Vansbro kommun Årsredovisning 2017

Transkript

1 Vansbro kommun Årsredovisning 2017

2 2 Utbildning och arbete

3 Vansbro kommun Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Året som gått 4 Förvaltningsberättelse 6 Organisation 28 Vart gick skattepengarna? 29 Fem år i sammandrag 30 Verksamheterna Utbildning, kultur och fritid 31 Socialt stöd och omsorg 33 Samhällsbyggnad 35 Kommunkansli, intern service och integration 37 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 39 Revisorer 42 Finansiering 44 Kommunkoncernen 48 Redovisning Driftredovisning 56 Resultaträkning 57 Investeringsredovisning 58 Kassaflödesanalys 59 Balansräkning 60 Nothänvisningar 61 Redovisningsprinciper 69 Ord- och begreppsförklaringar 72 Kommunstyrelsens ledamöter Revisionsberättelse x x

4 4 Tillbakablick är viktigt. I synnerhet när man befinner sig i en verksamhet där man aldrig blir klar. Att göra avslut på ett projekt som pågått en längre tid är viktigt för känslan av att ha slutfört arbetet för att sedan kunna ta sig an något annat i högen som aldrig krymper. När vi ser tillbaka på 2017 kan vi konstatera att det är mycket som har hänt, både positivt och negativt. Vi inser också att vi lever i en föränderlig värld med varierande förutsättningar och nya uppdrag för kommuner att ta sig an. I en liten kommun som Vansbro, fortfarande Dalarnas minsta kommun, måste vi ha en stor uppfinningsrikedomen för att möta alla dessa utmaningar. Något utöver det vanliga som hände var att vi fick möjlighet att vara med på tidernas födelsedagskalas när Björn Skifs fyllde 70 år och firades rejält på hemmaplan. Det blev en hyllning i världsklass med fem fullsatta föreställningar i vår fina teater. Detta evenemang hade inte varit genomförbart utan en stor dos ideellt engagemang, samverkan mellan föreningar och makalöst proffsiga artister och medhjälpare. Ett stort tack till alla som på ett eller annat sätt bidrog till denna fantastiska helg! Vi upplever att 2017 var ett positivt år i kommunen som helhet. Näringslivet går bra och arbetslösheten är låg. Vansbro kommun tilldelades 2017 priset Bästa tillväxt i länet. Det är kreditupplysningsföretaget Syna som har kartlagt alla svenska aktiebolags senaste bokslut för att utse vinnarna. Priset Bästa tillväxt delas varje år ut till den kommun i varje län där företagen växer bäst och som har störst andel företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Syna-undersökningen visar bredden av företag som är framgångsrika. Sårbarheten blir mindre och möjligheterna till tillväxt större när många företag går bra. Det är vår ambition att Vansbro kommun ska undanröja hinder och underlätta för företagen att verka i kommunen. Vi har därför under året startat ett kommungemensamt projekt med Falun, Borlänge, Rättvik och Malung-Sälen för att införa arbetsmodellen Tillväxt och tillsyn, för att skapa en mer stödjande och lärande myndighetsutövning mot såväl enskilda som företag. När det gäller företagsklimat stärkte kommunen sin position ytterligare under 2017 och klättrade till plats 60 i Sverige och en andraplats i länet. Det är ett mycket bra resultat och kräver kontinuerligt arbete. En hel del större satsningar pågår som är viktiga för framtiden. Äntligen är arbetet med den nya sträckningen av E16 mellan Hulån och Vansbro igång, och enligt Trafikverkets plan ska den stå klar hösten En annan strategiskt viktig satsning är att Västerdalsbanan rustas och under året har framför allt slipersbyten pågått. Arbetet fortsätter 2018 och totalt ska sliprar bytas. Enligt Trafikverket fortsätter slipersbyten på sträckan Rågsveden Repbäcken. För att säkra vattenförsörjningen bygger kommunen ett nytt vattenverk. Kommunen beslutare att återinföra habiliteringsersättning och att bygga ett LSS-boende (LSS lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Boendet med sex lägenheter blir klart hösten Ett kvitto på att detta uppskattas är att FUB i Dalarna nyligen utsåg Vansbro kommun till årets LSS-kommun i Dalarna. FUB är en intresseorganisation som arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning ska kunna leva ett gott liv. Ett beslut om nytt äldreboende kommer allt närmare då vi under 2017 tagit fram ett program för utformningen och förslag på placering i anslutning till vårdcentralen och det befintliga boendet vid Bäckaskog.

5 Eftersom Vansbro kommun har tagit emot många nyanlända fick vi möjlighet att delta i Skolverkets riktade insatser i projektet Nyanländas lärande. Efter kartläggning av behov beviljades kommunen 4 miljoner för utvecklingsarbete i skolan, vilket påbörjader under året och pågår till våren Under året har SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) valt att lyfta fram behoven av effektiviseringar inom kommunsektorn för att möta framtidens utmaningar när det gäller att både leverera välfärd på hög nivå och god ekonomisk hushållning. I en fördjupad analys har vi jämfört Vansbro kommuns kostnader för olika verksamheter med kostnaderna i jämförbara kommuner. Syftet var att identifiera de områden där det krävs åtgärder. Utifrån resultatet beslutade kommunstyrelsen om besparingar med 15 miljoner kronor till 2020 och det budgeterade besparingsbehovet för 2018 är 7,5 miljoner. Kommunens ekonomiska resultat för 2017 blev ett underskott med 3,7 miljoner. Orsaken är att kostnaderna för VDUF (vårt gemensamma utbildningsförbund med Malung-Sälens kommun) kraftigt översteg budget. Detta underskott påverkar kommunens resultat som annars hade varit positivt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det hänt mycket under 2017 och att vi på flera områden har tagit betydande steg i positiv riktning när det gäller en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen och våra verksamheter. Vi gläds åt det fina föreningsliv som bedrivs i Vansbro och som bidrar till livskvalitet och gemenskap. Vi vill tacka alla medarbete för ett väl genomfört arbete. Vi har många utmaningar framför oss men vi får inte glömma att stanna upp och klappa varandra på axeln med jämna mellanrum. Det är en viktig del i ett långsiktigt, hållbart arbete att vi hjälps åt och sprider positiv energi till varandra i vardagen! 5

6 Kommunfullmäktige har beslutat om strategiska mål i den strategiska planen. Dessa mål följer fullmäktige upp genom verksamhetsmålen. Färgmarkeringarna anger i vilken grad målet uppnåtts: Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått 6

