SSAB och SAS mjukvara

Transkript

1 SSAB och SAS mjukvara 1. SSAB och SSAB Oxelösund AB, presentation av företaget 2. Presentation av processkedjan 3. SAS historia vid SSAB Oxelösund AB 4. Hur ser dagens SAS-miljö ut? 5. Vilka SAS-verktyg har vi? 6. Var i verksamheten, till vad och av vem, används SAS? 7. Exempel på användning av SAS. 8. Affärsnyttan, ser vi den? 9. Var passar SAS in i vår framtid?

2 SAS historia vid SSAB Oxelösund AB SAS på stordator, MVS, från 1982, ca 20 användare på SSAB och 15 på CAP/Sogeti. SSAB Oxelösund AB var ett av de första företagen i Sverige som satsade på SAS för informationsåtervinning. De första åren var det data vi hade att köra emot kraftigt begränsat men 1984 beslöts att man i stålverket skulle skapa ett mer heltäckande datalager med data speglande hela stålverksprocessen. En förutsättning för detta var dock att stålverkens system integrerades och att ett planeringssystem skapades. Detta arbete skedde1985 till Sent 1987 fanns data framme i källsystemen. Först försökte vi köra detta datalager, bestående av ett 50-tal tabeller, i VAX VMS. Vi fick enorma prestandaproblem vilka gjorde att vi fick tänka om. Tabellerna sändes istället till MVS-miljön, alltså stordator, och här fungerade det bättre. Detta datalager kom att kallas MEST, MEtallurgis Statistiksystem, och speglar hela stålverksprocessen från det ankommande råjärnet till att det färdiga stålämnet lämnar stålverket. Användare utbildades och släpptes på. MEST används i denna form huvudsakligen för forskares och teknikers egna uppföljningar och undersökningar. För mer avancerade behov tog systemavdelningen fram ett material- och utbytesredovisningssystem. I de fall vi levererade stålämnen till annan kund än SSAB behövdes ett system för att skapa nödvändig dokumentation. Ett sådant gjordes också med SAS. Antalet SAS-användare var under dessa år ca 10. Detta läge förelåg ett antal år och kännetecknande var att vi alltid låg i bakkant vad gällde uppgraderingar. SAS för PC skaffades i mitten av 90-talet för SSAB-användare. Tiden hade gått och användarna började bli mer PC-vana och började se mer möjligheter att med sin PC kunna göra mer statistisk bearbetning, läs Excel. Alltså kontaktades SAS och SAS för PC skaffades och ett ambitiöst program för att få igång användarna startades. Dock föll detta ej speciellt väl ut. Användarna upplevde svårigheter att nå sitt data och tröskeln för att lära sig verktyget var för hög. Detta gjorde att man fortsatte att söka sin information i MVS-miljön. Alltså ingen succe! År 2000 togs beslut om att börja bygga ett riktigt Datalager och ett pilotprojekt innehållande stål- och valsverks-data genomfördes. Datat lagrades som Oracletabeller. Oracle Discoverer användes för att verifiera datat. Vi beslöt också att vi skulle börja titta på de modernare verktyg SAS hade tagit fram vid den tidpunkten. SAS EG skaffades på prov och användes för körning mot piloten. Verktygsutredning gjord 2001, SAS valt som huvudsakligt verktyg för slutanvändare. Under 2001 beslutar man att slutgiltigt ta tag i frågan om ett verktyg för informationsåtervinning som skulle kunna bli standard hos oss. Man hade använt ett antal verktyg som ex vis Statistica, Cognos, MS Access och naturligtvis MS Excel. Utredningen genomfördes och beslutet blev att SAS Enterprise Guide skulle vara det standardverktyg som anbefalldes. Dock innehöll slutdokumentet passusen att andra verktyg ej skulle slitas ur händerna på användarna men att man vid nytillkomna behov skulle använda SAS om detta var möjligt.

3 SAS historia vid SSAB Oxelösund AB (forts.) Verktygsutredning gjord 2001, SAS valt som huvudsakligt verktyg för slutanvändare. Andra verktyg tillåtna men uppmuntras ej! Under 2001 skaffas de första nya SAS-verktygen och utbildning för användare startas. Under 2002 går vi vidare med att höja kompetensen på SAS även på systemavdelningen eftersom vi måste kunna stödja användare och för att vi tar in ytterligare verktyg. Ett första projekt med OLAP-tillämpning startas med deltagande av SAS och SSAB. Marknadsavdelningen blir pilot och många nyttiga erfarenheter görs. Under 2003 bildas separat förvaltningsorganisation för SAS med 3 man på deltid. Datalager- och SAS-organisationerna skiljs åt, även maskinmässigt.

