Slutrapport. Växande stad +ökande trafik =en hållbar kombination?

Transkript

1 Slutrapport Växande stad +ökande trafik =en hållbar kombination?

2 SATSA/Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen leddes och samordnades av Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) inom Stockholms läns landsting, med stöd av EU:s regionala utvecklingsfond (ERUF). Syftet med projektet var att stärka samverkan i regionen samt effektivisera transportsystemet i Stockholms län inklusive korridoren Arlanda Uppsala. Med TMR/Stockholms läns landsting, Trafikverket region Stockholm, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och SL som huvudaktörer genomfördes nio delprojekt Utöver dessa var även Mälardalsrådet, Regionförbundet Uppsala län, Upplands Lokaltrafik (UL) samt 13 kommuner i Stockholms och Uppsala län medfinansiärer. Styrgrupp för projektet var Trafikberedningen Trafikverket (tidigare Vägverket och Banverket), Länsstyrelsen, SL, Stockholms stad och TMR (tidigare Regionplane- och trafikkontoret). Trafikberedningen tog fram projektansökan om EU-finansiering som resulterade i SATSA. Läs mer på

3 Vi behöver ett effektivare transportsystem! Stockholmsregionen har landets största och snabbast växande ekonomi och folkmängd. Det ställer stora krav på transportsystemet för att kunna tillgodose en god tillgänglighet för alla. En väl fungerande infrastruktur är en av de viktigaste förutsättningarna för vardagslivet i regionen både för invånarna och företagen. Utbyggnad av vägar och spår pågår i regionen för att öka tillgängligheten. Dessutom behövs en kapacitetsökning. Samtidigt finns en insikt att inte enbart infrastruktur är lösningen. Vi måste bygga staden på ett sådant sätt att infrastruktur och bebyggelseplanering samordnas, för att minska behovet av fysiska transporter. Dessutom kan vi med ny teknologi, som tillåter andra metoder, öka tillgängligheten. Det kan bland annat handla om information och att bättre nyttja befintlig infrastruktur. Det finns en direkt koppling mellan en stads attraktivitet och dess infrastruktur och graden av tillgänglighet. Hur fungerar till exempel tjänste- och arbetsresor, godstrafik, distribution och kollektivtrafik? Trafiksituationen och trafikmiljön påverkar även den internationella konkurrenskraften och stadens varumärke. Regionen står inför stora utmaningar och för att kunna skapa ett effektivt och tillgängligt transportsystem behövs samverkan mellan parterna och effektivisering av transportsystemet. Effektiv samverkan är även avgörande för att minska trafikens klimatpåverkan. En annan aspekt är den ekonomiska vinning som kan uppnås genom samverkan och samarbete. SATSA-projektet är ett steg i rätt riktning. Stockholmsregionen står inför ett antal trafikutmaningar. Tillsammans behöver vi därför: Samverka mer effektivt Planera mer effektivt Underlätta för ett mer hållbart tjänste- och privatresande I denna broschyr SATSA:s slutrapport redovisas förslag, idéer och åtgärder kring hur vi tillsammans kan möta framtiden. Texterna är baserade på intervjuer med respektive delprojektledare. Läs/ladda ned samtliga SATSA-rapporter på För bakgrund och bredare överblick, läs även Trafikplan 2020, på samt RUFS 2010, på

4 Gävle SATSA är uppdelat på fyra olika teman, som i sin tur består av nio delprojekt (1:1, 1:2, 2:1, 2:2, 2:3, 2:4, 3:1, 3:2 och 4:1) som täcker in Stockholm, Mälardalen och delar av Östergötland. Målsättningen är en effektivare planering, bättre samordning och större kunskaper om transportsystemet i regionen Uppsala 2:1 Västerås 3:1 2:3 Norrtälje 2:2 4:1 Örebro Eskilstuna 2:4 3:1 3:1 1:1, 1:2, 3:2 Norrköping Nynäshamn

5 Innehåll Tema Långsiktig utveckling av tillgänglighet och effektiva planeringsprocesser Regionalt samverkansprogram för effektiv trafik/1:1 Verktyg för effektiva planeringsprocesser/1:2 Tema Tillgänglighet till bostäder och arbetsplatser Stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm Arlanda Uppsala/2:1 Systemstudie Nordväst/2:2 Busstrafikutredning för Stockholm Nordost/2:3 Spårväg Syd/2:4 Tema Effektiv användning av transportsystemet Steg 1-åtgärder för effektivare resor/3:1 ITS Stockholm/3:2 Tema Effektiv och hållbar distribution i storstadsregioner Effektiv transportlogistik/4:1 SATSA-projektets medfinansiärer 30-31

6 Delprojekt 1:1 Regionalt samverkansprogram för effektiv trafik Syfte: att ta fram ett samverkansprogram för Steg 1-3-åtgärder. Arbetsgrupp: SL, Trafikverket, Länsstyrelsen, Stockholms stad; Trafikkontoret, Stockholms läns landsting; Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR). Ansvarig part: SL Kontakt:

7 Gemensamma åtgärder ger synergier för hela regionen Fokus på Steg 1-3-åtgärder Drivkraften bakom delprojekt 1:1, som är sprunget ur RUFS och ett föreslaget handlingsprogram, är den starka tillväxten i regionen och konsekvenserna för trafikmiljön. Fler invånare och många nya bostadsoch verksamhetsområden ökar behovet av transporter, vilket i sin tur betyder ökat tryck på infrastrukturen. Resultatet är dagens hårt belastade trafiksystem med en ständigt ökande trängsel. För att lösa regionens trafikproblem krävs stora investeringar under lång tid planeringshorisonten är Även om många aktörer genomför olika åtgärder borde ökad samverkan ge effektivare lösningar. Det är här SATSA:s samverkansprogram för effektiv trafik kommer in i bilden. Projektets fokus har varit Steg 1-3-åtgärder, det vill säga hur vi med enklare insatser kan underlätta att trafiken flyter trots att de stora trafikinvesteringarna (Steg 4-åtgärder) inte är på plats. Samverkan för hållbarhet Projektet har diskuterat hur vi genom samverkan kan nå effektivare lösningar, vilka samarbeten som behöver starta och hur vi kan prioritera. Vad innebär Steg åtgärder? Fyrstegsprincipen, som introducerades av dåvarande Vägverket, används i förstudier med syftet att minska trafikens miljöpåverkan och öka trafiksäkerheten. Steg 1: åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2: åtgärder som ger effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet. Steg 3: vägförbättringsåtgärder. Steg 4: nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Andra frågor handlar om hur vi kan nå de långsiktiga miljömålen för ett mer effektivt, klimatanpassat och mindre sårbart transportsystem som dessutom stödjer regionens arbetsmarknad och ekonomiska liv. Projektet har byggt en kunskapsbank som bland annat beskriver trafikutmaningarna i länet fram till 2020 samt erfarenheter kring att driva projekt/nätverk för Steg 1-3-åtgärder. Vi har också tagit in kunskapsmaterial om effektiva åtgärdskombinationer och dess samlade effekter. Kunskapsinhämtningen har främst skett via workshops, enkäter och expertintervjuer. Resultat: underlag för samverkansprogram Projektet resulterade i ett underlag för ett samverkansprogram för Steg 1-3-åtgärder med förslag på samverkansområden och samverkansformer med målet att effektivisera trafiken i länet. Dessutom har projektet tagit fram ett förslag på hur arbetet med samverkansprogrammet kan drivas vidare efter att SATSA-projektet har avslutats. 6-7 Tema 1 Långsiktig utveckling av tillgänglighet och effektiva planeringsprocesser

