Verksamhetsberättelse 2016

Transkript

1 Kungsholmens stadsdelsförvaltning Barn och ungdom Sida 1 (2) Verksamhetsberättelse 2016 Barn o Ungdom Förskolor Förskolebarn med funktionsnedsättning Kungsholmens stadsdelsförvaltning Barn och ungdom Lindhagensgatan 76 Box Stockholm Växel Fax kungsholmen@ www.

2 Sida 2 (2) Innehåll Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde 3 S:t Görans förskoleområde 21 Hornsbergs förskoleområde 36 Fredhäll och Kristinebergs förskoleområde 52 S:t Eriks förskoleområde 69 Kungsholmens södra förskoleområde 87 Stockholms Habiliteringsenheter 104 Kungsholmens stadsdelsförvaltning Barn och ungdom Lindhagensgatan 76 Box Stockholm Växel Fax kungsholmen@ www.

3 Marieberg och Essingeöarna Dnr: Sid 1 (20) Handläggare: Monica Bellman Verksamhetsberättelse VB 2016 för Marieberg och Essingeöarnas förskoleområde Marieberg och Essingeöarna

4 Sid 2 (20) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Stockholms kretslopp är resurseffektiva Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...18 Synpunkter och klagomål... 20

5 Sid 3 (20) Sammanfattande analys Det har varit ett spännande och händelserikt år. Innehållsrika forum för mycket lärande. Många pedagoger med hög kompetens och ambition och vilja till samarbete arbetar inom området. Chef och utvecklingsledare har haft verksamhetsdialoger med varje arbetslag två gånger under året. Pedagogiskt använder samtliga pedagoger det reflektionsverktyg som blivit ett kvalitétsinstrument för uppföljning och utvärdering. Detta används under reflektionstimmen varje vecka för varje arbetslag. För nästa år har en arbetsgrupp arbetat fram en utveckling av verktyget så att den tidigare arbetsplanen kan inrymmas i samma verktyg. Kungsholmens pedagogiska ställningstaganden har implementerats i många sammanhang och forum. De är väl kända för alla och ska tillsammans med kärnvärden och värdegrund grunda för en hög medvetenhet runt värdegrundsfrågor där samarbete och samsyn runt exempelvis barns olika lärande lyfts fram. Det gemensamma miljödokumentet som utvecklingsledarna arbetat fram kommer bli nästa betydelsefulla dokument som enar våra förskolor på Kungsholmen och i förskoleområden som kommer stödja den enskilde pedagogen i sin kompetens för pedagogiska miljöer. Vårt interna pedagogiska nätverk har fortsatt och varit mycket uppskattat där pedagogisk dokumentation, pedagogiska ställningstaganden samt Hållbarhet varit fokusområden. Under en studiedag hade vi workshop för att pröva på dans, ateljéarbete, IKT och att spela ukulele. Grupperna leddes av pedagoger i området. Det systematiska kvalitétsarbetet har utvecklats med den webbaserade självskattning runt läroplanens mål som alla pedagoger gör på respektive avdelning. Den har genomförts vid två tillfällen under året, i slutet av varje termin. Ett av våra pedagogiska forum då hela området samlats, gav möjlighet att i grupper få fördjupa sina olika resultat och diskutera tillsammans. IKT och digitalisering har utvecklats och området har en IT ansvarig på varje förskola som möts i nätverk. Vi har haft en hel del arbete med nedläggning av en förskola på Stora Essingen. Då vi har ett gott samarbete mellan förskolorna kunde de flesta pedagogerna tänka sig att börja på annan förskola i området. Alla barn erbjöds andra förskoleplaceringar till augusti månad. Budget har varit besvärlig att få i balans med en hel del oförutsägbara händelser. Sjuktalet har gått upp under året och ett stort arbete har lagts på uppföljningar tillsammans med HR avdelningen.

6 Sid 4 (20) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,5 3,5 3, Barn har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Varje barn uppmuntras till medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Ett ömsesidigt och respektfullt klimat skall råda där barnen visar hjälpsamhet mot sina kamrater och har förmåga att dela med sig. Barnen kan ta ansvar och visa omsorg om sin närmaste omgivning. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel vårdnadshavare som är nöjda med läroplansområdet normer och värden samt barns möjlighet till inflytande % 2016 Vi behöver utveckla samverkansformer och informationskanaler till vårdnadshavarna. Vi behöver beskriva och tydligt uttala hur vi arbetar för trygghet, självförtroende, genusmedvetenhet samt bemötande med andra människor, stora som små. Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

