Ansökan om vattenverksamhet Väg rivning av bro över Gullspångsälven Gullspång kommun, Västra Götalands län

Transkript

1 Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet Väg rivning av bro över Gullspångsälven Gullspång kommun, Västra Götalands län Datum: Projektnummer:

2 Titel: Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Marita Karlsson, projektledare Trafikverket Distributör: Trafikverket, Box 415, Mariestad, Telefon: Författare: COWI AB Uppdragsorganisation: Birgitta Röström, uppdragsledare Lars Lundh, bitr. uppdragsledare Linda Storkull, ansvarig miljö Bilder och illustrationer: Trafikverket 2011 om inget annat anges. Kartor: Lantmäteriet Foton: Linda Storkull, COWI Omslagsfoto: Lasse Lundh, COWI Dokumentnummer COWI AB: K:\Uppdrag10\162935\16-prj\04-bsk\Anmälan_vattenverksamhet\ Samradsunderlag_Gullspang_brorivning_121106

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Administrativa uppgifter Syfte Tillståndsprocessen Samhällsplanering Kommunal planering Riksintressen och Natura Förutsättningar Beskrivning av befintlig bro Projektbeskrivning för rivning av bro Ledningar Angränsande anläggningar Mål och krav Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer Miljöförutsättningar, konsekvenser och åtgärder Landskapsbild Natur- och vattenmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Vattenresurser Masshantering Buller...16 Bilaga 1 - Detaljplan, Gullspångs kommun Bilaga 2 - Rapport för rivning av bro över Gullspångsälven i Gullspång, COWI Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven 3

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Bro över Gullspångsälven på väg 2981 i Gullspång är byggd 1935 och är idag i dåligt skick och i behov av stora reparationer. För översiktskarta över det akuella området se figur 1. På grund av brons dåliga tillstånd har Trafikverket beslutat att riva bron, eftersom det inte är möjligt att till en rimlig kostnad restaurera den. Bron har reparerats ett flertal gånger och då senast Vägtrafiken är idag begränsad till ett körfält och bron har nedsatt bärighet. Det underlag som finns dokumenterat om brons tillstånd visar att bron endast klarar en boggielast på 3,9 ton, vilket bland annat innebär att tunga fordon som lastbilar och bussar inte kan använda bron. En förstudie upprättades i juni 2010 i syfte att klarlägga problemsituationen för bron utifrån nuvarande förutsättningar samt ge förslag till alternativa åtgärder. Fem tänkbara åtgärder studerades i förstudien: Alternativ 1: Befintlig vägbro rivs och ersätts inte med någon ny Alternativ 2: Befintlig vägbro repareras Alternativ 3: Befintlig vägbro rivs och den befintliga järnvägsbron byggs om. Alternativ 4: Ny bro Alternativ 5: Befintlig vägbro rivs och järnvägsbron byggs om för gång- och cykeltrafiken samt dressintrafik. Under förstudiearbetet har samråd hållits med allmänheten i Gullspång Samrådshandlingen har varit ute på remiss under maj 2010 och funnits tillgänglig för allmänheten på Trafikverkets hemsida under remisstiden. Annonsering gjordes i Mariestads tidning och i Kristinehamnsposten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har beslutat att projektet inte är av den art att det enligt 6 kap 4 kan anses medföra betydande miljöpåverkan (BMP). Mot bakgrund av förstudiearbetet beslutade Trafikverket efter remisstiden och Länsstyrelsens beslut om BMP ( ) att driva projektet vidare enligt alternativ 1, dvs att befintlig vägbro rivs och inte ersätts med någon ny. Då bron rivs och de anslutande vägarna därmed inte behövs föreslår Trafikverket att dessa vägar utgår från det allmänna underhållet. Återställande av mark i anslutning till indragningen kommer att göras i samråd med fastighetsägare och Gullspångs kommun. Trafikverket bedömer att en rivning av bro är att betrakta som vattenverksamhet och därmed behöver en ansökan om vattenverksamhet tas fram. Bron är en vattenanläggning enligt 11 kap 3 miljöbalken. En vattendom från 1933 finns för vägbrons uppförande. Trafikverket har gett COWI AB i uppdrag att ta fram en ansökan om vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11:e kapitel för brorivningen. Denna handling utgör underlag för den MKB som kommer att ingå i ansökan. 1.2 Administrativa uppgifter Sökanden: Trafikverket Region Väst Göteborg Organisationsnummer: Kontaktperson: Marita Karlsson, projektledare telefon: e-post: marita.karlsson@trafikverket.se 4 Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven

5 Teckenf Ut --- Översikt Gullspång Gullspångs kommun Teckenförklaring Utredningsområde --- Översik Gullspå Gullspå at: A3 Skala 1:4 500 Dokumentdatum: meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:4 500 Figur 1. Översiktskarta över det aktuella området i Gullspång. 1.3 Syfte Trafikverket anser att en rivning av bro över Gullspångsälven är den bästa åtgärden för bron på grund av dess dåliga tillstånd, och eftersom det inte är möjligt att restaurera bron till en rimlig kostnad. 1.4 Tillståndsprocessen Framtagandet och prövningen av en ansökan om vattenverksamhet kan grovt indelas i följande steg; sammanställning av samrådsunderlag, samråd, sammanställning av samrådsredogörelse, Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan, eventuellt fortsatt samråd, sammanställning av ansökan, inlämning av ansökan till Mark- och miljödomstolen, möjlighet att yttra sig över ansökan, huvudförhandling och slutligen dom. Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven 5

