Inventeringskarta. Kortfakta Hörnefors. Nuläge Hörnefors. Inventeringskarta. Hörnefors
|
|
- Arne Gustafsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklingsplan stationsnära bebyggelse Hörnefors 20
2
3 Inventeringskarta Bostäder GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden Kortfakta Hörnefors Hörnefors är en tätort i Umeå kommun. Hörnefors ligger 25 km söder om Umeå. Antal invånare i Hörnefors tätort är ca Hörnefors kommundel har egen kommundelsnämnd som beslutar i praktiska frågor. Hörnefors är ursprungligen en järnbruksby från slutet av 1700-talet. å södra udden fanns verksamhet med pappersbruk fram till Hörneån appersbruket f.d. har byggts om till företagshotell i kommunal regi. Utställning om fotbollsspelaren Gunnar Nordahl finns i f.d. kommunalhuset. Tätort där flertalet invånare pendlar till arbete på annan ort, främst Umeå. Hörnefors Hörneån Nuläge Hörnefors Botniabanan går genom norra delen av tätorten på en ny järnvägsbro försedd med bullerskydd av glas. Nya stationshuset förbinder nedre entrén med ovanförliggande perronger. Byggnaden innehåller lång trappa, hiss, väntutrymme samt tekniska utrymmen. Utanför entrén finns hållplats för anslutande busstrafik. Tätorten delas av Hörnån i nord-sydlig riktning. Området längs ån ger ett inbjudande parklandskap med bebyggelse på ömse sidor benämnt Västermalm och Östermalm. Bostadsbebyggelsen består mest av villor från sekelskiftet 1900 fram till 1980-talet, på relativt stora tomter. I tätorten finns även två mindre kommunalt ägda punkthusområden i fyra-fem våningar. Tusen meter söder om resecentret är centrum med service koncentrerad, bl.a. butiker, skola, äldreboende, mödravård, bad, idrottsplats, idrottshall och brandstation m.m. Ytterligare 1500 meter söder ut på Hamnskärs udde mot havet ligger företagshotellet inrymt i f.d. pappersbruket. Hörneån Inventeringskarta 22
4 Bostäder GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden Kommunens strategiska planering Översiktsplanen I kommunens översiktsplan nämns Hörnefors endast i kortare texter angående bl.a. Bostadsbyggandet skall främjas. Finns tillgängligt ett antal småhustomter i Hörnefors. Kopplingen till Hörnån är karaktärsskapande och bör bevaras. Fjärrvärme skall på sikt finnas i Hörnefors. Hörneån Återvinningscentral har ordnats i Hörnefors. Brandstation i Hörnefors ger utryckningstid på under 10 minuter. Tillgänglighet Läge och målpunkter Hörnefors Hörneån Hörnefors har förutom sin nya station också ett litet centrum som består av ett kommundelskontor, vårdcentral, affär, skola samt simhall. Centrum ligger i knutpunkten Kungsvägen, Bruksgatan och Industrivägen. Tre av dessa vägar ansluter till E4. Bruksgatan förbinder resecentrum med Hörnefors centrum. Söder om centrum ca 1,7 km ligger pappersbruket som numera är nerlagt och omvandlat till industrihotell med flera olika verksamheter. Från stationen ner till Hörnefors centrum är det ganska exakt 1 km och det är främst längs Bruksgatan som förbinder dessa noder som Hörnefors i första hand bör utvecklas. Söder om Hörnefors centrum ligger Centralskolan (F-9) med tillhörande sporthall. Buss Till stationen ansluter en hel del bussar, linje 10,11 och 100. Samt även linje 126 och 128 som också går till Hörnefors centrum. arkering Ca 60 platser för infartparkering samt cykelparkering finns intill resecentret. Hörneån Tillgänglighetskarta 23
5 GC-vägar Det finns en GC-väg som förbinder resecentrum med Hörnefors centrum samt skolan. Det finns också gc-vägar som förbinder de olika kvarteren men mycket av GC-trafiken sker i blandtrafik. Utveckling av verksamheter ur ett tillgänglighetsperspektiv er bör i första förläggas så att transporter till och från verksamheterna fungerar. Lägen nära E4 är lämpliga då både anslutningar och skyltlägen samt god tillgänglighet till kommunikationer är möjlig. En gen GC-väg mellan stationen och exploateringsområdena är viktigt för att främja det kollektiva resande. Gångsträckan till/från stationen kan då hållas kort, meter vilket motsvarar ca 4 minuter gångtid. Utveckling av bostäder ur ett tillgänglighetsperspektiv För Hörnefors är förutsättningarna för bostäder goda ur ett tillgänglighetsperspektiv till Umeå. Efterfrågan är i dagsläget inte så stor men har en uppåtgående trend. Därför är förutsättningarna för nyexploatering begränsade. För att utveckla den goda tillgängligheten till Umeå och de snabba kommunikationerna med tåg är det därför viktigt att Hörnefors får en tydligare identitet som stark tätort. En åtgärd är förtätning av Bruksgatan med bostäder i radhus (stadsradhus), vilket förstärker gaturummet så att bruksgatan upplevs mer som gata än som väg. Det bör finnas en naturlig känsla av vilja färdas till fots eller med cykel mellan stationen och Hörnefors centrum. Att vägen också är krökt borde på sikt också bidra till ett vackert gaturum. Figur. 17: Bebyggelse intill vägen för att skapa ett tydligare gaturum. Små eller inga förgårdar och tomter mot allmänningen som idag utgörs av bollplan och lekpark. 24