8 Seminarier var en effektiv arbetsmetod i projektet, som främjade dialog, engagemang och erfarenhetsutbyte. Delprojekt 1:2 Verktyg för effektiva planeringsprocesser Syfte: att utveckla bättre, snabbare och mer resurssnåla planeringsprocesser samt att bidra till bättre beslutsunderlag i utvecklingen av regionens transportsystem. Arbetsgrupp: Länsstyrelsen, SL, Trafikverket, Stockholms läns landsting; Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR), Sollentuna kommun. Ansvarig part: Länsstyrelsen Kontakt: jon.hansson@lansstyrelsen.se

9 Effektivare samspel och bättre beslutsunderlag sparar tid och pengar Komplicerade planeringsprocesser Idag tar det i snitt nio år att planera ett medelstort infraprojekt från förstudie till arbetsplan. För stora projekt är ledtiderna betydligt längre, vilket även bidrar till osäkerhet kring vilka projekt som på sikt kan genomföras. De komplicerade planeringsprocesserna försenar utbyggnaden av transportinfrastrukturen i Stockholmsregionen och hämmar på så sätt tillväxten, samtidigt som samhällets kostnader ökar. Å andra sidan får det inte gå för fort. För att skapa långsiktigt hållbara transportlösningar är det viktigt att planeringen tar tid. Det handlar ju om anläggningar som får stor påverkan på miljön och samhällsbyggandet för lång tid framåt. Sedan måste givetvis rättssäkerheten och de demokratiska spelreglerna, till exempel rätten att överklaga, vara en naturlig del i processen. Det finns också ett antal grundförutsättningar systemförutsättningar som påverkar var för sig och i samverkan: lagstiftningen för planering av väg och järnvägar, miljöbalken, plan- och bygglagen samt den statliga långsiktiga åtgärdsplaneringen. Trots det reformarbete som pågår inom olika delar av dessa områden finns behov av andra förbättringar, speciellt när det gäller samspelet inom och mellan de deltagande organisationerna. Samverkansprocesserna i de faktiska projekten måste också utvecklas mer. Trängsel kostar pengar Trängseln i Stockholmsregionen orsakar stora kostnader för samhället. För att få fram effektivare åtgärder i utvecklingen av Stockholms transportsystem måste dessa kostnader föras fram på ett mer tydligt sätt. Risken finns annars att effekten av de åtgärder som diskuteras inte tydliggörs, samt att andra effektiva åtgärder inte lyfts fram. För att kunna ge en verkligare beskrivning av vad olika åtgärder får för konsekvenser, främst i form av restidsuppoffringar, krävs ett bättre dataunderlag än vad som finns idag. I vårt projekt har bristerna inom kollektivtrafiksystemet legat i fokus. Främst för att det är viktigt att kollektivtrafiken stärks framöver och för att investeringar framför allt i det spårbundna systemet är kostsamma, vilket ställer höga krav på att nyttobilden återspeglas i beräkningsmodellerna. Nya arbetssätt Det finns flera anledningar och vissa av dem samverkar till att det ibland tar onödigt lång tid att planera. Till exempel kan bristen på olika aktörsperspektiv innebära både onödiga motsättningar och otydliga förväntningar. Oavsett vilket är resultatet ofta slöseri med resurser och tid. Därför behöver arbetsmetoderna förändras och samspelet mellan de berörda aktörerna stärkas. För att detta ska hända måste vi bli bättre på att förstå och hantera grundläggande mänskligt beteende. Det krävs mer av delaktighet, lärande och öppenhet men även förmåga att lösa konflikter och hantera risker. Projektet inleddes med en förstudie. Via djupintervjuer med planerare och projektledare i Stockholms län i kombination med en litteraturstudie och omvärldsbevakning av pågående utredningar skapade vi en bild av läget och kunde ringa in de viktigaste problemområdena. Vi såg också på vilket sätt vårt projekt kunde bidra. Baserad på denna kartläggning bjöd vi sedan in till fem seminarier med fokus på lärande, dialog och fördjupad förståelse för bland annat roller, ansvar och lagrum. Här spelade de olika planerande aktörernas egna erfarenheter en viktig roll. En annan viktig aspekt var att de olika aktörerna tillsammans fick höra hur andra upplever olika planeringssituationer. Deltagarna fick även tips och råd om hur man kan hantera situationer som riskerar att stoppa upp projektet. Seminarieserien resulterade också i konkreta metoder och verktyg. 8-9 Tema 1 Långsiktig utveckling av tillgänglighet och effektiva planeringsprocesser

