Verksamhetsplan. Medicinska fakulteten DNR LIU

Transkript

1 Verksamhetsplan Medicinska fakulteten DNR LIU

2 DNR LIU (16) Verksamhetsplan, Medicinska fakulteten Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet är i stark utveckling, både inom utbildning och forskning. De senaste fyra åren har Universitetskanslersämbetet genomfört utvärderingar av samtliga universitets- och högskoleutbildningar i landet. När man sammanställer resultaten för de utbildningar som ges vid Medicinska fakulteten, visar det sig att Linköping är den medicinska fakultet som uppvisar bäst resultat i landet. För att fortsatt kunna hålla denna goda kvalitet pågår nu bl.a. arbete med vidareutveckling av interprofessionellt lärande, vilket förändrar curriculum för samtliga professionsutbildningar, och utveckling av läkarprogrammet inför kommande decentralisering. Under vintern 2014 genomförde vi en extern utvärdering av all vår medicinska forskning, RE14. De externa expertgrupperna ansåg att vi i princip har adekvata strategiområden och man lyfte fram att vårt nära samarbete mellan Medfak och tekniska fakulteten samt mellan Medfak och universitetssjukhuset har stor potential. I den senaste utdelningsomgången ökade vi kraftigt vår andel av medel från VR-MH och snart invigs två externt finansierade forskningscentra vid fakulteten/universitetssjukhuset: den VR-finansierade satsningen inom psykiatrioch beroendeforskning (Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap) och Wallenberg Centre of Molecular Medicine i gränslandet mellan människa och teknik. Samtidigt går vi nu in i en period med sämre ekonomi, vilket gör att fakultetsstyrelsen måste agera kraftfullt och ansvarsfullt för att se till att den positiva utvecklingen fortsätter. Genom diskussioner vid strategidagar och styrelsesammanträdena under våren har FSM enats om följande verksamhetsplan för de tre kommande åren. LINKÖPINGS UNIVERSITET

3 3(16) Fakultetsstyrelsernas roll på Linköpings universitet Linköpings universitet är en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen och de övergripande uppgifterna framgår av högskolelagen. Rektor, som är universitetets chef, ansvarar för ledningen av universitetets verksamhet närmast under universitetsstyrelsen. Rektor är också ledamot av universitetsstyrelsen. Vidare är det rektors ansvar att se till att universitetsstyrelsen får det underlag som behövs för styrelsens beslutande verksamhet och att universitetets olika verksamheter får en ändamålsenlig utformning och bemanning. De fyra fakultetsstyrelserna (motsvarande) vid LiU ansvarar enligt sina instruktioner för: Vetenskaplig kompetens när det gäller utbildning och forskning inom respektive område. Att inom sina ansvarsområden fördela resurser för grundutbildning och forskning till institutioner och andra enheter. Att tillsammans med institutionerna ansvara för kvaliteten i verksamheten gentemot rektor och universitetsstyrelsen. Att besluta om de planer som föreskrivs i högskoleförordningen och om villkoren för antagning till utbildning och forskarutbildning. Att besluta om att inrätta de anställningsnämnder som är nödvändiga för tillsättningen av läraranställningar. Varje fakultet arbetar under ledning av en dekan. Universitetsstyrelsen har beslutat att all utbildning och forskning, med tillhörande administrativa stödfunktioner, ska bedrivas inom ramen för institutioner, som var och en leds av en institutionsstyrelse och en institutionschef (prefekt). Utbildning och forskning bedrivs vid 14 institutioner där flera ämnen finns samlade för att underlätta kontakterna över disciplingränserna. Institutionerna, med sina prefekter som är direkt underställda rektor, tillhör inte en enskild fakultet utan kan bedriva utbildning och forskning på uppdrag av flera fakulteter.

