4 Projekt Tre Toppar - ändamål och projektbeskrivning

Transkript

1 4 Projekt Tre Toppar - ändamål och projektbeskrivning Följande kapitel beskriver projektet Tre Toppar, dess ändamål och dess koppling till regionens utveckling. Kapitlet innehåller också en redovisning av vilka alternativ som övervägts. Avslutningsvis redovisas samrådsprocessen och de juridiska prövningar som krävs för ett genomförande av projektet. 4.1 Ändamål Projekt Tre Toppar har följande ändamål: Tre Toppar ska för överskådlig framtid stödja utvecklingen av en väl fungerande lokal arbetsmarknad, service och välfärd samt ett attraktivt naturnära boende i nordvästra Dalarnas glesbygd. Ändamålet kan uppfyllas genom att utveckla nya verksamheter med utgångspunkt från den turistiska kompetens och infrastruktur som är uppbyggd vid de största vintersportanläggningarna i området. I kombination med fjällens topografi och naturvärden innebär detta att upplevelser som idag inte finns i regionen kan erbjudas till en stor och mycket bred besökarkrets genom åretrunt-aktiviteter i storslagen kalfjällsmiljö med fjället Städjan som central attraktion. Detta ger samlat ett underlag för en långsiktigt hållbar utveckling i en glesbygdsregion. Tre Toppar främjar på olika sätt flera samhällsnyttor och mål. Huvudsakligen avser det följande frågeställningar inom de tre olika plattformarna för en långsiktigt hållbar utveckling: Hälsa och sociala förhållanden Projektet bygger på och förstärker kompetens som finns i närområdet. Projektet kan vända den negativa befolkningsutvecklingen. Projektet ger möjlighet till utbyggnad av serviceutbudet i lokalsamhällena. Projektet stärker den sociala funktionen i regionen genom fler arbetstillfällen för alla grupper. Projektet har särskilt fokus på ungdomar och kvinnor, som generellt har bristfällig arbetsmarknad i perifera regioner. Projektet bidrar således till att uppnå en mer jämn befolkningssammansättning. Projektet bidrar till ett bredare utbud av arbetsplatser och boendemiljöer även i ett nationellt perspektiv, vilket leder till ökad valfrihet. Projektet möjliggör att hotade kulturmiljöer får ny livskraft och kan vidmakthållas även för framtida generationer. Projektet innebär ett utvecklat samarbete med ett stort antal lokala intressenter, företag och organisationer. Projektet kan möjliggöra en lokal förvaltning av områdets skyddade natur och kunskapsförmedling om de värden som finns i området. Projektet bidrar till målen om människors hälsa. Projektets koppling till Friluftsfrämjandet säkerställer en hög ambition i det pedagogiska uppdraget att förmedla friluftsliv och naturintresse till de turister som besöker anläggningen. Miljöförhållanden Projektet ska utgöra ett näst intill reversibelt nyttjande av ett mycket värdefullt naturområde. Projektet ska utvecklas och bedrivas med särskilt stor hänsyn till natur- och kulturvärdena. Projektet bygger på ny teknik för vinter- och sommarsportanläggning i känslig naturmiljö och tar på sig uppgiften att vara ett pilotprojekt. Projektet bygger på att förmedla kunskap om och förståelse för naturvärdena. Det är en viktig del av de upplevelser som projektet vill skapa. Ekonomiska förhållanden Projektet kommer att stärka en sårbar region. Projektet bidrar till ett förbättrat tillvaratagande av befintliga samhällsinvesteringar. Projektets infrastrukturella utgångspunkter är två befintliga vintersportanläggningar med väl utvecklad funktion och marknad, som nyttiggörs långsiktigt i stället för att avvecklas. Projektet innebär stärkt företagsamhet och ett utvecklat entreprenörskap, med ett utvecklat företagssamarbete, och dessutom ökad tillämpning av ny kunskap och teknik. Projektet stärker den nationella handelsbalansen, som idag karakteriseras av negativ handelsbalans för turismnäringen. Regionförstoring uppnås genom en mer samlad arbetsmarknadsregion för Särna - Idre - Grövelsjön. Förstorad och mer differentierad arbetsmarknad tillsammans med attraktiva vinter- och sommaraktiviteter stärker den lokala dynamiken. 4 PROJEKT TRE TOPPAR - ÄNDAMÅL OCH PROJEKTBESKRIVNING Andra samhällsmål Projekt Tre Toppar tar stöd i mål både i den Regionalpolitiska propositionen (SOU 2000:87) och i Tillväxtprogrammet - ett levande program för långsiktigt hållbar tillväxt i Dalarna Riksdagens mål om folkhälsa antogs i april 2003 och innehåller målområdet Ökad fysisk aktivitet. Vintersport och sommarturism i fjällmiljö innebär fysisk aktivitet och rörelseglädje. För många svenskar är en vinter- eller sommarvecka i fjällen den viktigaste fysiska aktiviteten under året och därmed det som motiverar till träning och rörelse under andra delar av året. Tre Toppar är ett projekt för ökad rörelseglädje och bedöms medverka till att öka antalet svenska skidåkare och fjällsemestrare. Genom lokal förvaltning av naturreservatet (se förslag i kap 14) kan projekt Tre Toppar också tillgodose flera mål i regeringens naturvårdspolitik: Friluftslivet och människors naturupplevelser lyfts fram som en viktig grund för naturvårdspolitiken. Regeringen lyfter fram att områden som skyddas också måste förvaltas och göras mer tillgängliga. Det ska finnas information, guidade turer, parkeringsplatser med mera. Grundsynen är att områden som skyddas är till för både naturens egna invånare och för alla medborgare. Devisen är värna vårda visa. Projekt Tre Toppar tar också stöd i det arbete som förs inom Region Dalarnas projekt Bilden av Dalarna. Projekt Tre Toppar kommer att stärka en sårbar region. Ortens skola är en av de viktigaste förutsättningarna för en levande landsbygd. Tre Toppar innebär bättre förutsättningar att bibehålla Särna och Idre skolor 31

2 4.2 Projektets historik Fjälldeklarationen Under början av 1990-talet pågick arbetet med Älvdalens kommuns översiktplan. Det fanns flera olösta markanvändningskonflikter i kommunens fjällvärld, bl.a. frågorna om bildande av fyra nya naturreservat och rennäringens betesmarker. Andra aspekter av betydelse för en samlad syn på markanvändningen var planerna att använda den i naturreservat skyddade Hemmeråsen för utbyggnad av en fjällanläggning, och Fjätervålens planerade utbyggnad av skidanläggningen inom naturreservatet Städjan - Nipfjället. Fjällvärldens stora betydelse för såväl naturvård, friluftsliv, turism meter Figur 4.1. Den s.k. Fjälldeklarationen från 1993 innebar bl.a. ändrade gränser för Städjan - Nipfjällets naturreservat. De delar som undantogs från reservatsskyddet av hänsyn till planerad fjällanläggning på Hemmeråsen samt utvecklingen av Idre Fjäll är markerade med rött Nipfjällets naturreservat bl.a. vid Fjätervålen. Mildare regler för uppförande av renskötselanläggning inom naturreservatet. Fastställande av fyra naturreservat, bl.a. Städjan - Nipfjället. Förberedelser för Fulufjällets nationalpark i arbetsgrupp med kommunen. Fulufjället undantas från renbete. Utökade åretruntmarker för Idre Sameby på statens marker. Hänsyn till de anläggningar och verksamheter som Idre Fjäll disponerar och driver inom Städjan - Nipfjällets naturreservat. Reservbete vintertid för renar på statens marker vid Bunkris. För vintersportanläggningarna Idre Fjäll och Fjätervålen innebar således Fjälldeklarationen att möjligheterna till fortsatt utveckling stärktes. För Fjätervålen var dessa fördelar påtagliga då de innebar förändringar i naturreservatets föreskrifter. För Idre Fjäll handlade möjligheterna främst om samspel med den planerade anläggningen på Hemmeråsen. Tre toppar - den första idén I mitten av 1990-talet upplevde ortsbor och företagare i Särna-Idre- Grövelsjöområdet att områdets utveckling hade avstannat. Det stod och stampade. I en gemensam kraftsamling presenterades olika tänkbara idéer och utvecklingsförslag. Engagemanget var påtagligt och ledde fram till 17 olika delprojekt som bedömdes så intressanta för områdets framtid att de behövde utvecklas vidare. Syftet var att med gemensamma krafter utveckla turistnäringen i området genom stöd och samordning, attitydpåverkan, samarbete mellan företag, affärsutveckling mm. Delprojekten samlades under namnet Drömmen om Framtiden. Utvecklingsarbetet rönte stort intresse och blev ett bevis för en av de viktigaste förutsättningarna för lokal utveckling i glesbygd, nämligen tron på framtiden. De 17 delprojekten spände över ett brett fält, från mat och dryck, miljö, transporter, Idre sameby, fiske till upplevelseturism och träningsmöjligheter. Ett av delprojekten var Idre Tre Toppar som senare blev till ett fristående projekt om en ny alpin anläggning på och i anslutning till Städjan. Planerna presenterades vintern 1998 och debatten polariserades i för / emot. Det fanns två huvudorsaker till att bygden delades i två läger; dels otydlighet i presentationen av förslagets utformning, dels att idéägaren inte klargjort miljöfrågornas betydelse för en framtida utveckling i området. Tidigare skeden i planeringen av Tre Toppar Även efter Drömmen om Framtiden (se ovan) fortgick arbetet med Tre Toppar. Olika utformningsförslag visades med Städjans toppkrona alternativt Städjans sadel som målpunkt för skidliftarna. Älvdalens kommun påbörjade arbetet med underlagsmaterial för en fördjupad översiktsplan för området kring Tre Toppar, se karta i figur 4.3. Samtidigt började Stiftelsen Idre Fjäll att utreda de värden som var förknippade med naturreservatet. Flera utformningsvarianter undersöktes och en utredning om naturvärdena genomfördes 17. Under januari 2004 presenterades en första idéstudie med ett mer landskapsanpassat förslag till Tre Toppar 18. Idéstudien innehöll förslag till utformning av både boende och nedfarter. och rennäring lade grunden för en överenskommelse mellan flera aktörer. I juni 1993 undertecknades Gemensam deklaration om Älvdalens kommuns fjällvärld av: Älvdalens kommun Domän AB Statens Naturvårdsverk Idre Sameby Länsstyrelsen i Kopparbergs län Länsstyrelsen i Jämtlands län Fjälldeklarationen behandlade följande punkter: Möjliggörande av utbyggnad av vinterturismanläggning på Hemmeråsen genom att området lyfts ut ur naturreservatet. Ökade möjligheter för bygge av skidliftar inom Städjan- 32 Figur 4.2. Första förslaget till utformning av Tre Toppar, december 1997 Figur 4.3. Förslag till utformning av Tre Toppar från år 1998 avsett för den kommunala översiktsplanen

