många sidor, vilket innebär att ingen metod väger tyngre än någon annan i slutsatsen och de ska gemensamt bidra till en slutsats.

Transkript

1 A N A L Y S :

2 14 Syftet med analysen är att lära känna områdets olika karaktärer och egenskaper samt att hitta tillämpbara lösningar för att bemöta områdets brister och problem. Analysen ska ge riktlinjer till ett planförslag i form av slutsatser. För att beskriva förhållandet i utredningsområdet på ett heltäckande sätt har inspiration hämtats från tre analysmetoder Estetisk plan, Vägens variation, r ytm och intensitet, samt en trafiknätsanalys enligt Lugna gatan. Målet har varit att göra en helhetsbedömning för att på ett bättre sätt förstå utredningsområdets många sidor, vilket innebär att ingen metod väger tyngre än någon annan i slutsatsen och de ska gemensamt bidra till en slutsats.

3 Dominanta landskapselement, vatten BLÅ, veg- Höjdpar tier mellan 55 och 65 meter över etation RÖD, berg GRÖN och öppen åkermark havet. GUL. 15 Ö V E R G R I PA N D E L A N D S K A P S - K A R A K T Ä R E R Västra Hisingen präglas av en ojämnkuststräcka med vikar och skär som oregelbundet tränger in i landskapet. Topografin är påtaglig i hela utredningsområdet och områdena, Hjuvik, Hällsvik och Hästevik styrs på flera ställen av topografin. Berget går i dagen på de flesta ställen och saknar rikare flora. Militärområdets södra delar och Hästeviksberget reser sig tydligt upp över vattnet och har en högsta nivå mellan meter över havsytan. På de höga bergspar tierna finns betydelsefulla utblickar över Göteborgs hamninlopp och över Björköfjorden. Genom det bergiga landskapet går flera sprickdalar, främst i nord - sydlig riktning, i sprickorna finns en tät vegetation bestående av tall, björk och ek. Sprickorna i Hästevik går i nordsydlig riktning upp mot norra Hästevikens vattenrum. Hästeviks östra delar domineras av sydvästliga sprickdalar, tydligast är sprickdalen som Hjuviksvägen går i. Kustlinjens riktningar vid Hästevik domineras av södra Hästeviken, som formar sig som en halvcirkel in i landskapet. Hjuviksområdet har en mjukare kustlinje, med undantag från den vassa riktningen vid Hjuviks br ygga. Vid Hällsvik br yts den nordvästra riktningen tvär t, till en nordsydlig riktning. De stora landskapsrummen i Hällsvik går i östvästlig riktning och skapas av den södra bergsr yggen och delvis genom den norra. Rummet känns trångt och öppnar först upp sig mot vattnet. Större öppna ytor saknas och utblickarna är få. Hjuvik karakteriseras av tre varierande landskapsrum. Det norra som sträcker sig från vattnet in mot land i en cirkelform. Det andra rummet sträcker sig från vattnet i väster in mot området i öster. Rummet är långsmalt och styrs av topografins riktningar. Det tredje rummet ligger i områdets östra delar och går i nord sydlig riktning, rummet är stor t och långsmalt och styrs av vegetationen och topografin. Hästevik karakteriseras av två oregelbundna tydliga rum. Det ena ligger centralt i området och styrs av vegetationen och topografin. Det andra rummet ligger längre söder ut i området och styrs i huvudsak av den täta vegetationen. Landskapsrummen i Hästevik är öppna och enkla och skiljer sig i den aspekten från de två andra områdena. Områden av intresse för det rörliga friluftslivet Landskapsrum. Riktningar i landskapet.