4 4(16) Strategikartan; vision, mål och indikatorer Strategikartan syftar till att ge inriktning och vägledning för universitets beslutande organ, för anställda och studenter. Den anger vision, mål, centrala processer och grundförutsättningar för universitetets verksamheter. De övergripande målen och grundförutsättningar har fastställda indikatorer för att mäta måluppfyllnad. Linköpings universitets vision Ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas visar ett framtida önskvärt läge för LiU och fastställer en inriktning och vägledning för verksamheten. Strategikartan syftar till att ange strategier för att nå visionen. I den uttalas övergripande mål inom grundutbildning, forskning och samverkan samt strategier för att nå målen. Figur 1: Strategikartan vid Linköpings universitet började gälla Utbildning på grundnivå och avancerad nivå mål och indikatorer Linköpings universitets strategiska mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att: Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta ska ske genom att universitetet ska: Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar.

5 5(16) Till detta mål är två universitetsövergripande indikatorer kopplade: Nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram (hösttermin) med måltalet minst 5,50 procent. Etablering på arbetsmarknaden med måltalet att universitetets jämförelsetal ska tillhöra topp 3 bland landets lärosäten i UK-ämbetets rapporter om etableringen på arbetsmarknaden. Forskning och utbildning på forskarnivå mål och indikatorer Universitetets strategiska mål för forskningen är att: Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft. Detta ska ske genom att: Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan. Följande två indikatorer är fastställda: Fältnormaliserat citeringsindex ska uppgå till 1,15 Andel externa medel från vetenskapsrådet (VR) ska stadigvarande uppgå till minst 7 procent Samverkan mål och indikatorer LiU:s strategiska mål för samverkan är att: Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap. Detta är något som förutsätter ett kontinuerligt arbete med att: Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället. Följande två indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: Av de externa medel från EU:s ramprogram (exkl. ERC) och VINNOVA som går till svenska lärosäten ska andelen till LiU uppgå till minst 7 procent från vardera. Personrörlighet: Andel adjungerade läraranställningar ska uppgå till minst 10 procent och externanställda forskarstuderande ska uppgå till minst 20 procent.

6 6(16) Ekonomiska förutsättningar, utmaningar och prioriteringar LiU:s totala intäkter är på mnkr (2014). Verksamhetsgrenarnas andel av LiU:s finansiering är 44 % inom grundutbildning och 56 % inom forskning. Externa bidrag utgör 27 %, varav forskning utgör den absoluta huvuddelen. Forskningens andel har ökat gradvis under de senaste åren samtidigt som LiU fortsätter att ha en omfattande grundutbildning. Medicinska fakultetens intäkter har haft en liknande utveckling som universitet i stort; siffrorna för 2015 visas i figur 2. Takbelopp ALF utb ALF fo Basanslag Externa Figur 2: Fördelning av intäkter för medicinska fakulteten Fördelningen mellan forskning och utbildning är 57 % respektive 43 %. I bokslutet 2014 redovisade Linköpings universitet ett underskott på 88 mnkr, varav 65 mnkr inom forskning och 23 mnkr inom utbildning. Universitetets balanserade kapitalförändring uppgår till 660 mnkr efter bokslutet På LiUnivå beräknas kostnaderna för budgetåret 2015 och för planeringsperioden överstiga intäkterna i en högre takt än som tidigare prognostiserats. Förbrukningen av kapitalet behöver därför dämpas något och LiU behöver ha balans mellan intäkter och kostnader år Rektor har lämnat planeringsdirektiv inför med uppdrag att föreslå åtgärder för att minska de kommande årens underskott. Syftet är att skapa utrymme för prioriterade satsningar, att effektivisera verksamheten samt att nå långsiktig ekonomisk balans vid LiU.