4 Hur ser dagens miljö ut? SAS finns installerat på stordator, MVS, hos WM-data. Endast SSAB Oxelösund AB är SAS-användare. Historiskt sett har alltid stordatormiljön varit informationsåtervinnarnas ställe att leta efter information. Dock finns nu tankar inom de olika SSAB-orterna att på sikt migrera från MVS-miljön och därför sker ingen utveckling på denna plattform utan man bibehåller läget och försöker slussa användarna ut i den lokala SAS-miljön. Även Sogetianvändarna har utbildats i SAS EG och på sikt kommer dessa också att köra i lokal SAS-server hos SSAB. Lagrat data på MVS är SAS-datasets och DB2-tabeller. Åtkomst via SAS 8.2 för MVS. SAS-dataseten innehåller stålverkets data, MEST, som transas till MVS en gång/dygn. DB2-datat är motsvarande data för valsverket, INFÅ. Detta data sänds händelsestyrt till MVS. Vår lokala SAS-server är en Intel-baserad maskin med Windows 2000 som operativ. I denna maskin huserar merparten av SAS-användarna. Lagrat data i lokal SAS-server är SAS-dataset. Varje natt kopieras MEST och INFÅ från MVS till den lokala SASservern.Via SAS EG kan detta data nås av användarna. För att kunna nå en del processystem har vyer satts upp för att möjliggöra för de mer kuniga användarna att köra SAS mot detta data. I denna maskin finns också Marknadsavdelningens analysdatalager, Data Mart, lagrat. Ett antal processystem är också möjliga att nå via SAS-verktygen i den lokala SAS-servern. I konfigurationen ingår också vår Datalagermaskin, också den Intel-baserad. I denna ligger det Oracledata som utgör vårt egentliga Datalager. Med Datalager avser jag i detta fall ordentligt strukturerat data. Detta är vad vi kallar grunddatalagret. Datalagermaskinens data kan nås via SAS EG men detta får ej användas av vem som helst. I Datalagermaskinen finns för närvarande Marknadsavdelningens grunddata som Oracle-tabeller. Flera påfyllningsprojekt mot Datalager pågår i detta nu. Allt nytillkommande data i grunddatalagret läggs som Oracle-tabeller eftersom vår valda miljö för utveckling av nya system är Oracle och för att vi vill utnyttja den Oraclekompetens vi har för ETL-processen. Frågan om i vilken form, och var, analysdata, Data Mart, skall lagras diskuteras intensivt och mycket tyder på att vi i kommer att lagra detta data i Datalagermaskinen i form av Oracle-tabeller. I samband med denna diskussion har beslut tagits att skaffa Oracles Warehouse Builder för ETL-processen.

5 LD STÅLVERK EB STÅLVERK PQ STÅLVERK VIPS VALSVERK CD MVS M E S T SAS SAS-TABELLER I N F Å ST STÅLVERK M E S T I N F Å DATALAGER ORACLE-tabel l er P I L O T M A R K N A D O I S M A R K N A D Den gl ade användar en

6 Vilka SAS-verktyg har vi tillgång till? På SAS-server, Windows 2000, allt i version 8.2: BASE, GRAPH, STAT, ORACLE, CONNECT, ODBC OLAP Server MDDB Server, MDDB Server common products IntrNet Compute Services, Integration Technologies På klienterna, version 2.0: SAS Enterprise Guide På MVS, OS390, allt i version 8.2: BASE FSP CONNECT

