PRAKTIK OCH TEORI NR 1/2003 MALMÖ HÖGSKOLA

Transkript

1 PRAKTIK OCH TEORI NR 1/2003 MALMÖ HÖGSKOLA ATT SYNAS

2 Praktik och teori 1/2003 Att synas ISSN

3 Våra hemsidor på nätet och den tryckta skriften kompletterar varandra. På nätet hittar du konferenser, seminarier och liknande dagsaktuella saker. Kalendariet uppdateras ständigt. Praktik och teori och olika skrifter finns också på nätet i pdfformat. Dessa kan läsas med Acrobat Reader som kan hämtas hem gratis på nätet. Prenumerera på pappersutgåva För prenumeration kontakta Dolores Höeg-Hassing, Gemensam administration och service (GAS), tel , fax bestallning@lut.mah.se 2

4 Innehåll Redaktionen Förord 5 Josefin Svensson Att synas som student 7 Annika Karlsson Studentinflytandet svagt studenterna rustas inte för äkta inflytande 11 Mia Andersson Om att synas och bli sedd en vägledares reflektioner kring studentrekrytering 17 Lene Düwel BioInfo synliggør Landbohøjskolen over for gymnasieelever 24 Jette Guldborg Hvem tager handsken op? kommentar till artikeln om BioInfo 28 Ulrika Andersson, Lisbeth Lindell, Anne-Marie Wangel Malmö högskola kvoterar in män till kvinnodominerade utbildningar 31 Charlotte Orban Tror på kvotering trots att hon skaffat allting på egen hand 36 Ingegerd Rabow Fri tillgång till vetenskapliga artiklar en utopi? 43 Peter Nilén Högskolan ny i rollen som e-publicist Malmö University Electronic Publishing 58 Claus Nowotny Öppenhet och trovärdighet nyckeln till ett framgångsrikt informationsarbete 67 Helena Smitt Sydsvenskan vill veta mer om vad som händer på Malmö högskola! 78 Martin Fredin En högskola som motorn i förändringsarbetet i samhället 81 Mikael Matteson Hur gör man en ny utbildning synlig? 87 Maria Ohlsson Hur man skapar sin egen bana och utbildningens roll i det 94 Debatt: Patrik Hall Mindre Malmö mer världen 100 3

5

6 Förord När Praktik och teoriredaktionen bestämde sig för att ge ut ett nummer kallat Att synas bottnade det i insikten att detta är svårt och mångdimensionellt. Men varför inte spegla hur man på olika håll arbetar med Att synas? Vi frågade oss bl.a. vad man gör för att den minsta men viktigaste beståndsdelen den enskilda studenten ska bli sedd? Framförallt när trängseln ökar i föreläsningssalar och korridorer p.g.a. den ökade studenttillströmningen. Studentinflytandet är svagt, fastslår en intervjuad. Hur hör kvotering ihop med att synas? Du får höra flera olika röster som kvalificerar frågan i detta nummer. Kvotering som diskuterats på åtskilliga tidningssidor alltsedan DO, diskrimineringsombudsmannen, i mitten av januari menade att Malmö högskola bryter mot lagen när högskolan kvoterade in ett tiotal utomnordiska invandrare på en kurs. Men frågan är långt ifrån utagerad vad är diskriminering kontra positiv särbehandling? Ska det finnas ett verkligt innehåll i talet om breddad rekrytering? Att synas handlar också om forskningen, informationen, studentrekryteringen m.m. Hur gör högskolan för att vetenskapliga resultat ska nå ut både i forskarvärlden och till en större publik? Högskolan ny i rollen som e-publicist är rubriken på ett inlägg. Man ska se högskolan som motorn i förändringsarbetet i samhället, menar en skribent. Öppenhet och trovärdighet är hörnpelarna i framgångsrikt informationsarbete, framkommer i en artikel. Sydsvenskan tycker dock att tidningen vet för lite om vad Redaktion Stefan Bresche, fotograf Helena Smitt, redaktör Vill du bidra med ett eget inlägg? Skicka artiklar till Helena Smitt helena.smitt@lut.mah.se Malmö högskola Lärarutbildningen Praktik och teori Malmö Ansvarig utgivare: Olle Holmberg 5

7 som sker på Malmö högskola läs intervjun. Hur berättar man om och sjösätter ett nytt program på Malmö högskola som på ett helt annat sätt än traditionella universitet etablerar nya program oftare? Hur funderar en studentvägledare kring studentrekrytering? Handlar det enbart om att få människor att börja på Malmö högskola? Praktik och teori tar också klivet över sundet och låter oss inspireras av BioInfo och hur man från lantbrukshögskolan i Köpenhamn arbetar med att få gymnasieungdomar intresserade av naturvetenskap. Så skulle vi också kunna göra i Malmö, hittar du i en kommentar! I det här numret gör vi en uppdelning mellan tema och debatt då det kommit en replik på Mikael Stigendals artikel Bryr sig Malmö högskola om malmöborna i förra numret av Praktik och teori. Det är Patrik Hall som bl.a. menar att det varit för mycket fixering kring Malmö under högskolans första år. I stället borde vi ställa oss frågan vad ska en högskola vara bra för överhuvudtaget? Som vanligt är variationerna mellan artiklarna stor vad gäller stilar och angreppssätt, vilket bottnar i skribenternas skiftande utgångspunkter, värderingar och förhållningssätt. Nästa nummer av Praktik och teori har som rubrik Framtiden. Vill du bidra med artiklar vill vi se dem i början av april Det kan också vara reaktioner på tidigare publicerade artiklar i Praktik och teori. I redaktionsrådet ingick: Elisabeth Aquilonius, K3 Jette Guldborg, BIT Annika Karlsson, LUT Mikael Matteson HS Charlotte Orban, LUT Jonas Otterbeck, IMER Helena Smitt, LUT Besök gärna vår hemsida: 6