6 1.4.1 Kommande miljökonsekvensbeskrivnings innehåll En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och kommer att bifogas ansökan om tillstånd enligt miljöbalkens 11:e kapitel. MKBn är ett redskap för att redan under planeringsprocessen lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn samt ett beslutsunderlag för den tillståndsgivande myndigheten. Enligt miljöbalken är syftet med en MKB att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kapitlet 3 miljöbalken). Dispositionen för detta samrådsunderlag följer i stort dispositionen för kommande MKB, men kommer att kompletteras med fördjupade studier. 2 Samhällsplanering 2.1 Kommunal planering All bebyggelse inom Gullspångs tätort omfattas av detaljplaner (DP) eller äldre motsvarigheter. De äldsta planerna är från år Bro ligger inom ett detaljplanelagt område i Gullspångs kommun benämnt Lökstad 1:2 (DP G32). Detaljplanen är upprättad 2004 och syftar till att skydda området från åtgärder som kan skada naturmiljön, se bilaga 1. Bestämmelserna i detaljplanen överensstämmer med naturreservatets syfte och föreskrifter. 2.2 Riksintressen och Natura 2000 Bro ligger inom området Vänern, som utgör riksintresse med geografiska bestämmelser enligt 4 kap 2 miljöbalken. Inom området ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Gullspångsälven är inom det aktuella Natura 2000-området enligt 7 kap 27 miljöbalken - särskilt skyddade områden. Den unika laxen och öringen i Gullspångsälven är av riksintresse. Strax väster om bron finns området Nötön, Åråsviken, Kilsviken med Gullspångsälven, som är av riksintresse för naturvård (NRO 14016) enligt 3 kap 6 miljöbalken. Samtliga riksintressen visas i figur 2. 3 Förutsättningar 3.1 Beskrivning av befintlig bro Bro är en så kallad bågskivebro av armerad betong med en total längd av 52 meter och en total bredd på 6 meter (se figur 3). Huvudbärverket består av två stycken bågar med ovanpåliggande vertikala skivor som bär upp brobanan. Bågarna är förbundna med varandra genom sex stycken tvärbalkar. Bron har idag ett körfält med bredden 3,7 meter. Körfältet begränsas av två stycken platsgjutna betongbalkar som ligger ovanpå beläggningen och är förankrade i bronbanan med dubbar av stål. Brons båda ändstöd är grundlagda på berg och fyllning mot bron är utförd med sprängsten, se figur 4. Bron går över Gullspångsälvens dalgång strax nedströms Fortums kraftstation i Gullspång. Marken i broläget består på den södra sidan huvudsakligen av berg i dagen. På den norra sidan består marken närmast älven av berg i dagen. Berget överlagras av jordmaterial med en mäktighet av 0 meter närmast älven till ca 6 Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven

7 Naturmiljö och friluftsliv Utr Riksintresse RI N Gullspång Gullspångs kommun Teckenförklaring Utredningsområde Riksintressen RI Naturvård --- Naturm Gullspå Gullspå RI Natura 2000 RI Turism och rörligt friluftsliv Teckenfö RI RI Skala 1:2 000 Dokumentdatum: meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:2 000 Figur 2. Karta över riksintressen inom det aktuella utredningsområdet. 2 meter vid brostödet. Stränderna stupar brant ned mot älven och består bland annat av sprängsten som lagts upp efter en tidigare sänkning av älven. 3.2 Projektbeskrivning för rivning av bro En rapport för rivning av bro har tagits fram av COWI på uppdrag av Trafikverket, daterad (se bilaga 2). Rivning av bron exklusive bågfundament planeras att ske i tio etapper. För att minimera påverkan på Gullspångsälven och dess fauna föreslås att bron delas i mindre bitar genom vajersågning vid rivning. Rivning av etapp 1-8 planeras ske med vajersågning och etapp 9-10 (brostöden) planeras att rivas med hjälp av grävmaskin försedd med bilningshammare. Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven 7

8 Figur 3. Vägbro Figur 4. Fyllning mot bron är utförd med sprängsten För att bron ska kunna rivas måste en underliggande ställning anordnas, vilken monteras mot brobågarna och grundläggs på betongfundament som gjuts fast på berget under bron. Eftersom älvfåran ligger närmare det södra brostödet är utrymmet för ställningen mindre på den södra sidan jämfört med den norra. För den mittersta delen av bron finns ingen möjlighet att placera en underliggande ställning eftersom älvfåran är belägen i denna del. Brons mittersta del behöver därför hållas på plats under rivningsarbetet med hjälp av längsgående balkar som förankras i brobanan, alternativt att mobilkranen håller den aktuella delen under sågningsarbetet. Bron delas med hjälp av vajersågning, alternativt konventionell betongsågning med klingsåg, i totalt åtta stycken delar. Under sågningsarbetet ska mobilkranen vara kopplad till den aktuella brodelen. De lossågade brodelarna lyfts bort med en 200 tons mobilkran för att sedan transporteras till anvisat upplag för krossning och separering av armering. Sågningsarbetet utförs under vattenbegjutning, vilket både underlättar sågningen och minimerar dammbildningen. Kylvatten och slam från sågningen samlas upp i en uppsamlingsanordning som hängs upp under bron. Från denna uppsamlingsanordning leds sedan slammet till container eller annat lämpligt kärl som placeras på marken i anslutning till brons landfästen. Den sista delen som rivs är brons anfang (landfästen). Rivning av landfästen sker till en nivå på ca 1 meter under markytan. Anfangen schaktas fram och rivningen sker med grävmaskin som är försedd med bilningshammare. Bilningen sker under vattenbegjutning för att minska dammbildningen. För att förhindra att lossbilad betong hamnar i älven anläggs skyddsvallar kring anfangen. Material till dessa vallar tas från befintligt och uppschaktat material. När rivningsarbetet är avslutat kommer marken att återställas med nivåer och släntlutningar som anpassas till omgivande terräng. För att kunna riva bron måste etablering ske på den södra sidan av bron på grund av utrymmesskäl. Området mellan bron och anslutningen till Storgatan, som består av asfalterad väg, kan användas för etablering. 3.3 Ledningar Cirka fyra meter öster om bron finns en teleledning (luftledning) som går parallellt med bron. På västra sidan om bron finns en elledning (10 kv luftledning) som också den går parallellt med bron, på ett avstånd av cirka 6 meter. 3.4 Angränsande anläggningar Alldeles intill bro finns en järnvägsbro som ligger uppströms den aktuella vägbron, se figur 5. Bron är en sk fackverksbro som är byggd 1875 och anses ha ett kulturhistoriskt värde. Bron är försedd med en 8 Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven

9 Figur 5. Järnvägsbro uppströms den aktuella vägbron. farbana av trä och används numera som gångbro. Under perioden maj-september trafikeras järnvägsbron av dressiner. Tågtrafiken har varit nedlagd sedan år 1994 då den lades ner på grund av dålig efterfrågan. En kraftstation som ägs av Fortum ligger i nära anslutning till bron på dess sydöstra sida, se figur 5. Kraftstationen byggdes i början av 1900-talet. I början av 70-talet skedde en omfattande utbyggnad av kraftverket med en sänkning av älven som följd. 4 Mål och krav 4.1 Miljökvalitetsmål Miljömål finns på olika nivåer, för olika sektorer och för olika geografiska områden. Miljöbalken är grundläggande för allt miljöarbete, däribland miljökvalitetsmålen. Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål, vilka beskriver kvaliteter och tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är hållbara på lång sikt. Syftet med miljömålen är att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god hushållning med naturresurserna. Målen ska uppnås inom ett generationsperspektiv, det vill säga till år Projektets inverkan på de nationella miljömålen kommer att utredas i kommande MKB. Hänsyn kommer också att tas till regionala och lokala miljömål. Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven 9

