En litteraturstudie om den historiska spelfilmens roll som läromedel i historieundervisningen

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, ISAK Examensarbete 1, 15 hp Ämneslärarprogrammet Historia Höstterminen 2015 Push Play! En litteraturstudie om den historiska spelfilmens roll som läromedel i historieundervisningen Push Play! A litterature study about the historical fiction film as a teaching aid in the history classroom David Hellström Handledare: Björn Ivarsson Lilieblad Linköpings universitet SE Linköping, Sweden , 1

2 In less than ten years when the children in the public schools will be taught practically everything by moving pictures. Certainly they will never be obligated to read history again D.W. Griffith,

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Förord Disposition Problemformulering och syfte Frågeställningar Metod Material och urval Avgränsningar Begreppsdefinitioner Bakgrund Film och historia i skolan Historieundervisningens uppdrag Historia i Kursplanerna Litteraturstudie Den historiska filmen och samtiden Film som läromedel Utmaningar i lärarens användning av filmmediet Didaktiska vinster i lärarens användning av filmmediet Elevers reception av historisk spelfilm Avslutande diskussion Den historiska spelfilmens roll som historieförmedlare Didaktiska vinster och utmaningar Elevers reception av historisk spelfilm Slutsats Vidare forskning 38 Litteraturförteckning 39 Offentligt tryck 43 Internetkällor 43 Bilaga

4 1. Inledning 1.1 Förord Precis som uppsatsens inledande citat påvisar fanns det redan under början av 1900-talet när filmmediet var på frammarsch, en stark tilltro till filmen som läromedel. Idag är även filmmediet en central och levande del i unga människors mediekonsumtion, inte minst genom plattformar som Netflix eller Youtube. Med andra ord känns det som en självklarhet för en historielärare att föra in mediet i undervisningen. Filmen är ett medium som påverkar människors känslor och sinnesintryck där innehållet uppfattas olika beroende på åskådarens erfarenheter och förkunskaper. Den har en unik förmåga att levandegöra det förflutna genom sina välkomponerade visuella effekter och dramaturgi, något som är oändligt svåruppnåeligt för en historiebok att mäta sig med. De starka berättelserna med den klassiska dramaturgin i kombination med ljud och rörliga bilder har en förmåga att fånga och behålla historieintresset hos elever. Filmen har potentialen att styra elevers sätt att tänka kring historiska händelser, epoker eller människor och mycket av den kunskap om historia som dagens ungdomar vet om det förflutna kommer inte från lärare eller läroböcker, utan från Hollywood. Det är kanske därför som filmen som uttrycksform har börjat få allt större utrymme i historieämnets kursplaner och del i historielärarens undervisning. 1 Man får dock inte glömma att filmen är en kommersiell produkt med ett underhållningssyfte som när den flyttas in i undervisningen, helt plötsligt blir ett läromedel. Historieämnet i skolan handlar om att tolka, värdera och granska olika typer av källor men även att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Det handlar även om att eleverna ska utveckla en förståelse för hur historia kan användas, varför och till vilket syfte. 2 Filmen som läromedel har potential att utveckla dessa kunskaper, men den kan även uppfattas som ett potentiellt skadligt läromedel om det inte används på rätt sätt i undervisningen. Min nyfikenhet till att utreda vad forskningens syn på filmen som pedagogiskt verktyg ter sig ligger till grund för mitt ämnesval i denna litteraturstudie. Det finns självfallet ett personligt intresse kring film och hur jag i min 1 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm, 2011, s Lgr 11, 2011, s.78. 4

5 framtida yrkesroll som historielärare kan använda den i min undervisning som har påverkat utfallet av att just behandla filmen som läromedel i denna litteraturstudie Disposition Denna litteraturstudie har delats in i 3 stycken huvuddelar. Den första delen är uppsatsens inledande del vilken består av förordet som presenterats ovan. Detta stycke följs upp av problemformulering och syfte för att sedan introducera studiens frågeställningar. Därefter följer uppsatsens metod-del där jag presenterar hur jag gjort mitt urval av litteratur och vilken litteratur och artiklar som valts ut. I metod-delen presenteras även vilka avgränsningar som gjorts och vilka centrala begrepp som genomsyrar denna uppsats. Sedan ges en bakgrund som syftar till att legitimera denna studie samt belysa filmens roll i skolan, läroplan och historieämnets kursplaner. Den andra delen är uppsatsens undersökande del där min bearbetning och analys av mina valda forskningstexter presenteras. Denna del syftar till att lyfta gemensamma teman, likheter och olikheter i den befintliga forskningen med utgångspunkt i min problemställning. Den första rubriken Den historiska spelfilmen och samtiden diskuterar forskningens syn på historisk spelfilm som förmedlare av historiska budskap utifrån ett genealogiskt och genetiskt perspektiv. Den andra rubriken Film som läromedel diskuterar filmen som pedagogiskt verktyg i historieundervisningen där både didaktiska vinster och utmaningar presenteras i två stycken underrubriker. Den sista delen av undersökningen Elevers reception av historisk spelfilm presenterar hur elever upplever historiska spelfilmer men även hur det kan påverka dem och deras lärande. I litteraturstudiens avslutande del sammanfattas, problematiseras och diskuteras resultatet av undersökningen. Här besvaras även studiens frågeställningar där egna slutsatser och tankar även diskuteras. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning som kan vara aktuell för min framtida produktionsuppsats. 5