8 Josefin Svensson Att synas som student Att göra sig synlig genom att ställa en fråga på en föreläsning innebär alltid en risk. Du blir bedömd av andra studenter och av din lärare. Att göra ett inlägg på en webbaserad kurs är mindre uppmärksamhetskrävande. Du är ett namn inte ett ansikte. Att synas är dock inte detsamma som att bli sedd. Alla studenter vill inte synas men alla vill bli sedda. Nu har jag snart fullgjort en termin på lärarhögskolan. Det har för det mesta varit intressant och givande. Första halvan av terminen är den som varit mest intressant för min del. Den andra halvan av terminen har jag följt en webbaserad distanskurs Det har varit stor skillnad på vilka möjligheter jag som student har haft att få gehör för mina idéer och åsikter. Eftersom en webbaserad kurs är en kurs på distans, får jag som student nog acceptera att jag blir begränsad i mina möjligheter att göra mig synlig, och därmed bli sedd. Att göra ett inlägg på ett webbforum är inte så uppmärksamhetskrävande som en fråga eller invändning ställd personligen till en kurs- eller handledare. Handledaren bara ett namn Dom första veckorna av webbkursen var min handledare bara ett namn. Tack vare en föreläsning som han höll fick han ett ansikte och blev en person och därmed synlig för mig. Jag var en av många studenter på denna föreläsning, så för honom är jag fortfarande bara ett namn. Det har ingen betydelse för mina studieresultat, men det känns lite märkligt. Jag kommer förmodligen att träffa på honom ett antal gånger under mina fyra år på lärarhögskolan. Jag kan tycka att jag känner honom med tanke på dom meningsutbyten vi haft under kursen. Han däremot ser inte ens mig, för han har ingen aning om vem jag är. Första delen av terminen tyckte jag var intressant, mycket tack vare dom studenter, kursledare och före- 7

9 dragshållare jag kom i kontakt med. Här upplevde jag att alla studenter hade lika stor möjlighet att göra sin röst hörd, och vara synliga. Vissa studenter tog denna chans oftare än andra. Detta genom att dom ventilerade sina åsikter på föreläsningar och litteraturseminarier oftare och mera högljutt än dom flesta andra. Dom allra flesta föreläsningshållarna uppmuntrade studenterna att komma med frågor och inlägg. Om det överhuvudtaget fanns någon begränsning i möjligheterna att yppa sin åsikt, berodde dom nog snarare på studenterna själva. Många av studenterna själva tenderade att vara mindre toleranta mot varandra, än föreläsningshållarna. Utlämna sig själv På en föreläsning med ett par hundra studenter kom den student som ställde en fråga eller ifrågasatte något, att synas. Än mer synlig blev den student som hade en kontroversiell synpunkt eller fråga. Genom detta agerande kom denna person att utlämna sig själv till allmän beskådan och bedömning av sina medstudenter. I vår grupp hade vi just en sådan person som verkligen bemödade sig om att synas genom att höras. Hon lyckades i sitt uppsåt att synas, men den allmänna uppfattningen om henne är kanske inte den som hon skulle ha önskat rådde. Att göra sig synlig i sådana här sammanhang innebär alltså, tråkigt nog, en viss risk. Genom att vara obetänksam och ställa en dum fråga är risken stor att övriga åhörare bildar sig en uppfattning om personen utifrån hans eller hennes förhastade uttalande. Det man säger skall också helst på något sätt vinna övriga deltagares gillande. Få konsekvenser Att framföra något som gör att dom övriga föreläsningsdeltagarna känner sig träffade på ett negativt sätt kan få konsekvenser. En konsekvens kan vara att man helt plötsligt har skaffat sig en del ovänner som man inte räknat med. Det har jag själv märkt vid något tillfälle. Jag hade uttryckt en åsikt som tydligen inte föll i god jord på en (VFT) mentorsträff. När jag efteråt skulle hälsa på 8

10 FOTO: STEFAN LINDBLOM en bekant som också deltagit, stack vederbörande näsan i vädret och ignorerade mig. Förmodligen hade jag (enligt henne) haft fel åsikt. Att synas kan alltså vara ett medvetet val eller en konsekvens av ett handlande eller uttalande. Att synas är heller inte detsamma som att bli sedd. Det är inte alla som vill synas, men dom allra flesta vill bli sedda. Önskan att bli sedd gäller i allra högsta grad studenter. Ett sätt att bli sedd är att få sitt arbete bekräftat. Detta tycks inte vara en uppfattning som är delad av alla som undervisar på lärarutbildningen. Vi lärarstudenter har av vissa kursledare/lärare fått besked att vårt arbete blir läst, men på grund av den höga arbetsbördan skall vi inte räkna med några kommentarer från dessa kursledare/lärare. 9

11 På rätt väg? Som student strävar man efter att lära sig något nytt. Det är inte alltid man vet att man är på rätt väg eller har förstått saker rätt, eftersom mycket av studierna är självständiga. Att få lämna in ett arbete och få det kommenterat kan vara värdefullt för vissa studenter. En annan förklaring till att vårt arbete inte skulle bli kommenterat är att högskolestudier är självständiga och att vi själva är ansvariga för vårt lärande. Jag tycker att detta är en pressad tolkning av ansvaret. Det skall inte vara en karaktärsbrist att vara osäker, eller att söka bekräftelse hos en kursledare. I det stora hela tycker jag att vår kursledare under hela terminen har varit oerhört lyhörd för våra åsikter. Trots att vi inte har träffat honom så ofta har han verkligen vinnlagt sig om att uppmärksamma oss studenter. Med tanke på hur många studenter som en kursledare har hand om kan jag föreställa mig hur svårt det är att SE alla studenter, d.v.s. varje individ. Kanske är det ändå vi som har följt den webbaserade kursen som har synts mest. Genom att alla våra åsikter och inlägg är dokumenterade, kommer dom att leva kvar lite längre. En annan aspekt kan vara att, eftersom vi har ingått i ett forskningsprojekt, har vi kanske stått en aning i rampljuset. Vi har kanske paradoxalt nog fått synas mer än de studenter som har följt den traditionella undervisningen. Det finns alltid någon positiv vinkling att hitta i allt. Josefin Svensson är student på lärarutbildningen och började hösten

12 Annika Karlsson Studentinflytandet svagt studenterna rustas inte för äkta inflytande Studentinflytandet idag känns fattigt. Man frågar studenterna om deras synpunkter utan att ge dem redskap för att kunna utöva ett verkligt inflytande. Enligt Pernilla Björemark, kvalitetskoordinator med uppgift att föra fram studenternas synpunkter på lärarutbildningen, socialiseras studenterna in i ett falskt inflytande redan i grundskolan. Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Så står det i Högskolelagen, men vilket inflytande har studenterna egentligen? Pernilla Björemark har träffat studenter som läser den nya lärarutbildningen för att få en bild av hur studenternas ser på sin utbildning och sitt inflytande. Genomgående mönster i samtalen är bristen på gemensam definition av kursplanens mål, ingen tydlig koppling till den verksamhetsförlagda tiden i huvudämnet och dålig feedback på den verksamhetsförlagda tiden. Studenterna upplever inte att kursplanens mål definieras gemensamt och Pernilla Björemark ställer sig frågande till hur mycket man överhuvudtaget utgår från det som står i kursplanen. Kursplanen är viktig, men Pernilla Björemark vill samtidigt understryka att den inte är synonym med kursen. Studenterna måste få vara med och definiera kursens mål tillsammans med sina lärare, säger Pernilla Björemark som menar att lärarna måste komma överens med studenterna om vad det innebär att utveckla förmåga, ha kännedom om eller utveckla ett kunnande kring begrepp i utbildningen. Rader som ofta återfinns i kursplanerna, men vars innebörd riskerar att uppfattas olika om man inte diskuterar dem. 11