10 4.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kapitlet miljöbalken, och som beskriver lägsta godtagbara miljökvalitet inom några ämnesområden. Enligt 5 kap 1 miljöbalken framgår att Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Det finns MKN för utomhusluft, omgivningsbuller, vattenförekomster samt fisk och musselvatten. MKN omfattar dels gränsvärden som ej får över- eller underskridas, dels riktvärden som ska eftersträvas och ej bör överskridas. Gullspångsälven inom det aktuella området är enligt EGs ramdirektiv för vatten (Vattendirektivet) klassat som ett vattendrag med måttlig ekologisk potential (ID-nr: SE ). Den aktuella delen av vattendraget, den s.k. vattenförekomsten, är väsentligt fysiskt påverkad genom vattenkraftsproduktionen i vattenkraftverket vid Gullspång. Gällande kvalitetskrav är att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk potential senast år Gullspångsälven har flödesförändringar som gör att god status sannolikt inte kommer att uppnås till år 2015, vilket är gällande målsättning inom Vattendirektivet för alla vattenförekomster. Gullspångsälven omfattas av ett generellt undantag från miljökvalitetsnormen att uppnå god ekologisk status/potential i form av en tidsfrist till år Den kemiska statusen för den aktuella vattenförkomsten är god kemisk ytvattenstatus exklusive kvicksilver, och kvalitetskravet är att vattenförekomsten även år 2015 ska ha god kemisk ytvattenstatus. Gullspångsälven ingår i det skyddade området Vänern med Klarälven och Gullspångsälven (SEFI1027) och omfattas av miljökvalitetsnormer enligt fisk- och musselvattenförordningen. 5 Miljöförutsättningar, konsekvenser och åtgärder 5.1 Landskapsbild Förutsättningar Den aktuella vägbron är belägen i Gullspångs tätort. Fortums kraftstation ligger i direkt anslutning till området, se figur 5. Gullspångsälven rinner under vägbro och intilliggande järnvägsbro. Området uppströms broarna domineras sedan år 2004 av en återställd torrfåra där kraftverkets utloppskanal, kraftverksdamm, industribyggnader och laxtrappa är belägna. Nedströms broarna rinner Gullspångsälven i sin naturliga fåra. Området längs älven kantas till viss del av lövskog som buskar och träd av klibbal, hägg, lönn, björk etc Konsekvenser Den planerade rivningen av bro innebär en viss förändring av den lokala landskapsbilden jämfört med nuvarande förhållande. Den intilliggande järnvägsbron kommer att synas i större utsträckning och därmed få en mer framträdande roll i landskapsbilden. 10 Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven

11 5.2 Natur- och vattenmiljö Förutsättningar Gullspångsälven är ett av Vänerns större tillflöden. Avrinningsområdet är mer än femtusen kvadratkilometer stort och medelvattenföringen är cirka 63 kubikmeter per sekund. Älven har sina källområden i Dalarna. Gullspångsälven har god vattenkvalitet och hyser en mångformig fisk- och bottenfauna. Älvens stora biologiska värde ligger främst i det unika lax- och öringbeståndet. Både Gullspångslaxen och öringen är av riksintresse och mycket skyddsvärda. Den vilda Gullspångslaxen är helt beroende av kvarvarande forssträckor som lek- och uppväxtmiljö. Gullspångslaxen är en av de få kvarvarande sötvattenslevande laxpopulationerna i Europa och den enda som bedöms vara föga påverkad av utsättning och avel. Bland övriga fiskarter som förekommer i reservatet kan nämnas stensimpa, asp, abborre, gädda, lake, id, mört och ål. Fågelfaunan inom det aktuella området är artrik, med arter som rörsångare, sävsparv, skäggdopping och sothöna. Under vintern fungerar Åråsforsarna, i den nedersta delen av älven, som en livsnerv för övervintrande fåglar som exempelvis strömstare. Vissa vintrar har rördrom, smådopping och vattenrall setts, liksom kungsfiskaren. Miljön är känslig för regleringspåverkan som exempelvis korttidsreglering, grumling eller aktiviteter som kan påverka vattenmiljön eller lekbottnarna negativt. Sedan år 2006 är fiske förbjudet året runt i området öster om den aktuella vägbron och järnvägsbron. Utredningsområdet ingår även i Gullspångsälvens fiskevårdsområde. Naturreservat Naturreservat är ett av de viktigaste och vanligaste sätten att skydda värdefull natur på ett långsiktigt sätt i Sverige och i många andra länder. Bildandet av naturreservat är ett av flera medel för att uppnå de av riskdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Den aktuella bron korsar en del av Gullspångsälven som ligger inom naturreservatet Gullspångsälven, vilket bildades år Syftet med naturreservatet är bland annat att: Säkerställa och förbättra uppväxtmiljöer, vandringsvägar och lekområden för Gullspångslaxen och Gullspångsöringen samt gynna andra skyddsvärda, vattenanknutna arter. Skydda och återskapa trädridåer och andra värdefulla miljöer längs älvens stränder. Gullspångsälven är ett av Vänerns större tillflöden. Den del av älven som ingår i naturreservatet rinner från Skagern ut i Åråsviken i den nordöstra delen av Vänern. I den nedersta delen av älven ligger de värdefulla Åråsforsarna. Den totala fallhöjden från Skagerns yta till utloppet i Vänern är ca 25 meter. Natura 2000 Bro är belägen inom Natura 2000-område Gullspång (SE ). Syftet med området är att bidra till att upprätthålla eller återställa gynnsam bevarandestatus för alla naturtyper och arter (inom habitet- och fågeldirektivet) som finns inom området. Det främsta bevarandesyftet är att skydda och återställa forsar och andra värdefulla vattenmiljöer i älven, säkerställa och förbättra uppväxtmiljöer, vandringsvägar och lekområden för den genetiskt unika Gullspångslaxen. Därigenom gynnas också Gullspångsöringen och andra skyddsvärda, vattenanknutna arter. Det är också viktigt att skydda och återskapa trädridåer och andra värdefulla miljöer längs älvens stränder och bibehålla öppna vattenytor, fria vandringsvägar samt de naturvärden som finns i grunda vattenområden. Regeringen fattade beslut om att området skulle klassas som Natura 2000 i juli år En mindre anslutande del har därefter sammanfogats med det större området. Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven 11