3 4.3 Huvudalternativet Tre Toppar - projektbeskrivning Tre Toppars affärsidé Tre Toppar skall vara den mest kompletta fjälldestinationen året runt i Skandinavien; - vintertid med tre sammanlänkade skidområden som var och en levererar olika vinterupplevelser, - sommartid med Städjan som lätt tillgänglig attraktion tillsammans med ett brett och attraktivt utbud av aktiviteter och boende knutet till idrott, friluftsliv och värdefulla natur- och kulturmiljöer. I detta avsnitt presenteras huvudalternativet, dvs. projektet Tre Toppar som Stiftelsen Idre Fjäll ansöker om tillstånd och tillåtlighet att få genomföra. Projektet beskrivs som det kommer att vara utformat inom överskådlig framtid, dvs. den tid som det med avseende på teknisk utveckling, marknadens efterfrågan och klimatförhållanden är möjligt att överskåda. Projektbeskrivningen bygger på både vinter- och barmarksturism. Vintersegmentet redovisas först. Längre fram i detta kapitel (avsnitt 4.4) redovisas också övervägda alternativ. Stiftelsen Idre Fjäll har under arbetet med Tre Toppar utarbetat en s.k. Master Plan (översiktlig plan) för hela Tre Toppar. Den utgör huvudalternativet med dess skidområden, boende och infrastruktur. Motivet med Master Plan är också att visa att Tre Toppars, Fjätervålens och Idre Fjälls fortsatta utveckling inte behöver ytterligare skidområden, boende mm inom Natura 2000-området inom överblickbar tid, även om anläggningarna utvecklas ytterligare. Projektbeskrivningen ligger till grund för den kommande prövningen av projektets tillåtlighet och därmed också för beskrivningen av projektets konsekvenser i kapitel 11. Vinterturismen Basverksamheten i Tre Toppar kommer att vara den alpina vinterturismen. Den kommer att skapa förutsättningarna för lönsamhet även i andra verksamheter och under andra säsonger än vintern. Tre Toppar kommer att innebära ett sammanhängande område av liftar och nedfarter mellan de nuvarande anläggningarna Idre Fjäll och Fjätervålen (se karta i figur 4.4). Detta innebär att nedfarter planeras i tre nya vintersportområden: Städjans västsluttning, Städjans ostsluttning och Fjätervålens västsluttning. Inom vart och ett av dessa vintersportområden planeras tre till fyra olika nedfarter med svårighetsgrader som varierar mellan grön och svart. Tre skidområden - tre vinterupplevelser Idre Fjäll ska även fortsättningsvis behålla familjeprofilen och erbjuda aktiviteter för alla från morgon till kväll. Skidåkningen är anpassad för familjen med ett brett utbud av nedfarter. Stolsliftar kombineras med knappliftar. På Städjan kommer det att finnas högklassig skidåkning för åkare av medelgod upp till avancerad nivå. Gröna nedfarter planeras på båda sidor av Städjan så att alla skidåkare kan ta sig runt i området. Dock kommer inte skidåkningen på Städjan att vara anpassad för de minsta barnen och absoluta nybörjarna. Skidupplevelsen kryddas extra med högalpin skidåkning ovanför trädgränsen och möjligheter till toppbestigningar av Städjan med fri åkning från toppen. Fjätervålen skall behålla karaktären av den småskaliga anläggningen i destinationen Tre Toppar. Profilen av gemyt skall vara stark. Här fokuseras det enbart på skidåkningen som aktivitet. I övrigt är det lugn och ro som ska prägla anläggningen. Kvällarna ägnas åt gemenskap i stugan. Nytt skidområde Städjans västsluttning Städjans västsluttning kommer att ha dalstation på nivån 695 m.ö.h. och toppstation på en kalfjällsplatå ca 950 m.ö.h. Ett alternativt läge för toppstation finns på m.ö.h. Fallhöjden blir ca m. Städjans topp ligger på 1131 m.ö.h. Nedfarterna erbjuder långa sluttningar i fallinjen med längder mellan 1320 och 1770 m. Nedfarterna kommer att vara m breda. I direkt anslutning till toppstationen på Städjans västsluttning planeras en besöksterrass med restaurang. Platsen kommer att ha stor betydelse för barmarksturismen, se mer om detta i särskilt avsnitt nedan. Nytt skidområde Städjans ostsluttning Städjans ostsluttning kommer att ha dalstation på nivån 720 m.ö.h. och toppstation i en nisch bakom Städjans sadel på ca 1060 m.ö.h. Toppstationen hamnar ca 80 m under Städjans topp. Fallhöjden i de ostliga nedfartena blir mycket bra med ca 340 m. Nedfarterna erbjuder mycket långa sluttningar i fallinjen med längder mellan 1590 och 2000 m. Städjans ostsida är den del av Tre Toppar som erbjuder de bästa förutsättningarna för långa nedfarter med rätt lutning. Nedfarterna kommer att vara m breda. Inga fasta anläggningar som restaturang eller liknande planeras i Foskdalen. Nytt skidområde Fjätervålens västsluttning Fjätervålens västsluttning kommer att ha dalstation på nivån 725 m.ö.h. och toppstation på fjällets högsta topp på 1003 m.ö.h. Fallhöjden blir således ca 280 m. Nedfarterna erbjuder bra sluttningar med längder mellan 1510 och 1880 m. De kommer att anpassas i bredd till de slukåsar som finns i fjällets nordvästra sluttning. Var och en av nedfarterna kommer att vara ca 50 m bred. Liftsystemet kommer att anslutas till Fjätervålens nuvarande liftar några hundra meter längre österut. Fjätervålens skidanläggning står fast vid planerna att också bygga ut nedfarter inom den sektor på fjällets ostsida som reserverats för 4 PROJEKT TRE TOPPAR - ÄNDAMÅL OCH PROJEKTBESKRIVNING detta ändamål i gällande föreskrifter och skötselplan för naturreservatet (se karta i fugur 4.4). Nya liftar För hela området Tre Toppar från Idre Fjäll till Fjätervålen planeras liftlösningar som genomgående är kopplingsbara stolsliftar. Det innebär hög hastighet och hög kapacitet. För att sammanbinda de olika skidområdena över två dalgångar planeras transportliftar dels mellan Idre Fjäll och Städjan i dalen vid Gränjesåsvallen, dels mellan Städjan och Fjätervålen i Foskdalen. Även dessa liftar kommer att utgöras av snabba, kopplingsbara stolsliftar, alternativt gondol över Foskdalen. Transportiden för liften över Foskdalen är beräknad till ca 7 minuter. Stolsliftarna kommer att vara dimensionerade för 4-8 passagerare per stol. Normal spannlängd är m med ett möjligt maximalt Skidområde eller lift Svårighetsgrader Städjanvallen, lift Städjanvallen, lokala liftar Städjan Väst Städjan nedan Sadeln Städjan Ost Foskdalen lift Fjätervålen Väst Fjätervålen lift Liftens längd 880 m 415 m resp 280 m Fallhöjd Antal nedfarter Kortaste nedfart Längsta nedfart Stolslift. Transporttid ca 3 min. Två mellanstationer inom Städjanvallen. Ansluter till Idre Fjälls liftsystem Två knappliftar för transport mellan boendeområdena och den genomgående stolssliften 1320 m m 550 m grön, blå, röd 1320 m 1770 m Stolslift och transportbackar. Transporttid i lift ca 2 min. En mellanstation på högsta punkten 1590 m m 1435 m blå, röd, svart 1590 m 2000 m Stolslift, gondol eller kombination. Transporttid ca 7 min. Ingen mellanstation 1490 m m 440 m grön, blå, röd 1510 m 1880 m Knapp- eller bygellift på toppen av Fjätervålen. Transporttid ca 4 min. Ansluter till Fjäterv. liftsystem Tabell 4.1. Nya skidområden (gula) och liftar inom Tre Toppar från väster närmast Idre Fjäll och vidare österut till Fjätervålen. Gröna nedfarter är lätta, blå och röda är mellansvåra, svarta är svåra. Se karta i figur 4.4 och pistkarta i figur 4.5 på nästa uppslag 33

4 Figur 4.4. Förslaget till Tre Toppar med liftstråk och planerade nedfarter samt planerad infrastruktur i form av vägar, boende etc. kring anläggningen. Detta utsnitt visar den översiktliga planeringen för hur anläggningen kommer att se ut under överskådlig tid 34

5 spann om m. Lång spannlängd kan komma i fråga bl.a. för att överbrygga myrarna i Foskdalen. För att sammanbinda skidområdena på Städjans båda sluttningar kommer en mindre transportlift att anläggas över den s.k. Sadelns förlängning mot söder (se karta i figur 4.4). Denna kommer att ha dalstationer på vardera sidan om Städjan (väst och ost) och en mellanstation för avstigning på högsta punkten. Kompletterande vinteraktiviteter Vid sidan om vinterns basverksamhet alpin skidåkning kommer Tre Toppar innebära stora potentialer att vidareutveckla kompletterande verksamheter i närområdet kring Tre Toppar. Nya skidspår av olika svårigetsgrad in i naturreservatet, bl.a. genom Foskans dalgång, öppnar möjligheter till vildmarksupplevelser som kan tillfredsställa olika kundkategorier. Tre Toppar ska öppna möjligheterna att generera arbetstillfällen hos bygdens små och medelstora företag. Många av de kompletterande aktiviteterna både under vinter och barmark kommer att bygga på ett lokalt entreprenörskap. Några av de möjliga kompletterande vinteraktiviteterna är: Vinternaturutbildning och fjällsäkerhetsutbildning för både enskilda, skolor, universitet och företag Vinterfiske (kurser och upplevelsearrangemang) Hundspannsturer av varierande längd Turer med häst och släde Olika former av guidad turåkning på skidor Guidade toppturer Isklättring Skoterturer och skoteruthyrning 4 PROJEKT TRE TOPPAR - ÄNDAMÅL OCH PROJEKTBESKRIVNING Turism under barmarkssäsongen Idre Fjäll har redan idag en stark profilering på turism under sommarhalvåret (se kap 3). Tre Toppar innebär en vidareutveckling av den profilen. Satsningen tar avstamp i de förutsättningar som naturområdet erbjuder och den profilering som kommer att göras i de byar där turisterna kommer att bo (framför allt Idre Fjäll och den nya Städjanvallen). Barmarkssatsningen kommer att ge ett turistiskt system med en stor bredd av olika aktiviteter och aktörer. Precis som för vinterturismen kommer projekt Tre Toppar stimulera lokala entreprenörer i form av små- och medelstora företag (SME). I många fall är tillgången till både vinter- och sommarturism ett från ekonomisk synpunkt nödvändigt villkor för tillkomst och expansion av SME. Bredden i aktiviteter och aktörer kommer i sin tur att locka en bred krets av olika kundgrupper. En tydlig ambition är att arbeta vidare på Figur 4.5. Översiktlig pistkarta över hela systemet Tre Toppar, Idre Fjäll i främre vänstra delen av bilden, Städjan i mitten och Fjätervålen till höger 35

6 utvecklandet av förlängda säsonger. Detta kommer att i ännu större utsträckning än idag komplettera turismen under själva semesterperioden. En god förutsättning för lyckade satsningar under barmarkstiden är att Idre-området med sitt kontinentala läge har ovanligt bra klimatmässiga förutsättningar för barmarkssäsongen. Nedan presenteras några av de aktiviteter och kundsegment som kommer att stå i fokus för barmarksturismen kring Tre Toppar. Städjan som central attraktion Fjället Städjan 1131 m.ö.h. med omgivande sluttningar och dalgångar är en grundläggande förutsättning för en lyckad satsning på barmarksturismen. Städjans karakteristiska profil och solitära läge i landskapet innebär en mycket stark lockelse för många besökare. Städjan kommer att användas som en central attraktion för upplevelserna av fjällvidden. I direkt anslutning till toppstationen på Städjans västra sida planeras en besöksterrass med restaurang som ett utflyktsmål med särskilt stor omsorg lagd på barmarksfunktionen. Ett brett spektrum av nyttjandebehov tillgodoses med funktion både som utgångspunkt för fjällvandrare och som utgångspunkt för äldre och rörelsehindrade. Detta blir möjligt när Städjan görs lättillgänglig med det nya liftsystemet. Stolsliftarna i Städjans väst- och ostsluttningar planeras vara i funktion under barmarkssäsongen. Det kommer således vara möjligt att färdas med stolslift hela vägen från Idre Fjäll till Städjan. Breda kundgrupper kommer att kunna uppleva fjäll, skog och myr på ett annorlunda sätt genom en resa med stolsliftarna även under barmarkssäsongen. Människor som i vanliga fall inte kan nå så långt ut i vildmarken kan med Tre Toppars liftsystem nå platser som inte annars varit möjligt för dem. Rörelsehindrade och äldre människor är bara några av alla de grupper som kan förväntas välkomna sådana upplevelser. Guidning i stolsliftarna kan ske med hjälp av utlånade ljudspelare där gästen själv väljer sitt språk. Nipfjällsvägen är en av mycket få vägar i den svenska fjällkedjan som leder upp på det öppna kalfjället. I kombination med liftsystemet inom Tre Toppar kommer Nipfjällsvägen ge möjligheter för skräddarsydda kombinationer av kortare och längre vandringar uppe på kalfjället. Kunskapsförmedling natur och kultur Naturreservatet innebär stora möjligheter att utveckla aktiviteter som bygger på förmedling av kunskaper om natur- och kulturvärdena. Detta blir tydligt inom projekt Tre Toppar sedan den nya turistbyn Städjanvallen och liften upp på Städjans västsluttning (se karta i figur 4.4) tagits i drift. Förslaget till lokal förvaltning av naturreservatet (se kap 14) är också en utgångspunkt för att utveckla både sommar- och vinterturismen på naturens villkor. Lägerskolor och s.k. fjällskolor enligt norsk modell är några av de aktiviteter som kommer att vidareutvecklas under försommar och höst och därmed ge möjlighet till förlängda säsonger. Idre Fjälls nuvarande verksamhet inom lägerskolor har stora utvecklingspotentialer genom möjligheterna att förlägga undervisning, exkursioner mm inom Städjanvallen, på Städjan och i Foskdalen. Projektet kan också öppna möjligheterna att förlägga ekologisk och geologisk fältundervisning på universitets-/högskolenivå inom området och i samarbete med aktörer vid Fulufjället och i Grövelsjön. Även detta kommer att ske under de delar av året då beläggningen på anläggningarna i övrigt är låg. Vid sidan om Städjan finns i närområdet flera andra, mycket attraktiva naturmiljöer som kan användas för att stärka satsningen på barmarkssäsongen. Hit räknas bl.a. Nipfjällets stora massiv och höga toppar, lågfjäll som Hemmeråsen med gammelskog, den orörda Foskdalen och andra områden. I samband med projekt Tre Toppar bör det öppnas upp möjligheter för bygdens turistiska aktörer att anlägga nya vandrings- och skidleder liksom rastplatser och övernattningsstugor kring Städjan och i Foskdalen. Sammantaget kan naturmiljöerna och en enkel, turistisk infrastruktur bli utgångspunkt för exklusiva upplevelsepaket som erbjuds av små turistföretag. Paketen kan t.ex. bestå av guidade vandringar i olika teman och längd, där några alternativ omfattar övernattning och flerdagarsturer. I området kring Tre Toppar kommer det också vara möjligt för turistföretagare att utveckla utbildningsverksamhet inom fiske och jakt. Fisketurism Tre Toppar innebär en tydlig ambition att medverka till att utveckla fisketurismen i den norra kommundelen. Fisket i norra Dalarna har mycket stora potentialer för utveckling mot fisketurism. Särna-Idre fiskevårdsområde har idag med 1,5 miljoner kr/år den största försäljningen av fiskekort i hela Dalarna. Ett generellt nyckeltal är att själva kortförsäljningen utgör enbart ca 5% av fisketurismens totala omsättning i ett område 18b. Fiskets potentialer i Särna-Idre-trakten ligger i att utveckla nya fiskevatten och öka graden av service och attraktion genom guidning, utbildning och boende. Rikedomen på rinnande vatten med god förekomst av harr och öring är den viktigaste grunden för fisketurismpotentialen i Särna-Idre 18b. Idag är Storån norr om Idre det främsta vattnet för fiske i ström- Städjan är en av utgångspunkterna för en lyckad barmarkssatsning. Liftarna kommer att kunna ta turisterna högt upp på fjället. Här från norr kommer dock Städjan att vara orörd 36 Små företag vid sidan av Tre Toppar kan skapa en marknad för kvalificerade guidningar bland natur- och kulturvärden i området Fisketurismen i området har mycket stora utvecklingsmöjligheter. Den nuvarande fiskekortsförsäljningen om 1.5 milj kr/år utgör bara några procent av fisketurismens hela omsättning

7 JANUARI DECEMBER FEBRUARI NOVEMBER MARS APRIL AUGUSTI MAJ JUNI JULI mande vatten. Vid sidan om detta finns mycket attraktiva, strömmande vatten med stora potentialer i Lill-Fjätan, Stor-Fjätan och Fjätälven. Harundan, Foskan och Brunnan är också vattensystem nära Tre Toppar som bedöms kunna utvecklas. Även i Särna socken finns betydande potentialer för utveckling av fisketurismen 18b. Det finns också stora möjligheter att vidareutveckla fisket i flera sjöar. I närheten av Tre Toppar är Burusjön redan en besöksintensiv sjö med både bad- och fiskemöjligheter. Burusjön har mycket god vattenkvalitet. Put-and-take-vattnet Gränjesåstjärnen strax intill Idre Fjälls anläggning och mycket nära den nya Städjanvallen kommer att profileras än tydligare mot grupper av bl.a. nybörjare och rörelsehindrade. I övrigt finns flera mindre, idag outnyttjade sjöar i närheten av Idre Fjäll/Tre Toppar som kan utvecklas för ett mer aktivitetsintensivt fiske. Projekt Tre Toppar har således som ambition att tillsammans med övriga aktörer medverka i att utveckla ett brett spektrum av fiskevatten med olika miljöer och fiskeupplevelser. Vissa vatten kommer att vara mer exklusiva och svårtillgängliga medan andra fiskevatten behöver finnas på smidigt gång- och skidavstånd från anläggningarna. Fisket behöver utvecklas både för entusiaster med fisket som huvudaktivitet och för familjer/delar av familjer som ser fisket som en intressant kompletterande aktivitet. En förutsättning för utveckling av fisketurismen är en ambitiös satsning på aktiv fiskevård. En noggrann inventering av potentiella vatten i närområdet är ett första steg. Tre Toppar är en av flera möjliga aktörer bakom en sådan satsning där Särna-Idre Fiskevårdsområde är en självklar medspelare. Alpin skidåkning och längdåkning Fiske i strömmande vatten och sjöar Isfiske Flugfiske efter harr OKTOBER Konfirmationsläger Träningsläger, elit Träningsläger, klubbar Orienterningsvecka SEPTEMBER Fjällaktiviteter, handikappade och äldre Konferenser Exlusiva upplevelsepaket, små grupper Golf Grupper, träning och tävling Idre Fjäll profilerar sig redan idag på aktivitetsinriktade grupper. Med Tre Toppar kommer den profilen att vidareutvecklas. Detta innefattar: Elitträning Orienteringsvecka Träningsveckor för klubbar Multisportaktiviteter Strapatser och teambuildningsaktiviteter Fys-tester, sporthall och gym Lägerskolor Sommaraktiviteter Figur 4.6. Basverksamheten i projekt Tre Toppar kommer att vara vintersäsongens alpina skidåkning. Parallellt med detta sker en kraftfull satsning på andra turistiska aktiviteter under hela året. Oktober och maj är de enda månader som bedöms ha en låg beläggning Idrefjällens golfbana har unika kvaliteter värda att marknadsföra kraftfullt både för elitspelare och familjespelare. Tidskriften Svensk Golf utsåg 2005 Idrefjällens Golfbana till Sve- 37

8 riges vackraste. Golfsporten kommer att vara en naturlig del av den satsning på aktiviteter under barmarkssäsongen som görs inom Tre Toppar. Det finns planer att utvidga Idrefjällens golfbana med upp till 18 nya hål. Samisk turism Idre sameby är Sveriges sydligaste sameby och den finns därmed nära de stora turistmarknaderna. Det är givetvis en fördel i konkurrensen om potentiella kunder till framtida samiska turistaktiviteter. Idre sameby är också en utåtriktad by med företagare som är intresserade av att verka inom alternativa, samiska verksamheter. Samisk turism förekommer nästan inte alls i Idretrakten idag men inom samebyn finns det en vilja att utveckla den verksamheten. Städjanvallen sommartid Städjanvallen med exklusivt, bilfritt boende i s.k. nyfäbodar och närhet till betande djur kommer att nyttjas för turistiska aktiviteter inom segmentet fäbodkultur. Detta kommer att attrahera kundgrupper bland t.ex. barnfamiljer och utländska gäster. Vad gäller den internationella marknaden kommer Städjanvallen anpassas till gäster från norra Europa med Danmark, Tyskland och Holland, men även Baltländerna och Ryssland. Någon del av Städjanvallen kan också anpassas för rörelsehindrade. Följande delar av barmarkssegmentet kommer att utvecklas med utgångspunkt från Städjanvallen: Kulturella aktiviteter kring fäboddrift och gamla tiders skogsbruk och skogsförädling Kurser i djurhållning i fäbodmiljö Smedja och bageri i området där gästerna får delta i aktiviteter kring hantverken Aktiviteter på vatten, kanot, rafting och canyoning Bad inom- och utomhus 6000 nya bäddar Tre Toppar kommer att innebära etablering av ca 6000 nya bäddar i området, med ca 1000 inom det nuvarande Natura 2000-området. Bäddarna kommer att fördelas på den befintliga anläggningen Idre Fjäll och på de två nya anläggningarna Städjanvallen och Slättvålen. Inom Idre Fjäll planeras 2000 bäddar i form av förtätningar. Ett nytt boendeområde planeras vid Städjanvallen (se särskild rubrik nedan) med 3000 bäddar. Slättvålen blir en by för 2010-talet. Här planeras 1000 bäddar. Slättvålen ligger 1 km söder om Idre Fjäll (se karta i figur 4.4) och har nära åtkomst till Idre Fjälls skidanläggning via Ostbackarna. Profilering för området kommer att utarbetas senare. Vägförbindelse till Slättvålen kan ordnas från Idre Fjäll. Delar av de planerade bäddarna inom Idre Fjäll kan komma att förläggas vid Slättvålen. Samisk turism har med närheten till de stora turistmarknaderna en mycket stor potential i Idre-området Tre Toppar innebär en utökad satsning på olika lägerskolor under våroch höstsäsong Figur 4.7A. Visualisering av hur nyfäbodarna på Städjanvallen kan utformas. Detta är ett av flera alternativ (Landström Arkitekter) Gemensamma upplevelsepaket En trend inom besöksnäringen är att semesterrresorna blir tidsmässigt kortare, mer aktivitetsintensiva och ger upplevelser i flera miljöer. Upplev det bästa av Dalafjällen är ett paket som säljs gemensamt av tre turistaktörer. Gästerna får under fem dagar i början av hösten möjlighet att uppleva både Fulufjällets nationalpark, Grövelsjön och Idre Fjäll. Med ett stärkt barmarkssegment ingående i projekt Tre Toppar kommer förutsättningarna att stärkas för utveckling av liknande arrangemang. Idre Fjälls aktiviteter skall vara möjliga att boka från Städjanvallen och transport till Idre Fjäll, Idre, Idrefjällens golfbana etc ska kunna ske med en shuttlebus, stolsliften, miljövänlig eldriven bil el. dyl. Idre Fjäll sommartid Idre Fjäll ska fortsätta utveckla sitt redan starka barmarkssegment. De viktiga målgrupperna är familjer, grupper/konferenser samt idrott/friluftsliv. Barn- och ungdomsaktiviteter ska även framgent vara viktiga beståndsdelar i satsningen. Följande är aktiviteter som kommer att utvecklas vid Idre Fjäll: Lägerskolor, konfirmationsläger, scoutläger, idrottsläger Klättring, guidade turer och kurser Ridning med nytt stall som gör det möjligt att erbjuda aktiviteten såväl sommar som vinter Mountainbike-aktiviteter Figur 4.7B. Visualisering av hur nyfäbodarna på Städjanvallen kan utformas. Detta är ett av flera alternativ (Timmerhusföreningen) 38

9 Figur 4.8. Planerade och möjliga barmarksaktiviteter i närområdet kring Tre Toppar. Utöver detta tillkommer aktiviteter i en bredare omgivning kring anläggningen. Flera av de här upptagna kringverksamheterna kommer inte att bedrivas av Idre Fjäll och omfattas inte specifi kt av miljökonsekvensbeskrivningen. Dock fi nns ett förväntat ökat besökstryck med i de gjorda bedömningarna av störningspåverkan på bl.a. rennäring 39

10 4 PROJEKT TRE TOPPAR - ÄNDAMÅL OCH PROJEKTBESKRIVNING Städjanvallen inom Natura 2000-området Städjanvallen vid Städjans västra fot blir en helt ny anläggning med boende och centrumfunktioner, (se karta i figur 4.9). Städjanvallen får ett mycket attraktivt läge som enda boendeområdet varifrån man åt två olika håll kan nå skidområden inom Tre Toppar; både Städjan och Idre Fjäll. Allt annat boende kommer att ligga i någon av ändarna på länken mellan Idre Fjäll och Fjätervålen. Städjanvallen planeras delvis inom Natura 2000-området. I närområdet ligger också fäboden Gränjesåsvallen med befintlig fritidshusbebyggelse. Städjanvallen planeras för ca 3000 bäddar, med ca 1000 inom det nuvarande Natura 2000-området. Lokaliseringen av boende här har därför fundamental betydelse för skidområdenas funktion. Andelen mark vid Städjanvallen som ligger utanför Natura 2000-området är för liten för att rymma ett tillräckligt antal bostäder. Allt boende vid Städjanvallen planeras med funktionen ski in-ski out. För detta krävs två mindre släpliftar i vinkel till stolsliften. Boendet vid Städjanvallen ska bygga på kopplingar till gamla fäbodtraditioner. Husen placeras i sju små grupper i form av tun eller fäbodmiljöer. I förslaget benämns dessa nyfäbodar. Sommartid kommer nyfäbodarna att betas av djur. Boendet vid Städjanvallen ska också utformas med teknik som ligger i framkant vad gäller markpåverkan, materialval, energilösningar, vatten- och avlopp samt återvinning. Centrumfunktioner och boende i form av en bygata kommer att placeras på södra sidan om den nuvarande vägen. Boendet placeras på en lång ås och Städjanvallens centrum placeras kring liftens mellanstation. Städjanvallen kommer först och främst att vara anpassad till sällskap om fler än två personer, familjer med äldre barn samt mindre grupper. Intentionen är att nyfäbodarna ska vara bilfria. Gästerna ska ändå på ett bekvämt sätt kunna angöra sitt boende. Parkeringar lokaliseras i de delar av Städjanvallen som ligger utanför Natura 2000området. Städjanvallen kommer att generera ett attraktivt boende för helårsturism i en i övrigt orörd skogsmiljö. Nyfäbodarna och de verksamheter som knyts till dessa kommer att generera arbetstillfällen under stora delar av året. Städjanvallen kommer också att innehålla en gård för djurhållning (se karta i figur 4.9). De fäboddjur som ska hållas där kommer att vara en viktig del av upplevelsen vid Städjanvallen. Under sommarhalvåret kommer djuren att användas för bete av markerna bl.a. kring nyfäbodarna. Inom Städjanvallen planeras också ett litet skidområde för barn (se karta i figur 4.9). För att minska trafiken genom Gränjesåsvallen planeras en ny sträckning för Brunndalsvägen så att denna går på västra sidan av Brunnan, dvs. längre från Natura 2000-området än idag (se karta i figur 4.9). Den nuvarande vägen stängs av för trafik vid en punkt mellan blivande Städjanvallen centrum och Gränjesåsvallen. 40 Teknikområden, liksom delar av parkeringarna, kommer att placeras kring dalstationen för Idre Fjälls nordbackar, dvs på mark som med sitt nordläge är mindre attraktiv för boende. Trafik Trafiken till och från de olika anläggningarna kommer att öka genom att fler människor söker sig till området. Den ökade trafiken kommer att stärka serviceunderlaget i Älvdalen, Särna och Idre. Trafiken kommer också att innebära ökade störningar för de boende utmed Riksväg 70. Riksvägen upprustas för närvarande så att den blir säkrare och snabbare. När Tre Toppar etableras kommer det att vara nödvändigt att hitta andra lösningar för trafikförsörjningen till anläggningen än nuvarande genomfart i Idre. Projektägaren bakom Tre Toppar kommer att medverka för att tillsammans med övriga berörda aktörer hitta och Figur 4.9. Övergripande plan för den nya Städjanvallen genomföra en sådan långsiktig lösning. Målsättningen är att transfertiden från Mora järnvägsstation i framtiden ska vara max 90 minuter och från Mora flygplats max 100 minuter. Samverkanslösningar utvecklas med Sälenfjällen för stärkta tåg- och flygförbindelser till Mora.

11 4.4 Diskussion om alternativ Nollalternativ: Vad händer om projektet inte blir av? Idre och Särna ligger i en glesbygd med sådana avstånd till omkringliggande större orter att arbetspendling aldrig kan bli ett alternativ till försörjning på plats. Befolkningen i de nordligaste delarna av Älvdalens kommun är hänvisad till de arbetstillfällen som skapas där. Älvdalens kommun, som svarar för skola, omsorg och annan service i de båda orterna, har analyserat förutsättningarna för bygden och konstaterat att turism är den starkaste potentialen för bygdens överlevnad. Bl.a. av denna anledning har Älvdalens kommun påbörjat sitt arbete med fördjupad översiktsplan för de norra kommundelarna. Det är inte helt enkelt att beskriva ett noll-alternativ. Osäkerheterna är stora. En bra bild ges dock i nedanstående citat ur den PM avseende vägval i översiktsplanen 19 som under vintern 2005 ställts till kommunens styrgrupp inför den kommande översiktsplanen: I arbetet med översiktsplan för Älvdalens kommuns norra delar har framkommit betydelsen av att nya arbetstillfällen tillkommer. Med nuvarande utveckling riskerar Särna församling att inom de kommande 20 åren minska sin befolkning till en nivå som varken kan bära grundskola eller dagligvaruhandel. Idre församling kan förväntas befinna sig befolkningsmässigt på nuvarande nivå. Här finns också risker att utan en fortsatt utveckling av Idre Fjäll attraktiviteten för denna anläggning kan försämras i den hårda konkurrens som finns inom turistnäringen nationellt och internationellt med negativa följder för befolkningsutvecklingen. Under 2003 ställdes ett antal frågor till företag, organisationer, byagrupper m fl om hur man ser på utvecklingsmöjligheterna och vilka idéer man har för sina verksamheter. Sammanfattningsvis framgår av svaren att det är inom turismen som nya arbetstillfällen kan skapas. En sammantagen analys visar att för att ha en rimlig offentlig och kommersiell service i både Särna och Idre det är nödvändigt att garantera en befolkningsutveckling i båda socknarna. Tillsammans bör befolkningen uppgå till mer än personer för att fullständig grundskola och dagligvaruhandel skall kunna överleva på båda orterna. Befolkningsökningen kommer att innebära att ett stort antal flera arbetstillfällen behövs för att denna befolkning skall få sin utkomst. Uppskattningsvis behövs upp till 500 nya arbetstillfällen jämfört med idag. Dessa bör också vara åretruntarbetstillfällen i så stor utsträckning som möjligt. Arbetet med översiktsplan har kommit till ett vägskäl. Antingen bejakas en utveckling som ger mer arbetstillfällen, eller måste planeringen inriktas på en stagnation och/eller en tillbakagång vad gäller befolkningen. En tillbakagång befolkningsmässigt påverkar i sin tur kommunal och kommersiell service på ett negativt sätt 19. Vid ett noll-alternativ uteblir merparten av de redovisade konsekvenserna för Natura 2000-områdets bevarandevärden. Samtliga habitat behåller inom överskådlig tid sin nuvarande status. De bedömda konsekvenserna för flora och fauna uteblir också. Långsiktiga förändringar av klimatet kan dock även i ett noll-alternativ innebära nya förutsättningar för flera av habitaten och därmed också en stor del av områdets flora och fauna. Ett exempel är att förhöjda årsmedeltemperaturer kan leda till att habitatet fjällhed på lång sikt kan ersättas av skog. Ett noll-alternativ kommer att innebära betydligt färre besökare i området än vad som blir fallet om Tre Toppar genomförs. Det finns dock en risk att det slitage av marker som idag är uppenbart kan fortsätta att accentuera. Med en medveten aktör bakom Tre Toppar finns möjligheten att med aktiva åtgärder stävja och förebygga detta slitage på ett sätt som det kanske inte finns resurser till i den nuvarande reservatsförvaltningen. Noll-alternativet innebär också att Idre sameby kan fortsätta utnyttja markerna i den sydöstra sektorn där Städjan-Nipfjället ingår. Det är dock uppenbart att rennäringens trängda situation genom förlorade betesrätter på olika enskilda marker småningom måste ges en långsiktig lösning även om inte Tre Toppar kommer till stånd. Städjan som utfl yktsmål för det rörliga friluftslivet kommer att fi nnas kvar oavsett om Tre Toppar blir av eller ej 4 PROJEKT TRE TOPPAR - ÄNDAMÅL OCH PROJEKTBESKRIVNING Kan ändamålet nås med annan verksamhet? Det övergripande ändamålet, en väl fungerande lokal arbetsmarknad och förutsättningar för livskraft i en glesbygd, innebär att det är rimligt att utvärdera helt andra alternativ än utbyggnad av en vinter- och sommarsportanläggning. Inga alternativ till motsvarande sysselsättning Under samråden kring projektet har frågorna om befolkningsutvecklingen, bygdens överlevnad och möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen varit centrala. Det har inte väckts några ideer om alternativa slag av etableringar, som kan skapa motsvarande mängd nya arbetstillfällen som Tre Toppar. Inte heller har samråden med politiker i Älvdalens kommun och det inledande arbetet med en fördjupad översiktsplan för de norra delarna av Älvdalens kommun identifierat andra realistiska vägar att skapa omfattande sysselsättning. I analysen av projektets samhällseffekter har utblickar gjorts mot andra glesbygdsregioner, och de förutsättningar som skapat en tillväxande arbetsmarknad i några av dessa har utvärderats: Klustret kring den internationella biltestverksamheten i Västerbottens och Norrbottens inland Det turistiska klustret i södra Jämtland Slutsatserna är att var och en av de glesbygdsregioner som fått en positiv utveckling har det gemensamt att de satsat eller byggt vidare på det som bygden redan har de bästa förutsättningarna för. Nordvästra Dalarnas turistiska komplex är ett välkänt begrepp. Idre Fjäll, Fjätervålen och Grövelsjön är väl inarbetade, starka varumärken. Projektägaren finner därför att den turistiska kompetens och infrastruktur som redan finns i bygden är de bästa utgångspunkterna för att skapa fortsatt väl fungerande, lokal arbetsmarknad. Stiftelsen Idre Fjäll har inte funnit något alternativ som liksom Tre Toppar, utan omfattande insatser från samhället, ger förutsättningar för den utveckling som är nödvändig i Idre och Särna socknar. Tre Toppars samhällseffekter för denna glesbygdsregion beskrivs i kapitel 5. Nedan belyses förutsättningarna för att skapa motsvarande mängd arbetstillfällen inom ekoturism respektive inom basnäringen skogsbruk och dess vidareförädling. 41

12 Ekoturism som alternativ En näring som i samrådet, bl.a. i flera samrådsyttranden, lyfts fram som ett möjligt och önskvärt alternativ till Tre Toppar är ekoturism. Detta avsnitt behandlar därför ekoturismens förutsättningar utförligt, både genom en presentation av vad ekoturism är och vilka förutsättningar den har att ensamt eller tillsammans med Tre Toppar skapa betydande samhällseffekter. Andra liknande begrepp som inte har helt samma innebörd men ändå behandlas i detta avsnitt är naturturism, vildmarksturism samt småskalig, upplevelsebaserad turism. Svenska Ekoturismföreningens definition av ekoturism: Ekoturism är ansvarsfullt resande som bidrar till skyddet av naturmiljöer och till lokalbefolkningens välbefinnande. Föreningen beskriver dessutom ekoturism som en möjlighet att skapa jobb och försörjning i glesbygd utan att förstöra naturen och som en form av turism som stärker natur- och kulturskydd och ger mindre och färre miljöskador än annan turism. Vid STF Grövelsjöns Fjällstation finns en lång tradition av den typen av turistiska upplevelser. Fjällstationen erbjuder en rad av arrangemang som är märkta med Ekoturismföreningens kvalitetssystem Naturens Bästa, t.ex. skidturer, vandringar och kurser. I regel är det arrangemanget som märks med kvalitetsstämpeln, inte företaget som erbjuder produkten. Naturens Bästa ställer sex grundkrav för sin kvalitetsmärkning: Respektera resmålets begränsningar - minsta möjliga slitage på natur och kultur. Gynna den lokala ekonomin. Miljöanpassa hela verksamheten. Bidra aktivt till natur- och kulturskydd. Satsa på upptäckarglädje, kunskap och respekt. Ge kvalitet och trygghet på resan. Andra arrangemang i Dalarna som är märkta med Naturens Bästa är t.ex. Vargspårning runt Siljan och Slädhundssafari i Fulufjället. I Härjedalen finns t.ex. Helg på Anådalens Sameviste eller Flugfiskevecka i Tännån. I Jämtland erbjuds (mars 2006) 42 olika kvalitetsmärkta arrangemang, bl.a. digitalfotokurs, skidbestigning för tjejer, vinterfjällkurs, kurser i forskajak och diverse häst- och hundspannsäventyr. Sveaskog har börjat arbeta aktivt med ett annat turistiskt begrepp, naturturism: Naturturism innebär att aktiviteterna sker i samklang med naturen - att själva miljön är en integrerad del av upplevelsen. Naturturism bygger dessutom på resurshushållning och gärna på ett naturnära lärande, som ger gästerna ökad kunskap och respekt för vackra och inspirerande naturmiljöer. Den största skillnaden mellan ekoturism och naturturism är naturturism inte har en nära anknytning till lokalsamhället och alltså inget krav på att lokalbefolkningen ska gynnas ekonomisk och kunskapsmässigt. Ekoturism och andra liknande turistiska satsningar är ett mycket 42 Ekoturism och annan småskalig naturturism är ett värdefullt komplement till volymturismen men den har inte kapacitet att utgöra ett alternativ till Tre Toppar viktigt inslag i norra Dalarnas profilering på turism och ett utmärkt komplement till större anläggningar som t.ex. Idre Fjäll. Den småskaliga turismen kan dock inte på egen hand förväntas ge i närheten av de volymer av besökare eller den omsättning som är nödvändig för att skapa sysselsättning för hundratals människor i bygden. Stiftelsen Idre Fjäll har låtit Arvid Flagestad (Ph. D. Associate professor Norwegian School of Management BI/ETOUR vid Mittuniversitetet) analysera förutsättningarna för småskalig turism kontra volymturism. Slutsatserna är följande 20 : Det finns goda belägg för att volyminvesteringar i destinationer är det som genererar etablering av småföretag, däribland ekoturismföretag som erbjuder viktiga upplevelseprodukter. Flera exempel på det finns i Etours Vinterturistorten - året runt. Här beskrivs utvecklingen bl.a. i Whistler i Canada. Där märks tydligt att tunga investeringar i real estate - bäddar - har dragit till sig ett 60-tal småföretag inom naturturism, sportaktiviteter, hälsoturism, olika serviceutbud etc. När sådant företagande når en viss omfattning kan man möjligen märka en viss attraktionskraft tillbaka som påverkar etableringen av nya investeringar i bäddar. Också andra fallstudier (Stowe, Vancouver och Scoul, Schweiz) i samma rapport stärker denna logik. Det är dock svårt att finna empiriskt stöd för en motsatt logik, nämligen att ekoturismaktiviteter är den dynamiska kraften för tunga investeringar. Bosse Bodén, Fil dr vid Mittuniversitetet och forskningsledare vid ETOUR, anför följande om förutsättningarna för småskalig turism 21 : Volymturismen är viktig för att utveckla nischmöjligheter inom en destination, särskilt om turismen ska ses som samhällsbärande. Volymen i sig är ej målet utan ett medel för mindre företagare att kunna erbjuda nischprodukter. Volymturismen skapar förutsättningar för nischade produkter och en konkurrensmässig prissättning mognar fram i takt med att marknaden för upplevelserna utvecklas. Maria Kjellström 21A, Svenska Ekoturismföreningen, ser Åre som ett gott exempel på att storskalig och småskalig turism kan gå hand i hand. Sedan ett år har det där funnits ett aktivt samarbete mellan de olika typerna av aktörer inom turismen. I Åre såväl som i Idre ligger en stor skidanläggning omgiven av mer oexploaterade fjäll och skogar. Besökarna kommer i första hand dit för att åka utför, men när de väl har bestämt sig för destinationen köper de även kortare arrangemang av områdets små turismföretag. Åtta aktiviteter i Åre är märkta med Naturen Bästa (feb 2006). Det finns än så länge väldigt lite forskning om omsättning och sysselsättning inom ekoturism. Enligt Maria Kjellström, Svenska Ekoturismföreningen, beror det dels på att fenomenet är relativt nytt och att företagen och aktiviteterna inom ekoturism har en otrolig bredd, vilket gör det svårt med generaliseringar. Det är därför inte utifrån den befintliga kunskapsnivån möjligt att uppskatta hur många arbetsplatser en fullt utbyggd ekoturistisk satsning på Städjan och i angränsande områden skulle kunna ge. Trots att det saknas konkreta forskningsresultat bedöms ekoturism och andra liknande turistiska satsningar vara den delen av turismbranschen som globalt sett växer snabbast. Intresset från myndigheter, branschorganisationer och turister för ekoturismens potential har ökat enormt under de senaste åren. Ett förbättrat samarbete med huvudaktörerna på de stora destinationerna kan vara en av de viktigaste, nya vägarna framåt. För Stiftelsen Idre Fjäll är det inte aktuellt att som alternativ till Tre Toppar inleda en stor satsning på ekoturism. Stiftelsen bedömer att den kompetens och erfarenhet som behövs för en sådan satsning ligger för långt från Idre Fjäll kärnverksamhet, utförsåkningen. Det bedöms dessutom inte som realistisk av Idre Fjäll att finna medfinansiärer till ett större ekoturismprojekt. Tre Toppar kommer att förverkligas och skapa arbetstillfällen utan behov av subventioner med skattemedel eller andra offentliga medel. Enligt Maria Kjellström, Svenska Ekoturismföreningen, finns det många potentiella ekoturismföretagare som har nödvändig utbildning, kunskap och affärsidé men saknar en marknad och möjlighet att nå ut till kunderna med sina upplevelsesprodukter. Här är Stiftelsen Idre Fjäll beredd att medverka i form av sina marknadsföringskanaler. Idre Fjäll attraherar redan idag gäster genom att det förutom utförsåkning finns möjlighet till hundspannssafari, bäversafari mm. På så sätt kan ett litet ekoturistisk företag få tillräcklig stor omsättning till att få lönsamhet i företaget och möjlighet att utvecklas. Samtidigt får det stora företaget en mer intressant profil och kan attrahera en bredare krets av kunder och därmed lyckas bättre med t.ex. sin barmarkssatsning. Från Åre finns det även indikationer på att samarbetet mellan stora och små turistföretagare har gjort det lättare att attrahera gäster som har större betalningsvilja och efterfrågar mer exklusive

13 aktiviteter. Stiftelsen Idre Fjäll ser möjligheten att - som en del av satsningen på Tre Toppar - locka duktiga entreprenörer inom ekoturism till Idre-Särna. Många av eldsjälarna ser ekoturism som en livsstil och är relativt lättflyttade om det finns en marknad och om t.ex. Stiftelsen Idre Fjäll avses vara en tillförlitlig samarbetspartner. Det råder inget tvivel om att den ekoturistiska pot0entialen i Idre- Särna är stor. Det är dock viktigt att ha i åtanke att en mycket stor satsning på ekoturism, med samma samhällseffekter som Tre Toppar, medför en stor risk för betydande negativ påverkan på områdets naturmiljö. En sådan satsning skulle kräva nybyggnation av många små, exklusiva boenden och aktivitetscentra på olika, idag ostörda platser. Bl.a. skulle även naturskyddad mark behöva tas i anspråk för att tillfredsställa kraven från de med denna satsning väldigt många ekoturisterna. Det skulle även finnas även för omfattande markslitage. Risken att befintlig och potentiell småskalig, naturbaserad turism i området kan komma att störas av Tre Toppar berörs i avsnittet om konsekvenser för friluftslivet (sidan 103). Stiftelsen Idre Fjäll drar slutsatsen med utgångspunkt både från ovanstående och från egna erfarenheter att ekoturism och annan småskalig turism kan vara ett värdefullt komplement till volymturismen och att Tre Toppar genom samarbete med ekoturismföretag kan gynna framväxten av en ny ekoturism i området. Ekoturism utgör dock inte något alternativ till satsningen på Tre Toppar, då projektets ändamål är att genom hundratals nya arbetstillfällen säkerställa bygdens framtid. Skogsbruk och vidareförädling som alternativ Skogsbruket i Älvdalens kommun sysselsätter idag 124 personer 4 inom virkesproduktion, skogsvård, avverkning, virkesmätning och skogsbrukets service. Utöver detta tillkommer 76 arbetstillfällen inom vidareförädlingen av skogsråvara (sågverk, hyvlerier, industrier för monteringsfärdiga hus, snickerier och annan trävaruindustri). Sammanlagt blir det 200 personer som i Älvdalens kommun är sysselsatta i denna basnäring. Arealen produktiv skogsmark inom kommunen är ha. Varje arbetstillfälle inom skogsbruk och vidareförädling motsvarar således en brukad skogsareal om knappt 2000 ha. Ett grovt antagande om normala omloppstider i skogsbruket på 120 år samt frivilliga avsättningar för naturvården (20 % av arealen) ger vid handen att ca 2500 ha årlig slutavverkning av avverkningsmogen skog ligger bakom de 200 årsarbetstillfällena inom skogsbruk och vidareförädling i Älvdalens kommun. Skogsbruket är av mycket stort värde för glesbygdernas överlevnad och för landets handelsbalans. Rationaliseringen inom skogsbruket har dock gått så långt att näringen inte ens i en skogskommun som Älvdalen längre är dominerande. Att inom skogsbruket med binäringar skapa den mängd nya arbetstillfällen som förväntas av Tre Toppar bedöms som helt orimligt. Tre Toppar innebär bl.a. att gammal barrskog inom ett naturskyddat område kommer att avverkas. Avverkning av knappt 100 ha gammal barrskog kommer att behövas för att åstadkomma ca 350 årsarbetstillfällen inom Tre Toppar med binäringar. Ett hypotetiskt exempel är följande: All naturskyddad barrskog (västlig taiga) i de 25 största Natura 2000-områdena i nordvästra Dalarna och södra Härjedalen omfattar ca ha, se tabell 6.2. Ett långsiktigt skogsbruk inom all denna areal skulle högt räknat innebära ca nya årsarbetstillfällen i skogsbruk och vidareförädling. Stiftelsen drar slutsatsen att skogsbruk och vidareförädling även framgent kan vara en viktig sysselsättningsbas med vissa utvecklingsmöjligheter, men att näringarna inte kan utgöra alternativ till de hundratals arbetstillfällen som kan skapas inom Tre Toppar. 4 PROJEKT TRE TOPPAR - ÄNDAMÅL OCH PROJEKTBESKRIVNING Kan ändamålet nås med annan lokalisering? Under samrådet har frågan om annan lokalisering av Tre Toppar väckts. Inga realistiska förslag har lagts fram. Stiftelsen Idre Fjäll väljar att nedan presentera två förslag som förekommit i diskussionerna men sedan valts bort eftersom de inte anses kunna uppfylla ändamålet med projektet. Alternativ Hemmeråsen (bortvalt) Alternativ Hemmeråsen innebär både annan verksamhet och annan lokalisering (se Hemmeråsens lokalisering på karta i figur 4.4). En privat entreprenör genomför planeringen av en kombinerad vinter- och sommaranläggning på Hemmeråsen ca 3 km nordväst om Idre Fjäll, se figur Tidigare har presenterats en profil på spaverksamhet i kombination med alpin skidåkning från Hemmeråsens kalfjällshjässa. Projektet har inte kommit till start ännu. Grunden för alternativet lades i den s.k. Fjälldeklarationen år 1993 (se avsnitt 4.2) som möjliggjorde annan markanvändning i delar av Städjan-Nipfjällets naturreservat. Stiftelsen Idre Fjäll gör bedömningen att Hemmeråsen med sin topografi i form av ett lågfjäll om 869 m.ö.h. inte kan erbjuda de lutningar och längder och den typ av alpin skidåkning i kalfjällsterräng Barmarksturismen är redan en viktig del av Idre Fjälls verksamhet, men det finns fortfarande en stor potential för att vidareutveckla dessa aktiviteter i eget regi eller i samarbete med småföretagare Figur Föreslagen detaljplan för Hemmeråsen. Idre Fjäll finns strax utanför bildens nedre högra kant. För lokalisering av Hemmeråsen, se karta i figur

14 som Tre Toppar kan ge. Fallhöjderna kommer att vara ca 200 m. Det ger således inte tillräcklig variation och bredd för att kunna antas vara turistiskt långsiktigt gångbart på det sätt som blir fallet med Tre Toppar. Avståndet och belägenheten innebär vidare att förutsättningarna att skapa den eftersträvade samverkan och synergin med Fjätervålen är mindre goda. Alternativet Hemmeråsen kan också innebära betydande effekter på naturvärden och rennäring. Vid inventeringarna inför projekt Tre Toppar har det visat sig att naturvärdena i stora delar av de skogar som omger Hemmeråsens topp är höga. Skogarna i Hemmeråsens nordsluttning bedöms t.o.m. ha lika höga eller högre naturvärden än de skogar som berörs av projekt Tre Toppar. Alternativet Hemmeråsen påverkar inte Natura 2000-området. Idre sameby har sedan länge en flyttled utmed bergets västra sida. Leden används inte i någon större utsträckning sedan Fjälldeklarationen underteckandes. Projektet har inte förutsättningar att ge de samhällseffekter som förväntas av Tre Toppar. Alternativet kan med sin topografi således inte bli ett skidområde som erbjuder tillräckligt högkvalitativa skidupplevelser för att uppfylla ändamålet och bedöms därför inte utgöra ett alternativ i egentlig mening, se figur Hemmeråsens spa-verksamhet kan om projektet kommer till stånd - dock vara ett komplement till verksamheten vid Tre Toppar. Alternativ påbyggnad av Gränjåsvålen (bortvalt) Alternativet innebär en omfattande påbyggnad av Idre Fjälls eget fjäll Gränjåsvålen och åstadkommer högre fallhöjder och längre nedfarter. Förslaget till påbyggnad av Gränjåsvålen väcktes år 1996 och innebar att fjället skulle byggas på med 5-7 miljoner m 3 massor i form av bergkross till en höjd av totalt m.ö.h., med andra ord ca m över nuvarande nivå. För att påbyggnaden ska få en för skidåkningen acceptabel lutning bör bottenytan av massorna utgöra en långsmal kon om ca 750 x 480 m, d.v.s. en yta av ca 30 ha. Kostnaderna uppskattades till över 2 miljarder kronor 15. Förutsättningarna för att hitta tillräckliga mängder av tjänliga massor inom rimligt transportavstånd bedömdes vara små. Miljöeffekterna av ett sådant alternativ bedöms dessutom som mycket omfattande. Alternativet innebär små konsekvenser för naturvärden och rennäring. Effekterna på landskapsbilden bedöms dock bli mycket stora. Alternativet påbyggnad av Gränjåsvålen påverkar inte Natura området. Förhållandevis små förändringar av fallhöjderna och avsaknaden av sommarprofilering innebär att förslaget inte kan förväntas ge tillnärmelsevis liknande samhällseffekter som Tre Toppar. Det är heller inte långsiktigt. Alternativet tillgodoser inte ändamålet i sådan omfattning att det kan betraktas som ett sätt att nå syftet, se figur Det är inte en rimlig lokalisering för att genomföra projektets ändamål, med tanke på kostnader och osäkerhet i genomförandet. 44 Varför Tre Toppar behövs och varför skidupplevelsen står i centrum (se även figur 4.11 och tabell 4.2) De faktorer som genererar långsiktig sysselsättning i Idre och Särna är gästernas utlägg under deras uppehåll i området. Pengarna läggs främst på boende, liftkort och hyra av utrustning, men även på restaurangbesök och inköp av livsmedel. Denna omsättning skapar sysselsättning. Störst skapad sysselsättning per omsatt krona är det på personaltunga områden, t.ex. restaurangverksamhet. Försäljning av livsmedel kräver däremot en högre omsättning för att kunna avlöna en person. I dagsläget har Idre Fjäll sin huvudförtjänst på liftkortförsäljning; det är populärt sagt den som gör att mindre lönsamma (personaltunga) delar av verksamheten går runt. Gästernas omsättning beror främst på hur många som besöker och bor i området, alltså antalet gästnätter, men även på vilken kategori gästerna tillhör. Ju bättre anläggningen lyckas med att bygga upp och infria eller även överträffa gästernas förväntningar, ju fler gäster kommer och ju mer pengar är de villiga att spendera under besöket. Den viktigaste faktorn vad gäller möjligheten att attrahera skidgäster och göra dem nöjda är den samlade skidupplevelsen. Därför är terrängförhållanden och rymlighet i nedfarterna, pistning, liftkapacitet, lifttid etc. helt avgörande för en långsiktigt framgångsrik skidanläggning. De viktigaste terrängfaktorerna är fallhöjd, längd och bredd på nedfarterna samt att nedfarterna ligger i fallinjen, istället för på skrå, eftersom det ger bäst flyt i skidåkningen. Pisternas rymlighet mäts i kvadratmeter per person. Den faktiska (och upplevda) trängseln beror dock även på lutning, snökvalitet, eventuella trånga passager och skidåkarens kategori 15A. Ytrymme är även en säkerhetsfråga och utvecklingen från slalomskidor till carvingskidor har ökat behovet av plats i backen eftersom skidåkarna nu rör sig betydligt fortare nedför och i sidled än man gjorde tidigare. En annan faktor som bidrar till en god skidupplevelse är möjligheten att bo i direkt anknytning till pisterna, s.k. ski in-ski out. Dessutom är det en stor fördel om boendet ligger mitt i systemet så att gästerna har frihet att starta åkningen i olika riktningar. På så sätt minskas även risken för köer. Som situationen är idag kan anläggningen på Gränjesvålen (befintliga Idre Fjäll) inte rymma fler skidåkare utan att den samlade skidupplevelsen väsentligt försämras. Det är dessutom inte möjligt att genom ytterligare utbyggnad av nedfarter och optimering av liftar utveckla anläggningen Idre Fjäll i någon betydande grad. Dessutom finns det en stark trend i att många skidåkare vill ha variation i områdets nedfarter, extra plats och möjlighet för utmaningar, t.ex. i form av off pist-åkning. Denna trend har kopplingar till en önskan om upplevelser i nära kontakt med naturen. Därför behövs Tre Toppar. Tre Toppar tillför området stora pistade ytor i utomordentligt bra terräng och dessutom stora ytor med mycket god potential för offpist-åkning. Liftkapaciten anpassas till den maximala belastning och lifttiderna minimeras för att skapa en optimal skidupplevelse. Stiftelsen Idre Fjäll bedömer att Tre Toppars attraktionskraft kommer att bli mycket stor och att förväntad omsättningsökning är säkerställd. Detta kommer att skapa en stabil sysselsättning som över en lång tidsrymd möjliggör utveckling av Idre och Särna. Kan ändamålet nås med annan utformning? Under samrådet har frågan om alternativ utformning av Tre Toppar väckts. Några förslag har lagts fram. Dessa presenteras kortfattat nedan. Gemensamt för samtliga förslag är att de inte skulle kunna erbjuda tillräckligt högkvalitativa skidupplevelser och därmed inte resultera i samma höga sysselsättningseffekt som Tre Toppar, se figur 4.11 och faktarutan på denna sida. Eftersom förslagen på så sätt inte i tillräcklig grad kan uppfylla ändamålet ser Stiftelsen dem därför inte som alternativ i egentlig mening. Alternativ Enbart Städjan (bortvalt) Alternativet innebär att endast de delar av Tre Toppar som berör Städjan genomförs. Alternativet har inte funnits med under någon längre tid men har behandlats under samråden. För Natura 2000-området innebär alternativet konsekvenser på Städjans bevarandevärden i samma omfattning som huvudalternativet medan effekterna på Foskans dalgång blir små och på Fjätervålens västsluttning obefintliga. Konsekvenserna för rennäringen blir också mindre än i huvudalternativet eftersom liften genom Foskdalen inte kommer till stånd. Renarnas flyttled påverkas inte på samma sätt som i huvudalternativet, men tillgången till betesro på Städjans sluttningar påverkas. Den största nackdelen med alternativet är att det inte kommer medge samverkan och utnyttjande av både Idre Fjälls och Fjätervålens turistiska infrastruktur. Även om alternativet erbjuder skidåkning och sommartillgänglighet i samma storslagna kalfjällsmiljö på Städjan som huvudalternativet Tre Toppar kommer den turistiska attraktionen i form av en varierad, sammanhängande anläggning att utebli. Alternativet Enbart Städjan skulle ge en pistad yta på 65 ha jämfört med huvudalternativets 85 ha. Sammantaget skulle kvaliteten av skidupplevelse i alternativet Enbart Städjan bli lägre än i huvudalternativet Tre Toppar. Antalet turister som kommer att utnyttja anläggningen blir därför lägre. Alternativet tillgodoser på så sätt inte ändamålet i lika hög grad som huvudalternativet, se tabell 4.2, figur 4.11 och faktarutan denna sida.

15 Förbättrad skidupplevelse Större attraktionskraft Fler gäster Ökad omsättning Ökad sysselsättning Stabilisering och utveckling Skidområdet Tre Toppar kommer att erbjuda skidupplevelser av hög kvalitet genom långa, breda nedfarter i falllinjen och i perfekt fjällterräng. Detta är en ny produkt som ökar hela områdets attraktionskraft. Skidupplevelserna attraherar fler åkare som sammantaget tillbringar fler dagar i backarna. Det totala antalet s.k. skiddagar ökar.. När fler människor tillbringar tid i skidområdet ökar försäljningen av liftkort och uthyrning av bäddar. Varje gäst lägger dessutom ut pengar på mat, aktiviteter och inköp i Idre och Särna. Gästernas utlägg på mat, service, boende, aktiviteter etc. leder till en markant ökad omsättning i företagen inom Idre och Särna. Ökad omsättning förutsätter mer personal samt ger utrymme för nya företag och entreprenörer. (Förhållandet mellan omsättning och sysselsättning är specifikt för varje bransch). Ökad sysselsättning medför ökad befolkning, skatteintäkter till kommunen, fler kommunala tjänster, investeringar och ökad framtidstro och därmed en långsiktig positiv utveckling av Idre och Särna, både ekonomiskt och socialt. Figur Vägen från skidupplevelser till lokal utveckling illustrerar argumentationen bakom Tre Toppars positiva samhällseffekter. Argumentationen stämmer väl överens med kommunens formulering i underlagsmaterialet för fördjupad översiktsplan för norra kommundelen Antingen bejakas en utveckling som ger mer arbetstillfällen, eller måste planeringen inriktas på en stagnation och/eller en tillbakagång vad gäller befolkningen Faktorer som har avgörande betydelse för skidupplevelsens kvalitet Faktorer som direkt och indirekt bestämmer alternativets långsiktigt positiva samhällseffekter, se också figur 4.11 Pistad areal Högsta fallhöjd Antal nedfarter Total längd nedfart med 100 m bredd Total liftlängd (varav andel transportlifter) Offpistmöjlighet Sidotransport* (skrååkning) Terrängkvalitet Högfjällsupplevelse (högsta punkt) Möjlighet för ski in - ski out, dvs. närhet till boende Sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen Sammanvägd kvalitet av skidupplevelsen Antal skiddagar Antal bäddar i anläggningen Sysselsatta i direkt anknytning till turistnäring och handel (varav årsarbeten på Idre Fjäll & Tre Toppar)** Nuvarande situation Idre Fjäll 95 ha Ingen 305 m - 2,0 km - - Medel 981 m ö.h. Ja - Medel (220) Huvudalternativ Tre Toppar 85 ha Städjan + Fjätervålen 340 m 12 2,9 km m (37%) 10 % Hög m ö.h. Ja Ja Hög ca ca ca 350 (200) utöver befintliga på Idre Fjäll. Dessutom tilkommer många arbetstillfällen som effekt av ökat befolkningsunderlag Enbart Städjan 65 ha Städjan 340 m 9 2,9 km m (20%) 10 % Hög m ö.h. Ja Nej Medel - hög? ca Dåligt utnyttjande av hela områdets befintliga instruktur. Betydligt lägre sysselsättningseffekter än huvudalternativet Bortvalda alternativ Söder 69 ha Städjan + Fjätervålen 340 m 9 1,6 km m (43%) 17 % Låg m ö.h. Nej Ja Låg? ca För låg sammanvägd skidupplevelse. Betydligt lägre sysselsättningseffekter än huvudalternativet 87 ha Foskdalsvallen Fjätervålen 280 m 10 2,0 km m (62%) 40 % Låg m ö.h. Nej Ja Mycket låg? ca För låg sammanvägd skidupplevelse. Betydligt lägre sysselsättningseffekter än huvudalternativet Tabell 4.2. Jämförelse mellan de olika alternativa lokaliseringarna med avseende på skidupplevelse och därav förväntad sysselsättningseffekt Förklaringar: - Inte relevant för utvärderingen av och jämförelsen mellan alternativen. * Sidoförfl yttning från toppstation till dalstation i förhållande till toppstationens fallinje och liftens längd avseende alla stigande liftar i respektive system. Sidotransport är ett mått för andelen skrå-åkning i pisterna. Skrå-åkning ger svårare och sämre skidåkning. ** Avser hela turismnäringen i Särna-Idre-Grövelsjöområdet, inkl. Idre Fjäll och övriga anläggningar och verksamheter 6. 45

16 Alternativ Söder (bortvalt) Alternativet innebär att Städjans västsluttning angörs i ett sydligare läge, från Idre Fjälls ostbackar, se figur I övrigt liknar alternativet Tre Toppar. Alternativet har uppkommit under samrådsfasen i Stiftelsen Idre Fjälls arbete med projektets miljökonsekvensbeskrivning. För Natura 2000-området innebär alternativet att västra Städjans sammanhängande sluttnings-barrskogar, som sträcker sig från Gränjesåsvallen till Gammelsätervallen, inte påverkas av de barriäreffekter som blir resultat av Tre Toppar. Kalfjällsytan närmast väster om Städjan skonas också. Alternativet berör dock de äldre granskogsbestånd som finns närmast söder om Gränjesåsvallen. Här finns bl.a. raviner med höga naturvärden. I övrigt ger alternativet samma miljökonsekvenser som Tre Toppar. Konsekvenserna för rennäringen blir i stort sett av samma omfattning som för huvudalternativet. I detta alternativ saknas bra möjligheter att förlägga attraktivt boende enligt principen ski in-ski out i direkt anknytning till liften. Det är möjligt att etablera boende i en ostsluttning med skugga på eftermiddagerna, vilket inte bedöms som ett realistiskt läge. Alternativet kommer inte att ge de nedfarter som är jämna med blå-röda lutningar i fallinjen. Alternativet ger i stället långa flacka partier på kalfjället och kraftiga lutningar genom skogen. Det är dessutom inte möjligt att göra så långa, breda nedfarter och terrängen gör att andelen skrå-åkning eller sidotransport blir oönskat stor i synnerhet på Städjans västsida, se texten till tabell 4.2. Alternativet innebär inte samma bredd i utbudet av skidåkning som huvudalternativet och ger därför sammantagit en sämre skidupplevelse. Karaktären på Städjans västsluttning är en väsentlig del i variationsmöjligheterna i huvudalternativet. Alternativet bedöms därför inte ge förutsättningar för stora mängder vinterturister. För sommarturisterna erbjuder alternativet samma attraktion som Tre Toppar med undantag för möjligheten att skapa ett attraktivt sommarboende intil liften vid Städjanvallen. Antalet turister som kommer att utnyttja anläggningen blir betydligt lägre än i huvudalternativet. Söder bedöms därmed inte tillgodose ändamålet lika väl som Tre Toppars huvudalternativ, se tabell 4.2, figur 4.11 och faktarutan sidan 44. Alternativ Foskdalsvallen (bortvalt) Alternativet innebär utbyggnad av nedfarter och liftar på Gränjåsen i stället för Städjan, se figur Den flacka dalen mellan Städjan och Gränjåsen används som transportled mellan skidområdena öster och väster om fjället. En drygt 3 km lång transportlift ska transportera åkarna i en sydligare passage genom Foskdalen. Nedfarterna på Fjätervålen ligger i fjällets sydvästra sluttning. Alternativet har uppkommit under samrådsfasen då det väckts av Friluftsfrämjandets Dalakrets. Alternativet omfattar förutom annan sträckning av nedfarter och liftar också ett utlokaliserat boende i flera satellitområden söder om anläggningen. För Natura 2000-området innebär alternativet (precis som alternativet Söder) mindre påverkan på Städjans västliga sluttnings barrskogar. Kalfjällsytan närmast väster om Städjans topp skonas också. De orörda delarna av Foskdalen påverkas inte som i huvudalternativet. Alternativet berör dock värdefulla granskogsbestånd söder om Gränjesåsvallen och i Gränjesåsens västsluttning samt värdefulla bestånd på Gränjesåsens ostsluttning. Alternativet innebär också en annan påverkan på Fjätervålen än i huvudalternativet. Konsekvenserna för rennäringen blir i stort sett av samma omfattning som för huvudalternativet. Alternativet kommer inte att ge de eftersträvade nedfarter med långa, jämna, blå-röda lutningar i fallinjen. Den högsta fallhöjden blir betydligt lägre (280 m mot 340 m för Tre Toppar, se tabell 4.2). Alternativet ger i stället korta branta backar delvis på skrå (40 % sidotransport, se tabell 4.2). Dessutom blir transportliften genom Foskdalen nästan dubbelt så lång som i huvudalternativet Tre Toppar (62 % av den samlade liftlängden utgörs av transportlift mot 37 % för huvudalternativet). Det finns ingen möjlighet att uppfylla kravet om boende med ski in-ski out funktion. Eftersom gästerna måste in i systemet från samma punkt får man dålig spridning på gästerna och risken för trängsel blir hög. Sammantaget bedöms alternativet ge en mycket låg kvalitet på skidupplevelsen och därför inte kunna attrahera stora mängder vinter- och sommarturister. Antalet turister som kommer att utnyttja anläggningen blir betydligt lägre än i huvudalternativet, vilket medför lägre omsättning och sysselsättning. Alternativ Foskdalsvallen bedöms därmed inte tillgodose ändamålet med projektet, se tabell 4.2, figur 4.11 och faktarutan sidan 44. Figur Alternativet Söder (bortvalt) 46 Figur Alternativet Foskdalsvallen (bortvalt)

17 4.5 Samrådsprocess De nya förutsättningarna för Tre Toppar presenterades översiktligt i det tidiga samrådet. Under sommaren och hösten 2004 har inventering av landskapets förutsättningar, områdets naturvärden och planeringen av hänsynsåtgärder genomförts inom hela utredningsområdet (se karta i figur 6.10). Samråd med Länsstyrelsen i Dalarna gav viktiga utgångspunkter för inventeringsarbetet. Ett utökad samråd med allmänhet, organisationer, markägare och myndigheter ägde rum jun-sep Inventeringsarbetet har genomförts av naturvårdskonsulter från Enetjärn Natur AB och Schibbye Landskap AB. Infraplan AB har dokumenterat bygdens förutsättningar som underlag för bedömningen av projektets samhällsnytta. Arbetet med hela projektet har tagit sin utgångspunkt i den kunskap som byggts upp under inventeringsfasen. Stiftelsen Idre Fjäll bedriver sitt planeringsarbete för Tre Toppar i en parallell process med kommunens fördjupade översiktsplan för den norra kommundelen. Tidiga samråd Länsstyrelsen Under hösten 2004 inleddes ett formellt tidigt samråd med Länsstyrelsen i Falun. Samrådet avsåg projektets lokalisering, omfattning och utformning samt en översiktlig beskrivning över dess förutsedda miljökonsekvenser. Utredningsområdet med sina yttre avgränsningar redovisades på en översiktskarta (se figur 4.14). Stiftelsen Idre Fjäll redovisade vid samrådet utgångspunkten att anläggningen ska utformas med stor hänsyn till natur- kultur- och andra samhällsintressen. Inga bestående skador på mark och vatten ska finnas kvar om eller när anläggningen i framtiden avvecklas och ska då inte hindra rennäring eller annan markanvändning för naturkultur- eller andra samhällsintressen. Stiftelsen Idre Fjälls inledande avgränsning avsåg följande punkter: Naturvärden Landskapsbilden Det rörliga friluftslivet Länsstyrelsen framförde bl.a. följande: Det finns behov av en grundlig genomgång av alternativ. Utredningen ska anpassas för en prövning av hela anläggningen, bl.a. enligt plan- och bygglagen. Prövningen enligt Natura 2000 får inte innebära att övriga värden av nationell eller regional karaktär kommer i skymundan. Utredningen ska värderas mot de nationella och regionala miljömålen. Stiftelsen har härutöver lagt till övriga nationella mål under rubriken Idre Fjäll och Hållbar utveckling i avsnitt 3.1. Naturvårdsverket i egenskap av markförvaltare bör betraktas som en av de enskilda, särskilt berörda i det tidiga samrådet. Figur Denna kartbild med markerat utredningsområde har använts som underlag för det tidiga samrådet med länsstyrelsen och enskilda. Det har varit viktigt att betona att Städjans topp och sadel inte kommer att beröras av projektet 4 PROJEKT TRE TOPPAR - ÄNDAMÅL OCH PROJEKTBESKRIVNING Enskilda särskilt berörda Tidigt samråd med enskilda, särskilt berörda (Miljöbalken 6 kap 4 ) hölls under oktober 2004, se tabell 4.3. Inbjudan med en informationsfolder om projektet sändes till de flesta hushåll i bygden samt till fritidshusägare i Gränjesåsvallen och Foskdalsvallen. Kartan i figur 4.14 ingick också. Utöver det gick samrådsmaterialet till Naturvårdsverket som representant för markägaren staten, se nedan. Ett offentligt möte hölls i Idre samhälle. Mötet samlade ett femtiotal personer. Från enskilda personer kom 13 samrådsyttranden, de allra flesta från fritidshusägare i Gränjesåsvallen. Yttrandena gällde i första hand frågor om alternativ utformning och lokalisering samt frågor om störningar i form av buller från trafik och snökanoner vid den planerade anläggningen. Flera åberopade också naturvärdena kring Städjan. Samtliga dessa frågor belyses i denna utredning. Vid samrådsexkursionen med Friluftsfrämjandet besöktes utredningsområdet i hela dess längd. Efter exkursionen presenterade Friluftsfrämjandet en alternativ utformning med ett sydligare läge över Städjan och genom Foskdalen. Detta alternativ är belyst på föregående uppslag och kallas Alternativ Foskdalsvallen. Idre sameby Idre sameby har delar av sina åretruntmarker intill den planerade anläggningen. Idre Fjäll har i tidigare skeden av projektet inlett ett samråd med samebyn om Tre Toppar. Under samrådstiden har Idre Fjäll haft ett möte med samebyn då byns företrädare redogjorde för markanvändningen och samebyns årscykel. Projektets företädare har sedan dess träffat samebyns representanter vid flera tillfällen. Samebyns förutsättningar och bedömda påverkan har tidigare Formella tidiga samrådet Formella utökade samrådet Datum 24 april 2002 Översikt över informationstillfällen Träff med Naturskyddsföreningens lokala nätverk 31 okt 2002 Möte för information till Naturskyddsföreningen i Dalarna, arbetsutskottet 2 sep 2004 Inledande samrådsmöte med länsstyrelsen 20 sep 2004 Möte med Älvdalens kommuns översiktsplanegrupp 21 sep 2004 Exkursion med företrädare för Friluftsfrämjandets Dalakrets 28 sep 2004 Information till lokala företagare och Intresseföreningen 5 okt 2004 Informationsmaterial lämnas till Naturskyddsföreningens kansli Mora, inbjudan till exkursion 6 och 7 oktober 2004 Information till kommunfullmäktige i Älvdalens kommun 2 nov 2004 Samrådsmöte med Idre sameby 3 nov 2004 Uppföljande offentligt möte i Idre 3 nov 2004 Exkursion med politiker och tjänstemän från Älvdalens kommun 4 nov 2004 Samrådsmöte med Naturvårdsverket 17 nov 2004 Information till Dalarnas riksdagsmän 2-3 dec 2004 Information och diskussioner under konferens om fördjupad översiktsplan för norra delen av Älvdalens kommun 8 dec 2004 Information till Region Dalarnas arbetsutskott 25 jan 2005 Samtal om projektet med Naturskyddsföreningen i Mora 21 juni 2005 Exkursion med SNF-medlemmar från hela landet. 30 juni 2005 Öppet hus på Idre Fjäll 14 juli 2005 Informationstillfälle Idre kulturhus 18 juli 2005 Informationstillfälle Särna Camping 1 aug 2005 Informationstillfälle på Hotell Älvdalen 10 sep 2005 Exkursion med företrädare för SNF Dalarna och Fältbiologerna Gävle-Dala 28 nov 2005 Information till länsstyrelsens styrelse 24 jan 2006 Möte med företrädare för Idre sameby om de inkomne yttranden m.a.p. rennäring Tabell 4.3. Översikt över informationstillfällen april januari

18 beskrivits i utredningen Tre Toppar - konsekvensbeskrivning för rennäringen 22. Denna utredning ingår i det fortsatta samrådet. