Svenska F-3, 15 hp, vt -14

Transkript

1 Svenska F-3, 15 hp, vt -14 Ingalill Gustafsson Suvi Karjalainen Helena Eckeskog Maria Jönsson Solveig Gustavsson Carin Jonsson Anders Persson Suvi Karjalainen 1

2 Deltagande lärares telefon och mailadresser: Helena Eckeskog Tel:090/ Carin Jonsson Tel: 090/ Ingalill Gustafsson Tel: 090/ Ulla Damber Tel: 090/ Solveig Gustavsson Tel: 090/ Christian Waldmann Tel: 090/ Anders Persson Tel: 090/ Maria Jönsson Tel: 090/

3 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för språkstudier KURSPLAN Svenska för F-3, kurs 1, Högskolepoäng: 15 högskolepoäng Kurskod: 6SV021 Datum för fastställande: Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier Huvudområde Inget huvudområde Nivå: Grundnivå Betyggrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Fastställande Kursen är inrättad av Humanistisk fakultetsnämnd vid Umeå universitet och kursplanen är fastställd Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse redogöra översiktligt för svenskans fonologi i förhållande till barns talutveckling och svensk ortografi; redogöra översiktligt för svenskans ord- och satsstruktur i förhållande till barns lexikala och grammatiska utveckling; redogöra för teorier om barns skriv- och läsinlärning/-utveckling samt relatera dessa till förskoleklassens och grundskolans styrdokument; beskriva och jämföra olika språkutvecklande strategier för barn i de tidiga åldrarna med avseende på barns första- och andraspråksutveckling; beskriva vad som utmärker språkstimulerande samtal; redogöra översiktligt för barnlitteraturens historia och genrer. Färdighet och förmåga planera undervisningssituationer och reflektera över planeringen mot bakgrund av de teorier som kursen behandlar; dokumentera, bedöma och kommunicera barns språkutveckling samt föreslå och motivera pedagogiska åtgärder; analysera och diskutera barnlitteraturens roll i barns språkutveckling; analysera och diskutera IKT och estetiska uttrycks roll i språkundervisningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt redogöra för och diskutera olika språkmiljöers påverkan på barns lärande; redogöra för och diskutera olika skriv och lässtrategiers påverkan på barns lärande; redogöra för och diskutera innehåll i barnlitteratur; reflektera över de teoretiska perspektiv som behandlas i kursen. Innehåll 3

4 Kursen behandlar barns språk-, skriv- och läsinlärning/-utveckling relaterade till aktuell forskning, styrdokument och beprövad erfarenhet. Grundläggande skriv- och läsmetodiska strategier, innefattande avkodning och läsförståelse, bearbetas och diskuteras. Vidare behandlas kommunikationens och språkmiljöns inverkan på barns lärande samt skönlitteraturens betydelse för barns språklärande där klass, genus, sexualitet och etnicitet uppmärksammas. Språklig medvetenhet och svenskans uppbyggnad och ljudsystem studeras. Att planera goda lärandemiljöer för alla barns språkutveckling ingår liksom bedömning av barns språk- och talutveckling och diskussion kring pedagogiska åtgärder. Lekens betydelse för lärande problematiseras. IKT och estetiska lärprocesser i samband med skriftspråkslärande behandlas både teoretiskt och praktiskt utifrån ett sammansatt textbegrepp. Förkunskapskrav: UK I 28,5 hp samt VFU I 1,5 hp Undervisning Huvudämnet för Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans år 1 3 läses över tre terminer där varje termin innehåller kurser i de tre kärnämnena svenska, matematik och engelska, enligt nedan: Termin 1: Svenska 15 hp, Matematik 7,5 hp, Engelska 7,5 hp Termin 2: Svenska 7,5 hp, Matematik 15 hp, Engelska 7,5 hp Termin 3: Svenska 7,5 hp, Matematik 7,5 hp, Specialpedagogik 15 hp Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Gruppövningar och seminarier är obligatoriska. Examination De förväntade studieresultaten examineras genom litteraturseminarier, gruppredovisningar av planering av språkutvecklande lärsituationer, samt genom begreppstentamen och skriftlig hemtentamen. Vid examination används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes förmåga att, på teoretisk grund, analysera och värdera skriv- och läslärande med särskilt fokus på språkmiljö och språkstimulerande samtal. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av del av kurs beslutas av betygsättande lärare. Tillgodoräknande av hel kurs beslutas av kanslichefen för Umeå School of Education (USE). Blankett för tillgodoräknande Övriga föreskrifter Litteratur Giltig från: 2012 vecka 04 4

