Verksamhetsberättelse 2017

Transkript

1 Kungsholmens stadsdelsförvaltning Förskoleavdelningen Sida 1 (2) Dnr Verksamhetsberättelse 2017 Förskoleavdelningen Förskolor Förskolebarn med funktionsnedsättning Kungsholmens stadsdelsförvaltning Förskoleavdelningen Lindhagensgatan 74 Box Stockholm Växel Fax kungsholmen@ www.

2 Sida 2 (2) Innehåll Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde 3 S:t Görans förskoleområde 31 Hornsbergs förskoleområde 51 Fredhäll och Kristinebergs förskoleområde 71 S:t Eriks förskoleområde 95 Kungsholmens södra förskoleområde 117 Stockholms Habiliteringsenheter 139 Kungsholmens stadsdelsförvaltning Förskoleavdelningen Lindhagensgatan 74 Box Stockholm Växel Fax kungsholmen@ www.

3 Marieberg och Essingeöarna Dnr: Sid 1 (28) Handläggare Monica Bellman Verksamhetsberättelse VB 2017 för Marieberg och Essingeöarna Marieberg och Essingeöarna

4 Sid 2 (28) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms kretslopp är resurseffektiva Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...25 Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget...28 Investeringar...28 Medel för lokaländamål...28 Övrigt...28 Synpunkter och klagomål Övrigt... 28

5 Sid 3 (28) Sammanfattande analys Förskoleområdets sex förskolor har generellt en mycket hög kvalité på verksamheten med goda resultat i förskoleundersökning och medarbetarenkät. Vissa skillnader finns dock mellan förskolorna som blir utvecklingsområde för ledningen och berörda förskolor. Från och med augusti utökades ledningsgruppen med biträdande förskolechef och specialpedagog som tillsammans med utvecklingsledare och förskolechef givit ökad närvaro och delaktighet på förskolorna, något som ska kunna bidra till ökad kvalité. Kungsholmens förskolor organiserar om sig till årsskiftet och vårt förskoleområde har utökats med två förskolor i november, förskolorna Iskristallen och Purpurn. Förskoleområdets åtta förskolor kommer att starta med gemensamt APT i januari och all planering för nästa år inbegriper även de nya förskolorna. Ekonomiskt kommer förskoleområdet att klara budget med något lite underskott men med tanke på det ytterst skiftande barnantal vi haft på Konradsberg under året, som blivit en garantiförskola i väntan på den placering man helst önskar oftast på Essingeöarna, så har balansen mellan personalkostnader och barnintäkter ändå avvägts bra. Vi har gjort investeringar av digitala verktyg, pedagogiskt material och olika fortbildningar och studieresor. Stort rekryteringsarbete har pågått då det är en stor rörlighet bland pedagoger. Nya arbetslag har erbjudits handledning utifrån sina olika kompetenser för att nå samsyn av uppdraget och ett gott samarbete på sin avdelning. Vårt systematiska kvalitetsarbete och säkerställandet av varje barns egna lärande i samspel med gruppen har lyfts fram på alla våra förskolor. Förtydligandet av förskollärarnas lärarroll har kommunicerats i olika forum med alla medarbetare. Förskollärarna på Kungsholmen har varit på gemensam föreläsning om kvalitetsaspekten och bedömning utifrån perspektiv på lärande och hur vi ska utveckla reflektion och analys av vårt arbete. Sjukfrånvaron har sänkts något och ligger på 6.9%. Fortsatt hälsoarbete och individuella samtal i de fall som frånvaro förekommer ofta har genomförts samt kontinuerlig planering för återgång i arbete för de långtidssjukskrivna. Effektiva inköp via Agresso används till 70% tom november. Visst material som används på förskolorna går inte att hitta i avtalsbasen. Medarbetarenkäten besvarades av 100% i hela förskoleområdet vilket gett oss ett bra underlag för vidare arbete med arbetsmiljöfrågor. Förskoleområdets utvecklingsområden för 2017 : Digitalisering: Förskolechef deltog på BETT mässa i London. IKT inspiratörerna på förskolorna deltog på SETT mässan i Kista. Utifrån analys av förskoleundersökningen och en utvärdering i LIKA-verktyget drog vi slutsatsen att det var barnens digitala användning som behövde utvecklas mera. Vi har därför gjort satsningar på ett gott grundutbud av digitala verktyg på varje avdelning så som projektorer, kuber, Iphone, ipads, högtalare, datorer. I övrigt har vi satsat på ett digitalt bibliotek som är gemensamt för våra sex förskolor, vilket bla innehåller robotar, makey makey, digitalkameror för barnens användning, microbit mm. Workshop om digitala verktyg har legat på områdets pedagogiska nätverk för samtliga pedagoger. Digitalisering är ett fokusområde för nästa år.