6 1.3. Problemformulering och syfte Den historia som förmedlas och når ut till elever genom populärkulturen och då framförallt filmmediet har en genomslagskraft som ingen historiebok eller lärare kan mäta sig med. 3 Sedan början av 1900-talet har filmindustrin återskapat historia på den vita duken och efter ett biobesök har sannolikt filmen påverkat många människors historiesyn och uppfattningar om det förflutna. 4 Audiovisuella representationer av det förflutna har som ovan nämnts påverkat många människors uppfattningar och föreställningar om historia vilket även tillkännages i en amerikansk undersökning av Rosenzweigs & Thelens där överraskande många människor uppfattar att den bild av historien som framhävs i filmens värld överensstämmer med verkligheten. Undersökningen visade även att många människor uppfattade att film i princip var lika tillförlitlig och trovärdig som innehållet en historiebok. 5 Liknande mönster visar sig även inom den svenska forskning där film anses vara den tredje tillförlitligaste historiska källan efter muséer och historieböcker. 6 Filmen ger även till skillnad från andra läromedel en gemensam och stark känslomässig upplevelse där alla kan delta samtidigt. Den öppnar upp för fler elever att kunna använda sina förmågor och ställer inte samma krav på läsförståelse som traditionella läromedel. 7 Film som pedagogiskt verktyg i historieundervisningen kan uppfattas och användas på olika sätt, antingen som ett hjälpmedel för djupare reflektioner, kritiskt tänkande och analyser eller som belöning och avkoppling utan någon som helst didaktisk eftertanke. Syftet med denna litteraturstudie blir således att belysa vilka möjligheter och utmaningar forskningen lyfter fram med att använda historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg i historieundervisningen samt dess roll som historieförmedlare. Trots att film används frekvent i undervisningssammanhang finns det relativt lite forskning som behandlar hur film påverkar 3 Zander, Ulf, Clio på bio. Om amerikansk film, historia och identitet, Lund 2006, s Zander, 2006, s. 13f. 5 Rosenzweig, Roy & Thelen, David P., The presence of the past: popular uses of history in American life, Columbia Univ. Press, New York, 1998, s Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.), Det förflutna som film och vice versa: om medierande historiebruk, Studentlitteratur, Lund, 2004, s Janson, Malena (red.), Introduktion till filmpedagogik: vita duken som svarta tavlan, 1. uppl., Gleerup, Malmö, 2014, s.61 & 18. 6

7 elever och deras lärande. Därtill vill jag undersöka elevers reception i mötet med historisk spelfilm Frågeställningar Vad är forskningens syn på den historiska spelfilmens roll som förmedlare av historisk kunskap? Vilka didaktiska vinster och utmaningar finns det med att använda film i undervisningen? Hur påverkas elevers lärande av historisk spelfilm? 1.5. Metod Staffan Stukát menar att man vanligtvis kategoriserar pedagogiska studier i kvantitativ och kvalitativ forskning. 8 Den kvantitativa forskningen med bakgrund i naturvetenskapen baseras på empiriskt kvantifierbara och objektiva mätningar där observationer har en central del i arbetsprocessen. Forskaren samlar in fakta och analyserar detta för att kunna förklara och dra säkra slutsatser. Den kvantitativa forskningen ger breda och generella resultat men kan vara svår att använda för att fördjupa resultaten och ge utrymme för kreativitet och tolkningar med tanke på dess stränga krav på reliabilitet, validitet och generalisering. 9 Huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet menar Stukát är att tolka och förstå de resultat som uppenbarar sig. Alan Brymans framhåller en liknande syn på den kvalitativa forskningen och förklarar den som tolkningsinriktad och interpretativ. 10 Forskaren egna förförståelse för ämnesområdet spelar här en stor roll och ses till skillnad från den kvantitativa ansatsen här som en tillgång. 11 Med utgångspunkt i ovanstående resonemang har denna litteraturstudie genomförts med en kvalitativ ansats eftersom syftet med studien är att tolka forskning och vetenskapliga artiklar som behandlar filmmediets möjligheter och utmaningar inom historieundervisningen. Valet 8 Stukát, Staffan, Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2005, s Stukát, 2005, s.31f 10 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011, s Stukát, 2005, s

8 att arbeta med en kvalitativ ansats skedde naturligt eftersom mitt förhållningssätt till litteraturen var förutsättningslöst och bygger till stor del på egna tolkningar av litteraturen. Genom att kvalitativ forskning vanligtvis lägger tonvikten vid ord och inte vid kvantifiering under insamling och analys av data innebär det även för min del att tolkningsutrymmet utökas. 12 I en kvalitativ studie är analysen alltid närvarande under hela processen, med andra ord kan både datainsamling och analys ske samtidigt vilket bidrar till att den kvalitativa ansatsens flexibilitet. Om oväntade fynd eller mönster hittas expanderar och utvecklas och fördjupas frågeställningen succesivt. 13 Den flexibilitet som är möjlig genom den kvalitativa ansatsen har varit användbar i mitt arbetssätt eftersom både syfte och frågeställningar har förändrats genom arbetets gång. Den kvalitativa ansatsen har även gjort det möjligt för mig att samla in stora mängder data där mångfalden av data möjliggör beskrivningar och olika uppfattningar kring ämnet. Det har bidragit till att jag kunnat urskilja likheter, skillnader och mönster i de artiklar och litteratur som format denna studie. Det innebär att jag genom induktion har upptäckt mönster, eller något som jag tror är ett mönster, för att sedan formulera en generalisering. Arbetssättet har således skett induktivt där tyngdpunkten legat på generering av teorier snarare än på prövning av teorier vilket vanligtvis förknippas med den kvantitativa metoden. 14 Teorin blir med andra ord resultatet av de observationer jag gjort i forskningsmaterialet. Ett problem jag själv har stött på när jag har arbetat utifrån en kvalitativ ansats är att resultatet har en tendens att bli färgat av mina egna tolkningar, uppfattningar och erfarenheter. Problemet ligger inte bara i hur jag tolkat materialet utan även hur läsaren tolkar materialet utifrån sina egna förkunskaper. Det är även den vanligaste kritiken som lyfts fram mot den kvalitativa ansatsen som kan ses som alltför subjektiv med tanke på att resultatet blir olika beroende på hur och vem som tolkar det. 15 Det måste dock tilläggas att det krävs objektivitet även om man arbetar med en kvalitativ metod om forskningen ska anses trovärdig. Genom en ökad medveten om hur värderingar och personliga åsikter påverkar forskarens förhållande till litteraturen hoppas jag ha kunnat undvika alltför subjektiva inslag i undersökningsprocessen. Enligt Bryman så kan emellertid forskarens värderingar dyka upp överallt i forskningsprocessen. Det är inte alls ovanligt att forskaren under kvalitativa 12 Bryman, 2011, s Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne, Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar,1. utg., Natur & Kultur, Stockholm, 2013, s Bryman, 2011, s Stukát, 2005, s.32 8