5 Maria Andersson, Elina Druker Barnlitteraturanalyser 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2008 : 213 s. : ISBN: Läsanvisning: (Urval) Elisabeth Björklund Att erövra litteracitet : små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis : 2008 : 277, [25] s. : URL: ISBN: Läsanvisning: (Ca 50 s.) Ann Boglind, Anna Nordenstam Från fabler till manga : litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur 1. uppl. : Malmö : Gleerups : 2010 : 422 s. : ISBN: Läsanvisning: (Urval) Jørgen Frost, Ulrika Jakobsson Läsundervisning och läsutveckling 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2009 : 220 s. : ISBN: Läsanvisning: (207 s.) Åse Kari Hansen Wagner, Ulrika Jakobsson, Sven Strömqvist, Per Henning Uppstad Den flerspråkiga människan : en grundbok om skriftspråkslärande 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2010 : 307 s. : ISBN: Läsanvisning: (150 s.) Carin Jonsson Att lära sig skriva och läsa, en erfarenhets- och kunskapsbaserad resa? Vår skola, Specialundervisning, nr 4 : 2009 : Läsanvisning: (s. 4-7, s ) Monica Axelsson, Karin Jönsson Bygga broar och öppna dörrar : att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola 1. uppl. : Stockholm : Liber : 2009 : 196 s. : ISBN: Läsanvisning: (100 s.) 5

6 Lena Kåreland Modig och stark - eller ligga lågt : skönlitteratur och genus i skola och förskola Stockholm : Natur och kultur : 2005 : 487 s., [8] pl.-s. : ISBN: (inb.) Läsanvisning: (s , , ) Lena Kåreland Barnboken i samhället 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2009 : 182 s. : ISBN: Läsanvisning: (Urval) Rigmor Lindö Den meningsfulla språkväven : om textsamtalets och den gemensama litteraturläsningens möjligheter Lund : Studentlitteratur : 2005 : 224 s. : ISBN: Läsanvisning: (218 s. Urval) Erica Lövgren Med datorn som skrivverktyg : språk, motorik och bokstavsformer 1. uppl. : Stockholm : Bonnier Utbildning : 2009 : 133 s. : ISBN: Skolverket Att läsa och skriva - en kunskapsöversikt baserad på forskning och beprövad erfarenhet : Myndigheten för skolutveckling HYPERLINK " (130 s) 2003 : Siv Strömquist Skrivprocessen : teori och tillämpning 3., omarb. och utök. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2007 : 180 s. : ISBN: Läsanvisning: (171 s.) Ann-Katrin Svensson Barnet, språket och miljön : från ord till mening 2., omarb. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2009 : 231 s. : ISBN: Läsanvisning: (220 s.) Gordond Winch Literacy reading, writing and children's literature 2. ed. : Melbourne : Oxford University Press : 2004 : xxxviii, 536 s. : 6

7 ISBN: (hft.) Läsanvisning: (15 s. Distribueras vid kursstart) Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur nedanstående lista: Gunilla Bergström Alfons med styrke-säcken Stockholm : Rabén & Sjögren : 2010 : [29] s. : ISBN: (inb.) Elsa Beskow Hattstugan : en saga på vers med rim som barnen får hitta på själva [Ny uppl.] : Stockholm : Bonnier : 1955 : 17 bl. : Måns Gahrton Valfri roman ur Eva & Adam-böckerna Maria Gripe Hugo och Josefin Bonnier Carlsen : 2010 : 446 s. : ISBN: Per Gustavsson När prinsessor tar semester 2. uppl. : Stockholm : Natur & kultur : 2009 : [25] s. : ISBN: (inb.) Tove Jansson Trollvinter [Ny utg.] : Stockholm : Alfabeta : 2004 : 130, [4] s. : ISBN: (inb.) Pija Lindenbaum Valfri bok ur Gittan-trilogin Astrid Lindgren Bröderna Lejonhjärta Stockholm : Rabén & Sjögren : 2011 : 206 s. : ISBN: Eva Eriksson, Barbro Lindgren Mamman och den vilda bebin Stockholm : Rabén & Sjögren : 1980 : [27] s. : ISBN: (inb.) ; 43:00 Eva Eriksson, Viveca Lärn Eddie och Maxon Jaxon Stockholm : Rabén & Sjögren : 1991 : 152, [1] s. : 7