12 Djur- och v --- Naturmiljö o Gullspång Gullspångs Teckenförklari Utrednings Övriga intressen Naturreser RAMSAR Naturmiljö och friluftsliv E Fiskevårdso Tillståndspl Gullspång Gullspångs kommun Teckenförklaring Utredningsområde Övriga intressen Naturreservat Djur- och växtskydd RAMSAR - Skydd av våtmarker E Fiskevårdsområde Tillståndspliktig anläggning meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:2 000 Do Figur 7. Karta över naturmiljöintressen inom det aktuella området. Projekt Gullspångslaxen År 2003 startades projekt Rädda Gullspångslaxen, som sedan starten genomfört viktiga insatser med fokus på laxen, eftersom denna fiskstam är unik. Projektet har haft som syfte att stärka och säkerställa det naturliga beståndet av Gullspångslax. Genom utbyggnaden av vattenkraften i Gullspångsälven har laxens och öringens lekmöjligheter begränsats, men aldrig utplånats. Idag utgör det vilda beståndet mindre än en procent av Vänerns laxar. För att nå projektmålet och genomföra de viktigaste åtgärderna inom tre år kombinerades ändrad vattenhushållning med tekniska anläggningar och andra miljöförbättrade åtgärder. Bland annat uppfördes en ny damm och en ny laxtrappa, återställning av Gullspångsforsen gjordes samt utsättning av yngel från genetiskt kontrollerade stammar. Även påfyllning av naturgrus har gjorts för att utöka arealen lämpliga lek- och uppväxtområden i älven. Vattenhushållningen kunde ändras genom en ansökan om ny vat- la 1:2 000 Dokumentdatum: Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven

13 tenreglering i älven, som ledde fram till en ny vattendom år Genom en ny reglering har de snabba vattenståndförändringarna minskat väsentligt, vilket ger förbättrade livsmöjligheter för Gullspångslaxen. Ramsarområde Cirka 200 meter väster om vägbro ligger Ramsar-området Kilsviken, som ingår i den s.k. Ramsarkonventionen eller våtmarkskonventionen. År 2010 omfattade konventionen 160 länder. Medlemsländerna har bl.a. åtagit sig att främja bevarandet av våtmarker och fågelarter som lever i våtmarker genom att skapa naturreservat och ordna tillsyn. Ett Ramsar-område ska vara av internationellt intresse, vilket det anses vara om det förekommer sällsynta våtmarkstyper, hotade växt- och djurarter eller om det hyser minst våtmarksfåglar. Strandskydd Gullspångsälven omfattas av generellt strandskydd enligt 7 kap 13 miljöbalken. Strandskyddet omfattar både land- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen Konsekvenser och åtgärder För att bron ska kunna rivas måste en underliggande ställning anordnas, vilken monteras mot brobågarna och grundläggs på betongfundament som gjuts fast på berget under bron, se avsnitt 3.2. Detta arbete innebär en mindre påverkan på naturmiljön nära älvens strandlinje. En mindre mängd sly och buskage kommer att tas bort under bron vid älvens södra sida. Omfattningen kommer dock vara ytterst begränsad och påverkan anses som liten. För att få göra åtgärder inom strandskyddat område krävs dispens enligt 7 kap 18 miljöbalken. Gullspångslaxen och öringen kan komma att påverkas negativt av brorivningen på grund av det buller som rivningsarbetet ger upphov till. Arbetet kommer dock att ske under en begränsad tid. Bullerstörande åtgärder ska undvikas under fiskens lek- och vandringsperiod, september-december samt april-maj. I övrigt förväntas ingen negativ påverkan på fiskfauna och vattenmiljö inom området. Rivningen är bron kommer att göras på bästa möjliga sätt ur miljösynpunkt. Bron kommer att rivas på ett sätt som eliminerar alla former av spill (olja, diesel etc) till älven och så att inget rivningsmaterial hamnar i vattnet. För att hindra att nedfallande rivningsmaterial, slam och kylvatten hamnar i älvvattnet vid sågning och rivningsarbete ska en uppsamlingsanordning hängas upp under bron. Från uppsamlingsanordningen leds slam och kylvatten via en slang till en container eller ett annat lämpligt kärl, som placeras på marken i anslutning till respektive brofäste. Vid rivning av brons anfang används skyddsvallar som förhindrar att lossbildad betong, slam och kylvatten hamnar i älven. För ytterligare information, se avsnitt 3.2. och bilaga 2 - avsnitt 7. Bullerstörande åtgärder kan komma att påverka fågellivet inom det aktuella området. Kännedom om särskilda häckningsplatser inom utredningsområdet saknas och enligt Naturskyddsföreningen i Gullspång finns inte kännedom om några särskilt värdefulla arter som häckar inom området vid bron. För att ändå undvika risk för störning under brorivningen bör arbeten under april och maj månad undvikas ur fågelperspektiv. Sammantaget bedöms påverkan på natur- och vattenmiljön som liten om hänsyn tas till fiskens lek- och vandringsperiod samt fåglarnas häckningsperiod. 5.3 Kulturmiljö Förutsättningar Den järnvägsbro som går parallellt med den aktuella vägbron är från 1875 och har kulturhistoriskt värde med en tidstypisk konstruktion och nitade balkar. Järnvägsbron ingår i järnvägssträckan Gullspång-Ervalla som återstår av tidigare Nora-Bergslags Järnväg NBJ. Versamheten hade sin storhetstid under 1920-talet Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven 13

14 Kulturmiljö Gullspång Gullspångs kommun Teckenförklaring --- Kulturmiljö Utredningsområde Fornminnesregistret FMIS Gullspång Gullspångs Teckenförklari Utrednings Fornminne la 1:2 000 Dokumentdatum: meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:2 000 Do Figur 8. Karta över kulturmiljöintressen inom det aktuella området. Figur 9. Laxtrappan uppströms aktuell vägbro. 14 Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven

15 och 1930-talet då hamnen vid Otterbäcken byggdes. Godstrafiken mellan Otterbäcken och Strömtorp lades slutligen ner år I övrigt finns inga kulturmiljöintressen inom det aktuella området. Större fornlämningar finns norr om utredningsområdet, se figur Konsekvenser En rivning av den aktuella vägbron kommer inte att påverka några kulturmiljövärden i närheten av bron. Järnvägsbron inom området kommer att finnas kvar i befintligt skick efter brorivningen och kommer därmed inte att påverkas negativt av rivningsprojektet. Att järnvägsbron kommer att bli mer framträdande efter en rivning av vägbron innebär att brons kulturhistoriska värde blir lättare att uppmärksamma, vilket är en positiv effekt. 5.4 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Bro ligger inom området Vänern med öar och strandområden som är riksintresse med geografiska bestämmelser enligt 4 kap 2 miljöbalken, se avsnitt 3.2. Inom området ska turismen och friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtlighet för exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Den närliggande laxtrappan, öster om den aktuella vägbron, är en attraktion för fiskeintresserade, särskilt under laxens lekperiod oktober-januari, se figur 9. Vandringsmöjligheter finns också i anslutning till laxtrappan. Under perioden maj-september trafikeras järnvägsbron av dressiner från Gullspång till Degerfors. Uppskattningsvis passerar cirka 5-10 dressiner per dag under sommarmånaderna Konsekvenser Den planerade brorivningen kommer inte att innebära att turismen och friluftslivet påverkas inom området. Järnvägsbron möjliggör för gående att ta sig över älven. En parkeringsplats planeras inom området för att turister och andra natur- och fiskintresserade ska kunna ta sig fram i området. Trafikverket planerar även att bygga gångvägar från den nya parkeringsplatsen till gångyta på järnvägsbron. Dessutom finns i närheten av den närliggande laxtrappan idag en parkeringsplats, dit det finns möjlighet att ta sig utan att använda vägbro Vattenresurser Förutsättningar Gullspångsälven är en vattenresurs. Älven är reglerad med en kraftstation uppströms aktuell vägbro som drivs av Fortum. I början av 1970-talet skedde en omfattande ombyggnad av kraftverket då bland annat en sänkning av älven gjordes för att få större fallhöjd vid kraftverket. Sänkningen utfördes genom att en ca 20 meter bred kanal sprängdes ur. Innan ombyggnaden hade kraftstationen en effekt på 20 MW. Effekten är idag fördubblad. Vattenföringen i älven varierar mellan m/s. I extrema fall har 500 m/s noterats. I övrigt förekommer inga naturresurser inom det aktuella området Konsekvenser En rivning av bro kommer inte att innebära någon påverkan på Gullspångsälven som vattenresurs. Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven 15

16 5.6 Masshantering Förutsättningar En rivning av bro innebär att det under byggtiden kommer att schaktas bort och flyttas på schaktoch fyllnadsmassor. Betongen krossas och armeringen separeras. Rivningsmassorna ska transporteras till av miljömyndigheten anvisad och godkänd deponi. Betongen kan återanvändas som fyllnadsmaterial och ska transporteras till deponi för återanvändning Konsekvenser Konsekvenser som kan uppkomma i samband med transport är buller och damning, eller utsläpp från transportfordon. 5.7 Buller Förutsättningar Gullspångslaxen och öringen kan komma att påverkas negativt av brorivningen på grund av det buller som rivningsarbetet ger upphov till, se Arbetet kommer dock att ske under en begränsad tid. Rivningsarbetet beräknas ta ca fyra veckor. Ett fåtal privatbostäder ligger i närheten av området. Konsekvenser Bullerstörningar kommer att ske under ca fyra veckors tid i samband med att bron rivs. Bullret kommer ske under en mycket begränsad tid varför påverkan anses som liten för de människor som bor i de få bostäder som ligger i närheten av området. Närmsta hus är beläget knappt 100 meter från den aktuella vägbron. 16 Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven

17 Bilaga 1 - Detaljplan Samrådsunderlag Ansökan om vattenverksamhet - Rivning av bro över Gullspångsälven 17

18 VÄGVERKET Region Väst BRO Objekt nr RAPPORT för rivning av BRO ÖVER GULLSPÅNGSÄLVEN I GULLSPÅNG Rev. Avser Rev datum Egenkontr (Sign/Dat) Godkänd (Sign/Dat.) A Justering efter möte med Länsstyrelsen LALH/ Marita Karlsson Upprättad av Egenkontroll (Sign/Dat) Just efter granskn (Sign/Dat) Lasse Lundh LALH/ Uppdragsledare Dokumentnummer... Thomas Darholm /09-RAP001 COWI AB Certifierad enligt/certified ISO 9001, ISO 14001, OHSAS HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE Adress/Address: Skärgårdsgatan 1 Telefon/Telephone: +46 (0) Org.nr/Reg. No.: Box Telefax/Fax: +46 (0) Säte/Reg. office: Göteborg SE GÖTEBORG Hemsida/Home page: Göteborg Alingsås Helsingborg Herrljunga Jönköping Karlstad Kristianstad Linköping Malmö Skövde Stenungsund Stockholm Vänersborg

19 Fackområde, Avd / Discipline, Dept INFRATEKNIK Dokumenttyp / Type of document RAPPORT Projekt, Uppdrag, Ärende / Project, Assignment, Subject Vägverket Region Väst Rivning av bro över Gullspångsälven i Gullspång Kapitel / Chapter Sida nr / Page No. Dokumentnr / Document No. Rev /04-RAP001 Utfärdare / Issuer Lasse Lundh 1(13) Datum/ Date Rev. dat. / Date of rev Innehållsförteckning Sid 1 INLEDNING 3 2 BAKGRUND Historik Skador Beslut om utrivning 4 3 BROBESKRIVNING Brotyp Grundläggning Motfyllning och koner 5 4 BROLÄGET 5 5 ANGRÄNSANDE ANLÄGGNINGAR Järnvägsbro Fortums kraftstation Utfarter El- och teleledningar 6 6 NATUR OCH MILJÖ Naturreservat Gullspångsälven Krav på skyddsanordningar 7 7 ARBETSBESKRIVNING RIVNING Omfattning Etablering Åtkomlighet Temporära konstruktioner Skyddsanordningar mot spill i älven Rivningsmetod Maskiner och utrustning Omhändertagande av rivningsmaterial 11 8 ARBETSMILJÖ 13 k:\uppdrag10\162935\16-prj\04-bsk\ _anmälan_vattenverksamhet\rap001_gullspang_rivn2.docx/list

