INTERNBUDGET Nämnden för Arbete och välfärd

Transkript

1 INTERNBUDGET Nämnden för Arbete och välfärd med verksamhetsplan för Slutlig budget efter NAV (33)

2 Internbudget 2016 Antagen av Nämnden för arbete och välfärd Innehåll Innehåll Ordförandes inledning: Fler jobb och budget i balans... 3 Det nya utanförskapet höga trösklar till arbete för unga och nyanlända*... 3 Ett sammanhållet Växjö där tillväxt och trygghet kommer alla till del... 3 Växjölöftet tillsammans för full sysselsättning... 4 Smidigt mottagande, snabb etablering och stark integration Omvärldsanalys... 5 Ökat flyktingmottagande till följd av en orolig omvärld... 5 Förändringar på nationell nivå Växjö kommuns utgångspunkter Verksamhetsidé Nämndens uppdrag... 8 Nya steg mot full sysselsättning och fler i egen försörjning... 8 Pressa tillbaka och förebygga utanförskap med tidiga insatser och integration Mål och strategier Målområde Arbete & Företag Målområde Demokrati och mångfald Målområde Miljö, energi och trafik Målområde Stöd och omsorg Målområde Trygghet och säkerhet Målområde Uppleva och göra Målområde Växjö kommun som arbetsgivare Ekonomi och effektivitet Driftredovisning, tkr Budgetram Omställningsplan för en budget i balans Uppföljning och utvärdering Kommunfullmäktiges krav på uppföljning för nämnden Nationella uppföljningar Jämförelse Bilagor Övergripande intern kontrollplan för Intern kontrollplan 2016 Nämnden för arbete och välfärd VOLYMNYCKELTAL Begreppsförklaringar Slutlig budget efter NAV (33)

3 1. Ordförandes inledning: Fler jobb och budget i balans Det nya utanförskapet höga trösklar till arbete för unga och nyanlända* Det går bra för Växjö. Lyftkranarna och karriärstegarna växer i takt i Sveriges fjärde främsta tillväxtregion. För det stora flertalet lyckas en skola för alla, sjukvård och omsorg för den som behöver och en arbetsmarknad som numera har starkare drivkrafter skapa förutsättningar för att människor ska kunna stå på sina egna ben. Samtidigt ser vi ett nytt utanförskap växa fram. Unga som inte klarat skolan och utrikes födda riskerar långvarigt utanförskap när trösklarna till arbetsmarknaden är för höga. Hälften av de som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften är unga eller utrikes födda, trots att de bara utgör drygt en tredjedel av befolkningen i stort. Om politiken inte skapar goda förutsättningar för tilltagande sysselsättningstillväxt riskerar utanförskapet att bita sig fast på höga nivåer. Då riskerar fler barn att växa upp med knappa ekonomiska marginaler. Kanske ser de aldrig sina föräldrar gå till jobbet. Istället växer de upp i ett utanförskap som kväver drömmar och självförtroende, som föder lidande, konflikt och orättvisor. I dess spår följer ofta missbruk, kriminalitet och otrygghet. Inte sällan går utanförskapet i arv. Full sysselsättning är vägen ur denna orättvisa. Grunden för sammanhållning läggs med fler i arbete. Det är när utanförskap växlas mot arbetsgemenskap som vi gjuter samman vår kommun. Därför är full sysselsättning efter förmåga ett överordnat mål. Ett sammanhållet Växjö där tillväxt och trygghet kommer alla till del Våra möjligheter att skydda jobben och välfärden också i nästa ekonomiska kris beror på vår förmåga att hålla ordning i kommunens finanser. En ekonomi som saknar skyddsvallar, saknar också förmåga att skydda de mest utsatta från tilltagande utanförskap i lågkonjunkturernas spår. När det stormar i omvärlden behöver vi motståndskraft. Bara den ekonomi som växer klarar att möta framtidens utmaningar. Om ekonomin står stilla samtidigt som befolkningen växer tvingas vi dela på resurserna och behov ställs mot varandra. I ett sådant samhälle tilltar motsättningarna och någon pekas ut som skyldig till att välståndet inte längre växer, utan bara omfördelas. Växjös tillväxt är stor. Samtidigt ser vi att alla inte får del av vår framgång. I allt högre utsträckning koncentreras utanförskapet till vissa områden. Också det riskerar motsättningar och otrygghet. Att permanentera sociala insatsgrupper och bygga ut fältverksamheten är viktiga satsningar på att förebygga att utanförskap biter sig fast bland unga växjöbor. Satsningarna på att bryta ungas utanförskap är flera. Arbetet mot ungas drogmissbruk ska intensifieras och familjehemsplacerade barns lika förutsättningar att klara skolan ska tillförsäkras med utbildningsförvaltningen. Finansiering till Barnahus och personalförstärkningar har tillskapats. Den bästa fördelningspolitiken är den för fler i arbete. När fler växjöbor har egen försörjning kan också vårt växande välstånd komma fler till del. Slutlig budget efter NAV (33)