4 Hjuviksbussen 1930-talet. År 1898, bebyggelse i Hjuvik. År 1900, Stora Varholmen, Guanofabriken till höger. Bakgrunden Bockholmen med salteribyggnader, samt tremastaren Capella. År 1961, affären vid Hjuvik. H I S T O R I S K U T V E C K L I N G Bebyggelseutvecklingen har sedan en lång tid styr ts av sillperiodernas toppar och dalar. Redan under 1200-talet utvecklades en fisketradition i områdena Hjuvik, Hästevik och Hällsvik, men det var under sillperioden 1750 till 1825 som den stora utvecklingen och förändringen i området ägde rum. Under den här perioden fanns det ett tiotal gårdar i Hjuvik, Hästevik och Hällsvik, men tack vare de stora mängderna sill som dök upp, framför allt mellan Göteborg och Marstrand, kunde en mängd fiskare bosätta sig i området. Under den här perioden byggdes ett stor t antal nya bostäder och mindre industribyggnader, framför allt trankokerier och salterier. Det fanns som mest 20 stycken trankokerier och salterier i Hjuvik, Hästevik och Hällsvik kring Det var främst köpmän från Göteborg som ägde och uppförde industribyggnaderna, köpmännen arrenderade ofta marken som skulle bebyggas, eftersom man visste att sillperioderna var kor ta och intensiva. Även gårdarna i området gynnades av den stora inflyttningen till området främst genom en ökad efterfrågan på spannmål och andra färskvaror. Fiskeriet började allt mer att avta och var mer eller mindre bor ta Sillen kom åter 1877 men upphörde vid sekelskiftet. Vid den här tiden fanns endast ett fåtal permanenta fiskare kvar i området. Den senare sillperioden, , fick inte alls den betydelse för utvecklingen i området som under perioden 1750 till Omkring 1900 började en ny utveckling ta far t i området. Göteborgarna hade upptäckt att Hjuvik var en idealisk sommar vistelseor t. Det var framför allt den övre medelklassen som började köpa och arrendera mark av de gårdar som fanns i området. I första hand utarrenderade gårdarna den mark som inte var av större värde på utmarken. De nya sommargästerna köpte även äldre fiskarstugor i takt med att fisket minskade i betydelse. I början av 1900-talet fanns ingen god kommunikation landvägen till Göteborg. Resor mellan Göteborg och Hjuvik gjordes med hjälp av ångbåten, som lade till nere vid den nyuppförda ångbåtsbr yggan i Hjuvik. Resvägen från Göteborg tog cirka en timma. Ångbåten har haft en stor betydelse för etablering av sommarbostäder i Hjuvik, då resorna i hög grad förenklades till Göteborg. Det var framför allt i Hjuvik som sommarbebyggelse började etablera sig. I Hästevik och Hällsvik skedde inte samma utveckling, det var först 30 år senare som sommarbebyggelsen etablerades där. (Torslanda Hembygdsförening 2002) På 1930-talet utvecklades ytterligare sommarbebyggelse i Hjuvik, Hästevik och Hällsvik. Eftersom bebyggelsetr ycket ökade bestämdes av Torslanda kommun att varje fastighet högst fick avstyckas i tre tomter. Uppförandet av småhus skedde till en början utan ingripande av kommunen, vilket förklarar den pittoreska oordningen som är utmärkande för de äldre sommarstugsområdena. Det var det ökade fritidshusbyggandet som 1931 framtvingade att en byggnadsnämnd tillsattes och en minsta hus storlek på 25 kvm golvyta bestämdes var Torslanda flygplats färdigbyggd. I samband med flygplatsens uppförande, förbättrades vägarna från Göteborg till Hisingen. I början av 1930-talet kom den första busslinjen till Hjuvik, bussen kunde dock inte konkurrera med ångbåtarna. Det var först på 1950-talet som konkurrensen ökade vilket resulterade i en ökad busstur täthet. Andra världskriget kom att förändra förutsättningarna något. Få hus byggdes, och sommaren 1940 evakuerades folk från kusten in till Västergötland. Större sommarhus rekviderades av militärmakten för att användas som förläggningar för soldater. Passerkor t skrevs ut till den bofasta befolkningen och dessa kor t gällde som tillträde till stranden och fisket. Efter andra världskriget ökade befolkningen åter igen, medelklassen i Göteborg hade fått det bättre ställt och kunde bygga fritidshus i området. De nya stora arbetsplatserna som växte fram på Hisingen under 1950-talet främst Volvo, båtvar ven och Torslanda flygplats gjorde att det blev allt vanligare med permanent bebyggelse i området. Fritidsbebyggelsen var dock for tfarande dominant i området.(torslanda Hembygdsförening 2002) Då kommunernas utgifter, särskilt för skolväsendet och socialvården, växte under och 1960-talen, krävdes att ekonomiskt mer bärkraftiga enheter skapades. Ett sammanförande av mindre kommuner var önskvär t. Redan 1948 kom ett förslag från rikets kammarkollegium att Torslanda, Björlanda, Säve och Tuve skulle bilda en storkommun. Förslaget förkastades av kommunerna. År 1952 slogs dock Björlanda och Torslanda kommun ihop och bildade Torslanda storkommun. År 1965 godkändes en sammanslagning av Göteborgs kommun och Torslanda, Tuve och Säve. (Torslanda Hembygdsförening 2002) I början av 1980-talet installerades kommunalt vatten och avlopp i Hjuvik, Hästevik och Hällsvik. I och med utbyggnaden av det kommunala vattenoch avloppsnätet skapades goda förutsättningar för ytterligare exploatering. Bebyggelse av bostäder ökade explosionsar tat under början av 1990-talet och en kraftig befolkningsökning ägde rum. Invånarantalet ökade från 1500 personer 1978 till 4500 personer I dag domineras området av friliggande permanentbostäder. Låg och mellanstadieskolor samt fritidsanläggningar har nyligen byggts i Hästevik och Hjuvik. Området har utvecklats från ett fiske och jordbruks samhälle till ett sommarhusområde och sedan till en villaföror t.(torslanda Hembygdsförening 2002) 16