20 Fackområde, Avd / Discipline, Dept INFRATEKNIK Dokumenttyp / Type of document RAPPORT Projekt, Uppdrag, Ärende / Project, Assignment, Subject Vägverket Region Väst Rivning av bro över Gullspångsälven i Gullspång Kapitel / Chapter Sida nr / Page No. Dokumentnr / Document No. Rev /04-RAP001 Utfärdare / Issuer Lasse Lundh 2(13) Datum/ Date Rev. dat. / Date of rev Bilagor Bilaga 1: Rivningsetapper inkl volym- och viktuppgifter RAP001_Bil1 Bilaga 2: Rivningsprincip RAP001_Bil2 Bilaga 3: Uppsamlingsanordning för kylvatten vid sågning RAP001_Bil3 Bilaga 4: Uppställning mobilkran RAP001_Bil4 Bilaga 5: Princip säkring av last RAP001_Bil5 Bilaga 6: Tidplan RAP001_Bil6 Bilaga 7: Kostnadssammanställning RAP001_Bil7 k:\uppdrag10\162935\16-prj\04-bsk\ _anmälan_vattenverksamhet\rap001_gullspang_rivn2.docx/list

21 Fackområde, Avd / Discipline, Dept INFRATEKNIK Dokumenttyp / Type of document RAPPORT Projekt, Uppdrag, Ärende / Project, Assignment, Subject Vägverket Region Väst Rivning av bro över Gullspångsälven i Gullspång Kapitel / Chapter Sida nr / Page No. Dokumentnr / Document No. Rev /04-RAP001 Utfärdare / Issuer Lasse Lundh 3(13) Datum/ Date Rev. dat. / Date of rev INLEDNING Den gamla bron över Gullspångsälven på väg 2981 i Gullspång skall rivas. Bron ligger inom naturreservat Gullspångsälven som också har föreslagits ingå i ett europeiskt nätverk av skyddade områden, NATURA För att skona miljön och minimera påverkan på älven och dess fauna föreslås att bron delas i mindre bitar genom vajersågning. Betongen krossas och armeringen separeras och transporteras till deponi för återvinning. Arbetet beräknas ta fyra veckor och är kostnadsberäknat till kronor. Det är en sammanfattning av utförande och dess krav som denna rapport avser. k:\uppdrag10\162935\16-prj\04-bsk\ _anmälan_vattenverksamhet\rap001_gullspang_rivn2.docx/list

22 Fackområde, Avd / Discipline, Dept INFRATEKNIK Dokumenttyp / Type of document RAPPORT Projekt, Uppdrag, Ärende / Project, Assignment, Subject Vägverket Region Väst Rivning av bro över Gullspångsälven i Gullspång Kapitel / Chapter Sida nr / Page No. Dokumentnr / Document No. Rev /04-RAP001 Utfärdare / Issuer Lasse Lundh 4(13) Datum/ Date Rev. dat. / Date of rev BAKGRUND 2.1 Historik Bro över Gullspångsälven på väg 2981 i Gullspång är byggd 1935 och är idag i dåligt skick och i behov av stora reparationer. Brons bärighet har, efter kontrollberäkningar 1988, satts ned till en maximal boggielast på 3.9 ton. Senare studier av brons dimensioner och tillstånd visar att denna lastbegränsning sannolikt behöver sänkas ytterligare. Detta innebär att bron inte kan upplåtas för tung trafik. Av bärighetsskäl har också vägtrafiken begränsats till ett körfält. 2.2 Skador Bron har idag omfattande skador. Broräcket är starkt korrosionsangripet och uppfyller inte dagens kapacitetskrav för broräcken. Kantbalkarna har stora skador med där betong spjälkat loss och korroderad armering. Spjälkskador, på grund av armeringskorrosion, finns även på ett flertal ställen bland annat underkant brobaneplatta. Bron har reparerats ett flertal gånger. Senast 1998 då dess hjässled reparerades och förstärktes temporärt i avvaktan på beslut om brons framtid. 2.3 Beslut om utrivning På grund av brons dåliga tillstånd och begränsade möjligheter, att till rimliga kostnader restaurera bron, har Vägverket Region Väst beslutat att riva bron. Projektet ingår i Vägverkets Underhållsplan för broar och är aktuellt för ett genomförande k:\uppdrag10\162935\16-prj\04-bsk\ _anmälan_vattenverksamhet\rap001_gullspang_rivn2.docx/list

23 Fackområde, Avd / Discipline, Dept INFRATEKNIK Dokumenttyp / Type of document RAPPORT Projekt, Uppdrag, Ärende / Project, Assignment, Subject Vägverket Region Väst Rivning av bro över Gullspångsälven i Gullspång Kapitel / Chapter Sida nr / Page No. Dokumentnr / Document No. Rev /04-RAP001 Utfärdare / Issuer Lasse Lundh 5(13) Datum/ Date Rev. dat. / Date of rev BROBESKRIVNING 3.1 Brotyp Bron är en så kallad bågskivebro av armerad betong med total längd 52 meter och teoretisk spännvidd 48 meter. Huvudbärverket består av två stycken bågar med ovanpåliggande vertikala skivor som bär upp brobanan. Bågarna är förbundna med varandra genom sex (6) stycken tvärbalkar. Överbyggnaden består av en relativ tunn platta som kragar ut en meter från bågen. Total brobredd 6 meter. Bron har idag ett körfält med bredden 3.7 m. Körfältet begränsas av två stycken platsgjutna betongbalkar som ligger ovanpå beläggningen och är förankrade i brobanan med dubbar av stål. Bron är utförd av slakarmerad betong. Leder finns vid båganfangen och i brohjässan. Brobanan har en beläggning av ca 70 mm asfalt på ett tätskikt av gjutasfalt. 3.2 Grundläggning Brons båda ändstöd (anfang) är grundlagda på berg. 3.3 Motfyllning och koner Fyllning mot bron är utförd med sprängsten. Koner är utförda av sten som är ordnad i ytan. 4 BROLÄGET Bron spänner över Gullspångsälvens dalgång strax nedströms Fortums kraftstation i Gullspång. Marken i broläget består på den södra sidan huvudsakligen av berg i dagen. På den norra sidan består marken närmast älven av berg i dagen. Berget överlagras av jordmaterial med en mäktighet av 0 meter närmast älven till ca 2 meter vid broanfang. Stränderna stupar brant ned mot älven och består bland annat av sprängsten som lagts upp efter en tidigare sänkning av älven. Vegetationen består huvudsakligen av lövskog samt busk- och slyvegetation. k:\uppdrag10\162935\16-prj\04-bsk\ _anmälan_vattenverksamhet\rap001_gullspang_rivn2.docx/list