9 forskningsprocesser utvecklar sympati eller personlig närhet för de människor som studeras eller intervjuas. 16 Detta har dock inte varit något bekymmer under denna arbetsprocess eftersom undersökningen inte innehållit något möte med andra människor som skulle kunnat påverka resultatet för själva undersökningen eller processen. En annan problematik som mitt metodval genererar handlar om förmågan att överbetona enskilda aktörer eller forskares roller. I litteraturstudien har jag märkt att man, speciellt under den inledande arbetsprocessen, tenderar att isolera sig till vissa aktörer eller forskare som man själv anser vara ledande inom området. Genom att vara väl inläst på litteraturen kan dock detta problem minimeras eller helt enkelt uteslutas. Frågeställningarna till denna litteraturstudie har besvarats med utgångspunkt i nationell och internationell litteratur baserad på relevant forskning eftersom arbetet är baserat genom en konsumtionsmodell där betoningen framförallt ligger på att skapa nya helheter utifrån befintliga forskningsresultat. 17 I denna litteraturstudie är det tidigare forskning inom historiedidaktik och filmmediet som har varit föremål för denna undersökning där material och urval kommer att presenteras nedan Material och urval Urvalet av material har skett löpande under hela arbetsprocessen och kan liknas vid vad Katarina Barajas Eriksson m.fl. beskriver som snöbollsurval. 18 Genom att studera referenslistor på tidigare examensarbete har jag funnit förslag på vidare forskning och kunskap inom mitt valda område. Den litteraturen och forskningen har i sin tur gett förslag om vidare forskningen vilket medför att urvalet har skett tills rikligt med material har fångats in och uppnått det som Eriksson Barajas m.fl. benämner som teoretisk mättnad. 19 Den utvalda nationella och internationella forskningen har systematiskt lästs och granskats för att kunna jämföra vilka gemensamma drag eller skillnader som uppkommit. 16 Bryman, 2011, s Forsberg, Eva & Lundgren, Ulf P., Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen: tematiska studier, Högskoleverket, Stockholm, 2006, s Eriksson Barajas, 2013, s Eriksson Barajas, 2013, s

10 Materialet som valts ut till denna litteraturstudie påbörjades genom en manuell sökning i Googles söktjänst samt i Google Scholars. De sökorden som användes i den inledande sökprocessen var Historiedidaktik + Film. Genom dessa sökord kunde jag på så sätt finna tidigare examensarbeten inom området där bland annat Åsa Johansson och Erik Hermanssons referenslistor fungerade som inspiration för fortsatta sökningar relaterade till mitt ämnesval. 20 Genom att studera tidigare examenarbete fick jag en överblick om vilken litteratur och vilka forskare som kunde tänkas vara relevanta. Genom att tillfråga David Ludvigsson, biträdande professor i historia vid ISAK på Linköpings Universitet, fick jag tips på både svensk och internationell forskning kring film som pedagogiskt hjälpmedel i historieundervisningen. Ludvigsson som själv skrivit sin doktorsavhandling The Historian Filmmakers dilemma: Historical Documentaries in Sweden in the Era of Häger and Villius där han undersöker hur historia används i historiska dokumentärfilmer bedömdes ha goda kunskaper kring området. Till denna konsumtionsuppsats använde jag Ludvigssons artikel Film i Historieundervisningen. 21 Ludvigsson tipsade mig om Martin Karlssons avhandling Att projicera det förflutna: historiebruk och historieförmedling i svensk skolfilm utifrån de regionala AVcentralernas utbud gav mig en överblick över hur historiebruk och historieförmedling används inom svensk skolfilm över tid. 22 Ett fördelaktigt sätt att hitta relevant litteratur på är enligt Eriksson Barajas m.fl. att söka via olika databaser. 23 För att databassökningen ska bli så effektiv som möjligt så rekommenderar författarna att man kan söka hjälp hos en bibliotekarie som är knuten till lärosätet. I mitt fall avstod jag från att boka en tid med en bibliotekarie trots att denna tjänst även är tillgänglig på Linköpings Universitet. Mina förkunskaper kring ämnet Film och Historiedidaktik var sedan innan relativt goda med tanke på att jag tidigare under våren just arbetat med detta. Därmed hade jag sedan innan relativt goda kunskaper om hur och vilken litteratur jag skulle söka efter. 20 Johansson, Åsa, Film som pedagogiskt verktyg i undervisningen, opublicerad kandidatuppsats, Linköpings Universitet, 2006 & Hermansson, Erik, Spelfilm i historieundervisningen: Nio lärares användande av spelfilm i historieundervisningen samt en analys av praktiskt, pedagogiskt användande av spelfilm, opublicerad kandidatuppsats, Linnéuniversitetet, Ludvigsson, David, Film i historieundervisningen, I Historielärarnas Förenings Årsskrift, Karlsson, Martin, Att projicera det förflutna: historiebruk och historieförmedling i svensk skolfilm utifrån de regionala AVcentralernas utbud, Sisyfos, Diss. Härnösand: Mittuniversitetet, 2011,Uppsala, Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne, Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar, 1. utg., Natur & Kultur, Stockholm, 2013, s