6 Förtätningskarta Bostäder GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden Stationsnära bebyggelse Hörnefors Längs Bruksgatan ligger både tågstationen och centrum. De två målpunkterna längs gatan kan betraktas som två noder, som med fördel kan förtätas med bostäder, handel och service. Detta för att öka tryggheten och trivseln, samt skapa ett mer aktivt stadsrum. Hörneån Hörnefors kan erbjuda ett boende med hög livskvalitet och närhet till havet. Med nya Botniabanan öppnas möjligheter att pendla från Hörnefors till större orter. En havsnära nyexploatering kan därför vara intressant och lockande för nya invånare. er Hörnefors Ytterligare exploatering för framtida boende kan ske längs Kungsvägen i nordost, som förlängning av tidigare exploatering från tidigt 1980-tal. Nya företagsetableringar kan strategiskt placeras mellan E4:an och nya Botniabanan, med access från E4:an. Skyltläget blir bra sett från både Botniabanan och E4:an. Området nås nära och lätt från nya järnvägsstationen. Vid platsbesök i kommunen intervjuades följande tjänstemän: Hörneån Isabella Forsgren, planeringschef Olle Forsgren, stadsarkitekt Bostäder Bostäder Bostäder/ handel/ service Hörneån Förtätningskarta 25
7 Utvecklingsplan stationsnära bebyggelse Nordmaling 26
8
9 Inventeringskarta Bostäder GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden Korta fakta Nordmaling Nordmaling tätort har ca invånare, hela kommunen har ca invånare. Nordmaling är ett äldre samhälle med kyrka från 1480 och kustväg från 1600-talet. Nordmaling ligger mitt emellan och ca 50 kilometer från både Örnsköldsvik och Umeå. I Rundvik ligger NÅAB (Nordmalings Ångsågs AB) som startades Olofsfors bruk väst om Nordmaling som startades 1762 är idag museum. Kvar finns Olofsfors AB med tillverkning av detaljer till skogsmaskiner och plogstål. errongen är 457 meter lång, förberedd för 17-vagnars nattåg. Inventeringskarta Nordmalingsfjärden Nordmaling C Nuläge Nordmaling Nya Botniabanan med sitt resecentrum ligger strategiskt som entréport till Nordmaling intill Kungsvägen. Vägen är huvudstråk och förbinder samhällets två ursprungliga byar, Nordmaling och Levar. Intill resecentret ligger av- och påfarter till E4:an. Resecentret är välplanerat med väntyta med mjuka möbler, kafékiosk kombinerat med turistinformation, bokbart mötesrum med tolv platser, bussväntyta och bussgodsterminal mm. Utanför entrén finns infartsparkering om 50 platser och cykelparking. Öster om resecentret och parallellt med järnvägen ligger ett verksamhetsområde med småindustri, verkstäder och platskontor för bl a Vattenfall och Svevia. Längs Kungsvägen som är en del av gamla kustsvägen, ligger blandad bebyggelse med bostäder och handel i en till tre våningar. Centralt längs Kungsvägen ligger kyrkan, skola, kommunalhus och viss handel mm. Större handelsbyggnader ligger längs Rödviksvägen med Systembolag och ICA. Som en ny årsring runt det äldre bebyggelsestråket, finns villor från främst till 1970-talet. Nyare bostadsexploateringar pågår vid Rödviksberget och hamnen, med utmärkta strandnära lägen, där platserna har definierats som LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen). En gång- och cykelväg/vandringsled finns längs hela stranden av Normalingsfjärden från Nordmalingssamhälle till Lögde älv, med planerad fortsättning till Rundvik. 28
10 Bostäder GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden Kommunens strategiska planering Aktuell översiktsplan finns som samrådshandling från Ö:en är av sammanfattande karaktär och pekar på behovet att ha en hög planberedskap för att utnyttja fördelarna och växla upp effekterna av Botniabanan och en trafiksäkrare E4. Fördjupad översiktsplan för Nordmaling-Levar- Olofsfors FÖ redovisar, analyserar och föreslår lösningar speciellt med fokus utifrån de möjligheter Botniabanan kommer att ge. Förbättring av gång- och cykelvägnätet till resecentrum lanera för nya arbetsplatser med korta gångavstånd till resecentrum, Busstråk till Olofsfors, Lögdeå samt Rundvik Busslinje mot Olofsfors, Lögdeå samt Rundvik Handeln kan förstärkas i närhet till resecentrum. Resecentrum förberett för sammanbyggnad med personalintensiv verksamhet E4 Busslinje från Sundsvall, Härnösand, Örnsköldsvik Nordmaling C Busslinje mot Umeå E4 Åsgatan olicy för försäljning av industrimark lanberedskap för nya bostäder i attraktiva lägen Backvägen Gång och Cykelstråk Kungsvägen Rödviksvägen Busslinje mot Levar, Håknäs, Gräsmyr, Hörnefors och Umeå Tillgänglighetskarta Nordmalingsfjärden Handel Centrum 29
11 Tillgänglighet Läge och målpunkter Nordmalings resecentrum ligger strategiskt invid E4 och järnvägen vilket ger smidiga byten mellan tåg och buss. En sluss finns för bussangörning vilket möjliggör för smidiga och trafiksäkra anslutningsresor. Resecentrum trafikeras förutom av regionaltåg (2011) också av bussar, expressbuss längs Norrlandskusten (linje 10 och 11) samt regionbussar. Målpunkter med stor betydelse för regionala/lokala anslutningsresor är Rundvik, Lögdeå, Olofsfors. Utöver dessa närliggande orter finns det ett flertal mindre orter på ett längre avstånd som också drar nytta av regionaltågstrafiken. Buss Från Nordmaling går det 21 dt (dt=dubbelturer, det vill säga tur och returresa) med buss till Umeå med lite olika uppehållsbild och restid, De snabbaste expressbussarna kör sträckan på 50 minuter till NUS (Norrlands universitetssjukhus), men de långsammare bussarna med tätare uppehållsbild trafikerar samma sträcka på 65 minuter. Utöver bussförbindelse finns dt med regionaltåg, för regionaltågen är restiden 26 minuter. Mot Sundsvall och Örnsköldsvik går det 12 dt med buss och mot Örnsköldsvik går det dessutom 7 dt med regionaltåg. Linje 110 som är den buss som trafikerar de närliggande orterna har en anpassad tidtabell för tåg, tillgängligheten med anslutningsfärdmedel är hög. arkering I anslutning till resecentrum finns parkeringsplatser att långtidshyra (med motorvärmaruttag) bilparkering för arbetspendling samt Infartsparkering om 50 p-platser. GC-vägar Gång- och cykelväg anläggs från resecentrum till Nordmalings