10 Tidiga skeden viktiga Några slutsatser från vårt arbete är att infraprojektens tidiga planeringsskeden är avgörande för det fortsatta arbetet. Här behöver både samverkan och samordning förbättras. Oklarheter i ansvar och olika tolkning av lagar måste också redas ut. Det gäller att skapa en samsyn om vilka spelregler som gäller. Länets olika aktörer kommuner, Trafikverket, SL, Länsstyrelsen och landstinget behöver enas kring gemensamma problembilder och målsättningar i sina samarbetsprojekt. Kraven från de olika parterna måste också upp på bordet så tidigt som möjligt så att eventuella konflikter blir tydliga. Sammanfattningsvis innebär ett effektivare samspel och vassare beslutsunderlag att vi sparar tid och pengar men även ökar kvaliteten i utvecklingen av regionens transportsystem. Resultat: idéskrift med tips och råd Ett handfast resultat av projektet är idéskriften Effektiva planeringsprocesser verktyg för samverkan med sammanfattningar av resultat, lärdomar och erfarenheter samt praktiska tips och råd i processens olika skeden. Målgrupp är projektledare och projektdeltagare som deltar i planeringen av infraprojekt i Stockholms län. Lärdomar: viktigt att mötas öga mot öga En avgörande lärdom från vårt projektarbete är vikten av att mötas fysiskt. Genom att samla alla berörda parter i workshopmiljö har vi kunnat påverka positivt och fördjupat både kunskapen och engagemanget kring hur planering kan genomföras. Ett handfast resultat av projektet är idéskriften Effektiva planeringsprocesser verktyg för samverkan. Drygt 100 sidor med sammanfattningar, resultat, lärdomar och erfarenheter samt praktiska tips och råd kring avtal, planering, kommunikation, konflikthantering, roller och relationer. Faktum är att man med ganska enkla medel kan åstadkomma effektivare men fortfarande goda planeringsprocesser, som bidrar till en bättre produkt, och som även kan realiseras snabbare än annars. En annan lärdom är betydelsen av att förstå och utnyttja tillgänglig information för att kunna beskriva transportsystemets funktion tydligt och mer precist. På så sätt kan dolda resenärsnyttor och -kostnader som har avgörande betydelse för val av kommande investeringar eller andra tekniska systemförändringar göras tydliga. Foto Stockholm Södra Glory

11 10-11 Tema 1 Långsiktig utveckling av tillgänglighet och effektiva planeringsprocesser

12 Delprojekt 2:1 Stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm Arlanda Uppsala Bättre spårförbindelser gör det lättare att integrera arbetsmarknaderna i Uppsala och Stockholm. Syfte: att finna lösningar som bidrar till förbättrad kollektivtrafik i korridoren Stockholm Arlanda Uppsala, samt ökar tillgängligheten till Arlanda. Åtgärderna handlar även om att bidra till att begränsa CO 2 -utsläppen för att klara Arlandas utsläppstak. Samordningsgrupp: SL, Trafikverket, Stockholms läns landsting; Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR), Regionförbundet Uppsala län, Sigtuna kommun. Medverkande aktörer: SL, Upplands Lokaltrafik (UL), Trafikverket, TMR, Swedavia, SJ, MÄLAB, Regionförbundet Uppsala län, Handelskammaren Arlandaregionen, företagarorganisationer i Vallentuna, Sigtuna, Upplands Väsby och Knivsta, Länsstyrelsen i Uppsala län samt kommunerna Sigtuna, Upplands Väsby, Knivsta och Vallentuna. Ansvarig part: SL Kontakt: anna.bruzaeus@sl.se

13 Smidiga spårförbindelser bra för miljön och affärerna Foto Stockholm Södra Glory Ökad tillgänglighet, minskad miljöbelastning Hela Arlandaregionen, inklusive flygplatsen, spelar en viktig roll för Sveriges och Stockholm-/Mälardalsregionens utveckling och konkurrenskraft. I korridoren Stockholm Arlanda/Märsta Uppsala ökar pendlingen och efterfrågan på mark för etablering av bostäder och nya verksamheter. Det goda kommunikationsläget gör området attraktivt för näringslivet. För att tillgängligheten till/från Arlanda ska öka och miljöbelastningen minska bör Arlanda inkluderas i pendeltågssystemet utan krav på byte i Upplands Väsby. Utbyggd spårtrafik är också avgörande för att öka kollektivtrafikandelen, och därmed klara Arlandas utsläppstak, enligt flygplatsens miljövillkor. Bättre förbindelser gör det också lättare att integrera arbetsmarknaderna i Uppsala, Sveriges fjärde största stad, och Stockholm. På så sätt skapas direkta resmöjligheter mellan Arlanda och orter i Stockholms län. Direkt tågpendling mellan Stockholm/Norrort/Kista/Helenelund och Arlanda/Knivsta/Uppsala blir också möjlig. SATSA:s delprojekt 2:1 samordnades av SL och bestod av sex delar, A-F: Uppföljning av Letter of Intent (A) Kartläggning av näringslivets behov av transporter i Arlandaregionen (B) Aktiv marknadskommunikation och produktutveckling för kollektivtrafiken (C) Trafikeringsstrategier på spåret (D) SL-pendel till Uppsala 2012 (E) Utredning inför ny spårinfrastruktur (F) Dialog med företag och resenärer Inom ramen för delprojekt 2:1 har vi tagit fram kunskaps- och faktaunderlag samt rapporter som ger en samlad bild av resandet. För att få en ökad samstämmighet kring behov och åtgärder förde vi en dialog med ansvariga aktörer via workshops, seminarier, enkäter, fokusgrupper med resenärer och företag samt djupintervjuer. Vi tog även fram strategier och prognoser. I februari 2011 ordnade vi en spridningskonferens på temat Tillgänglighet för miljövänlig tillväxt i Arlandakorridoren där både näringsliv och politiker deltog. Konferensen var också viktig för att skapa en gemensam bild över behoven i stråket Stockholm Arlanda Uppsala. Lärdomar: positivt med länsöverskridande samarbete Att arbeta i ett länsöverskridande projekt har varit lärorikt. Många olika synvinklar och öppen diskussion har gett ny kunskap. Att träffas regelbundet bidrar till ett bra samarbetsklimat. Spridningskonferensen var också ett effektivt sätt att bredda dialogen. Vi har även lärt oss mycket av arbetet i ett EU-projekt. En viktig erfarenhet är att vara väldigt klar över projektidé och inriktning innan projektstart. Annars kan dyrbar tid, kanske även finansiering, gå förlorad i uppstartsfasen. Tema 2 Tillgänglighet till bostäder och arbetsplatser