7 Var i verksamheten, till vad och av vem, används SAS? Hela stålverksprocessen för forskning och uppföljning av kvalitet och tillverkning. Användarna är forskare, tekniker och planerare. Stålverket var den första avdelning i företaget som började använda sig av SAS för informationsåtervinning och här har det alltid varit lättast att implementera nya SAS-produkter. Vi ser det som ett uttryck för att det i tidigare SAS-verktyg funnits en tröskel man varit tvungen att gå över för att kunna se fördelarna och för att ta verktygen till sig. Delar av valsverket för forskning och uppföljning av kvalitet och tillverkning. Även här är användarna forskare och tekniker. I valsverket har användandet av SAS endast funnits hos ett fåtal personer och här har det varit svårare att få gehör för SAS. Man har kört Statistica, MS Access och MS Excel och varit nöjda med det. I samband med införandet av SAS EG har dock motståndet börjat svikta och allt fler SASanvändare kommer till. Marknads-organisationen för uppföljning av försäljning. Här är det områdesansvariga och säljare som är största användargrupp. Några av våra applikationsingenjörer använder sig av SAS. Marknadsorganisationens användare är till största delen nya SAS-användare. Tidigare fanns det utpekade personer i denna organisation som skötte allt statistikarbete. Nu är detta arbete spritt över hela organisationen. Även de utomlands lokaliserade säljarna använder sig av de verktyg de har tillgång till via Internet. Personalavdelningen för statistikändamål. Här finns endast en SAS-användare men framstötar om mer kompetens har gjorts eftersom systemavdelningen för Personals räkning gjort några applikationer i SAS. Underhållsavdelningen för uppföljning av underhållsinsatser För denna avdelnings räkning har det tagits fram en avancerad applikation för reparationsuppföljning. Detta är det första vi tillverkat med SAS för denna avdelning. Tre personer på Underhåll har utbildats i SAS EG och dessa kommer numera åt sitt eget driftssystems RDB-data via SAS ODBC. Sogeti i MVS-miljö för statistik och uppföljning av kvalitet och tillverkning Sogeti, fd CAP Gemini, har under många år varit SSAB Oxelösund AB:s partner vad gäller stordatordriften. Alla stora tunga applikationer för orderingång, planering för valsverk, kundservice och mycket annat körs i denna miljö. Här har SAS använts i många år för statistikändamål. Man har till stor del använt SAS för listproduktion och spontanstatistik för många olika frågor. Idag försöker vi flytta SAS-användandet från MVS till lokal SAS-server. SSAB Oxelösund AB:s egen systemavdelning använder sig av SAS för att förse verksamheten med mer avancerade rapporter och applikationer.

8 Affärsnyttan, ser vi den? Affärsnyttan sedd mot det gamla sättet att använda SAS. Gamla sättet är enligt mitt förmenande tiden innan SAS EG. Denna fråga måste jag hålla mig till en stund eftersom den tål att diskuteras. I historiskt perspektiv har det varit så att SAS företrädesvis har använts av forskare och utvecklare av våra processer. Uppföljning av produktion och kvalitet har det även använts till. Här är det svårt att säga om reell affärsnytta funnits eftersom man på ett eller annat sätt varit tvungna att finna sina svar på de frågor man ställt sig. Kunde man ej köra SAS så gjorde man någon liten programslinga i något källsystem så att man fick sitt svar. Eller så använde man något kontorsverktyg. MS Excel och senare MS Access blev populära verktyg. Så om man säger att det fanns affärsnytta så är det givetvis sant eftersom vi utvecklat oss hela tiden. Men att peka ut enskilda verktyg eller andra källor som avgörande för framgången ser jag som svårt. Införandet av SAS EG som verktyg för informationsåtervinning gjorde att man fick en mer enhetlig miljö att arbeta i. Den nya situationen att man kunde nå många fler datakällor från detta verktyg blev ett lyft. Men fortfarande är det kanske, hädiska tanke, att anse att det egentligen rör sig om mer förfinade kontorsverktyg! När slutligen vårt projekt med vår Marknadsavdelning kom till stånd börjar man mer se det vi kallar affärsnytta. Som en första service mot Marknad och de säljare som befinner sig runt världen tillverkades två, dagligen uppdaterade, rapporter åtkomliga från web-en. I den ena av dessa visades bokade säljordrar och i den andra beläggningsläget i verket. Man kan tycka att denna information skulle vara självklar som service åt säljarna men så är icke fallet. De nya rapporterna ersatte Excel-ark som tidigare sänts via mail en gång per vecka. Detta innebar ett stort lyft! Här använde vi oss för första gången av SAS IntrNet och detta ser bra ut för fortsättningen. Som en andra del i utvecklingen av stöd för Marknadsavdelningen beslöts att ersätta en gammal Cognoslösning med våra första lärospån i SAS MDDB. Detta projekt innebar att SAS och SSAB tillsammans i projektform satte sig ned och diskuterade Marknadsavdelningens behov av information. Man kom fram till att en kub innehållande gemensamt överenskomna termer skulle tas fram och så gjordes. Denna kubs data uppdateras dagligen till skillnad mot tidigare då endast en uppdatering per månad gjorts! Under hela projektets gång deltog de som senare skulle bli användarna. När det hela stod klart fick vi igång användandet på ett mindre antal användare såväl inom verket som bland säljare världen runt. Vad beror det då på att alla ej använde det nya? Jo, helt enkelt på att komplexiteten i det nya med att vrida och vända på en kub var för hög. Vår åtgärd blev då att utifrån kubens data göra användarspecificerade rapporter i vilka användarna själva kunde ändra urvalsvillkor och som kunde köras via web-en. Detta blev väl mottaget och här säger sig Marknadsavdelningen se klar affärsnytta men att kvantifiera den i kronor och ören är svårare. Detta projekt gav oss också insikt om att komplexitetsgraden ej får vara för hög på det man gör. Vi ser som spår för framtiden att vi gör hopsamling av data enligt kub-modellen men att datat används till enklare, kundanpassade, rapporter. Detta visar också att i en slimmad organisation finns ej så mycket plats för specialister på informationsåtervinning utan man måste tillsammans med användarna ta fram det de behöver. Den som är mer kompetent och hungrig på att själv ta fram mer information har ju t ex SAS EG att ta till.