centrum längs Kungsvägens södra sida. Med cykel nås alla närliggande viktiga målpunkter på attraktiva cykelavstånd: Olofsfors AB 2,4 km Artediskolan 1,6 km Levar 2,3 km Rundvik (med ny bro) 5,6 km Vid resecentrum finns cykelparkering med väderskydd. Utveckling av verksamheter ur tillgänglighetsperspektiv å kort sikt för att underlätta och öka det regionala resandet med regionaltåg ur tillgänglighetsaspekt bör stråket mot centrum förbättras. Mer rörlighet och fler verksamheter bidrar till ökat regionalt resande. För att underlätta anslutningsresor med cykel behöver skyltning till Olofsfors, Rundvik och Levar förbättras från resecentrum. Fortsatt bör områden som efterfrågas för attraktivt boende utvecklas för att vända trenden med utflyttning trots att dessa inte alltid ligger stationsnära. Istället bör man underlätta kopplingen med stråk och utveckla dessa områden ett i sänder så att det inte blir en bebyggelseutspridning. Med goda gång- och cykelvägar kan dessa stråk under stora delar av året nyttjas och möjligheten för boende att klara sig med en bil istället för två förbättras avsevärt. Med en positiv utveckling underlättas arbetet med att förändra stråket resecentrum-nordmalings centrum längs Kungsvägen vilket ökar möjligheterna för handel och service. Utveckling av bostäder ur ett tillgänglighetsperspektiv Nordmaling har kort avstånd till hav och skog, vilket kan ge flera typer av attraktivt boende. Utveckling av kommunikationer ur ett tillgänglighetsperspektiv å lång sikt bör en GC-väg längs Backvägen byggas i samband med att exploateringsytorna där tas i anspråk, det förbättrar framförallt säkerheten men också tillgängligheten till Rundvik. Stationen i Nordmaling är förberedd för nattågsanslutning dvs extra lång plattform och har fördelen gentemot Umeå att fjällen nås hela 40 minuter snabbare. Ur turistsynpunkt finns det en utvecklingspotential att knyta verksamheter till resecentrum som har anknytning till anslutningsresor med buss och nattåg. 30
12 Förtätningskarta Bostäder Exploateringsytor industri, service och handel Nordmaling C Utvecklingsområde stråk, handel Omvandlingsområde industri GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden Omvandlingsområde bostäder, handel Omvandlingsområde handel, service och bostäder Stationsnära bebyggelse Nordmaling Kungsvägen är huvudvägen genom samhället, som förbinder målpunkterna resecentrum och tätortens kommersiella och administrativa centrum. I centrum finns kommunalhus, kyrka, bank och övrig handel blandat med bostäder. Stråket mellan dessa två noder kan på sikt förtätas med en blandbebyggelse av bostäder, verksamheter och handel i en något högre exploatering. Bebyggelsen skapar ett socialt stråk som inger trygghet och ökar tillgängligheten mellan de två noderna. I läge närmare resecentrum kan bebyggelsen öka i exploateringsgrad och byggnadshöjd. Idag finns i stationsnära läge bensinstation, kommunalt förråd, laminatfabrik mm. Delar av dessa verksamheter borde på sikt ersättas av mer personalintensiva verksamheter, service, vård och t.ex serviceboende. Målsättningen är att dessa funktioner tillsammans skall skapa en attraktiv och intensiv nod kring resecentrum, som förstärker effekten av Botniabanans möjligheter. arallellt med järnvägen på båda sidor om resecentrum förläggs nya och flyttade verksamheter. De mer personalintensiva verksamheterna placeras närmare resecentrum. Kommunens satsning på havsnära boende i LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) kan ytterligare utvecklas för att attrahera in- och omflyttning. Norr om järnvägen finns stora oexploaterade områden som är lämpliga för exploatering. Dessa bör dock inte exploateras förrän det utpekade stråket mellan resecentrum och Nordmalings centrum stärkts. Risken finns att en allt för utspridd bebyggelse gynnar ett ökat bilresande och att effekterna av regionaltågssatsningen minskar. För mindre orter är det extra viktigt att det service- och handelsunderlag som finns också tillgängliggörs, annars riskerar verksamheterna att upphöra när fler väljer externhandelsetableringarna i Umeå som exempelvis Strömpilen. De föreslagna LIS-områdena är bättre exploateringsområden för bostäder än skogsområdena norr om E4. Vid platsbesök i kommunen intervjuades följande tjänstemän: Sune Höglander, samhällsbyggnadschef Nordmalingsfjärden Förtätningskarta 31
13 Utvecklingsplan stationsnära bebyggelse Husum 32
14 Inventeringsfoton Bostäder Husum C Dammen 33
15 Bostäder Husum C Korta fakta Husum Husum tätort i Örnsköldsviks kommun Husum har ca 1700 invånare. Inventeringskarta Husum är beläget 25 km nordost om Örnsköldsvik. Största arbetsgivare är M-Reals industrier med ca 870 anställda. Nuläge Husum I Husåns dalgång ligger tätorten Husum med pappers massefabriken M-Real på en udde ut mot havet. Industrikomplexet är imponerande stort och dominerar stadsbilden från de flesta håll. Botniabanan går på bro tvärs genom dalgången, för att sedan mynna in i bergtunnlar. Stationshuset tar upp nivåskillnaden mellan perrong på bron och angöring på marknivå. Byggnaden innehåller lång trappa, hiss samt väntyta. Området närmast stationen är öppet och lågexploaterat. Här finns sportanläggning, station för virkesinvägning samt villagrupperingar. Tätorten är bebyggd på båda sidor Husån i en tämligen låg exploatering. Två mindre centrum har utvecklats, ett nära fabriken med konditori och hotell, samt ett centrum mitt i samhället med ICA-butik, bank, apotek och tandläkare mm. I gamla Konsum har en restaurang och ett auktionsföretag flyttat in. Mellan de två centra finns villabebyggelse från olika tidsperioder, från till 1980-tal. Här finns även skola, fritidsgård, Folkets hus, äldreboende mm. Skyddszoner för industrin reglerar var man kan bygga. Större delen av befintlig tätort ligger inom yttre skyddszonen och begränsar nybyggnation kraftigt inom zonen. Inom tätorten finns tomma och osålda bostäder. Dammen Inventeringskarta 34