14 Del A Uppföljning av Letter of Intent Del A som drevs av Stockholms läns landsting/tmr arbetade med avsiktsförklaringen Åtgärder för ökad tillgänglighet till och begränsade utsläpp kring Arlanda. Överenskommelsen undertecknades i september Projektet har följt upp överenskommelsen. Under projekttiden har vi tagit fram två årsrapporter om det gemensamma arbetet, medverkat i en spridningskonferens och rapporterat till Arlanda Forum tre gånger. Dessutom har vi genomfört flera intervjurundor med de elva aktörer som undertecknat Letter of Intent. Lärdomar: mer mål, mindre detaljer Våra öppna diskussioner har varit ett effektivt sätt för parterna att komma överens om vad som bör prioriteras. Även om avsiktsförklaringen i vissa delar upplevs som onödigt detaljerad är Letter of Intent som arbetsmetod ett bra verktyg vid fyrstegsplanering. En erfarenhet från projektarbetet är således att framtida Letter of Intent-dokument tydligare borde tala om de långsiktiga målen, snarare än att fokusera på detaljer. Del B Kartläggning av näringslivets behov av transporter i Arlandaregionen Del B som drevs av Sigtuna kommun kartlade behoven av transporter för olika typer av företag inom de fyra Arlandakommunerna. Arbetet genomfördes bland annat genom en bred enkätundersökning, en fokusgrupp samt djupintervjuer. Dessutom deltog även en referensgrupp med ett tiotal företagarorganisationer i Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Totalt delade 300 företag med sig av sina åsikter och idéer. För många företag och deras medarbetare är bilen förstahandsval till, från och i arbetet samt för leveranser. En viktig förklaring är de begränsade möjligheterna att resa kollektivt till/inom Arlandaregionen. Företagen ser gärna en förbättrad kollektivtrafik som gör det enkelt och billigt att resa inom hela regionen. Länsgränser och kommungränser får inte vara ett hinder. När det gäller persontransporter har stora och små företag olika förutsättningar och behov. De större företagen har många inpendlare bland sin personal medarbetare som har restider på mer än 60 minuter. Storföretagen rekryterar också regionalt, snarare än lokalt. För dessa står bättre tillgänglighet och kortare restider på önskelistan. Småföretagens medarbetare bor ofta i Arlandaregionen, men använder ändå bil delvis för att kollektivtrafiken inom och mellan kommunerna uppfattas som mindre attraktiv. Slutsats: kollektivtrafiken viktig för tillväxten Den begränsade möjligheten att resa kollektivt upplever företagen som ett hinder vid rekrytering av personal. Detta påverkar även företagens vilja att etablera sig och stanna kvar i Arlandaregionen. För potentiella arbetstagare, som inte har tillgång till bil, begränsas arbetsmarknaden. För att möta näringslivets behov krävs förbättringar i kollektivtrafiken: förbättrad spårinfrastruktur, bättre tvärförbindelser och möjlighet till arbetspendling även på längre sträckor underlättar för storföretagen. Bättre inomkommunala resealternativ är positivt för de mindre företagen. Kollektivtrafikens främsta konkurrensfördel är att resenären istället för att köra bil kan utnyttja restiden för arbete, vila eller socialt nätverkande. Men för att få fler att välja tåg och buss krävs bättre komfort ombord, i vänthallar och på hållplatser. Resultat: åtgärdslista för behov och dialog Ett konkret resultat av vårt projektarbete är en åtgärdslista för att förbättra attraktiviteten och tillgängligheten, liksom tillgången på arbetskraft och kompetens i regionen. Listan presenterar investeringsbehoven när det gäller infrastruktur och trafikering i regionen, men är även ett underlag i diskussionen mellan kommuner samt trafikhuvudmän och operatörer till exempel Trafikverket och SL. SATSA-projektet har lagt en grund för en fortsatt positiv dialog kring konkreta trafikförbättringar i Arlandaregionen.

15 Del C Aktiv marknadskommunikation och produktutveckling för kollektivtrafiken Del C som drevs av SL samlade in kunskap om resenärernas nuvarande behov, förutsättningar och värderingar. Arbetet genomfördes främst via fokusgrupper och intervjuer. I projektet kartlade vi även den framtida efterfrågan med tidshorisont 2015 på resor i Arlanda-/ Märstakorridoren. Enligt de tillfrågade resenärerna är tre behov avgörande vid valet av färdmedel till/från Arlanda: Komma i tid särskilt viktigt vid resa till flygplatsen Snabb resa, helst från dörr till dörr Smidig resa med få färdmedel, inklusive enkel bagagehantering och nära till terminalen. Priset anses inte så avgörande. Vilket färdmedel som väljs avgörs ofta nära själva restillfället. Resenärerna vill ha maximal flexibilitet och valfrihet beroende på förutsättningarna just då till exempel ressällskap, bagage, trafiksituation och väder. De resenärer som har störst potential att ändra sitt resebeteende är privatresenärer som reser på egen hand. De har generellt sett färre aspekter att ta hänsyn till vilket gör att de har större utrymme för att vara flexibla och kanske välja kollektiva lösningar. Även prismässigt har de mest att vinna på kollektiva resor. I projektet gjorde vi prognosberäkningar för tre olika scenarier För samtliga gäller att man kan åka pendeltåg Älvsjö Stockholm C Uppsala C, via Arlanda C. Scenarierna skiljer sig annars åt enligt nedan: Avstigningsavgiften på Arlanda Avgiften för att hämta/lämna flygresenärer med bil Påslaget på månadskortet för att gå av/på vid Arlanda C Våra beräkningar visar en kraftig ökning av antalet pendeltågsresenärer, jämfört med dagens lösning med byte från pendel till Upptåget i Upplands Väsby. Skillnaden vad gäller resenärstillströmning är emellertid liten mellan de tre scenarierna. De olika färdmedlens andelar av resenärsströmmen förändras heller inte nämnvärt. Tillskottet av nya resenärer kommer huvudsakligen från tre källor: (1) konkurrerande trafik, som förutsätter byten för att nå arbetsplatser i norra Stockholmsregionen. (2) En liten del resenärer som tidigare åkt bil. (3) Från nya resenärer, eftersom trafiken i viss mån öppnar nya alternativ på arbetsmarknaden. Del D Trafikeringsstrategier på spåret Del D som drevs av Trafikverket landade i en stråkanalys för Arlandakorridoren, sträckan Stockholm Uppsala. Förutom informationsinsamling genomförde vi samråd med offentliga aktörer, andra intressenter respektive de aktörer som trafikerar spåret. Projektarbetet resulterade i rapporten Trafikeringsstrategi för Arlandakorridoren. Under de senaste åren har arbetspendlingen mellan Stockholm och Uppsala ökat kraftigt. Resandeströmmen på Arlanda järnvägsstation har också ökat. Kollektivtrafikutbudet och infrastrukturen har däremot inte utvecklats i samma takt, vilket innebär fler bilburna och ökad trängsel på spår och vägar. Inom ramen för projektet har vi, baserat på mål och prognoser, identifierat vilken successiv utbyggnad av trafikeringen som är önskvärd. Dessutom har vi listat vilka infrastrukturåtgärder och andra åtgärder som är nödvändiga för att rymma denna trafik. Vi har även gjort en samlad bedömning av effekterna när det gäller måluppfyllelse och samhällsekonomisk nytta. Resultat: utbyggnadsstrategi i tre steg Resultatet är en utbyggnadsstrategi i tre steg 2020, 2030 och De första etapperna handlar bland annat om att skapa högre kapacitet på sträckan Skavstaby Arlanda C, men också att bygga ut kapaciteten söderifrån. Detta för att möjliggöra ett regionaltågsstopp norr om Stockholm, till exempel i Solna. Projektarbetet har lett till en ökad samsyn kring det framtida utvecklingsbehovet samt tydliga frågeställningar att gå vidare med Tema 2 Tillgänglighet till bostäder och arbetsplatser