4 Växjölöftet tillsammans för full sysselsättning Växjölöftet är ett trepartslöfte för full sysselsättning. Den offentliga parten, Växjö kommun och Arbetsförmedlingen, har en positiv förväntan på växjöborna och växjöborna lovar att försöka komma i arbete. Arbetsplatserna erbjuder arbetstillfällen i utbyte mot växjöbornas arbetskraft. Den offentliga parten garanterar arbetsplatserna stöd med matchning och arbetsplatserna möjliggör för sysselsättning för fler. Förväntan mot försök, arbetstillfällen mot arbetskraft, stöd mot sysselsättning. Arbetslinje för alla växjöbor. Aktivitetskravet både breddas och skärps. Tydligare fokus på egen försörjning och en femdagarsregel ersätter de tidigare sju dagarna. Att ställa krav, är att bry sig. Arbetsmarknad för alla växjöbor. Förbättrad matchning med ett tydligare offentligt åtagande från kommunen och Arbetsförmedlingen. Från första mötet ska det finnas en positiv förväntan om arbetsförmåga för alla som söker ekonomiskt bistånd. Arbetskraft för alla växjöbor. Vi ska pröva möjligheten att införa en vuxenutbildningsgaranti som möjliggör förbättrad kompetensförsörjning. Särskilt betydande blir förbättrad språkundervisning för nyanlända*. Vi ska gjuta samman växjöbornas vilja att arbeta och bidra med arbetsplatsernas vilja att växa och ta ansvar. Den lokala arbetsmarknadspolitiken i Växjö ska bli landets bästa. Smidigt mottagande, snabb etablering och stark integration Vi är i en svår tid. Europa tystnade när tidning efter tidning visade treåriga Alan spolas upp på en turkisk strand i sina prydliga små gympaskor. Ett av tusentals barn som dött på Medelhavet för ett liv värt att leva. Lars Winnerbäck sjunger att det mörker du ser gör att stjärnorna märks lite mer. Växjö är och ska vara en förebild vi tar vårt ansvar och skapar trygghet också i en orolig omvärld. Nu behövs beslutsamhet och handlingskraft, annars har vår övertygelse om att erbjuda solidaritet och säkerhet svårt att vinna brett förtroende. Socialtjänsten belastas av situationen. Satsning på färre ärenden per handläggare i sociala barn- och ungdomsvården genomförs. Det tillförsäkrar god kvalitet och rättssäkerhet i myndighetsutövningen, samtidigt som förutsättningarna för ett väl utfört arbete utan tilltagande stress förbättras. Förvaltningens arbete för ett smidigt mottagande och goda möjligheter till etablering på arbets- och bostadsmarknaden förbättras med en tydlig fördelningsmodell för flyktingschablonen. Ny boendestruktur för ensamkommande ger mer stabilitet för ungdomarna och närmare anknytning till de som familjehemsplacerade. Växjö ska vara den kommun där de som är redo att jobba hårt för att lämna utanförskap har bäst möjligheter att lyckas. Vårt uppdrag är att uppmuntra ansträngningar och skapa möjligheter för att de ska omvandlas till välgång. Varje växjöbos ansvar är att göra sitt bästa och visa på strävsamhet. Så blir vi tillsammans mer än summan av våra enskilda ansträngningar. Oliver Rosengren Ordförande Slutlig budget efter NAV (33)

5 2. Omvärldsanalys Uppdraget för nämnden är omfattande och förändringar i omvärlden påverkar direkt nämndens verksamhet på både kort och lång sikt fick förvaltningen i uppdrag att genomföra en omvärldsanalys utifrån frågeställningen Hur ska arbete och välfärd bidra till kommuninvånarnas sociala och ekonomiska trygghet fram till 2020?. En omvärldsanalysgrupp om 34 personer bildades hösten Tvärgruppen bestod av förvaltningschef, avdelningschefer och varierande yrkeskategorier som har direktkontakt med kommuninvånarna samt representation från ekonomikontoret. Omvärldsanalysen visar att följande områden påverkar verksamheten nu och framöver: Utmaningar att behålla social och ekonomisk sammanhållning Ökad invandring till följd av en orolig omvärld Ökade kunskaps- och utbildningskrav i arbetslivet Ökade krav på service, bemötande och tillgänglighet Ökad psykisk ohälsa i gruppen unga personer och kvinnor Ökat flyktingmottagande till följd av en orolig omvärld Den rådande flyktingsituationen är en av de största humanitära insatserna i svensk historia. En del av de miljontals människor som är på flykt kommer till Sverige. Under andra veckan i oktober var antalet asylsökande* omkring 9600, varav nästan 2500 var ensamkommande barn. Befolkningstillväxten i Växjö kommun utgörs till största delen av människor från andra länder och av erfarenhet vet vi att detta är en kostnadsdrivande grupp initialt men också en viktig framgångsfaktor. Här har vi ett viktigt jobb för att bereda goda förutsättningar för arbete, vuxenutbildning och social trygghet. Förändringar på nationell nivå På nationell nivå diskuteras förändringar som kommer att påverka nämndens arbete under Gällande etablering föreslår regeringen höjd schablonersättning för mottagande av nyanlända, samt ändrat ersättningssystem och ny placeringsform för mottagande av ensamkommande barn. Den sociala barn- och ungdomsvården har ett högt tryck och en nationell samordnare har tillsatts. Inom arbetsmarknad uppmanar regeringen genom Delegationen för unga till arbete till en ökad samverkan mellan Arbetsförmedling och kommun. De nya arbetsmarknadsinsatserna, traineejobb och utbildningskontrakt, innebär kombinationer av utbildning och arbete/praktik och ställer krav på god samverkan mellan Arbetsförmedling och kommun. Extratjänster införs och innebär en möjlighet till anställning i välfärden för personer i sysselsättningsfasen. En delvis förändrad vuxenutbildning med möjlighet för huvudmän att kunna anpassa utbildningen efter elevens behov och förutsättningar. Förändringarna träder i kraft den 1 januari 2016, men tillämpas från och med den 1 juli Regeringen satsar på vuxenutbildningen och de nationella bestämmelserna påverkar vuxenutbildningen genom införandet av ett nytt Kunskapslyft. Högre krav på ökad individanpassning, tydligare samband mellan utbildningsnivå och sysselsättning, satsningar på permanenta Slutlig budget efter NAV (33)

6 utbildningsplatser inom bl.a. yrkeshögskolan, folkhögskolan och Komvux, högre krav på kvalitet, flexibilitet och förbättrad validering är förändringar som påverkar den lokala vuxenutbildningen. Utbildning i svenska för invandrare blir en del av Komvux vilket innebär förändrade studievägar, en ny kursplan och införandet av nationella delkurser. För att underlätta möjligheterna att genomföra uppdraget är integrations-, ungdoms- och boendefrågorna viktiga utvecklingsområden. Därför är det viktigt med långsiktighet, helhetssyn och samverkan över tid när det gäller stöd, utbildning, sysselsättning och arbete. Att se verksamheten ur ett medborgarperspektiv och stärka medborgardialogen är en viktig utgångspunkt. Förändringar i omvärlden och ökade behov från medborgaren innebär högre krav på medarbetarnas kompetens. 3. Växjö kommuns utgångspunkter Växjö ska vara en välkomnande kommun som ger möjlighet för människor att förverkliga sina livsdrömmar. Det gäller såväl unga, vuxna, pensionärer och nya svenskar som studenter från när och fjärran. Växjö ska vara en kommun där medborgare trivs och känner stolthet. En tillväxtregion med ett snabbt växande, högt rankat universitet och en stark entreprenörsanda som genomsyrar utbildningsväsendet. Ordnad, växande ekonomi och fler växjöbor i arbete skapar förutsättningar för detta. Växjö växer och kommunen kommer snart att ha invånare. Vi skapar förutsättningar för en dynamisk stad och för tillväxt i hela kommunen. Växjö ska vara en kommun med en långsiktig hållbar utveckling som söker medborgarnas engagemang för att bygga det goda samhället. Kommunens verksamhet ska präglas av effektivitet, servicekänsla och mångfald. Växjö kommun är internationellt erkänd för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Varumärket Europas grönaste stad, skapar förväntningar i och utanför Växjö, ställer krav på att tydliga miljöhänsyn tas i politiska beslut och att Växjö är snabbare i omställningen till ett hållbart samhälle än andra platser i omvärlden. Hållbar utveckling är ett övergripande och långsiktigt mål för Växjö kommun. Med hållbar utveckling menar vi en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett långsiktigt perspektiv. Alla fullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling är mål för att Växjö kommun ska ha en hållbar utveckling; socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Slutlig budget efter NAV (33)

