Avstyvning av takstolar för sidolast

Transkript

1 LITH-ITN-EX--07/07--SE Avstyvning av takstolar för siolast Tony Ringahl Department of Science an Technology Linköping University SE Norrköping, Sween Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings Universitet Norrköping

2 LITH-ITN-EX--07/07--SE Avstyvning av takstolar för siolast Examensarbete utfört i konstruktionsteknik vi Tekniska Högskolan vi Linköpings unversitet Tony Ringahl Hanleare Jan Larsson Hanleare Thomas Anersson Examinator Mårten Johansson Norrköping

3 Upphovsrätt Detta okument hålls tillgängligt på Internet eller ess framtia ersättare uner en längre ti från publiceringsatum uner förutsättning att inga extraorinära omstänigheter uppstår. Tillgång till okumentet innebär tillstån för var och en att läsa, laa ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använa et oföränrat för ickekommersiell forskning och för unervisning. Överföring av upphovsrätten vi en senare tipunkt kan inte upphäva etta tillstån. All annan använning av okumentet kräver upphovsmannens megivane. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns et lösningar av teknisk och aministrativ art. Upphovsmannens ieella rätt innefattar rätt att bli nämn som upphovsman i en omfattning som go se kräver vi använning av okumentet på ovan beskrivna sätt samt sky mot att okumentet änras eller presenteras i såan form eller i såant sammanhang som är kränkane för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseene eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsia Copyright The publishers will keep this ocument online on the Internet - or its possible replacement - for a consierable time from the ate of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the ocument implies a permanent permission for anyone to rea, to ownloa, to print out single copies for your own use an to use it unchange for any non-commercial research an eucational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the ocument are conitional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical an aministrative measures to assure authenticity, security an accessibility. Accoring to intellectual property law the author has the right to be mentione when his/her work is accesse as escribe above an to be protecte against infringement. For aitional information about the Linköping University Electronic Press an its proceures for publication an for assurance of ocument integrity, please refer to its WWW home page: Tony Ringahl

4 Sammanfattning Detta examensarbete har tillkommit för att Derome träteknik önskar unersöka om et är möjligt att säkerställa totalstabilitet av takkonstruktionen för eras framtia hallkoncept Deromehallen. Stabiliseringen sker antingen me hjälp av skivverkan eller me ett system som till största elen är uppbyggt av parallellfackverk. Bakgrunen till arbetet är e takstabiliseringsproblem som uppkommit hos vissa Lil butiker. Dessa tak var tegeltak uppbygga av takuk, åsar och tegelpannor. Takstolarna visae efter ett tag sioknäckning i över och unerramar å tegelpannorna kommit på plats. Detta meföre att i ett par fall kräves åtgärer för att takkonstruktionen inte skulle kollapsa. Problemet me essa hallar är att vi stora spännvier (c:a 5 meter) blir siokrafterna på takkonstruktionen för stora vilket leer till behov av stabilisering. Det som häner är att när snölasten belastar takstolarnas överramar ger etta stora normalkrafter som i sin tur ger knäckning i sia. Åsarnas möjligheter att själva ta upp essa laster är små. Om en överram knäcker ut åsen så påverkar etta nästa takstol som i sin tur knäcker ut och påverkar nästa ås o.s.v. Detta meför att åsarnas krafter aeras för varje takstol. Resultatet blir att små krafter fort blir stora. Skivverkan me hjälp av trapetskorrugera plåt imensioneras efter e förutsättningar som beskrivs i metoelen (se kapitel 3.). På grun av etta vales takplåten Plannja 70. Eftersom hallbyggnaen är oisolera optimeras inte valet av takplåt me motiveringen att et finns en osäkerhet när skivverkan och temperaturrörelser i plåten samverkar(förklaras i kapitel 3..5). För tätskikten tegel och papp imensioneras essa i princip likaant me skillnaen att tegeltaket har åsar istället för råspont. Stabiliseringssystemet består av parallellfackverk, vinragban, kortlingar, och åsar. Vinragban och kortlingar imensioneras enligt Boverkets konstruktionsregler utgåva 003 (BKR 03) mean parallellfackverk och åsar imensioneras enligt BKR 03 och Euroko 5 el 1:1. Även om stabiliseringssystemets stomme (parallellfackverk, vinragban, kortlingar och åsar eller råspont) är imensionera så är en konstruktion alrig starkare än ess svagaste länk. Det betyer att alla infästningar och infästningsetaljer (spik och vinkelbeslag) skall imensioneras innan systemet är komplett. Dimensionering av infästningar och infästningsetaljer omfattas inte av examensarbetets syfte.

5 Abstract This final thesis has its origin ue to Derome trätekniks wish to investigate if it s possible to ensure total stability of the roof construction for their future hall concept Deromehallen. The stabilization is either mae with the help of iaphragm action or with a system of parallel trusses. In the backgroun there are the stabilization problems with Lil stores. These roofs were tile roofs which were eifie of roof cloth, riges an bricks. The roof trusses showe buckling in top an sub frames, which in some occasions emane action to prevent the roof from collapsing. The problem with these halls is that the lateral forces on the roof construction are big an have to be stabilize (this concerns only span lengths about 5 meters). This happens when the loa from snow affect roof trusses top frames an creates large axial forces which on their han gives lateral buckling. The riges opportunities to absorb these forces by themselves are small. If a top frame buckles the rige this will affect the next roof truss an this will buckle the next rige force incluing its own which oes that these forces are ae for every roof truss. The result is that a small force fastly becomes a big one. Diaphragm action with help from trapezoial corrugate sheets is esigne after the presuppositions escribe in metho part (see chapter 3.) an roof sheet Plannja 70 were picke. Due to that this hall builing is uninsulate but the choice of roof plate is not optimize with the motivation that it is an unsureness when iaphragm action an temperature movements coexists. The ifference between roofs covere with tiles an carboars is that the tile roof has riges instea of matchboars. The stabilization system consists of parallel trusses, win straps, jack rafters an riges or matchboars. Win straps an jack rafters are esigne accoring to BKR 03 while parallel trusses an riges are esigne accoring to Eurocoe 5 part 1:1. This stabilization system skeleton (parallel trusses, win straps, jack rafters an riges or matchboars) is esigne to hol expecte forces an a construction is never stronger than it s weakest link. All fasters an fastening etails (nails an angels) have to be esigne before the system are complete; this is not inclue in this final thesis.

6 Föror Den här rapporten har kommit till för att Derome Träteknik AB vill i form av ett examensarbete utrea om stabilisering av takstolar me stora spännvier är möjlig. Stabilisering sker els me hjälp av skivverkan från trapetskorrugera plåt, men även me ett system av parallellfackverk. Jag vill främst tacka Susanne Orgren på Derome Träteknik Mjölby som arbetat för att skapa ett examensarbete inom företaget till mig. Sean vill jag även tacka följane personer oavsett orning: Jan Larsson på Derome Träteknik som outtröttligt svarat på frågor och bollat ut nya iéer me egen växane arbetsbelastning som följ. Bo Källsner på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som i timtal iskuterat Euroko 5 me mig. Min examinator Mårten Johansson som har svarat på frågor och allti tagit ti för iskussioner runt examensarbetet.

7 Innehåll 1. Inlening Bakgrun Syfte Avgränsningar... Euroko 5 el 1: Varför Euroko Stagning av balk eller fackverkssystem Generellt gäller: Dimensionering av en siostagane konstruktionen Dimensionering av enstaka stagningspunkter av en siostagane konstruktionen Meto Siostagning av takstolar me hjälp av skivverkan från takplåt Förutsättningar Skjuvkrafter Momentkrafter Styv skiva Krafter av temperaturskillnaer Siostagning av åsar och takstolar Siostagning av takstolar me parallellfackverk för ytskiktet tegelpannor Principutförane Parallellfackverk Vinragban Kortlingar Unerramar Åsar Siostagning av takstolar me parallellfackverk för ytskiktet papp Principutförane Beräkningar Beräkningar av skivverkan Förutsättningar Mått och säkerhetsklass Belastningar Siokrafter enligt Eurocoe 5 kap Plåtar och fästelement... 15

8 4..6 Dimensionering av plåt för transversallast av snö, vinsug och egentyng Kontroll av profil för femfacksuppläggning Skivlaster av vilast och siolast enligt Euroko Vin mot långsior Vin mot gavel Dimensionering av plåten Snittkrafter Enskilt plåtfält Änupplag Livintryckning Böjning av profilhörn Mellanstö Lokal buckling av liv och livintryckning Lokal buckling av liv vi skjuvkraft och moment Här bör infästningarna mellan plåt & plåt och plåt & ås kontrolleras Inverkan av temperatur Dimensionering av åsar Dimensionering av avstyvningselement till tegeltak Dimensionering av parallellfackverk Beräkning av vinlasterna enligt BKR Dimensionering av parallellfackverk enligt Euroko 5 kap Summering av vinlast och siostagningskrafter enligt Euroko Dimensionering av vinragban Dimensionering av kortlingar Dimensionering av åsar Dimensionering av avstyvningselement till papptak Dimensionering av parallellfackverk Beräkning av vinlasterna enligt BKR Dimensionering av parallellfackverk enligt Euroko 5 kap Summering av vinlast och siostagningskrafter enligt Euroko Dimensionering av vinragban Dimensionering av kortligar Dimensionering av tak av råspont motsvarane åsar Resultat Siostagning av takstolar me hjälp av skivverkan från takplåt... 38