5 17 Vy mot söder, Göteborgs hamninlopp. Höjdpar tierna vid militärområdets södra delar skapar vackra utblickar

6 18

7 Sektion Hällsviksvägen. 7m 1.5m Bebyggelse Hällsvik. 7m 1.5m 15m Hällsviksvägen. 19 Hällsvik. Hällsvik i utredningsområdet. H Ä L L S V I K I D A G Väg- och bebyggelsestruktur Vägnätet i Hällsvik domineras av en uppsamlingsgata, Hällsviksvägen, som matar Hjuviksvägen. Hällsviksvägen passeras av cirka 1200 fordon per dygn. Inledningsvis är gatan bred, cirka 7 meter, men efter några hundra meter in i området blir vägen smalare och hela gaturummet blir mindre. En mängd far thinder finns med jämna mellanrum på hela sträckan i form av far tgupp och avsmalningar. Underhållet av de far tdämpande åtgärderna är bristfälliga. Rekommenderad hastighet är 30 km/h. Hällsviksvägen får ett plötsligt slut vid Hällsviks by centrum. Här har gaturummet blivit betydligt smalare och en mängd utfar ter angör Hällsviksvägen. En kraftig avsmalning är påtaglig om man for tsätter på Hällsviksvägen ända fram till vattnet. Längs hela Hällsviksvägen går en trottoar, cirka 1.5 meter bred, i övrigt saknas separerade gångoch cykelvägar i samt till och från området. Kommunikationen mellan Hjuvik och Hällsvik är dålig och utgörs endast av små grusstigar i skogen. Stigen mellan övre och nedre Hällsvik används flitigt, främst för att nå målpunkter nere vid vattnet samt busshållplatsen på Hjuviksvägen. Den övriga vägstrukturen utgörs av lokalgator med varierande kvalitet och utformning, dock med över vägande smala och trånga gaturum mellan 4-5 meter breda. I området finns ingen kontinuerlig vägstruktur utan är helt uppbyggd av en trädstruktur med smala åter vändsgränder, vilket skapar en dålig orienterbarhet samt en rörelsebegränsning för gångoch cykeltrafikanter. Gatunätet ägs helt av privata vägföreningar. Bebyggelsen i Hällsvik kännetecknas av en oregelbunden och tät struktur. I och med tomtavstyckningarna på 1930-talet har husen hamnat allt tätare. Rummen mellan husen är trånga och det är först när man kommer ut mot vattnet vid Hälleviken som rummet öppnar upp sig. Vattenrummet vid Hälleviken känns dock smalt och spänt då den smala viken tr ycks samman mellan bergen. Bebyggelsestrukturen i Hällsvik går i öst västlig riktning och når vattnet i den allra västligaste punkten. I och med bebyggelsens riktning är områdets vattenkontakt begränsad. Området domineras av friliggande villor och sommarstugor från 1900-talet fram till i dag. Målpunkter i området Hällsviks bycentrum Hällsviks bycentrum är kommunal ägd och innehåller fritidshem, förskola och lågstadium, totalt går här 110 barn. Skolan ligger centralt i området vilket underlättar rörelsemönstret för barn till och från skolan. Transpor terna till skolan sker främst till fots och med cykel via uppsamlingsgatorna Klockbojsvägen och Hällviksvägen. De låga hastigheterna på uppsamlings- och lokalgatorna tillåter en blandning av trafikslagen, skyddade och oskyddade trafikanter. Rörelserna till och från målpunkten är störst under morgon och tidig eftermiddag. Under sommarmånaderna juni, juli och augusti är rörelsen låg. Vattenkanten och Hällsviks badplats Hällsviks badplats är belägen mitt i Hälleviken, tillgängligheten är dock dålig både för bilister och oskyddade trafikanter. Entrén till själva badviken är trång och saknar parkering. Badplatsen är privatägd och används främst av boende i området.