8 ISBN: (inb.) ; 100:00 Ulf Nilsson, Anna-Clara Tidholm Adjö, herr Muffin 1. uppl. : Stockholm : Bonnier Carlsen : 2003 : [48] s. : ISBN: (inb.) Pija Lindenbaum, Moni Nilsson Tsatsiki och morsan Stockholm : Natur och kultur : 1995 : 151, [1] s. : ISBN: (inb.) ; 145:00 Hans Augusto Rey, Margret Rey, Astrid Lindgren Pricken 8. uppl. : Stockholm : Rabén & Sjögren : 1980 : [30] s. : ISBN: (inb.) ; 33:00 Anna-Clara Tidholm, Thomas Tidholm Resan till Ugri-La-Brek [Ny utg.] : Stockholm : Litteraturfrämjandet : 1990 : [36] s. : ISBN: (inb.) ; 18:00 Martin Widmark Campingmysteriet (alt. någon annan bok i serien Lasse-Majas detektivbyrå). : 2010 : Styrdokument Läroplan för förskolan Lpfö 98 Stockholm : Skolverket :b Fritze [distributör] : 2006 : 12 s. : URL: ISBN: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm : Skolverket : 2011 : 279 s. : URL: Fritt tillgängligt via Skolverkets webbplats ISBN:

9 Vecka Datum Tid Ämne Und.form Lärare Lokal, Introduktion HE Hörsal G A Språkutvecklande lärmiljöer. Språkets betydelse Gruppövning HE HC204 för lärande B Språkutvecklande lärmiljöer. Språkets betydelse Gruppövning ILG HC208 för lärande Språk och kommunikation Föreläsning CJ Hörsal G Språkutvecklande lärmiljöer Gruppövning UW, ChJ HC 205 F (HC204, HC 208) Vad är talspråk? Svenskans ljudsystem Föreläsning SK Hörsal G B Vad är talspråk? Svenskans ljudsystem Gruppövning SK HB A Vad är talspråk? Svenskans ljudsystem Gruppövning EN HB Barns talspråksutveckling. Bedömning av Föreläsning SK Hörsal F talspråksutveckling 0128 A Barns talspråksutveckling. Bedömning av Gruppövning EN HB206 flex talspråksutveckling B Barns talspråksutveckling. Bedömning av Gruppövning SK HC talspråksutveckling Literacy (Lgr 11) Föreläsning Ulla Damber UB Språkutvecklande lärandesituation Redovisning HE A HC 204 (redovisning gruppvis i halvklass) + ILG B HC Barnlitteraturens historia och genrer Föreläsning MJ Hörsal F Flerspråkig utveckling Föreläsning SG Hörsal F Barnromanen Föreläsning MJ Hörsal F Skönlitteratur och andraspråksutveckling Föreläsning SG Hörsal F Litteraturvetenskapliga begrepp littsem AP Hörsal E A Den flerspråkiga människan littsem SG A HC B HB206 flex B B Bilderbokssem. littsem AP HC B Bilderbokssem. andraspråk littsem SG HC A Bilderbokssem. littsem AP HC A Bilderbokssem. andraspråk littsem SG HC Barnromanen samma bok littsem AP Hörsal F Barnromanen samma bok, andraspråk littsem SG Hörsal F A Barnromanen olika böcker littsem AP S A Barnromanen olika böcker, andraspråk littsem SG UB B Barnromanen olika böcker, andraspråk littsem SG HB B Barnromanen olika böcker dubbla littsem AP HB B Boksamtal, skönlitteratur som läromedel, Seminarium HE HC 204 didaktisering A Boksamtal, skönlitteratur som läromedel, didaktisering Seminarium HE HC 204 Fältstudier 9