13 Enligt Pernilla Björemark utgör kursplanen själva ramen för en kurs, men för att en utbildning ska bli bra krävs det att både studenter och lärare arbetar gemensamt med dess innehåll. Det handlar alltså om att ge studenterna möjlighet att påverka kursens innehåll kontinuerligt, redan från kursstart, snarare än att få ge sina synpunkter vid kursutvärderingen efter genomförd kurs. Det är också viktigt att de tankar och visioner som finns i kursplanen är synliga genom hela kursen och i kursutvärderingen. Att utvärdera handlar inte bara att tycka till om kursen utan studenterna måste också få möjlighet att fundera över sitt eget lärande. Saknas diskussion om praktiska problem Den verksamhetsförlagda tiden i lärarutbildningen ska ge studenterna en koppling till både teori och praktik. Det studenterna läser på lärarutbildningen bildar glasögon för vad de ser och hur de ser på det som händer på deras partnerskola. Sämre ställt är det med den praktiska kopplingen inom huvudämnena. De studenter som Pernilla Björemark har varit i kontakt med känner ett stort behov av att diskutera praktiska problem som de möter på sina partnerskolor. Detta fungerar bra inom viss huvudämnen, men Pernilla menar att alla studenter måste få möjlighet att bearbeta det de varit med om. Yrkesutbildning vilar till viss del på beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet handlar inte bara om att göra erfarenheter utan också att reflektera över de erfarenheter man gör. Därför är det viktigt att studenterna får ställa sina egna frågor, menar Pernilla Björemark. Många av studenterna har funderingar kring undervisningens upplägg på partnerskolan, men de vanligaste frågorna handlar om hur man hanterar konflikter och mobbing. Att ge svar på hur man löser mobbing eller hanterar konflikter i enskilda fall är inte lärarutbildningens uppgift, men däremot att lyssna på studenternas frågor och problematisera dem. Genom att t.ex. titta på vad olika forskare säger om mobbing eller hur förhållandet mellan lärare och elever ser ut på partnerskolan kan studenterna arbeta fram sin egen hållning. Pernilla Björemark tycker att det är allvarligt att studenterna 12

14 FOTO: STEFAN LINDBLOM

15 upplever att de inte får sina frågor bearbetade. Även vissa lärare som Pernilla Björemark har varit i kontakt med tycker att professionsfrågor lämnas därhän. Studenternas mentorer, som ibland kan ha upp till 90 studenter, har för lite tid för varje student. En utveckling som enligt Pernilla Björemark har lett till att den verksamhetsförlagda tiden och teoridelen i utbildningen har bildat två parallella spår. Pernilla Björemark har jobbat med kvalitetsfrågor på lärarutbildningen sedan hösten Hon har tidigare varit ordförande för Studentkåren Malmö och dessförinnan ordförande för lärarutbildningens sektion inom Studentkåren, Pedagogstudenter i Malmö. Pernilla Björemark har med andra ord stor erfarenhet av att arbeta med studentinflytande, men det var inte av den anledning som hon utsågs till kvalitetskoordinator på lärarutbildningen. Visst kan jag tycka att det ibland är svårt att möta lärare som har varit verksamma under flera decennier, men det som kvalificerade mig till jobbet var min erfarenhet som student, säger Pernilla Björemark. Att ställa krav på sin utbildning är att ställa krav på sig själv Studenternas erfarenheter och synpunkter om utbildningen når inte alltid fram till varken studentkåren eller lärarutbildningens ledning. Studenterna saknar sällan åsikter om sin utbildning, men det regelrätta engagemanget verkar skrämma många. Att ställa krav på sin utbildning är att ställa krav på sig själv och det är nog många studenter som tycker det är bekvämt att inte engagera sig, säger Pernilla Björemark. Därför är det viktigt att studenterna inser värdet av det och lärarutbildningen har i sin tur ett ansvar att visa hur engagemanget kan se ut. Lusten och förmågan att lära och att engagera sig tangerar varandra i hög grad. Hungern efter bildning kanske inte finns där från början utan är något som måste läras in, säger Pernilla Björemark som menar att detta också gäller för studenternas syn på engagemang i sin utbildning. 14

16 Men hur ser hon på sitt eget arbete med studentinflytande i relation till studentkårens? Har tjänsten som kvalitetskoordinator tillkommit för att kåren inte förmår arbeta med studentinflytande? Studentkåren får sällan ställa sina egna frågor utan reagerar snarare på högskolans frågor än agerar, säger Pernilla Björemark. Studentkåren är i stor utsträckning en administrativ förening där formella frågor som t.ex. kursutvärderingar och studenters rättssäkerhet lyfts fram. Högskolan lägger över mycket arbete på kåren där studentrepresentation i nämnder och arbetsgrupper tar mycket av tiden. Väldigt lite handlar om innehållet studenternas vardag och kontakt med högskolan menar Pernilla Björemark. Studentkåren och lärosätet är två olika organisationer. Även om de arbetar mot samma mål att skapa en bra utbildning är det viktigt att de är fristående från varandra. Lärosätet kan inte beställa uppdrag som studentkåren utför. Omfattande kvalitetsarbete Det som bland annat tagit sin början i enskilda samtal med studenter om deras syn på utbildningen kommer att leda vidare till ett omfattande kvalitetsarbete på lärarutbildningen. Förutom studenter på lärarutbildningen har styrelsen för Pedagogstudenter i Malmö, PIM, fått ge sin syn på utbildningens kvalitet. Synpunkter som sedan landar hos den styrgrupp som Pernilla Björemark sitter med i. I styrgruppen finns lärarutbildningens områdeschef, utbildningschef och en enhetschef representerade. En referensgrupp bestående av lärare och studenter från både den nya och den tidigare lärarutbildningen är också involverade i arbetet. Under februari månad ska styrgruppen presentera det dokument som identifierar problemområden och hur man vill arbeta med kvalitetsfrågor på lärarutbildningen framöver. Bland annat ska olika ämnesgrupper studera varandras kursplaner och hur de genomförs. Man kommer att ta hjälp av forskare utifrån. Studiedagar kring huvudämnena är planerade under våren. I arbetet som har föregått studiedagarna har fokus legat på kopplingen mellan 15