8 Hällsviks badplats Målpunkter i Hällsvik. Hällsviks småbåtshamn Målpunkter utanför Hällsvik. 3 Hällsviks bycentrum Hällsviks badplats Rörelsen till målpunkten sker via uppsamlingsgatorna, Klockbojsvägen och Hällsviksvägen. Den övriga stranden, som sträcker sig 200 meter väster ut från Hällsviks badplats, utnyttjas inte lika flitigt som den anordnade badplatsen. Sektion Klockbojsvägen. 6m 1,5m 4m 8m Klockbojsvägen. 1,5m 4m Hällsviks småbåtshamn Hällsviks småbåtshamn ligger strax söder om Hällsviks badplats och utnyttjas främst av boende i Hällsvik. Det finns en stor uppställningsyta i anslutning till hamnen, där båtar och bilar står parkerade, bilanvändandet till småbåtshamnen är dock lågt. Målpunkter utanför området 1. Busshållplatserna Hällsviksvägen och Övre Hällsvik Busshållplatsen, Hällsviksvägen, ligger precis vid Hällsviks infar t, busshållplatsen Övre Hällsvik ligger 500 meter längre väster ut på Hjuviksvägen. Busshållplatserna trafikeras av linje 25, 240, 245 samt industribussen, och är de närmsta busshållplatserna för de boende i Hällsvik. Busshållplatsen Hällsvik nås genom Hällsviksvägen där en trottoar finns tillgänglig för gående. Cykelparkering med tak finns i anslutning till busshålplatsen. Rörelsen mot målpunkten är hög under morgon- och eftermiddagstimmarna, då kollektivtrafikresenärer till och från Göteborg inklusive högstadie- och gymnasieelever färdas till och från skolan. Avstigande resenärer mot Lilla Varholmen gör anspråk att korsa gatan vid en punkt strax väster om rondellen vid Hällsviks infar t. Busshållplatsen övre Hällsvik nås från Hällsvik genom en grusstig som binder samman Hällsvik med Övre Hällsvik. Stigen mellan områdena saknar belysning och närhet till beby- ggelse, vilket skapar en otr ygg miljö att röra sig i under kvälls- och nattetid. 2. Skutehagenskolan Skutehagenskolan innehåller låg- och mellanstadium samt förskola och fritidshem. Till målpunkten färdas man främst med cykel. Cyklisterna får dela på gaturummet tillsammans med bilisterna ända fram till Hjuviksvägen, där en separat gång- och cykelbana börjar och går ända fram till Skutehagenskolan. 3. Noleredsskolan Noleredsskolan ligger i Torslanda centrum och innehåller låg-, mellan- och högstadium. Eleverna som bor i Hällsvik tar sig till målpunkten vanligast med cykel, buss eller bilskjuts. Ska man till skolan med cykel, får man åka på en grusstig mellan Hällsvik och Övre Hällsvik, därefter korsar man Hjuviksvägen och vidare upp i området Dalen, där en grusväg leder genom skogen fram till Torslanda centrum. Konfliktpunkter uppstår mellan biltrafikanter på Hjuviksvägen och cyklister som korsar Hjuviksvägen. Med buss 25 kan man ta sig till Noleredsskolan, enklast från hållplatserna Hällsviksvägen och Övre Hällsvik. 4. Militärområdet Det före detta militärområdet är det ända närliggande rekreationsområdet. Tillgängligheten är dålig främst på grund av att ett två meter högt stängsel stänger av området. 20