7 3.1 VERKSAMHETSIDÉ Arbete och välfärds vision och värdegrund utgör grunden för nämndens verksamhet och bidrar till att utveckla verksamheten mot uppsatta mål samt ge medborgarna service av högsta kvalitet. Vision I Växjö kommun har alla en ekonomisk och social trygghet där arbete och sysselsättning är viktiga förutsättningar En politiskt styrd organisation kännetecknas av jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor med olika social och etnisk bakgrund. Nämnden ska verka för att alla kommuninvånare bereds goda förutsättningar för arbete och social trygghet. Medborgarnas kontakt med Arbete och välfärd präglas av medborgaren i centrum, av rättssäkerhet och att människor möts med respekt, värdighet och medmänsklighet. Värdegrund Vi är samhällsbyggare som sätter medborgarna först, är professionella och ser till varje medborgares möjlighet. Vi är till för medborgarna. Inom hela förvaltningen arbetar vi med att ge medborgarna möjligheter, skapa delaktighet, inge hopp och ge vägledning samt stöd till förändring och utveckling. I arbetet använder vi vår samlade professionalitet och kompetens. Vi ger ett respektfullt bemötande och vi samverkar. Vi ser till helheten och sammanhanget. Tillsammans med dem vi är till för både ser och ger vi möjligheter. Slutlig budget efter NAV (33)

8 4. Nämndens uppdrag Grunden för nämndens uppdrag är att alla i Växjö kommun har en ekonomisk och social trygghet där arbete och sysselsättning är viktiga förutsättningar. Arbetslinjen är betydelsefull och genomsyrar hela verksamheten. Barnperspektivet, hållbar utveckling, integration, frihet från alkohol- och drogmissbruk liksom insatser mot våld i nära relationer ska prägla hela verksamheten. Förebyggande arbete, samverkanslösningar och regionala nätverk samt samverkan med andra aktörer i samhället är viktigt för att realisera nämndens uppdrag. Goda förutsättningar att varaktigt skapa förutsättningar för fler i egen försörjning och färre i utanförskap beror på vår förmåga att hålla ordning i ekonomin och få fler växjöbor i arbete. I vår strävan att uppnå en budget i balans och samtidigt fullfölja uppdraget krävs ett framåtsyftande politiskt ledarskap och nödvändiga avvägningar. De områden som nämnden beslutat att prioritera är: Nya steg mot full sysselsättning och fler i egen försörjning. Särskilt prioriterat är olika insatser för ungas och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden. Pressa tillbaka och förebygga utanförskap. Investeringar i integration, tidiga insatser för barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk. Nya steg mot full sysselsättning och fler i egen försörjning. De arbetsmarknadspolitiska utmaningarna för förvaltningen handlar framförallt om att fokusera resurser på den växande andel arbetslösa som står längst från arbetsmarknaden. De vanligaste försörjningshindren är arbetslöshet, sjukdom och språkhinder. Arbetsmarknaden för ungdomar är idag svår att ta sig in på och många ungdomar befinner sig utanför både studier och arbete. I arbetet med att förebygga ungdomsarbetslöshet och främja inkludering erbjuder nämnden arbetslivsförberedande och kompetenshöjande aktiviteter för att fler biståndsberättigade ska bli självförsörjande. Behovet av en bredare samverkan med näringslivet är nödvändig. Det har blivit allt svårare att rekrytera berättigade biståndstagare eftersom alltfler av dessa står längre från arbetsmarknaden och har komplexare sociala hinder. Satsningen på nystartsjobb, jobb- och utvecklingsgarantin, andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt alternativa arbetsmarknader bidrar till att fler personer helt eller delvis blir självförsörjande. Det resulterar i såväl mänskliga som ekonomiska vinster. Föreningslivet är en viktig del för många av kommunens ungdomar. Genom samverkan mellan Växjösommar och föreningar i Växjö ska alla ungdomar som söker och uppfyller kraven erbjudas feriearbete. Nyanlända behöver ekonomiskt bistånd mellan 1-4 månader i avvaktan på etableringsplan från Arbetsförmedlingen med etableringsersättning från Försäkringskassan. Allt fler utrikesfödda har språksvagheter vilket gör att vägen till självförsörjning blir längre och behöver andra samordnade insatser för att blir anställningsbara. För de flyktinggrupper som kommit till Växjö kommun har det tagit mellan 7-9 år innan 50 procent är självförsörjande. Ett kontinuerligt kvalitets- och Slutlig budget efter NAV (33)

9 utvecklingsarbete internt och med externa parter är en nödvändighet för att fler ska erhålla arbete och annan sysselsättning. Pressa tillbaka och förebygga utanförskap med tidiga insatser och integration Många barn och unga beräknas behöva olika former av vårdinsatser och stöd i boendet samtidigt som ärendena blir allt mer komplexa. Missbruk av droger ökar och kryper allt längre ner i åldrarna. Nämnden arbetar förebyggande och för att bidra till en tryggare miljö med tidiga insatser för socialt utsatta barn och ungdomar samt för unga vuxna med missbruk och deras familjer genom bland annat Barnteam, Barnens bästa*, social insatsgrupp* och samordnad fältverksamhet*. Det är viktigt att även fortsättningsvis aktivt medverka i utvecklingsarbete och samverka med andra på olika nivåer för att behoven ska uppmärksammas i ett tidigt skede. Antalet nyanlända till Växjö ökar. För att lyckas med integrationen är mottagandet en viktig del liksom samhällsorientering och andra insatser såsom skola, boende, vuxenutbildning, arbetsmarknad och socialtjänst. Trångboddhet för nyanlända och ansvar för att ordna bostad vid anhörigåterförening är frågor som måste tydliggöras. Samverkan med andra aktörer ger förutsättningar för människor från andra länder att bli en del av samhället. Integration och etablering är en ömsesidig process med rättigheter och skyldigheter. Allt fler utrikesfödda har språkhinder och för de som inte klarar nuvarande sfi-utbildning* ska nya inlärningsformer utvecklas. Slutlig budget efter NAV (33)