17 verksamhetsförlagd tid och huvudämnet och examination som ett kvalitetsinstrument. Examinationen är ett viktigt kvalitetsinstrument som visar vad studenten har lärt sig. Det är examinationen som bestämmer kvalitetsnivån i utbildningen vilka godkänner vi och vad är viktigt i utbildningen? menar Pernilla Björemark Det är viktigt att alla studenter får en individuell prövning och Pernilla Björemark är kritisk mot examinationer som sker i seminarieform där studenter kan passera utan att behöva uttala sig. Man måste ställa krav på studenter, men det behöver därmed inte betyda att man går tillbaka till salsskrivningar. Istället måste examinationerna renodlas det måste bli tydligt vilka delar i en kurs som är examinerande. Ett omfattande kvalitetsarbete väntar, men fokus ligger till en början på lärarutbildningens huvudämnen. En första del av kvalitetsarbetet som kommer att kräva många inblandade och mycket arbete. Pernilla Björemark är noga med att betona att kvalitetsarbetet i förlängningen berör alla både studenter och anställda på lärarutbildningen. Kvalitet är ett brett område som alla har del i. Det handlar om allt från vilket bemötande studenterna får av den administrativa personalen till studenternas möjlighet att ha inflytande över sin utbildning, avslutar Pernilla Björemark. Annika Karlsson arbetar som informatör vid Lärarutbildningen på Malmö högskola. 16

18 Mia Andersson Om att synas och bli sedd en vägledares reflektioner kring studentrekrytering Vad är viktigt när högskolan syns genom rekryteringsarbetet? Och vad uppnår högskolan egentligen genom att synas? Är det kanske så att själva syftet med att högskolan synliggörs är att i sin tur få individen att synas? Nedan följer en studievägledares tankar kring temat Att synas och arbetet med att rekrytera studenter till Malmö högskola. Karim, född och uppvuxen i norra Afrika, gymnasieutbildad i Mellersta Östern och med två års universitetsutbildning från Polen, med inriktning på sociologi. Lokalvårdare i Sverige. Under två besök hade vi talat om det svenska utbildningssystemet, arbetsmarknaden, om vad Karim egentligen vill och kan, vad arbetsgivarna vill att han ska kunna, och hur hans utbildning kunde komma till nytta och kompletteras. Behörigheter och konkurrenskraft, krav och kompetenser. En möjlig väg ritades upp, ett steg på vägen var en fristående kurs på Malmö högskola. Introduktionsmötet var i måndags. Man känner sig som en ny människa! sade Karim innan vi skildes åt efter vårt andra möte. Rekrytering av studenter har under senare år fått en ganska plötslig aktualitet i hela den svenska högskolevärlden. Dels avseende den rent kvantitativa aspekten, då högskolorna blivit fler och därmed konkurrensen om studenterna hårdare, men också vad gäller vilka studenter som rekryteras. Regeringen stimulerar högskolorna med pengar och förslag till nya arbetssätt och utbildningsformer, handlingsplaner skrivs och statistik förs allt för att bredda rekryteringen. Högskolorna arbetar nu för att bli sedda av, och framstå som ett alternativ för många fler grupper av människor, med olika erfarenheter, referenser, behov och önskemål. I Malmö högskolas visionsdokument uttrycks detta bland annat på följande 17

19 sätt: Studenternas sammansättning speglar det svenska samhället vad gäller bakgrund, etnicitet och kön. En bild av Sverige Malmö högskola ska alltså ge en bild av hur Sverige ser ut. Hur synliggör vi Malmö högskola för hela det svenska samhället? Hur synliggör vi Malmö högskola för den som tror att man inte kan läsa på högskola om man har dyslexi, för den som kan mycket om utbildningssystemet i Irak men ingenting om det i Sverige, för den som aldrig tänkt på Malmö högskola som ett alternativ eftersom det är en familjetradition att läsa på Lunds universitet? Hur synliggör vi Malmö högskola för den som har utbildningsmeriter från ett annat land att bygga vidare på, men som sedan flytten till Sverige inte längre tror på sig själv och sin förmåga, för den som är rädd för att skuldsätta sig, för den som tycker att högskolan är en konstig värld för märkliga människor som inte går att förstå sig på? Självklart kräver synliggörandet av högskolan för dessa grupper nya arbetssätt. 18

20 Rekrytering djupare än att locka studenter I och med en större mångfald bland presumtiva studenter och studenter i utbildning, har diskussionen kring rekrytering emellertid också kommit att mer eller mindre omfatta hela högskolans verksamhet. Rekryteringsarbete är inte att urskiljningslöst förmå så många som möjligt att söka och antas till Malmö högskolas utbildningar samt närvara på introduktionsmötena, enligt någon sorts flugfångarmodell där rekryteringsprocessen tar slut när studenterna lockats och fångats in. Rekrytering av studenter innebär numera att tillse att förutsättningar finns för studenter med olika bakgrund att verkligen kunna tillgodogöra sig studierna på ett bra sätt. På många sätt kanske begreppet widening participation, ofta använt i rekryteringssammanhang i Storbritannien, är mer överensstämmande. När den heterogena studentgruppen väl är på plats på högskolan med nya perspektiv på allt från vetenskapliga frågeställningar till hur man lever studentliv, blir storföreläsningar och frackmiddagar kanske inte lika själv- 19