24 Fackområde, Avd / Discipline, Dept INFRATEKNIK Dokumenttyp / Type of document RAPPORT Projekt, Uppdrag, Ärende / Project, Assignment, Subject Vägverket Region Väst Rivning av bro över Gullspångsälven i Gullspång Kapitel / Chapter Sida nr / Page No. Dokumentnr / Document No. Rev /04-RAP001 Utfärdare / Issuer Lasse Lundh 6(13) Datum/ Date Rev. dat. / Date of rev ANGRÄNSANDE ANLÄGGNINGAR 5.1 Järnvägsbro Omedelbart uppströms vägbron finns en järnvägsbro där järnvägstrafiken är nedlagd idag. Bron är en fackverksbro av stål som är byggd 1875 och anses ha ett kulturhistoriskt värde. Bron är försedd med en farbana av trä och används numera som gångbro. Planer på en ombyggnad så att bron kan upplåtas för personbilstrafik har diskuterats. 5.2 Fortums kraftstation Fortums kraftstations byggnader ligger i nära anslutning till bron på dess sydöstra sida. Kraftstationen byggdes i början av 1900-talet med en effekt av 20 MW. I början av 70-talet skedde en omfattande ombyggnad av kraftverket med bland annat en sänkning av älvfåran. Effekten är idag 40 MW. 5.3 Utfarter Strax norr om bron och på dess västra sida finns en utfart från en privat fastighet och en anläggning för laxodling. Även på vägens östra sida finns en utfart från en privat fastighet. 5.4 El- och teleledningar Öster om bron finns en teleledning (luftledning) som går parallellt med bron och på et avstånd av ca 4 meter. På västra sidan finns en elledning (10 kv luftledning) som går parallellt med bron på avståndet ca 6 meter. k:\uppdrag10\162935\16-prj\04-bsk\ _anmälan_vattenverksamhet\rap001_gullspang_rivn2.docx/list

25 Fackområde, Avd / Discipline, Dept INFRATEKNIK Dokumenttyp / Type of document RAPPORT Projekt, Uppdrag, Ärende / Project, Assignment, Subject Vägverket Region Väst Rivning av bro över Gullspångsälven i Gullspång Kapitel / Chapter Sida nr / Page No. Dokumentnr / Document No. Rev /04-RAP001 Utfärdare / Issuer Lasse Lundh 7(13) Datum/ Date Rev. dat. / Date of rev NATUR OCH MILJÖ 6.1 Naturreservat Gullspångsälven ligger inom Naturreservatet Gullspångsälven som också är föreslaget att ingå i ett europeiskt nätverk av skyddade områden, Natura I älven finns lekplatser för Gullspångslaxen och Gullspångsöringen och uppströms väg- och järnvägsbron finns en laxtrappa som underlättar för fisken vid dess vandring till lekbottnarna nedanför kraftverksdammen. 6.2 Gullspångsälven Gullspångsälven är sjön Skagens utlopp mot Vänern. Älven är reglerad med en kraftstation uppströms broläget utfördes en sänkning av älven i syfte att få en större fallhöjd vid kraftverket. Sänkningen utfördes genom att en ca 20 meter bred kanal sprängdes ut. Kanalens botten ligger på nivån i höjdsystem RH 70. Älvens bottenläge, som redovisas på brons sammanställningsritning, stämmer alltså inte idag. Vattenföringen i älven varierar mellan 6 m/sek till 230 m/sek. I extrema fall har 500 m/sek noterats. 6.3 Krav på skyddsanordningar Den så kallade gullspångslaxen är en sötvattenlevande laxart och anses vara mycket skyddsvärd. Från naturskyddsmyndigheten ställs därför stränga krav på att bron rivs på ett sätt som eliminerar alla former av spill (olja, diesel etc) till älven och att heller inget rivningsmaterial hamnar i vattnet. Vid betongsågning skall även kylvattnet omhändertas så att det inte rinner ut i älven. Även från kraftverksägaren finns krav på att inget rivningsmaterial får hamna i vattnet. Beträffande mängden slam från vajersågning av bron se k:\uppdrag10\162935\16-prj\04-bsk\ _anmälan_vattenverksamhet\rap001_gullspang_rivn2.docx/list

26 Fackområde, Avd / Discipline, Dept INFRATEKNIK Dokumenttyp / Type of document RAPPORT Projekt, Uppdrag, Ärende / Project, Assignment, Subject Vägverket Region Väst Rivning av bro över Gullspångsälven i Gullspång Kapitel / Chapter Sida nr / Page No. Dokumentnr / Document No. Rev /04-RAP001 Utfärdare / Issuer Lasse Lundh 8(13) Datum/ Date Rev. dat. / Date of rev ARBETSBESKRIVNING RIVNING 7.1 Omfattning Hela bron exklusive bågfundament (anfang) skall rivas. Rivningen sker i tio (10) etapper, se bilaga RAP001_Bil1. Rivning av etapp 1 till 8 sker genom vajersågning och etapp 9 och 10 rivs med hjälp av bilningshammarförsedd grävmaskin. Asfalt och rester från tätskikt skall transporteras till av miljömyndigheterna godkänd deponi. Betongen skall krossas och armeringen skiljas ut varefter betong och armering transporteras till deponi för återanvändning. 7.2 Etablering Etablering måste, på grund av utrymmesskäl, ske på den södra sidan av bron. Området mellan bron och till anslutningen mot Storgatan får disponeras. Marken består av vägbana (asfalterad). Ytor utanför vägbanan består av skogsmark och får inte disponeras utan beställarens tillstånd. 7.3 Åtkomlighet Brons anfang kan idag inte nås med maskiner. För att bygga ställning under brobågarna måste provisoriska tillfartsvägar anläggas. För att komma åt att riva bron fram till och med de båda anfangen måste delar av koner och motfyllning schaktas bort. Detta görs dock först efter att bron har rivits till ett snitt ca 4 meter från kantbalksände. 7.4 Temporära konstruktioner Ställning För att bron ska kunna rivas måste en underliggande ställning anordnas. Denna ställning monteras mot brobågarna och grundläggs på betongfundament som gjuts på framschaktat berg. Älvfåran ligger närmare det södra brostödet vilket innebär att utrymmet för ställningen är mindre på den södra sidan jämfört med den norra. Ställningen utförs med traditionella ställningstorn typ Hünnebeck eller likvärdigt material. För de två bitarna kring mittleden finns ingen möjlighet att placera en underliggande ställning på grund av älvfårans läge. Här måste dessa delar avväxlas med en stålkonstruktion, bestående av längsgående balkar som läggs upp och förankras i brobanan på del 1 respektive 4 och i brobanan på del 2 och 5. Ett alternativ till denna avväxling är att mobilkranen kan hålla den aktuella delen under sågningsarbetet. k:\uppdrag10\162935\16-prj\04-bsk\ _anmälan_vattenverksamhet\rap001_gullspang_rivn2.docx/list