11 Genom att göra en manuell sökning på Linköpings Universitetsbiblioteks databas Unisearch hittade jag genom att använda sökorden historiedidaktik + film tre stycken relevanta licentiatavhandlingar. Playtime! En studie av lärares syn på film som pedagogiskt hjälpmedel i historieämnet på gymnasiet av Catharina Hultkrantz som behandlar lärares tankar kring filmen som pedagogiskt hjälpmedel i skolan. Hultkrantz studie har dock enbart fungerat som inspiration kring relevant forskning. Steven Dahls Folkmord som film: gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda en receptionsstudie samt Maria Deldéns Historia som fiktion Gymnasieelevers erfarande av spelfilm i historieundervisningen är två stycken licentiatavhandlingar som undersöker hur svenska gymnasieelever utvecklar historiskt tänkande och empati genom spelfilm. 24 Svenska elevers reception av historisk spelfilm i undervisningssammanhang är ett forskningsområde som är nästintill oexploaterat. Utöver Dahl och Deldéns licentiatavhandlingar saknas forskning kring området. Tre stycken svenska artiklar/litteratur som behandlar filmen som historieförmedlare har använts i denna undersökning. Ulf Zander, Professor i historia vid Lunds Universitet, vars kapitel Det förflutna på vita duken: Film som historieförmedlare i Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken ger en introduktion och överblick över historiesynen ur ett genetiskt/genealogiskt perspektiv. 25 Mats Jönsson, Universitetslektor vid Göteborgs Universitets, vars avhandling Film och Historia diskuterar filmen som intressant ur ett samtidsperspektiv. 26 Något som även Erik Hedling, Professor i Filmvetenskap vid Lunds Universitet, framhåller i sin artikel Filmen som historiograf eller som historisk källa? 27 För att hitta relevant internationell forskning och artiklar använde jag mig av sökorden History education + film + motion pictures + teaching + didactics i olika kombinationer. Sökresultat finns i Bilaga 1. Jag fann bland annat antologin Celluloid Blackboard: Teaching History with Film där jag har använt mig av Scott Alan Metzgers, biträdande Professor inom Utbildningsvetenskap på Penn State University, kapitel Evaluating the Educational Potential of Hollywood History Movies 28. I kapitlet redogör Metzger för hur historisk spelfilm kan 24 Dahl, Steven, Folkmord som film: gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda - en receptionsstudie, Forskarskolan i historia och historiedidaktik, Lunds universitet, Licentiatavhandling Lund: Lunds universitet, 2013,Lund, 2013 & Maria Deldén, Historien som fiktion, Gymnasieelevers erfarande av spelfilm i historieundervisningen, Umeå: Print & Media, Ulf Zander, Det förflutna på vita duken: Film som historieförmedlare, i Historien är nu: En introduktion till historiedidaktiken, red. Klas- Göran Karlsson & Ulf Zander (Lund: Studentlitteratur, 2004), 26 Jönsson, Mats, Film och historia: historisk Hollywoodfilm , Diss. Lund : Univ., 2004,Lund, Erik Hedling, Filmen som historiograf eller som historisk källa?, Historisk tidskrift, vol 122, nr 1 (2002): 28 Marcus, Alan S. (red.), Celluloid blackboard: teaching history with film, IAP-Information Age Pub., Greenwich, CT,

12 upplysa undervisning och lärande om det förflutna men även potentialen som filmen har som läromedel. De filmer som användes i Metzgers analys är de hollywoodproducerade filmerna The Patriot (2000) samt The Alamo (2004). Bryan Haworths kapitel Film and History i antologin The Historian and Film samt Larry Cubans Teacher and Machines har även använts i denna litteraturstudie 29. Viktigt att nämna är att denna antologi är precis som Cubans undersökning skriven sen en tid tillbaka när filmmediet fortfarande var relativt nytt och inte särskilt exploaterat i skolsammanhang. Intressant är dock att de förväntningar, farhågor och tankar kring filmen som läromedel stämmer väl överens med nyare forskning. Anledningen till varför jag valt Haworth och Cubans studier beror på att jag ville undersöka hur forskningens syn har sett ut över tid och hur den teknologiska utvecklingen påverkat användandet av film i undervisningen. Två artiklar som behandlar hur lärare använder film i klassrummet var Non-optimal uses of Video in the classroom av Renee Hobbs. 30 Hobbs är professor vid Harrington School of Communication och innehar ett mer kritiskt förhållningssätt i sin studie där hon framför en typologi över sex olika undervisningsstrategier för hur lärare på ett mindre lämpligt sätt använder filmen i undervisningen. Som en motreaktion på Hobbs studie framför Jeremy D. Stoddard, biträdande professor inom utbildningsvetenskap, i sin studie hur film kan användas av lärare för att utveckla elevernas abstrakta tänkande. Vidare visar Stoddards resultat vilka olika roller filmen kan ta i undervisningen beroende på hur läraren använder mediet. Jag har även använt 3 stycken studier till som Stoddard har medverkat i. Alla 3 studier behandlar och diskuterar relationen mellan lärare, film och undervisning men även filmens förmåga att utveckla historisk empati. 31 Anledningen till att Stoddards artiklar använts i så pass stor utsträckning beror på två saker: dels är hans studier främst riktade mot secondary education vilket motsvarar elever på högstadium/gymnasienivå, och dels på grund av att forskningen kring historiedidaktik och film som läromedel är knapp. Artiklarna Significant or Safe? Two Cases of Instructional Uses of History Feature Films av Alan Metzger och Yongshee Sue samt Confronting the Moral Frames of Popular Film: 29 Haworth, Bryan. Film in the classroom. I The historian and film Smith, Paul (red.), s.160 Cambridge U.P., Cambridge, 1976 & Cuban, Larry., Teachers and machines [Elektronisk resurs] the classroom use of technology since 1920, Teachers College Press, New York, Hobbs, R. (2006). Non-optimal uses of video in the classroom, Learning, Media and Technology, Vol. 31, No. 1, March 2006, s Marcus, Alan, S, Stoddard, Jeremy, D. Tinsel Town as Teacher: Hollywood Film in the High School Classroom. The History Teacher Vol. 40, No. 3 (2007) & Stoddard, Jeremy D. Attempting to understand the lives of others Film as a tool for developing historical empathy. I Celluloid blackboard: teaching history with film, Marcus, Alan S. (red.), IAP-Information Age Pub., Greenwich, CT, 2007 & Jeremy. D. Stoddard (2012) Film as a thoughtful medium for teaching history, Learning, Media and Technology, 37:3,

13 Young People Respond to Historical Revisionism av den kanadensiske historikern Peter Seixas behandlar hur historiska spelfilmer påverkar elevers kunskap, historiemedvetande och hur de tänker om det förflutna 32. Jag har även använt en klassrumsstudie av Metzger som handlar om elevers reception av film som handlar om förintelsen. 33 Ett namn som har dykt upp i de flesta examensarbeten, licentiatavhandlingar och vetenskapliga artiklar är Robert A. Rosenstone, Professor Emeritus vid California Institute of Technology. Rosenstone anses vara en av de ledande figurerna som studerar relationen mellan historia och visuella medier. De arbeten jag använt mig av i denna litteraturstudie är Visions of the Past: the Challenge of Film to Our Idea of History 34 samt History on film/film on history Avgränsningar En naturlig avgränsning för denna litteraturstudie är att studien endast omfattar den historiska spelfilmens möjligheter och utmaningar inom historieämnet. Detta med tanke på att filmmediet figurerar i nästan all undervisning vilket skulle innebära att studien skulle bli alltför bred och omfattande med tanke på tidsramen för arbetet. Forskningsöversikten visar dock att film är ett väldigt populärt didaktiskt verktyg inom just historieundervisningen vilket var en bidragande orsak till att undersöka filmen som läromedel. Forskningsmaterialet behandlar främst amerikansk och svensk forskning relaterat till didaktik och film. Valet att fokusera på Nordamerikansk forskning beror främst på att en stor mängd massproducerad historisk spelfilm som visas i Sverige kommer från Nordamerika och mer precist Hollywood. Ett annat skäl är att filmtraditionen är så pass stark i Nordamerika vilket har gjort att många framstående forskare inom ämnet härstammar från denna världsdel. En annan avgränsning som tillämpats i denna konsumtionsuppsats är att den riktas mot den historiska spelfilmen som pedagogiskt verktyg i historieundervisningen på grundskolans senare år inklusive gymnasienivå där extra fokus ligger på just gymnasiet. Styrdokumentens innehåll och min blivande roll som gymnasielärare inom historia legitimerar detta val av avgränsning. 32 Scott Alan Metzger & Yonghee Suh (2008) Significant or Safe? Two Cases of Instructional Uses of History Feature Films, Theory & Research in Social Education, 36:1, & Seixas, Peter Confronting the Moral Frames of Popular Film: Young People Respond to Historical Revisionism. American Journal of Education 102 (3). University of Chicago Press: Scott Alan Metzger, The Borders of Historical Empathy: Students Encounter the Holocaust through Film, The Journal of Social Studies Research 36:4 (2012): Rosenstone, Robert A., Visions of the past: the challenge of film to our idea of history, Harvard Univ. Press, Cambridge, Mass., Rosenstone, Robert A., History on film/film on history, Pearson/Longman, Harlow,

14 1.5.4 Begreppsdefinitioner Ett centralt begrepp i denna konsumtionsuppsats är film. Enligt nationalencyklopedins begreppsförklaring består film utav en sammanhängande skildring eller berättelse inspelad med kino- eller videoteknik 36. Olika typer av film som dokumentärfilm, spelfilm, historisk spelfilm och journalfilm är vanligt förekommande i forskningsöversikten. I denna konsumtionsuppsats har jag förhållit mig till forskningens syn på historisk spelfilm vilken benämns i denna uppsats som historisk spelfilm, film eller filmen. Historisk empati är ett begrepp som kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Det hänger samman med att kunna göra en rättvisande moraliska värdering av människors gärningar i det förflutna. 37 För elever innebär det att förstå hur människor i det förflutna tänkte utifrån sina villkor och värderingar samtidigt som de förhåller sig etiskt och moraliskt till detta utifrån vår egen tids värderingar. 1.6 Bakgrund Film och historia i skolan Ända sedan den historiska filmens inträde på biosalongerna har det debatterats om det är positivt eller negativt att historia förmedlas genom filmens konstruktion. 38 I Nordamerika sågs filmen under början 1900-talet som ett progressivt medium som skulle förändra undervisningen. 39 Den nya teknologin ansågs kunna ersätta den konservativa och traditionella läroboken på grund av att de händelser som skildrades blev något levande och konkret. Det nya filmmediet sågs som ett läromedel som skulle revolutionera elevernas lärande om det förflutna. Filmmediet har dock inte riktigt kunnat leva upp till de förväntningar som ställdes på mediet när det först introducerades som pedagogiskt hjälpmedel. 40 Det främsta problemet var att filmmediet inte användes i särskilt stor utsträckning i klassrumssituationer på grund av 36 ( ) 37 Deldén, 2014, s Robert Brent Toplin, History by Hollywood (Urbana: University of Illinois Press, 2009), Cuban, Larry., Teachers and machines [Elektronisk resurs] the classroom use of technology since 1920, Teachers College Press, New York, Cuban, 1986, s

15 lärarnas ovilja att använda filmen. Den nya teknologin innebar svårmanövrerad utrustning där lärare inte fick någon utbildning i hur de skulle behandlas, filmer var även kostsamma och det kunde ta flera veckor att beställa hem dessa till skolorna. Filmens roll i den svenska pedagogiska debatten har förändrats över tid där uppfattningen om filmen som läromedel var övervägande positiv under 1900-talets första hälft. Den positiva attityden jämt emot film var dock begränsad till den goda skolfilmen som innefattades av upplysnings- och bildningsfilm. Den fiktiva filmen var i den pedagogiska debatten skarpt kritiserad och ansågs fram till 1960-talet som potentiellt skadliga eller rent av direkt destruktiva 41. Det fanns uppfattningar om att populärkulturens underhållningsfilmer användes som propagandaverktyg där eleverna blev passiva åskådare. AV-centralernas tillkomst och de olika filmarkiven visar ändå att filmmediet var på frammarsch. Utbudet var emellertid väldigt begränsat och utlånings-processen var förhållandevis krånglig och tidskrävande vilket hämmade användningen av film i undervisningen. 42 Videon uppmärksammades omkring 1970-talet som ett nytt medium där videoproduktionen till en början var begränsad till utbildnings- och informationsändamål. 43 Den långsamma starten för video berodde på konkurrerande tekniska system där slutligen VHS-systemet blev det mest konkurrenskraftiga. Med VHS-systemets intåg ökade därmed videoförsäljningen och videoföretag erbjöd både försäljning och uthyrning vilket i sin tur underlättade hantering av film även i skolan. Det enkla handhavandet av VHS-systemet medförde även att man kunde sky de gamla, krångliga projektorerna som många lärare undvek att använda. De tekniska förutsättningarna samtidigt som film blev mer lättåtkomligt medförde att priser på VHS och DVD sjönk vilket öppnade upp för en bredare tillgänglighet. 44 Attityden till film i undervisningen har förändrats under början 2000-talet vilket synliggörs i skriften Film för lust och lärande vilket är ett samarbete mellan Skolverket och Svenska Filminstitutet. 45 Skriften visar varför film är en viktig del i utbildningen där film och medier ska finnas med under hela utbildningen från förskola till gymnasieskolan. 41 Karlsson, Martin, Att projicera det förflutna: historiebruk och historieförmedling i svensk skolfilm utifrån de regionala AVcentralernas utbud, Sisyfos, Diss. Härnösand: Mittuniversitetet, 2011,Uppsala, 2011, s Karlsson, 2011, s Hadenius, Stig & Weibull, Lennart, Massmedier: en bok om press, radio & TV, 8., helt omarb. uppl., Bonnier, Stockholm, 2003, s Hultkrantz, Catharina, Playtime!: en studie av lärares syn på film som pedagogiskt hjälpmedel i historieämnet på gymnasiet, Umeå Universitet, Lic.-avh. Umeå : Umeå universitet, 2014,Umeå, s. 5. ( ) 15