6 Sid 4 (28) Hållbar Framtid: Pedagogerna har haft möjlighet att möta hållbarhetsfrågor genom fortbildning, bl.a. SUMMIT, SETT, pedagogiska nätverk, handledning och nätverk och så genom ett aktivt undersökande tillsammans med barnen i projektform. Allt detta bidrar till att medvetenheten har ökat hos både pedagoger och barn i sitt arbete kring hållbarhetsfrågor och värdegrundsfrågor. Hållbar framtid kommer att för alltid finnas som en viktig del i förskolornas arbete och medvetenhet och utvecklas över tid. Pedagogiska miljöer: Pedagoger på några av förskolorna har fått handledning och praktiskt stöd i utformandet av pedagogiska miljöer. Pedagogiska miljöer med fokus på digitala miljöer har varit ett fokusområde i nätverk och föreläsningar och kommer också fortsättningsvis att vara det. Däremot har vi under året sett ett behov att avsätta ytterligare tid för att utveckla pedagogiska miljöer. Det finns också ett behov av att utveckla kunskap om hur rum, material och estetik påverkar lärande. Förändringen av miljöerna kräver insatser på alla förskolor och vi planerar att satsa mer på det under kommande år. Reflektionsverktyget och vårt systematiska kvalitetsarbete: Det har varit stort fokus på pedagogisk dokumentation i nätverk och handledning. Pedagogisk utvecklingsledare gick en utbildning "Att leda förändring för utveckling" under maj. I förskoleundersökningen ser vi tendenser till att vi kan bli bättre på att synliggöra barns utveckling och lärande. I WKI skattar sig många arbetslag generellt sett lägre på de frågor som berör pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Vi tolkar det positivt att så många själva fått syn på detta utvecklingsområde. Reflektionsverktyget är uppdaterat sedan höstterminen då vi ytterligare ville samla olika uppföljningarna av mål och verksamhet. Det har implementerats väl och följs nu kontinuerligt av samtliga arbetslag. Under nästa år kommer skolplattformens nya verktyg i OneNote att införas. Pedagogiska ställningstaganden: Vi behöver fortsätta att väva in de pedagogiska ställningstaganden i alla sammanhang av dialog och arbete. Barnhälsofrågor: Specialpedagog är anställd och deltar kontinuerligt i arbetet i barngrupperna. Regelbundna avstämningar har genomförts med förskolechef. Fortsatt arbete sker med kartläggningar och kontakt med externa verksamheter som banyan, habilitering, Autismcenter och de familjer med barn som har verksamhetsstöd. Språkutveckling: Vi har haft samarbete med stadsdelens talpedagog och Habiliteringens logoped Samarbete med biblioteken för kultur- och läsombuden på respektive förskola har pågått hela året och till våren finns också en planering för att även barn deltar i workshop tillsammans med sina pedagoger. En god arbetsmiljö: Vi har arbetat grundligt med medarbetarenkätens resultat på APT och pedagogmöte och arbetsmiljöronder har genomförts. Vi har fört dialog om struktur, organisation, ansvarsområden, planeringstid och kringsysslor utanför det pedagogiska uppdraget. Vi har dels tagit upp vikten av en god kommunikation, ett gott arbetsklimat men också den fysiska miljön som med sin tydlighet får betydelse för både barn och pedagoger. FÖRSKOLAN LUXVIKEN Förskolan har fortsatt höga resultat på förskoleundersökning och medarbetarenkät. Högre värden inom alla områden. Alla tar ansvar för det pedagogiska arbetet och vårdnadshavare blir bemötta och informerade på ett tydligt sätt. Största utmaningen är att bibehålla de goda resultaten.

7 Sid 5 (28) Utvecklingsområden utifrån WKI: Fortsätta att utveckla arbetssätt och förhållningssätt så att de genomsyras av barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna. Förskolans miljöer och skapande verksamhet bygger på medvetna teoretiska val om barns lärande och utveckling. Utveckla dokumentationen av naturvetenskap, matematik och språk. Förskoleundersökningen besvarades av 81 % ( %). Generellt har man höjt sig över alla områden. Utveckling och Lärande 98% ( %) Normer och värden samt barns inflytande 100% ( %) Samverkan med hemmet 100 % ( %) Kost, rörelse och hälsa 95% ( %) Nöjdhet, trygghet och rekommendation 100% (( %) KF- indikator 100% ( %) Medarbetarenkät besvarades av 100%. Aktivt medskapandeindex, AMI, var 92. Motivation 94 Ledarskap 88 Styrning 94 Förbättringsområde är att samarbeta med andra och att prioritera delaktighet och inflytande. FÖRSKOLAN TAFFELBERGET Förskolan har höga resultat på förskoleundersökningen och medarbetarenkäten men sänkt sig på frågan om samverkan med hemmet. Här blir utmaningen att bibehålla de goda resultaten och introducera nya kollegor i förskolans inre pedagogiska organisation. Förskolan har med en medveten organisation fått familjer att stanna kvar då vi tidigare haft många inskolningar och förändringar i barngruppernas konstellationer eftersom familjerna erbjudits plats närmare hemmet och accepterat den. Utvecklingsområden utifrån WKI: Utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Utveckla användningen av IKT. Förskoleundersökningen besvarades av 80% ( %) Utveckling och lärande 90% ( %) Normer och värden samt barns inflytande 91% ( %) Samverkan med hemmet 79% ( %) Kost, rörelse och hälsa 90% ( %) Nöjdhet, trygghet och rekommendation 89% ( %) KF- indikator 93% ( %) Medarbetarenkät besvarades av 100% Aktivt medskapandeindex var 92. Motivation 89 Ledarskap 92 Styrning 94 Förbättringsområden är Samarbete med andra och Delaktighet och inflytande FÖRSKOLAN VITA VILLAN

8 Sid 6 (28) Förskolan Vita Villan har höjt sig inom alla områden på förskoleundersökningen förutom på frågan kost, rörelse och hälsa. Pedagogerna har kommunicerat med vårdnadshavarna på många olika sätt som att diskutera förra årets resultat av förskoleundersökningen. Vi har under hösten gjort organisatoriska insatser för att utveckla reflektion och pedagogisk dokumentation. Utvecklingsområden utifrån WKI: Utveckla aktivt och genomtänkt arbete utifrån barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna. Utveckla användningen av IKT. Utveckla den pedagogiska dokumentationen så att den går "flera vändor" för reflektion mellan både barn och vuxna. Förskoleundersökningen besvarades av 53% Svarsandelen är låg och det blir ett förbättringsområde till nästa förskoleundersökning.. Utveckling och lärande 78% ( %) Normer och värden samt barns inflytande 90% ( %) Samverkan med hemmet 78% ( %) Kost, rörelse och hälsa 75% ( %) Nöjdhet, trygghet och rekommendation 85% ( %) KF- indikator 85% ( %) Medarbetarenkät besvarades av 100% Aktivt medskapandeindex 82 Motivation 78 Ledarskap 86 Styrning 83 Förbättringsområden Samarbete med andra och Öppet arbetsklimat FÖRSKOLAN VÄNGÅVAN Förskolan Vängåvan har fortsatt höga resultat på förskoleundersökningen och medarbetarenkäten. Utmaningen är att bibehålla dessa. Generellt kan sägas att resultaten ligger på samma eller högre värden förutom det som berör kost, rörelse och hälsa. Utvecklingsområden utifrån WKI: Diskutera och fördjupa sig i vilka pedagogiska och teoretiska ställningstaganden som är grund för verksamheten. Utveckla dokumentationen av språk, skapande och naturvetenskap. Utmana och iscensätta för mer matematiskt utforskande. Förskoleundersökningen besvarades av 82% ( %) Utveckling och lärande 95% ( %) Normer och värden samt barns inflytande 100% ( %) Samverkan med hemmet 97% ( %) Kost, rörelse och hälsa 91% ( %) Nöjdhet, trygghet och rekommendation 100% ( %) KF- indikator 100% ( %) Medarbetarenkät besvarades av 100% Aktivt medskapandeindex 91 Motivation 90 Ledarskap 94 Styrning 90

9 Sid 7 (28) Förbättringsområden Styra mot gemensamma mål och Delaktighet och inflytande. FÖRSKOLAN KONRADSBERG Förskolan Konradsberg har något lägre resultat på förskoleundersökningen inom några områden i år än förra året. Samverkan med hemmen och nöjdhet är lägre men kost rörelse och hälsa har ökat en hel del. Arbetsmiljön har blivit lidande med anledning av att förskolan blivit en garantiförskola med stora avflyttningar till höstterminerna. På vårterminen dubblas förskolan med barn och pedagoger. Pedagogerna lägger stor vikt vid information ut till alla vårdnadshavare. Utvecklingsområden utifrån WKI: Reflektera över vilka teoretiska ställningstaganden som verksamheten bygger på. Förskoleundersökningen besvarades av 75% ( %) Utveckling och lärande 82% ( %) Normer och värden samt barns inflytande 89% ( %) Samverkan med hemmet 79% ( %) Kost, rörelse och hälsa 89% ( %) Nöjdhet, trygghet och rekommendation 78% ( %) KF- indikator 76% ( %) Medarbetarenkät besvarades av 100% Aktivt medskapandeindex 79 Motivation 83 Ledarskap 68 Styrning 85 Förbättringsområden Samarbete med andra och Öppet klimat FÖRSKOLAN GALAXEN Generellt har förskolan fått högre värden inom alla områden förutom på frågeställningen om konströrelse och hälsa och utmaningen blir generellt att bibehålla och utveckla. Medarbetarenkäten visar på att ett ökat samarbete mellan de två avdelningarna behövs. Förskolan har ett några barn utöver det vanliga snittet från nedlagda förskolan Skogsmarken. Utvecklingsområden utifrån WKI: Utveckla användandet av IKT. Utveckla föränderliga pedagogiska miljöer. Utveckla verksamheten så att den i högre grad är genomtänkt utifrån barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna. Informera föräldrar om syftet med verksamhetens olika delar. Utveckla den pedagogiska dokumentationen. Förskoleundersökningen besvarades av 76% ( %) Utveckling och lärande 84% ( %) Normer och värden samt barns inflytande 93% ( %) Samverkan med hemmet 87% ( %) Kost, rörelse och hälsa 80% ( %) Nöjdhet, trygghet och rekommendation 90% ( %) KF- indikator 90% ( %)

10 Sid 8 (28) Medarbetarenkät besvarades av 100 % Aktivt medskapandeindex 78 Motivation 80 Ledarskap 79 Styrning 76 Förbättringsområden Samarbete med andra, Styra mot gemensamma mål och Delaktighet och inflytande. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Kvalitetsindikatorn - Självvärdering utifrån läroplansuppdraget 3,7 3,5 3,5 3, Barn har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Varje barn uppmuntras till medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Ett ömsesidigt och respektfullt klimat råder där alla på förskolan visar hjälpsamhet mot varandra och har förmåga att dela med sig. Barnen tar ansvar och visar omsorg om sin närmaste omgivning. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel vårdnadshavare som är nöjda med läroplansområdet normer och värden samt barns möjlighet till inflytande 94 % 91 % 91 % 2017 Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

11 Sid 9 (28) Barnen kan visa medkänsla och förståelse för varandra och för alla levande organismer. Barnen har en djupare relation till och förståelse och respekt för sin närmiljö. Vår värdegrund ska genomsyra hela verksamheten. Arbetslagen upplever att man kunnat se mycket av respekt för allt levande och omsorg om närmiljön i barngrupperna genom de projektarbeten som kretsat kring temat hållbar utveckling under året. De har kunnat utläsa och upptäcka barnens stora respekt och intresse för maskar, kottar, fåglar, svampar, skatter, ägg, djurskelett, växtodlingar osv som de möts kring i projekten. I nätverk och genom handledning i arbetslagsreflektioner har pedagogerna fått samtala om de globala hållbarhetsmålen och koppla dessa till pågående projekt vilket lett till en bredare och mer fördjupad syn på närmiljön. Frågan om att värna om natur och allt levande har varit återkommande under pedagogiska nätverk och i andra pedagogiska forum under året. Det har bidragit till att pedagogerna håller kvar fokus på hållbarhetsfrågor vilket i sin tur lett till en ökad medvetenhet när de beskriver arbetet med barnen kring dessa frågor. Fortsättningsvis kan vi utveckla detta vidare genom att fördjupa samtal mellan både barn och pedagoger kring omsorgsbegreppet och vad det kan innebära och leda till att visa omsorg om miljö, material, djur, natur och människor. Vi kan behöva fördjupa förståelsen för hur detta även kan ses i relation till våra innemiljöer på förskolorna. Genom handledning och återkommande påminnelser i reflektionsverktyget har pedagogerna stöttats i att värdegrunden ska ägas, formuleras och synliggöras av alla pedagoger i vår verksamhet. Vi såg att det arbetet behövde fördjupas gemensamt på samtliga förskolor och hade en tydlig uppstart kring att formulera våra värden i början av höstterminen, vilket gjort att det levandegjorts och vi hör och ser en betydligt större samsyn kring värdegrunden på alla våra förskolor. Pedagogerna säger nu att de arbetar aktivt kring värden som förståelse, empati, medkänsla. De uppmuntrar till att "ta hand om", har jobbat med sitt förhållningssätt och pratar om sig själva som förebilder. De möter barnen med större förståelse och nyfikenhet vilket lett till att det förhållningssättet också lever i barngrupperna. Allas delaktighet i projekt kan säkerställas genom dokumentation och man har sett över att alla på olika sätt är deltagare i projekt och samtal och att därmed respekten för allt levande får lov att bli ett starkt värde hos alla individer i alla grupperna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Hållbar utveckling i förskolan. Fortbildning för ökad inspiration planeras Barn utvecklar sina förmågor och sin kreativitet genom ett lustfyllt lärande

12 Sid 10 (28) Alla barn ges möjligheter till utveckling och lärande på lika villkor i utvecklade pedagogiska inne- och utemiljöer. Materialet är rikligt och varierat med utgångspunkt i läroplanens målområden. Barnens språk och kommunikation utvecklas och berikas genom olika aktiviteter. Matematiska begrepp synliggörs och används aktivt. Barnen får goda möjligheter att utforska naturen. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel vårdnadshavare som anser att barnens utveckling och lärande uppmuntras Förskolepersonalens bedömning av arbetet med den matematiska utvecklingen Förskolepersonalens bedömning av arbetet med den skapande verksamheten Förskolepersonalens bedömning av arbetet med den språkliga utvecklingen Förskolepersonalens bedömning av arbetet med naturvetenskap Förskolepersonalens bedömning av den pedagogiska miljön 88 % 84 % 84 % ,4 3,4 3, ,8 3,5 3, ,6 3,3 3, ,7 3,8 3, ,9 3,3 3, Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolepersonalens bedömarkompetens kvalitetssäkras i syfte att säkerställa likvärdigheten Skapa digitala förutsättningar som stöd för barns lärande Tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Att barnens kunskapande sker i projektform utifrån deras intresse i meningsfulla sammanhang. Barnens språk och kommunikation utvecklas och berikas genom en genomtänkt och utmanande verksamhet.

13 Sid 11 (28) Att den pedagogiska miljön erbjuder ett utforskande, rikligt och varierat material som inbjuder till kreativitet och mångfald. Det formulerade målet har till stor del uppnåtts med reflektionsverktygets hjälp. Vi såg över schemat för reflektioner så att pedagogisk utvecklingsledare i större utsträckning kunnat delta under arbetslagens reflektion. Detta i kombination med att reflektionsverktyget har gjordes i ny tydligare version och introducerats under hösten är vi på väg att utveckla det projekterande arbetssättet. Ett långsiktigt mål är att det projekterande arbetet till större del leds av frågor och återkast till barnen. I resultaten från WKI kunde vi se att vi behövde utveckla arbetet med naturvetenskap och teknik, men vi ser också att det generellt sett är på frågan om dokumentation av detta arbete som man skattat sig lägre. Det innebär att man inte kunnat ta tillvara på barnens nyfikenhet och frågor på bästa sätt. Vi har påbörjat arbetet med att förstå begreppet pedagogisk dokumentation. Det är ett långsiktigt arbete och vi behöver därför fortsätta stötta pedagogerna i det även under kommande år. Genom en utvärdering i LIKA-verktyget och efter analys av förskoleundersökningen drog vi slutsatsen att barnens användning av digitala verktyg behövde utvecklas. Genom att fortbildning av personal och med stöd av IT-inspiratörerna har vi säkerställt att digitala verktyg funnits tillgängligt och nu används på något sätt på alla avdelningar i arbetet med barnen. För att barnen ska bli producenter och inte bara konsumenter av digitala verktyg har vi sett till att det finns digitala verktyg tillgängligt som de kan hantera och producera något av men vi kan behöva fortsatt utveckling. Satsningar har gjorts på ett basutbud till varje förskola samt inköp till ett digitalt bibliotek som är gemensamt för våra sex förskolor. Utvärdering av arbetet visar oss att pedagoger fortfarande önskar mycket stöd och fortbildning i frågan om såväl digitala som analoga material och miljöer i verksamheten. Vi har sett behov av att långsiktigt fortsätta hålla en röd tråd i arbetet med det digitala samt fokusera på det i relation till våra pedagogiska miljöer Fortsättningsvis ska vi i ännu större utsträckning bjuda in alla pedagoger för uppföljningar och fortbildning kring såväl digitala lärmiljöer som kvaliteten i stort på våra pedagogiska miljöer. Det finns fortfarande ett behov av att förtydliga kopplingen mellan estetik och lärande samt vikten av omsorg om material och miljö. Undervisningsbegreppet har lyfts i nätverk men behöver ytterligare diskuteras i förskolorna så att barnens intressen för naturvetenskap och teknik stimuleras och utmanas. Pedagogerna har kunnat ge exempel på hur de jobbar med projekterande utifrån barnens intressen, kommunikation och gemensamt utforskande som undervisningsmetoder. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Fortbildning i digital användning med Erika Kyrk Seger," Ett transformerat lärarskap ". Utveckla en digital ateljé på en av förskolorna. Settmässa för förskolornas ITinspiratörer. Bettmässa för ledningen.möten på Medioteket

14 Sid 12 (28) Barnen är väl förberedda inför övergången till förskoleklass Barnen får ett avslut och en avrundning av sin förskoletid där både barn och vårdnadshavare ges tillfälle att se det lärande och den utveckling som skett. Barnen besöker förskoleklassen under vårterminen. Avslutningssamtal med barnets vårdnadshavare genomförs där även barnens pedagogiska dokumentation lämnas över. Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass Barnen har fått möta en verksamhet i förskolan som utmanat deras lust till kunskap och nyfikenhet. Barnen har lust och förväntan till att börja i förskoleklass. Barnen och deras föräldrar är delaktiga i övergången till förskoleklass. Föräldrarna har erbjudits överlämningssamtal. Förskolorna har använt Skolverkets dokument för övergång till förskoleklass. Detta har kommunicerats med vårdnadshavarna som sedan lämnat det till skolan. I dokumentet har barnens intressen tagits upp och vad barnen arbetat med för projekt på förskolan. Alla blivande skolbarn och deras vårdnadshavare har erbjudits avslutningssamtal på sin förskola under maj och juni. Barnen har då fått med sig sina projektarbeten och annat material från tiden på förskolan. en av barnens avslutningssamtal, där de själva tillsammans med sina föräldrar och pedagoger fått prata om sina förväntningar och sin förskoletid, är att samtalen bidragit till en positiv förväntan på skolstarten. Vårdnadshavarna har själva fått möjlighet att ansvara för övergången och att förskolan ska ge dem den möjligheten på bästa sätt. I de fall barn har resursstöd eller andra individuella behov på förskolan har möten genomförts med vårdnadshavare, specialpedagog och förskolechef. Familjen uppmuntras till att kontakta skolledning dit man tänker söka skolplats. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Gemensam fortbildning förskola- skola utifrån förskolans läroplan och projekterande arbetssätt

15 Sid 13 (28) 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Inom nämndens verksamheter finns möjlighet till eget skapande och möjlighet att ta del av kultur i olika former. Kulturombuden ger inspiration och sprider goda exempel mellan verksamheterna. Nämnden verkar för att kulturen tillgängliggörs för alla inom stadsdelsområdet oavsett kön, ålder eller funktionsnedsättning. Förskolorna erbjuder ett varierat kulturutbud Barnen har fått möta litteraturens värld och fått ta del av vårt litterära kulturarv. Barnens eget kulturskapande är synliggjort på Kungsholmen. Barnen har fått ta del av stadens kulturella utbud och mångfald i projektets möjlighet till sammanhang. Många pedagoger ansåg sig jobba mycket med kultur på olika sätt i området och vi kunde se att arbetet med litteratur fått stort utrymme på våra förskolor. Däremot låg vi fortfarande generellt lågt i förskoleundersökningen. Vår analys var att det kunde bero på otydlighet och osäkerhet i frågan om barnkultur. Vi bearbetade frågan om barnkultur och barns kultur i nätverk och dekonstruerat och fördjupat oss i samtal om kulturskapande, populärkultur, kulturarv och barns rätt att möta konst och kultur. Dessa samtal i kombination med att vi på flera håll lyft frågan direkt kopplat till barnens projekt ledde till att vi på flera håll sett exempel på hur barns kulturskapande synliggjorts i staden i vårt område. Alla pedagoger som deltog i nätverk var med och skapade en översikt över hur vi kan jobba med kultur i förskolan och hur vi kommunicerar det till föräldrar. Vi kan se att pedagogerna visar att de fått en vidgad förståelse för begreppet kultur. De uppger att de pratat mycket med barnen om förr i tiden, kulturarv. De har besökt och bekantat mig med såväl närsamhället med allt från konstverk, skyltar och butiker till muséer och teatrar. Fortsättningsvis behöver vi utveckla de pedagogiska berättelserna som gör att detta även når vårdnadshavare i större utsträckning. Nästa steg för oss kan bli att fördjupa samtal och projekt mot att i större utsträckning handla om kulturarv, historia och hållbarhet genom att ha ett dåtid-framtid perspektiv på kultur och samhälle. På så sätt kan förståelsen för vår kultur

16 Sid 14 (28) vidgas och kulturaktiviteter i större utsträckning knytas till barnens utforskande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kultur som språk och uttryckssätt i verksamhetens olika delar. Dans och drama som både organiseras eller används spontant. Flera läsombud på varje förskola som samarbetar med biblioteken KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndens verksamheter är resurseffektiva Skräphanteringen i parkerna är effektiv och miljövänlig. Enheternas avfall och matsvinn minskar. Insamlingen av matavfall ökar. Förskolorna använder sig av ekologiska livsmedel Vi vill höja årsmålet till 48 % Förskolorna hade 49% ekologiska produkter i maj och vi hade därmed uppnått förskoleområdets mål på 48% ekologisk kost. Dessvärre sjönk andelen under sommarmånaderna. Andelen ligger på 43,77% tom november. Varje vecka har de förskolor som lagar egen mat serverat minst två luncher med vegetarisk kost, två med fisk och en dag för kött. Korv serveras högst en gång per månad. Detta har även följts upp med de cateringföretag vi anlitar för tre av förskolorna. Galaxen och Vängåvan har köpt lunch från Fridas restaurang på Fridhemmets äldreboende hela året och Konradsberg från augusti. Dessförinnan var det Katarina Södra skola. Vi har haft stort fokus på giftfri förskola där kockar, pedagoger och chefer varit på fortbildning. Vi har arbetat utifrån handlingsplan för Kemikaliesmart förskola. Vi har inte haft möte i förskoleområdets kocknätverk under året utan ska starta upp ett nytt under våren då vi fått flera förskolor i området.

17 Sid 15 (28) En genomgång av alla förskolors sophantering, källsortering och matavfall har genomförts med miljösamordnare i stadsdelen något som engagerat alla pedagoger och barn. nätverksträff för kockar har genomförts under året utan ska planeras in för nästa år. Tidigare kocknätverk i området skapade ett gemensamt dokument för ett par år sedan och som används fortfarande med mera vegetarisk kost och mindre kött. På vissa förskolor har vi plasttallrikar kvar då vi inte haft ekonomi att byta ut till lättviktsporslin på alla förskolor. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Sophantering med matavfall ska utvecklas Stockholms miljö är giftfri Nämndens verksamheter är kemikaliesmarta och giftfria Personal inom nämndens verksamheter har kunskap och medvetenhet om kemikalier och gör därmed kemikaliesmarta inköp. Produkter och material med lågt miljökrav fasas ut till förmån för miljömärkta produkter. Andelen ekologiska livsmedel i verksamheterna ökar. Förskolorna arbetar med klimatsmart förskola Att förskolans produkter och material är miljövänliga Att klimatsmart förskola är ett ledande mål, väl känt för alla Att miljömedvetenheten drivs i nära samarbete med barnen Kockar och pedagoger ska omsätta kunskap från fortbildning med miljövetare Vi har genomfört en klimatrond på varje avdelning utifrån Kemikaliecentrums vägledning, Kemikaliesmart förskola. Denna har följts upp på de skyddsronder vi genomfört under våren. Arbetet utifrån Kemikalieplanen i staden och kemikaliesmart förskola har pågått och har idag uppnått nivå 2. Vi har dock kvar att byta ut plasttallrikar till lättporslin på några av förskolorna. Genom det gemensamma temat Hållbar utveckling med särskilt fokus på det ekologiska perspektivet, som går genom alla våra förskolors projekt, ges möjlighet till reflektioner och

18 Sid 16 (28) lärande kring miljöfrågor och barns och pedagogers miljömedvetenhet kan stärkas. Vi har prioriterat hållbar utveckling och miljömedvetenhet i den fortbildning vi varit på som SETT dagarna och under Förskole SUMMIT i juni KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Stadsdelsnämndens ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndens budget är i balans och befintliga resurser används så att invånarna får största möjliga nytta för skattepengarna. Förvaltningens chefer har god kunskap om förändringar i verksamheten och gör anpassningar inom budgetramen utifrån nya behov. Prognossäkerheten är god och åtgärder vidtas vid behov. Förskoleområdet har en budget i balans. Att ekonomin på enheten ska vara i balans. Att medel används på väl genomtänkt och ansvarsfullt sätt. Förskoleområdet slutar året med ett mindre underskott på 56tkr. Det har varit en stor avvägning under att balansera bemanning mot antalet inskrivna barn eftersom barnantalet varit skiftande på förskolan Konradsberg. Många familjer accepterar platserbjudande i det området man bor, särskilt Lilla Essingen och slutar ibland kort efter man börjat på Konradsberg. Intäkterna har påverkats även hösten 2017 då flera äldre barn erbjöds återflytt till Stora Essingen där deras förskola lades ner förra året. Antalet äldre barn, med lägre schablon än vad de yngre barnen har, blev erbjudna många av de vakanta platser som fanns vid höststarten. Vi tycker att fortbildning för alla pedagoger är ett viktigt redskap för utveckling, motivation och samsyn inom förskoleområdet. Vi har därför lagt fonderade medel på

19 Sid 17 (28) fortbildningsinsatser till en summa av ca 160tkr. Utvecklingsledaren har deltagit på resa till Reggio Emilia i Italien, två pedagoger har varit på studieresa i Kambodja som en del i sin erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning. Hela området har samlats för föreläsningar av IKT som SETT mässan, föreläsning av Erika Kyrk Seger och SUMMIT för ledningen och ett flertal pedagoger. Annat har varit en intern fortbildning utifrån det som inhämtats från resorna till Reggio och Kambodja. Vi arbetar för att utveckla de pedagogiska miljöerna och utvecklingen av pedagogisk dokumentation.. Varje avdelning har fått var sin Iphone som förenklat kommunikation med hemmen och dokumentationen. Eftersom IKT är ett utvecklingsområde har även andra investeringar gjorts såsom flera projektorer overhead, Ipads och datorer. Vi har kompletterat och beställt nya arbetskläder till de olika förskolorna.. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Kungsholmens stadsdelsområde är jämställt, makt och resurser fördelas lika Nämndmål uppnås med lika goda resultat för alla, oavsett kön. De tjänster och den service som nämnden erbjuder är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för flickor och pojkar, kvinnor och män. Samtliga verksamheter har tillgång till och analyserar könsuppdelad statistik. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Jämställdhet sätts upp som en stående punkt på APT

20 Sid 18 (28) Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde erbjuder en verksamhet som bemöter barn och vårdnadshavare lika oberoende könstillhörighet Pedagogerna strävar efter att ha ett normkritiskt perspektiv i undervisning och förhållningssätt och motverkar därmed traditionella könsmönster och könsroller i förskolan. Förskoleundersökningen visar att 93% av vårdnadshavarna tycker att barnen ges lika möjligheter att utvecklas oberoende av kön. Vi har arbetat aktivt mot utanförskap och kränkning. Det finns sedan tidigare ett stort intresse och mycket kunskap om arbetet med genus och normer i enheten, något vi bland annat kan se i reflektionsverktyget och höra i samtalen mellan pedagoger på reflektioner och arbetsplatsträffar. Personalen har fortbildats om kränkningar under hösten. Den mall vi använder för att skriva plan mot diskriminering och kränkande behandling har reviderats under året. Omskrivningen gjordes i och med förändringarna i diskrimineringslagen av pedagogisk utvecklingsledare och specialpedagog i samarbete med arbetsplatsledarna. Vi förväntar oss att de förändringar vi gjort ska leda till att arbetet mot diskriminering och kränkningar görs mer levande och lättare kan följas upp fortsättningsvis. Barn har deltagit i kartläggningen inför planen genom samtal om trygghet, integritet och trygghetsvandringar i förskolan. 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Vi har ett kontinuerligt arbete för att tillsammans skapa en god arbetsmiljö, tydlighet i rolloch ansvarsfördelning och vikten av ett gott samarbete och gott samarbetsklimat inom arbetsplatsen. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeindex Sjukfrånvaro 7,5 % 9,7 % 8 % tas fram av nämnde n VB 2017

21 Sid 19 (28) Ledare och medarbetare är engagerade, lyhörda och nytänkande Förvaltningens chefer skapar en bra och hållbar arbetssituation med inkluderande arbetsplatser som är fria från diskriminering. Ledarskapet främjar medarbetarskap och har fokus på att utveckla medarbetarna och verksamheten. Medarbetarna ges ansvar och inflytande genom att chef och medarbetare tillsammans bryter ner verksamhetens mål för att öka förståelsen och skapa samsyn kring uppdraget. Allt i syfte att ge god kvalitet i servicen till medborgarna. Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat Ett tydligt ledarskap som inspirerar, ger stöd och utmanar. Ledarskapet har varit präglat av engagemang, respekt, glädje och målmedvetenhet. Resultatet av medarbetarenkäten besvarades av 100 % av medarbetarna. Förutom en tydlig organisation och ett formellt ledarskap läggs stor vikt vid ett relationellt ledarskap där kommunikation med enskilda pedagoger, avdelningsgruppen och med samtliga på förskolan / förskoleområdet sker. Ledarskapet har varit förenat med öppen- och nåbarhet som uppskattats. Resultat från medarbetarenkät VT 17. Ledarskapet, sammantaget värde för förskoleområdet är 86. Differens mellan förskolornas svar Min chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser 83. Differens Min chef visar förtroende för mig som medarbetare 89. Differens Min chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete 87. Differens Styrning 87. Differens Eftersom det är stor skillnad på hur man uppfattar ledningen kommer ett större arbete behöva göras runt arbetsmiljön på den berörda förskolan. Medarbetarenkätens frågor att tas upp på medarbetarsamtal. Tilltron till medarbetarna har varit grundläggande. Förskolechef har organiserat och delegerat för självständighet utifrån tydliga riktlinjer och policys, men funnits nära då behov av stöd har funnits. Vi har arbetat utifrån en tydlig organisation och ansvarsfördelning i vår ledningsgrupp.

22 Sid 20 (28) Ledningsgruppen har bestått av förskolechef, pedagogisk utvecklingsledare och administratör under första halvan av året och som utökades med biträdande förskolechef och specialpedagog från höstterminens start. Pedagogisk utvecklingsledare har inspirerat, gett stöd och utmanat arbetslagen och deltagit på regelbundna reflektioner. Specialpedagogens roll består främst av handledning och kartläggning av en avdelnings inre struktur, miljö och organisation för att få syn på vilka områden som kan behöva utvecklas till en anpassad och utmanande miljö. Vi har arbetat med delegation ut till våra arbetsplatsledare och övriga medarbetare där det varit tydligt vilket ansvar förskolläraren respektive barnskötaren har, samt kock och lokalvårdare. Vi har kommunicerat allas betydelse i organisationen. Vi har arbetat med uppföljning och återkoppling till arbetslagen av stadens och våra egna kvalitetsdokument. Forum för dessa sammanhang har varit verksamhetsdialoger, veckomöten, arbetslagsreflektion, arbetsplatsträffar och studiedagar. Vi har haft tydliga utvecklingsområden dit vi koncentrerat våra fortbildningsinsatser för hela pedagoggruppen samtidigt på gemensamma forum för att ge bästa möjliga resultat. Vi har strategiska utgångspunkter i vår kommunikationsplan. Exempelvis har pedagogerna kommunicerat verksamheten med vårdnadshavare i veckobrev, med ett språk som speglar vår läroplan och hur vårt kvalitetsarbete ser ut. Resultat från förskoleundersökning har presenterats Ledare och medarbetare skapar tillsammans en bra och inkluderande arbetsmiljö Stadsdelsförvaltningens psykosociala arbetsmiljöindex ökar och sjukfrånvaron minskar. Det systematiska och särskilt det sociala och organisatoriska arbetsmiljöarbetet fortsätter att utvecklas i förvaltningens verksamheter. Samverkan genomförs på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera förvaltningens årshjul för arbetsmiljöarbetet Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande Ledningen skapar förutsättningar för ett medskapande arbetssätt. Medarbetarna tar ansvar för att vara medskapande. Vid nyrekrytering har nyfikna och engagerade pedagoger efterfrågats, eftersom detta är

23 Sid 21 (28) grundläggande i mötet med barn, föräldrar och kollegor. I januari och augusti erbjöds "Introduktion för nyanställda" i förskoleområdet som vi kan se har betydelse för de nya då man får en tidig presentation av området och Kungsholmen. Alla nya anställda har haft uppföljningssamtal med förskolechef, övriga har haft medarbetarsamtal och lönesamtal. Vi har en organisation för kollegialt lärande, helhetssyn och Allas ansvar. Vi kan se att detta haft betydelse för förskolornas kvalité med ett ansvar för helheten och krav på individuellt ansvar för att bidra. Vi ser att dialogmodellen där alla kommer till tals bidrar till medskapande. Vi ser också att vid vissa förändringar blir mindre svåra att ta då man deltagit i beslutsprocesserna.. Detta sker i många olika mötesforum som arbetsplatsträff, studiedagar, veckomöten, kortare s.k. micromöten med chef, verksamhetsdialoger, pedagogiskt nätverk, reflektion och handledning. Vi använder oss också av ett remissförfarande och att alla förväntas vara delaktiga, förberedda och engagerade. Med många nyanställda behöver vi säkerställa att alla känner sig förtrogna med innebörden i de styrdokument och den värdegrund man har att förhålla sig till. Exempelvis att arbeta med sin förståelse av de pedagogiska ställningstaganden (ex förstå kunskap som transdisciplinärt, föränderligt och i stark förbindelse med sitt sammanhang). Därför behöver de återkomma kontinuerligt i olika forum och ges tid för reflektion i nätverk och arbetslag. Medarbetarskapet hänger starkt ihop med arbetsmiljö, trivsel och även sjukfrånvaro. Medarbetarenkäten besvarades till 100% inom hela förskoleområdet och visade ett AMI på 86.Tydliga olikheter inom förskoleområdet kan utläsas där ett par förskolor sticker ut med lägre värden. På de aktuella förskolorna kommer arbetsmiljö, uppdragets innehåll och ansvar samt säkerställande av kompetens lyftas in i olika forum i handledning och med riktad fortbildning. Ytterligare kan utläsas att några av förskolorna har väldigt höga värden. Det blir intressant och viktigt utröna anledningarna. Vi kommer att ha gemensamma dialoger mellan förskolorna om resultaten i medarbetarenkät och förskoleundersökning då målet en mer jämn nivå i förskoleområdet. AMI Motivation- 84. Differens mellan förskolorna Mitt arbete känns meningsfullt Differens Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete- 85. Differens Jag ser fram mot att gå till mitt arbete 81. Differens Jag är insatt i min arbetsplats mål Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt 81. Differens Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete -94. Differens

24 Sid 22 (28) 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Kungsholmens verksamheter lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering De beslut och insatser som nämnden ansvarar för utgår ifrån individens lika rättigheter och möjligheter. Ett normkritiskt och inkluderande arbetssätt genomsyrar verksamheterna. Invånare och medarbetare upplever att nämndens verksamheter är fria från diskriminering. Barnen förstår och praktiserar alla människors lika rätt och värde. upplever diskriminering, utanförskap eller kränkande behandling. Alla barn och vuxna upplever att förskolan är fri från fördomar, kränkningar och diskriminering. I förskolornas WKI-åtgärdsplaner såg ledningen att arbetslagen på flera håll ville förbättra arbetet med barnkonventionen. Höstens planeringsuppstart för alla förskolor handlade om värdegrunden och ställningstaganden. De har haft möjlighet att diskutera och arbeta kreativt med 100 språklighet för att synliggöra sin avdelnings ställningstagande och värdeord. Det har varit återkommande återkoppling och uppföljning av arbete med barnkonventionen och läroplanens värdegrund genom reflektionsverktyget, handledning och på pedagogiskt forum. Genom kontinuerlig återkoppling på arbetslagens projekterande kan vi förankra ett gott arbetsklimat ett normkritiskt arbetssätt och ett medvetet förhållningssätt i värdegrundsfrågor för alla barn och vuxna. Ledningen har förändrat mallen utifrån de nya i diskrimineringslagen och skapat en ny mall. Alla förskolor fick en genomgång av mallen samt vilka förändringar lagen har på ett APT. Fortsatt arbete krävs under kommande år. Det krävs också att reflektionsverktyget påminner om diskrimineringsgrunderna vid månadsavstämning, då åtgärderna är aktiva. Förskolorna har haft en undersökningsperiod för att undersöka diskriminering och kränkande behandling i verksamheten. De har använt sig av olika verktyg t.ex. sociogram, trygghetsvandringar,

25 Sid 23 (28) kontaktbarometer, enkät med föräldrar och barn. Både barn och föräldrar har blivit involverade i detta arbete. Arbetslagen har arbetat med barnkonventionen och synliggjort sitt arbete i veckobrev genom pedagogisk dokumentation och projekterande arbetssätt. Genom återkommande reflektion kring ställningstaganden som handlar om barnsyn, konflikthantering och värdegrund blir vi varse om eventuella riskmiljöer Vi kan förbättra arbetet med pedagogisk dokumentation och reflektion för att ännu bättre urskilja arbetsformer som motverkar att någon blir utsatt för kränkningar och diskriminering. 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Barn och ungas rättigheter respekteras Barn och unga kommer till tals i utredningar och vid genomförande av insatser. I planeringen av parker och lek- och idrottsmiljöer finns ett barnperspektiv. Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Verksamheten ska ge barnen möjlighet att vara modiga- vilja, våga och kunna uttrycka sig. Barnen ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter i olika uttrycksformer. Barnen ges möjlighet att reflektera kring värdefrågor tillsammans med andra barn och vuxna i olika sammanhang. Pedagogerna har blivit medvetna om barnkonventionen genom att vid uppstarten på höstens planeringsdagar låg ett stort fokus på värdegrund, värdeord och barnkonventionen. Detta tillsammans med WKI, självvärderingen, har gjort pedagogerna mer uppmärksamma på barnkonventionen. Ytterligare har pedagoger på olika möten fått uppgifter som handlat om att verbalisera sina värden och kopplat till praktiska exempel. Detta har satt spår i verksamheten med barnen genom dokumentation som synliggörs. De har blivit mer levande diskussioner i arbetslag och i barngruppen genom användandet av det nya reflektionsverktyget. Pedagogerna har blivit medvetna om att ge tillbaka dokumentationen till barnen och lyssnat på vad de har för berättelse till den. Vårdnadshavare har också deltagit via föräldramöten där de har fått ge uttryck på sin syn på ställningstagande,

26 Sid 24 (28) värdeord samt tankar kring dessa. För att säkerställa arbetet med likvärdighet på området behöver samtliga arbetslag fortsätta synliggöra ställningstaganden och värden samt koppla till praktiken. Det är också lätt att tappa dessa frågor när mycket handlar om effektivitet i vardagen så det är viktigt att det är återkommande samt att de följs av kontinuerliga uppföljningsfrågor i reflektionsverktyget under året. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Regelbundna barnhälsomöten i ledningsgruppen för att säkerställa att insatser görs och följs upp runt alla barn. Samarbete med specialpedagog utökas Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Kungsholmen är ett stadsdelsområde där ingen behöver vara rädd för våld i nära relation Medarbetare inom nämndens verksamheter har kunskaper om våld i nära relationer och normkritiskt förhållningssätt. Allmänheten får information om vart de kan vända sig vid våld i nära relation. Personer utsatta för våld i nära relation erbjuds samordnat individuellt stöd. Barnperspektivet beaktas alltid. Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde har kunskap om att uppmärksamma och hantera våld i nära relationer Barnen blir under sin förskoletid stärkta och uppmuntrade till att stärka sin integritet, självkänsla och att uttrycka känslor. Vi har kopplat arbetet med att uppmärksamma våld i nära relationer med att öka vår egen medvetenhet i att se signaler hos barn som utsatts för eller bevittnat våld. Vi har lyft upp detta på gemensamma möten och även kopplat det till anmälningsskyldigheten. Alla medarbetare har varit på föreläsning om hur vi ska arbete mot kränkningar under höstterminen.

27 Sid 25 (28) 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Kungsholmsbor blir väl bemötta och har möjlighet till inflytande Medborgare på Kungsholmen utövar inflytande genom att lämna medborgarförslag och delta vid stadsdelsnämndens sammanträden. Nämndens råd är aktiva. Möjlighet till dialog finns genom förvaltningens sociala kanaler. Alla som tar del av nämndens verksamheter, vårdnadshavare och anhöriga har möjlighet till inflytande och bemöts med respekt. Synpunkter och klagomål besvaras. Alla vårdnadshavare blir väl bemötta och har möjlighet till inflytande Vårdnadshavarna ska uppleva att de bemöts med respekt från förskolans alla pedagoger Vårdnadshavarna ska uppleva att dialog och rutiner finns för delaktighet och inflytande Pedagogerna har en generellt hög medvetenhet vad gäller betydelsen av gott förhållningssätt och bemötande. Det har varit återkommande innehåll på gemensamma möten utifrån stadsdelens värdegrundsarbete och arbete med Bemötanderesan. Vi har uppmärksammat synpunkter från föräldrar vad gäller mottagande och förhållningssätt i de fall vi inte levt upp till vår uttalade värdegrund. Förskoleundersökningen visar att 87% tycker att man som vårdnadshavare har möjlighet till samverkan med förskolan. Vi behöver utveckla samarbetet. Genom daglig kommunikation och relationsskapande med vårdnadshavarna via återkommande veckobrev, mail, Facebook, Instagram möjliggörs flera vägar för kommunikation och delaktighet, såväl digitalt som via personliga möten. Utvecklingsområde kan vara att låta vårdnadshavarna utgöra remissgrupp i större utsträckning vad gäller förskolornas dokument. Även ett utökat arbete kring de frågor som finns i undersökningen är ett utvecklingsområde för att få fatt på hur vårdnadshavarna uppfattar verksamheten och vilka förväntningar som finns..