16 Kommunens strategiska planering Översiktsplanen Aktuell översiktsplan för Örnsköldsviks kommun är antagen I kapitlet Mark- och vattenanvändning finns en fördjupningsdel avseende kommundelen Husum. Översiktsplanen förespråkar förtätning i befintliga områden som en ekonomisk lösning före nyexploatering. Områden möjliga för förtätning med bostäder: Stationens närområde Centrumområdet (se figur) Husbyn, norr om E4 Husbyåkern Linaberget (10-tal bostäder) Figur. 18: Markanvändning Husum (Ö 2007 Örnsköldsviks kommun) Figur. 19: Figur: Förtätning bostäder i Husum centrum (Ö 2007 Örnsköldsviks kommun) Utbyggnadsområden arbetsplatser/industri: Detaljplan från 2003 för M-Reals utveckling Dombäck norr om E4, samt norr om flygfältsvägen Husbyåkern Öberget Figur. 20: Mon norr om Husum Centrum där flerbostadshus har rivits. Ytor kan exploateras med bostäder/service eller verksamheter som kan rymmas på bostadsfastigheter. Figur. 21: Äldre centrum i Husum i anslutning till M-Reals fabrik, högre exploateringsgrad med flera flerbostadshus. å grund av skyddsavstånd bör ingen utveckling av detta centrum ske. Skyddszoner för störande verksamhet: En inre och en yttre skyddszon har definierats för M-Real industrier. Zonen skyddar mot miljö- och säkerhetsriskerna, som kan uppstå av verksamheten. I den inre skyddszonen skall ej finnas störningskänsliga verksamheter (t ex bostäder). I den yttre skyddszonen skall inte nya bostäder byggas. Men viss komplettering samt standardhöjande åtgärder kan tillåtas. Fördjupad översiktsplan I mars 1998 antog kommunfullmäktige en Fördjupad översiktsplan för Botniabanan och för Husum tätort. Botniabanans sträckning var den dominerande frågan i planarbetet. 35
17 Bostäder Buss mot Ö-vik E4 Buss mot Nordmaling/Umeå GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden Tillgänglighet Läge och målpunkter Stationsläget i Husum har ett något perifert läge i förhållande till bostadsbebyggelse och verksamheter. I anknytning till stationen finns idrottsanläggning och parkeringsytor. God tillgänglighet med gångoch cykelvägar till närliggande bostadsområden, främst till den nordvästra sidan om Husån. En gång- och cykelväg bör byggas enligt översiktsplanen längs Fabriksvägen som förbättrar tillgänglighet till M-Reals fabrik. Det gamla centrumet med hotell och konditori i nära anslutning till fabriken ligger också långt från resecentrum (ca 2 km). Det är enbart den nya nordliga centrumet med affär, bank, tand- och hälsovård samt restaurang som ligger inom gångavstånd från stationen (ca 600 meter ). E4 Buss från Ö-vik Idrottsplatsvägen Husån Buss, parkering och GC-vägar Förutsättningarna för anslutningsresor till regionaltågen med bussangörning, bil- och cykelparkering är goda, dock är gångavståndet långt för att nå den viktigaste målpunkten i Husum, M-Reals fabrik. Fabriken ligger 2,5 km ifrån resecentrum vilket är cykelavstånd men inte gångavstånd vid arbetspendling. 48 p-platser med motorvärmaruttag finns intill stationshuset, samt cykelparkering med skärmtak. Förbättrad tillgängligheten från resecentrum till fabriken via Husums centrum, ökar och underlättar pendlingsmöjligheten med tåg. Det finns flera framkomliga vägar att förbättra anslutningsmöjligheterna. Det kan exempelvis gå en minibuss kopplad till ankomst- och avgångstiderna för tågen som kör en slinga från fabriken via Husum centrum och tillbaks. Beroende på hur denna buss finansieras kan den också anpassas till skolans tider. Fabriksvägen Husum C Bruksvägen Utveckling av verksamheter ur tillgänglighetsperspektiv Tillgänglighetskarta Dammen Husum har två olika centrumbildningar, den ena centrumbildningen (den äldre) ligger i anslutning till fabriken. Där är kommunens vilja att inte förtäta eller utveckla området med tanke på buller och skyddsavstånd. Därför har ett nytt centrum bildats. För Husums del är det svårt att kunna upprätthålla två olika centrumbildningar och det är den nya centrumbildning närmast stationen som ska utvecklas. Avstånden är långa mellan målpunkterna och det är mycket svårt att få ett stråk som fungerar baserat på stråkutvecklingen i början av första kapitlet. Det behövs för Husums del en annan strategi för att utveckla orten utifrån den regionala tågtrafiken och stationsnära bebyggelse. 36
18 Ett tillvägagångsätt är att utveckla tjänsteföretag som kan dra nytta av både M-Reals fabrik och E4 i området närmast stationen. Det behöver vara företag som kan vila på två ben och inte står och väger på utvecklingen av ett stort företag som M-Real. Lämpliga utvecklingsområden är underentreprenörer kopplat till pappersindustrin. er kan vara exempelvis underhåll av olika slag, dels till fabriken men också till all den fordonstrafik som alstras av de varor som transporteras till och från fabriken. Det nära läget till E4 kan också nyttjas för dessa serviceetableringar. Bostadsbebyggelse ur ett tillgänglighetsperspektiv De topografiska förutsättningarna i Husum gör det svårt att utveckla orten utan att lägen med oattraktiva solförhållanden nyttjas. Det gör det speciellt svårt att bygga bostäder med hög tillgänglighet till stationen. De många barriärerna med ån, E4, fabriken samt bergen bestämmer möjligheterna var det går att bygga och exploatera. För verksamheter kan lite mer ogynnsamma lägen användas men de byggbara platserna är få. å sikt bör Husums norra centrum utvecklas till förmån före det södra. En viktig förutsättning är att fabriken finns kvar och utvecklas så att det finns en motor som driver tätorten framåt. Bostäderna som finns i Husum ligger utspridda längs dalgångarna och på södersluttningarna. Flera har god tillgänglighet till stationen men topografin gör det svårt att tillgängliggöra alla bostadsområden. Nya bostäder bör därför i första hand hamna inom gångavstånd till stationen. Lämpliga områden för exploatering när efterfrågan på bostäder ökar är backen norr om nya centrum där flerbostadshusen som revs tidigare låg. 37