9 7..1 Val av takplåt Val av system för tegeltak Val av system för papptak Analys och iskussion Analys av skivverkan me Plannjas trapetskorrugerae plåt på åsar Analys av stabiliseringssystem för täckskikten tegel och papp Hur väl beprövat är etta system Diskussion... 4 Referenser Litteratur Internet Bilaga 1 Geometri av takstol för plåttaket Bilaga Visar krafterna som påverkar takstolen vi snölast som huvulast och yttäckskiktet är av plåt Bilaga 3 Reovisar egenskaperna för Plannjas trapetskorrugerae takplåt Bilaga 4 Visar takplanen för Deromehallen Bilaga 5 Geometri av takstol för tegeltaket... 5 Bilaga 6 Visar krafterna som påverkar takstolen vi snölast som huvulast och yttäckskiktet är av betongtegel Bilaga 7 Geometri av parallellfackverk för tegel och papptaket Bilaga 8 Visar krafterna som påverkar parallellfackverken vi snölast som huvulast och täckskiktet är antingen av betongtegel eller papp Bilaga 9 Geometri av takstol för papptaket Bilaga 10 Visar krafterna som påverkar takstolen vi snölast som huvulast och täckskiktet är av papp Bilaga 11 Visar en lösning me ett parallellfackverkssystem som har applicerats på Lil butikerna Bilaga 1 Detaljlösningar för stabilisering av åsar och parallellfackverk... 60

10 Figurförteckning Figur 1 visar ett balk eller fackverkssystem som kräver siostagning... 4 Figur visar exempel på enstaka tryckta element som är stagae me kraften C... 5 Figur 3 visar skjuvflöet över hela takkonstruktionen är tjockleken på kryssen visar storleken på skjuvkrafterna, e tjocka linjerna visar skjuvöverföringsplåtar Figur 4 beskriver hur en gråmarkerae elen av takskivan tar upp gavellasterna Q sg... 7 Figur 5 visar hur ett tegeltak på åsar kan se ut, observera att i Deromehallens fall byts boar mot takuk Figur 6 visar hur en siostagning generellt kan se ut, saknar ock kortlingar Figur 7 visar placering av parallellfackverk i mitten på unerramarna Figur 8 visar principen för uppbyggnaen av takkonstruktion av ett papptak Figur 9 visar vilken area av vinlasten som påverkar takstolarnas överramar... 4 Figur 10 visar et imensionerane parallellfackverket som vi vale me tillhörane laster, grön yttre laster och rö är egentyngen Figur 11 visar hur vinragbanen sitter i förhållane till parallellfackverk och mellan takfot och nock Figur 1 beskriver hur krafter som påverkar e två kortlingsraerna vi takfoten och nocken Figur 13 visar vilken area av vinlasten som påverkar takstolarnas överramar Figur 14 visar et imensionerane parallellfackverket som vi vale me tillhörane laster, grön yttre laster och rö är egentyngen Figur 15 visar hur vinragbanen sitter i förhållane till parallellfackverk och mellan takfot och nock Figur 16 beskriver hur krafter som påverkar e två kortlingsraerna vi takfoten och nocken Figur 17 Visar hur parallellfackverken ligger i takplanen observera att vinragbanen skall ligga i kryss över hela takplanen Figur 18 visar hur parallellfackverk och vinragban ligger vi takfot... 40

11 1. Inlening Detta examensarbete har tillkommit för att Derome träteknik önskar unersöka om et är möjligt att säkerställa totalstabilitet av takkonstruktionen för eras framtia hallkoncept Deromehallen. Stabiliseringen av taket sker antingen me hjälp av skivverkan av plåt eller me ett system me parallellfackverk. Önskemålet är att hallar me en area om 4x50 m och me saeltak skall kunna beläggas me tre olika tätskikt. Dessa är antingen plåt, papp eller taktegel. Deromes förhoppning är att kunna visa att hallkonstruktioner me stora spännvier går att proucera och uppföra på ett säkert sätt. Orsaken till etta är att Derome även vill konkurrera prismässigt me befintliga hallar av stål som finns på marknaen. I bakgrunen finns Lil butikernas takstabiliseringsproblem. Lil butikernas takkonstruktion liknar Deromehallens i fråga om takstolstyp, spännvi och tätskikt(takuk, åsar och tegelpannor). Uner år 00 visae flera av essa butiker unermålig stabilisering. Detta faktum åskåliggjores genom att takstolarna visae på knäckning i sia i över och unerramar. Resultatet blev att i ett par fall kräves åtgärer för takkonstruktionen att inte skulle kollapsa. I BKR 03 finns et ofullstäniga anvisningar va som gäller vi siostagning av fackverk. Däremot finns et mer information i Euroko 5 el 1:1 som beskriver hur tryckkrafter i takstolarnas över och unerramar skall stagas mot knäckning. Detta finns beskrivet uner kapitel som heter Euroko 5 (se kapitel ). Enligt författaren finns et två vägar att gå, Den ena vägen är att följa Euroko 5 krav va gäller siostagning av fackverk. Den anra vägen är att testa hur mycket av konstruktionens normalkrafter som ger upphov till sioknäckning. Statens provningsanstalt har möjlighet att utföra essa tester. 1. Bakgrun Att konstruera och uppföra hallbyggnaer av konstruktionsvirke har många begränsningar va gäller storlek och prisbil. Traitionella laugårar och svinstallar som börjae uppföras för ca 0 år sean, hae oftast takstolar me en spännvi på 1 15 meter och besto mestaels av grovt sågat konstruktionsvirke. Att virket var grovt beroe elvis på att et tog lång ti att utföra noggranna beräkningar som agens imensioneringsprogramvaror gör. De traitionella laugårarnas och svinstallarnas takkonstruktioner stabiliseraes me hjälp av vinbockar av så kalla n profil. Iag är stålhallar helt ominerane på marknaen, eftersom materialet stål klarar att uppta större krafter me minre mäng material. Materialegenskaperna gjore stålhallarna till billiga och enkla hallkoncept att uppföra. Mycket har hänt på stålmarknaen och iag är stål betyligt yrare och svårare att få tag i. Detta beror på att Asien me Kina i spetsen är storkonsumenter av stål vilket följaktligen betyer att Europas möjligheter att få tag i stål minskar. Derome ser föränringarna på marknaen e senaste åren som en möjlighet att kunna introucera trähallar av konstruktionsvirke. Dessa hallar har en maximal spännvi på 5 meter men kan ökas om takstolarna inte är fribärane utan ligger upplaga på tre upplag. Problemet me essa hallar är att vi stora spännvier som 5 meter blir siokrafterna på takkonstruktionen stora och e måste stabiliseras. Det som häner är att snölasten som belastar takstolarnas överramar ger stora normalkrafter som i sin tur ger knäckning i sia. Åsarnas möjligheter att själva ta upp essa laster är små. 1

12 Orsaken till att åsarna inte ensamma klarar att uppta lasterna är att om en överram knäcker ut åsen så påverkar etta nästa takstol. Det gör att nästa takstol i sin tur knäcker ut och påverkar nästa ås kraft plus sin egen vilken gör att essa krafter aeras för varje takstol. Resultatet blir att små krafter fort blir stora. Detta problem har uppmärksammats av branschen i och me att Lil butikerna introuceraes i Sverige. Stora spännvier och obefintlig takstabilisering gjore att takkonstruktionen visae stora eformationer, vilket utan åtgärer meföre stor risk för kollaps av takkonstruktionen Syfte Syftet me etta arbete är att kontrollera och säkerställa stomstabiliteten av takkonstruktionernas tre olika tänkbara lösningar. Lösning 1 Plåttak på åsar me boar, takkonstruktionen stabiliseras genom skivverkan me hjälp av trapetskorrugera plåt. Lösning Papptak me råspont. Lösning 3 Tegeltak me takuk, läkt och betongtegel. Detta tak är et vanligaste hos Lil butikerna. 1.4 Avgränsningar Till grun för arbetet tillhanhåller Derome ritningar och beräkningar av normalkrafter, tvärkrafter och moment till takstolar samt parallellfackverk. Vi stomstabiliseringen till et tunga taket, vs. taket me tegelpannor, har Derome tillhanahållit en principiell lösning som kan appliceras på etta tak. Lösningen består av lösa fackverksramar som spikas mellan två takstolar me lämpligt mellanrum. Från essa avstyvae takstolar finns ett system av vinragban, kortlingar och åsar. 1 Bygg & Teknik Nr.4 Maj 006 s.1 17

13 Euroko 5 el 1:1. Varför Euroko Eurokoerna kom till efter ett beslut år 1985 att inom EG att införa rörelsefrihet inom unionen som kallas för e fyra friheterna. Dessa fyra är fri rörlighet av personer, varor, kapital och tjänster. EGkommissionen utfärae manat till CEN(Committee for stanarization) som ansvarae för Eurokoarbetet. Samtliga Eurokoer publiceraes som förstanarer och eras använning är frivillig. Däremot om prefabricerae element eller byggnaselar skall eklareras uner CE märket. Måste bärförmågan bevisas genom att använa Eurokoerna. Om bärförmågan inte skall eklareras uner CE märket kan förutom Euroko även nationell meto använas. Kommissionen rekommenerar att Eurokoerna använs för byggnasverk. Och i korthet fastläggs att: eurokoerna är obligatoriska att använa å et gäller proukter, vars bärförmåga hör till e eklarerae egenskaperna vi CE märkning eurokoerna rekommeneras för byggnasverk, ock får alternativa metoer förekomma nationella regler kan använas för byggnasverk..3 Stagning av balk eller fackverkssystem.3.1 Generellt gäller: Instabilitet eller utböjning ska förebyggas Spänningar pga. geometriska eller konstruktions imperfektioner, som orsakas av utböjning skall beaktas. Detta inkluerar även birag som fås från knutpunkters möjlighet att glia. Stagkraften skall bestämmas utifrån en mest ogynnsamma kombinationen av konstruktionens imperfektioner och orsaka utböjning Dimensionering av en siostagane konstruktionen Att för en serie av n parallella byggnaselar vilka behöver siostagning vi punkterna A och B (se figur 1) skall ett stagningssystem anskaffas vilket utöver e externa horisontella lasterna (t.ex. vinlaster) klara en interna stabiliteten som räknas last per meter. Den horisontella utböjningen av stagningssystemet som belastas av lasten q får max vara l/ Eurocoe 5: Design of timber structures Part 1:1 4 ito 3