10 Redovisning av fältstudie1 Seminarium HE, CJ Hc204, HC Begynnande skriftspråksutveckling Föreläsning HE Hörsal E Begynnande skriftspråksutveckling Seminarium HE Hörsal E Skrivprocess Föreläsning HE Hörsal E A Skrivprocess seminarium HE HC B Skrivprocess seminarium HE HC Litteraturseminarium, skriva Hörsal E A Redovisning av litteraturseminarium Sem. HE HC A Skrivarverkstad seminarium HE HC B Redovisning av litteraturseminarium Sem. HE HC B Skrivarverkstad seminarium HE HC Läsinlärning Föreläsning HE Hörsal E Läsinlärning Seminarium HE HC Läsinlärning Seminarium HE HC Läsa, skriva, drama Seminarium ILG L Läsa, skriva, drama Seminarium ILG L117 Litt. sem. läsa Seminarium Valfri plats Begreppstentamen Seminarium HE UB Redovisning av fältstudie 2 A HB 201 B HB203 För din IUP Reflektion: Vilka kunskaper och erfarenheter när det gäller språk-, läs- och skrivutveckling för du med dig in i denna kurs? Under kursens gång kommer du att möta en del begrepp och olika synsätt på språkundervisning. Reflektera över vad du tar till dig och vad du förhåller dig kritisk till. I slutet av kursen: Vad behöver du lära dig ytterligare inom detta område för att nå examensmålen? Dina reflektioner kommer du att ha nytta av vid utvärdering av din egen utveckling och progression under kursen och inför kommande kurser; Svenska kurs 2 och3. 10

11 Läsanvisningar: Seminarier, gruppövningar och redovisningar är av laborativ karaktär eller examinerande och därför obligatoriska. Frånvaro innebär någon form av restuppgift. V.4 19/1 Introduktion av kursen. Gruppövningar: Språkutvecklande lärmiljöer. Introduktion till gruppuppgift och enskild uppgift: Språkutvecklande lärandesituation. 21/1 Föreläsning: Språk och kommunikation. Föreläsningen behandlar kommunikationens betydelse för barns lärande och språkutveckling. Språkutvecklande lärmiljöer: Språkutvecklande aktiviteter/situationer i förskoleklass. Gästlärare: Ulrika Wallgren och Christine Jokimäki. Uppgift: Språkutvecklande lärandesituation Individuell förberedelse: Inför gruppuppgiften (se nedan) skall du göra en individuell förberedelse/underlag där du använder er av föreläsningsanteckningar + litteratur: Winch, Gordon, Johnston Ross, Rosemary Literacy. Reading, Writing and Children s literature.(part I, Part II) (finns på Cambro). Svensson, Ann-Katrin: Barnet, språket och miljön (2u) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Beskriv, exemplifiera och ta ställning till hur en språkutvecklande miljö bör utformas i förskoleklass. Texten skall omfatta 2-3 sidor, vara förankrad i litteraturen med tydliga hänvisningar och innehålla följande rubriker: Konkret innehåll i lärandesituationer. (Vad ska pedagogiska situationer/aktiviteter handla om? Vilket material ska användas?) Lärarens förhållningssätt. Fysisk miljö Detta underlag lämnas in i samband med gruppredovisningen, i Cambro inlämningsmapp eller i pappersform. Uppgiften bedöms med U-G 11