7 Sid 5 (20) Barnen kan visa medkänsla och förståelse för varandra och för alla levande organismer. Barnen har en djupare relation till och förståelse och respekt för sin närmiljö. Vår värdegrund ska genomsyra hela verksamheten. Vi har nått måluppfyllelse. Kost, miljö och material samt pedagogiskt innehåll inbegriper målet. Fortbildningar med hållbarhetsfrågor har resulterat i ökad medvetenhet något som syns i de pedagogiska miljöerna och dokumentationerna. Förskolorna har sanerat i sina miljöer utifrån stadens kemikalieplan och vägledning för Kemikaliesmart förskola. Även en webbutbildning för kemikaliesmart förskola har samlat varje arbetslag för inventering i miljöerna. Lekmaterial består till stor del av naturmaterial. Barngrupper har arbetet med Energiagenterna och blivit medvetna om elförbrukning. Andelen ekologisk kost har ökat och vegetarisk kost serveras två dagar i veckan. Som uppstart för höstterminen deltog all personal i Bodil Halvars föreläsning " Naturvetenskap och hållbarhetsfrågor utifrån barns utforskande" där mycket vikt lades vid att barnen har ett inbyggt intresse för att utforska natur och djur och att de bär på teorier om hur allt hänger ihop och hur detta kan som utgångspunkt i arbetet. Det övergripande temat för förskoleområdet "Hållbar framtid i Ekologins tecken" och den gemensamma sommaruppgiften till barn och personal: "Ta med dig något från ett möte med natur eller djur som får plats i en hand fungerade som igångsättare för terminens arbete. Vi har varit nära naturen i närområdet för att gå i relation med den samt för att skapa förutsättningar för barnens utforskande av ekologi. Utflykterna och aktiviteterna i närmiljön och skog har gett barnen möjligheterna att fördjupa relationerna genom lek och lärande och deras nyfikenhet och intresse för djur och natur har tagits tillvara av medforskande och lyssnande pedagoger. Frågor kring insekter, svampar, naturmaterial samt färg och form hos det vi hittat i naturen har lett till lärande och samtal kring värdegrundsfrågor för barnen. Vi har samtalat med barnen kring hållbar utveckling och naturens kretslopp samt om vikten att ta hand om naturen. Genom närstudier av insekter och växter med förstoringsglas och USBmikroskop har barnen skapat relationer och skaffat sig mer kunskap och blivit mer måna om och värnar om det som finns runt omkring. Barnen har fått förståelse för hur naturen påverkas av hur vi behandlar den t ex trädet vars gren går av om vi drar i den eller vad händer med masken om man kliver på den. De har visat medkänsla och empati, varit nyfikna, försiktiga, gett förslag på t ex vart sniglarna ska bo, skapat miljöer till dem ute, gett dem mat (frukt och grönsaker). Barnens funderingar och diskussioner har varit utgångspunkter för fortsatt undersökande. De förskolor som har återvinningsmöjligheter har gjort barnen delaktiga i arbetet med att dela upp materialen i olika lådor för glas, papp, papper, plast, batterier, glödlampor och metall. Begreppet mångfald är levande i vårt förhållningssätt. Pedagogerna har i arbetet med barnen gett dem möjligheter att få uppleva att saker och ting är olika, ser olika ut, känns olika, låter olika och fungerar olika. Vi har, när situationer uppstått, pratat med barnen om att respektera varandras olikheter och olika åsikter, och att det är okej att tycka olika. Förskolorna arbetar

8 Sid 6 (20) ofta i mindre grupper så att alla barn kunna synas och höras och aktivt lyssna på alla barn i gruppen. Barnen visar medkänsla och förståelse för varandra genom att de tröstar varandra eller hämtar en pedagog om någon är ledsen. Många barn på förskolorna visar omtanke för sina vänner på genom spontana kramar eller klapp på en kompis eller att man ger bort en leksak till någon som vill låna den Barn utvecklar sina förmågor och sin kreativitet genom ett lustfyllt lärande Barnen ges möjligheter till utveckling och lärande på lika villkor genom den pedagogiska verksamheten i utvecklade pedagogiska inne- och utemiljöer. Materialet är rikligt och varierat med utgångspunkt i läroplanens målområden. Barnens språk och kommunikation utvecklas och berikas genom olika aktiviteter. Matematiska begrepp synliggörs och används aktivt. Barnen får goda möjligheter att utforska naturen med växter, djur, natur- och vardagsfenomen m.m. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel vårdnadshavare som anser att barnens utveckling och lärande uppmuntras % 2016 Vi behöver fortsätta utveckla dialogen kring barnens utveckling och lärande med vårdnadshavarna. Veckobreven har fokus på den pedagogiska verksamheten för gruppen och i den dagliga kommunikationen lyfts det enskilda barnet fram, och i dessa samtal finns potential att lyfta lärandet. Förskolepersonalens bedömning av arbetet med den matematiska utvecklingen Förskolepersonalens bedömning av arbetet med den skapande verksamheten 3,4 3, ,5 3, Marieberg och Essingeöarna Vid genomgång av arbetslagens självvärderingar finns fortfarande utvecklingsområde kring arbetet med den skapande verksamheten kopplat till IKT-området. Förskoleområdets IKT-grupp fortsätter arbetet med att diskutera och inspirera varnadra hur digital informationsteknik och multimedia kan användas i skapande aktiviteter. Vårt förskoleområde behöver även diskutera och utarbeta strategier för hur pedagogiska dokumentation används för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolepersonalens bedömning av arbetet med den språkliga utvecklingen 3,3 3,5 2016

9 Sid 7 (20) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Marieberg och Essingeöarna Olika läsningar av dokumentation så att synliggörandet och säkerställandet av barns förändrade språkanvändande behöver fortsätta utvecklas. Förskolepersonalens bedömning av arbetet med naturvetenskap Förskolepersonalens bedömning av den pedagogiska miljön 3,8 3, ,3 3, Marieberg och Essingeöarna Ett arbete kring de pedagogiska miljöerna med att göra multimedia, informations- och kommunikationsteknologi mer tillgängligt för barnen och mer aktivt kan användas i arbetet med barnens läroprocesser har påbörjats under höstterminen. Förskoleområdets IKT-grupp har haft ett par möten för att diskutera och inspirera varandra i detta arbete. Detta kommer fortsätta under Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Basnivå för pedagogiska miljöer tas fram Kungsholmens pedagogiska utvecklingsledare har tagit fram ett gemensamt dokument rörande de pedagogiska miljöerna. Detta dokument ska implementeras i området under vårterminen Pedagogisk dokumentation ska vara en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete Samtliga av våra arbetslag arbetar i vårt reflektionsverktyg för utforskande som är ett systematiskt kvalitetsarbete som bygger på pedagogisk dokumentation. Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Att barnens kunskapande sker i projektform utifrån deras intresse i meningsfulla sammanhang. Barnens språk och kommunikation utvecklas och berikas genom en genomtänkt och utmanande verksamhet. Att den pedagogiska miljön erbjuder ett utforskande, rikligt och varierat material som inbjuder till kreativitet och mångfald. Måluppfyllelsen har uppnåtts för målet. Reflektioner, pedagogisk dokumentation, reflektionsverktyg och gemensamma pedagogiska ställningstaganden har bidragit till uppfyllelsen. Alla förskolor arbetar med projekt, under vårterminen många med läsprojektet och under höstterminen med naturvetenskaplig inriktning och hållbarhetsfrågor. Många barn