21 klara och fundamentala inslag i den akademiska världen längre. Mångfalden, speglingen av samhället, måste få genomslagskraft i hela högskolans verksamhet. Detta kommer förvisso till viss grad att ske enbart genom att studentgruppen blir mer differentierad, men högskolan måste självklart också arbeta aktivt med frågan, och möta denna nya situation. För att i ordets rätta bemärkelse synas och utgöra ett alternativ för grupper som de som nämns ovan, måste utbildningsprojektet som helhet framstå som en reell möjlighet för individen, med allt vad det innebär. Mottagande, pedagogiska metoder, studenternas arbetsmiljö, tillgång till olika former av stöd under utbildningstiden etc, är då faktorer som kan bli avgörande. Att synas för fler och för fler grupper Min uppfattning är att rekryteringsarbetet på Malmö högskola (i betydelsen widening participation ) sedan högskolans inrättande i mångt och mycket funnits som ett naturligt perspektiv i högskolans verksamheter. Högskolans inrättande i sig kan ju tolkas som ett sätt att öka och bredda rekryteringen till högskolestudier, och kanske har detta gjort att perspektivet, som jag tolkar det, till stor del finns inbyggt i verksamheten. Arbetet som bedrivs på Malmö högskola med att synas för fler och för fler grupper är enligt min mening väldigt mångfacetterat, och bygger till stor del på stor idérikedom, personligt engagemang och ett tillåtande genomförandeklimat (få det där kommer aldrig att fungera, många det där verkar bra, det provar vi nu ). Rekryteringsarbetet på högskolan har många olika ansatser, från mer utpräglade informationsinsatser till mer eller mindre långsiktiga insatser som bygger på personliga kontakter, och är både högskolegemensamma och områdesspecifika. Många av dessa insatser kan man läsa om i Malmö högskolas handlingsplan för breddad rekrytering, som nyligen färdigställdes. Baksidan av att rekryteringsarbetet präglas av spontanitet och är genomförandeinriktat, är enligt min mening att det till för låg grad styrs av gemensamt beslutade riktlinjer och mål. Många av Malmö högskolas insatser är 20

22 välkända vid andra lärosäten. När vi studievägledare träffar kolleger från andra delar av landet får vi ofta uppskattande ord. Malmö högskola ses som en högskola där man inte bara pratar om breddad rekrytering, utan även agerar. Detta arbete utförs dock som sagt främst med engagemang, intresse och handlingskraft som bränsle. Detta är nog så viktiga faktorer, men min uppfattning är att arbetet skulle underlättas betydligt om tydligare högskolegemensamma mål och riktlinjer fanns. Mycket skulle då fungera bättre; samordning mellan utbildningsområden, prioriteringar, känslan av att högskolan drar åt samma håll. De som med engagemang ägnar sig åt dessa frågor på högskolan är värda en tydligare gemensam hållning att stödja sig mot i arbetet med att synliggöra högskolan! Inte en punktinsats utan en process Det är viktigt tror jag, att arbetet med rekrytering i meningen widening participation inte i första hand ses som punktinsatser av projektkaraktär, utan ingår som ett perspektiv i alla verksamheter; informationsmaterial, stöd till studenterna, högskolans miljö etc. Allra viktigast är att kärnverksamheterna utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället präglas av widening participation. En viktig del av den övriga reguljära verksamheten är studievägledningen. På studievägledningen inom Gemensam förvaltning på Malmö högskola arbetar vi både med studievägledning och med rekrytering. Arbetet handlar mycket om att visa på utbildning som en möjlighet för människor, och på detta sätt få högskolestudier och Malmö högskola att synas. Hos oss går begreppen och verksamheterna studievägledning och rekrytering in i varandra. Vi ser studievägledningen som en del av rekryteringsarbetet. Studievägledning hos oss kan leda till att en person börjar studera vid en annan högskola, men detta innebär inte att det inte är rekryteringsarbete som vi sysslar med. Studievägledning hos oss kan också leda till studier på Malmö högskola, men då vet vi också att denna person gjort ett väl övervägt val och har förväntningar på utbildningen som överensstämmer med verkligheten. Sannolik- 21

23 FOTO: STEFAN LINDBLOM heten för att högskolan fått en student som också fullföljer sin utbildning ökar därmed, tror vi, och därmed har vi bidragit till att en individs resurser synliggjorts. Ett kvalitativt rekryteringsarbete i studievägledningssammanhang, bygger i grunden på ett professionellt förhållningssätt från oss vägledare. Vi är inte försäljare av utbildning, utan vägledare utifrån individens förutsättningar, och det tror vi att även Malmö högskola som helhet vinner på i längden. Avdramatisera och levandegöra De metoder som vi använder i arbetet med rekrytering/ widening participation, och därmed också i vårt mer traditionella studievägledningsarbete, är att levandegöra och avdramatisera högskolestudier. På olika sätt får förebilder och miljöbekantskap motivera till och synliggöra högskolan. I vårt bemötande arbetar vi med tillgänglighet, öppenhet och att upprätthålla en hög kom- 22

24 petens och kunskap för att kunna ge bra underlag för människors beslut. Vår filosofi är inte i första hand att inrikta oss på en viss grupp för att på så sätt bredda rekryteringen, utan hellre arbeta för att våra insatser och vårt förhållningssätt inte exkluderar någon grupp utan istället inkluderar så många olika människor som möjligt. Vi strävar därmed efter att vända oss till hela samhället. Karim som en ny människa Vad uppnås då genom att högskolan synliggörs och högre utbildning framstår som ett alternativ för människor? Kanske är det så, att en annan aspekt av nämnda tema uppnås, en aspekt som har att göra med det grundläggande behov hos människan som innebär just att bli sedd. Att få en möjlighet att utvecklas, bli en del av ett nytt sammanhang, få en betydelse, att bli synlig utifrån den man verkligen är och de kompetenser man faktiskt besitter. Ett mångfaldspräglat rekryteringsarbete, från den första kontakten med den presumtive studenten till hans eller hennes återbesök som student på den kompetensutvecklande kursen mitt i arbetslivet, gör att individens resurser blir tydliggjorda dels för individen själv, men också för det samhälle han eller hon lever i. Genom att synliggöra högskolan synliggörs individen. Kanske kan man då, som Karim, nästan känna sig som en ny människa? Mia Andersson är socionom och studievägledare på Studentcentrum på Malmö högskola. Hon har tidigare bl.a. arbetat på arbetsförmedlingen och AMU. 23