12 Tillsammans i basgruppen skall ni planera för en språkutvecklande lärandesituation med utgångspunkt i en fiktiv barngrupp i förskoleklass. Kom överens om antal barn, kompetenser/kunskaper osv. Lägg vikt vid att tydliggöra lärarens förhållningssätt och den fysiska miljöns betydelse för barnens lärande. Diskutera och planera i gruppen: Vad vill vi göra? Varför vill vi göra på detta sätt? Hur ska vi gå tillväga? Hur redovisa för att fängsla lyssnarna. Någon form av konkret materiel ska finnas med i den lärandesituation som gruppen redovisar. Var noggrann med planering av vem som gör vad och att den tid ni har till förfogande räcker. Motiv till varför ni väljer att göra på det sätt ni valt redovisar ni antingen före eller direkt efter er redovisning. I er motivering skall kopplingar till litteratur som ingår i uppgiften göras. Varje grupp har 25 minuter till förfogande för sin redovisning inklusive motivering. Kort feedback ges av en grupp i taget där ansvaret roterar mellan grupperna. Uppgiften bedöms med U-G 22/1 Föreläsning: Vad är talspråk? Svenskans ljudsystem. Läs inför föreläsningen: kapitel 1 i Barnet, språket och miljön av Ann-Katrin Svensson. 26/1 Gruppövning: Vad är talspråk? Svenskans ljudsystem. Övningsmaterial delas ut på föreläsningen den 22/1 V. 5 27/1 Föreläsning: Barns talspråksutveckling. Bedömning av talspråksutveckling. Läs inför föreläsningen kapitel 3 i Barnet, språket och miljön av Ann-Katrin Svensson. 28/1 Gruppövning: Barns talspråksutveckling. Bedömning av talspråksutveckling. Övningsmaterial delas ut på föreläsningen den 27/1. 29/1 Literacy (Lgr11). Föreläsning om Literacy, den nya läroplanen och kursplanen. V. 6 4/2 Redovisning av gruppuppgift: Språkutvecklande lärandesituation 5/2 Föreläsning: Barnlitteraturens historia och genrer Förbered föreläsningen genom att läsa: Boglind & Nordenstam Från fabler till manga sid Lena Kårelands Barnboken i samhället, sid

13 Föreläsning: Flerspråkig utveckling Föreläsningen kommer att behandla faktorer som påverkar flerspråkiga barns språkutveckling. Förbered föreläsningen genom att läsa: Wagner m.fl: Den flerspråkiga människan. Kap. 11 och 12 6/2 Föreläsning: Barnromanen Förbered föreläsningen genom att läsa: Boglind & Nordenstam Från fabler till manga sid , , Lena Kårelands Barnboken i samhället, sid , V 7 Föreläsning: Skönlitteratur och andraspråksutveckling Förbered föreläsningen genom att läsa Lindö: Den meningsfulla språkväven. Kap. 3, 4 och 5 10/2 Seminarium: Litteraturvetenskapliga begrepp Seminariet kommer att ägnas åt några begrepp som är viktiga arbetsredskap vid tolkning av litterära texter, bl.a. olika typer av berättare, synvinkel (fokalisering), karaktärsskildring, genretillhörighet etc. Läs som förberedelse Rigmor Lindö, Den meningsfulla språkväven, kap. 7, s , /2 Litteraturseminarium: Den flerspråkiga människan Seminariet behandlar hela boken Den flerspråkiga människan, sid Alla förbereder minst 2 diskussionsfrågor till boken. Dessa frågor tas med till seminariet. Lägg också in frågorna i din inlämningsmapp på Cambro. Efter seminariet sammanfattar varje grupp sina diskussioner och lägger in sammanfattningen på Cambro. 12,13/2 Bilderboksseminarium Förbered seminariet genom att läsa: 13 Per Gustavsson, När prinsessor tar semester Barbro Lindgren & Eva Eriksson, Eva, Mamman och den vilda bebin Ulf Nilsson & Anna-Klara Tidholm Anna-Klara, Adjö herr Muffin Margret Rey & H.A. Rey, Pricken Lena Kåreland, Modig och stark eller ligga lågt, kap. 4, s Rigmor Lindö, Den meningsfulla språkväven, kap. 7, s Till vilken av de grundtyper som Lindö nämner (s ) hör bilderböckerna? Lyft fram belysande exempel ur böckerna. 2. Reflektera kring och diskutera olika familje- och genusmönster i bilderböckerna. Lyft fram belysande exempel ur böckerna. Bilderboksseminarium andraspråk Inför seminariet ska följande bilderböcker läsas:när prinsessor tar semester, Mamman och den vilda bebin, Adjö, herr Muffin och Pricken.