19 Förtätningskarta Bostäder Husbyn Husbyåkern GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden Stationsnära bebyggelse Med stor inpendling finns det potential att locka fler att bosätta sig permanent i Husum. Detta kan öka nyproduktionen av bostäder men även öka omflyttning inom tätorten. Den yttre skyddszonen för industrin begränsar ny bebyggelse inom tätorten till områden norr om dammen och vattenregleringen. Nya bostäder i attraktiva strandnära lägen mot havet blir svårt, då utsikten där domineras av industrianläggningar. En kvalitet däremot som tätorten bjuder på är närheten till ett vattendrag med Husån rinnande genom tätorten! Ett blått forsande vattendrag med lummigt grönt närområde. Här kan befintlig bebyggelse förtätas och nya mindre bebyggelsegrupper läggas till. Exploateringsytor bostäder Effektivast är att utnyttja och förtäta befintlig struktur istället för att nyexploatera obebyggd mark. Husum C Gammbacken Ett attraktivt bostadsläge centralt är där snickeriet ligger idag intill Husån. Västerläge med vattenspegel utanför fönstret. Snickeriet kan flytta till bra lägen för småindustri. Området ligger i det yttre skyddsområdet för M-Reals fabrik. Befintligt centrum förtätas och rustas upp, dessutom utnyttjars det fina läge intill Husån. Se även kommunens skiss ovan figur 19. sbyggnader (gärna med personalintensiv verksamhet i flera våningar) kan prövas intill stationen i anslutning till infartsparkeringen. Exploateringsytor service, handel och bostäder Omvandlingsområde verksamheter Dammen Gammbacken, ryggåsen öster om Husån med västerläge och kontakt med vattnet, kan prövas för ytterligare framtida bostadsexploatering. Mer externa lägen för nyexploatering är enligt Ö Husbyn och Husbyåkern. Dessa kan också exploateras som kombinationstomter med småindustri och villor. Vid platsbesök i kommunen intervjuades följande tjänstemän: Thomas Lundgren, planerare Kerstin Rungstad, projekteringsledare exploatering Martin Wernersson, fysisk planerare Förtätningskarta Arne Sandström, mark- och exploateringschef Charlotte Hedlund, planerare 38
20 Utvecklingsplan stationsnära bebyggelse Örnsköldsvik Norra 39
21
22 S:1 Inventeringskarta Bostäder Höglandsjön GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden/ utvecklingsområden Korta fakta Örnsköldsvik Örnsköldsviks kommun har ca invånare. Tätorten Örnsköldsvik har ca invånare. Staden har fått sitt namn efter landshövdingen er Abraham Örnsköld. Största företagen är M-Real, Hägglunds Drives, Hägglunds Bae Systems, Domsjö. Näringslivet är till 75% exportinriktat. Nuläge Örnsköldsvik Örnsköldsvik ligger vid Moälvens utlopp i Örnsköldsviksfjärden. Stad och förorter breder ut sig i fingerform, i lågpartier mellan de bergåsar som omger staden. Betydande för stadens nuvarande omvandling är två nya järnvägsstationer för Botniabanan, Örnsköldsvik central och Örnsköldsvik norra. Även omvandlingen av kajområdet med ny arena, bostäder och hotell är betydande. Örnsköldsvik Norra E4:ans sträckning genom Örnsköldsviks stadskärna skapar stora miljö- och säkerhetsproblem. Förhoppningen är att på sikt kunna dra om E4:an norr om staden genom Åsberget. Då skulle också trafiken med farligt gods kunna tas bort från centrala delar av staden. Omdragningen är dock inte med i den aktuella nationella transportplanen I närområdet kring station Örnsköldsvik norra finns främst tillverkningsindustri, sjukhus och bostäder. Läget på stationen uppfattas som strategiskt, med korta avstånd till flera arbetsplatsintensiva verksamheter. Inventeringskarta 41
23 Figur. 22: E4:ans omdragning genom staden (Ö Örnsköldviks kommun) Figur. 23: Översiktsplan för centrum (Ö Örnsköldsviks kommun) Kommunens strategiska planering Översiktsplanen Aktuell antagen översiktsplan för Örnsköldsviks kommun är från september Ställningstaganden i Ö som påverkar analys med stationsnära bebyggelse kan exemplifieras med: Nyttja befintlig infrastruktur vid förtätning och nybebyggelse. Det krävs fler bostäder centralt för att klara positiv nettoinflyttning. er med regionalt intresse och många inpendlare skall förläggas inom gångavstånd till Botniabanans stationer. Med Botniabanans dragning genom staden, skall farligt gods om möjligt fraktas på stambanan istället. Avstånd mellan bostäder och järnväg skall normalt inte planeras närmare än 100 meter och inte underskrida 50 meter. Området norr om E4 inom gångavstånd från Örnsköldsvik Norra utvecklas som ett handelsområde. Handel och industri bör om möjligt hållas åtskilda. Fördjupad översiktsplan En fördjupad översiktsplan finns för Örnsköldsviks centrum och är antagen juni Visionen är Örnsköldsviks centrum- attraktiv mötesplats i Höga Kusten. FÖ:en sätter upp allmänna kvalitetsmål för trafik, parkering, luftkvalitet och offentlig miljö mm. FÖ:en anger framförallt