25 Lene Düwel BioInfo synliggør Landbohøjskolen over for gymnasieelever I denne artikel kigger vi over sundet, og ser på hvordan Den Kgl. Veterinærog Landbohøjskole i København synliggør sig overfor gymnasieeleverne. Landbohøjskolen har bl.a. etableret en succesfuld besøgsordning, hvor elever og deres lærere kan bestille foredrag og øvelser om flere af universitetets forskningsområder. Landbohøjskolen arrangerer også Åbent Hus en gang årligt, og deltager i uddannelsesmesser. Denne artikel skal dog handle om BioInfo, som er Landbohøjskolens informationstjeneste om bioteknologi og anvendt biologi. Det er en torsdag eftermiddag i slutningen af november. Louise træder ind ad døren og smider skoletasken i entreen. Hun er i dårligt humør, for biologilæreren henne på gymnasiet har igen spurgt til hendes Store skriftlige opgave. Om 3 uger får hun og hendes kammerater på gymnasiets sidste klassetrin fri fra skole i en uge for at lave opgaven, men hun har endnu ikke fundet de bøger og artikler, som hun skal bruge som baggrundslitteratur. Louise har besluttet, at hun vil skrive om kloning hvordan var det egentlig man lavede fåret Dolly? og hvad med det etiske aspekt? Emnet er rigtig godt, det har læreren sagt, men hun mangler altså lige nogle artikler og bøger om emnet. Måske skulle hun alligevel prøve at gøre, som læreren anbefalede: at søge hjælp på BioInfos hjemmeside! Louise tænder for computeren og klikker ind på Hun udfylder en emnebestilling og trykker på send nu bliver det spændende at se hvad der sker! BioInfo er Den Kgl. Veterinær- og Landbohøjskoles og Danmarks Veterinær- og Jordbrugsbiblioteks informationstjeneste om bioteknologi og anvendt biologi til de danske gymnasieelever. BioInfo er en unik og meget succesfuld ordning, som er oprettet for at få kontakt til de unge mennesker, som endnu ikke har truffet deres studievalg, men som måske er interesseret i naturvidenskab. På den 24

26 måde håber man at synliggøre de uddannelser, som Landbohøjskolen tilbyder. BioInfo er bemandet af en bibliotekar og en biolog. Emnebestillingerne BioInfos grundstamme Hvis alt går som det plejer, vil Louise efter cirka en uge modtage en kuvert fra BioInfo, med kopier af populærvidenskabelige artikler om kloning og stamceller generelt, og om Dolly specielt. I kuverten vil der også være kopier af nogle kapitler fra bøger om genteknologi og bioetik, nogle artikler fra danske aviser samt nogle forslag til øvrig litteratur, som hun kan skaffe via sit lokale folkebibliotek. Derudover får hun en flot brochure om uddannelsesmulighederne ved Landbohøjskolen. Emnebestillingerne er grundstammen i BioInfos udadvendte aktiviteter. BioInfo modtager mellem 600 og 700 emnebestillinger om året de fleste kommer fra elever i gymnasiets sidste klassetrin, som skal bruge litteratur til deres Store skriftlige opgave. Der kommer også en del emnebestillinger fra elever på det tekniske gymnasium, og deres behov er ofte af en anden karakter. De vil ofte gerne have opskrifter eller vejledninger til hvordan man for eksempel fremstiller enzymer eller producerer antibiotika. Endelig kommer der også nogle få emnebestillinger fra elever i folkeskolens 9. og 10. klasse, som skal lave mindre rapporter over deres biologiprojekter. Meningen med den Store skriftlige opgave, som alle 3.g elever skal lave, er at de selvstændigt skal sætte sig ind i et afgrænset emne, som de selv har valgt, og på baggrund af nogle spørgsmål, som læreren stiller specifikt til hver enkelt elev, skrive en rapport. Ideelt set skal eleverne også selv søge, og finde, litteratur til opgaven, men erfaringen viser, at det kan være meget svært for eleverne. Hvis flere elever fra samme gymnasium har valgt det samme overordnede emne til deres opgave, kan de for eksempel få problemer med at bøger og tidsskrifter om emnet er udlånt fra biblioteket. Gymnasielærerne er derfor meget glade for den hjælp som BioInfo kan tilbyde og det hænder faktisk også, at lærerne selv beder Bio- Info om hjælp til at finde litteratur til specielle undervisningsforløb. 25

27 Eleverne skal selv vælge hvilket fag de vil skrive opgaven i mange vælger fagene dansk og historie men biologi er også populært. Statistikken for skoleåret 2001/2002 viser, at 35% af de elever, som valgte at skrive deres store skriftlige opgave i biologi, sendte en emnebestilling til BioInfo. Den Kgl. Veterinær- og Landbohøjskole (KVL) er Danmarks eneste universitet for veterinærog jordbrugsforskning. Her uddannes veterinærer (dyrlæger), agronomer, hortonomer, levnedsmiddelkandidater, forstkandidater, landskabsarkitekter, miljøkemikere m.m. Som noget nyt oprettede man sidste år bl.a. en uddannelse i Biologi-Bioteknologi. Danmarks Veterinærog Jordbrugsbibliotek er KVLs bibliotek. Populær formidling af Landbohøjskolens forskning Man kan sige, at emnebestillings-servicen er en meget indirekte måde at gøre gymnasieeleverne opmærksomme på Landbohøjskolen på. BioInfo håber, at eleverne læser den medfølgende brochure om Landbohøjskolens uddannelser, og at de kæder den positive oplevelse de har haft med BioInfo sammen med Landbohøjskolen. Men BioInfo har også en mere direkte måde at synliggøre Landbohøjskolen på gange om året udsender BioInfo et nyhedsbrev til alle gymnasier i Danmark. Med nyhedsbrevet følger en artikel skrevet af BioInfo. Artiklen handler hver gang om et spændende forskningsprojekt på Landbohøjskolen. Valget af emne skifter fra gang til gang, men man prøver ofte at finde en vinkel på historierne, som interesserer de unge. Nogle gange bruger Bio- Info bevidst artiklerne til, i samarbejde med Landbohøjskolen, at promovere nye uddannelser eller uddannelser med lave ansøgertal. I 2002 lancerede Landbohøjskolen flere nye uddannelser; en af dem var kandidatuddannelsen i parasitologi og en anden var den internationale uddannelse Agricultural Development. BioInfo benyttede lejligheden til at skrive en artikel om forskningen i skandinaviske ormeparasitter samt en artikel om forskningen i udnyttelse af medicinplanter i Nepal. Som noget nyt begyndte man i 2001 at udsende artiklerne til fagpressen, og det blev hurtigt en succes. Fagtidsskrifterne er begejstrede for artiklerne og har flere gange trykt artiklerne og på den måde bidraget til at reklamere for Landbohøjskolen. I sommer gav en BioInfo artikel anledning til stor omtale i alle medier det var historien om at grundvandet er truet af de naturlige toksiner fra Ørnebregnen (Örnbräken). 26