14 Uppgifter delas ut vid seminariet. Läs som förberedelse Rigmor Lindö Den meningsfulla språkväven sid V 8 16/2 Seminarium: Barnromanen - Förbered seminariet genom att läsa: Tove Jansson, Trollvinter Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta Lena Kåreland, Modig och stark eller ligga lågt, kap. 5, s Seminariet kommer att ägnas åt såväl berättartekniska som tematiska aspekter på de båda romanerna. Närmare anvisningar för seminariet lämnas senare via Cambro. Seminarium barnromanen ur ett andraspråksperspektiv. Inför seminariet ska följande böcker läsas: Trollvinter och Bröderna Lejonhjärta. Vilken förförståelse krävs för att eleverna ska förstå böckerna? Plocka ut exempel ur böckerna, både innehållsmässiga och språkliga, på vad som kan vara svårt för andraspråksinlärare. 18/2 Seminarium Barnromanen och bilderboken, gruppredovisning Varje smågrupp tilldelas en roman alt. bilderbok från litteraturlistan. Vid den muntliga redovisningen i samband med seminariet lyfts såväl berättartekniska som tematiska aspekter på de olika böckerna fram. Närmare anvisningar för grupparbetet lämnas senare via Cambro. Andersson & Druker Barnlitteraturanalyser gäller inga generella sidhänvisningar. I anslutning till gruppredovisningarna den 19/2 kan däremot grupperna ha stor glädje av olika uppsatser i denna antologi Seminarium barnromanen ur ett andraspråksperspektiv, gruppredovisning Inför seminariet ska grupperna läsa olika böcker. Information om vilken bok respektive grupp ska läsa ges efter föreläsningen den 6/2 14

15 Individuell examinerande skriftlig uppgift, Skönlitteratur/ Andraspråk Litteratur: Andersson, Druker (2008), Barnlitteraturanalyser Boglind, Nordenstam (2010) Från fabler till manga Kåreland (2005), Modig och stark eller ligga lågt. Kap. 1, 3 och 4 Lindö (2005) Den meningsfulla språkväven. Wagner, Strömqvist, Uppstad (2010) Den flerspråkiga människan Utgå från en valfri bok ur Gittan-serien och en valfri bok ur Eva & Adam-sviten. Obs! Ej serietidningen. Behandla böckerna ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv och ur ett andraspråksperspektiv. Del 1: Litteraturvetenskapligt perspektiv: Diskutera berättandet i den Gittan-bok du valt med med utgångspunkt i Lindös genomgång av bilderbokstyper (s ). Diskutera berättandet i den Eva och Adam-bok du har valt med utgångspunkt i Lindös kap. 7 (s , ). Diskutera också båda böckerna ur ett innehållsligt/tematiskt perspektiv. Genusperspektivet bör särskilt beaktas. Del 2: Andraspråksperspektiv: Beskriv hur du kan arbeta med de skönlitterära texterna före läsningen, under läsningen och efter läsningen på ett språkutvecklande sätt både vad gäller första språket och andraspråket. Diskutera vilken förförståelse som krävs för att förstå texterna ur ett innehållsligt och språkligt perspektiv. Ge exempel ur böckerna! För båda delarna gäller att dina argument måste kopplas till dels de skönlitterära texterna, dels till kurslitteratur och föreläsningar/seminarier (Ange författare, titel och sida för hänvisningar till skriftliga källor). Uppgiften ska omfatta ca 2-3 sidor för den litteraturvetenskapliga delen och ca 2-3 sidor för andraspråksdelen. Inlämnas i Cambro senast 9/3 kl Nästa tentamenstillfälle/inlämningsdatum blir den 10/4 19/2 Seminarium: Boksamtal, skönlitteratur som läromedel, didaktisering Innan seminariet väljer du en bilderbok som du förbereder och tränar att läsa. Boken ska vara utgiven under talet. (Det behöver inte vara någon från litteraturlistan eller som ni arbetat med i kursen tidigare). Poängen är att alla i basgruppen har var sin bok som ni skall läsa upp för de övriga i gruppen. Tänk på hur du vill läsa för att fånga lyssnarna så att innehållet framgår och väcker intresse. Vid val av bok skall du ta hänsyn till och kunna motivera språkliga, innehållsliga och estetiska kriterier. Förbered och skriv ned öppna frågor som du vid seminariet skall ställa till gruppen du läser för. Anknyt motivering och frågor till Den meningsfulla språkväven. En text med motivering till val av bok och dina öppna frågor till boken skall vara finnas i inlämningsmappen den 19/2 (ca en sida). 15

16 Vid seminariet a) läser du din bok för en mindre grupp (två - tre personer) och genomför ett boksamtal genom att ställa de frågor du förberett (de övriga får låtsas att de är elever) och försöka få ett samtal omkring varje bok. Utifrån allas läsning och genomförande av boksamtal reflekterar ni över möjligheter och svårigheter som kan uppstå i en barngrupp. a) Välj därefter tillsammans en av de böcker ni läst för varandra och utforma andra konkreta övningar för att arbeta med den, både innehållsmässigt och språkligt. Övningarna ni föreslår skall vara förankrade i de didaktiska frågorna vad, hur och varför samt relateras till Den meningsfulla språkväven och föreläsningar. Ni skall också motivera och tydliggöra vad barnen förväntas träna/utveckla/lära sig. Fältstudie 1: Genomförs parvis en heldag på valfri skola. Tag kontakt med resp. skola i god tid! Notera hur mycket tid som under dagen läggs på läsning i klassrummet; högläsning från läraren, gruppläsning, enskild tyst läsning m.m. Reflektera över utfallet Vilka texter läser barnen? Reflektera över utfallet. Skriv ned vad ni uppfattar som ett direkt lärandemål under en svensklektion. Gör en kort intervju med läraren och ställ frågor utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, varför. Om det finns flerspråkiga elever i klassen - på vilket sätt stöds dessa elevers språkutveckling i svenska och i modersmålet? Reflektera över utfallet (den ni kommit fram till vid observation och samtal)? Be att få låna en liten grupp barn och genom för den bokläsning och de boksamtal som ni tidigare hade med era studiekamrater den 19/2. Reflektera över möjligheter och svårigheter. V.9 25/2 Redovisning av fältstudie 1. Redovisning och samtal i halvgrupp 26/2 Föreläsning: Begynnande skriftspråksutveckling. 16 Seminarium: Begynnande skriftspråksutveckling. Förbered seminariet genom att läsa Björklund, Elisabeth: Att erövra litteracitet: Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan (se länken nedan). Läs s.45-66, , , och sammanfatta med några nyckel - meningar vad literacy kan innebära för ett barn i förskoleåldern/förskoleklass. Ta med nyckelmeningarna till seminariet.

17 V10 2/3 Föreläsning: Skrivprocess 2, 3/3 Seminarium: Skrivprocess. Seminariet behandlar skrivprocessen och innehåller praktiska moment. 3/3 Litt.sem. Skriva Strömqvist, Lövgren, Jonsson Förbered seminariet genom att skriva läslogg över de tre texterna. Läsloggen som har fokus på hur du vill lägga upp skrivundervisningen i F-3 läggs ut i Cambro (inlämningsmapp) senast den 7/3. Vid seminariet jämför ni era loggböcker och gör sedan en gemensam sammanställning på blädderblock över viktiga inslag i skrivundervisningen. Obs. redovisning kommer att ske i tvärgrupp (vernissage). 5/3 Redovisning av litt.sem. skriva (se ovan) V.11 Skrivarverkstad. För att prova på att bearbeta texter, ge och ta respons, gör du följande förberedelse till seminariet: Skriv ett utkast om ämnet Någon eller något som betytt mycket för mig och ta med till seminariet. Börja med att tänka ut vad du vill skriva och strukturera därefter dina tankar med hjälp av en tankekarta eller en vanlig kom- ihåg- lista. Utifrån dessa ord skriver du sedan ett utkast, (meningar, precis i den ordning som du först kommer på dem) eller en början till en text. Ändra inget från detta utkast det skall inte vara en färdig text! Meningen är att vi i små grupper skall arbeta med utkasten och göra färdig texten vid seminariet. Utkastet kan skrivas för hand eller på dator och bör omfatta minst en halv sida datorskriven text. 9/3 Föreläsning om läsinlärningsprocessen Inlämning av hemtentamen Skönlitteratur/Andraspråk 11/3 Seminarium: gruppvis arbete med läsinlärningsprocess 12/3 Dramaövningar kopplade till läsa och skriva. 17

18 Littsem. Läsa. Läs inför seminariet Axelsson & Jönsson, kapitel 1, 2, 4 och 5, och Frost: Axelsson & Jönsson Innan litteraturseminariet: Ta ut nyckelbegrepp/nyckelmeningar ur texterna och skriv ett underlag där du reflekterar över texterna (via begreppen och meningarna du tagit ut) och fyller på med egna erfarenheter. (Underlaget läggs i inlämningsmappen på Cambro). Under seminariet: Jämför och diskutera era reflektioner över nyckelorden. Frost: Innan litteraturseminariet: Dela upp boken så att ni läser var sin del i gruppen. Gör en tankekarta som speglar innehållet i din del. Under seminariet: Presentera kapitlets/din dels innehåll med hjälp av tankekartan. Gör därefter en gemensam sammanställning på hur en grundläggande läsundervisning från förskoleklass till åk 3, kan läggas upp. Ge praktiska/ konkreta exempel på vad som bör ingå i varje årskurs. (Er sammanställning skall användas vid fältstudie 2 för granskning av verksamheten) Frost och Axelsson & Jönsson olika förhållningssätt till att läsa. Skriv en gemensam lista där ni sammanfattar vad en effektiv läsare måste kunna. Därefter gör ni en ny punktlista med fokus på vad en lärare måste kunna och göra för att för att eleverna ska bli effektiva läsare. 18/3 Begreppstentamen. Bedöms U-VG Fältstudie 2: Genomförs parvis en dag på valfri skola i åk 1 eller förskoleklass. Tag kontakt med resp. skola i god tid! Granska verksamheten utifrån den sammanställning på hur en grundläggande läsundervisning kan läggas upp som ni tog fram vid seminariet (Frost). Observera lärarens undervisning och notera vilket stöd eleverna får för att utvecklas till effektiva läsare. (Jmf med listan utifrån Frost, Axelsson & Jönsson) Ta med anteckningar till redovisningen/seminariet den 23/3. Vid seminariet kommer bearbetning och sammanställning av resultatet att göras. 23/3 Redovisning av fältstudie 2. Utvärdering av kursen. För att bli godkänd på kursen krävs att alla examinationsuppgifter får betyget godkänd. Om du blir underkänd på en uppgift kommer du att få möjlighet att arbeta om den utifrån 18

19 kommentarer som du får. Om din komplettering inte kommer in i tid eller om du blir underkänd igen får du göra omtentamen på denna del av kursen. Svaren på uppgifterna förväntas innehålla korrekta och relevanta faktauppgifter. Du förväntas också på ett klart och tydligt sätt visa att du använt dig av kurslitteraturen. Exakta sidhänvisningar är inte nödvändigt om du inte använder dig av direkta citat. Citat måste markeras genom användandet av citattecken samt beläggas med exakt hänvisning till vilken text och vilken sida citatet är hämtat ifrån. Begrepp som kommer att behandlas under kursens gång i litteratur/föreläsningar och seminarier. Underlag för begreppstentamen den 21/3 1. Grafem 2. Fonem 3. Morfem 4. Fonologi 5. Metaspråk 6. Pragmatik 7. Semantik 8. Syntax 9. Versaler 10. Gemener 11. Konsonanter 12. Vokaler 13. Bottom up 14. Top down 15. Språklig medvetenhet 16. A balanced approach 17. Textgenrer 18. Avkodning 19. Skrivprocess 19

20 20. Vidgat textbegrepp 21. Språklig erfarenhet 22. Segmentera 23. Ortografisk läsning 24. Textrörlighet 25. Literacy 26. Emergent literacy 27. Stavelse 28. Läsförståelse 29. Strategier 30. Phonics 31. Whole language 32. Upptäckarstavning /upptäckarskrivning 20