10 5. Mål och strategier 5.1 MÅLOMRÅDE ARBETE & FÖRETAG Övergripande mål 1. Växjö kommun ska ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. 2. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet nya företag per 1000 invånare ska öka. Arbetslösheten bland unga ska minska. Förvärvsfrekvensen efter fyra års vistelsetid i Sverige ska vara minst 35 procent. BRP ska öka mer än riksgenomsnittet. Ökad bredbandstäckning, från dagens ca 65 till 90 procent 2018 med kapacitet om minst 100Mbit/sekund. Företagsklimatet ska rankas bland de fem bästa i kommungruppen större städer. Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service, bemötande och kvalitet till företagen ska öka. Andelen deltagare inom kommunala arbetsmarknadsinsatser som avslutas till egen försörjning ska öka. Nämndens verksamhetsmål Strategier 1. Ta nya steg mot full sysselsättning. 2. Stärka anställningsbarheten för fler, särskilt fokus på unga och utrikes födda. 1a Fokusera på matchning, praktik och utbildning som mer effektivt svarar mot arbetsmarknadens efterfrågan. 1b Förstärka samarbetet med näringslivet för såväl anställningar som praktikplatser. 1c Införa femdagarsregel för alla som söker ekonomiskt bistånd av arbetsmarknadsskäl 1d Fokus för alla som söker ekonomiskt bistånd ska vara arbetepå kort eller lång sikt 1e Erbjuda extratjänster i välfärden till personer i sysselsättningsfasen 1f Erbjuda kompetensutveckling och matchning mot arbetsgivare för personer som har arbetsmarknadsanställningar, för att öka möjligheterna till ett ordinarie arbete Slutlig budget efter NAV (33)

11 2a Pröva möjligheten att införa en vuxenutbildningsgaranti för alla växjöbor, baserat på arbetsmarknadens behov 2b Förstärka kopplingen till arbetslivet i SFI-undervisning och vuxenutbildning. 2c Utveckla kombinationer av språkinlärning och praktik, och stärka det informella lärandet 2d Utveckla kombinationer av utbildning och praktik/arbete, exempelvis genom traineejobb och utbildningskontrakt 2e Utveckla modell för yrkesvalidering. Uppföljning/utvärdering - Utvärdering Matchning Kronoberg (1) - Uppföljning av Växjölöftet - Uppföljning resultat av kombinationer av språkinlärning och praktik, genom samverkansmodellen ett hus (1, 2) - Uppföljning av insatserna för att öka språkkunskaperna för nyanlända*, SFI samt övriga insatser (2) Nyckeltal: Målvärde Nuvärde* Andel öppet arbetssökande och arbetssökande i program (1) Lägre än riket - Unga år totalt - Unga kvinnor - Unga män år totalt år kvinnor år män Källa AF 2014, riket inom parantes 15,0% (15,0) 13,1% (12,6) 16,7% (17,3) 8,9 % (8,0) 8,4 % (7,5) 9,4 % (8,5) Andel som påbörjar kompetenshöjande verksamhet inom fem dagar från sin första kontakt med ekonomiskt bistånd, för personer som söker av arbetsmarknadsskäl (1) Andel hushåll med ekonomiskt bistånd som avslutas och går till självförsörjning/annan försörjning genom arbete/studier/annan myndighet (1, 2) 100 % Nytt mål. Tidigare 7 dagar. 50 % 28 % (delår aug-15) Slutlig budget efter NAV (33)

12 Andel unga med ekonomiskt bistånd som avslutas och går till självförsörjning/annan försörjning genom arbete/studier/annan myndighet (1, 2) 50 % 34 % (delår aug-15) Andel av kursdeltagarna i pågående utbildning och som slutförs kurs vid årets slut (2): - På grundläggande vuxenutbildning - På gymnasial vuxenutbildning 80 % Minst samma nivå som riket 75,7 % (SCB, 2014) 85,2 % (SCB, 2014) Andel personer som gått till arbete eller studier direkt efter kommunal arbetsmarknadsinsats (1, 2) - arbete - studier 50 % sammantaget 32 % sammantaget (egen undersökning 2015) Andel personer som är i en verksamhet relaterad till yrkesutbildningen 6 månader efter avslutad yrkesvux. 50 % 41 % (egen undersökning, Extens, delår aug-15) Slutlig budget efter NAV (33)

13 5.4 MÅLOMRÅDE DEMOKRATI OCH MÅNGFALD Övergripande mål 1. Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering 2. Växjö kommun ska vara en öppen, inkluderande och sammanhållande kommun. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. 3. Växjö kommuns kommunikation med medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. 4. Alla ska ha rätt till lika bemötande, service och myndighetsutövning Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever god service och gott bemötande ska öka. Växjö kommuns tillgänglighet per telefon ska öka. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Antalet ärenden som görs via e-tjänst ska öka. Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet ska öka. Växjö kommun ska vara öppen och inkluderande. Vi försvarar såväl det fria ordet som rätten att få vara sig själv. Växjö kommun ska behålla sin höga ranking i RFSL:s HBTQranking. Nämndens verksamhetsmål Strategier 1. Förvaltningens alla verksamheter ska genomsyras av värdegrunden. Jämställdhet, mångfald och HBTQ-frågor ska särskilt uppmärksammas. 2. Tjänster och service med hög tillgänglighet, säker myndighetsutövning och gott bemötande ska öka. 1a. Förvaltningen ska mångfaldscertifieras. 1b. Förvaltningen ska, där det är möjligt, ta fram könsuppdelad statistik och analysera verksamheten i ett genusperspektiv. 2a. Utveckla processer och flöden för att all myndighetsutövning ska ske inom lagstadgad tid. 2b. Genomlysa alla lokaler utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, för att identifiera och åtgärda brister i tillgängligheten för växjöborna. 2c. Utveckla arbetet med e-tjänster där så är lämpligt Slutlig budget efter NAV (33)