16 Spridningskonferensen i februari 2011 samlade både näringsliv och politiker.

17 Del E SL-pendel till Uppsala 2012 Del E som drevs av SL och UL utredde förutsättningarna för pendeltågstrafik i korridoren Stockholm Arlanda Uppsala. Målet är att öka det kollektiva resandet till/från Arlanda samt mellan Uppsala och norra Storstockholm/Kista och därmed minska miljöbelastningen. Trafikstarten är planerad till december Direktpendel gör det lättare att nå de stora arbetsplatsområdena i Kista och Arlanda liksom universiteten och högskolorna i Uppsala och Stockholm. Resultat: tåg, spår och avsiktsförklaring Inköp av tåg genomfört första leverans väntas våren Avsiktsförklaring med Stockholmståg tecknad trafikoperatören har börjat rekrytera och utbilda de cirka 70 förare som kommer att behövas vid driftstart. Ett spår på Uppsala C har anpassats för SL:s pendeltåg. Dessutom har projektet bland annat arbetat med att samordna tidtabellerna mellan den regionala och långväga tågtrafiken. En ny depålösning är också under upphandling. Andra frågor som behandlats är till exempel trafikeringsrätt, trafikavtal, fordonsbehov samt järnvägstrafikens avgifter på Arlanda. Vi har även analyserat hur UL:s och SL:s taxor och biljettsystem kan samordnas. Dessutom har vi sett över behovet av tillgänglighetsanpassningar för resenärer med funktionsnedsättning, samt tagit fram skisser på hur stationerna kan anpassas. En viktig del i projektarbetet har varit samråd med aktörer som SJ, Trafikverket, Arlandabanan Infrastructure, A-Train, Sigtuna kommun, SAS och Swedavia. Del F Utredning inför ny spårinfrastruktur Del F som drevs av Trafikverket i samverkan med andra parter studerade vilka åtgärder som bör väljas för att skapa högre kapacitet och tillgänglighet till kollektivtrafiken i stråkets norra del, vid Bergsbrunna och Uppsala samt vid Arlanda. Vi har rekommenderat åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Projektet har arbetat med att identifiera kapacitetsbehov i infrastrukturen både vid Bergsbrunna/Uppsala och Arlanda. Vid Bergsbrunna finns planer på att anlägga en ny station, vilket innebär att bebyggelsestrukturen måste anpassas, men även att åtgärder för spårkapaciteten kan behövas. Vid Arlanda krävs på sikt ytterligare tåg för att matcha en ökad efterfrågan. Men det är dyrt och tar tid att bygga ytterligare spårkapacitet. För att kunna hantera behoven på kort sikt, och samtidigt aktivt driva frågan om långsiktiga lösningar, har de berörda parterna valt att under 2011 bedriva en samverkansprocess kring tidigt åtgärdsval. Resultat: nytt arbetssätt Tidigt åtgärdsval är ett nytt arbetssätt som föreslås i regeringens utredningar om nya effektivare planeringsformer. Arbetssättet som både är en dialogprocess och ett parallellt utredningsarbete bygger på bred samverkan mellan alla berörda parter och ansvarsområden. Arbetssättet innebär ett antal olika faser: Initialt skapar parterna en gemensam bild av olika anspråk och förutsättningar. Målet är en gemensam problem- och målbild. Kort- och långsiktiga åtgärder kartläggs och prövas, enligt fyrstegsprincipen. Åtgärderna konsekvensbeskrivs. Ett antal kompletterande åtgärder väljs. En avsikt med det nya arbetssättet är också att parterna ska komma överens om fortsatt arbete och ansvarsfördelning för att förverkliga åtgärderna. Arbetet för såväl Bergsbrunna som Arlanda har varit framgångsrikt och skapat en bättre förståelse mellan aktörerna och vilka åtgärder som bör vidtas. Inom ramen för projektet har vi även tagit fram underlag för hur spårkapaciteten genom Sollentuna kan ökas Tema 2 Tillgänglighet till bostäder och arbetsplatser

18 Delprojekt 2:2 Systemstudie Nordväst Syfte: att analysera vilka infrastrukturåtgärder till exempel vägar och kollektivtrafik som bör utredas vidare för att bäst lösa trafikproblemen i Nordvästsektorn. Arbetsgrupp: Trafikverket, SL, Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad. Ansvarig part: Trafikverket Kontakt: helene.bratt@trafikverket.se Kollektivtrafikens framkomlighet ökar om Huvudstaleden förlängs förbi Brommaplan.

19 Förlängd Huvudstaled ger positiva effekter Foto Stockholm Södra Glory Kunskapsunderlag för 2030 Exploateringsplanerna i Solna, Sundbyberg och Stockholm/Västerort och den förväntade trafiktillväxten påverkar den framtida trafiksituationen i hela regionen. Redan idag är vägnätet i denna del av regionen hårt belastat, vilket innebär trafik- och miljöproblem som begränsar kommunernas möjligheter för nya bostäder och arbetsplatser. För att öka framkomligheten på vägarna, förbättra den totala tillgängligheten samt minska CO2-utsläppen krävs en uppsättning åtgärder. När det gäller väginsatser fokuserade projektet på Huvudstaleden och E4-länken medan kollektivtrafikåtgärderna bland annat handlat om förlängning av tunnelbanan och ökad framkomlighet via busskörfält. I vårt projekt tog vi fram ett kunskapsunderlag baserat på prognosmodeller och framkomlighetsanalyser kring trafiksituationen i Stockholm Nordväst Systemstudien, där ett av huvudobjekten är Huvudstaleden, kan användas som underlag om beslut tas att gå vidare med förstudier och annan planering. Vägnätet avlastas både för bil och buss Huvudstaleden har utretts förr, men i vår utredning har vi även tittat på en förlängning av leden förbi Brommaplan. Detta ger många positiva effekter både runt Brommaplan och för trafikflödet i öst-västlig riktning. Vägnätet avlastas på många platser, till exempel Drottningholmsvägen/Tranebergsbron, Uppsalavägen/E4 och i Solna. Förlängd Huvudstaled ger även goda effekter för kollektivtrafiken då flera av dagens problempunkter avlastas till exempel Drottningholmsvägen, Kvarnbacksvägen, Brommaplan, Frösundaleden samt Solnas gatunät. Däremot skapar en Huvudstaled utan förlängning mer problem än den löser. Ett annat stråk som diskuteras i samband med trafiksituationen i Nordväst är E4-länken. SATSA-projektet kom fram till att länkens avlastning på den lokala trafiken i Nordvästsektorn är marginell. Nyttan med E4- länken handlar framför allt om att avlasta E4:an. De föreslagna kollektivtrafikåtgärderna ger positiva effekter när det gäller kollektivresandet både i Nordväst och Nordost. Egna busskörfält begränsar framkomligheten för biltrafiken, vilket betyder en minskning av antalet bilresor i området. Sammantaget innebär det att kollektivresandet till och från området ökar, samtidigt som biltrafiken minskar med reducerade CO2-utsläpp som följd. Lokalt och regionalt perspektiv Oavsett strategi finns två perspektiv på trafiksituationen i Nordväst lokalt respektive regionalt. Dessa två aspekter behöver balanseras i det framtida arbetet. Det gäller att hjälpa kommunerna att bli av med genomfartstrafiken, men även stödja det regionala perspektivet och se till att det lokala transportsystemet i Solna, Sundbyberg och Stockholm/ Västerort fungerar effektivt. Tema 2 Tillgänglighet till bostäder och arbetsplatser

20 Delprojekt 2:3 Busstrafikutredning för Stockholm Nordost Utbyggd busstrafik via regionala bytespunkter och busskörfält gör kollektivtrafiken i Nordost mer attraktiv. Syfte: att analysera hur trafikförsörjningen i länets nordostkommuner kan lösas genom ett busslinjenät i avvaktan på en regional, kapacitetsstark spårförbindelse. Arbetsgrupp: SL, Trafikverket, Länsstyrelsen, Stockholms stad samt kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Ansvarig part: SL Kontakt: michael.stjarnekull@sweco.se

21 Busstrafik ger fler resmöjligheter Foto Stockholm Södra Glory Färre byten, fler direktresor SATSA:s delprojekt 2:3 startade som ett tilläggsuppdrag till en tidigare utredning om spårtrafik i Nordost. Uppdraget var att utreda buss som ett alternativ till regional, spårburen kollektivtrafik samt att jämföra parametrar som till exempel kostnader, kapacitet och turtäthet. I projektet har vi tagit fram förslag på en busstrafiklösning som är anpassad till de resandeströmmar som är prognostiserade fram till Strukturen bakom lösningen bygger på att minimera byten och prioritera direktresor. Effektiva regionala bytespunkter, där olika trafikslag ligger vägg i vägg, är också ett viktigt inslag. Vi föreslår även busskörfält längs E18. Konkurrenskraftig kollektivtrafik Effektiv busstrafik betyder en mer konkurrenskraftig kollektivtrafik med fler regionala kopplingar och bättre resmöjligheter generellt. Ett busslinjenät är med andra ord ett bra trafikalternativ i Nordost i avvaktan på en regional spårförbindelse. Men för att uppnå de förväntade restidsvinsterna krävs en del fysiska åtgärder i trafikmiljön för att förbättra framkomligheten i vissa kommuner. Busslinjerna bör även dras via regionala bytespunkter. Den föreslagna busslösningen kan även spela en viktig roll i en övergångsfas fram till att eventuell spårtrafik blir verklighet kring I RUFS 2010 diskuteras till exempel pendeltågslösningen Roslagspilen mellan Solna och Arninge. Fram till 2030 kommer Arninge att utvecklas till en del av en regional stadskärna i Nordost, en trafikknutpunkt med bostäder och handelsplats. Resultat: ökad enighet Ett mycket viktigt resultat av vårt SATSA-projekt är en ökad enighet mellan Stockholm Nordost och SL. Alla parter ser rapporten som ett viktigt underlag för kommande beslut om trafik och infrastruktur i sektorn. En god erfarenhet från projektarbetet är att, från dag ett, ge varje deltagare möjlighet att redovisa vad man verkligen vill. Det öppna samtalsklimatet skapade ett förtroendefullt samarbete. Tema 2 Tillgänglighet till bostäder och arbetsplatser

22 Spårväg och lokalbanor ökar tillgängligheten mellan de regionala stadskärnorna. Delprojekt 2:4 Spårväg Syd Syfte: att ta fram en förstudie för Spårväg Syd en framtida spårförbindelse mellan Flemingsberg, Skärholmen/Kungens kurva och Älvsjö. Arbetsgrupp: SL, Trafikverket, Stockholms stad; Trafikkontoret, Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Haninge kommun. Ansvarig part: SL Kontakt:

23 Attraktivt för kommunerna men hur är det med lönsamheten? Foto Hans Ekestang/SL Regionala stadskärnor i fokus Spårväg Syd har funnits med länge i den statliga och regionala planeringen, bland annat i Stockholmsöverenskommelsen. Den nu föreslagna sträckningen Flemingsberg Masmo Skärholmen/Kungens kurva Fruängen Älvsjö behandlas även i RUFS Tanken med spårförbindelsen är att öka tillgängligheten till de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Skärholmen/Kungens kurva, bland annat genom att koppla ihop dem med pendeltågs- och tunnelbanenäten. Genom en förstudie har vi prövat olika övergripande lösningar och utformningar för att avgöra vad som är bäst för miljön, ekonomin och samhället. Först buss sedan spårväg Resultatet av förstudien visar visserligen att det finns ett antal genomförbara spårvägsdragningar, men att spårväg inte är det självklara alternativet. Resandeunderlaget beräknas inte vara tillräckligt för att motivera spårvägstrafik, vilket innebär låg samhällsekonomisk lönsamhet. För SL innebär det att investeringskostnaden i praktiken kommer att bäras av för få personer. Men det finns andra drivkrafter än ekonomisk bärighet. För Södertörns kommuner är en spårlösning ett effektivt sätt att attrahera nya invånare och företag. Tvärförbindelser är också viktiga för att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden i länets södra delar. En väg att gå är en stegvis utveckling, med busstrafiklösningar, fram till att tiden är mogen för att investera i en spårförbindelse. Ett möjligt koncept är Bus Rapid Transit (BRT), med egen körbana för bussarna samt hållplatser/busstationer anpassade för snabba stopp. Spårväg Syd kan också byggas ut i etapper; Flemingsberg Skärholmen respektive Skärholmen Älvsjö. Genom SATSA kunde förstudien genomföras tidigare än planerat. Efter att ha behandlats i Trafiknämnden är den nu ute på remiss. Skärholmen T T Kungens kurva Fruängen J J Älvsjö Flemingsberg Tema 2 Tillgänglighet till bostäder och arbetsplatser

24 Projektet samarbetade med företag i Kista, bland annat Ericsson, för att påverka resvanor på och utanför arbetet. Delprojekt 3:1 Steg 1-åtgärder för effektivare resor Syfte: att utveckla och genomföra åtgärder som tillsammans bidrar till att regionens transporter och infrastruktur används mer effektivt och hållbart. Målet är att få människor och företag att ändra sina resvanor och minska ensamåkandet med bil. Arbetsgrupp: Trafikverket, SL, Länsstyrelsen, Stockholms stad. Ansvarig part: Trafikverket Kontakt: charlotta.palmlund@trafikverket.se

25 Hjälper företagen att tänka nytt kring arbets- och tjänsteresor Foto Stockholm Södra Glory Samverkan kring hållbart resande Det som kom att bli SATSA:s delprojekt 3:1 började som en koordineringsgrupp inom Stockholms län. Uppdraget var att samverka kring hållbart resande och påverka resenärers beteende och efterfrågan på transporter ett arbetssätt som benämns Mobility Management. Mobility Management-åtgärder är kostnadseffektiva sätt att effektivisera användningen av transportsystemet samt öka nyttan i de resor och transporter som genomförs. I vårt SATSA-projekt fokuserade vi på tre geografiska områden med kända problem i form av utsläpp och trängsel: Stockholm Ost, Stockholm Nord och Stockholm City. Inom dessa sektorer valde vi ut arbetsplatsområdena Kista, Sickla och Nacka Strand samt det nya exploateringsområdet Norra Djurgårdsstaden. Nätverk av företag I dessa områden genomförde vi bland annat förstudier. I arbetsplatsområdena ingick resvaneundersökningar och en fördjupad analys av de lokala förutsättningarna för hållbart resande till exempel möjlighet att cykla och utbudet av kollektivtrafik. Bland de föreslagna åtgärderna märks till exempel bättre skyltning, resplaner för företag samt fler cykelparkeringar. Efter förstudien gick vi i Kista vidare genom att samarbeta med ett antal företag, med målet att minska andelen arbets- och tjänsteresor som görs med bil. Internationella erfarenheter, bland annat från Storbritannien, visar nämligen att det är effektivt att jobba med Local Travel Plan Networks resplaner för nätverk av företag inom ett geografiskt område. Skräddarsydda resplaner för företagen och deras medarbetare bidrar till att minska belastningen på infrastruktur, miljö och klimat. Långsiktigt bidrar dessa insatser till minskade CO2-utsläpp, men även till ett mer effektivt och hållbart resande till/från arbetet och i tjänsten. Inom ramen för projektet etablerade vi även en mobilitetsfunktion på plats i Kista två personer som samordnar planerade och pågående aktiviteter inom stadsdelen. Mobilitetsfunktionen fungerar även som en kanal mellan offentliga och privata aktörer samt driver på arbetet med företagens resplaner. I framtiden ska funktionen kunna ge stöd, råd och information kring samåkning, bilpool och andra sätt att resa hållbart. Tack vare SATSA kunde även det befintliga nätverket ResSmarts roll utökas och förstärkas. Läs mer på Lärdomar: EU ger trovärdighet Att vara en del av SATSA, med EU-stämpel och treårig finansiering, har gett både stabilitet och långsiktighet. Vi har kunnat prioritera på ett annat sätt än i projekt som endast löper ett år. SATSA har även gett större trovärdighet för Mobility Management som ett komplement till traditionell trafikplanering. Med en gemensam påse pengar har vi kunnat fokusera på vad som är bäst att göra, istället för att varje intressent/finansiär utgår från sin egen agenda. Detta har varit ett lyft för samarbetet och en viktig framgångsfaktor. Tema 3 Effektiv användning av transportsystemet

26 Delprojekt 3:2 ITS Stockholm Syfte: att samarbeta kring, och visa nyttan med ITS Intelligenta Transportsystem och -tjänster. Arbetsgrupp: SL, Trafikverket, Transportstyrelsen, Stockholms stad. Ansvarig part: SL Trafiken.nu gör det enklare att resa i Stockholmsregionen informationsteknologi i resenärens tjänst.

27 Smart teknik för smart resande Information via webb och mobil Smart informationsteknik kan bidra till bättre framkomlighet, ökad trafiksäkerhet och ökad tillgänglighet i transportsystemet. Olika informationstjänster till exempel via webb eller mobil ger trafikanterna stöd, råd och beslutsunderlag innan, under och efter resan. Informationen gör det enklare att planera oavsett om man åker kollektivt, promenerar, cyklar eller kör bil. Det kan handla om realtidsinformation om störningar i kollektivtrafiken, förslag på bästa vägval och planering av resväg samt generell trafikinformation om läget på vägarna. Ett bra exempel är som ger resenärerna en samlad och aktuell bild av trafikläget. Världskongress i Stockholm Initiativet till ITS Stockholm en samarbetsplattform för regionens aktörer togs redan 2006 av dåvarande Vägverket. Uppgiften var bland annat att samla kunskap om vad som sker inom ITS-området, men även att identifiera och initiera projekt som kräver medverkan från flera parter. En viktig milstolpe i ITS Stockholms utvecklingsarbete som även var tänkt att fungera som en hävstång för regionens ITS-satsningar var det uppsatta målet att delta i ITS Världskongress i Stockholm september Vårt SATSA-projekt spelade en viktig roll för att en speciell Stockholmsmonter kom på plats på kongressen ett forum som uppmärksammade det framgångsrika samarbetet kring ITS-frågor i Stockholmsregionen. ITS Stockholm är idag regionens plattform för ITS. De samarbetande parterna har format vision, mål och strategier för det gemensamma arbetet. Läs mer på Tema 3 Effektiv användning av transportsystemet

28 Delprojekt 4:1 Effektiv transportlogistik Fler kontaktytor mellan offentlig sektor och näringsliv driver på utvecklingen mot ett hållbart godstransportsystem. Syfte: att främja mer effektiv och miljövänlig transportlogistik i Stockholm Mälarregionen genom bättre samverkan mellan offentliga aktörer och näringslivet. Arbetsgrupp: Trafikverket, Länsstyrelsen, Swedavia, Mälardalsrådet, Stockholms stad, Sigtuna kommun, Södertälje kommun. Ansvarig part: Trafikverket Kontakt: karin.eklund@trafikverket.se

29 Dialog och samverkan styr upp logistiken Foto Stockholm Södra Glory Efterfrågan på godstransporter ökar Transportlogistik är en komplex fråga som berör de flesta samhällsfunktioner, men även många företag. För att utveckla ett hållbart godstransportsystem krävs långsiktig samverkan och samordning fler kontaktytor mellan det offentliga och privata. Stockholm Mälarregionen växer och efterfrågan på godstransporter ökar, liksom konkurrensen om utrymmet på spår och vägar. Även miljöbelastningen blir större över tid. Ungefär 90 procent av godsmängden transporteras kortare än 300 km vilket i praktiken betyder lastbil. Detta innebär i sin tur att en stor del av CO2-utsläppen i regionen kan kopplas till lastbilstransporterna. Med andra ord behövs åtgärder både på lång och kort sikt. Dessutom är den samlade kunskapen kring godstransporternas problematik väsentligt grundare jämfört med kunnandet om persontransporter. Godstransporter är också i sig mer mångfasetterade än persontransporter. Varje vara som transporteras har ju sina egna specifika krav kyla, värme, säkerhet. Därför behöver logistikkunskapen generellt öka om näringslivets behov, om godsflöden och noder samt hur godsplaneringen i regionen kan utvecklas. Rådslag och workshops Det är här SATSA kommer in i bilden. Delprojekt 4:1 var ett länsövergripande projekt som täckte in den funktionella regionen östra Mellansverige Stockholm, Mälardalen och Östergötland. I projektet har vi arbetat med att öka engagemanget och kunskapen kring gods och logistik och även med att göra frågan intressant för regionens företag. Nyckeln är att hitta lösningar som både är företagsekonomiskt intressanta och som driver på en hållbar samhällsutveckling. Vi har initierat diskussioner, nätverk och samarbetsgrupper och hjälpt till att starta en dialog mellan de offentliga aktörerna och näringslivet. Vi har genomfört workshops med samhällsplanerare och även gjort intervjuer med näringslivet för att ta reda på vilka frågor och utmaningar som är hetast för företagen. Vi har också bjudit in till två rådslag på temat Godssamverkan i Stockholm Mälardalen. På rådslagen diskuterade näringsliv och offentlig sektor hur man tillsammans kan samverka för att göra godstransporterna mer effektiva. Regional strategi och citylogistik Efter det senaste rådslaget, våren 2011, fokuserade vi på två områden; regional strategi respektive citylogistik. På storregional nivå handlar det om att skapa en gemensam målbild för hur godstransporterna behöver utvecklas och hur företagen, kommunerna och övrig offentlig sektor kan samverka. När det gäller citylogistik varudistribution i storstad har vi tittat närmare på citydistributionen i Stockholm. Dessutom har ett storstadssamarbete mellan Stockholm, Göteborg och Malmö initierats. Godstransportrådet tar över Arbetet kommer nu att drivas vidare på olika sätt och i nya projekt samt inom ramen för ordinarie verksamhet. Den samordnande rollen lämnas i stor utsträckning över till det nystartade Godstransportrådet Östra Mellansverige, under ledning av landshövdingen i Uppsala län Peter Egardt. Läs mer på Resultat: breddad diskussion, fler kontaktytor Men även inom ramen för En Bättre Sits fortsätter godsarbetet, liksom i forumet för citylogistik i storstad. Vårt SATSA-projekt har framgångsrikt breddat diskussioner om gods i planerarkretsar och skapat bättre kontakter med näringslivet. Projektet har gett en god bild av de utmaningar vi står inför och en idé om hur vi kan börja ta oss an dem. Inte minst rådslagen och möjligheten att forma arbetet gemensamt har varit mycket lyckat. Tema 4 Effektiv och hållbar distribution i storstadsregioner

30 SATSA-projektets medfinansiärer Projektägare Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) inom Stockholms läns landsting Huvudfinansiärer Tillväxt, miljö och regionplanering Övriga finansiärer

31 Projektledare för SATSA Lisa Brattström/Shewen Nysmed, Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) inom Stockholms läns landsting Delprojektledare 1:1 Lars Wogel/Ann-Charlotte Alvehag, SL 1:2 Jon Hansson/Erik Bromander, Länsstyrelsen 2:1 Sven-Åke Eriksson/Anna Bruzaeus, SL 2:2 Hélène Bratt/Niklas Nilsson, Trafikverket 2:3 Michael Stjärnekull, Sweco 2:4 Ann-Charlotte Alvehag/Stefan Persson, SL 3:1 Jonas Thörnqvist/Charlotta Palmlund, Trafikverket 3:2 Gustav Flygt, SL 4:1 Karin Eklund, Trafikverket Följeforskare Göran Cars, KTH, Samhällsplanering och miljö Slutrapporten finns att ladda ned från Text: Benny Burnert, Stockholm Södra Glory Reklambyrå Formgivning och produktion: Stockholm Södra Glory Reklambyrå Tryck: Propan, 2011

32 Tillväxt, miljö och regionplanering SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) Box 22550, Stockholm Info 5:2011 LS