9 Hjuviksbryggväg. Sektion Ankarljusvägen. 7m 1.5m 4,5 m Ankarljusvägen. 15 m 4,5 m 15 m H J U V I K I D A G Väg- och bebyggelsestruktur Hjuvik har liksom Hällsvik en uppsamlingsgata, Hjuviksbr yggväg, som går i sydlig riktning in i området. Vägen passeras av cirka 1200 fordon per dygn. Rekommenderad hastighet är 30 km/h och 21 Hjuvik. Flerbostadsbebyggelse Hjuvik. Hjuvik i utredningsområdet. hastighetsdämpande åtgärder i form av vägbulor finns med jämna mellanrum på Hjuviksbr yggväg. Uppsamlingsgatan är cirka 7 meter bred och en trottoar går på höger sida om vägen in i området. Gaturummet uppfattas som brett men varierar i storlek och öppenhet. Längre ner mot Hjuviks gården, som innehåller fritidshem, förskola och lågstadium ligger en busshållplats, Fysleoosvägen linje 25,125,24. Här sker en avsmalning av gatan och trottoaren övergår till en separat gång- och cykelbana med trädplanteringar. Utöver trottoaren längs Hjuviksbr yggväg och gång- och cykelbanan vid Hjuviksgården saknas separata gång- och cykelförbindelser i området. Gång- och cykelförbindelserna till andra områden sker via den separata gång- och cykelbanan längs med Hjuviksvägen, i övrigt saknas alternativa gång- och cykelvägar. Hjuviksbr yggväg slutar i en vändzon vid vattnet, men funktionen som uppsamlingsgata for tsätter in i området fram till småbåtshamnen. Den övriga vägstrukturen utgörs av ett lokalnät. Lokalnätet är främst uppbyggt i form av en trädstruktur med ett stor t antal åter vändsgränder och flera avspärrade genomfar ter. Lokalnätets kvalitet och utformning varierar, dock med över vägande smala och trånga gaturum mellan 4-5 meter breda. Hastigheten i lokalnätet är låg. Hjuviksbr yggväg är den enda kommunalt ägda vägen i området, i övrigt är det privata vägföreningar som är huvudmän för vägar i området. Bebyggelsestrukturen i Hjuvik är relativt tät och sammanhängande, men skiljer sig från Hällsviks struktur. På flera platser är tomterna större i Hjuvik än vad de är i Hällsvik, vilket främst beror på att tomtavstyckningen inte har genomför ts i samma utsträckning som i Hällsvik. Det är en följd av de tidigare invånarnas olika ekonomiska förutsättningar. I området finns även ett antal öppna ytor som är tillgängliga för allmänheten samt ett mer tillgängligt vattenrum. Konsekvensen av det här har blivigt en mer homogen bebyggelsestruktur som är lätt och trevlig att röra sig i. Bebyggelsestrukturen i Hjuvik går i nordsydlig riktning längs med vattenkanten, vilket gör att vattenkontakten känns mer påtaglig och nära. I området finns ett litet antal hyreslägenheter men i övrigt domineras området av friliggande villor från 1900-talet fram till idag.