14 Uppföljning/utvärdering - Brukarundersökning/ar (2) 2d. Att sträva efter att etablera Medborgarkontor Teleborg, samt ett mobilt medborgarkontor, under Nyckeltal: Målvärde Nuvärde* Andel medarbetare som arbetar på en mångfaldscertifierad enhet (1) Handläggningstid (2): Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde. Mäts i förhållande till jämförbara kommuner. Andel barnavårdsutredningar som ej handläggs inom lagstadgade 4 månader (2) Antal insatser som ej verkställs inom lagstadgad tid (2) 100 % 0 % 14 dagar 14 dagar (Kolada-14) Större städer, ovägt medel = 20 dagar 0 % 11,5 % (okt-15) 0 17 (av 3355) (okt14-sept15) Slutlig budget efter NAV (33)

15 5.5 MÅLOMRÅDE MILJÖ, ENERGI OCH TRAFIK Övergripande mål 1. Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. 2. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. 3. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. 4. Växjö ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. 5. Växjö kommun ska motverka klimatförändringar, men också vara förberedd för konsekvenserna av ett varmare klimat. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Nämndens verksamhetsmål Strategier För att se vilka verksamhetsmål för god ekologisk hushållning som gäller för respektive nämnd, se bilaga: verksamhetsmål för god ekologisk hushållning. 1. Arbete och välfärd ska bidra till en god miljö 1a. Fortsätta arbete med miljödiplomering 1b. I första hand köpa ekologiska livsmedel 1c. Delta i arbetet med återbruksbyn för att bereda arbete och sysselsättning till personer som står utanför arbetsmarknaden 1d. Arbeta utifrån förvaltningens avvecklingsplan för fossila bränslen. 1e. Ta fram en handlingsplan för användandet av bilarna i förvaltningen Uppföljning/utvärdering Nyckeltal Målvärde Nuvärde: Andel medarbetare som arbetar på en miljödiplomerad arbetsplats Andel ekologiska och/eller närproducerade Fossila CO 2 -utsläpp från transporter. 25 % 10 % (Egen mätning-15) 60 %. 42 % (Bokslut-14) 90 ton 98,9 ton (Bokslut-14) Slutlig budget efter NAV (33)

16 5.6 MÅLOMRÅDE STÖD OCH OMSORG Övergripande mål 1. I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. 2. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. 3. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. 4. Ökade anslag ska leda till bättre mat och matupplevelse för äldre. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Tiden personalen tillbringar hos omsorgstagarna ska öka. Kommunens särskilda boenden, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och vara kostnadseffektiv. Både nöjd kund-index och kostnad per individ ska förbättras. Personalkontinuiteten ska förbättras. Det innebär att färre vårdare besöker en äldre med hemtjänst under en 14- dagarsperiod. Andelen unga med ekonomiskt bistånd ska minska. Andelen av barn, unga och vuxna som inte återaktualiseras ett år efter avslutad utredning och insats ska öka. Droganvändningen bland unga ska minska. Nämndens verksamhetsmål 1. Fortsätta pressa tillbaka och förebygga utanförskap 2. Ge rätt insats för individens behov och utgå från ett helhetsperspektiv. Barn och ungdomars behov ska särskilt uppmärksammas. 3. Bidra till att människor från andra länder inkluderas i Växjö 4. Utveckla samverkan med andra aktörer Strategier 1a. Utveckla Navigatorcentrum och fältverksamhet för att möta de ungdomar som annars riskerar långvarigt utanförskap. Samverka med föreningar som en del i fältarbetet. 1b Fokusera insatser i de områden som har omfattande, eller snabbt växande, utanförskap 1c. Permanenta sociala insatsgrupper för unga i kriminalitet och missbruk. 1d. Medverka till att ta fram ett kommunalt bostadsförsörjningsprogram. Slutlig budget efter NAV (33)

17 Uppföljning/utvärdering - UVAS-uppföljning (1) 2a. Upprätta gemensam handlingsplan med Utbildningsförvaltningen om att minska droganvändningen bland unga. 2b. Öka kvalitets- och kostnadskontrollen för institutionsvården. 2c. Bygga ut tidiga insatser enligt Barnens bästa -modellen i samverkan med Utbildningsförvaltningen, för att fler barn och ungdomar ska uppnå godkänt betyg i skolan. 2d. Tillförsäkra att familjehemsplacerade barn får lika goda levnadsvillkor och förutsättningar som andra barn i samma ålder. Delta i utvecklandet av SkolFam i samverkan med utbildningsförvaltningen. 2e. Erbjuda stöd och utveckla insatser till barn och vuxna som är eller har varit våldsutsatta, barn som upplevt våld och våldsutövare. 2f. Erbjuda utvecklande insatser för växjöbor som söker ekonomiskt bistånd och inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande. 3a. Utveckla mötesplatser och möjlighet till anpassad sysselsättning som syftar till ökad inkludering i samhälls- och arbetsliv. 3b. Utveckla nya former för mottagande av nyanlända växjöbor. 3c. Utveckla samverkan med civilsamhället 4a. Långsiktiga, strategiska partnerskap med organisationer som kompletterar kommunens eget arbete ersätter föreningsstöd 4b. Pröva förutsättningarna för resursfördelningsmodell där det är lämpligt 4c. Utveckla samverkan med andra myndigheter till nytta för förvaltningens målgrupp - Rapport sociala insatsgrupper - Utvärdering av extern institutionsvård för barn och unga ( ) (2) - Uppföljning av familjehemsplacerade barn (2) - Uppföljning av det lokala integrationsarbetet, enligt SKLs modell (3) Slutlig budget efter NAV (33)

18 Nyckeltal: Målvärde Nuvärde Andel som inte återaktualiserats ett år efter avslutad insats/ utredning, ej ekonomiskt bistånd (2): - barn i åldern % 86 % - ungdomar i åldern % 86 % - vuxna 21+ år 90 % 86 % Slutlig budget efter NAV (33)