28 Hvad får Landbohøjskolen ud af det? I kraft af emnebestillingerne får BioInfo et unikt indblik i, hvad der interesserer de unge gymnasieelever. Og det er sjovt at følge hvordan emnerne kan skifte fra år til år, alt efter hvad der sker i verden omkring os. I efteråret 2001 blev biologiske våben og anthrax pludselig et meget efterspurgt emne og i denne vinter har vandmiljøet været et af de hotte emner, efter at store dele af de indre danske farvande blev berørt af iltsvind i sensommeren. På baggrund af årets emnebestillinger kan BioInfo hver sommer udarbejde en liste over årets hitord og denne liste er efterhånden blevet en vigtig brik i Landbohøjskolens øvrige arbejde med at synliggøre sig. Hit-ordene bruges bevidst i det omfang det kan lade sig gøre i brochurer og på posters. Der er ingen tvivl om, at BioInfo gør Landbohøjskolen mere synlig overfor en del af gymnasieungdommen. Men har BioInfo betydning for antallet af ansøgere til Landbohøjskolens uddannelser? Det er et godt spørgsmål, som ingen desværre kender svaret på. Til sommer vil Landbohøjskolen undersøge de nyoptagne studenters kendskab til Landbohøjskolens forskellige måder at synliggøre sig på. Det bliver interessant for BioInfo at se resultatet. Liten ordlista från danska till svenska: Landbohöjskole = Lantbruksuniversitet anvendt biologi = tillämpad biologi udfylder = fyller i udadvendte = utåtriktade hver enkelt elev = varje enskild elev udnyttelse = användning sjovt = roligt iltsvind = syrebrist bevidst = medvetet forskellige = olika For yderligere information se eller kontakt bibliotekar Gudrun Lau Bjerno (glb@kvl.dk) eller biolog Lykke Thostrup (lyt@kvl.dk). Lene Düwel er cand. scient. og ph.d. i biologi. Hun var ansat som vikar i BioInfo fra september 2001 til december ( Lene Dûwel har alltså en masterubildning i biologi och har dessutom skrivit en licentiatuppsats inom ämnet biologi.) 27

29 Jette Guldborg Hvem tager handsken op? kommentar till artikeln om BioInfo Ideen ligger lige for hvorfor ikke göre noget lignende på Malmö Högskola? Jeg synes, at man med BioInfo har fundet et koncept, som opfylder mange behov, skriver Jette Guldborg. Landbohöjskolens bliver set af potentielle studenter blandt den store mängde af uddannelsesinstitutioner der findes. 35% af en hel gymnasieårgangs naturvidenskabelig studenter er mange. Forskerne gör deres viden og resultater tilgängelige og synlige på en populärvidenskabelig måde for almenheden. Gymnasieeleverne har et lettilgängeligt og fagligt set kompetent sted at henvende sig i jagten på relevant information og litteratur til deres store opgave Naturvidenskabelige gymnasielärere kan henvise gymnasieeleverne til et relevant sted De naturvidenskabelige gymnasielärere får selv opdateret information og kurser i informations- og litteratursögning i egne emner. Hvis man oversätter ovenstående formel Malmö Högskola får man altså med lidt held en tjeneste som: Gör Malmö Högskola meget synlig overfor potentielle studenter på udvalgte områder Gör Malmö Högskolas forskning og videnskabsområder synlige og tilgängelige for almenheden Letter gymnasieelevernes og deres läreres jagt på relevant information og litteratur. Dertil kommer at gymnasiebibliotekarerne og bibliotekarerne på folkebibliotekerne er yderst tilfredse med den service som BioInfo giver, og de föler sig ikke truet eller trådt på, fordi BioInfo netop er et supplement, når 28

30 de lokale ressourcer ikke räkker. Når man nävner BioInfo önsker de at flere emneområder havde en lignende service til gymnasieeleverne. På Landbohöjskolen arbejdes der med planer om at etablere en KEMI-INFO efter samme opskrift som BIOINFO. BioInfo er präget af både tradition og nytänkning, idet man kombinerer traditionel informations- og litteraturforsyning med nye måder at präsentere Landbohöjskolen på. Og så har man på fremragende vis forstået at göre afstanden fra forskeren til almenheden meget kortere. Läs bare nogle af de populärvidenskabelige artikler, som findes på hjemmesiden. Flere af dem har vakt stor interesse i forskellige medier, og den der handler om naturens egne pesticider blev til en helside i Politiken. Reklamevärdien af en sådan artikel kan kun vanskeligt göres op i penge, men en tilsvarende annonce for Landbohöjskolens uddannelser ville göre et stort indhug i BioInfos forholdsvis beskedne budget. Hvad koster det? BioInfo koster i sin nuvärende form 2 fuldtidstjenester + studentermedhjälp efter behov, samt udgifter til lokaler, kontormaterialer og porto. Jeg synes, at det er indlysende at Malmö högskola kan göre noget lignende på de områder, hvor man gerne vil profilere sig. Hvis viljen og interessen er til stede, kan BIOINFO-konceptet frit kopieres og udvikles og dermed bruges til at tilträkke flere studenter eller de bedste og mest interesserede studenter til netop Malmö Högskola. Hvem tager handsken op? Jette Guldborg är kundtjänstchef på Bibliotek och IT vid Malmö högskola. 29

31 FOTO: STEFAN LINDBLOM

32 Ulrika Andersson, Lisbeth Lindell, Anne-Marie Wangel Malmö högskola kvoterar in män till kvinnodominerade utbildningar Vilken kunskap och vilka åsikter ligger bakom att Malmö högskola kvoterar in män till kvinnodominerade utbildningar? Varför finns inte kvinnor med i någon kvoteringsgrupp till någon utbildning? Det är några frågor de tre artikelskribenterna ställer sig och utvecklar i denna artikel. De tre menar att jämställdhetsarbete behöver baseras på kunskaper om feministisk teori för att undvika att gå i en könsstereotyp fälla. Utifrån nya riktlinjer från regeringen (proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan ) skall högskolorna få möjlighet att påverka antagningssystemet till sina respektive utbildningar. I framtiden är det tänkt att 10% av studenterna, till högskolans utbildningar, skall kunna antas utifrån speciella kriterier. Malmö högskola har redan, sedan höstens antagningar år 2002, börjat utnyttja denna möjlighet. Vilka grupper är det då som är aktuella för kvotering och till vilka utbildningar? Malmö högskola har valt att kvotera in gruppen invandrare (utifrån en särskild definition) på media- och kommunikationsvetenskap, p g a gruppens underrepresentation. Den andra utvalda kvoteringsgruppen är män, som kvoterats in till sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet med socialpedagogisk inriktning. Gruppen kvinnor finns inte med som kvoteringsgrupp till någon utbildning. Vi ställer oss frågan vilken kunskap och vilka åsikter som ligger bakom detta beslut. Kvotering är en insats som vi menar bör användas när grupper i samhället är utsatta för negativ särbehandling. Grunden för kvotering är en verklighet där grupper har olika möjligheter, villkor och förutsättningar i den rådande samhällsstrukturen. Könskvotering behövs för att det finns en struktur av manlig överordning och kvinnlig underordning. Syftet med kvotering är sålunda att kompensera för en 31