9 Vad ser vi för framtid tillsammans med SAS? Framtiden för oss, hur ser den ut? Jag vill dela upp mitt svar i flera delar. Detta på grund av de stora skillnader som finns mellan olika grupper av användare. Jag delar in dessa i några grupper. SAS EG-användare, avancerade SAS EG-användare med gamla SAS-programmeringskunskaper, Intranät- och web-användare och slutligen IT-avdelningar. För dagens SAS EG-användare ser jag inga tecken på att något kommer att förändras. Vi har utbildat ett stort antal användare av vilka ca 50 % verkligen blivit användare. Dessa klarar att köra verktyget mot sina egna data. Svårare blir det att köra ihop detta data med annat, ex vis köra ihop ämne mot plåt. Varför då? Jo, det är helt enkelt så att vi idag saknar en metadatakatalog. Vi jobbar på detta men just nu är förutsättningen för körande att man känner sitt data. I denna grupp av användare är också de flesta av den kategorin att statistik och uppföljning bara är en del av arbetet och man lägger alltså ej ned massor med tid på att jobba i verktyget. Den mer avancerade SAS EG-användaren har ofta mer tid avsatt till att jobba fram statistik och annat för sitt avsnitt. Dock utan att för det vara utpekad som ansvarig för detta. Här är det ofta det egna initiativet som gjort att man blivit mer intresserad. I denna grupp har önskemål om mer statistikkunskap vuxit fram. Man talar om försöksplanering och överlevnadsanalys. Här har vi lite erfarenhet och vi har tillsammans med SAS försökt sprida lite mer kunskap genom att specialister från SAS träffat en utsedd grupp av användare med dessa behov. Historiskt sett har vi tidigare, i MVSmiljön, nosat på vassare produkter som SAS Insight och SAS QC. Dessa försök har dock stupat på svårigheter att nå sitt data och att man varit ensam om detta specifika önskemål och på så sätt ej fått någon speaking partner på orten. Även det tråkigare gränssnittet i tidigare SAS-versioner har gjort sitt till. Alltså har det självdött! Vi vill dock på allvar försöka nu igen med våra modernare miljöer eftersom behoven finns. Den sista kategorin, Intranät- web-användare och IT-avdelningar, klumpar jag ihop eftersom alla här är beroende av varandra. Denna bit ser vi växa stadigt. Stålverket och Marknadsavdelningen är goda exempel här. Jag tror att vi i detta har det mesta arbetet att göra. Många användare nöjer sig med enklare rapporter, startade via ett web-gränssnitt, där man själv kan mata in ett eller flera urvalsvillkor och snabbt får fram en önskad rapport. Detta ger att vi måste framställa rapporter utifrån data lagrat i våra Datalager. Det arbetet ser vi som mer kvalificerat och här krävs ordentlig specificering av vad man önskar och arbetet utförs av någon specialist.