19 5.7 MÅLOMRÅDE TRYGGHET OCH SÄKERHET Övergripande mål 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. 2. Växjö kommuns lokaler och verksamheter ska vara trygga och säkra. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka. Vi mäter nöjd-medborgarindex trygghet. Antalet brott, hot och våld, skadegörelse och bostadsinbrott ska minska. Antalet fallolyckor ska minska. Responstid för räddningstjänst ska minska. Det innebär tid från 112-samtal till första resurs är på plats, mediantid i minuter. Nämndens verksamhetsmål 1. Öka tryggheten genom riktade insatser 2. Utveckla förebyggande insatser för att minska risker för barn och unga 3. Hög informationssäkerhet Strategier 1a. Fortsätta med nattvandringar och medvandringar. Samverkan med andra aktörer i samhället 1b. Aktiv närvaro på mötesplatser i syfte att öka tryggheten 1c. Delta i brottsförebyggande rådet 2a. Genom ett aktivt risk- och sårbarhetsarbete ska risker identifieras och förebyggas. Genom riktade stödinsatser förebygga barnolycksfall och stärka föräldraförmågan hos riskgrupper. 2b. Förbättra avvikelsehantering och uppmuntra till att klagomål tas tillvara för att förbättra verksamheterna 3a. Översyn av behörigheter inom förvaltningens verksamheter 3b. Tillförsäkra att alla medarbetare har kunskap om informationssäkerhet, sekretess och gällande riktlinjer för säkerhet Uppföljning/utvärdering Nyckeltal: Målvärde Nuvärde Upplevd trygghet, LUPP* (1) Redovisas - Kön i dec-15 - Bostadsområde - Ålder Andel medarbetare som tagit del av informationssäkerhetspolicyn vid stickprovskontroll (3) 100 % Nytt mål Slutlig budget efter NAV (33)

20 5.8 MÅLOMRÅDE UPPLEVA OCH GÖRA Övergripande mål 1. Växjös profil som idrottskommun förstärks genom ett brett utbud av olika typer av motions- och idrottsanläggningar för elit- och breddidrott med god geografisk spridning. 2. Växjö kommun ska stärka och utveckla kulturellt entreprenörskap med bredd och spetskultur. 3. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och ett brett kulturutbud. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som är nöjda med kultur- och fritidsutbudet ska öka. Andel fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag, år ska öka. Andelen ungdomar som är aktiva på sin fritid ska öka. Växjö kommun ska rankas topp tio av landets kommuner när det gäller andelen av arbetskraften som arbetar i kreativt yrke. Nämndens verksamhetsmål Strategier 1. Främja samhällsgemenskap och inkludering genom att skapa förutsättningar för unga växjöbors delaktighet i samhälle, kultur och fritidsutbud 1a. I samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och bostadsbolagen skapa gemensamma verksamheter, mötesplatser och evenemang för att stärka barn och ungas levnadsvillkor och skapa förutsättningar för en aktiv fritid 1b. Delta i stadsplaneringen för att bevaka det sociala perspektivet 1c. Förvaltningen får i uppdrag att tillsammans med Kultur- och fritidsförvaltningen ta fram åtgärder för att främja möjligheten för barn i ekonomiskt utsatta hem att utöva kultur och fritidsaktiviteter. Uppföljning/utvärdering Nyckeltal: Målvärde Nuvärde Andel föreningsdelaktiga unga (LUPP*) Redovisas i dec-15 - Kön - Bostadsområde - Ålder Slutlig budget efter NAV (33)

21 5.9 MÅLOMRÅDE VÄXJÖ KOMMUN SOM ARBETSGIVARE Övergripande mål 1. Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare. 2. En samlad personalpolitik, kvalitetssäkrad rekrytering, god ledarförsörjning, aktivt hälsoarbete och en stor delaktighet bidrar till hög attraktivitet. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare. Sjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Växjö kommun ska ha en position som topp fem av landets större kommuner när det gäller sjukfrånvaro i procent av arbetad tid. Den etniska mångfalden bland kommunens anställda ska öka, i synnerhet chefsnivå. Andelen män inom vårdyrken ska öka. Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i Växjö kommun ska bort. Växjö kommun ska ha goda chefer och ledare. 70 procent av cheferna ska ha minst 75 i medarbetarnas utvärdering av ledarskapet. Fler ska utnyttja friskvårdsbidraget. Nämndens verksamhetsmål 1. Arbete och Välfärd ska vara en attraktiv arbetsgivare med gott ledarskap 2. Sjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska 3. Eftersträva att medarbetarna speglar samhällets sammansättning Strategier 1a. Chefer ska delta i den kompetens- och ledarskapsutveckling som krävs för uppdraget 1b. Arbeta med strategisk kompetensutveckling i syfte att skapa förutsättningar för en kunskapsbaserad verksamhet 1c. Uppmana verksamheterna att ta emot praktikanter, för att främja framtida rekryteringar 1d. Vidareutveckling och rörlighet inom hela koncernen ska stärkas 1e. Uppföljning av medarbetarenkät 2a. Chefer och hälsorepresentanter ska stimulera medarbetarna till ökad fysisk aktivitet och till att använda friskvårdsbidraget 2b. Den ökade sjukfrånvaron hos unga medarbetare ska analyseras Slutlig budget efter NAV (33)

22 2c. Förväntningar och ansvar görs tydligt för alla medarbetare, bl.a. genom kompetensprofiler (den negativa stressen ska minska). 3a. Beakta mångfald vid rekrytering Uppföljning/utvärdering Nyckeltal Målvärde Nuvärde Sjukfrånvaro, dagar per snittanställd (2) 15 17,6 (delår aug -15) Långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid (2) 20 % 26,97 (delår aug-15) Andel medarbetare med utländsk bakgrund* (3) 21 % 16,1 (bokslut-14) Procentuell fördelning män/kvinnor bland medarbetarna (3) 50/50 ± 5 29/71 (delår aug-15) Andel medarbetare som utnyttjar friskvårdsbidraget (2) Omotiverade löneskillnader * (1) Hållbart medarbetarengagemang (HME) 65 % 50 % (bokslut -14) 0 0 (lönekartläggning-14) (medarbetarenkät -14) Slutlig budget efter NAV (33)

23 6. Ekonomi och effektivitet Övergripande mål 1. Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. 2. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga, ekologiska och ekonomiska resurser. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. Nämndens verksamhetsmål 1. Bedriva en kostnadseffektiv och hållbar verksamhet inom befintlig budgetram. 2. Budgetdisciplin ska gälla i alla led. Enheternas kostnadsmedvetenhet ska vara god. Avdelningarna har ansvar för att verksamheten bedrivs inom tilldelad budgetram. Strategier 1a. Genomföra omställningsåtgärder för att nå budget i balans. 1b. Utveckla ekonomi- och verksamhetsstyrningen genom månatliga ekonomiska rapporter till nämnden. 1c. Arbeta för ökad konkurrensutsättning inom lämpliga områden. 1d. Utreda ett gemensamt arbets- och individutskott inom nämnden. 1e. Fortsätta utveckla samverkan med andra aktörer, så som Region Kronoberg och utbildningsförvaltningen, för att öka resurseffektiviteten i verksamheten. 2a. Utveckla de månatliga rapporterna på enhets- och avdelningsnivå. 2b. Systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete enligt grundtankarna i Lean. 2c. Verka för ett aktivt erfarenhetsutbyte, som bidrar till utveckling av verksamheten. 2d. Arbeta för en ökad beläggningsgrad på kommunens HVB och övriga boende inom ansvarsområdet. Uppföljning/utvärdering 1. Uppföljning av effektiviteten i verksamheten enligt projekt Kostnad per brukare (redovisas under respektive målområde) 2. Uppföljning konkurrensutsättning 3. Kostnadsutveckling HVB, familjehem och ekonomiskt bistånd. Demografijusterade siffror. Slutlig budget efter NAV (33)