33 rådande brist på jämlikhet och jämställdhet och istället skapa lika möjligheter, villkor och förutsättningar. Är män negativt särbehandlade? Visst är det så, att omkring 90% av landets sjuksköterskor är kvinnor (SCB, 2002), men är det verkligen detsamma som att män är negativt särbehandlade? Är det inte redan en tillräcklig positiv särbehandling av män och en brist på jämställdhet, när manliga sjuksköterskor eftersöks och är eftertraktade vid anställning p g a sin könstillhörighet och när manliga sjuksköterskor i genomsnitt får högre lön än kvinnliga sjuksköterskor, för lika arbete. Utöver denna horisontella särbehandling existerar även en vertikal positiv särbehandling av män inom sjuksköterskeyrket, vilket innebär att gruppen män fortare och oftare gör karriär (Vårdförbundet; Allt att vinna, 2002). Skall gruppen män tillskansas ytterligare positiv särbehandling, p g a sitt kön, genom att kvoteras in till utbildningen? Kvotering med rättvisa eller attitydförändring som mål Vi anser att kvoteringen av män till de kvinnodominerade programmen inte kan motiveras utifrån ett rättviseperspektiv för en negativt särbehandlad grupp. Gruppen män är inte negativt särbehandlade utan underrepresenterade inom de kvinnodominerade yrkesområdena. Enligt vår åsikt kan därför kvoteringen endast motiveras utifrån syftet att åstadkomma en attitydförändring. Genom att öka antalet män inom de kvinnodominerade grupperna är förhoppningen då att förändra synen på omvårdnad, socialt arbete och den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En förändring som innebär att omvårdnad och socialt arbete inte längre förknippas med en stereotyp bild av kvinnliga egenskaper. Målet är då att fokusera på vilka egenskaper som är viktiga i yrkesutövandet och koppla dessa egenskaper till yrket istället för, som nu, till kön. Att arbeta för attitydförändringar, genom mer heterogena grupper, anser vi är en del i ett större jämställdhetsarbete. Lindgren (1999), som i sin bok Klass, kön och 32

34 kirurgi har studerat sjukvårdsorganisationen utifrån ett genusperspektiv, lyfter fram den heterogena gruppen, gällande kön, klass och etnicitet, som ett sätt att bryta återskapandet av stereotypa identiteter. Samtidigt betonar Lindgren (aa.) svårigheten med att förändra genusstrukturer trots stora organisationsförändringar. Hon visar hur genusstrukturen upprätthålls genom könens särskiljande och den manliga normbildningen. Män söker sig till män och de mansdominerade områdena har högre status än de kvinnodominerade (aa.). Särskiljande av könen Särskiljandet av könen syns tydligt i statistiken för var manliga och kvinnliga sjuksköterskor befinner sig inom sjukvårdsområdet. De få män som finns inom området är inte jämnt fördelade utan är överrepresenterade inom vissa specialområden som exempelvis psykiatri, anestesi och röntgen och på högre nivåer inom organisationen som vårdadministratörer och chefer (Vårdförbundet; Allt att vinna, 2002). Detta är ett fenomen som motverkar målet med heterogena grupper. Männen inom det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket befinner sig inom egna områden och på högre positioner, som ett resultat av principen om könens särskiljande. Mannen som norm Mannens normbildning är det andra hindret för att åstadkomma en attitydförändring genom kvotering av män till sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet. Genom att kvotera in män till ett kvinnodominerat område kan man säkert åstadkomma en attitydförändring gällande yrket. Om ett yrke, som sjuksköterska eller socionom, inte längre skulle associeras med stereotypa kvinnliga egenskaper utan istället med manliga, skulle det med all säkerhet ske både en statushöjning och en attitydförändring gällande yrket. Problemet är att det då är yrket i sig och inte attityden till gruppen kvinnor som skulle ha förändrats. Vi menar att det är lättare att förändra attityden till ett yrke än att förändra den rådande genusordningen. Ett tydligt exempel på detta finns gällande läkaryrket, som har förän- 33

35 drats från att vara mansdominerat till mer kvinnodominerat, vilket har fått konsekvenser exempelvis i form av lägre löner och mindre prestigefyllda tjänster för kvinnorna inom yrket (Vårdförbundet; Allt att vinna, 2002). För att kvoteringen av män till sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet skall vara ett jämställdhetsarbete och inte bara en positiv särbehandling av en redan överordnad grupp, behövs flera och uppföljande insatser baserade på kunskap om feministisk teori. Män som sjuksköterskor och socionomer Vi misstänker att vi nu kommit till en punkt i diskussionen där vi måste besvara frågan om vi är negativa till män inom sjuksköterske- och socionomprogrammet. Svaret är nej, vi är inte negativa till män inom omvårdnadsområdet eller socialt arbete. Ett mål för oss är att det i framtiden skall vara lika självklart med exempelvis män som med kvinnor inom sjuksköterskeyrket. Ett större mål, är att det en dag skall vara mindre viktigt med könstillhörighet och att det viktiga istället skall vara individer och deras olika, för yrket betydelsefulla, egenskaper. Genuskunskaper på Malmö högskola utnyttjas inte Till det, i våra ögon egentligen så självklara målet, är dock vägen lång. Vi menar att det behövs samhälleliga insatser, som exempelvis kvotering och lagar, men framför allt kunskap, för att nå fram till det målet. Könskvotering av män till sjuksköterskeprogrammet och socionomprogrammet anser vi är ett tydligt uttryck för insatser som gjorts utan tillräcklig kunskap. Insatserna behöver bygga på feministisk teori och genus- och maktanalyser, för att undvika att gå i en könsstereotyp fälla. Det finns oerhört mycket outnyttjad kunskap som hade kunnat visa på alternativ eller komplement, till könskvoteringen av män, i arbetet för jämställdhet. Denna kunskap finns redan inom ramen för Malmö högskola, i form av genusvetenskap, men utnyttjas inte. Detta trots att högskolan har genusperspektivet som ett av sina profilområden. 34