlands län med de kommuner som utredaren föreslår ska få tilägg i utjämningen för höga lönekostnader. Även denna analys visar att skillnaden i skattesats är mycket stor och att den dessutom ökar år Preliminära uppgifter visar att 13 av dessa 38 kommuner kommer att sänka skattesatsen 2007, d v s redan innan det föreslagna tillägget i utjämningssystemet genomförs. Vi är medvetna om att jämförelsen av skattesatser mellan "Stockholmskommunerna" och kommunerna i vårt län till viss del haltar p g a olika uppgiftsfördelning mellan primärkommuner och landsting i de två länen, men att en avsevärd skillnad ändå föreligger. Jämförelsen visar dessutom att de 38 kommunerna i bokslut för år 2005 i genomsnitt redovisar ett betydligt bättre ekonomiskt resultat än kommunerna i t ex Södermanlands län. Se vidare bilaaa. Ett genomförande av föreslagen förändring av köstnadsutjämningen innebär med stor sannolikhet ytterligare skattesänkningar i flera av de berörda kommunerna. Förändringen kommer därmed att motverka utjämningssystemets syfte, att verka utjämnande på skattesatsen. Organisation för administration och löpande uppföljning Det är angeläget att en kontinuerlig uppföljning av utjämningssystemet sker löpande för att träffsäkerheten i systemet ska upprätthållas. Vi tillstyrker därför utredarens förslag att en permanent uppföljningsorganisation inrättas. Utvärderingen kräver en gedigen behandling hos någon myndighet som är väl insatt i kommunernas ekonomi och de verksamheter som avses. Vi tilstyrker därför utredarens förslag att uppdraget ges till någon myndighet som sorterar under Finansdepartementet, t ex Statskontoret. Vi anser det särskilt angeläget att Sveriges Kommuner och Landsting deltar aktivt i detta arbete t ex genom en långsiktig referensgrupp. För att skapa stabila planeringsförutsättningar för landets kommuner anser vi att de löpande justeringarna i utjämningssystemet i första hand ska innebära översyn av befintliga del modeller i kostnadsutjämningen. Skapandet av helt nya delmodeller kommer att medföra alltför stora omfördelningar mellan enskilda kommuner och bör därför ske först efter ett genomgripande utredningsarbete aven särskild parlamentariskt tillsatt utredningskommitté. Lönekostnadsutjämning Utredaren konstaterar att löneskillnaderna mellan regionerna i Sverige är relativt stora, strukturellt betingade och inte av övergående natur. Vi har ingen större awikande uppfattningar i detta konstaterande. Vi anser också att utredaren har funnit Yttde skatteutjllg

3 Datum 3 (3) goda samvarierande och opåverkbara faktorer som skulle kunna användas för beräkning av utjämningen. Vi anser dock att förslaget i delbetänkandet inte medför att utjämningssystemet som helhet blir mer träffsäkert. Istället får den föreslagna förändringen motsatt effekt genom att många kommuner med låg kommunalskatt får bättre ekonomiska förutsättningar, medan flertalet av de kommuner som har hög kommunalskatt istället får sämre ekonomiska förutsättningar. Den föreslagna förändringen leder därmed förmodligen till ännu större skillnader i kommunalskatt i framtiden. Vi anser inte att det ännu har klarlagts, att nuvarande skillnader i kommunal skattesats, efter utjämning av inkomst och strukturella förhållanden, endast speglar skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet mellan kommunerna. Vi avstyrker därför förslaget i utredningens delbetänkande i den del som avser införandet aven ny modell för utjämning av strukturellt betingade lönekostnadsskillnader. Vi föreslår istället att utredaren får i uppdrag att genomföra en närmare analys i syfte att klargöra om skillnader i utdebitering av kommunalskatt med nuvarande utjämningssystem endast speglar servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Byggkostnadsutjämning Utredaren har gjort en grundlig genomgång av den befintliga delmodellen i kostnadsutjämningen som avser bygg kostnader. Vi anser att de förändringar som utredaren föreslår är berättigade och ligger i linje med en löpande översyn av träffsäkerheten i de ingående delmodellerna; dock anser vi att indelning av landet i endast tre klimatzoner är alldeles för grov. Ett konstaterande som också utredaren själv gör (se sid 92-93). Vi föreslår därför att utredaren får i uppärag att i slutbetänkandet redovisas en bättre indelning i klimatzoner och att förändringen av del modellen 'därför inte genomförs redan Det fortsatta utredningsarbetet Utöver de synpunkter som framförts ovan, som påverkar det återstående utredningsarbetet, ser vi det angeläget att del modellen för individ- och familjeomsorg samt genomslaget i flera delmodeller för glesbygd får en genomgripande översyn. Vi anser dessutom att en mer långtgående inkomstutjämning noggrant bör övervägas om förändringen i kostnadsutjämningen med lönekostnadsskillnader trots allt övervägs i framtiden. Kommunstyrelsen i Katrineholms kommun Göran Dahlström Kommunstyrelsens ordförande Yttde skatteutjllg

4 Bilaga til yttrande över SOU 2006:84 Kostnads- och utiämninossvstemet Syftar til att garantera alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna tilhandahålla sina invånare service oberoendeav kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Skillnaden i utdebitering av allmän kommunalskatt ska endast spegla servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Resultat före Justering av extraordinära Förslag Skattesats skattesats poster Lönekommun kommun 2005 uljämning ) ) kr per/inv 3) kr per/inv 4) Upplands Väsby 19, Vallentuna 19, Österåker 19,53-0, Värmdö 20, Järfälla 19,13-0, Ekerö 19, Huddinge 20,23-0, Botkyrka 20, Salem 19, Haninge 20, Tyresö 19, Upplands-Bro 19, Nykvarn 19, Täby 18, Danderyd 17,86 -O, Sollentuna 18,58-0, Stockholm 18,08-0, Södertälje 20, Nacka 18,66-0,25 147O 1022 Sundbyberg 19, Solna 17,58-0, Lidingö 19,17-0, Vaxholm 19, Sigtuna 20, Nynäshamn 19, Håbo 21, Knivsta 21, Staffanstorp 19,49-0, Vellinge 18, Lomma 19,24 395O 35 Svedala 20, Kungsbacka 21, Härryda 21,30-0,15 147O 15 Partile 20, Öckerö 21, Göteborg 21, Mölndal 21,14-0, Kungälv 21,97-0, Snitt, ovägt 19,83 13 sänker Sida 1 av 2

5 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Snitt, ovägt Skattesats kommun ) 21,98 21,38 21,98 21,53 21,28 21,28 20,63 21,68 21,78 21,50 Justering av skattesats kommun ) +0,45 1 höjer Resultat före extraordinära poster 2005 kr per/inv 3) Förslag Löneuljämning kr per/inv 4) Källor 1) Arsbok för Sveriges kommuner 2006, tabell18a (SCB) 2) Uppgifter frn SCB "skattesatser 2007 i kommuner, län och hela riket' 3) Vad kostar verksamheten i Din kommun, bokslut 2005, tabell 1 (SKL och SCB) 4) Deluppföljning av den ekonomiska uljämningen SOU 2006:84, bilaga 9 Sida 2 av 2