10 Sid 8 (20) uttrycker och visar ett intresse för djur och natur vilket lett till flera projekt kopplade till undersökande och utforskande med exempelvis förstoringsglas och luppar. Även böcker och digitala verktyg relaterade till t ex småkrypen erbjudis i undersökandet. Kunskapandet sätts in i ett sammanhang, blir lustfyllt och spännande. Barns möte med litteratur var under vårterminen ett övergripande tema i området som lett till många olika sätt att kommunicera och samspela med varandra. Genom olika uttryckssätt skapar barnen nya, gemensamma erfarenheter utifrån sina upplevelser av böckerna Den pedagogiska miljön förändras och utformas utifrån barnens pågående projekt. Barnen möter olika genrer av litteratur i flera pedagogiska miljöer, i sitt sammanhang. På varje förskola finns en språkansvarig pedagog och ett kulturombud som bevakar utveckling och forskning, skapar intresse och lust hos kollegor samt medvetandegör arbetssättet. Vi utvecklar projektarbeten och den pedagogiska dokumentationen för att synliggöra barnets läroprocess, genom nätverk, pedagogiskt forum och reflektioner. Barnen utmanas i logiskt tänkande genom att få utmaningar, öppna frågor, möjlighet att ställa hypoteser samt tid att tänka och komma fram till egna lösningar. Barnen erbjuds ett varierande utbud av material för matematiskt utforskande. I byggkonstruktion undersöks matematiska begrepp som storlek, form och mönster. Även vardagsteknik i form av hållfasthet, stabilitet, balans och rörelse. Höstterminens övergripande tema kring ekologi och hållbarhet har inneburit erfarenheter och kunskapsskapande inom det naturvetenskapliga fältet. Digital teknik har blivit ett pedagogiskt verktyg i vardagen. Vi ser lärandet som transdisciplinärt (ämnesöverskridande) där utforskandet inom olika ämnen vävs samman till en helhet och kanske resulterar i ny kunskap. Vi ser kunskap som något föränderligt och i stark förbindelse med sitt sammanhang. Den pedagogiska miljön ska vila på vår kunskapssyn, människosyn och värdegrund. Vi lägger stor vikt vid våra pedagogiska miljöer kring Ateljé, Vatten, Ljus (projektor, ljusbord och overheadapparat med mera), Byggkonstruktion, Läs-lugn och reflektion samt Roll-och fantasilek. Pedagogerna ser att barnen lär i samspel och i möte med varandra samt med miljö och material. Det skapar ett intresse för att utforma miljöer med förutsättningar för möten. Dokumentationen är ett underlag för gemensam reflektion som möjliggör för barn och pedagoger att uppmärksamma olika förståelser och tankar för de lärprocesser som pågår. Reflektion är ett verktyg för att bredda och fördjupa arbetet tillsammans med barnen. Under läsåret har samtliga arbetslag kommit igång och arbetet kontinuerligt i reflektionsverktyget och är en del av områdets systematiska kvalitetsarbete. I reflektioner och läsningar av dokumentationer kan barnen och pedagogerna upptäcka hur projekten kan utvecklas vidare. I våra miljöer finns även dokumentationsmöjligheter i barnens nivå med dator, lärplatta, kamera, papper, pennor m.m. Allt större fokus läggs på att dokumentera tillsammans med barnen samt att återkoppla till dem.

11 Sid 9 (20) Barn får en bra avslutning av sin förskoletid inför skolstarten Barnen ska under sin sista tid på förskolan uppleva ett avslut och en avrundning där både barn och vårdnadshavare får stöd att se det lärande och den utveckling som skett. Barnen ska besöka förskoleklassen under vårterminen. Avslutningssamtal med barnets vårdnadshavare genomförs där man även lämnar över barnens pedagogiska dokumentation. Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass Barnen har fått möta en verksamhet i förskolan som utmanat deras lust till kunskap och nyfikenhet. Barnen har lust och förväntan till att börja i förskoleklass. Barnen och deras föräldrar är delaktiga i övergången till förskoleklass. Föräldrarna har erbjudits överlämningssamtal. Utifrån förväntat resultat har måluppfyllelsen uppnåtts. Vi har arbetat utifrån stadsdelens handlingsplan för övergång mellan förskola- skola. Möten har skett mellan skolledningarna för utvärdring av handlingsplanen. Vi kan se fördelar med att föräldrar numera tar ansvar för sitt barns skolbesök under våren. Barnen förbereds för skolan under hela sin förskoletid. Att förhålla sig till kollektivet, uppleva demokrati, tron på sitt eget värde och förmåga och att se lärandet som lustfyllt delar som vi arbetar med under hela läsåret. Gemensamma aktiviteter som Hitta vilse kurs, festligheter runt Förskolans dag, möten i lekparker, besök på bibliotek och Klassikt tonande har genomförts. Den reviderade övergångsplanen har tagits emot positivt från pedagoger och föräldrar. Förskolorna har lämnat information till skolan via vårdnadshavarna om vad barnet har arbetat med för projekt och övergripande strukturella förutsättningar som varit aktuellt i förskolan och under det sista läsåret. Alla familjer har erbjudits ett avslutningssamtal för överlämningen av barnet projektarbeten under det sista läsåret.

12 Sid 10 (20) 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Enskilda individer inom förskolan, fritidsverksamheter, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättningar ska stimuleras till att ta del av kulturella arrangemang och få möjligheter till eget skapande. Det lokala nätverket för kultur arbetar vidare med att sprida goda exempel, utveckla och kommunicera det lokala kulturutbudet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla förskolor ska genomföra minst en kulturell aktivitet med Kulan (Kulan är en mötesplats för samverkan mellan förskolan och kulturlivet. Genom Kulan finns möjlighet att få subventionering av kulturella aktiviteter.) Alla barn har fått minst en kulturupplevelse varje termin. De flesta genom Kulan. Förskolorna erbjuder ett varierat kulturutbud Barnen har fått möta litteraturens värld och fått ta del av vårt litterära kulturarv. Barnens eget kulturskapande är synliggjort på Kungsholmen. Barnen har fått ta del av stadens kulturella utbud och mångfald i projektets möjlighet till sammanhang. Vi har uppnått måluppfyllelsen. Vi har arbetat mycket med kulturella uttryck. Dels det barnen själva skapat och dels via externa upplevelser. Det har varit stadens utbud av kultur i parker, på scener, gator, bibliotek och muséer. "Kulan" har erbjudit flera subventionerade teatrar. Alla barn har haft minst en professionell kulturupplevelse per termin. Vid teaterbesök har förskolorna eftersträvat teatrar kopplade till pågående projekt. Förskolorna har även använt UR-kanalen med ämnen som också varit kopplade till projekten samt även några av stadens museum såsom Dansmuseet, Naturhistoriska museet, Spårvägsmuseet. Vi har besökt biblioteken och fortsätter med vårt läsprojekt som ska väcka medvetenhet om litteraturens värld och ökad läslust. Biblioteken har kontaktats och engagerats i att plocka ut lämplig litteratur kopplade till de projekt som barnen varit inne i. Bokutbudet har varit

13 Sid 11 (20) varierande och innefattat normkritisk littertur, fakta, verser, rim och poesi. På förskolorna har ett pågående pedagogiskt miljöarbete främjat bekantskapen med olika material och metoder. Utställningar, vernissage men främst möjligheten att pröva på, har stimulerat barnen till att själva utveckla sina kreativa sidor. En förskollärare är öven danspedagog och har dansat med barngrupper på Taffelberget och Konradsberg. På uppstartsdagen i augusti fick pedagoger pröva på att uttrycka sig med dans för att på så sätt bli bekanta med uttrycksmedlet och kunna arbeta mera aktivt med dans i sina barngrupper. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm 2.1 Energianvändningen är hållbar Energianvändningen inom nämndens verksamheter är hållbar Nämndens verksamheter ska använda sig av energieffektiva alternativ. Elförbrukningen per kvadratmeter i nämndens lokaler ska minska. Medvetenheten har ökat hos alla pedagoger då vi fört dialoger runt onödig energiåtgång. Lampor och torkskåp stängs av när man inte är närvarande. I SISAB:s förskolor arbetar barnen och pedagogerna med Energiagenterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Vid byte av vitvaror och glödlampor ska energieffektiva alternativ väljas Stockholms kretslopp är resurseffektiva

14 Sid 12 (20) Nämndens verksamheter är resurseffektiva Skräphanteringen i parkerna ska vara effektiv och miljövänlig. Enheternas avfall och matsvinn ska minska. Insamlingen av matavfall ska öka. Förskolorna använder sig av ekologiska livsmedel Vi vill höja årsmålet till 32 % Vi har nått måluppfyllelsen. Vi har höjt andelen ekologiskt från 31 % till 49 %. Vi kommer inte ha svårigheter med att nå KFs mål för kommande år. Vårt medvetna arbete runt kostfrågor har gett resultat. Varje vecka serveras två luncher med vegetarisk kost, två dagar med fisk och en dag för kött. Korv högst en gång per månad. Detta följs även upp med de två cateringföretag vi anlitar för tre av förskolorna. Galaxen och Vängåvan får lunch från Fridas restaurang på Fridhemmets äldreboende. och Konradsberg från Katarina Södra skola. Under året har vi haft stort fokus på giftfri förskola där kockar, pedagoger och chefer fått fortbildning med miljövetare Åsa Örnevik vid flera tillfällen. Vi arbetar med handlingsplan för Kemikaliesmart förskola. Vi har ett kocknätverk i förskoleområdet samt ett för hela stadsdelen där kockarna har fått kunskap och inspiration. 2.5 Stockholms miljö är giftfri Nämndens verksamheter är kemikaliesmarta och giftfria Personal inom nämndens verksamheter ska få ökad kunskap och medvetenhet om kemikalier och därmed göra kemikaliesmarta inköp. Produkter och material med lågt miljökrav ska fasas

15 Sid 13 (20) ut till förmån för miljömärkta produkter. Andelen ekologiska livsmedel i verksamheterna ska öka. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Stadsdelsnämndens ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndens budget ska vara i balans. Förskoleområdet har en budget i balans. Att ekonomin på enheten ska vara i balans. Att medel används på väl genomtänkt och ansvarsfullt sätt. Områdets budget är i balans. Budget har varit ansträngd under Vi har anpassat personalkostnader i relation till barnantal. Närvarotiderna för barnen har ökat därför krävs en ökad bemanning vid dagens början och slut. Vi förlorade stora intäkter då en femavdelningsförskola tvingades att lägga ner från första oktober då hyresmöjligheten upphörde. Personallöner för nyrekryterade förskollärare och barnskötare har ökat och behov av att rekrytera är aktuellt under större delen hela året. Eftersom flera barn har haft behov av extra stöd har medel lagts på bemanning under barnens hela vistelsetider på förskolan då medlen vi får räcker till en viss del av dagen. Kvalitén behöver bibehållas, arbetsbelastning vara rimlig, barnsäkerheten säkrad vid pedagogers frånvaro. Vikariekostnader har blivit höga under vissa perioder under året.

16 Sid 14 (20) Omräkning av lönekostnader har varit nödvändig då personalgrupperna förändrats över året. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeindex Sjukfrånvaro 9,7 % 8,4 % 9,8 % 7,5 % 6 % tas fram av nämnde n VB 2016 Sjukfrånvaron har ökat. Ett medvetet arbete har pågått med HR avdelningen. Några pedagoger har erbjudits karriärväxling. Samtal och förstadagsintyg med de som haft hög frånvaro. Ovanligt många gravida har sjukskrivits. Dialoger runt frisknärvaro och arbetsmiljö har lyfts fram. Fortsatt arbete med friskvård.arbetsmiljö, tydlig organisation, delaktighet och tydliga förväntningar Ledare och medarbetare är engagerade, lyhörda och nytänkande Förvaltningens chefer ska skapa bra och inkluderande arbetsplatser som är fria från diskriminering. Ledarskapet ska främja medarbetarskap och ha fokus på att utveckla medarbetarna och verksamheten. Medarbetarna ska ges ansvar och inflytande genom att chef och medarbetare tillsammans bryter ner verksamhetens mål för att öka förståelsen och att skapa samsyn kring uppdraget. Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat Ett tydligt ledarskap som inspirerar, ger stöd och utmanar.

17 Sid 15 (20) Ledarskapet har präglats av engagemang, respekt, glädje och målmedvetenhet. Medarbetarenkätens visade goda resultat. Tilltron till medarbetarna har varit grundläggande. Förskolechef organiserar och delegerar för självständighet utifrån tydliga riktlinjer och policys, men finns nära då behov finns av stöd. Förskolechef har sett en vinning i att möta alla pedagoger på Apt på respektive förskola. Vi har arbetat utifrån en tydlig organisation och ansvarsfördelning i vår ledningsgrupp. Ledningsgruppen har bestått av förskolechef, tf. biträdande förskolechef, pedagogisk utvecklingsledare och administratör. Vi har arbetat med delegation ut till våra arbetsplatsledare och övriga medarbetare där det varit tydligt vilket ansvar förskolläraren respektive barnskötaren har, samt kock och lokalvårdare. Vi har kommunicerat allas viktiga roll i organisationen. Vi har arbetat med uppföljning och återkoppling till arbetslagen av stadens och våra egna kvalitetsdokument. Forum för dessa sammanhang har varit verksamhetsdialoger, veckomöten, arbetslagsreflektion, arbetsplatsträffar och studiedagar. Vi har haft tydliga utvecklingsområden där vi koncentrerat våra fortbildningsinsatser för hela pedagoggruppen samtidigt för att ge bästa möjliga resultat. Vi har strategiska utgångspunkter i vår kommunikationsplan. Exempelvis har pedagogerna kommunicerat verksamheten med vårdnadshavare i veckobrev, med ett språk som speglar vår läroplan och förskoleundersökning Ledare och medarbetare skapar tillsammans en bra och inkluderande arbetsmiljö Stadsdelsförvaltningens psykosociala arbetsmiljöindex ska öka och sjukfrånvaron ska minska. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fortsätta att utvecklas i förvaltningens verksamheter. Samverkan ska genomföras på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande Chefer skapar förutsättningar för ett medskapande arbetssätt. Personal tar ansvar för att vara medskapande. Vid nyrekrytering efterfrågas nyfikna och engagerade pedagoger, eftersom detta är grundläggande i mötet med barn, föräldrar och kollegor. När man anställts erbjuds "Introduktion för nyanställda" i förskoleområdet. Vi har haft två tillfällen under året, ett vid

18 Sid 16 (20) varje terminsstart. Efter en tids anställning erbjuds uppföljningssamtal och ett medarbetarsamtal varje år samt lönesamtal. Organisationen har mål för kollegialt lärande och helhetssyn, både inom området och på respektive förskola. Detta utvecklas för varje år. Varje förskola har haft sin egen arbetsplatsträff varje månad. Förskolechef deltar på alla förskolorna och innehållet har pedagogerna och chef punktat upp och förberett tillsammans. Vi använder metoder där alla kommer till tals exempelvis med dialogmodellen med postitlappar. Vi processar förändring och utveckling av verksamhet och dokument tillsammans medarbetare / chef. Detta sker i många olika mötesforum som arbetsplatsträff, studiedagar, veckomöten, kortare sk micromöten med chef, verksamhetsdialoger, nätverk, reflektion, handledning och studiedagar. Vi använder oss av ett remissförfarande och alla förväntas vara delaktiga, förberedda och engagerade. 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Kungsholmens verksamheter lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering De beslut och insatser som nämnden ansvarar för ska utgå ifrån individens lika rättigheter och möjligheter. Stadsdelsområdets utemiljö ska vara en demokratisk mötesplats. 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Barn och ungas rättigheter respekteras

19 Sid 17 (20) Barn och unga kommer till tals i utredningar och vid genomförande av insatser. Synpunkter och erfarenheter ska tas tillvara. Barn och ungas situation belyses i utredningar av hushåll som har ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolorna uppdaterar årligen sin plan mot kränkande behandling Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen Verksamheten ska ge barnen möjlighet att vara modiga- vilja, våga och kunna uttrycka sig. Barnen ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter i olika uttrycksformer. Barnen ges möjlighet att reflektera kring värdefrågor tillsammans med andra barn och vuxna i olika sammanhang. Vi har uppnått goda resultat inom området vilket förskoleundersökningen visar. Rutiner för anmälan av kränkningar behöver utvecklas. Varje halvår revideras förskolornas planer mot diskriminering och kränkningar. Några förskolor har ritat upp miljöerna enligt modellen "Huset" från Diskrimineringsombudsmannen för att få syn på platser i lokalen som behöver överblickas mera. Förskolorna använder sig av ett demokratiskt arbetssätt i vardagen. Vi arbetar kring värdefrågor där dialog och kommunikation är i fokus. Genom nära relationer mellan barn och pedagoger skapas förutsättning för barnen att vilja och våga uttrycka sig. Barnen känner sig lyssnade på då pedagogerna bollar tillbaka deras idéer och frågor och bygger verksamheten vidare utifrån dessa. Vi erbjuder både stora och små sammanhang och mötesformer för att få möjlighet att uttrycka sig och barnen upplever och förstår att de har inflytande över och kan vara med och påverka verksamheten. Till alla förskolor har materialet "Tio kompisböcker" utifrån barnkonventionens artiklar köpts in, varav några av förskolorna arbetat aktivt med dessa. Planerna mot diskriminering och kränkande behandling används tillsammans med barnen. Möten/ samlingar organiseras där vi tillsammans problematiserar olika ämnen med barnen som berör diskriminering och kränkande behandling. Vi ser konfliktsituationer som en möjlighet till dialog och förhandling, där vi vuxna pedagoger finns i närheten och stöttar upp samtalet samt ser till att alla parter får komma till tals. Vi erbjuder en utforskande pedagogisk miljö som bjuder in till variation och mångfald. Barnen är med och utformar miljöerna som ska vara tydligt organiserade och tillgängliga för alla. Vi erbjuder miljöer som ger utrymme för reflektion, eftertanke och vila. Vi skapar balans över dagen mellan aktivitet och vila. Vi erbjuder normkritisk och filosofisk barnlitteratur som utgångspunkt för samtal och har köpt

20 Sid 18 (20) in bokpaket med normkritisk barnlitteratur. 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Veckobreven är informativa idag och bjuder in vårdnadshavarna till insyn i vad deras barn medverkat i för aktiviteter, projekt och grupperingar under veckan. Det personliga mötet mellan pedagoger och vårdnadshavare och bemötandet är än mer viktigt och kan behöva utvecklas. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten 78,91 % 78,06 % 79,17 % 91 % 82% 2016 Veckobreven är informativa idag och bjuder in vårdnadshavarna till insyn i vad deras barn medverkat i för aktiviteter, projekt och grupperingar under veckan. Det personliga mötet mellan pedagog och vårdnadshavare är än mer viktigt och kan behöva utvecklas Barn i förskolan är delaktiga i demokratiska processer Barnen uttrycker sina tankar och åsikter och gör aktiva val. Barnen deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande och respekterar gemensamma beslut. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel vårdnadshavare som upplever att barnen i förskolan är delaktiga i demokratiska processer % 2016 Barnen är delaktiga i demokratiska processer.

21 Sid 19 (20) Barnen känner sig respekterade och lyssnade till. Barnen upplever och förstår att de får vara med och påverka den pedagogiska verksamheten och miljön på förskolan. Vi har uppnått vår måluppfyllese. Pedagogera arbetar utifrån ett demokratiskt arbetssätt där barnens inflytande finns med hela tiden. Projektarbetet utformas och utvecklas utifrån barnens nyfikenhet och intresse och pedagogerna synliggör varje barns delaktighet i projektet genom pedagogisk dokumentation. Genom att fråga varje barn "vad tycker du, vad vill du" lyfts individen i gruppen. Alla barn deltar i processerna vilket bygger vi-känsla. Vi arbetar med större och mindre lärandegrupper i våra projekt. Det möjliggör för alla barn att komma till tals och blir lyssnade på. Barnen vågar ta plats och deras kompetenser blir synliga. De pedagogiska miljöerna utformas och ändras utifrån pågående projekt. Barnen är delaktiga i sitt eget lärande genom att pedagogerna har ett reflekterande och utforskande arbetssätt tillsammans med dem. Vi lyssnar och samtalar mycket. Pedagogerna lyssnar till allas individuella språk oavsett om det är verbalt, kroppsligt eller estetiskt. Pedagogerna tänker på att synliggöra och sätta ord på de demokratiska processerna för barnen. Pedagogerna uttrycker att de vill skapa en känsla av att verksamheten är vårt gemensamma ansvar och utveckla den tillsammans med barnen. Vi tänker på att göra barnen delaktiga i såväl förberedelser och aktiviteter som efterarbete och reflektion. Det är viktigt att ge möjlighet att stanna upp, att barnen får vara i ett sammanhang utan avbrott och att få tid till det som pågår på förskolan. Den pedagogiska miljön är utformad så att materialet är placerat i barnens höjd för att de självständigt ska kunna upptäcka och undersöka materialet. Materialet byts ut, förnyas eller utökas efter behov och intresse, för att ständigt utmana till nytt utforskande. Pedagogisk dokumentation/ reflektion hjälper pedagoger att se vad det är barnen gör i miljöerna för att sedan utmana barnens tankar och idéer Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Vårdnadshavare upplever att de bemöts med respekt av förskolans personal. Vårdnadshavare känner att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamhet, uppföljning och utvärdering. Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller

22 Sid 20 (20) Föräldrarna har förståelse för, insyn i och upplever delaktighet och inflytande i verksamheten. Föräldrarna känner sig trygga med förskolans verksamhet där demokratisk fostran, omsorg och lärande skapar en helhet. Pedagogerna arbetar med föräldraaktiv inskolning, vilket innebär att föräldrarna är med i verksamheten hela dagarna under inskolningen. Det medför en förståelse och insyn i verksamheten som skapar trygghet för både föräldrar och barn. Föräldrarna erbjuds inskolningssamtal och utvärdering efter avslutad inskolning. Utvecklingssamtal erbjuds minst en gång/år, där föräldrar får ta del av sitt barns utveckling på förskolan och få en förståelse för vilka läroprocesser som barnet är inne i kopplat till den verksamhet som vi erbjuder. Vissa förskolor erbjuder även barnen att delta i dessa. Alla återkopplar brukarenkäten på föräldramöte. Vi upplever ett klimat där föräldrar bjuds in att ha synpunkter och att dialogen välkomnas som en del i att utveckla verksamheten, vilket även stärks av brukarenkätens svar. Föräldrarådsrepresentanter bjuds in till möte två ggr/termin där dialogen bland annat bygger på de funderingar som föräldrar har kring verksamheten. Veckobreven har utvecklats mot en mer enhetlig form som är lättläst, och har fokus på den pedagogiska verksamheten för gruppen. I veckobreven använder sig pedagogerna av samma språk och benämningar av verksamheten som förekommer i läroplan och brukarenkät i syfte att föräldrarna ska känna igen sig i orden. Vi erbjuder en mångfald av material som kompletterar det barnen möter hemma. På ett medvetet sätt har pedagogerna formulerat sig kring syftet med våra pedagogiska miljöer kopplat till läroplanen för föräldrarna. Synpunkter och klagomål 1. Nedläggning av förskola innebar utplacering av barnen till andra alternativa förskolor. Oro och många synpunkter från stor den aktuella förskolans föräldragrupp. 2. Synpunkter på att pedagog förflyttas till annan avdelning inom förskolan. 3. Synpunkter på att barngrupp flyttas ihop med annan småbarnsgrupp och fyller upp den avdelningen. Pedagog flyttar med. Oro för att det blir för många barn. 4. Bemötande vid lämning på morgonen. 5. Nedsmutsade barn efter utelek. 6. Kränkande förhållningssätt mellan barn. 7. Kränkande förhållningssätt mellan pedagog och barn.

23 S:t Göran Dnr: Sid 1 (15) Handläggare: Angelika Hatlevoll Verksamhetsberättelse VB 2016 för S:t Görans förskoleområde S:t Göran

24 Sid 2 (15) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Stockholms kretslopp är resurseffektiva Stockholms miljö är giftfri Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...13 Synpunkter och klagomål Övrigt... 15

25 Sid 3 (15) Sammanfattande analys Vi har under året fortsatt vårt arbete med att ta fram områdets pedagogiska ställningstagande och är nu överrens på formuleringsarenan. Arbetet har gått vidare med att varje förskola har fått välja ett av ställningstagandena som man sedan arbetat mer fördjupat med tillsammans med ledningen. Detta har bidragit till en ökad medvetenhet om hur teorierna vi skrivit fram kan förstås i den praktiska verksamheten med barnen. All tillsvidareanställd personal har under året deltagit i nätverk under ledning av vår ateljérista med fokus på användandet av digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten. Vi kan se att detta har bidragit till en ökad användning av digitala verktyg tillsammans med barnen samt en större förståelse för hur det kan utgör ett tillägg för barn och pedagoger i deras gemensamma utforskande Nätverken har också varit ett forum för att mötas kring och fördjupa vårt projektarbeten utifrån hållbar framtid. I nätverken har vi gemensamt fått fatt i framgångsrika sätt att undervisa i detta utifrån förskolans utforskande förhållningssätt. Leken har trätt fram som en viktig aspekt av barnens utforskande och vi kommer att arbeta mycket mera kring detta även under Likabehandlingsarbetet har utvecklats och fördjupats under året med stöd av diskrimineringsombudsmannens verktyg Plan för förskola, och med kontinuerlig uppföljning i vårt gemensamma verktyg för systematiskt kvalitetsarbete. Budgeten för 2016 är i balans Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,8 3,8 3, Barn har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Varje barn uppmuntras till medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Ett ömsesidigt och respektfullt klimat skall råda där barnen visar hjälpsamhet mot sina kamrater

26 Sid 4 (15) och har förmåga att dela med sig. Barnen kan ta ansvar och visa omsorg om sin närmaste omgivning. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel vårdnadshavare som är nöjda med läroplansområdet normer och värden samt barns möjlighet till inflytande % 2016 Samtliga avdelningar har gjort egna analyser av sin enkät och skrivit åtgärder utifrån sitt eget resultat. Resultatet varierar mycket och vår analys är att vi behöver se över en likvärdighet i våra verksamhetsbrev. Detta hade vi planerat skulle ske i samband med skolplattformen, Barn har respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö Barnen gör erfarenheter och skapar kunskaper om hållbarhetsfrågor utifrån ett ekologiskt och socialt perspektiv Vi har nått en god måluppfyllelse utifrån detta mål. Pedagogerna har under hela året haft ett medvetet arbete och iscensatt för ett utforskande utifrån hållbarhetsfrågor. Detta kan vi tydligt se i den pedagogiska dokumentationen som alla arbetslag gjort i vårt reflektionsverktyg för utforskande. På många avdelningar har projektet lämnat tydliga spår i den pedagogiska miljön där vi kunnat följa arbetet som pågår Barn utvecklar sina förmågor och sin kreativitet genom ett lustfyllt lärande Barnen ges möjligheter till utveckling och lärande på lika villkor genom den pedagogiska verksamheten i utvecklade pedagogiska inne- och utemiljöer. Materialet är rikligt och varierat med utgångspunkt i läroplanens målområden. Barnens språk och kommunikation utvecklas och berikas genom olika aktiviteter. Matematiska begrepp synliggörs och används aktivt. Barnen får goda möjligheter att utforska naturen med växter, djur, natur- och vardagsfenomen m.m. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period

27 Sid 5 (15) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2015 Årsmål KF:s årsmål Period Andel vårdnadshavare som anser att barnens utveckling och lärande uppmuntras Förskolepersonalens bedömning av arbetet med den matematiska utvecklingen Förskolepersonalens bedömning av arbetet med den skapande verksamheten Förskolepersonalens bedömning av arbetet med den språkliga utvecklingen Förskolepersonalens bedömning av arbetet med naturvetenskap Förskolepersonalens bedömning av den pedagogiska miljön % , , , , , Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Basnivå för pedagogiska miljöer tas fram Materialet är framtaget under året och vi har arbetat med det på samtliga av våra förskolor. Vi har använt oss av reflektionsunderlaget och analyserat våra miljöer och vilka utvecklingsbehov som finns utifrån alla de olika aspekter som lyfts fram i dokumentet. Pedagogisk dokumentation ska vara en del av förskolans systematiska kvalitetsarbete Samtliga av våra arbetslag arbetar i vårt reflektionsverktyg för utforskande som är ett systematiskt kvalitetsarbete som bygger på pedagogisk dokumentation. De sammanställningar och analyser som varje arbetslag gjorde i juni visar på en generellt hög kvalitet i den pedagogiska verksamheten. Vi tar tillvara på barngruppens förmågor och kreativitet och utmanar dem i gemensamma lärprocesser Att alla barn erbjuds rika möjligheter till utforskande och lekfullt lärande samt ställs inför nya utmaningar Måluppfyllelsen är god utifrån vårat förväntade resultat. Förskolorna har utifrån våra

28 Sid 6 (15) ställningstagande och med utgångspunkt i Kungsholmens gemensamma dokument för pedagogiska miljöer vidareutvecklat och gjort tillägg i sina miljöer. Pedagogerna har tagit ansvar för att iscensätta för utmaningar i enlighet med vårt ställningstagande för estetiska lärprocesser där digitala verktyg varit ett tillägg under året. Detta blir synligt i avdelningarnas pedagogiska dokumentation Barn får en bra avslutning av sin förskoletid inför skolstarten Barnen ska under sin sista tid på förskolan uppleva ett avslut och en avrundning där både barn och vårdnadshavare får stöd att se det lärande och den utveckling som skett. Barnen ska besöka förskoleklassen under vårterminen. Avslutningssamtal med barnets vårdnadshavare genomförs där man även lämnar över barnens pedagogiska dokumentation. Barnen får en bra avslutning av sin förskoletid inför skolstarten Barnen har en positiv förväntan inför skolstarten Utifrån förväntat resultat har vi kunnat se en god måluppfyllelse. Pedagogerna bidrar till en positiv förväntan inför skolsarten och tar ansvar för att arrangera en meningsfull verksamhet fram till barnens sista dag på förskolan. Däremot tycker vi att samarbetet mellan förskolan och skolan vid övergången måste utvecklas. 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Enskilda individer inom förskolan, fritidsverksamheter, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättningar ska stimuleras till att ta del av kulturella arrangemang och få möjligheter till eget skapande. Det lokala nätverket för kultur arbetar vidare med att sprida goda exempel, utveckla och kommunicera det lokala kulturutbudet.

29 Sid 7 (15) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla förskolor ska genomföra minst en kulturell aktivitet med Kulan (Kulan är en mötesplats för samverkan mellan förskolan och kulturlivet. Genom Kulan finns möjlighet att få subventionering av kulturella aktiviteter.) Förskolorna har genomfört minst en kulturell aktivitet med Kulan. S:t Görans förskoleområde erbjuder ett varierat kulturutbud Att barnen blir medvetna om sitt eget kulturskapande och blir erbjudna möjligheter till kulturella erfarenheter. Vi kan se en god måluppfyllelse utifrån förväntat resultat. De nätverk som vår ateljérista hade för pedagoger under läsåret 2015 kring estetiska lärprocesser och materialkännedom har genererat en ökad kunskap som kommit barnen till gagn. Pedagogerna är noga med att lyfta fram barnens eget kulturskapande både för barnen själva men också för vårdnadshavarna. Barnen har också erbjudits kulturella erfarenheter i form av teaterföreställningar, museibesök eller liknande och som ofta knutit an till det projekt som pågått på respektive avdelning. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm 2.1 Energianvändningen är hållbar Energianvändningen inom nämndens verksamheter är hållbar Nämndens verksamheter ska använda sig av energieffektiva alternativ. Elförbrukningen per kvadratmeter i nämndens lokaler ska minska. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Vid byte av vitvaror och glödlampor ska energieffektiva alternativ väljas Detta har beaktats vid nyinköp.

30 Sid 8 (15) Energianvändningen minskar Medvetenhet om energianvändning hos alla medarbetare Vi har haft en dialog med medarbetarna kring energisparande "aktiviteter" som att släcka lampor i rum där ingen är och att bara slå på torkskåpen vid behov. Vi upplever att medvetenheten har ökat. 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndens verksamheter är resurseffektiva Skräphanteringen i parkerna ska vara effektiv och miljövänlig. Enheternas avfall och matsvinn ska minska. Insamlingen av matavfall ska öka. S:t Görans förskolor minskar matsvinnet Personalen tar ansvar för minskat matsvinn På våra förskolor med tillagningskök har vi en god måluppfyllelse och väldigt lite mat slängs. Kockarna och personalen har en kontinuerlig dialog kring hur mycket mat som går åt och mängden anpassas efter aktuellt behov. Hos våra förskolor med catering har vi ett betydligt större matsvinn då de beräknade portionerna varierar mycket i storlek och det inte finns möjlighet att justera barnantalet med kort varsel. 2.5 Stockholms miljö är giftfri

31 Sid 9 (15) Nämndens verksamheter är kemikaliesmarta och giftfria Personal inom nämndens verksamheter ska få ökad kunskap och medvetenhet om kemikalier och därmed göra kemikaliesmarta inköp. Produkter och material med lågt miljökrav ska fasas ut till förmån för miljömärkta produkter. Andelen ekologiska livsmedel i verksamheterna ska öka. St Göran förskole område handlar kemikaliesmart Personalen gör miljömedvetna och ekologiska val vid inköp utifrån sina nya kunskaper om kemikaliesmarta produkter och livsmedel Vi har en hög andel ekologiska livsmedel och kockarna strävar hela tiden efter att öka denna siffra. De obligatoriska utbildningarna om kemikaliesmart förskola har bidragit till en generellt ökad medvetenhet vid inköp. Förskolorna serverar vegetarisk mat minst en gång per vecka. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Stadsdelsnämndens ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndens budget ska vara i balans. S:t Görans förskoleområde har en budget i balans