24 Nyckeltal Målvärde Nuvärde Resultat enligt driftredovisningen (1) 0-16,0 Budgetavvikelse per avdelning (1,2): Arbetsmarknad och integration Ekonomiskt bistånd Barn- och familj Missbruksvård Vuxnas lärande Förvaltningsövergripande Beläggningsgrad på egna boenden (1,2) - Wälludden - Ungdomsbasen - Utrednings- och akutenhet % 85 % 85 % (Delår aug-15) + 4,0-10,0-6,0-6,5 + 0,5 + 2,0 (Delår aug-15) 80 % 71 % 76 % (Egen undersökning) 6.1 Driftredovisning, tkr Budget Budget Prognos Utfall Verksamhet/Avdelning Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Netto Politisk verksamhet Arbetsmarknad Ekonomiskt bistånd Barn- och ungdomsvård Missbruksvård Vuxnas Lärande Förvaltningsövergripande vht Nyanlända och asylsökande* SUMMA Notering: Ändrad princip för budgetering av intäkter avseende nyanlända och asylsökande innebär att fastställd budgetram per avdelning inte kan jämföras med tidigare års utfall. Slutlig budget efter NAV (33)

25 Budgetram Nämndens totala nettobudget för 2016 uppgår till 421,5 mkr. Kommunfullmäktige har tilldelat nämnden ett resurstillskott motsvarande 13,6 mkr tillsammans med ett omvandlingstryck på motsvarande 2,4 mkr (0,6 %). Nämndens nettotillskott uppgår därmed till 11,2 mkr. Tilläggsanslag för löneökningar och entreprenadkostnadsökningar kommer att tillföras budgetramen för I samråd med kommunens revisorer har en modell tagits fram som innebär att äldre statsbidrag förs in i resultatredovisningen under åren Vid utgången av åren beräknas inte finnas några medel för flyktingmottagandet som är äldre än tre år. En förändrad resursfördelningsmodell införs för den schablon som kommunen får för nyanlända från och med Schablonen fördelas procentuellt till förvaltningens avdelningar för att användas till etableringsinsatser för nyanlända. Fördelning sker över en treårsperiod (innevarande år+ 2 år). Procentuell fördelning av schablonen: Ekonomiskt bistånd 19 % Barn- och familj 14 % Arbetsmarknad och integration 26 % Vuxnas lärande 25 % Förvaltningsövergripande 16 % Kostnadsnivån på beslutade insatser enligt nuvarande plan ligger högre än de intäkter som genereras av den nya modellen. Därför används de sparade statsbidragen under en omställningsperiod fram till och med Därefter beräknas kostnaderna ligga i nivå med den periodiserade schablonersättningen. Viss osäkerhet råder kring nivån på kommande ersättningar från migrationsverket, framförallt vad gäller den ersättning som kommunen erhåller för ensamkommande barn och ungdomar*. Vid budgetering av förväntade intäkter från migrationsverket avseende 2016 har försiktighetsprincipen tillämpats. Omställningsplan för en budget i balans. För att arbeta mot målet att nå budget i balans är det av allra största vikt att fortsätta arbeta med effektiviseringar, översyn av interna processer och flöden samt minska kostnadsutvecklingen genom långsiktiga beslut och insatser. Ett antal omställningsåtgärder har arbetats fram, vilka skapar utrymme för satsningar och färre i utanförskap. Omställningsbehov, mkr - 23,0 Resurstillskott netto, mkr 11,2 Omställningsåtgärder netto, mkr (se nedan) 11,8 Summa 0 Slutlig budget efter NAV (33)

26 Åtgärder för balans, mkr: Partnerskap ersätter föreningsstöd 3,8 Effektivisering socialpsykiatri 1,0 Lokaleffektiviseringar 1,0 Höjda avgifter för alkoholhandläggning 0,2 Skärpt kostnadskontroll för institutionsplaceringar 1,0 Underhållsstödet ökar med 300 kr 1,5 Förnyad arbetsmarknadspolitik 4,0 Slopade konsulentstöd familjehem 8,4 Nollklassade 1,0 Omorganisation (boende) 2,4 Allmän besparing (1 % och 2 %) 4,9 Summa 29,2 Satsningar på färre i utanförskap, mkr Barnahus 0,2 Strategiska partnerskap 1,1 Personalförstärkningar 1,8 Atrium (avtal 2016) 1,8 Förstärkt familjehemsvård 5,5 Demografijustering institutionsvård 2,0 Demografijustering försörjningsstöd 5,0 Summa 17,4 Omställningsåtgärder netto, mkr 11,8 Slutlig budget efter NAV (33)

27 7. Uppföljning och utvärdering Det är av största vikt att kontinuerligt och systematiskt följa upp verksamheten och i vissa fall göra mer djupgående utvärderingar. Ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete krävs för att möta individens behov, säkerställa rättssäkerheten samt bibehålla verksamhetens goda kvalitet. Arbete och välfärd tillämpar Växjö kommuns styrmodell kompletterat med nämndens målkort. Brukarundersökningar genomförs och synpunkter och klagomål från medborgarna tas tillvara. För att synliggöra nämndens arbete för växjöborna tas en kvalitetsredovisning fram. Kommunfullmäktiges krav på uppföljning för nämnden Redovisning av måluppfyllelse i samband med delårsrapport och årsrapport. Redovisning och uppföljning av intern kontrollplan i samband med delårsrapport och årsrapport. Månatlig redovisning av det ekonomiska läget och verksamhetsstatistik. Nationella uppföljningar Tillsynsrapporter. Inrapportering av officiell och nationell statistik. Jämförelse Öppna jämförelser Slutlig budget efter NAV (33)