16 Idag är spelfilm en levande och närvarande del i unga människors mediekonsumtion och att arbeta med film och medier hör till skolans uppdrag. 46 Genom rådande attityder till filmen som läromedel i skolan och den centrala del som film har i elevers mediekonsumtion skänker det betydelse till min litteraturstudie Historieundervisningens uppdrag Historieundervisningen som bedrivs på gymnasieskolan präglas inte enbart av kursplanernas innehåll och historieämnets syfte. Verksamheten i historielärarens klassrum genomsyras även av riktlinjer från skollagen och läroplanen. I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolans mål är att varje elev ska kunna göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Andra mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor. 47 Skolan ska även stärka elevernas tro på sig själva och framtiden. 48 Mot den bakgrunden kan historiska spelfilmer som skildrar krig, folkmord eller andra former av mänskliga övergrepp bli problematiskt i undervisningssammanhang med tanke på att händelserna mottas och tolkas annorlunda av varje elev. Något som kommer att återkomma senare i denna litteraturstudie Historia i Kursplanerna Magnus Hermansson Adler uttrycker i boken Historieundervisningens byggstenar grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik att den svenska skolans styrdokument inte redogör för någon särskild historiesyn. Istället uppmanar kursplanerna i historia att skildra historiens gång utifrån olika perspektiv. 49 Det vetenskapliga perspektivet som främst är kopplat till lärobokens texter är inte det enda som styr innehållet i historieundervisningen längre. Elevers intressen och behovet av en historisk bakgrund till dagsaktuella händelser 46 s.5-6. ( ) 47 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket 2011, s Lgr11, 2011, s Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik, 3., [rev. och utvidgade] uppl., Liber, Stockholm, 2014, s

17 påverkar numer undervisningens innehåll. 50 Detta innebär att andra medier som film, musik eller bild får en tydligare och mer central roll i klassrummet. I historieämnets syfte för gymnasieskolan står det att ämnet ska behandla hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur 51 vilket ytterligare stärker filmens roll i klassrummet. En vanlig invändning till att använda historisk spelfilm i historieundervisningen handlar om att den inte produceras i undervisningssyfte utan med kommersiella intressen. Filmskapare behöver inte följa de vanliga konventioner som gäller för traditionellt historieskrivande utan väljer att förmedla historia för att passa så många som möjligt. Historieämnet ska även syfta till att eleverna ska arbeta med historisk metod i undervisningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor. 52 Att träna eleverna i källkritik och att spåra tendenser är en av historieundervisningens viktigaste uppgifter. 53 Det som skiljer filmen mot den skrivna texten är att mediet kräver att ordet åtföljs av bilder. Källkritiken riktas alltså inte bara mot ordet utan också mot bilden, musiken, ljudeffekter och klädsel. Då filmen skiljer sig mot en vanlig text innebär det att eleverna behöver få träning i hur man förhåller sig till film. 50 Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik, 2. uppl., Liber, Stockholm, 2009, s ( ) 52 ( ) 53 Ludvigsson, David, Historielärarnas Förenings Årsskrift, 2004, s

18 2. Litteraturstudie I denna del kommer litteraturstudiens undersökning att behandlas. Redovisning av såväl svensk som internationell forskning som avser filmen som läromedel i skolan kommer att avhandlas tematiskt med hjälp av tre stycken rubriker. Den första rubriken Den historiska filmen och samtiden behandlar forskningens syn på filmen som förmedlare av historiska budskap utifrån ett genetiskt och ett genealogiskt perspektiv. I den andra rubriken Film som läromedel diskuteras vilka potentiella didaktiska vinster och utmaningar som filmen för med sig in i historieundervisningen. Detta behandlas i underrubrikerna Utmaningar i lärarens användning av filmmediet och Didaktiska vinster i lärarens användning av filmmediet. Den följs sedan av undersökningens sista del Elevers reception av historisk spelfilm som belyser hur den historisk spelfilm påverkar elever och deras lärande. 2.1 Den historiska filmen och samtiden Under de senaste årtiondena har visuella representationer av det förflutna blivit allt viktigare för allmänhetens uppfattningar om historia. 54 Filmmediet har på så sätt kunnat röra sig relativt obesvärat mellan fakta och fiktion och under 1900-talet har medier likt film succesivt utmanat böcker och andra skrifter som ledande historieproducenter. Filmen är levande och i allra högsta grad närvarande i elevernas historiekonsumtion vilket innebär att filmskaparnas bruk av historien blir ett aktuellt ämne att belysa. 55 Filmskapare har möjligheten att förvränga historien eller förmedla historiska händelser och förlopp genom att anpassa historien efter egna syften, tolkningar och värderingar. Den subjektiva förmedlingen av historia genom filmskaparen innebär både makt och ansvar. Relation mellan film och historia har inte varit helt konfliktfri. Zander menar att den vanligaste anledningen till kritik mot filmen som historisk förmedlare handlar om vilken tidsperiod som filmen skildrar. 56 Det finns en bärande tanke inom historiedidaktiken som syftar till att historia är en dubbel tankeoperation. Tanken att vi är historia innebär i den mening att historien har funnits före oss själva och har skapat de premisser som vi lever under. Denna historieförståelse kallas för genetisk. Å andra sidan gör vi historia genom att vi 54 Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.), Det förflutna som film och vice versa: om medierande historiebruk, Studentlitteratur, Lund, 2004, s Gunér, Göran. Resor i Tiden. I Snickars, Pelle & Trenter, Cecilia (red.), Det förflutna som film och vice versa: om medierande historiebruk, Studentlitteratur, Lund, 2004, s Zander, 2004, s