14 Utrag ur Euroko 5 kapitel q kl k f,3 l är 1 kl = min 15 l N = imensionerane meeltryckkraft i byggnasel f,3 nn l = spännvi i meter k = = moifikationfaktor som rekomeneras väret 30 enligt Eurocoe 5 n = antal tryckta byggnaselar i fackverkssystemet Figur 1 visar ett balk eller fackverkssystem som kräver siostagning 1. Antal elar av fackverkssystem. Siostagane konstruktion 3. Utböjning pga. imperfektioner och anra orningens effekter 4. Stabiliserane krafter 5. Yttre last(exempelvis vin) på en siostagane konstruktionen 6. Upplagskrafter på en siostagane konstruktionen 7. Upplagskrafter på systemet av tryckta stänger.3.3 Dimensionering av enstaka stagningspunkter av en siostagane konstruktionen För enstaka tryckta byggnaselar vilka kräver siostagning me ett avstån a, vilka inte får eformeras mer än a/500 för limträ eller laminerat faner trä. För resterane material är maxeformationen a/300. Varje siostagningspunkt förutsätts att minst ha en styvhet C 5 5 Eurocoe 5: Design of timber structures Part 1:1 4

15 N C = ks a k = är en faktor(rekomeneras 4 enligt Eurocoe 5) s N = imensionerane meeltryckkraft i byggnasel( i kn ) a = avstånet mellan siastagningspunkterna i meter Varje siostagningspunkt måste kunna överföra en stabiliserane kraften F N för virke k f,1 F = N för limträ och kerto k f, k = moifikationsfaktor som rekomeneras väret 50 enligt Eurocoe 5 k f,1 = moifikationsfaktor som rekomeneras väret 0 enligt Eurocoe 5 f, 8 6 Figur visar exempel på enstaka tryckta element som är stagae me kraften C 7 6 Eurocoe 5: Design of timber structures Part 1:1 7 ito 5

16 3 Meto 3. Siostagning av takstolar me hjälp av skivverkan från takplåt 3..1 Förutsättningar För att kontrollera om korrugera takplåt klarar att genom skivverkan ta upp siolaster från vin tillsammans me en globala knäckkraften från takstolarnas överramar, finns et vissa förutsättningar. Dessa reovisas nean. Att ett saeltak me måttlig lutning eller styv takstol fungerar som en plan skiva. Att takskivorna skall fungera som en balk me upp och nevänt V tvärsnitt. Denna balk kan bära en stor el av snölasten och uppta påkänningar som skivan normalt inte är imensionera för. Att minska påkänningarna genom att takstolarnaa närmast gavlarna göras styvare eller genom att takskivan göras vekare t ex genom att förse plåtkanten vi gavelbalkarna me änbeslag Skjuvkrafter Genom att använa plåt som är korrugera förutsätts attt siokrafterna från vin och e siokrafter som uppkommer på grun av överramarnas förmåga att uppta tryckkrafter ger skjuvkrafter. Dessa skjuvkrafter verkar i botten på plåten som en tryckkraft i sia och förelas enligt figur 3. Plåten håller emot genom samverkan av skruv och plåtens tjocklek. Vi upptagane av skjuvkrafter imensioneras skjuvkrafterna så attt plåten går söner. Då utnyttjas maximalt skjuvmotstån av plåt och skruv, eftersom plåten är en svaga länken. Det betyer att öka skruvantalet är et enklaste sättet att utnyttja maximal skivverkan å plåten fästess me skruvar i alen. Figur 3 visar skjuvflöet över hela takkonstruktionen är tjockleken på kryssen visar storleken på skjuvkrafterna. De tjocka linjerna visar skjuvöverföringsplåtar 9. 8 Stabilisering genom skivverkan, T Höglun ito 6

17 3..3 Momentkrafter Moment uppstår när plåten belastas av vertikala laster som i huvusak är snölaster. Dessa laster tar plåten upp tillsammans me åsarna. Principen för plåtens förmåga att uppta moment är ensamma som för TT kasetter i betongbjälklag. Genom att öka profilhöjen på plåten ökar även plåtens förmåga att uppta ett större moment Styv skiva Last mot gavel förutsätter att en siolast upptas av e två första elskivorna vi gaveln som har en bre motsvarane /3 av byggnaens bre (se figur 4) ). Figur 4 beskriver hur en gråmarkeraee elen av takskivan tar upp gavellasterna Q Q sg Krafter av temperaturskillnaer Uner varma agar kan et i oisolerae byggnaer skilja 40 C mellan plåt och stomme. Då förutsätts att takplåten har en mörk beläggning. Hos en förzinka beläggning kan skillnaenn bli 50 C. Exempelvis så kan et resultera i, om en byggna me förutsättningarna 50 meter lång och är taket är uppelat i två halvor. I värsta fall, som en följ av e stora temperaturskillnaerna mellan tak och stomme, ge en eformation i plåtens änar (om plåten är fixera i takhalvornas mitt) me 6 mm. Detta är något som konstruktören måste beakta vi imensionering och uppförane av tak som har ett tätskikt av plåt. Viktiga punkter som bör beaktas. Konstruktionen ska utformas så att plåten kan röra sig så fritt som möjligt utan att stora krafter uppstår. Fästelementt mellan plåt och unerlag ska imensioneras så att hålkantsbrott inträffar innan skjuvbrott i elementet. Förbanen mellan plåt och unerlag (åsar och takstolar) imensioneras för e krafter som kan uppstå av temperaturskillnaer mellan plåt och stomme. 10 Stabilisering genom skivverkan, T Höglun 000 7

18 Krafter av vinens påverkan kombineras me en trejeel av kraften som uppstår vi maximal temperaturskillna Siostagning av åsar och takstolar När en plåt ligger på åsar imensioneras plåtskivan för en förelae lasten inom en area som åsarna verkar. Dessutom stagar åsarna takstolarna i upplagspunkterna för åsarna. Dessa skjuvkrafter vi siostagning skall aeras till skjuvkraften som verkar som en last mot gavel Siostagning av takstolar me parallellfackverk för ytskiktet tegelpannor Principutförane Mellan takstolarna, som står på avstånet 1, meter, ligger et parallellfackverk förelae över takhalvorna me ett visst avstån. Avstånet bestäms efter imensionering enligt Euroko 5 kapitel (utrag finns i kapitel ). Åsarna har två uppgifter els att unerlätta placering els för infästning av tegelpannorna(se figur 5). Särskilt viktig är åsarnas anra uppgift, vs. att ta upp en siokraft som takstolens tryckta överramar överför och essutom i sin tur överföra lasterna till parallellfackverken. Krafterna överförs från parallellfackverken via vinragbanen och till slut tas krafterna ne via pelare eller vinkryss till grun. Mellan takstolarna ligger kortlingsraer, minst tre stycken per taksia. En kortlingsra ligger vi takfoten och en ligger vi taknocken, och mitt emellan takfot och nock placeras en kortlingsra som minskar knäcklängen på överramarna. Den mellersta kortlingsraen skall inte ligga mitt emellan e anra två för att et kan ge parallellfackverket möjlighet att vria sig runt sin egen axel. Vrining av parallellfackverk möjliggörs å vinragbanen spänns me lika stor kraft i varera änen, samtiigt som inböres avstån från et mellersta kortlingsraen är lika(se figur 6 på nästa sia). Därför bör kortlingsraen höjas upp en bit övre halvan av sträckan mellan takfot och nock. Figur 5 visar hur ett tegeltak på åsar kan se ut, observera att i Deromehallens fall byts boar mot takuk Parallellfackverk Parallellfackverken imensioneras i ett atorprogram som heter Trusscon(se resultat s.6 65)och programmet tillämpar partialkoefficientmetoen vi imensionering. 11 Stabilisering genom skivverkan, T Höglun 000 8

19 Parallellfackverket imensioneras i alla lastkombinationer och programmet(me viss begränsning) plockar automatiskt fram och visar resultat från en imensionerae lastkombinationen 1. Förelar me parallellfackverken märks tyligt vi montering av takstolar me stora spännvier som oftast blir svårhanterlig pga. takstolarnas slankhet. Lösningen på problemet vi montage är att slå ihop två takstolar me tillhörane parallellfackverk på marken och lyfta upp essa först (se figur 18 si 40). Eftersom et rean å finns referenspunkter för resterane takstolar blir montaget smiigare och innebär minre risk för initialkrokigheter. Beräkningar me reovisane biler av upplagsreaktioner, normalkrafter och momentkrafter finns i kapitel Vinragban Vinragbanen hämtas från gamla BMF numera Simpson Stong Tie som genom sin prouktkatalog reovisar imensionera bärförmåga i respektive säkerhetsklass me tillhörane antal spikar och änlösningar. 13 Figur 6 visar hur en siostagning generellt kan se ut, men figuren saknar kortlingar Kortlingar Kortlingsraerna är till för att få konstruktionen styv. Kortlingsraen som ligger på hammarbanet mellan takfötterna har flera uppgifter, blan annat att minska risken för vippning av takstolarna. Kortlingsraens huvuuppgift är ock att inte ge vinragbanen möjlighet att flytta takstolarna. Detta gäller också för kortligsraen vi nock. Den mellersta kortlingsraens uppgift är helt uteslutane knäckavstyvning, vs. att minska knäcklängen på överramarna. Me ett system av kortlingar, vinragban och parallellfackverk kan sioknäckning av överramar stoppas upp vi parallellfackverken Unerramar Unerramarna styvas upp av ett parallellfackverk som placeras i mitten ovanpå unerramen. Ett annat alternativ är att glespanelen och unertaket genom skivverkan tar upp krafterna som uppstår vi sioknäckning. Observera att kortlingarna på hammarbanen hjälper till att hålla unerramarna på plats. Krafterna som påverkar unerramarna är samma som överramarna, vs. att essa imensioneras efter Euroko 5 el 1:1 kap Att imensionera parallellfackverken som ligger på unerramarna ingår inte i etta examensarbete

20 Figur 7 visar placering av parallellfackverk i mitten på unerramarna Åsar Åsar imensioneras på traitionellt vis enligt BKR 03 för snö, vin och normalkraft enligt Euroko 5 el 1:1 kap Placeringar av åsar skall utföras så att inga generalskarvar existerar. 3.4 Siostagning av takstolar me parallellfackverk för ytskiktet papp Principutförane Mellan takstolarna, som ligger på avstånet 1, meter, finns et parallellfackverk me ett visst avstån. Avstånet bestäms efter imensionering enligt Euroko 5 kapitel (utrag finns i kap ). Råspontens uppgift är att ta upp en siokraft som takstolens tryckta överramar överför. Råsponten överför i sin tur lasterna till parallellfackverken som via vinragbanen slutligen för ne lasterna via pelare eller vinkryss till grun. Råsponten har även till uppgift att tillföra en tillräcklig styv yta som kan beläggas me unerlags och ytpapp(se figur 8). Viktigt är att alla former av generalskarvar är totalförbjuna, även om råspontskiktet inte har någon skivverkan. Generalskarvar är förbjuna för att et finns allti en möjlighet att trycka isär råsponten över takstolen om generalskarvar förekommer. Mellan takstolarna ligger et kortlingsraer, minst tre stycken per taksia. En kortlingsra placeras nere vi takfoten och en uppe vi taknocken. Mellan essa placeras en kortlingsra för att minska knäcklängen på överramarna. Den mellersta kortlingsraen skall inte ligga mitt emellan e anra två för att et kan ge parallellfackverket möjlighet att vria sig runt sin egen axel(förklaras i kapitel 3.3.1). Därför bör en mellersta kortlingsraen höjas upp en bit över övre halvan av sträckan mellan takfot och nock. Figur 8 visar principen för uppbyggnaen av takkonstruktion av ett papptak Principen är likaan som för tegeltaket va gäller för parallellfackverk, vinragban, kortlingar och unerramar och finns beskrivet i kapitel

21 4 Beräkningar 4. Beräkningar av skivverkan 4..1 Förutsättningar En oisolera hall me normala otätheter skall imensioneras för skivverkan av siokrafter enligt Eurocoe 5 kap 9..5 stagning av fackverkssystem och kontrolleras för skivlaster av vertikallast. De horisontella skivlasterna förs ne till grunen via åsar, takstolar och väggpelare. Samtliga pelare förutsätts vara leat infästa. Formler och tabeller för beräkningar är hämtae från SBI s hanbok skivverkan av Torsten Höglun och Eurocoe 5 el 1:1. Hallen förutsätts me avseene på snö och vinlaster vara placera i Norrköping, i ett områe me terrängtyp. 4.. Mått och säkerhetsklass Takbre b tak =4 m Takläng Pelarhöj L tak =50 m h p =4,5 m Taklutning 19 Taknockshöj h t =9 m Balkavstån Gavelpelare c balk =1, m c gp =0,6 m Partialkoefficienter för bärförmåga γ m = 1, 0 Säkerhetsklass för skivverkan sk s =3 ( sk ) ( ) γ ns, = 1+ s 1 0,1 = ,1 = 1, Säkerhetsklass för transversallast sk t = ( sk ) ( ) γ nt, = 1+ t 1 0,1 = ,1 = 1, Belastningar Snölast, grunväre so =,0 kn / m Snölast saeltak(19 ) μ +μ μ = 1 μ 1=0,8 μ =0,9 = 0,85 Vanlig snö ψ = 0,7 Karakteristisk och vanlig snölast sk = μ * so = 0,85*,0= 1,7 kn / m s = μ* ψ * s = 0,85*0,7*,0= 1,19 kn/ m vanl o 11

22 4..4 Siokrafter enligt Eurocoe 5 kap för att förebygga instabilitet eller utböjning. Spänningar pga. geometriska eller konstruktionsimperfektioner, som orsakas av utböjning skall beaktas. Detta inkluerar även birag som fås från knutpunkters möjlighet att glia. 3. Stagkraften skall bestämmas utifrån en mest ogynnsamma kombinationen av konstruktionens imperfektioner och orsaka utböjning. 1. För en serie av n parallella byggnaselar vilka behöver siostagning vi punkterna A och B (se figur 9.10) skall ett stagningssystem anskaffas vilket utöver e externa horisontella lasterna (t.ex. vinlaster) ska klara en interna stabiliteten som räknas i last per meter. 1

23 13

24 . Den horisontella utböjningen av stagningssystemet som belastas av lasten q får max vara l/500. Dimensionerane lastkombination som ger störst N är å snölast är huvulast. N beräknas som en imensionerae meeltryckkraften som beslastar takstolens överramar se s , + 7,7 N = = 84.5kN n* N 43*84,5 q = kl = 0,79 4,0 kn / m överram kf 3 * l 30*4 Denna last tillkommer utöver vinlasten, vin mot gavel Övriga vinlaster Partialkoefficienter snö och vinlast γ f =1,3 Partialkoefficienter egentyng max γ g =1 Partialkoefficienter egentyng min γ g =0,85 Vinlaster q k =0,75kN/m Formfaktorer vin Tak, sug i meeltal µ s,tak =0,4 Vägg, tryck µ t =0,85 Vägg, sug µ s =0,3 Invänig sug µ inv =0,3 Ranzon µ ran =1,8 Karakteristiskt väre för vinsug q tak = µ s,tak* q k q tak =0,75*0,3=0,5kN/m Karakteristiskt väre för vinsug i ranzon q rk = µ ran * q k q tak =1,8*0,75=1,35kN/m Sneställning Lutningskoefficient α=0,005 14

25 4..5 Plåtar och fästelement Kapaciteterna för transversallast avser säkerhetsklass 1 och räknas om till säkerhetsklass. Kapaciteterna för skivverkan avser säkerhetsklass 3 och behöver ej räknas om. Sioöverlapp (borra skruv, kolstål) t nom =0,7mm, si =4,8mm, F s. Rsi =1,07kN (skjuvbrott skruv), F h. Rsi =1,07kN (hålkantsbrott i förban) Skruv till balk (kolstål) ENLIGT SKIVVERKAN AV T.HÖGLUND S.108 t 1,5t t nom =0,7mm, skruv =6,5mm, F s. Rsi =6,5kN (skjuvbrott skruv), F h. Rsi =1,kN (hålkantsbrott i förban), F t. Rsi =10,0kN (ragbrott i skruv) ENLIGT SKIVVERKAN AV T.HÖGLUND S.108 Plåt= Plannja 70 MATERIALDATA SOM REDOVISAS NEDAN ÄR HÄMTADE ENLIGT PLANNJA MATERIALBESKRIVNING OCH PROFILDATA (BILAGA 3) h w =68mm, b =188mm, b o =79mm, b u =6mm, b w =0,5( )=mm, s w = (b w + h w )=71mm f ty =350MPa, t=0,850mm Egentyng tak q egt =0,40 kn/m Upplagbre l s =0 mm Tranversallast säkerhetsklass Momentkapacitet, fält Momentkapacitet, stö M f.r =8,11/1,1(SK)=7,37kNm M s.r =8,05/1,1(SK)=7,3kNm Upplagskapacitet för l s =100mm R w.r =33,5/1,1(SK)=30,5kN/m Skivverkan säkerhetsklass 3 Skjuvbuckling av livet Skjuvbuckling av fläns Global buckling Böjning av profilhörn Upplagsreaktion, änupplag Änupplag pga. ragkraft i fästelement, V w.r =95,4kN/m V f.r =103kN/m V g.r =458kNm V r.r =15,1kN/m R v.v =1,16kN/m P c.v =134mm 15

26 4..6 Dimensionering av plåt för transversallast av snö, vinsug och egentyng Provar enkelplåt Plannja 70, t=0,85mm Egentyng plåt q egt Förutsätter lutane läng = 0,09 kn / m Dimensionerane väre för snö och egentyng q = γ * Sk *cos(19) + γ * q *cos(19) =,30 kn / m Vanlig snö och egentyng q γ Sk γ q s3 f rk g egt s = van * *cos(19) + f * egt *cos q = γ * q γ * q = 1,3*1,8*0, 75 0,85 *0, 09 = 1, 68 kn / m s1 f f egt (19) = 1,66 kn / m Dimensionerane väre för uppåtrikta vin och egentyng i ranzon 4..7 Kontroll av profil för femfacksuppläggning Spännvi l = c c = 0,6m Upplagsbre l = 0mm M 0,07 Snö fält M = q c = kn = = f. S, f. S 0, 0779* s1* ås 0, 07 0, 009 M f. R 7,37 R 1, 58 Snö näst yttersta stö R = q c = kn m = = 1, 1 1,13* s1* ås 1,58 / 0, 05 RwR. 30,5 Interaktion M ss. p ås ås s ls Ms. S R1 0, 09 1,58 = 0,1053* qs 1* cås R1 = 0,09 + 0,64 = + 0,64 = 0,05 4 M R 7,3 30,5 s s. S ss. s1 ås 1 M sr. 3, ef fält 904, sr. wr. l M 0,09 Mitt över stö M = 0,1053* q * c R = 0, 09 = = 0, ,3 Snö neböjning i ytterfack I = mm I * I + I ef stö 904mm 3 = ef fält ef stö 3 I fik = = 904 mm Enligt Plannjas materialbeskrivning och profilata (BILAGA 3) qs * cås 1,66*600 cås y = 0, 664 = 0, 664 = 11mm = 55mm 100* E* I 100* 10000*904 y enligt SBI ' s hanbok Skivverkan s.109 fik M 1, 66 0, 04 * * 0,004,3 7,3 s3 s. S Vinsug i ranzon proportionering = = q M q s1 s. R 16

27 4.3 Skivlaster av vinlast och siolast enligt Euroko Vin mot långsior Takskivan är ela i nocken, i två elar. Varera elen verkar separat och förelar halva vinlasten till långsian. Skivbre B skiv =0,5b t tak=0,5*4=1 m Pelarhöj h p =4,5 m Maximal last på en elskiva blir för fallet me leae pelare hp Q s = 0,5*0,85( μ t + μs) γ f * q k * +α * q * s b tak = 4,5 0,5*0,85( 0,85+ 0,3) 1,3*0,75* + 0,005*1,66*1=,07kNN / m Takskivan mellan linjerna A och B betraktas som ett fritt upplag hög balk på stö. Skjuvkrafterna tas av plåten och momentet M av e två yttersta åsarna i nock och takfot. Ltak 50 Upplagskraft i gavel R g = Qs =,07 = 51,8kN Q s * Ltak Normalkraft i ås Nk = 0,58 = 31,3kN 8 * bskiv Qs Ltak cbalk, ,6 Maximalt skjuvflöe Vmax = 1, 15 = 1,15 = 4,90 kn / m b 1 skiv 4.3. Vin mot gavel Vinlasten förutsättss upptas av två elskivor i varera gaveln. Delskivornas bre är /3 av byggnaens bre. 17

28 Dimensionerane skivlast Q hp h t Qsg = γ f *( μt + μinv ) qk *0,5 + hb + + q ( Eurocoe ) = 4,5 9 1,3*(0,85 + 0,3)0,75*0, ,0 = 7,8 kn / m Upplagskraft i långsiorna av last mot gavel R R k btak = 0,85* Qsg * = 0,85*7,8*1 = 79, 6kN Normalkraft i gavelbalk N N = 0,19* Q * b = 0,19*7,8* 4 = 35, 6kN gg sg tak Skjuvflöe vi långsiorna V 3 1 Vg = * * Qsg = 5,9 kn / m 4.4 Dimensionering av plåten Snittkrafter R = 1,13* q * c = 1,13*1,66*0,6 = 1,13 kn / m s s ås gg sg g Rs* ls 1,13 0, M s = 0,1053* qs * cås = 0,1053*1,66*0,6 = 1,04 knm/ m 8 8 M q c knm m f = 0,0779* s * ås = 0,0779*1,66*0,6 = 0,05 / R ( änstöreaktion) = 0,3947* q * c = 0,3947*1,66 *0,6 = 0,39 kn / m ä s ås k l skpl 4.4. Enskilt plåtfält = 1, 8m 0,5* b = 1m tak 0,5* btak 1 Skjuvflöe vi lokal buckling Vlb = Vmax = *7,80 = 5,0 kn / m l 1, 8 0,5* btak 1 Dim skivkraft Vgl = Vmax = 4,90 = 16,3 kn / m l + *3*(0,5 c ) 1,8 + *3*(0,5*0,5) skpl Lokal buckling av livet : M f Vlb Villkor : + 1,3 enligt SBI ' s hanbok Skivverkan s.94 M V f. R w. R V = 95,4 kn / m V V wr. wr. lb M M M f = 0,05 knm/ m f. R M f = 7,37 knm/ m f. R w. R ås skpl Vlb 0,05 5,0 + = + = 0,55 1,3 Ok V 7,37 95,4 18

29 Lokal buckling av fläns : M f Vlb Villkor :0,8 + 1,1 enligt SBI ' s hanbok Skivverkan s.94 M f. R Vf. R M f Vlb 0,05 5,0 0,8 + = 0,8 + = 0,51 1,1 Ok M f. R Vf. R 7, Global buckling : Villkor : VgR. Vgl enligt SBI ' s hanbok Skivverkan s.94 VgR. 458 VgR. = = = 17 kn / m Villkor :17 17,8 Ok cås 0,6 Koll OK! 4.5 Änupplag Livintryckning Säkerhetsklassen för skivverkan är ej ensamma som för transversallast. Kapaciteten R ä.r justeras ärför i interaktionsformeln. Rä Rv Villkor : + 1,05 enligt SBI ' s hanbok Skivverkan s.95 γ ns, RäR. RäR. * γ nt, 33,5 RvR. = = 30,5 kn/ m 1,1( Sk) Rv = RvV * Vmax = 1,16*7,8= 9,05 kn / m R 30,5 R = = = kn m är. Rä γ RäR. * γ nt, Koll OK! wr. 0,5* 0,5* 1, 7 / γ ns, 1, Rv 0,39 9,05 + = + = 0,74 1,05 Ok R 1, 1,7* 1,7 1,1 ns, är Böjning av profilhörn VrR. Vmax 15,1 7,8 Ok enligt SBI ' s hanbok Skivverkan s.95 Koll OK! 19

30 4.6 Mellanstö Lokal buckling av liv och livintryckning Rs Vlb Villkor :0,8 + 1,1 enligt SBI ' s hanbok Skivverkan s. 95 RwR. VwR. Rs = 1,13 kn / m RwR. = 30,5 kn / m Vlb = 5,0 kn / m VwR. = 95,4 kn / m Rs Vlb 1,13 5,0 0,8 + = 0,8 + = 0,58 1,10 Ok RwR. VwR. 30,5 95, 4 Koll OK! 4.6. Lokal buckling av liv vi skjuvkraft och moment Ms Vlb Villkor : + 1,3 enligt SBI ' s hanbok Skivverkan s.95 MsR. VwR. Ms = 1, 04 knm/ m MsR. = 7,3 knm/ m Ms Vlb 1,04 5,0 + = + = 0, 40 1,3 Ok M V 7,3 95, 4 sr. wr. 4.7 Här bör infästningarna mellan plåt & plåt och plåt & ås kontrolleras Inverkan av temperatur Villkor : FhR. Ftemp enligt SBI ' s hanbok Skivverkan s. 100 Δ t = 40 för stålplåt enligt SBI ' s hanbok Skivverkan s.56 lskpl 1800 vtemp = *0, Δ t = *0, 00001Δ= 0, 43mm = 6,3mm t = 0,755mm tskpl = mm tskpl = 3,160 t k = 1,5 t 1000N Skjuvkraft i yttersta fästelementet Ftemp = vtemp * k * * * mm mm 0, N Ftemp = 0, 43*1,5*6,3* * = 3,55kN mm mm FhR. = * FhR. _ skruv = *,01 = 4,0kN F F 4, 0 3,55 Ok hr. temp 0

31 4.8 Dimensionering av åsar Eftersom avstån et mellan hallpelare ej är fastställ så antas ett avstån på 1, m mellan essa. Lastfall : snö som huvulast Karakteristisk och vanlig snölast Sk = m* s = 0,85*,0= 1,7 kn / m o S = y* Sk = 1,7*1,3=,1kN / m Moment M = l q = = knm s _ ås -0,117* * -0,117*1, *0,60*, 1-0, 3 Normalkrafter enligt stabilisering genom skivverkan av Torsten Höglun s.36 M 0,3 N»0,58 = 0,58 =,87kN b 0,045 Vinlast lastkombination 3 Wk = μq A k W = ψwk Vägg, tryck µ = 0,85 Vägg, sug µ = 0,3 Vinlaster q = 0, 75 kn / m t s k Förutsatt att åsarerorna upptar moment som en kontinuerligt balk på fyra stö me en utbre last 4,5 Wktryck = μqk A = 0,85*0,75* 1, ( ) = 1,7 kn 4,5 Wksug = μqk A = 0,3*0,75* 1, ( ) = 0,6kN W = ψwk = 0, 5(1, 7 + 0, 6) = 0,58kN M = l q = = knm -0,117* *, 0117*0,58*1, 0,10 För moment och tryckane normalkraft gäller följane villkor σ Sy σ Sz NSc km + + 1,0 k m sätts framför et moment me lägst nyttjanegra fm fm N r m n Rc Kontroll av att åsimensionen 45x70 K4 klarar moment och normalkrafter fmk = 4MPa k = 0,75 γ =1,5 γ =1, 1

32 fmk * kr 4* 0,75 fm = = = 1MPa = 1MN/m γ * γ 1,5*1, σ σ Sy Sz m n M Sy cos19 0,*cos19 = = = 8,8kNm 6 w 3, 63*10 M Sz sin19 0, *sin19 = = = 6 1, 9 knm w 36,75*10 Åsläng beräknas vara samma som avstånet mellan takstolarna vs. 1,m fck * k r 3*0,75 f c = = = 11,5MPa = 11,5MN/m γ * γ 1,5*1, cr m b 45 i= = = 13mm 1 1 lcr 100 l= = = 9 k c =0, 31 i 13 N = f * A * k = 11,5* 45*70* 0, 31= 1130N = 11,kN rc c cr c σ Sy + k fm m n l = 1,0(knäckfall )* l = 1,0* 1, = 1,m Kontroll av villkor σ Sz NSc 8,8 1,9 1,3 + 1, 0 + 0,7 + = 0,96 1, 0 Ok fm N , Rc Lastfall å Vin är huvulast W = ψwk = 1,3(1, 7 + 0, 6) =,99kN -0,117* * -0,117*1, *3 0,51 M = l q = = knm M Sy 0,51cos19 σ Sy = = 6 w 36, 75*10 = 13,1MPa 1 ökar åsimension till 45x95 M Sz 0,51cos19 σ Sz = = 6 w 67,63*10 = 7,1MPa Karakteristisk och vanlig snölast Sk = μ* s = 0,85*,0 = 1,7kN/m o S = ψ * Sk = 1,7*0,7= 1,19 kn / m Moment M = l q =-0,1 = knm σ Sz Sz -0,117* * *1, *0, 60*1,19 0, 086 M Sz 0,1sin19 = = 6 w 3,06*10 = 1, MPa

33 Normalkrafter enligt stabilisering genom skivverkan av Torsten Höglun s.36 M 0,51 N 0,58 = 0,58 = 3,11kN b 0,095 b 45 i= = = 13mm 1 1 lcr 100 l= = = 9 k c =0, 31 i 13 N = f * A * k = 11,5* 45* 95* 0, 31= 1540N = 15,kN rc c cr c Kontroll av villkor σ Sy σ Sz NSc 1, 7,1 3,1 km + + 1,0 0,7 + + = 0,87 1,0 Ok fm fm N , Rc Väljer åsar im 45x95 liggane på flatan 3

34 5 Dimensionering av avstyvningselement till tegeltak 5. Dimensionering av parallellfackverk 5..1 Beräkning av vinlasterna enligt BKR 03 Figur 9 visar vilken area av vinlasten som påverkar takstolarnas överramar Wt = ψ * Wk Wk = μ * qk * A ψ = 0, 5 för båe tryck och sugkrafter A = arean för vinlasten som tas upp i överramarna qk = karakteristikt vären på vinens hastighetstryck μ = 0,7 μ tryck sug = 0, 6 Summering tryck och sugkrafter och iviera me längen på parallellfackverket Wt l tryck + Wt parallellfackverk sug = XkN / m överram Dimensionering av vinlasterna ψ = 0, 5 13,5*(0,5* h) 13,5*(, 5) A= = = 15,m qk( tabell me vref = 4 m / s och en höj på 9 m i terrängtyp 1) = 0,9 kn / m μ μ q tryck sug vin = 0,7 = 0, 6 0,5*0,7*0,9*15,+ 0,5*0,6*0,9*15, = = 0, 6 kn / m 1,8 4

35 5.. Dimensionering av parallellfackverk enligt Euroko 5 kap Villkor : Parallellfackverken ihop skall klara en större last per meter än q q = kl k f,3 l är 1 kl = min 15 l N = imensionerane meeltryckkraft i byggnasel f,3 nn l = spännvi i meter k f,3 = moifikationfaktor som rekomeneras väret 30 enligt Eurocoe 5 n = antal tryckta byggnaselar i fackverkssystemet Dimensionering av parallellfackverk 15 kl = = 0, N = = 97kN vären för tryckkrafterna hämtas från bilagorna s.53 och motsvarar meeltryckkraften på överramarna. l = 4meter k = 30 n = 43 st takstolar inom fackverkssystemet nn 43*97 q = kl = 0,79 = 4,58 kn / m parallellfackverk k l 30*4 f, Summering av vinlast och siostagningskrafter enligt Euroko 5 Ation av vinlast och siostagningskraft 4,58 + 0,6 = 4,84 kn / m överram Dimensionering av parallellfackverken för enna last, vs om vi väljer att sätta in 5 st parallellfackverk 4,84 = 1, 1 kn / m och parallellfackverk 4 Figur 10 visar et imensionerane parallellfackverket som vi vale me tillhörane laster, övre väret (73) yttre laster och unre väret (64) är egentyngen. Enhet är N/m. 5

36 5.3 Dimensionering av vinragban Använer BMF vinavstyvningssystem 40/60 Figur 11 visar hur vinragbanen sitter i förhållane till parallellfackverk och mellan takfot och nock. Laster som belastar banen är e som beräknaes för parallellfackverken, vs. 1,1kN/m. Dimensionering av vinragban Dragkrafter som förelas per ban och sia är : 1,1* lparallellfackverk 1,1* 1,8 = =7,74kN Antal ban per parallellfackverk Eftersom et är två sior så ubblas kraften q q =7,74* = 15,5kN Eftersom vinragbanen inte ligger vinkelrät så reuceras banet möjlighet att uppta ragkrafter proportionerliget mot vinkeln. F för vinragban 40* 3,0 är 0,45kN som å skall förankras me 18st ankarspik 4 i lasttyp B Sträckan som vinragbanet har är 17367mm och liggane kateter har en sträcka på 11846mm arccos = 47 vinragbanets imensionerane kraft reuceras me cos ,45cos47 = 13,95kN Villkor : q q = 7,74* = 15,5kN F = 0,45cos47 = 13,95kN Ej OK! F Väljer vinragban 80*,0 F för vinragban 80*,0 är 7,3kN som å skall förankras me 4st ankarspik 4 i lasttyp B 7,3cos47 = 18,6kN Villkor : q F q = 7,74* = 15,5kN F = 7,3cos47 = 18,6kN OK! Väljer vinragban 80*,0 me förankring 4st ankarspik i varje äne i änbeslag G60 6

37 5.4 Dimensionering av kortlingar Figur 1 beskriver hur krafter som påverkar e två kortlingsraerna vi takfoten och nocken. Kortlingarna har till uppgift att hålla emot vinragbanens krafter så att inte systemet av takstolar, parallellfackverk och vinragban ska vippa. Tryckkraften N som förelas per korlingsra är : 1,1* lparallellfackverk 1,1* 1,8 N = = =7,74kN halva ytan per kortlingsra Provar kortling me imension 45x70 K4 för normalkraften 7,74kN Kortlingsläng beräknas vara samma som avstånet mellan takstolarna vs. 1155mm fck * k r 3*0,75 f c = = = 11,5MPa = 11,5MN/m γm* γn 1,5*1, l cr = 1,0(knäckfall )* l = 1,0* 1, = 1,m b 45 i= = =13mm 1 1 lcr 1155 l = = = 96 k c = 0,30 enligt Dimensionering av träkonstruktioner s.3 i 13 N rc = f c * A cr * k c = 11,5* 45*70* 0,30 = 10867N = 10,9kN Villkor : Nrc N 10,9kN 7,74kN OK! Kortlingsraen som ligger i mitten upptar större krafter eftersom et kan jämnföras me mittenstöet på en kontinuerlig balk på tre stö. 1,8 Vilket ger normalkraften 1,5* 1,1* = 9,68kN enligt Byggformler och tabeller s.4 Nrc N 10,9kN 9,68kN OK! Väljer kortlingraer me imension 45x70 K4 7

38 5.5 Dimensionering av åsar Eftersom avstånet mellan hallpelare ej är fastställ så antas ett avstån på 1, m mellan essa. Lastfall : snö som huvulast Karakteristisk och vanlig snölast Sk = μ* s = 0,85*,0 = 1,7kN/m o S = ψ * Sk = 1,7*1,3 =, 1kN / m Moment M s_ås = -0,117* l * q = -0,117* 1, * 0,37*,1= -0,13kNm Normalkrafter enligt Euroko 5 Varje siostagningspunkt måste kunna överföra en stabiliserane kraften F N för virke k f,1 F = N för limträ och LVL k f, k = moifikationsfaktor som rekomeneras väret 50 enligt Eurocoe 5 f,1 k = moifikationsfaktor som rekomeneras väret 80 enligt Eurocoe 5 F f, N 97 = = = 1, 94 kn k 50 f,1 Vinlast lastkombination 3 Wk = μq A k W = ψwk Vägg, tryck µ = 0,85 Vägg, sug µ = 0,3 Vinlaster q = 0, 75 kn / m t s k Förutsätter att åsarerna upptar moment som en kontinuerligt balk på fyra stö me en utbre last 4,5 Wktryck = μqk A = 0,85*0, 75* 1,( ) = 1,7 kn 4,5 Wksug = μqk A = 0,3*0,75* 1, ( ) = 0,6kN W = ψwk = 0, 5(1, 7 + 0, 6) = 0,58 kn / m M = -0,117* l * q = 0,117* 1, * 0,58 = -0,10kNm k m För moment och tryckane normalkraft gäller följane villkor σ Sy σ Sz NSc + + 1, 0 k m sätts framför et moment me lägst nyttjaegra fm fm N Rc 8

39 Kontrollerar åsimensionen 45x95 K4 klarar moment och normalkrafter fmk = 4MPa k = 0,75 γ r m n fmk * kr 4*0,75 fm = = = 1 MPa = 1 MN / m γ * γ 1,5*1, Sy Sz =1,5 γ =1, σ σ m n M Sy cos19 0,13cos19 = = 6 w 3, 06*10 = 3,8MPa M Sz sin19 0,13sin19 = = 6 w 67, 69*10 = 0,6MPa Åsläng beräknas vara samma som avstånet mellan takstolarna vs. 1,m fck * k r 3*0,75 f c = = = 11,5MPa = 11,5MN/m γ * γ 1,5*1, cr m n l = 1,0(knäckfall )* l = 1,0* 1, = 1,m b 45 i= = = 13mm 1 1 lc r 100 l= = = 9 k c =0, 31 i 13 N = f * A * k = 11,5* 45* 95* 0, 31= 1540N = 15, kn rc c cr c Kontroll av villkor σ σ N 3,8 0, 6 1,9 + k + 1,0 + 0,7 + = 0,48 1,0 Ok fm fm N , Sy Sz Sc m Rc Lastfall å Vin är huvulast W = ψwk = 1,3(1, 7 + 0, 6) =, 99 kn / m M = l q = = knm σ Sz 0,117* * -0,117*1, *3-0,51 M Sz 0,51cos19 = = = 7,1MPa -6 w 67, 69*10 9

40 Karakteristisk och vanlig snölast Sk = μ* s = 0,85*,0 = 1,7 kn / m o S = ψ * Sk = 1,7*0,7= 1,19 kn / m Moment M = l q knm s_ås -0,117* * = -0,117*1, *0,37*1,19 = 0, 074 M Sz sin19 0,07sin19 σ Sz = = = 0,8MPa 6 w 3, 06*10 Normalkrafter enligt Euroko 5 F N 97 = = = 1, 94 kn k 50 f,1 b 45 i= = = 13mm 1 1 lcr 100 l= = = 9 k c =0, 31 i 13 N = f * A * k = 11,5* 45*95*0,31 = 1540N = 15, kn rc c cr c Kontroll av villkor σ Sy σ Sz NSc 0,8 7,1 1,9 km + + 1,0 0,7 + + = 0,76 1,0 Ok fm fm N , Rc Väljer åsar im 45x95 liggane på flatan 30

41 6 Dimensionering av avstyvningselement till papptak 6. Dimensionering av parallellfackverk 6..1 Beräkning av vinlasterna enligt BKR 03 Figur 13 visar vilken area av vinlasten som påverkar takstolarnas överramar Wt = ψ * Wk Wk = μ * qk * A ψ = 0, 5 för båe tryck och sugkrafter A = arean för vinlasten som tas upp i överramarna qk = karakteristikt vären på vinens hastighetstryck μ = 0,7 μ tryck sug = 0, 6 Summering tryck och sugkrafter och iviera me längen på parallellfackverket Wt l tryck + Wt parallellfackverk sug = XkN / m överram Dimensionering av vinlasterna, vanligt lastväre ψ = 0, 5 13,5*(0,5* h) 13,5*(, 5) A= = = 15,m qk( tabell me Vref = 4 m / s och en höj på 9 m i terrängtyp 1) = 0,9 kn / m μ μ q tryck sug vin = 0,7 = 0, 6 0,5*0,7*0,9*15, + 0,5*0, 6*0,9*15, = = 0, 6 kn / m 1,8 31

42 6.. Dimensionering av parallellfackverk enligt Euroko 5 kap Villkor : Parallellfackverken ihop skall klara en större last per meter än q q = kl k f,3 l är 1 kl = min 15 l N = imensionerane meeltryckkraft i byggnasel f,3 nn l = spännvi i meter k f,3 = moifikationfaktor som rekomeneras väret 30 enligt Eurocoe 5 n = antal tryckta byggnaselar i fackverkssystemet Dimensionering av parallellfackverk 15 kl = = 0, N = = 89kN vären för tryckkrafterna hämtas från bilagorna s.58 och motsvarar meeltryckkraften på överramarna. l = 4meter k = 30 n = 43 st takstolar inom fackverkssystemet nn 43*89 q = kl = 0,79 = 4,0 kn / m parallellfackverk k l 30*4 f, Summering av vinlast och siostagningskrafter enligt Euroko 5 Aition av vinlast och siostagningskraft 4, 0 + 0, 6 = 4, 46 kn / m överram Dimensioneing av parallellfackverken för enna last, vs om vi väljer att sätta in 5 st parallellfackverk 4, 46 = 1,1 kn / m och parallellfackverk 4 Figur 14 visar et imensionerane parallellfackverket som vi vale me tillhörane laster, övre väret (73) yttre laster och unre väret (64) är egentyngen. Enhet är N/m. 3

43 6.3 Dimensionering av vinragban Använer BMF vinavstyvningssystem 40/60 Figur 15 visar hur vinragbanen sitter i förhållane till parallellfackverk och mellan takfot och nock. Laster som belastar banen är e som beräknaes för parallellfackverken, vs. 1,1kN/m. Dimensionering av vinragban Dragkrafter som förelas per ban och sia är : 1,1* lparallellfackverk 1,1* 1,8 = = 7,17kN Antal ban per parallellfackverk Eftersom et är två sior så ubblas kraften q q =7,17* = 14,3kN Eftersom vinragbanen inte ligger vinkelrät så reuceras banet möjlighet att uppta ragkrafter proportionerliget mot vinkeln. Väljer vinragban 80*,0 F för vinragban 80*,0 är 7,3kN som å skall förankras me 4st ankarspik 4 i lasttyp B Sträckan som vinragbanet har är 17367mm och liggane kateter har en sträcka på 11846mm arccos = 47 vinragbanets imensionerane kraft reuceras me cos ,3cos47 = 18,6kN Villkor : q F q =7,17* = 14,3kN F = 7,3cos47 = 18,6kN OK! Väljer vinragban 80*,0 me förankring 4st ankarspik i varje äne i änbeslag G60 33

44 6.4 Dimensionering av kortlingar Figur 16 beskriver hur krafter som påverkar e två kortlingsraerna vi takfoten och nocken. Kortlingarna har till uppgift att hålla emot vinragbanens krafter så att inte systemet av takstolar, parallellfackverk och vinragban vippar. Tryckkrafter N som förelas per korlingsra är : 1,1* lparallellfackverk 1,1* 1,8 N = = =7,17kN halva ytan per kortlingsra Provar kortling me imension 45x70 K4 för normalkraften 7,17kN Kortlingsläng beräknas vara samma som avstånet mellan takstolarna vs. 1155mm fck * k r 3*0,75 f c = = = 11,5MPa = 11,5MN/m γm* γn 1,5*1, l cr = 1,0(knäckfall )* l = 1,0* 1, = 1,m b 45 i = = = 13mm 1 1 lcr 1155 l = = = 96 k c = 0,30 enligt Dimensionering av träkonstruktioner s.3 i 13 N rc = f c * A cr * k c = 11,5* 45*70* 0,30 = 10867N = 10,9kN Villkor : Nrc N 10,9kN 7,17kN OK! Kortlingsraen som ligger i mitten upptar större krafter eftersom et kan jämnföras me mittenstöet på en kontinuerlig balk på tre stö. 1,8 Vilket ger normalkraften 1,5* 1,1* = 8,96kN enligt byggformler och tabeller s.4 Nrc N 10,9kN 8,96kN OK! Väljer kortlingraer me imension 45x70 K4 34

45 6.5 Dimensionering av tak av råspont motsvarane åsar Eftersom avstånet mellan hallpelare ej är fastställ så antas ett avstån på 1, m mellan essa. Råsponten har en imension av 8x95 som motsvarars en ås me imension 8x500 på s = 500mm Lastfall : snö som huvulast Karakteristisk och vanlig snölast Sk = μ* s = 0,85*,0 = 1,7kN/m o S = ψ * Sk = 1,7* 1,3=,1kN/m Moment M s_ås = -0,117* l * q = -0,117* 1, * 0,5*,1= -0,19kNm Normalkrafter enligt Euroko 5 Varje siostagningspunkt måste kunna överföra en stabiliserane kraften F N för virke k f,1 F = N för limträ och LVL k f, k = moifikationsfaktor som rekomeneras väret 50 enligt Eurocoe 5 k F f,1 f, = moifikationsfaktor som rekomeneras väret 80 enligt Eurocoe 5 N 89 = 1,78kN k 50 = = f,1 Vinlast lastkombination 3 Wk = μq A k W = ψwk Vägg, tryck µ = 0,85 Vägg, sug µ = 0,3 Vinlaster q = 0,75kN / m t s k Förutsätter att åsarerna upptar moment som en kontinuerligt balk på fyra stö me en utbre last 4,5 Wktryck = μqk A = 0,85*0,75* 1, ( ) = 1,7 kn 4,5 Wksug = μqk A = 0,3*0,75* 1, ( ) = 0,6kN W = ψwk = 0, 5(1, 7 + 0, 6) = 0,58 kn / m M = -0,117* l * q = -0,11 7* 1, * 0,58 = -0,10kNm För moment och tryckane normalkraft gäller följane villkor σ Sy σ Sz NSc km + + 1,0 k m sätts framför et moment me lägst nyttjaegra fm fm N Rc 35

46 Kontrollerar "åsimensionen" 8x500 K1 klarar moment och normalkrafter fmk = 1MPa k = 0,75 γ r m n =1,5 γ =1, fmk * kr 1* 0,75 fm = = = 6MPa = 6MN/m γ * γ 1,5*1, m n bh 500* 8 5 wz = = = 6,5* hb 8*500 4 wy = = = 11,7* M Sy cos19 0,19 cos19 σ Sy = = =,8MPa 5 w 6,5*10 σ Sz z M Sz sin19 0,19sin19 = = = 0,05MPa 4 w 11,7*10 y Åsläng beräknas vara samma som avstånet mellan takstolarna vs. 1,m fck * k r 1*0,75 f c = = = 6MPa = 6MN/m γ * γ 1,5*1, cr m n l =1,0(knäckfall )* l = 1,0* 1, = 1,m b 8 i= = = 8,1mm 1 1 lcr 100 l= = = 148 k c = 0,13 i 8,1 N = f * A *k = 6* 8* 500* 0,13= 1090N= 10,9kN rc c cr c Kontroll av villkor σ σ N,8 0,1 1,8 + k + 1,0 + 0,7 + = 0,64 1,0 Ok fm fm N ,9 Sy Sz Sc m Rc Lastfall å Vin är huvulast W = ψwk = 1,3(1, 7 + 0, 6) =,99 kn / m M = -0,117* l * q = -0,117* 1, * 3= -0, 51kNm σ Sz M Sz 0,51cos19 = = = 0, 4MPa 4 w 11,7*10 36

47 Karakteristisk och vanlig snölast Sk = μ* s = 0,85*,0 = 1,7kN/m o S = ψ * Sk = 1,7*0,7= 1,19 kn / m Moment M s_ås = -0,100* l * q = -0,1* 1,* 0,37* 1,19 = -0,053kNm M Sycos19 0,10cos19 σ Sy = = = 1,5MPa -5 w 6,5*10 Normalkrafter enligt Euroko 5 N 89 F = = = 1,78kN kf,1 50 b 8 i = = = 8,1mm 1 1 lcr 100 l= = =148 k c =0,13 i 8,1 N rc = f c * A cr * k c = 6* 8* 500* 0,13 = 1090N = 10,9kN Kontroll av villkor σ Sy σ Sz NSc 0,4 1,5 1,8 k m + + 1,0 0,7 + + = 0,46 1,0 Ok M Ry M Rz NRc ,9 Väljer råsponthöj 8mm. 37

48 7 Resultat Alla beräkningar reovisas i kapitel Siostagning av takstolar me hjälp av skivverkan från takplåt 7..1 Val av takplåt Efter imensionering av en korrugerae takplåten, vales Plannjas korrugerae takplåt Plannja 70. Reovisning av plåtens profilata, egenskaper och imensionerae beräkningar, som visar att val plåt klarar att uppta moment och skjuvkrafter, finns i kapitel Val av system för tegeltak Resultatet av imensioneringen utav stommen för stabiliseringssystemet visar att takkonstruktionen klarar e siokrafter som en utsätts för. Val av konstruktionselement per takhalva reovisas nean. Takstolarna är imensionerae enbart för vertikala laster och måste siostabiliseras. Stabilisering sker me ett system av parallellfackverk. Dessa ligger på ett maximalt avstån av tio fack mellan varanra. Eftersom två av parallellfackverken ligger i varera gaveln och sålees tar upp ungefär halva lasten mot e övriga, meför etta att fem parallellfackverk tar upp laster motsvarane fyra stycken. Parallellfackverken är imensionerae efter ovanståene princip. Placering av parallellfackverk reovisas i takplanen på sian 39 (se figur 17). Vinragbanen är hämtae från BMF vinavstyvningsystem 40/60 och imensioneras för e ragkrafter som åsarna överför till parallellfackverken. Eftersom vinragbanen ligger som ett kryss mellan två parallellfackverk reuceras eras förmåga att uppta ragkrafter proportionerligt mot vinkeln som störst var 47. Detta meför att själva ragbanet enast klarar ragkrafterna om imensionen 80x mm utnyttjas. Vinragbanens kapacitet vi vinkeln 47 klarar en ragkraft på 18,6kN. Den pårivane kraften är 15,5kN. Kortlingar imensioneras för tryckkraften som motsvarar vinragbanens ragkrafter, vs. 7,74kN. Totalt är et tre kortlingsraer som är placerae per takhalva, vilka ligger vi takfoten, vi nocken och lite ovanför mitten av parallellfackverket. Kortlingarna har en läng på mm och anses vara leat infästa mellan takstolarna. Vi hammarbanet infästs kortlingarna els mot takfotens sia els mot hammarban me vinkelbeslag. Vinkelbeslag och spikantal imensioneras inte i etta examensarbete. Den mittersta kortlingsraen är imensionera efter resonemanget att kortlingen motsvarar mittstöet för en kontinuerlig balk me tre stö, som utsätts för en jämt förela siotryckkraft. Viare motsvarar en mellersta kortlingsraen et mittersta upplaget på en fiktivt kontinuerliga balken. Nu är etta resonemang inte helt sant eftersom en mittersta kortlingsraen är lite förskjuten. Me en förskjutning minskar lasten på mellersta upplaget och överför mer last till ett av änstöen. Det förutsätter följaktligen å att en mellersta kortlingsraen klarar utsatt last. Trots att virkesimension 45x70 mm klarar tryckkrafterna, väljs en betyligt större imension på kortlingarna. Det beror på att vi monteringen av parallellfackverken så brukar essa vila på kortlingarna. Viktigt är även att höjen på kortlingen överstiger höjen för över och unerramens neutrala lager så vippning förhinras. 38

49 Åsarna utsätts för båe momentpåverkan från vin och snö, men även tryckkrafter i form av överramarnas sioknäckning. Åsarna anses vara en kontinuerlig balk på fyra stö och imensioneras efter en principen. Eftersom åsarna ligger me en momentsvaga sian neåt räcker inte en traitionella imensionen 45x70 utan 45x95 blev imensionerane. Beräkningarna reovisas i kapitel 5. Figur 17 Visar placering av parallellfackverken i takplanen, observera å att vinragbanen skall ligga i kryss över hela takplanen Val av system för papptak Principen för parallellfackverk, kortlingar och vinragban är ensamma som för tegeltaket och för reovisning så hänvisas läsaren till kapitel 7... Beräkningar av essa reovisas i kapitel 6. Råspont kan inte tillgooräknas någon skivverkan me säkerhet och anses ärför helt sakna skivverkan. Anleningen att skivverkan inte kan tillgooräknas beror på att råspontens sponters möjlighet att röra på sig inte kan försummas. Råsponten anses i etta fall vara åsar som ligger på ett s avstån av 500 mm me imensionen 8x500. Enligt etta resonemang så har råsponten imensionerats för en momentpåverkan som vin och snölast ger. Råsponten har även imensionerats för tryckkrafterna som uppstår när takstolarnas tryckta överramar vill knäcka ut i sile. Siokraften från överramarna tas upp av råsponten som å överför lasterna till parallellfackverken som i sin tur för ne lasterna via takstolar och pelare eller vinragban till grun. 39

50 Figur 18 visar hur parallellfackverk och vinragban ligger vi takfot 40

51 8 Analys och iskussion 8. Analys av skivverkan me Plannjas trapetskorrugerae plåt på åsar Även om alla möjliga scenarion beaktas och sålees imensionerats är risken stor att något försummas vi montering av en trapetskorrugerae plåten. Det är en el kritiska ytor som bör kontrolleras extra noga för att säkerställa skivverkan. Dessa är infästningar mellan plåt och ås me ett avstån på /3 av takets bre från gavlarna sett. Inom etta områe förutsätts att siolasterna upptas av skivverkan från plåten me samverkan från åsarna. Infästning mellan plåt och skjuvöverföringsplåtar är viktig för att ge plåten möjlighet att förela skjuvkrafterna från en plåt till nästa plåt och på så sätt förela siokrafterna över hela skivan. Detta gäller även å temperaturskillnaer mellan yttertak och grun är stora. Viktig är också infästningen. I e fall infästningen försummas kan et meföra skjuvbrott på anra elar av plåten, vilket meför minska skivverkan. Skarvar mellan plåtskivorna bör kontrolleras så att essa har rätt antal fästelement (skruvar). Om et saknas fästelement i plåten eller om e är felplacerae så kommer et uppstå skjuvbrott i fästelementen vilket meför minska skivverkan. Den största uppenbara risken vi oisolerae hallbyggnaer är temperaturskillnaer. När temperaturskillnaen blir stor, så vill plåten röra på sig. I såant fall måste plåten få möjlighet till rörelse eftersom et annars kan uppstå skjuvbrott i plåten. Me skjuvöverföringsplåtar och nitar som meger rörelse löses etta, tyvärr me negativ effekt på skivverkan. Dimensioneringen av takplåten är utför me enbart en källa som referens, vilket kan meföra att någon viktig el i et komplexa ämnet skivverkan å inte uppmärksammas. Det kan tilläggas att tryckta källor som täcker ämnet skivverkan är få, ärav enast en referens. 8.3 Analys av stabiliseringssystem för täckskikten tegel och papp Precis som vi monteringen av takplåten, är monteringen ett kritiskt moment vilket irekt styr om systemet skall fungera tillfresställane. Vi monteringar av liknane system av avstyvning för Lilbutikernas takstolar finns en monteringsplan, som beskriver hur och i vilken orning stabiliseringssystemet skall monteras. Enligt monteringsplanen börjar monteringen me att två takstolar spikas ihop me parallellfackverket vi överramarna och unerramarna fixeras me strävor. Konstruktionen lyfts upp på hammarbanen, och eftersom takstolarna är fixerae i lo me parallellfackverket på marken fungerar essa som referens till e lösa takstolarna. Takstolarna fästs vi takfot mot hammarban me byggvinklar els för att få rätt avstån mellan stolarna, els för att hålla kvar taket om et utsätts för lyftkrafter av vin. Det viktigaste är efinitivt att takstolarna är monterae helt i lo eftersom initialkrokighet kan lea till vippning av en takstol som i värsta fall kan lea till att hela takkonstruktionen kollapsar. Takstolarna, me en högsta höj på 4,5 meter, är veka innan e har kommit på plats. Takstolarna kan först ses stabila å e fästs vi takfötterna och är siostagae me åsar över hela överramarna. 41

52 Även om stabiliseringssystemets stomme (parallellfackverk, vinragban, kortlingar och åsar eller råspont) är imensionera, så är en konstruktion alrig starkare än ess svagaste länk. Alla infästningar och infästningsetaljer(spik och vinkelbeslag) skall imensioneras innan systemet är komplett. Dimensionering av infästningar och infästningsetaljer är något som inte omfattas av examensarbetets syfte. I bilaga 11 finns en principlösning för hur Lil butikerna har löst etta. 8.4 Hur väl beprövat är etta system? Uner år 003 upptäcktes att ett flertal av e uppföra Lil butikerna visae olika former av eformation, vissa butiker visae sioknäckning mean några visae begynnane vippning 14. De butiker som visae eformation rätaes upp och siostagaes me limträ istället för parallellfackverk. För att göra takkonstruktionen styvare så monteraes kortlingar på unersian av överramarna och takstolens tryckta strävor siostagaes. Deformerae butikers takkonstruktion siostagaes och ett nytt system av parallellfackverk införes vi uppförane av nyetablerae butiker. De nya Lil butikernas takkonstruktioner har hittills ännu inte visat någon eformation. Efter 003 har Sverige haft en orentlig vinter(006) och två stormar (Gurun år 005 och Pär år 006). Utifrån en klimatpåverkan som har påverkat Lil butikernas takkonstruktioner efter år 003 som referens, så vihålls stabiliseringssystemet som beprövat. 8.5 Diskussion Uner hela tien som examensarbetet har bearbetats så har olika personer me olika expertisområen råfrågats. Beträffane takplåtens egenskaper har personal på Plannja tillfrågats. I ämnet skivverkan har litteratur från SBI genomarbetas flertal gånger. Va gäller frågor om Euroko har Bo Källsner råfrågats om siostagning, lastberäkningar mm. Allt annat rörane projektet har iskuterats me examinator Mårten Johansson på LiU samt me hanleare på Derome Träteknik Jan Larsson. Det mesta inom områet siostagning av takstolar me stora spännvier har uppmärksammats och iskuterats. Resultatet av etta examensarbete grunas på erhållna kunskaper inom ämnena siostagning och skivverkan för takstolar me stora spännvier. 14 Bygg & Teknik Nr.4 Maj 005 s och Bygg & Teknik Nr.4 Maj 006 s

53 Referenser Litteratur Bygg & Teknik Nr.4 Maj 005 s ISSN X Bygg & Teknik Nr.4 Maj 006 s.1 17 ISSN X Stabilisering genom skivverkan, T Höglun 000 ISBN Eurocoe 5: Design of timber structures Part 1:1 ICS Byggformler och tabeller, Paul Johannesson Bengt Vretbla ISBN Trä konstruktioner, Börje Rehnström ISBN BMF Bygningsbeslag A/S, Prouktkatalog BMF BKR 03, Boverket ISBN Internet

54 Bilaga 1 Geometri av takstol för plåttaket 44

55 Bilaga Visar krafterna som påverkar takstolen vi snölast som huvulast och yttäckskiktet är av plåt 45

56 Bilaga 3 Reovisar egenskaperna för Plannjas trapetskorrugerae takplåt 46

57 47

58 48