7 1. För förskolan och grundskolan har skolledningen gjort bedömningarna utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. För att fördjupa kvalitetsarbetet behöver verksamheterna utveckla sättet att bedöma måluppfyllelsen och kunna se resultatet av utvecklingsarbetet. Biblioteksverksamheten visar att utlån och biblioteksanvändandet på webben ökar medan de fysiska besöken minskar. Det är samma trend som i samhället generellt. Simhallens öppettider är tillräckligt bra. 2. Processen pågår med att införa digital information till föräldrar. Användandet är högst bland de äldre elevernas föräldrar. 3. Målet har uppnåtts även om det finns variationer inom de olika enheterna. Medarbetarna försöker möta önskemål från brukaren i största möjliga mån. Planerare finns som varje dag ser över planering och i vilken utsträckning verksamheten kan tillgodose nya eller ändrade önskemål. 4. De flesta enheter nådde inte målet. Verksamheten har gjort flera aktiviteter för att nå målet: Personalen har arbetat utifrån den nationella värdegrunden för äldreomsorgen på arbetsplatsträffar, boenderåd och i det dagliga arbetet, och har en ständig dialog om vikten av gott bemötande. Personalen arbetar med ett förhållningssätt som inbjuder boende att föra fram sina tankar, åsikter och skapa relationer, samtalar med boende och samarbetar med närstående. Vid klagomål tas dessa alltid upp direkt med personal, antingen personligt eller på arbetsplatsträffar. Inom demensboende har ingen boende själv besvarat frågan, utan personalen måste vara extra lyhörd för de anhöriga, då dessa är viktiga och betydelsefulla i verksamheten. 5. Målet att det ska vara enkelt att komma i kontakt med ansvarig handläggare eller chef nåddes inte. Resultatet från brukarenkäten är dock svårt att bedöma då frågorna inte har besvarats alls, besvarats endast delvis eller att det inte varit möjligt med kontakt med brukaren. En bidragande orsak kan även vara att tjänsten som enhetschef för LSS och socialpsykiatri varit vakant i sju månader vilket kan ha inneburit svårigheter att få kontakt. De som söker och får kontakt med ansvarig chef eller handläggare har fått ett gott bemötande. 6. Resultatet är från 2016 eftersom detta mått redovisas med ett års eftersläpning. Resultatet var bättre än året innan tack vare ett strukturerat arbetssätt och uppföljning för att få personer till egen försörjning. 7. Av 15 deltagare i arbetsmarknadsåtgärder har två gått vidare till en anställning

8 8. Verksamheten bedöms ha uppfyllt målen. 9. Under 2017 genomförde samhällsbyggnad ett antal insatser för att förbättra kommunens kontakter med invånarna. Bland annat infördes Mitt bygge där de som söker bygglov kan följa sitt ärende på webben. Att KKIK-mätningen för kommunens informationsindex var lägre 2017 än målet beror på att bedömningen har skett genom självskattning för Tillgängligheten via telefon inom verksamheten var låg, däremot får medborgarna ett gott bemötande i kontakten. Tillgängligheten via e-post är god. 11. Datoranvändandet ökar i högre årskurser. Måluppfyllelsen var hög i åk 7 9 tack vare god tillgång till datorer för elever och personal, men låg i förskolan. Bland de yngre eleverna krävs fortfarande en del utvecklingsarbete, framför allt av den pedagogiska dokumentationen kring eleverna och undervisningen. I förskolan pågår en utökning av antalet datorer och målet är att alla pedagoger ska ha varsin dator, så som det är på grundskolan. 12. Det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och grundskola är under utveckling. Här är det främst dokumentationen som brister. Under året har verksamheten tagit fram en rutin som ska ge en bra start på arbetet. I skolverksprojektet Nyanländas lärande får kommunen extern hjälp med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Biblioteket följer upp och analyserar året som gått och gör löpande verksamhetsförbättringar. Simhallen kommer att utgå från simkunnigheten i åk 3 för att mäta utvecklingen och kvaliteten på simskolan. 8

9 13. Kunskapsresultaten bland de yngre eleverna behöver förbättras rejält, främst i matematik. I åk 6 skedde en klar förbättring från föregående år. När det gäller måluppfyllelsen för meritvärde och behöriga till gymnasiet påverkas den av många nyanlända. 14. Eleverna känner sig ganska trygga i skolan. De yngre eleverna är tryggare än de äldre. 15. Kvaliteten på utvecklingssamtalen varierar kraftigt. Här behövs ett arbete för att nå likvärdig bedömning tillsammans med en tydlig pedagogisk dokumentation med hjälp a skolans it-stöd. 16. I förskolan fungerar samarbetet runt barnen bra. I skolans tre elevhälsoteam har utvecklingen varit lite olika. Flera av elevhälsoteamen har haft personalomsättning vilket har bromsat utvecklingen. Alla elevhälsoteam har haft externt stöd av psykolog. Ärendegången bedöms fungera väl men har behövt justeras för att få ett tydligare och effektivare arbete i klassrummen med en inkluderande lärmiljö. Idag är det alldeles för många elever som har individuell undervisning utanför klassrummet. 17. Insatsen trygg hemgång har fungerat väl för de personer fått insatsen även om antalet personer som erbjudits insatsen var färre än målet. 18. En strukturerad samverkan mellan skola och ungdomsvård är upprättad för att föräldrar ska få ett samlat stöd. 19. Bredbandsutbyggnaden tog fart under 2017 och omfattningen är troligen högre än det redovisade resultatet. 20. Kommunen har inte deltagit i undersökningen Insikt och därmed kan målet inte mätas. 21. Vansbro kommun har avancerat i Aktuell hållbarhets mätning från 13 plats under 2016 till att placera sig på 4 plats bland glesbygdskommunerna. 9

10 22. Samarbetet med näringslivet har pågått i många år med gott resultat i grundskolan. Praoverksamheten förändrades utifrån nya direktiv för några år sedan och eleverna är nöjda. Biblioteket har nu tre servicepunkter och skulle vilja utöka till fyra. Ett arbete med att integrera turistbyrån i medborgarhuset pågår i samverkan med receptionen. 23. Nyttjandegraden minskade från föregående år. Resultatet visar utförd tid i förhållande till tillgänglig tid, men måltalet avser beviljad tid i förhållande till tillgänglig tid. För att höja nyttjandegraden startades Jotib-projektet som syftar till att höja nyttjandegraden genom effektivare rutt- och resursplanering. Projektet påbörjades i oktober och pågår till juni Under 2017 startade kommunen ett antal samverkansprojekt med andra kommuner, bland annat har plan- och byggenheten inlett samverkan med Gagnefs kommun för att utbyta erfarenheter. Miljökontoret har samverkat med Malung-Sälens kommun genom att köpa inspektörsuppdrag från Malungskontoret samt haft några gemensamma träffar för att utbyta erfarenheter. Stadsnätet samverkar med övriga kommuner inom MittNät och främst med Munkfors kommun vid inköp av verksamhetsstöd. 25. Uppföljning sker av beslutade kontrollpunkter, arbetet kan dock utvecklas. 26. Fyra indikatorer har valts som mått på en effektiv verksamhet: Kontroller av anställningsbevis, kontroll av leverantörsbetalningar, kvalitetssäkra beslutsunderlag och it-drifttid. Bedömningen är att kontroll av anställningsbevis visar att målet inte uppfylls, av tio kontrollerade anställningsbevis måste alla korrigeras, vid kontroller av leverantörsbetalningar konstateras att en god kontroll sker av leverantörer och it-drifttid sker effektivt. Kvalitetssäkring av beslutsunderlagen behöver förbättras och framför allt behövs en annan mätmetod. 10

11 27. Arbetet med att införa FAS-05-avtalet (centralt avtal om samverkan och arbetsmiljö slutet mellan arbetsgivare, SKL, och arbetstagarorganisationer) pågår. I de flesta delar av förvaltningen fungerar samverkansformerna med arbetsplatsträffar. LSAM har haft regelbundna möten under året. I takt med att förvaltningen förändrats under året har också detta samverkansforum förändrats. 28. All personal inom förskola och grundskola har fått kompetensutveckling i grupp, arbetslagsutveckling, föreläsningar och studiecirklar. Läslyftet och specialpedagogiklyftet har genomförts i grundskolan. Förskollärarnas roll och uppdrag enligt den nya läroplanen har varit i fokus. Kommunen har gjort en satsning på speciallärare genom att möjliggöra studier under en del av arbetstiden. 29. Resultatet är ett genomsnitt för de enheter där tillräckligt många (tio) har svarat för att resultatet ska redovisas. Resultatet blev klart i början av februari 2018 och därför fanns ingen analys färdig till årsredovisningen. 30. Antalet arbetsplatsträffar var något lägre än målet. Främst beror det på att de flesta enhetschefsposter varit vakanta. Under stora delar av hösten var räddningschefen enda enhetschef inom förvaltningsområdet. 31. Medarbetarna inom förvaltningsområdet är delaktiga i framtagande av verksamhetsmål för förvaltningsområdet. Uppföljning av målen sker i samband med APT (arbetsplatsträffar). 32. Resultatet följer resultatet för kommuntotalen. Det är även ett lågt svarsdeltagande. Resultatet är lägre för området kunskap om målen än för motivation och styrning. LSAM (lokal samverkansgrupp) har inte kommit igång och alla arbetsplatser har inte genomfört arbetsplatsträffar (APT). 11

12 34. Vid kontroller konstaterade kommunen att alla beslut, som kräver det, inte har någon finansiering. 35. En långsiktig finansiell analys har gjorts som en grund för det långsiktiga arbetet. Kommunen behöver dock bli bättre på att både bedöma förändringsbehov på längre sikt och uppdatera investeringsplanen. 36. Kommunens nollresultat innan användning av RUR (resultatutjämningsreserven) var ett underskott på 3,6 mkr (0,9 procent), därmed nådde kommunen inte målet. RUR användes för att nå ett resultat enligt budget. Kommunstyrelsen och förvaltningsledningen har haft överläggningar för att nå ett resultat enligt målet Främsta anledningen till underskottet är dock det stora underskott som VDUF redovisade och där kommunen tvingades att täcka kostnaderna. 37. Efter Skolinspektionens tillsyn fick kommunens skolverksamhet anmärkning på budgetarbetet. Det saknades fördelningsprinciper och utifrån detta omarbetade verksamheten budgetprocessen till att ha en barn- och elevpeng som bas. Utifrån det fick förskolor och skolor ett anslag att disponera under budgetåret. Fördelningsprincipen förfinades till 2018 och den kan förbättras ännu mer framöver. 12

13 Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av SKL. I mätningen 2017 deltog drygt 260 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, att kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur dessa fem perspektiv: Nedan redovisas Vansbro kommuns resultat jämfört med andra kommuner. För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i tre nivåer. bäst resultat (25 %). de mittersta kommunerna (50 %). sämst resultat (25 %). Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Till exempel om kommunens verksamhet har öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter. I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika verksamheter i kommunen hade 2016, det vill säga hur snabbt medborgarna fick hjälp. 13

14 Trygghet handlar om kommunens förmåga att tillgodose behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan. Delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. 14

15 Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat kommunen får ut av de pengar den lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst. Samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor såsom hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. *Från 2016 avser detta mått andelen miljöbilar av alla motorfordon i kommunen, alltså även privatägda och företagsägda. 15

16 Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, räknar med att BNP växer med närmare 3 procent Den inhemska efterfrågan väntas försvagas 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. SKL räknar med att svensk BNP växer något långsammare 2019 än Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte väntas öka alls nästa år kommer skatteunderlagstillväxten att bromsas upp kraftigt. Det innebär en risk för ett betydande glapp mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt ökande behoven av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten i Sverige, medan tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, väntas tillväxten öka och i USA är förväntningarna positiva. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits. Däremot bromsas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan väntas tillväxten i investeringarna minska. Det är framför allt bostadsbyggandet som inte längre kan öka i samma höga takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge väntas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och även löneglidningen är låg. Därmed bromsas också inflationen. Riksbanken antas dröja med att höja styrräntan till i oktober I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, vilket gör att KPI 2 ökar betydligt snabbare än KPIF. Med den högkonjunktur som Sverige befinner sig i är det naturligt med överskott i de offentliga finanserna. Vid årets slut hade Vansbro kommun invånare. Det var en minskning med 47 invånare, efter att befolkningen ökade med 169 invånare De senaste tre åren har befolkningen ökat med sammanlagt 158 invånare, dessförinnan har Vansbro kommun haft en minskande befolkning i många år. Befolkningsminskningen 2017 var 0,7 procent, medan länet ökade med personer (0,6 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 1,25 procent föddes 61 barn i Vansbro. De senaste tio åren har totalt 628 barn fötts i kommunen, i snitt 63 barn per år. Antalet avlidna var 77 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0 6 år) ökade med 4 och antalet skolbarn (7 17 år) minskade med 32 jämfört med Antalet personer i arbetsför ålder (18 64 år) minskade med 41 medan ålderspensionärerna blev 22 fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,8 procent) än i både länet (24,0 procent) och riket (19,8 procent). Andelen utrikes födda var vid årets slut 601 personer (8,8 procent av folkmängden), en minskning med 18 invånare. Invandringen till kommunen var 105 personer mot 184 personer 2016, de flesta från Syrien 1 Källa: SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, cirkulär 2018:5. 2 Det vanligaste och mest kända måttet på inflation i Sverige är förändringen i konsumentprisindex, KPI. Syftet med KPI är att visa den generella prisutvecklingen för alla de produkter som hushållen konsumerar i ekonomin. Ett annat mått på inflation är förändringen i KPIF (KPI med fast ränta). Det visar samma prisutveckling som KPI, men utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik. Riksbankens penningpolitik påverkar KPI genom ändrade räntesatser på hushållens bostadslån. KPIF har från september 2017 ersatt KPI som målvariabel för Riksbankens inflationsmål. 16

17 Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Tabellen nedan visar hur kommunens kostnader påverkas av olika förändringar. * Personalomkostnadspålägg 17

18 18 Resultatet för 2017 var ett underskott på 3,6 mkr vilket var en försämring mot resultatet 2016 som var ett överskott på 6,9 mkr. Kommunstyrelsens budget var på 354 mkr netto. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett underskott på 7,7 mkr, vilket var 700 tkr bättre än augustiprognosen. Verksamheterna utbildning, kultur och fritid, socialt stöd och omsorg samt kollektivtrafik redovisade underskott, medan kommunstyrelsen, samhällsbyggnad, kommunkansli, intern service och integration redovisade överskott. Av kommunstyrelsens medel till förfogande finns 2,9 mkr kvar. Kostnaderna för överförmyndare ökade mellan 2015 och 2016 med nästan 2 mkr beroende på antalet flyktingar som kommit till kommunen, men 2017 var kostnaderna åter i nivå med budget. Resultatet för finansiering blev ett överskott på 9,2 mkr, de olika posterna beskrivs i avsnittet Finansiering. Mellan 2016 och 2017 minskade verksamheternas intäkter med 11,6 mkr (9 procent) och kostnaderna ökade med 9,8 mkr (2 procent). Den främsta orsaken till minskade intäkter är minskade bidrag för flyktingmottagande. Vuxenutbildningen har från 2017 övergått till Västerdalarnas utbildningsförbund vilket syns i jämförelsen av resultat mellan åren. Orsaken till kostnadsökningen är bland annat ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen på grund av ökat antal nya ärenden inom barn och unga, vuxna och missbruk samt ekonomiskt bistånd, ökade ersättningar till Olympica (friskola) och underskottstäckning för Västerdalarnas utbildningsförbund. Verksamheternas resultat och kommentarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse. Från 2016 bedrivs gymnasieverksamheten i kommunalförbundet VDUF, Västerdalarnas utbildningsförbund, tillsammans med Malung-Sälens kommun. Från 2017 har även vuxenutbildningen övergått till utbildningsförbundet. Det innebär att alla kostnader och intäkter för gymnasiet och vuxenutbildningen inte längre redovisas i kommunen, och att kommunalförbundet finansieras genom ett bidrag från medlemskommunerna. Denna förändring påverkar jämförelser mellan åren Under 2016 och 2017 har kommunen gjort en meravskrivning för investeringar i hvb-hem för ensamkommande barn. Syftet med avskrivningen är att anpassa kostnaderna till den planerade verksamheten. Från 2017 sänkte staten ersättningarna för hvb-hem och kommunen övergår därför succesivt till stödboende för att anpassa kommunens kostnader till ersättningen från staten.

19 Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om strategiska mål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör de strategiska målen tydliga för verksamheterna. Kommunallagen ger kommuner och landsting möjlighet att bygga upp en resultatutjämningsreserv (RUR). Reserven gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider och sedan använda denna buffert för att täcka underskott som uppstår på grund av en svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan resultatet justeras/utjämnas mellan olika år. Syftet är att kunna möta konjunkturvariationer för att ge jämnare ekonomiska förutsättningar för de verksamheter kommunen bedriver. Enligt regelverket beslutar kommunfullmäktige vilka regler som gäller i den enskilda kommunen och enligt Vansbro kommuns regelverk kan medel från resultatutjämningsreserv disponeras då kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Kommunen får maximalt disponera det belopp som finns i resultatutjämningsfonden. 19

20 2017 beslutade kommunen om investeringar på drygt 39,9 mkr och den totala investeringsutgiften blev 25,7 mkr. I investeringarna ingår även tidigare beslutade investeringar som löper över flera år. Tabellen visar investeringar som pågått Därefter kommenteras de större pågående investeringarna och när de beräknas bli klara. Varje år avsätter kommunen även mede för infrastruktur- och underhållsinvesteringar, mindre verksamhetsinvesteringar och it-investeringar, dessa redovisas i tabellen men kommenteras inte separat. Budget 3,2 mkr beslutad 2010 och Förbrukade medel till och med 2017: 3,1 mkr. Detta investeringsprojekt har pågått sedan Kommunen beviljades ett bidrag på 11,8 mkr från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) 2010 och har beviljats ytterligare bidrag på 6,6 mkr, totalt 17,4 mkr. Totalt beräknas invallningen kosta 30 mkr, en fördyring med 11 mkr från ursprunglig uppskattning. Kommunens kostnad beräknas totalt till 7,6 mkr varav 3,2 mkr är beslutade Investeringen avser byggandet av ett översvämningsskydd i form av en jordvall. Förberedande markundersökningar är utförda och ansökan om vattendom för byggande av vallen är inlämnad till Markoch miljödomstolen i Nacka och beslutad i slutet av Projektering och byggnation återstår. Investeringen väntas vara klar omkring Budget 20,5 mkr beslutad Förbrukade medel till och med 2017: 20,5 mkr. Investeringen avser tillbyggnad av Myrbacka skola med klassrum, grupprum, lärarrum samt utrymme för skolsköterska. Huvuddelen av investeringen gjordes 2014, men hela om- och tillbyggnaden slutfördes 2015 och skolan invigdes våren Under 2016 byggdes bussangöring. Utgiften på 30 tkr 2017 avser kompletterande åtgärder för staket mot bussangöringen. 20

21 Budget 1,5 mkr för brandskyddsåtgärder på medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog beslutad Under 2016 beslutades om ytterligare budget med 2,9 mkr. Förbrukade medel till och med 2017: 2,9 mkr. Denna investering ingår i genomförda och framtida åtgärder för att klara brandskyddet i kommunens verksamheter. Investeringen ska ge ett fungerande byggtekniskt brandskydd i medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog. Totalt kostar alla åtgärder betydligt mer är 2,9 mkr. Arbetet följer en handlingsplan över tre år för att färdigställa brandskyddet på fastigheterna. Åtgärderna på Söderåsen är klara, och delvis klara på Bäckaskog där den avslutande etappen pågår. För medborgarhuset saknas medel för att påbörja de planerade arbetena. Kommunen begärde 2016 därför anstånd till 2018 för färdigställandet av åtgärderna i medborgarhuset och Bäckaskog och anståndet är beviljat för åtgärderna på Medborgarhuset. För Bäckaskog fick kommunen anstånd för åtgärderna till den 30 september 2017 och de är nu genomförda. Budgeten var från början för liten, kommunstyrelsen beslutade därför att följa handlingsplanen men utan finansiering. För Medborgarhuset har kommunen tagit fram ett åtgärdsförslag och avsatt ytterligare 2,9 mkr Under 2018 kommer åtgärderna att färdigställas och investeringen bli klar. Budget 3,0 mkr beslutad 2014 och Förbrukade medel till och med 2017: 737 tkr. Investeringen avser förprojektering med en grovkalkyl för en eventuell ombyggnad av Söderåsens äldreboende. Kommunen har beslutat att fokusera på ut- och ombyggnad av Bäckaskogs äldreboende istället för Söderåsens äldreboende samt nybyggnation. Utredningsarbetet pågår och beslut om ut- och ombyggnad ska tas Investeringen avser utbyggnad av fiberoptiskt bredbandsnät i Vansbro kommun. Projektet syftar till att 90 procent av hushållen och företagen i Vansbro kommun ska ha tillgång till minst 100 mbit/s i hastighet. Resterande 10 procent av hushållen skall ha tillgång till minst 30 mbit/s. Upparbetad kostnad från projektets start är 25,6 mkr. Finansiering sker med avsatta investeringsmedel av kommunen, bidrag och anslutningsavgifter. Investeringen är delfinansierad med statsbidrag dels från Tillväxtverket för utbyggnaden av det ortssammanbindande nätet, dels med stöd via Jordbruksverket för utbyggnad av spridningsnät i byar. Vansbro kommun har ansökt om stöd för utbyggnad av ortssammanbindande nät mellan Vansbro och Äppelbo, mellan Nås och Lindesnäs, delar av sträckan mellan Vansbro och Nås, från Vansbro till Dalasågen samt del av sträcka i Skamhed och i Ilbäcken. Stöd är beviljat för alla de sökta sträckorna med ortssammanbindande nät samt för spridningsnät i Skamhed, Skålö-Ilbäcken och Uppsälje. Budget 2,8 mkr. Förbrukade medel till och med 2017: 4,4 mkr. Renovering av simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning av simhallen påbörjades 2015 och blev klart hösten Projektet omfattar renovering och utbyte av duschutrymmenas tätskikt och ytskikt, samt ombyggnad för att tillgänglighetsanpassa omklädningsrummen. 21