10 Hjuviksgården Servisebutik och pizzeria Badplatsen i Hjuviks 5 Busshållplatserna på Hjuviksbr yggväg Hjuviks småbåtshamn Målpunkter i Hjuvik. Målpunkter utanför Hjuvik. viksbr yggväg och är den enda matbutiken i Hjuvik, Hällsvik och Hästevik. Matbutiken används dock främst av boende i Hjuvik. En pizzeria finns i samma byggnad som ser vicebutiken. Busshållplats Hjuviksbr yggväg Här stannar buss nummer 240, 245 och 25. Busshållplatsen ligger i anslutning till Hjuviksgården. Lågstadieelever från Hästevik åker en separat skolbuss till Hjuviksgården. Elever som ska till Noleredsskolan, Skutehagenskolan eller till gymnasieskolor längre in på Hisingen utnyttjar hållplatsen. Hastigheterna är låga på Hjuviksbr yggväg, där avsmalningar finns i samband med busshållplatserna. Rörelsen är störst under morgon- och eftermiddagstimmarna. Hjuviksgården Hjuviksgården ligger centralt beläget i Hjuvik. Anläggningen är privatägd och hyrs ut till kommunen. Hjuviksgården innehåller fritidshem, förskola samt lågstadium. Lågstadieeleverna kommer främst från Hjuvik men även ifrån Hästevik. Målpunkten nås normalt från uppsamlingsgatorna, Hjuviksbr yggväg och Hamnfyrsvägen men även från lokalgatan Jans väg. Uppsamlingsgatorna har trottoarer men saknar separata cykelvägar. På lokalgatan saknas trottoarer och separata cykelvägar. På vägarna i anslutning till skolan är genomsnittshastigheten låg, vilket gör att skyddade och oskyddade trafikanter kan dela på gaturummet. Målpunkter utanför området 1. Busshållplatserna Majvik Busshållplatserna på Hjuviksvägen nås via Hjuviksbr yggväg. En trottoar skiljer bilister från fotgängare, cyklister och bilister delar på gaturum- Målpunkter i området Hjuviks småbåtshamn Hjuviks småbåtshamn ligger centralt i området och utnyttjas främst av boende i Hjuvik. Småbåtshamnen nås vanligtvis genom uppsamlingsgatorna Hamnfyrsvägen och Hjuviksbr yggväg, främst med hjälp av bil då det finns ett stor t antal parkeringsplatser i anslutning till marinan. Badplatsen i Hjuvik Badplatsen ligger strax söder om marinan och nås via uppsamlingsgatan Hamnfyrsvägen. Parkering saknas helt i anslutning till badplatsen och nås vanligtvis med cykel eller till fots. Badplatsen är privatägd och nyttjas främst av boende i området. Tillgängligheten till den övriga strandkanten är dålig, främst de södra delarna i Hjuviksområdet, där nya fastigheter fått dispens att göra intrång på strandskyddet. Ser vicebutik och pizzeria Ser vicebutiken ligger i direkt anslutning till Hjumet. Cykelparkering saknas. Här går bussarna 125, , 126, 245, Hjuviks segelklubb Hjuviks segelklubb är den näst största segelklubben i Göteborg. Från Hjuvik nås målpunkten via Grundsundsvägen till Lilla Varholmen. Uppställningsfilerna i anslutning till färjeläget skapar en stor barriär och är svår att ta sig över. Hastigheterna är här stundtals höga. 3. Militärområdet Det före detta militärområdet är det enda närliggande rekreationsområdet. Tillgängligheten är dålig främst på grund av att ett två meter högt stängsel stänger av området. 4. Skutehagenskolan Eleverna når skolan vanligtvis genom bilskjuts, buss, eller med cykel. Med cykel nås målpunkten via Hjuviksbr yggväg, och därefter vidare på den separata gång- och cykelbanan längs med Hjuviksvägen. Cykelbanan kan upplevas otr ygg under kvälls- och nattetid, då cykelbanan är separerad från bebyggelse. Buss går från Hjuviksbr yggväg eller från Hjuviksvägen. 5. Noleredsskolan Elever når målpunkten genom bilskjuts, buss eller med cykel. Med cykel nås målpunkten via Hjuviksvägen och därefter ut på den separata gångoch cykelbanan till cirkulationsplatsen i Hästevik. Här gör cyklisterna anspråk på Hjuviksvägen. Eleverna for tsätter sedan vidare in mot Hästevik och svänger av på Norra Hästeviksvägen. Norra Hästeviksvägen är en avstängd bilväg som tidigare var infar ten till Hjuvik och Hästevik. Buss går från Hjuviksbr yggväg eller från Hjuviksvägen, enskilda skolbussar saknas. 22