27 Fackområde, Avd / Discipline, Dept INFRATEKNIK Dokumenttyp / Type of document RAPPORT Projekt, Uppdrag, Ärende / Project, Assignment, Subject Vägverket Region Väst Rivning av bro över Gullspångsälven i Gullspång Kapitel / Chapter Sida nr / Page No. Dokumentnr / Document No. Rev /04-RAP001 Utfärdare / Issuer Lasse Lundh 9(13) Datum/ Date Rev. dat. / Date of rev Fundament för ställning Ställningstornen monteras på platsgjutna betongfundament med måtten 1 x 1 meter och med tjocklek minst 300 mm. 7.5 Skyddsanordningar mot spill i älven I princip får inget material eller spill från rivningsarbetet hamna i älven. Älvfåran består i broläget av en ca 20 meter bredd, i berget nedsprängd, kanal. För att hindra att nedfallande rivningsmaterial hamnar i vattnet skall en uppsamlingsanordning anordnas. Från uppsamlingsanordningen leds sedan vattnet via slang till en container eller annat lämpligt kärl som placeras på marken i anslutning till respektive brofäste. En principlösning på hur en uppsamlingsanordning kan utföras visas i bilaga 3, PRO_Bil Rivningsmetod På grund av den känsliga miljön skall bron rivas genom att bron sågas i mindre bitar med hjälp av vajersåg alternativt med betongsåg. För att minimera spillet från sågningen delas bron i åtta stycken 5.5 meter långa bitar. Dessa lyfts bort med en mobilkran typ Demag 200 ton eller motsvarande. Sågningen sker under vattenbegjutning som minimerar dammbildning mm och bedöms vara den mest skonsamma metoden för miljön. En principlösning på hur rivningen kan utföras visas i bilaga RAP001_Bil2. Volym- och viktuppgifter se bilaga RAP001_Bil Broräcke Broräcket bibehålls under hela rivningsprocessen av arbetsmiljöskäl Rivning körbanebegränsningar Dubbar i befintliga körbanebegränsningar av betong bilas fram och kapas. Betongbalkarna sågas i mindre bitar och lyfts bort med hjullastare Rivning beläggning och tätskikt Rivning av beläggning inklusive tätskikt sker med tandskyddsförsedd grävmaskin Rivning av överbyggnad Bron delas med hjälp av vajersåg alternativt med betongsåg i åtta stycken bitar enligt bilaga 1, PRO001_Bil1. Sågsnitten läggs vertikalt där första snittet sågas genom mittleden. Därefter rivs den norra brohalvan först och därefter den södra brohalvan. Bron sågas bitar med längden 5.5 meter och där det sista snittet (närmast brofästet) läggs 4 meter från kantbalksänden. Under sågningsarbetet skall mobilkranen vara kopplad till den aktuella brodelen. k:\uppdrag10\162935\16-prj\04-bsk\ _anmälan_vattenverksamhet\rap001_gullspang_rivn2.docx/list

28 Fackområde, Avd / Discipline, Dept INFRATEKNIK Dokumenttyp / Type of document RAPPORT Projekt, Uppdrag, Ärende / Project, Assignment, Subject Vägverket Region Väst Rivning av bro över Gullspångsälven i Gullspång Kapitel / Chapter Sida nr / Page No. Dokumentnr / Document No. Rev /04-RAP001 Utfärdare / Issuer Lasse Lundh 10(13) Datum/ Date Rev. dat. / Date of rev De lossågade brodelarna lyfts bort med mobilkran som ställs upp med främre stödbenen ca 2 meter från respektive broände. Mobilkranen kräver ett utrymme på 10 x 10 meter vilket innebär att en packad utfyllnad med bredden 3 meter på ömse sidor av vägen måste utföras, se bilaga 4, PRO001_Bil4. Denna breddning måste utföras både på den södra och norra sidan av bron. Brodearna lyfts med hjälp av sling bestående av kätting som träs genom borrade hål, Ø100 mm, i brobanan, se bilaga 5, PRO001_Bil5. Brodelarna lastas på trailer och transporteras, till av beställaren, anvisat upplag där krossning och separering av armering skall göras. Före transport skall broräcket rivas med skärbrännare eller annan lämplig utrustning (t ex vinkelslip). Navföljarbalken demonteras för att sedan användas vid montage av vägräcke, se Mängden kylvatten som används vid vajersågningen beräknas till ca 3 m³. Mängden betongspill från sågningen är ca 200 liter för de snitt som ligger ovan älven och där uppsamlingsanordning krävs. Totala mängden betongspill är ca 500 liter Rivning av landfästen (anfang) Befintliga koner av sten och fyllning mot bron schaktas bort. Rivning av resterande del av överbyggnad och landfäste sker med grävmaskin försedd med bilningshammare. Rivning sker till en nivå ca en meter under omgivande mark. För att minimera dammbildning sker bilningen under vattenbegjutning. För att hindra att lossbilad betong hamnar i älven anläggs en skyddsvall nedanför landfäste. Material till skyddsvallen tas från de rivna brokonerna. 7.7 Maskiner och utrustning Grävmaskin Larvgående grävmaskin används vid byggande av tillfarter till brons anfang och vid breddning av vägen vid mobilkranens uppställningsområde Hjullastare Hjullastare med skopa respektive gaffel används vid rivning av körbanebegränsare mm Mobilkran För lyft av kapade brodelar krävs en 200 tons mobilkran typ Demag 200 eller motsvarande Vajersåg För sågning av hela tvärsnittet i en följd. k:\uppdrag10\162935\16-prj\04-bsk\ _anmälan_vattenverksamhet\rap001_gullspang_rivn2.docx/list