28 8. Bilagor ÖVERGRIPANDE INTERN KONTROLLPLAN FÖR 2016 Process (rutin/system) Kontrollmoment Kontroll ansvar Metod Ansvarig Rapport till VOR analys Riskområde förtroende/verksamhet Personal Ledigheten - enskild angelägenhet Kontaktperson: Pernilla Rosander Hur många av kommunens anställda tar ut 3 dagar eller fler som enskild angelägenhet? Löneenheten tar fram underlag, resp förvaltning analyserar, följer upp och åtgärdar. Respektive förvaltning Utvärdering Respektive förvaltning Förvaltningskontoret Förvaltnings chef och till ekonomikontor Trygghet och säkerhet Kontaktperson Bo Tenland Har alla tagit del av instruktionen medarbetare och förtroendevalda inom informationssäkerhet? Har utbildning inom informationssäkerhet genomförts? Se informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning och bolag, utbildning Respektive förvaltning Utvärdering Respektive förvaltning Förvaltningskontoret Utvecklingsenheten, AU Förvaltnings chef och till ekonomikontor Riskområde ekonomi Ekonomiska transaktioner Se särskild bilaga Kontaktperson: Johanna Svensson Slutlig budget efter NAV (33)

29 INTERN KONTROLLPLAN 2016 NÄMNDEN FÖR ARBETE OCH VÄLFÄRD Process (rutin/system) Kontrollmoment Kontroll ansvar Metod Ansvarig Rapport till VOR analys Riskområde verksamhet Riskområde verksamhet bristande efterlevnad av regelverk Tystnadsplikt/ sekretessblankett - Är rutinerna tillräckliga? - Hur efterlevs de? - Behövs mer kunskap om offentlighets- och sekretesslagen i verksamheterna? Hela AoV Stickprov Redovisning Enkät till medarbetare UE Förvaltningschef, ledningsgrupp och NAV. Redovisning i årsrapport. Väsentlighet/ konsekvenser vid påverkan 4 Risk 3 (möjlig) Riskområde verksamhet bristande efterlevnad av regelverk tidsramar för handläggning. Hålls tidsramar för handläggning av utredningar avseende barn och ungdomar. BF Stickprov Redovisning UE Förvaltningschef, ledningsgrupp och NAV. Redovisning i årsrapport. Väsentlighet/ konsekvenser vid påverkan 4, Risk 4 (sannolik) Loggningskontroller Genomförs 2 ggr/år Hela AoV Stickprov UE Förvaltningschef, ledningsgrupp och NAV. Redovisning i årsrapport. Väsentlighet/ konsekvenser vid påverkan 4, Risk 3 Slutlig budget efter NAV (33)

30 VOLYMNYCKELTAL Arbete och företag Arbetsmarknadsinsatser: o Kön o Ålder Antal feriearbeten inom Växjösommar Antal extratjänster Antal utbildningskontrakt Antal traineejobb Andel arbetsmarknadsanställningar som kombineras med kompetensutveckling Demokrati och mångfald Andel mångfaldscertifierade enheter i förvaltningen Antal ärenden som görs genom e-tjänster Miljö energi och trafik Antal miljödiplomerade arbetsplatser Stöd och omsorg Tabell över sökskäl för ekonomiskt bistånd: o Kön o Ålder Fördelning mottagare av ekonomiskt bistånd: o Kön o Ålder Andel unga (upp tom 24 år) av samtliga som fått ekonomiskt bistånd Andel personer med ekonomiskt bistånd i förhållande till totalt antal kommuninvånare, %. (Även jmf tidigare år) Antal placeringar och vårddygn på HVB Antal placeringar och vårddygn i familjehem Trygghet och säkerhet Antal inkomna avvikelser Antal nattvandringar Antal medvandringar Slutlig budget efter NAV (33)

31 BEGREPPSFÖRKLARINGAR I texten förekommer namn, förkortningar, begrepp etc. som kan behöva en förklaring. De ord som i dokumentet markeras med en asterisk i texten förklaras nedan. NAV Bengtsgård Wälludden Nyckeltal/Nuvärde UVAS LUPPundersökningen Barnens bästa Social insatsgrupp Samordnad fältverksamhet Sfi-undervisning Framtid Kronoberg Växjösommar Nämnden för arbete och välfärd Växjö kommuns asylboende för ensamkommande flyktingbarn, beläget i Rottne. Asylboendet Sjövillan ligger tillsammans med PUT-boendet Kampagården ligger på Kampenområdet i Växjö F.d. Kampen HVB (hem för vård eller boende), eget HVB-hem för ungdomar, beläget på Teleborg i Växjö Värdet avser senast tillgängliga statistik om inte annat anges. Unga som varken arbetar eller studerar. Utbildning och arbete är några av de viktigaste skyddsfaktorerna för god hälsa. Ju längre unga befinner sig utan sysselsättning, desto större är risken för att drabbas av olika sociala problem och för permanenta svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Lupp - lokal uppföljning av ungdomspolitiken - är en enkät för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter. Den hjälper till att på ett enkelt sätt ta reda på hur ungas situation ser ut så att insatser kan utvecklas för att förbättra ungas villkor lokalt. Enkäten är anpassad för tre olika grupper: år, år, år Arbetssättet Barnens bästa i Braås togs fram i samverkan med Utbildningsförvaltningen i syfte att tidigt fånga upp barn och familjer som behöver stöd. Arbetssättet används nu även i Lammhult och planeras att införas i fler stadsdelar. Projekt för att förbättra situationen i Araby. I samverkan med Polisen och utbildningsförvaltningen jobbar man intensivt med ett antal/fåtal ungdomar med stor social problematik i åldrarna år och deras föräldrar. Projektet har ett tydligt fokus på familjen. Personal från Arbete och välfärd samt Utbildningsförvaltningen bedriver fältverksamhet tillsammans för att öka den sociala tryggheten i utsatta bostadsområden. Utbildning i Svenska för invandrare Tidigare EU-projekt där kommunerna i östra Kronobergs län samverkat med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och landsting i syfte att skapa bättre förutsättningar för både arbetssökande unga vuxna och företagen i länet. Deltagarna är mellan år och står utanför arbetsmarknaden. Genom utveckling av en modell för informellt lärande, stärka baskunskaper hos deltagarna, coachning och individuellt anpassade insatser för att stärka individen är projektets målsättning att öka anställningsbarheten för deltagaren. Fr.o.m är Framtid Kronoberg permanentat. Inom Växjösommar erbjuds samtliga gymnasieungdomar inom Växjö kommun ett feriejobb. Jobben är företrädesvis inom kommunala verksamheter och i föreningslivet. Slutlig budget efter NAV (33)