7 7(16) 4,500 4,000 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1, Intäkter Balanserat kapital Kostnader Balanserat kapital med åtgärder Figur 3: Kostnader och intäkter samt balanserat kapital under samt budgetunderlagets prognos för , belopp tkr. Den alternativa kurvan för balanserad kapitalförändring visar prognosen med aktiva åtgärder för att minimera underskotten. Fakulteternas roll i detta arbete är att, i samarbete med institutionerna, identifiera vilka verksamhetsdelar inom deras ansvarsområden som redovisar återkommande underskott. Utifrån dialog med institutionerna ska åtgärder vidtas inför Centralt på LiU pågår även utredningsarbete med mål att minska kostnaderna för lokaler och verksamhetsstöd. En situation med underproduktion inom utbildningsprogrammen kommer att uppstå under de närmaste åren. Orsakerna till detta är flera: fler studenter än tidigare har svårt att klara trösklarna och spärrar ut sig; fler väljer att ta studieuppehåll eller byter studieort; antagning till senare del av utbildningen har hindrats av beslut av HSV; lokalerna har hittills varit för små för att ha tillräckligt överintag till de största programmen. Samtidigt gör decentraliseringen av läkarutbildningens sista fem terminer att vi under behöver genomföra aktiv rekrytering av lärare till programmet för att bygga upp verksamheten i Jönköping respektive Kalmar. Vi måste därför vidta flera åtgärder för att kunna nå upp till takbeloppet inom läkarprogrammet: öka överintag från 10 till 25 per termin från HT2015; nytt rättssäkert intag till senare del från 2016; optimering av lärarinsatser och pedagogiska lösningar (se vidare sid 8). Med dessa åtgärder räknar vi med att ha läkarutbildningens ekonomi i balans från Det finns också en osäkerhet i finansieringen av vissa lokaler för preklinisk utbildning och forskning (objekt 463; cellbiologihuset), vilka

8 8(16) genom avtal tillhandahållits av Region Östergötland. Detta avtal löper ut vid utgången av år 2015 och LiU har i budgetunderlaget till regeringen begärt ökat anslag för att delvis kompensera intäktsbortfallet (årskostnaderna för dessa lokaler är drygt 20 mnkr). Besked om ett eventuellt utökat anslag kommer att lämnas i regeringens budgetproposition september Vi går således in i en period med viss osäkerhet i ekonomin, vilket gör att fakultetsstyrelsen måste vara beredd att agera kraftfullt och ansvarsfullt för att se till att den positiva utvecklingen för fakulteten kan fortsätta.

9 9(16) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå utmaningar och prioriteringar LiU är ett av de lärosäten som under perioden haft den kraftigaste expansionen av den grundläggande utbildningen och är i dag Sveriges femte största utbildningsuniversitet. Inom medicinska fakulteten har sjuksköterskeutbildningen tidigare byggts ut till landets näst största, och den pågående utbyggnaden gör att vi inom några år kommer att ha landets fjärde största läkarutbildning. Att kunna bevara vår höga kvalitet i utbildningarna i denna expansion till stordrift inom våra största program är utmanande för lärarkåren och för våra pedagogiska modeller. Under den kommande treårsperioden vill fakultetsstyrelsen prioritera följande: Pågående utvecklingsarbete som kräver fortsatt uppmärksamhet: Nytt interprofessionellt curriculum kommer att sjösättas HT 2016 inom fakultetens samtliga professionsutbildningar som börjar på grundnivå. Denna omläggning grundar sig på internrapporten I takt med framtiden och kommer bl a att innebära en ökad integrering mellan programspecifikt och interprofessionellt utbildningsinnehåll. Kommittén för integration genomför implementeringsarbetet och kursplanekommittén genomför arbetet kring uppdatering av programmens utbildnings- och kursplaner under lednings av utbildningsnämnden. Decentraliserad läkarutbildning innebär att läkarstudenterna från LiU placeras vid en av fyra huvudorter (Jönköping, Kalmar, Linköping, Norrköping) under utbildningens andra halva (kliniska stadiet) och fullgör hela sin utbildning här under ledning från LiU (start under 2018). Därigenom skapas förutsättningar för att genomföra en läkarutbildning med hög kvalitet i den kliniska utbildningen i en period av ökande antal studenter. För att bygga upp denna verksamhet krävs anställningar (2-3 förenade anställningar och 10 utbildningsadjungeringar bekostade av LiU per huvudort), infrastruktur (lokaler, IKT, kliniska träningscentra) samt pedagogisk utveckling (nya former för föreläsningar, seminarier etc. på distans; interprofessionellt lärande på huvudorterna; m.m.). Fortsatt kvalitetsutveckling av läkarprogrammet grundar sig också på curriculumutredningen som presenterades 2013 ( En läkarutbildning för framtiden ). En implementeringsgrupp är tillsatt och leder arbetet med att införa curriculumförändringarna och förbereda för decentraliseringen. Internt kvalitetsutvärderingsarbete har under de senaste åren genomförts genom programdialoger, där programledning träffar fakultetsledning och institutionsledning för att gå igenom antagningsstatistik, studentutvärderingar, UKÄs nationella utvärderingar, kurs- och utbildningsplaner, lärarbemanning, ekonomi, etc. och ha detta som utgångspunkt för att identifiera områden som kräver förbättringsarbete. Det nya nationella förslaget kring Kvalitetssäkring av

10 10(16) högre utbildning (som nyligen varit ute på remiss) innebär att UKÄ i sitt arbete ska beakta lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete i ökad utsträckning. Vi bör därför vidareutveckla programdialogerna i enlighet med denna nationella modell för att skapa ett tydligt internt kvalitetssäkringsarbete. Attraktiva utbildningar basen för fortsatt utveckling av fakulteten Vår fakultets största och kanske allra viktigaste uppgift är att förse framtidens hälso- och sjukvård med välutbildad personal. Det är det allmänheten ser och samhället efterfrågar. LiU har en etablerad position som landets bästa universitet för utbildning och UKÄs utvärderingar visade att vår fakultets utbildningar håller mycket hög kvalitet. För att bevara dessa positioner måste vi arbeta på flera olika plan. Grunden är att vi behöver rekrytera de bästa studenterna till våra utbildningar och ge dem en bra studiemiljö. Samtidigt måste vi ha högkvalificerade lärare som trivs med sitt arbete. Vi måste också ha ett utbildningsutbud som är relevant för framtidens behov. T ex behöver vi utveckla utbildningarna med utnyttjande av informations- och kommunikationsteknologi krävs för att möta vårdbehov i ett alltmer teknikintensivt samhälle. Vi är en riksrekryterande fakultet som rekryterar 70 % av studenterna utanför Östergötland. Därför måste rekryteringsinsatserna förstärkas i samarbete med LiU centralt. Då Stockholmsområdet, som är och har varit ett mycket viktigt rekryteringsområde, årligen har en mycket stor inflyttning, bör extra rekryteringsinsatser koncentreras dit. Samtidigt kan decentraliseringen av läkarutbildningen öka intresset från Sydöstra sjukvårdsregionen för studier vid LiU. Vi har också stor obalans i genus på flera av våra program, vilket behöver beaktas vid rekryteringsarbetet. Nya eller förändrade utbildningar utifrån LiU:s framtida forskningsoch utbildningsutbud (FUF). Den LiU-övergripande utredningen kring framtidens utbildning och forskning har under våren, för vår fakultets del, gått vidare med två arbetsgrupper som har formulerat konkreta idéer kring utveckling av områdena Äldres välfärd och Plats för välfärd. Inom Äldres välfärd ser man framförallt ett behov av en genomgång av kurs- och utbildningsplaner i våra professionsutbildningar ur olika aspekter med relevans för äldre människors välfärd. Plats för Välfärd har identifierat ett framtida ökat behov av att arbeta i en integrerad interprofessionell miljö och ett behov av att göra fler moment i hemmiljö tillsammans med patienten. Följande nya utbildningar föreslås som ett komplement till dagens utbud: Till följd av hemsjukvårdsreformen finns ett ökat behov av specialistutbildning för sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter med särskild inriktning på arbete i kommuner och primärvård/närsjukvård. Ett snabbt ökande behov ses av att öka kunskapen i att hantera vårdens nya tekniker, en masterutbildning inom detta område föreslås. Vi bör också, ihop med teknisk och filosofisk fakultet se på möjligheterna för utbildning i vårdlogistik som ska bidra till

11 11(16) och påverka välfärdsstatens omorganisering av hälso-och sjukvård i en samhällssituation med en ökad efterfrågan på vård. Vi har idag större studentgrupper och studenterna har andra gymnasieerfarenheter än tidigare. Detta ställer större krav på vår lärarkår på olika sätt. Fakulteten behöver tillsammans med institutionerna arbeta för att stimulera entusiasm och kvalitet i undervisningsuppdragen. Fakultet och institutioner behöver en gemensam strategi för rekrytering till utbildningsuppdrag, och kontaktvägarna mellan programansvariga och utbildningsansvariga proprefekter när utbildningsuppdraget läggs ut behöver förtydligas och konkretiseras. Vår undervisning baseras på problembaserat och studentaktivt lärande. Större studentgrupper kräver dock nytänkande kring basgruppsarbete, öppenhet för alternativa examinationsformer, arbete med nya IKT-lösningar, etc. Större studentgrupper skapar särskilda utmaningar för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Vi behöver arbeta tillsammans med sjukvårdsverksamheterna och kommunerna för att på olika sätt optimera vår VFU, genom bl.a. genom en förbättras organisation, utökad handledarutbildning och en jämnare fördelning av studenter över terminstid. Högsta kvalitet i VFU ska vara en hörnsten i våra utbildningar. För att komplettera allmänpedagogiskt utvecklingsarbete inom Didacticum behövs en ämnesdidaktisk utveckling. En viktig del i detta är att ämnes-företrädarna tar ökat ansvar för att ämnesrepresentanter deltar i utveckling och genomförande av våra utbildningar, t ex genom arbete i temagrupper. En del i detta kan vara de förslag som kommer fram via det pedagogiska arbete som införts för att erhålla docentur. En del i detta kan vara de förslag som kommer fram via docentarbetena. Strategiskt utbildningsområde interprofessionellt lärande (IPL) Betydelsen av interprofessionellt teamarbete inom vården har betonats av WHO sedan 1970-talet och har på senare tid uppmärksammats i UKÄ:s utvärderingar och i den nationella utredningen kring ny läkarutbildning. Medicinska fakulteten initierade tidigt ett arbete med pedagogisk utveckling inom utbildningsprogrammen, dels inom problembaserat lärande, dels inom interprofessionellt lärande (IPL). Genom detta långvariga arbete har vår fakultet fått en stark ställning inom IPL, både nationellt och internationellt. Vi har nu investerat i en tydligare forskningsbaserad grund för denna verksamhet genom tillsättning av både en professur och ett biträdande lektorat i medicinsk pedagogik. På så sätt har vi skapat unika möjligheter att integrera forskning om lärande och utbildning med utveckling av fakultetens utbildningsprogram. För att bevara och utveckla vår ledande ställning inom IPL bör FSM tillsammans med Region Östergötland och sjukvårdsregionen etablera IPL som strategiskt utbildningsområde inom ramen för medicinsk pedagogik.

12 12(16) Forskning och utbildning på forskarnivå förutsättningar och prioriteringar Vi är fortsatt beroende av externa anslag Vår fakultet har, i relation till takbeloppet (grundutbildningsanslaget), ett mycket lågt basanslag för forskning (fakultetsanslag) jämfört med de universiteten med medicinsk fakultet. Detta gör att vi är väldigt beroende av externa anslag och måste fortsätta vara framgångsrika i att attrahera dessa. Genom en god förmåga att attrahera externa medel har det varit möjligt att bygga starka forskningsmiljöer. RE14 identifierade 22 starka forskningsmiljöer. Nyligen erhöll vi 150 MSEK från Knut och Alice Wallenberg Stiftelse (KAW) för en satsning på molekylär medicin. Fakultetens målsättning är att nå upp till en stabil andel av anslagen från VR-MH på 6-7 % av utdelade anslag. Vi är här på god väg med 7 % i senaste utdelningsomgången (jmf 3-4 % under senaste 10-årsperioden). Detta är ett viktigt trendbrott men vi har en bit kvar tills vi har nått stabilitet på denna nya, höga nivå. EU-anslag blir en allt viktigare forskningsfinansiering. Fakultetens forskare behöver blir mer aktiva och framgångsrika i erhålla medel från ERC och det nya ramprogrammet Horizon För att stimulera till detta kommer fakultetsledningen och Grants Office att vara mer proaktiva och ge mer information om pågående och kommande EU-utlysningar. Under den kommande treårsperioden vill fakultetsstyrelsen också prioritera följande punkter: K A Wallenberg centrum för molekylär medicin vid LiU Nyligen har KAW beviljat ett anslag på 150 MSEK under en 10-årsperiod för en stor satsning vid LiU och universitetssjukhuset på molekylär medicin i gränslandet mellan människa och teknik. Inkluderande medfinansiering från LiU och RÖ har projektet en total budget på 300 MSEK. Det främsta syftet med projektet är att etablera starka forskargrupper inom molekylär medicin vid Medfak och Tekfak. Finansiering ges för 5 basvetenskapliga tjänster med biomedicinsk inriktning, 4 basvetenskapliga tjänster med bioteknikinriktning och 6 tjänster för translationella kliniska forskare med passande inriktning. Ledare för centret blir Professor Stefan Thor. Denna satsning ger nya och spännande möjligheter att ge fakulteten en starkare forskningsprofil och blir en prioriterad satsning tillsammans med övriga strategiområden. Nya strategiområden med tydligare agenda och gemensam styrgrupp Med RE14 som grund har RÖ och LiU fattat beslut om strategiska satsningar, enligt nedan. CMIV som tidigare varit ett strategiområde betecknas nu som ordinarie

13 13(16) verksamhet. Regenerativ medicin (tidigare IGEN) uppgår i Molekylär medicinsatsningen och läggs till dess budget. Förhandlingar pågår också mellan LiU (Medfak och Tekfak) och Rättsmedicinalverket och Nationellt Forensiskt Centrum om en ny strategisk satsning i Forensiska vetenskaper enligt förslag från RE14. Fjärde generationens strategiområden är: Ordf Forskning Nätverk Sjukvård och välfärd A Öhrn 5,0 1,0 =6,0 Mkr/år Systemneurobiologi A Blomqvist 4,0 1,0 =5,0 Mkr/år Mukosainfektion och inflammation M Larsson 2,0 1,0 =3,0 Mkr/år LiU-Cancer C Dabrosin 2,0 1,0 =3,0 Mkr/år Molekylär medicin S Thor 2,0 1,0 =3,0 Mkr/år Cirkulation och metabolism L Jonasson 1,0 =1,0 Mkr/år Förutom att bedriva internationellt framstående forskning som på sikt kan leda till praktisk tillämpbarhet inom vård och omsorg, samt näringsverksamhet, ska strategiområdena upprätthålla ett postdoc-program, driva seminarieverksamhet och ordna årliga vetenskapliga internat, verka för internationalisering t ex gästforskare, ta visst ansvar för forskarutbildning, vara idégivare vid rekryteringar samt verka för att adekvata kompetensplattformar finns tillgängliga. Samtliga strategiområden rapporterar till en gemensam styrgrupp, dvs. Forskningsrådet förstärkt med LiUs forskningsdirektör och dekanus Tekfak. Lokal infrastruktur i samverkan med nationella resurser Finansieringen av svensk forskningsinfrastruktur har förändrats dramatiskt under de senaste åren. Vetenskapsrådet finansierar inte längre dyrbar utrustning till enskilda forskare eller grupper. Det ansvaret har istället övergått till universiteten medan Vetenskapsrådet fokuserar på infrastrukturer av nationellt intresse. Under senare år har även Science for Life Laboratories (SciLifeLab) i Stockholm/Uppsala byggts upp som en nationell infrastrukturresurs för biomedicinsk forskning. Lokalt är nya CBR2 snart i full drift och CyTOF-verksamheten har utvecklats till nationell nod inom SciLifeLab för masscytometri. Experttjänster på Core Facility För att bygga upp en funktionell infrastruktur för våra forskare kommer FSM att satsa på att bemanna Core Facility med experttjänster, d.v.s. disputerade forskare med specialkunnande och -intresse för sin respektive apparatur/teknik, och som delfinansieras av fakulteten för att vara behjälplig för forskargrupper och för att bygga upp ett nationellt (med särskilt fokus mot SciLifeLab) och internationellt nätverk för att se till att vi håller state-of-the-art standard på vår teknikanvändning. Stärk klinisk forskning Intentionen i det nya nationella ALF-avtalet är att höja kvaliteten på klinisk forskning och ALF-resursen kommer att omfördelas nationellt

14 14(16) efter forskningskvalitet. Därför behöver vi tydligare omfördela våra lokala ALFmedel till starka forskare och stimulera translationella forskningsprojekt. Forum Östergötland etableras som stödenhet för klinisk och translationell forskning och behöver ges utökat stöd för att utvecklas ytterligare, t ex genom att främja kontakterna mellan klinisk forskning och Core Facility (inklusive Biobanksfacilitet, BBF) samt Tekfak lokalt, samt mellan större kliniska projekt och SciLifeLab nationellt. Forum Östergötland ingår också som del i Forum Sydost (se nedan Samverkan) Strategisk lokalgrupp De pågående och kommande satsningarna behöver lokaler och det kommer att behövas samordning av forskningslaboratorier och andra forskningslokaler på Campus US. Därför anser vi att det bör blidas en strategisk lokalgrupp med representation från fakultet, institutioner och RÖ. Fokus på forskarutbildning UKÄ har beslutat att deras nästa utvärderingsomgång kommer att ägnas åt att utvärdera strukturerna för forskarutbildningen, vilket därför blir ett naturligt fokus under de kommande åren. En arbetsgrupp har påbörjat strukturering av Akademisk ST inom universitetssjukvården och förarbete pågår för att säkra förutsättningarna för en Forskarlinje parallellt med läkarutbildningen. Syftet med båda dessa projekt är att få fler läkare att disputera tidigt och därmed få bättre möjligheter att utvecklas till forskargruppsledare på internationell nivå. Vi de senaste åren sett ett förändrat antagningsmönster i utbildningsbakgrund till vår forskarutbildning, med färre medicinska biologer. Orsaker till detta behöver kartläggas och beslut tas om eventuella åtgärder. En annan fråga som diskuteras och behöver belysas ytterligare är regler för huvudhandledarskap. Lovande yngre forskare upplever en konkurrensnackdel vid LiU jmf med andra medicinska fakulteter. Ska docenturkravet för huvudhandledarskap släppas under vissa omständigheter?

15 15(16) Samverkan förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Sprunget ur ett samhälleligt behov har LiU alltsedan sin tillkomst haft goda relationer med sin omvärld. Samverkan ska ses som ett strategiskt verktyg för att ge utbildningen en koppling till blivande arbetsmarknad, stärka relevansen i forskningen och underlätta nyttiggörandet av erhållen kunskap till samhället. Samverkan kan också vara ett sätt att inbringa ytterligare resurser till universitetet. Medicinska fakultetens utbildningar och forskning är helt beroende av en nära samverkan med hälso- och sjukvården. Vi har sedan länge en långtgående samverkan med Region Östergötland och har de senaste åren även allt mer närmat oss övriga Sydöstra sjukvårdsregion och kommunerna i Östergötland. Entreprenörskap och samverkan med företag är däremot områden som behöver utvecklas inom medicinska fakulteten. Akademisk verksamhet kräver också internationella kontakter på olika nivåer. Våra forskargrupper har många egna internationella kontakter och strategiområdena får i de nya direktiven en tydligare internationaliseringsroll. Våra utbildningar behöver utveckla sin internationella profil vi har många studenter som reser utomlands under sina utbildningar, men vi har fått svårt att leva upp till utbytesavtalen då vi har för få kurser på engelska. Under den kommande treårsperioden vill fakultetsstyrelsen prioritera följande punkter: Internationellt Fyra utbytessamarbeten prioriteras särskilt under kommande period: Moi University, Eldoret, Kenya. Mångårigt student- och lärarutbyte, och delvis också forkningsutbyte. RÖ hart samarbetsavtal med universitetssjukhuset för utbyte även på klinisk postgraduate-nivå. I december 2015 firas 25-årsjubileum av vårt samarbete genom att en LiU/RÖ-delegation besöker Eldoret. University of Calgary, Alberta, Canada är ett universitet som i många stycken liknar LiU: Ungt universitet med stark teknisk fakultet och stor läkarutbildning. Memorandum of Understanding för samarbete på olika nivåer under utarbetande. Kontakt även mellan neurobiologigrupperna på resp univ. Norges Arktiska Universitet, Tromsö är ett ungt universitet med intressanta utbildningsidéer. Samarbete initierat kring IPL, decentraliserad läkarutbildning och forskarlinje parallellt med läkarutbildningen. University of Sydney har varit en viktig samarbetspartner vid utvecklingen av EDIT som pedagogiskt verktyg och inom PBL allmänt. Idag pågår samarbete kring pedagogisk utveckling tillsammans med Didacticum.

16 16(16) För fortsatt utveckling av internationellt utbyte på grund- och avancerad nivå måste vi öka vår kapacitet att ta emot internationella studenter genom att ge fler kurser på engelska. Under 2016 kommer LiU att starta ett internationellt Sommaruniversitet, inom vilket fyra kurser ges på Medfak. Vi måste också arbeta för att våra stora program ger en termin eller del av termin på engelska. Ökat samarbete behövs också med RÖ för att öka VFU på engelska inom projektet Global Academy. Regionalt Viktiga frågor inom sjukvårdsregionen är att implementera de förändringar som det nya RALF-avtalet för med avseende forskning, utbildning och utveckling inom hälso- och sjukvården. Vidare ska Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län ges möjlighet att ansluta sig till detta samarbete genom särskilda anknytningsavtal. Tillsammans med Sydöstrasjukvårdsregionen bygger vi också upp Forum Sydost sjukvårdsregionens nod för klinisk forskning i det nationella nätverket under VR:s Kommitté för nationell samordning av kliniska studier. Forum Sydost ska stimulera kontakter mellan akademi, hälso- och sjukvård och näringsliv, samt vara en plattform för forskningsstöd för kliniska projekt. Lokalt I samverkan med Norrköpings kommun och Region Östergötland initieras i höst arbetet med Plats för Välfärd. Projektet vill ta ett helhetsperspektiv på framtidens välfärdsarena genom att skapa ett individualiserat stöd från fyra samverkande och integrerade enheter: vård, omsorg, hälsa/prevention och socialenhet. Projektet innehåller konkreta idéer kring: Uppbyggnad av en prototyp för framtidens välfärdsplats; Nya utbildningar för framtidens vård och omsorg; Forskning inom välfärdens utmaningar. Projektet Agera drivs av Innovationskontorett med stöd från Tillväxtverket för att kunna öka förståelsen för förändringsarbete och entreprenörskap hos Medfaks studenter. Detta är en start för en ökad synlighet för Innovationskontorett på Campus US, både för studenter och forskare.