19 utifrån nutidens behov och problem tolkar dessa i historisk ljus. Tanken är att människor söker sig tillbaka till saker i historien som erbjuder dem mening och vägledning. Detta perspektiv är genealogiskt. 57 En förespråkare för det genaologiska perspektivet är Robert A. Rosenstone som menar att History does not exist until it is created 58. Med det menar Rosenstone att all historia oberoende om den är skriven, muntlig eller visuell är skapad med underliggande värderingar. Historia menar han, är ingen spegel till det förflutna utan en konstruktion utav det förflutna. Rosenstone ställer sig även kritisk till historiker som bedömer den skrivna historien som något säkert och oproblematiskt och använder skriven historia för att kritisera den visuella. Han fortsätter: Can we really represent the past, factually or fictionally, as it was, or do we always present only some version of the way it possibly was or may have been? [---] We always violate the past, even as we attempt to preserve its memory in whatever medium we use- in words on the page, images on screen, paint on canvas, artefacts in a museum exhibition. 59 Denna historiesyn utmanar den traditionella vetenskapligt skrivna historien som enligt Rosenstone även den är en produkt av sin egen samtid. 60 På den ena sidan av lägret står de forskare som värderar den historiska sanningen och ett vetenskapligt historiebruk högt i linje med det genetiska perspektivet. Steven Dahl menar att en gemensam uppfattning bland dessa är att filmer som utspelar sig i historisk miljö även ska spegla de historiska händelserna som de återger samt ha en tydlig åtskillnad mellan då och nu. 61 I likhet med Dahl hänvisar Zander till den traditionella förståelsen av historievetenskapen som kan beskrivas som genetisk vilket baseras på att varje tid är unik och bör även förstås därefter. 62 Anhängare till det genetiska perspektivet menar att filmen ska skildra historien så sanningsenligt som möjligt. Inom det genealogiska perspektivet menar Zander att anhängare betonar betydelsen av att tolka historien från nuet vilket i filmsammanhang ska förstås ur den tidsperiod som filmen är inspelad i. Genom att tolka filmen ur ett genealogiskt perspektiv innebär alltså att filmen skildrar den samtid som den producerades i. 57 Zander, 2009, s Rosenstone, 1995, s Rosenstone, 2006, s Rosenstone, 1995, s Dahl, 2013, s Zander, 2004,

20 Mats Jönsson vars avhandling Film och Historia främst riktas mot historisk spelfilm producerad i Hollywood är i enlighet med Zanders resonemang att den historiska spelfilmen är en återspegling av sin samtidskontext. Kontentan blir enligt Jönsson att det är i synnerhet samtiden vi inblickar i när vi betraktar film. 63 Han framhåller dock inte detta fenomen i enbart negativ bemärkelse utan menar att forskare överlag måste ha en mer flexibel inställning till historiska skildringar i Hollywood-producerad spelfilm där filmen i stora delar utgör ett outnyttjat historiskt källmaterial. Han menar att filmen bidrar med viktig samtidshistorisk information. 64 Erik Hedling presenterar även han en likartad åsikt om filmens roll som historieförmedlare. 65 Hedling skriver att forskningen bör prioritera massproducerad populär spelfilm istället för den historia som presenteras i mer sofistikerade filmer. Likt Zander och Jönsson lyfter även Hedling fram att den historiska spelfilmen är intressesant att studera genom ett samtidsperspektiv. 66 Den historia som återspeglas i historiska spelfilmer är mindre relevant på grund av att de oftast innehåller hundratals historiska felaktigheter där Hedling lyfter fram filmen Gladiator (2000) som ett exempel. Kräftgången mellan filmen och historievetenskapen handlar i mångt om mycket om representationen av historia. Hedling menar att professionella historiker ofta sett det som sin uppgift att korrigera eventuella historiska felaktigheter i massproducerade historiska spelfilmer. 67 Filmskapare har dock aldrig varit särskilt angelägna att rätta sig efter detta, dels för att de vill skapa en så framgångsrik film som möjligt men även för att filmskapare måste ta hänsyn till både ekonomiska och stilmässiga faktorer. Intressant i Hedlings artikel är hans uppdelning av det historievetenskapliga användandet av film i tre stycken övergripande områden som alla behandlar filmens nära relation till sin samtidkontext. 68 Hedling är dock noga med att poängtera att dessa områden kan överlappa varandra och behöver nödvändigtvis inte behandlas separat. Det första användningsområdet behandlar filmen som en konkret källa till hur det egentligen var. Här menar Hedling att det framförallt handlar om historiska dokumentärfilmer där historisk fakta kan utvinnas. Hedling ställer sig här dock kritisk och menar att det är nog det minst fruktbara sättet att använda anlita filmen i den historievetenskapliga forskningen 69. Resonemanget grundar han på filmens osäkerhet och problematiken att fastställa källans ursprung tillsammans med dess verklighetsförankring. Det 63 Jönsson, 2004, s Jönsson, 2004, s Hedling, 2002, s Jönsson, & Zander, Hedling, 2002, 472f. 68 Hedling, 2002, s. 473f. 69 Hedling, 2002, s