22 Reparationerna av tätskikten och ytskikten i duschutrymmet var mer omfattande än vad man räknat med, eftersom ritningarna inte överensstämde med den faktiska uppbyggnaden. Det krävdes därför utökad rivning för att utreda omfattningen av vattenskadan vilket gjorde att renoveringarna kostade 2 mkr mer än budgeterat. Detta beslut går utanför planerade investeringar eftersom lokalerna inte räcker till antalet barn. Budget 2,7 mkr Förbrukade medel till och med 2017: 3,0 mkr. Investeringen avser ombyggnation av lokaler vid Berghedens skola för att anpassa dem till pedagogisk omsorg så att förskoleverksamheten får nya ändamålsmässiga lokaler. Budgeten överskreds med 300 tkr på grund av ändringsarbeten för både projektering och utförande då ritningarna inte överensstämde med byggnaden. Extra beställda verksamhetsanpassningar i byggskedet påverkade också kostnaden. Investeringen blev klar i mars Detta beslut går utanför planerade investeringar. Budget 15 mkr Förbrukade medel till och med 2017: 1,6 mkr. Investeringen avser byggandet av ett LSS-gruppboende med sex lägenheter och projektet startade 2016 med geoteknisk undersökning samt gallring av fastigheten Lyckan 2. Kommunen har gjort en entreprenadupphandling och entreprenaden startade hösten 2017 och beräknas bli klar hösten Projektet är tänkt att finansieras genom en justerad ersättning till utjämningssystemet då kommunen själv bedriver verksamheten. Budget 2,8 mkr Förbrukade medel till och med 2017: 2,6 mkr. Investeringen avser ombyggnation av f d Östra skolan till förskola. F d Östra skolan har tidigare varit tomställd och bedömdes som lämplig att bygga om för att möta behovet av en förskola. Östra skolan är ombyggd och anpassad till en tvåavdelningsförskola. Förskolan ersätter de lokaler som tidigare använts på Triangeln. Ombyggnationen blev klar sin helhet hösten 2017 men verksamheten startade höstterminen Budget 1,3 mkr. Förbrukade medel till och med 2017: 112 tkr. Investeringen avser anläggande av aktivitetspark i norra Järnvägsparken. Planering av parken pågår och beräknas bli klar under

23 Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Nordisk Renting. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet var genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gällde till och med 2037 med optionstidpunkter. Kommunfullmäktige beslutade 2015 att använda optionen och löste avtalet med Nordisk Renting den 31 december 2016, tillträdet skedde dock den 1 februari Det innebär att kommunen nu äger kommanditbolaget Vansbroviken Kommanditbolag. Från optionstidpunkten har ett arbete pågått för att lösa kommanditbolaget, vilket kommer att ske Kommunen har även haft förhandlingar med Rindi om eventuella förändringar i hyresavtalet, dessa väntas bli klara Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren Hyrorna återbetalas enligt en betalningsplan under åren , som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Verksamhetens nettokostnader var 412,5 mkr, en ökning med 19,5 mkr från Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 408,0 mkr, en ökning med 8,5 mkr. Skatteintäkterna stod för 277,6 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 130,4 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 78 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 101,1 procent, vilket var en försämring med 2,7 procentenheter mot Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 100,9 procent. Nettokostnaderna var alltså 1,1 procentenheter högre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 15,2 mkr. Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 13,2 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 9,3 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 0,9 mkr inklusive skatt. 23

24 Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året. 1 2 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 838 tkr. Kommunens lån uppgick till 145 mkr. Räntekostnaderna på lån hos Kommuninvest var 1,7 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,5 mkr. Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) ökade med 42,0 mkr till 408 mkr. Ökningen beror till största delen på köp av Vansbroviken Kommanditbolag (bioenergianläggningen). Fordringarna minskade med 20,0 mkr till 43,9 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) minskade med 131,5 mkr till 54,3 mkr. Minskningen av likvida medel beror på att kommunen gjorde nyupplåning av 120 mkr i slutet av 2016 och lösen av leasingskulden i början av Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalningsförmågan, var vid årsskiftet 10,7 procent, vilket motsvarade 38 dagars utbetalningar var likviditeten 37,2 procent inklusive nyupplåningen på 120 mkr. Räknar man bort nyupplåningen på 120 mkr var likviditeten 13,2 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna. Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) minskade med 3,6 mkr till följd av årets underskott. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 225,3 mkr. 24

25 Avsättningar till pensionsförmåner uppgick till 26,1 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 23,4 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 2,4 mkr och avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL var 298 tkr. Från och med år 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. Kommunens långfristiga skulder uppgick vid årets slut till 161 mkr och 145 mkr av dessa var lån hos Kommuninvest. Kostnadsersättningar, investeringsbidrag och anslutningsavgifter ska täcka investeringar av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användningsperiod för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 16,3 mkr avskrev kommunen 295 tkr Kommunen har fått in anslutningsavgifter till bredbandsnätet på 1,0 mkr som inte har börjat skrivas av. De kortfristiga skulderna minskade med 111,1 mkr till 93,8 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 5,4 mkr och upplupna löner med 1,6 mkr. Löner som utbetalas i januari 2017 men avser 2016 uppgick till 5,2 mkr. Upplupna semesterlöner var 14,7 mkr och den individuella delen var 13,2 mkr inklusive löneskatt. Förändringen beror till största delen på att det i bokslutet 2016 fanns en leasingskuld upptagen som kortfristig, den löstes i början på Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital. Soliditeten var vid årsskiftet 45 procent, vilket var en förbättring jämfört med 2016 då den var 37 procent. Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten istället 13 procent. Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 381 mkr, varav 157 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 6,1 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade 114,2 mkr för bostadslån, vilket var en minskning med 7,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 97,4 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 7,2 mkr. Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 24 tkr, en minskning med 7 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen uppgick vid årsskiftet till 1,4 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande uppgick vid årsskiftet till 3,6 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. 25

26 Antalet anställda minskade från 614 till 602 årsarbetare och från 703 till 693 anställda totalt. Rekryteringsläget i kommunen är fortsatt svårt för vissa yrkeskategorier, bland annat lärare, socionomer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Detsamma gäller löneläget där kommunen har svårt att hålla samma lönenivåer som grannkommunerna. Under 2017 har ett arbete pågått kring samverkansavtalet. Fler fackliga organisationer har visat intresse för att teckna FAS-avtal med kommunen. SKL arbetade dock fram ett nytt avtal som tecknades i december 2017 och som ersätter det tidigare FAS-avtalet. Vansbro kommun behöver ta fram rutiner för att få arbetet med samverkan och arbetsmiljö att fungera ännu bättre. 3 HME-enkäten (hållbart medarbetarengagemang) genomfördes i november och kompletterades med frågor kring den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet kan arbetsplatserna använda som diskussionsunderlag om arbetsmiljön på respektive arbetsplats. Enkätresultatet är inrapporterat i Kolada, kommun- och landstingsdatabasen. Personalkostnaderna ökade med 10,7 mkr (3,8 procent) jämfört med Det var en mindre ökning än 2016 då kostnaderna ökade med 16,2 mkr (6,1 procent). Kostnaderna för löneökningar blev 5,6 mkr (4,5 mkr 2016). Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 280,1 mkr (264,3 mkr 2015). Arvodeskostnaderna uppgick till 2,1 mkr (2,2 mkr 2015), en minskning med 4,8 procent. 3 Årsarbetare är antalet medarbetare omräknat till heltider. 26

27 Frisktalet visar tillgänglig arbetstid med avdrag för sjukfrånvarotid i procent. Målet på 95 procent uppnåddes inte 2017 då frisktalet var 92,61 procent. Precis som i övriga Sverige ökar sjukfrånvaron, främst bland yngre kvinnor, men även bland män. Vansbro kommun arbetar aktivt med sjukfrånvaro och stöd till de som är sjukskrivna genom att tidigt ha kontakt och göra planering för återgång i eget eller annat arbete. Den längre sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) ökade något till 46,16 procent av den totala sjukfrånvaron. Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisningslagen. Statistiken omfattar alla anställda. Kommunens pensionsåtaganden visas i tabellen nedan. 27

28 Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation, vilket innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd förutom kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har fyra utskott: Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet i betydelsen insyn medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet både i betydelsen att organisationen är tydlig i alla sina delar och att den är tydlig för både medarbetare och invånare. Förvaltningsorganisationen består av fyra förvaltningsområden: socialt stöd och omsorg, utbildning, kultur och fritid, samhällsbyggnad och kommunkansli, intern service och integration. 28

29 100,00 kr 100,00 kr 29

30 30

31 *Statistik från 31 december respektive år. Verksamheterna har haft fortsatt svårt att rekrytera personal till förskola, skola och fritidshem och arbetar för att få fler att utbilda sig till lärare, bland annat genom arbetsintegrerad utbildning, 1 partnerskoleverksamhet och samtal för att få lärare att fullgöra utbildningen. Kompetensutvecklingen inom förskola har varit inriktad på att tydliggöra förskollärarnas roll. Grundskolan har fokuserat på kollegialt lärande, läslyftet och specialpedagogik. Personal i förskola och skola har även fått kompetensutveckling i förhållningssätt, TMO (traumamedveten omsorg) och lågaffektivt bemötande. Elevhälsan på grundskolan har varit decimerad på grund av sjukdom och vakans. Skolbibliotekets personal har utökats med omkring 75 procent. 31

32 Budgetåret började med ett konstaterande om att den tilldelade budgeten för året inte skulle räcka, det saknades 9,2 mkr. Skolan kostade mer tidigare år vilket har täckts av överskott i andra verksamheter inom förvaltningsområdet. Ett stort arbete gjordes inför 2017 med att rättvist fördela anslag till för- och grundskola utifrån barn- och elevantal, delvis initierat av Skolinspektionens tillsyn som krävde förbättring av budgetprocessen. Den interkommunala ersättningen och bidrag till Olympica (privat driven förskola och skola) gav ett underskott på 1,5 mkr. Intäkterna från Migrationsverket var 1 mkr lägre än budgeterat eftersom fler asylsökande har fått asyl och/eller flyttat från kommunen samt att många har börjat på gymnasiet. Kommunen har fått statligt bidrag för projektet Nyanländas lärande där verksamheten har planerat åtgärder i förskola och grundskola under två år. Förvaltningsområdet omorganiserades till utbildning, kultur och fritid och omfattar nu även bibliotek, kultur, simhall och gym. Två nya förskolor iordningställdes till följd av lokalbrister inom skolan Älvan och Jofsen. Efter Skolinspektionens tillsyn gjorde förvaltningen förbättringar inom systematiskt kvalitetsarbete med hantering och rutiner kring kränkande behandling i förskolan och i skolan samt trygghet och studiero i skolan. Strax före jul fick förvaltningen godkänt på alla punkter av Skolinspektionen. Utvecklingen av digitaliseringen i förskola och skola pågår och leds av en IKT-grupp. Från höstterminen 2017 har alla elever i årskurs 8 och 9 egen dator. Förvaltningen har byggt upp en struktur för kvalitetsarbete med fokus på rutiner, förankring samt dokumentation och kommunikation till den politiska organisationen. Flera aktiviteter har arrangerats för allmänheten, både på biblioteket och i samarbete med andra aktörer. Biblioteket skapade ett sagorum och under året anordnades jubileet Hooked on a feeling, en hyllning till bygdens son Björn Skifs som fyllt 70 år. En utmaning är rekryteringen av personal och att utbilda fler lärare genom partnerskoleverksamheten. Kompetensutvecklingen fortsätter för att utveckla undervisning och lärmiljöer i förskola och skola, liksom den digitala utvecklingen och det systematiska kvalitetsarbetet. Förvaltningen arbetar med att anpassa resurserna till barn och elever i behov av särskilt stöd. Kompetensutvecklingen i specialpedagogik ska så småningom ge resultat. Skollokalerna ska ses över med syfte att hitta en effektiv lokalanvändning. Förvaltningen ska utveckla det länsgemensamma biblioteket och skapa en fungerande turismfunktion på hemmaplan. 32

33 *Statistik från 31 december respektive år. Medarbetare har fått utbildning i bland annat dokumentation, åldrande, våld i nära relationer och demens. En sjuksköterska och två undersköterskor har påbörjat utbildning till Silviasjuksköterska respektive Silviasyster. Vissa grupper med personliga assistenter har fått handledning. Två nya enhetschefstjänster inrättades inom särskilt boende och aktivitetscentrum har rekryterat en coach till verksamheten. Äldreomsorgen redovisade ett underskott på 500 tkr. Alla verksamheter inom äldreomsorgen utom hälsooch sjukvårdsenheten lämnade underskott mot budget. Den största avvikelsen uppstod då ansvaret för ersättning för personlig assistans gick över till kommunen istället för Försäkringskassan. 33

34 Till underskottet bidrog även höga personalkostnader och sjuklönekostnader. Individ- och familjeomsorgen redovisade ett underskott på 5 mkr på grund av många nya ärenden inom barn och unga, vuxna och missbruk samt ekonomiskt bistånd. Det har krävt mer personal vilket gjort att verksamheten behövt använda bemanningsföretag. Antalet ärenden inom ensamkommande barn minskade däremot. Vansbro kommun fick stimulansmedel på 450 tkr för att öka bemanningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Äldreomsorgen har haft statliga stimulansmedel på 1,9 mkr för ökad bemanning. Inför den nya lagen om säker utskrivning från slutenvård har ett avtal om reglering av kostnader för medicinskt färdigbehandlade tecknats mellan alla länets kommuner och landstinget Dalarna. Gemensamma riktlinjer för samverkan har också utarbetats. Verksamheten arbetade hela året med ett systematiskt kvalitetsledningsarbete, som innefattar att kartlägga processer och ta fram riktlinjer för alla verksamheter, rutiner för klagomålshantering, avvikelsehantering samt egenkontroller och riskanalys. Alla trygghetslarm i ordinärt boende byttes ut till digitala trygghetslarm, bland annat för att öka driftsäkerheten. Verksamheten började övergå från varma till kalla matlådor, vilket medför mer kostnadseffektiv och säker leverans till de vårdtagare som har matdistribution. Kommunen beslutade att bygga ett LSS-gruppboende med sex platser, och att återinföra habiliteringsersättning inom daglig sysselsättning och sysselsättningsverksamhet. IFO fick en stor ökning av orosanmälningar under andra halvåret och behövde därför hyra in socialsekreterare på konsultbasis för att klara det ökade antalet ärenden. Det kvalitetsledningssystem som nu utarbetas ska bli klart under 2018 och kommer att bli ett stort stöd för all personal inom socialt stöd och omsorg. Regeringen och SKL har tagit fram en vision för e-hälsa, med mål att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att bland annat uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd. Alla verksamheter inom socialt stöd och omsorg behöver samverka för att nå denna vision. Med allt fler äldre i kommunen framöver är det viktigt att planera hur socialt stöd och omsorg ska tillgodose omsorgsbehovet, exempelvis genom olika boendeformer och användning av ny teknik. Rekrytering av medarbetare på alla nivåer är en utmaning där Vansbro konkurrerar med både näringsliv och grannkommuner. En strategi för att möta behovet är att utbilda nyanlända både i svenska språket och med kompetens inom omvårdnad, där praktikplatser kan vara en del. Arbetet med ny gruppbostad påbörjas med planerad inflyttning under hösten Caféverksamheten på medborgarhuset ska starta i början av 2018 och bli en del av aktivitetscentrum. Från och med 2018 ingår HVB-verksamheterna i förvaltningsområdet socialt stöd och omsorg. I och med de sänkta ersättningarna till kommunen för placering av ensamkommande behövs en omställning från HVB till stödboende. 34

35 *Statistik från 30 november 2017, ej jämförbart med 2016 på grund av organisationsförändring. Flera chefstjänster har varit vakanta hela eller delar av året, bland annat tjänsten som gatuingenjör varit vakant och tjänsten som enhetschef för plan- och byggenheten var vakant fram till november. Miljöchefen har varit föräldraledig. Enskilda enheter inom samhällsbyggnad redovisade underskott men totalt höll samhällsbyggnad sin budget. Störst underskott lämnade gata- och parkenheten. Kostnaderna omfördelades under året genom att vissa underhållsåtgärder inom gata och park prioriterades, bland annat beläggningsåtgärder på Norra Allégatan och Järnvägsgatan och ny gång- och cykelväg utanför OK i Vansbro. Dessutom har akuta reparationsåtgärder efter vattenläckor utförts på dagvattennätet i Dala-Järna och i Saltvik. Snöröjningen under december var också mer omfattande än normalt. 35

36 Ett nytt avtal för RIB-personal (räddningstjänstpersonal i beredskap) påverkade resultatet med en kostnadsökning på 400 tkr. Bedömningen är att förvaltningsområdet i stort har uppnått både de ekonomiska målen och verksamhetsmålen. Samhällsbyggnad påbörjade planläggningen av flera områden i Vansbro, bland annat Skamsberget och Järnvägsgatan. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, beviljade ett extra anslag för kommunens merkostnader för skyddsvallen. Fiberutbyggnaden fortsatte och stora delar av det ortssammanbindande nätet byggdes ut. Parkeringsövervakning infördes på försök under årets andra halva. Lekplatsen vid medborgarhuset i Nås renoverades, och lekplatsen vid Storbyn i Dala-Järna togs bort av säkerhetsskäl. Stabilitetsutredningen av älvslänterna i centrala Vansbro har dragit ut på tiden men blev klar Vansbro kommun står inför stora behov av investeringar i gatunätet och i infrastrukturen framöver. Det behövs även handelsområden och bostadsområden i attraktiva lägen. För att lösa framtidens utmaningar behöver kommunen samverka bättre mellan flera olika områden. Under 2017 beslutade kommunfullmäktige om att delta i en utredning tillsammans med fem andra kommuner om att bilda ett gemensamt räddningstjänstförbund. Utredningen ska vara klar sommaren 2018 för att gå till politiskt beslut under hösten för en eventuell start av ett räddningstjänstförbund 1 januari

37 *Statistik från 31 december respektive år. Inför 2017 gjordes en omorganisation i förvaltningen och intern service flyttades till kommunkansli, intern service och integration. Integrationsenheten har avvecklats den 31 december Inom HVB-verksamheten har antalet medarbetare minskats. Personalfunktionen och ekonomi- och IT-funktionen har haft hög belastning på grund av föräldraledighet, sjukdom och vakanta tjänster vilket medfört en prioritering av arbetsuppgifter. VDUF utökades med vuxenutbildningen i bägge kommunerna vilket medfört mer hantering av löne- och personalfrågor. 37

38 Från och med 2017 redovisas chefslöner på överordnad chefs ansvar, vilket gör att resultaten inte är jämförbara mellan åren. Kommunchefs verksamheter lämnade ett överskott på 4,8 mkr på grund av överskott inom integrationsenheten både för HVB-hem och schablonersättningar. Resultatet har även påverkats negativt av kostnader för bland annat telefoniupphandling, omställningskostnader vid övergång till Visit Dalarna, utbildningar, länsövergripande samverkan, digitaliseringsarbete, processkartläggning och informationssäkerhetsarbete. När det gäller asylsökande ungdomar som får avslag på asylansökan och samtidigt skrivs upp till 18 år har dessa efter kommunstyrelsens beslut fått stanna inom verksamheten om de velat ha insats, och efter IFO:s bedömning. Kommunstyrelsen beslutade även att de som fyller 18 år innan Migrationsverket fattar beslut i deras asylärende ska få stanna tills deras ärende är avgjort. Dessa ungdomar får ingen ekonomisk ersättning av kommunen. Båda besluten är för att ungdomarna ska få fortsätta sin skolgång. Personal-, ekonomi- och IT-funktionen lämnade överskott på grund av vakanser. Under hösten 2017 gjorde kommunen en förlikning med Snöå Resort AB och den nya hyresgästen Spejaren har tagit över verksamheten på Snöå Bruk. Ett omfattande arbete med att höja informationssäkerheten inleddes efter att fullmäktige fastställt en informationssäkerhetspolicy. Integrationsenheten avvecklades den 31 december 2017 och därmed har HVB-verksamheten flyttats till förvaltningsområdet socialt stöd och omsorg. Kommunen beslutade att IT-verksamheten inte ska gå samman med MOA (Mora, Orsa, Älvdalen), utan bedrivas i egen regi med möjlighet till samverkan med andra kommuner. En omfattande kartläggning av alla processer som genererar allmänna handlingar har gjorts och ska leda till informationshanteringsplaner som beslutas i maj Internt stöd och service ska fokusera på det byggnadstekniska brandskyddet på medborgarhuset, att göra klar entreprenaden och starta det nya LSS-boendet. Nybyggnation eller ombyggnation av särskilda boenden på Bäckaskog ska utredas. Utvecklingsområden framöver är arbetet med prognoser och effektiviseringar inom ekonomiområdet, en kommunövergripande systemförvaltningsmodell inom IT-området och att utveckla IT-säkerheten. Arbetet med bemanningsenheten startar i mars

39 Kommunfullmäktige redovisade ett underskott på 6 tkr. 39

40 40 Jävsnämnden höll i princip sin budget.

41 Överförmyndaren redovisade ett underskott på 87 tkr mot budget vilket var bättre än föregående år. Verksamheten har också minskat betydligt i omfattning. Verksamheten administreras via det kommungemensamma kansliet med säte i Mora. De kommuner som gemensamt finansierar verksamheten är Vansbro, Mora, Rättvik, Leksand, Orsa och Älvdalen. Överförmyndare i Vansbro är Elisabeth Säljgård. Kommunfullmäktige beslutade att upphäva tidigare beslut om ersättning till gode män då det enligt lag ligger på överförmyndaren. Verksamhetens omfattning minskade under året på grund av färre ensamkommande barn. Möjligheten att återsöka (få tillbaka) kostnader för ensamkommande upphör 2018 vilket kan medföra avsevärt högre kostnader för kommunen. En farhåga är att de 979 tkr som budgeterats för överförmyndaren 2018 inte kommer att räcka. 41

42 Revisorerna genomförde alla sina planerade granskningar under året. Resultaten av granskningarna har redovisats och meddelats till de berörda verksamheterna. Revisionen bedömer att målen uppfylldes vad gäller planerad och utförd revision. För 2017 års granskningsarbete fick revisorerna ett anslag på 558 tkr. Kostnaderna blev 554 tkr. Kommunens revisorer genomförde 2017 en revision inom ramen för god revisionssed. Revisorerna ska förutom god revisionssed också följa kommunallagen och fullmäktiges revisionsreglemente. Nedan sammanfattas revisorernas aktiviteter för att skaffa ett underlag för sin bedömning. Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövning Med ansvarsutövande menas aktiva åtgärder för att styra, följa upp och kontrollera verksamheten och ekonomin. 42

43 Granskning av årsredovisning och kommunens delårsrapport per Kommunens årsredovisning styrs av den kommunala redovisningslagen, och kommunrevisorerna har i uppgift att bedöma om kommunen i sin redovisning följt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning. Fördjupade granskningsprojekt i utvalda delar av verksamheten Den fördjupade granskningen 2017 omfattade granskning av mest sjuka äldre som var en samgranskning med Landstinget Dalarna och flertalet av länets kommuner. Revisorerna granskade också hur kommunstyrelsen styr och följer upp arbetsgivarfrågor med fokus på personalförsörjning samt hur kommunen arbetar för att motverka ohälsa och sjukfrånvaro hos de anställda. Löpande granskningsarbete Revisorerna följde nämndernas och kommunstyrelsens verksamhet genom studiebesök, träffar med förtroendevalda och anställda, protokollgranskning samt uppföljningar och mindre granskningar utifrån revisorernas iakttagelser. Revisorerna biträddes under året av företaget KPMG AB som har gjort granskningar och uppföljningar på uppdrag av revisorerna. Eftersom allt mer kommunal verksamhet bedrivs genom samarbete med andra kommuner ska revisionen framöver utveckla samarbetsformerna med revisorerna från Vansbros samarbetskommuner. Det är även viktigt att utveckla lekmannarevisionen i kommunens aktiebolag. Revisionen ska i övrigt fortsätta sitt utvecklingsarbete inom ramen för sin risk- och väsentlighetsanalys samt revisionsplan. 43

44 44

45 Realisationsvinsten blev 190 tkr och kom från försäljning av bilar och en fastighet. Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighetsförsäkringar och fastighetsskatt fördelades schablonmässigt under året. Det innebär bland annat att samma procentuella påslag gjorts för arbetsgivaravgifter oavsett de anställdas ålder. Fördelningen gjordes via personalomkostnadspålägget som rekommenderats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Fördelningen av arbetsgivaravgifterna och pensionskostnaderna resulterade i en underfinansiering och därför har kommunen budgeterat för en del av pensionskostnader inom finansiering. Efter avstämning av kostnader för arbetsgivaravgifter och pensionskostnader mot budget blev resultatet ett överskott på 159 tkr. Kommunen fick momskompensation på 221 tkr för lokalhyror inom omsorgsboende. Kommunen har gjort rättelse av moms för åren och betalat in 454 tkr. Kommunen fick ersättning med 556 tkr av Trafikverket för nyttjande av mark i samband med Trafikverkets ombyggnation av E16. Beslutet om utökat medlemsbidrag till VDUF innebar att budgeten för finansiering minskade med 700 tkr då det i prognosen konstaterats att finansiering förväntades ge ett överskott vid årets slut. Totalt justerades VDUFs medlemsbidrag med 2,6 mkr. Vid löneväxling för anställda tar kommunen en avgift för att täcka sina administrativa kostnader. Avgiften gav en intäkt på totalt 18 tkr Investeringsbidrag ska intäktsbokföras i takt med avskrivningarna för den investering bidraget gäller. Upplösningen av investeringsbidrag 2017 uppgick till 295 tkr. Återvunna avskrivna fordringar uppgick till 160 tkr. 45

46 Löneökningarna inklusive sociala avgifter blev 2,4 mkr lägre än budgeterat. Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivningen av immateriella tillgångar var 397 tkr, avskrivningen av byggnader och anläggningar 12,3 mkr och avskrivningen av maskiner och inventarier 2,4 mkr. Avskrivningarna blev 493 tkr lägre än budgeterat beroende på att kommunen gjorde större avskrivning än planerat för två objekt för att bättre följa investeringarnas användningstid, samtidigt som andra investeringar inte blev klara i den takt som beräknades för kapitalkostnaden i budget för Verksamheterna belastas med kapitalkostnad som ska täcka avskrivningar inklusive ränta. Det blir samtidigt en kapitalkostnadsintäkt inom finansiering. Kapitalkostnadsintäkten blev 1,9 mkr högre än budgeterat av samma orsak som ovan; högre avskrivning än planerat på vissa objekt för att bättre följa investeringens användningstid. Skatteintäkterna bestäms av dels kommunens skattesats, dels invånarnas totala beskattningsbara inkomst. Kommunen fick 8,2 mkr från de så kallade välfärdsmiljarderna (extra tillskott för kommuner som tagit emot en stor andel flyktingar), 560 tkr i bidrag för ensamkommande unga över 18 år och 164 tkr i byggbonus. Syftet med utjämningssystemet är att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift. I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna. 46

47 Kostnadsutjämningen syftar till att jämna ut strukturella behovs- och kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet. Strukturbidraget syftar till att stärka kommuner och landsting som har en liten befolkning och/eller problem med arbetsmarknaden. Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summan som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare. Kostnader för stöd och service till vissa funktionsnedsatta personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Vansbro kommun fick 2017 betala en sådan avgift på 14,7 mkr. Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, uppgick till 12,0 mkr. Fastighetsavgiften ersatte 2008 den statliga fastighetsskatten på bostäder. Denna intäkt åts dock upp genom att kommunens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen minskades med samma belopp. Finansnettot var 190 tkr sämre än budgeterat. De finansiella kostnaderna bestod av kostnadsräntor på lån 1,7 mkr, bankkostnader 19 tkr samt ränta på pensionsavsättning 450 tkr. De finansiella intäkterna bestod av ränteintäkter 47 tkr, ränteintäkter på kundfordringar 21 tkr, borgensavgifter 493 tkr, utdelningar 412 tkr, likvidation av Vämo Elnät 10 tkr och avyttring av aktier i Destination Inlandsbanan AB 16 tkr. Bioenergianläggningen har Vansbro kommun tidigare hyrt från Nordisk Renting via en finansiell leasing. Under 2017 nyttjade kommunen en option och kommunen finansierar numera anläggningen med banklån. Kommunen hyr ut anläggningen till Rindi Energi AB. För 2012 och 2013 beviljades Rindi ett anstånd med hyran och Rindi återbetalar anståndet under en tioårsperiod, huvuddelen av intäkten avser anståndet. Intäkten var 2,0 mkr. 47

48 Vansbro kommunkoncern omfattar förutom kommunen även bolaget Vansbro Teknik AB som är helägt av kommunen, Dala Vatten och Avfall AB där kommunen äger 25 procent, Stiftelsen Vansbrohem som är en allmännyttig bostadsstiftelse helägd av kommunen och Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF, som är ett gemensamt kommunalförbund bildat av Malung-Sälens och Vansbro kommuner, där Vansbros andel är 40,4 procent Det här avsnittet redovisar årets händelser och resultat för hela koncernen och de olika koncerndelarna. * Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto räknat som andel av skatteintäkter. 48