konkreta åtgärder för stadsutveckling i olika delområden. Delprojekten är bl a Hamnplanen, Viktoriaesplanaden, Sjögatan, Järvedsstranden, f.d. Bangården m.fl. Inriktningen i FÖ:en stödjer idén med stationsnära bebyggelse, för att nyttja effekten av Botniabanan fullt ut. Tillgänglighet Läge och målpunkter Örnsköldsvik norra ligger i en skärning med anslutande trappor samt hiss till vägnivån. I anslutning till stationen finns såväl bussangörning, parkering samt cykelparkering. Stationen ligger i direkt anslutning till E4 vilket innebär att anslutningsresor med bil och buss sker enkelt för stadsdelarna i norra Örnsköldsvik. Området vid stationens närhet utgörs framförallt av handel och industri, men också ett bostadsområde med punkthus. Landskapet med sina stora höjdskillnader gör att sjukhusets nära läge inte alls är lika tillgängligt som det gör gällande på kartan. Området närmast stationen bör utvecklas med arbetsplatser inom handel, service och industri. Buss I anslutning till stationen längs Björnavägen går stadsbussarna 1 och 7 med timmes turtäthet (30 minuter vid högtrafiktimmarna). Bussarna ansluter till Örnsköldsvik central för att sedan fortsätta och trafikera stadsdelar på motsatt sida centrum. arkering I anslutning till stationen finns ca 30 parkeringar varav hälften är utrustade med motorvärmaruttag. I närområdet finns ett större antal parkeringar kopplade till olika handelsetableringar. GC-vägar GC-stråken från Gullänget och Kroksta samt från Högland, Svartby, Brösta och Arnäsvall ansluter eller passerar Örnsköldsvik norra. GCvägarna att fortsätter till Örnsköldsvik central parallellt med E4. En kort sträcka mellan Örnsköldsvik norra och sjukhuset går cykelvägen som blandtrafik. Cykelparkering finns i anslutning till stationen. Stationen nås antingen via hiss eller en lång trappa som har en trevlig utformning med ett väderskyddande tak. Utveckling av verksamheter ur ett tillgänglighetsperspektiv De verksamheter som finns i området idag är verksamheter och handel som främst besöks med bil. För att dra nytta av den regionala tågtrafiken är det främst de som arbetar i området som kan tänkas nyttja tågen för sina resor till och från arbetet. Det är därför viktigt att gång- och cykelvägarna blir så gena och korta som möjligt från stationen till arbetsplatserna. Blir det avvägningsfrågor mellan körvägar och GC-vägar så ska GC-vägarna ges den bästa det vill säga de kortaste sträckningen. 42
24 S:1 Bostäder Höglandsjön GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden/ utvecklingsområden Utveckling av bostäder ur ett tillgänglighetsperspektiv Bostäder bör inte tillkomma i stationens direkta närhet, utan på ett lite längre avstånd. Bullerproblem och den stora trafikapparat som medföljer i samband med E4:ans nysträckning medför miljöer för de boende som inte är bra. Det finns förutsättningar att bygga och förtäta redan befintliga bostadsområden vid Gullänget och stadsdelarna norr om stationen. Örnsköldsvik Norra Tillgänglighetskarta 43
25 S:1 Förtätningskarta Bostäder Höglandsjön GC-väg Gångstig arkering Busstråk Stråk/rörelseriktningar Lokalt centrum Exploateringsområden/ omvandlingsområden/ utvecklingsområden Stationsnära bebyggelse Det största området intill stationen Örnsköldsvik Norra, för en nyexploatering och förtätning, är området begränsat av norra stationen, E4 och Järnvägen. I översiktsplanen är ytan avsatt för extern handel. Detta ger ett unikt tillfälle att öka kollektivtrafikresandet med tåg för att nå ett handelsområde. I närområdet finns också redan stora arbetsgivare som sjukhuset och BAE Hägglunds m fl. Kommunen har planer för ny rondell i korsningen Vikingagatan/Myrängsvägen. Ny lokalisering av brandstation är tänkt inom området. Läget mot E4 kan också vara lämpligt för bensinstation. Redan etablerad handel inom området är ICA Kvantum, Lidl, industrihotell, byggvaruhandel, OnOff och ett antal bilförsäljare. Områdets långsiktiga planering tar höjd för planerad omläggning av E4 genom Åsberget. Då kan nuvarande E4 genom centrum minska i bredd och byggas om till en trädbevuxen esplanad. Båda sidor om Esplanaden kan då exploateras med t ex bostäder. Exploateringsytor/omvandlingsytor service, handel, verksamheter Örnsköldsvik Norra Ny E4 genom Åsberget Exploatering bostäder/ service i den norra delen Exploatering bostäder Exploatering idrott/kultur Sjukhusområdet reserveras för egen framtida utbyggnad. Idé att förtäta med bostäder längs Ångermanlandsvägen kan prövas. När den gamla brandstationen blir överflödig kan tomten bebyggas med verksamheter alternativt bostäder. Vid platsbesök i kommunen intervjuades följande tjänstemän: Thomas Lundgren, planerare Kerstin Rungstad, projekteringsledare exploatering Martin Wernersson, fysisk planerare Arne Sandström, mark- och exploateringschef Omvandling verksamheter Charlotte Hedlund, planerare Exploatering service/handel Förtätningskarta 44
BRASTAD OCH BRODALEN
BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen
Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.
2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga
Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314
Havstenssunds Samhällsförening Sida 1 av 6 Havstenssund 2011-02-14 Tanums Kommun Miljö- och byggnadsnämnden 457 81 TANUMSHEDE Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet,
Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.
Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra
PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,
Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.
Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan
DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun
DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20
PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG
PLAN-PM PLANARBETE JAKOBSBERG Sommarro 1:29, Sommarro 1:3, Fyrklövern och Treklövern inom Sommarro, Karlstads kommun Dnr SBN-2011-177 Bakgrund 2015-05-20 godkände stadsbyggnadsnämnden planprogrammet för
idéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Förslag på platser för pendelbåtsbryggor i Värmdö kommun
Diarienummer: 13SPN/0398 Datum:2013-05-20 Författare: Paula Rönnbäck, Patrik Stenberg Förvaltning/ kontor: SBK/planenhet E-post: paula.ronnback@varmdo.se patrik.stenberg@varmdo.se Förslag på platser för
Bilaga 2 resecenter och stadsutveckling
Bilaga 2 resecenter och stadsutveckling 1.1. Inledande OH- Bilder vid seminarium/ workshop i Piteå den 31 mars 2009 Bild 2 Bild 1 Bild 3 1 1.2. Minnesanteckningar från seminariet den 31 mars 2009 Tid:
DETALJPLAN. Samhällsutvecklingsförvaltningen DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING
Datum 2011-06-09 Dnr KS 15/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN DEL AV ÖJE 7:29 M. FL., TRIANGELN VALLMOVÄGEN DEL 1 LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Översiktsbild över
Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3
1(8) Program tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 med närområde inom Åby i Norrköpings kommun 214 den 20 september 2012 Programmets bakgrund och syfte Programmets syfte är att studera
Staden Ystad 2030. dokumentation från workshop den 23 april 2013
Staden Ystad 2030 dokumentation från workshop den 23 april 2013 Workshopen är en del av den tidiga dialogen för fördjupningen av översiktsplanen för staden Ystad. Temat för workshopen var förtätning, fokus
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering
Samhällsbyggnadskontoret Plan- och byggenheten ANTAGANDEHANDLING 1 (5) 2004-10-27 Detaljplan för SUNDBY STRAND 3 del av Toresunds-Sundby 1:1, Stallarholmen, Strängnäs Kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING,
Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015
Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen
är öppen för på- och avstigning.
Detaljplaneprogram Linbanans stationer Programförslaget innehåller fyra linbanestationer mellan Häggvik station och Väsjön. Möjlighet finns att förlänga sträckan med ytterligare en station i Södersätra.
KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162
KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande
Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29
Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län
Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning
VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN
Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495
Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås
Elisabeth Lindblad 021-39 15 09 DP 1660 2010-02-16 Dnr 07:10058-BN 540 Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka
Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN
P L A N B E S K R I V N I N G
NYBRO KOMMUN PLANBESKRIVNING 1(7) Detaljplan för Kv Stinsen i Nybro, Nybro kommun P L A N B E S K R I V N I N G HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: plankarta med bestämmelser
Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Detaljplan för Knislinge Resecenter
Dnr: KS 2011/447.343 LAGA KRAFT 2014-10-25 Antagen i KS 2014-10-01 150 Planbeskrivning Detaljplan för Knislinge Resecenter del av Knislinge 43:1, Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se
4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö
4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats
Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun
Upprättad dec 2008 Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun Slutsats av behovsbedömningen / Motivering Omvandlingen från fritidshusbebyggelse till ett villaområde med kommunalt
P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
M o l k o m F o r s h a g a K r i s t i n e h a m n G r u m s S k o g h a l l
M o l k o m F o r s h a g a K r i s t i n e h a m n G r u m s S k o g h a l l CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 Karlstadregionen FAKTORER MED STOR BETYDELSE FÖR REGIONENS UTVECKLING
RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)
UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Det här är Smedby. Malin Vikman 13 2013-09-11
Handläggare Datum Malin Vikman 13 2013-09-11 Det här är Smedby Smedby ligger ungefär åtta kilometer väster om centrala Kalmar mitt emellan jordbruksbygd och skogsbygd. Smedbyområdet har varit bebott sedan
Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Etapp 1. Etapp 2. Stationsskärm 1,5 m över omgivande mark.
Ny bro för dubbelriktad biltrafik ersätter den gamla bilbron i Skälbyvägens förlängning. Den nya bron ansluts i en första etapp till Enköpingsvägen och byggs bara i halva sin bredd. Barkarby station flyttas
Vision Karlskrona C - Landbrogatan - Ronnebygatan - som en del i ett övergripande stråk Pantarholmen - Karlskrona C - Centrum
Trafikstrategi för Karlskrona Vision stråk i Landbrogatan Vy över Landbrogatan norrut mot stationen en tidig sommarmorgon. Landbrogatan är en mycket vacker gata med ett storslaget perspektiv från Ronnebygatan
Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96
2013-05-22 1(10) Den gröna småstaden Antagit av kommunfullmäktige 2013-06-19 96 2(10) Innehåll 1. Uppdraget...3 2. Beredningens arbete...3 3. Vårgårda tätorts historia...4 4. Vårgårda tätort idag olika
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01
Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se
De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande
PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som
3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun
DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun BESKRIVNING AV PLANEN OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER 1 PLANHANDLINGAR Planhandlingarna består av denna beskrivning med bl.a. redovisning av
Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050
Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag
Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08
1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland
Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp. Kvarntorp-Haninge kommun
Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp Kvarntorp-Haninge kommun PLANBESKRIVNING Planområdet Enkelt planförfarande Laga kraft 2014-01-09 Dnr PLAN.2013.17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18
Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:
Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU 2014-12-09
Ny stadspark med omgivande handelsområde KS AU 2014-12-09 Olika typer av planer Översiktsplan (ÖP) Fördjupad översiktsplan (FÖP) Detaljplan (DP) Program-/planområde Tidigare planer Detaljplaner från år
Hyltegärde 2:2 Bouleklubben
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FÖR HYLTEGÄRDE 2:2 OCH DEL AV 2:3, KOMMUN Bouleklubben Handlingar Plan och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning 1 2
Trafikförändringar i sommar
Trafikförändringar i sommar Folder_allma n_sommar_a65.indd 1 2015-06-15 14:30 Under sommaren genomför SL en rad olika förbättringsarbeten. Under sommaren genomför SL en rad olika förbättringsarbeten. Stockholm
Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.
2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes
Detaljplan för del av fastigheten Nysättra 11:25 i Roslagsbro-Vätö församling
SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-06-16 UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2010-02-01, rev 2010-04-12 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för del av fastigheten Nysättra 11:25 i Roslagsbro-Vätö församling Dnr 06-10252.214 Ks 07-566 LANBESKRIVNING
Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun
1 Trafik PM 2014 01 28 Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun Grundförutsättningar Området kring Almön och entrén till Tjörn från fastlandet utgörs av en hög bergsrygg, som sträcker sig från sydost
Reflektion från seminarium 2. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet
Reflektion från seminarium 2 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Region Skånes arbete med tillgänglighet och tillväxt -Stina Nilsson, Region Skåne Processen bakom strukturbild Skåne: - Ett långvarigt
RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19
RESECENTRUM 1.4 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM NYA MÖJLIGHETER SYFTE MED LINKÖPINGS RESECENTRUM 1.4 NÅGRA KONSEKVENSER AV JÄRNVÄG I TUNNEL SOM JÄMFÖRELSE TILL BROALTERNATIVET Vi
Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun
Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för
Detaljplan för Gällö samhälle
Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta
SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING
1 (5) Detaljplan för fastigheterna Hartvigsgård 27 och 28 inom Backen i UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län HANDLINGAR Detaljplanen omfattar följande handlingar: Denna planbeskrivning Plankarta med bestämmelser
P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping
1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,
Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Dnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3
Dnr: SBK 2009/167 Copyright BLOM Pictometry Planbeskrivning Detaljplan för del av Malmudden Svartholmen 3 Luleå kommun Norrbottens län Samrådshandling 2012-01 1 Innehåll Handlingar 3 Planens syfte och
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13
FÖRUTSÄTTNINGAR. Kommunen. Övriga. Markägoförhållanden
FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Det mesta av planområdet är allmänplatsmark och ägs av kommunen. Spårområdet i planområdets norra del ägs av staten genom Banverket. För övrigt ligger taxibyggnaden
Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16
Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Gruppen kan tänka sig att detta område utnyttjas för servicefunktioner, ex. förskola. Förskolan får på så sätt närheten till skogen och havet utan att behöva korsa vägen.
Utveckling och komplettering av gröna stråk
Utveckling och komplettering av gröna stråk Förbindelser och kopplingar mellan olika områden är viktiga liksom möjligheten att lätt kunna nå olika områden till fots och med cykel. Tyvärr finns ofta barriärer
STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan
PLANBESKRIVNING 2012-06-14 Antagen av BMN: 2012-09-19 Dnr: 11BMN116 Laga kraft: 2012-10-22 Handläggare: Thobias Nilsson Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan Detaljplan för centrum m.m. Gävle kommun, Gävleborgs
4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.
4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas
Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun
Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Utreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.
Kollektivtrafikstråket Helsingborg - Höganäs Juliet Leonette-Lidgren Samråd med allmänheten i Höganäs avseende Förstudie enligt lag om byggande av järnväg 2012-11-07 1 Förstudien ska... Utreda behovet
Nyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs.
DETALJPLAN FÖR KV. LOMMEN Arvidsjaurs kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser och illustration,. Plankartan blir juridiskt bindande när detaljplanen vinner laga kraft.
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun. Dnr. Plan.2012.2.
Dnr. Plan.2012.2 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm
2014-09-16 Dnr 2013:130-BN. Detaljplan för Svärdsliljan 5, Gideonsberg, Västerås
2014-09-16 Dnr 2013:130-BN Barbro Sollén Wilcox Tel 021-39 17 58 Byggnadsnämnden Detaljplan för Svärdsliljan 5, Gideonsberg, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Rikshem Västerås HB, ägare av fastigheten Svärdsliljan
Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län
Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta
Vilka föroreningar är det som förekommer inom området?
Dokumentnamn Minnesanteckning Datum Diarienummer 2015-18-12 KS 2014/155 1(5) Adress - Minnesanteckningar från samrådsmöte ang. DP 537 Karlholms strand Närvarande från kommunen: Jonas Nyberg (ordf. Utskottet
Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön
2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt
Förstudie inför planläggning av Rönninge centrum
SALEMS KOMMUN Dnr 2008/87 Plan nr 81-64 2009-11-30 Förstudie inför planläggning av Rönninge centrum Rönninge Centrum är attraktivt beläget men lågt utnyttjat. Området har stora möjligheter att utvecklas
Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
SAMRÅDSHANDLING 2013-10-15 Dnr: 2012-0558-203 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR STOCKSNÄSOMRÅDET I EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(5) PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra
Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 118 regeringsbeslut 2006-06-26 NORMALT PLANFÖRFARANDE Planprogram för Arlandastad Norra Omfattande del av fastigheterna Broby
Program till Vision Luleå 2050
Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara
ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Montören 9. Stuvsta-Snättringe kommundel, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN 2012-1059
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN 2012-1059 ANTAGANDEHANDLING Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Kartan visar planområdets utbredningsområde. Detaljplan för Montören 9 Stuvsta-Snättringe
Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg
Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...
Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun INLEDNING Detaljplanesamrådet för området Slumnäs udde vid Öringesjön har
Utbud. Utbudet av service i Andersberg
Utbud Det är aktiviteterna som gör centrumet till en mötesplats för områdets invånare och skapar livfullhet och möjlighet till möten i stadsdelen. I avsnittet redogörs vilka aktiviteter och vilket utbud
Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025
Sida 1 av 5 2013-09-09 Region Skåne 291 89 Kristianstad Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014-2025 Region Skåne har av regeringen fått i uppdrag att upprätta en
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
sidsjön. förslag 6 november 2007 situationsplan 1:2000
original - hakon ahlberg ursprungsprincip sidsjön. förslag 6 november 2007 topografi hus på en platå högre ås i söder slänt mot staden i norr situationsplan 1:2000 tvärsektion halvöppen skog i norr för
H-E Åslin Arkitektkontor 2016-04-28
H-E Åslin Arkitektkontor 2016-04-28 Översiktsbild över området kring Vivsta skola Detaljplan för centrum och bostäder i område vid tidigare Vivsta Skola Vivsta 19:1 m.fl. fastigheter Timrå kommun i Västernorrlands
SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun
Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni