Remiss - Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Transkript

1 Dnr KS Dpl 10 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- & verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande Ingemar Granath, ingemar.granath@karlstad.se Remiss - Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting Dnr KS Dpl 10 Ärende En statlig kommitté, Utjämningskommittén.08, presenterade under våren 2011 en översyn av den kommunala inkomst- och kostnadsutjämningen. En enig kommitté föreslog en rad förändringar främst inom kostnadsutjämningen. Karlstads kommun lämnade ett positivt yttrande i september, i likhet med en överväldigande majoritet av remissinstanserna. En mindre grupp kommuner var negativa, huvudsakligen kommuner med hög skattekraft som i det nuvarande systemet överkompenseras. Förslaget beskrivs i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse från september 2011 (bifogas som beslutsunderlag). Inkomstutjämningen var i princip oförändrad. förslagen handlade om kostnadsutjämningen, där beräkningarna i samtliga delmodeller har omprövats. Den största förändringen avsåg delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet: Modellen hade blivit föråldrad och överkompenserat vissa kommuner medan andra kommuner blivit missgynnade. Skattekraften ingår fortfarande som en viktig variabel när behovet av förskola beräknas, trots att sambandet har upphört genom allmän förskola för 3- och 4-åringar och maxtaxa. Utjämningskommitténs förslag innebar stora omfördelningar mellan olika kommuner. För Karlstad var förslaget i stort sett neutralt, men för de allra flesta kommuner i Värmland innebar förslaget stora förbättringar, som mest motsvarande en krona i utdebitering. Inkomstutjämningen Utjämningskommittén hade lagt ned ett stort arbete på att utreda huruvida inkomstutjämningen är tillväxthämmande, vilket hävdas från vissa kommuner. Kritiken grundas i att om kommunens eget skatteunderlag ökar mer än genomsnittet minskar intäkten från inkomstutjämningen i stort sett lika mycket Postadress: Kommunledningskontoret, Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 A Webb: karlstad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

2 Dnr KS Dpl 10 sid 2 (5) alternativt att avgiften till systemet ökar. Incitamentet för tillväxt skulle därigenom saknas. Kommittén har kommit fram till att det saknas belägg för att inkomstutjämningen är tillväxthämmande. Kommitténs slutsatser grundas till stor del på en omfattande rapport från Institutet för näringslivsanalys vid internationella handelshögskolan i Jönköping (INA). Rapporten har två huvudslutsatser. Den första är att kommuners tillväxt inte kan analyseras från varje kommuns individuella egenskaper. Ett avgörande inflytande kommer från egenskaperna hos den arbetsmarknadsregion som kommunen är en del av. Den andra slutsatsen är att utjämningssystemet i sin nuvarande utformning har ett marginellt inflytande på de samband som förklarar regioners och landets tillväxt. Däremot medför systemet att landets många små krympande kommuner minskar i ett långsammare tempo. De kommuner som har allra högst skattekraft har det tack vare en attraktiv boendemiljö med närhet till en stor arbetsmarknadsregion med rik och varierad tillgång till arbetstillfällen. De är vanligen bostadskommuner medan andra kommuner i regionen är arbetskommuner. Tydliga exempel på välmående bostadskommuner är Danderyd och Lomma. Utjämningskommitténs analyser och bedömningar är av intresse när man läser Finansdepartementets nya förslag om ändringar i inkomstutjämningen. Finansdepartementets förslag Förslaget innebär att utjämningskomitténs förslag om förändringar i kostnadsutjämningen genomförs, med några marginella förändringar. Den stora nyheten i regeringens förslag är att kommuner och landsting som har en beskattningsbar inkomst per invånare som överstiger 115 procent av riksgenomsnittet får betala en lägre avgift. Sänkningen gäller i intervallet 115 till 125 %. Staten får genom förslaget lägre avgiftsintäkter, vilket innebär att det finns mindre pengar att fördela till övriga kommuner och landsting. Dessa föreslås dock få kompensation genom ett statligt tillskott där staten skjuter till en miljard kronor. Enligt nuvarande system får kommuner och landsting som har en beskattningsbar inkomst som överstiger 115 % betala en avgift till staten med 85 % av överskjutande belopp. Kommuner som har en beskattningsbar inkomst som ligger lägre än 115 % får ett bidrag med 95 % av mellanskillnaden. Förslaget innebär att avgiften sänks från 85 % till 60 % inom intervallet 115 % till 125 % av riksgenomsnittet. För beskattningsbar inkomst utöver 125 % gäller fortfarande en avgiftsnivå på 85 %. % av medelskattekraft Bidrag/avgift Procentsats % Bidrag 95 % % Avgift 60 % % Avgift 85 %

3 Dnr KS Dpl 10 sid 3 (5) 12 kommuner har en medelskattekraft som överstiger 115 %, och av dessa kommuner är det 5 som ligger högre än 125 %. Beträffande kostnadsutjämningen finns ett par marginella justeringar i Finansdepartementets förslag: Beräkningsunderlaget för delmodellen Barn och ungdom med utländsk bakgrund grundas på den procentuella andelen inom hela kommunen. Utjämningskommittén föreslog att beräkning skulle ske för kommundelar (församlingar). Delmodellen Individ- och familjeomsorg har fått en justerad viktning av de olika variabler som ingår. Det har dock inte skett någon förändring av själva variablerna jämfört med Utredningskommitténs förslag. Ekonomiska effekter för Karlstad och länet Förslaget är i princip neutralt för Karlstad. Enligt den beräkning som bifogas förslaget skulle Karlstad få en förbättring jämfört med nuvarande system med 88 kronor per invånare, vilket motsvarar knappt 8 mnkr. Även Hammarö, får en relativt låg förändring, medan samtliga 14 övriga kommuner i länet får stora förbättringar, mellan 700 och kronor per invånare. För landstinget blir förbättringen mot nuvarande system 620 kronor per invånare. Det utfall som redovisas från Finansdepartementet skiljer sig från det utfall som redovisades från Utjämningskommittén. En förklaring är att Utjämningskommitténs beräkningar grundades på uppgifter från 2011 års utjämning, medan departementets underlag är ett år nyare. Trots detta är skillnaderna förvånansvärt stora när man ser på de övriga kommunerna i Värmland. För Karlstads del är förändringarna mellan de båda beräkningarna relativt små. Gemensamt för de båda beräkningarna är dock att de visar på ett mycket gynnsamt utfall för länets kommuner. Beloppen som anges ovan gäller den långsiktiga förändringen. Under en övergångsperiod ska kommunerna betala en införandeavgift, som reducerar utfallet, se tabellen i nästa stycke. För Karlstad uppstår därmed en försämring de första två åren, jämfört med nuvarande system. Införanderegler Finansdepartementet föreslår, i likhet med Utjämningskommittén, att särskilda införandebidrag ska utbetalas under en övergångsperiod. Genom dessa bidrag begränsas intäktsminskningen till högst 250 kr per invånare och år. Finansiering sker genom att alla kommuner och landsting ska betala en avgift som uppgår till följande belopp för Karlstad: År Kr/inv mnkr 24,1 10,5 4,0 1,0 0,4 0,2 Eftersom Karlstad får en förbättring med 8 mnkr i det nya systemet blir nettoeffekten minus 16 mnkr det första året och minus 2 det andra året.

4 Dnr KS Dpl 10 sid 4 (5) Kommunledningskontorets kommentarer Sammantaget innebär förslaget stora förbättringar för kommunerna i länet, liksom för landstinget. Finansdepartementets förslag bör därför tillstyrkas trots att man kan ha kritiska synpunkter i vissa delar. Det är viktigt att förändringarna verkligen kan genomföras från och med 2014 och att det inte sker någon ytterligare fördröjning. Förbättringen för länets kommuner sammantaget ligger på 200 miljoner kronor, årligen! Motsvarande belopp för landstinget är 170 miljoner kronor. Totalt blir det 370 miljoner kronor till länet! Desto sorgligare är det att genomförandet av Utjämningskommitténs förslag till förändrad kostnadsutjämning fördröjdes så att det inte kunde genomföras från 2013, vilket kommittén föreslog. Vi inser och förstår att den miljard som nu ges till de 12 rikaste kommunerna är ett nödvändigt pris för att få igenom förändringen av kostnadsutjämningen. Däremot kan vi inte se något sakligt motiv för förslaget. Syftet uppges vara att minska inkomstutjämningens eventuella inverkan (departementets formulering) på tillväxten. Utjämningskommitténs analys och bedömning ger inget stöd för detta. Det är i praktiken bara sju (7) kommuner som i någon form skulle få ökat incitament att öka sin skattekraft. Det gäller de kommuner som ligger mellan 115 och 125 % och som därmed får behålla större del av sin ökning. De fem kommuner som ligger över 125 % i dag får en bonus på den skattekraft som man redan har, men får fortfarande betala den högre avgiften om de ökar sin skattekraft ytterligare. Alla övriga 278 kommuner får inte något ökat incitament utan får behålla nuvarande villkor i inkomstutjämningen, med undantag av en mindre grupp kommuner som ligger strax under 115 %, om de kan ta sig över den nivån (men det kan bara ske om de har en snabbare tillväxt än riket i övrigt). Med undantag av Vaxholm är samtliga 12 kommuner, som gynnas av det nya förslaget, lågskattekommuner. Om staten är beredd att lägga in en miljard kronor i utjämningssystemet så skulle det enligt vår uppfattning vara av större värde att fördela beloppet efter andra grunder. Ett alternativ skulle kunna vara att finansiera en del av införandebidraget och därmed reducera den införandeavgift som kommunerna nu kommer att betala. Beträffande införandeavgiften såg vi inte det som någon huvudfråga i samband med behandlingen av Utjämningskommitténs förslag, eftersom det handlar om en övergångsperiod. Härefter har konjunkturutvecklingen försämrats och därmed tillväxten av skatteintäkterna. Med en lägre marginal i resultaträkningen blir avgiften en större belastning. Alternativet till en avgift är att effekterna av förändringarna införs successivt under ett antal år. Detta skulle innebära att de kommuner som får stora förbättringar inte får del av dessa fullt ut under de första åren. Det kan dock vara tveksamt att föreslå någon förändring i yttrandet när det övergripande målet är att förslagen verkligen kan träda i kraft Däremot kan

5 Dnr KS Dpl 10 sid 5 (5) man koppla frågan till en diskussion om tillfälliga statliga konjunkturstöd under Kommunledningskontorets förslag till yttrande (i punktform) Vårt förslag till yttrande bifogas. Vi föreslår att kommunen tillstyrker förslaget och betonar att det är viktigt att det genomförs Vi föreslår att kommunen avstår från att lägga synpunkter på förslaget om reducerad inkomstutjämningsavgift men att vi delar Utjämningskommitténs analys att det saknas belägg för att inkomstutjämningen har tillväxthämmande effekter. Vi föreslår att kommunen visar på att införandeavgiften blir en ökad belastning i rådande konjunkturläge. I övrigt hänvisar vi till kommunens yttrande från 2011 där vi berör delmodellen individ- och familjeomsorg samt Regionala centra, Karlstads roll inom regionen (yttrandet bifogas i beslutsunderlaget). Lars Sätterberg ekonomidirektör Ingemar Granath budgetchef