21 andra användningsområdet kopplar filmen till tidsbundna skildringar av händelser och personer i historiska spelfilmer och det tredje, som en källa till tidsbundna uppfattningar och föreställningar om kön, etnicitet och klass. Filmen fungerar här som en reflektion av rådande attityder, normer och värderingar under tiden som filmen producerades. Förespråkare för en kombination mellan det genetiska och genaologiska perspektivet vänder sig emot attityden att det enbart är politisk-pedagogiska tankar som styr nutida filmproduktionen. Å andra sidan kritiseras historikers in-flexibilitet som tendentiöst bedömer spelfilm utifrån den klassiska källkritikens grundvalar om en källas närhet, äkthet och tendens. 70 Zander menar att ett möte mellan dessa två perspektiv är att föredra vilket genererar en insikt om att filmskaparen vill visa åskådaren något om den period som skildras, samtidigt som värderingar även slår igenom. Genom detta resonemang grundar även Zander sin åsikt om att det vore förrädiskt att visa film i skolan med syftet att ersätta annan information om en historisk händelse eller epok. Vidare menar han att filmskaparna har en tendens att ägna sig åt de små historierna än de stora historiska händelserna vilket innebär att detta inte ger en tillfredställande helhetsbild. Det smala narrativet beskriver han som ett bärplockarperspektiv där mindre fragment ur ett historiskt skeende väljs ut för att passa in i den filmiska berättelsen. Relationen mellan historia och film kan sammanfattningsvis anses vara en problematisk tvåsamhet, något som Rosenstone sätter ord på: Certainly the screen provides no clear window onto a vanished past; the best it can do is to provide a construction of proximate realities to what once was 71 Med detta menar han att filmen inte bör ses som en helt korrekt representation av det förflutna, filmen förklarar han som en potentiell tolkning av något som kunnat hänt, en förening mellan det förflutna och samtiden. Rosenstone förhåller sig positiv till filmen som historieförmedlare och menar att mediet är precis lika betydelsefull som all annan historieförmedling. 72 Han menar att den historia som porträtteras i film är lika mycket en konstruktion av det förflutna som det traditionella historieskrivandet. Båda sätten att skildra det förflutna bygger på att materialet bearbetas utifrån olika sedvänjor Dahl, 2013, s Rosenstone, 2006, s Rosenstone, 1995, s Rosenstone, 2006, s

22 Vidare skriver Rosenstone att kritiken mot filmens fiktioner är en ren reflex bland akademiker, något som inte går att undgå. Generellt sett anser historiker och andra akademiker att filmens estetik med bland annat dess kamera-arbete, audiovisuella effekter och klädsel övertygar åskådaren att se en verklig representation av historien snarare än en konstruerad bild av det förflutna. 2.2 Film som läromedel Utmaningar i lärarens användning av filmmediet Larry Cubans undersökning gick ut på att få en förståelse för hur lärare reagerar på och använder radio, film och television i undervisningen genom att studera dessa under talets första hälft när de introducerades. 74 Det främsta problemet enligt Cuban var att filmmediet inte användes i särskilt stor utsträckning i klassrumssituationer på grund av lärarnas ovilja att använda filmen. Cuban lyfter även fram ett par orsaker varför mediet inte fick det genomslag inom didaktiken som det förutspåddes. 75 Filmen menar han var ett kostsamt och svårtillgängligt läromedel och lärarnas brist på kunskap kring filmen som läromedel och användandet av utrustningen var avgörande för dess nederlag inom didaktiken. Cuban fann även att många lärare kände sig anklagade för att använda film i undervisningen enbart för att underhålla eleverna vilket även var en bidragande orsak till det begränsade användandet. I Teaching History with Film: Strategies for Secondary diskuterar Alan S.Marcus, Scott Alan Metzger, Richard J. Paxton & Jeremy D.Stoddard vilka didaktiska vinster och problemområden som filmen för med sig in i undervisningen. 76 I boken lyfter Marcus m.fl. fram hur lärare kan använda filmen som läromedel för att utveckla elevers historiska empatioch tolkningsförmåga men även hur kontroversiella teman i filmerna kan bemötas. I likhet med Seixas och Cubans forskning så visar även Marcus m.fl. att utmaningen med filmen som pedagogiskt verktyg i undervisningen handlar om lärarens kunskap eller okunskap att använda mediet. När syftet och målet med filmen är oklart tenderar även lärandeprocessen bli lidande vilket enligt författarna kan leda till att eleverna tittar på filmen enbart i 74 Cuban, 1986, s Cuban, 1986, s Marcus, 2010, s

23 underhållningssyfte. En annan konsekvens av lärarens okunskap kring användningen av film i undervisning blir således att eleverna tror att filmen är en korrekt representation av det förflutna eftersom de sett det i skolan. 77 Jeremy D. Stoddard och Alan S. Marcus studie undersöker hur och varför lärare använder film i historieundervisningen. 78 Som tidigare nämnts lyfte Cuban fram orsaker varför lärare inte använde film i undervisningen. 79 Under perioden som Cuban genomförde sin studie var filmmediet fortfarande relativt svåråtkomligt och dyrt vilket ledde till att filmen som läromedel inte används i den utsträckning som det var tänkt. Som ett resultat av en positivare inställning till film som läromedel visar Stoddard och Marcus undersökning att användningen av film i undervisningen har ökat under senare år. Det må tilläggas att Stoddard och Marcus undersökning är från 2007, en tid som skiljer sig markant från Cubans undersökningsperiod, där filmen har blivit ett lättillgängligare medium och anses vara en del av skolvardagen. En orsak till den ökade användningen av film beror framförallt på den tekniska utvecklingen under 1980-talet och framåt. Studien baserades på 84 stycken amerikanska historielärare i Connecticut och Wisconsin där amerikansk historia var huvudfokus. Stoddard och Marcus resonemang ligger i linje med Rosenstone. De menar att lärare måste göra elever uppmärksamma om vem det är som berättar historien och varför genom att undersöka vems perspektiv av det förflutna som är framträdande och vilket perspektiv som är frånvarande. Vidare menar författarna att om man ska behandla filmen som en förstahandskälla är frågor kring tiden och samhället som de producerades i väsentliga att ställa. Stoddard och Marcus konstaterar att i linje med en rad andra historiker och forskare i denna litteraturstudie att de potentiella fördelarna med att använda film i historieundervisningen enbart blir synliga om läraren har kunskap och utbildning i hur filmen bör användas. 80 Vikten av att läraren har en struktur för hur filmvisningen ska gå tillväga samt vilka undervisningsmål som finns poängterar Stoddard i en undersökning från Stoddards fallstudie undersökte hur eleverna i en amerikansk high-school klass utvecklade historisk 77 Marcus, 2010, s Marcus & Stoddard, 2007, s Cuban, 1986, s Marcus & Stoddard, 2007, s. 318f. 81 Marcus, Alan S. (red.), Celluloid blackboard: teaching history with film, IAP-Information Age Pub., Greenwich, CT,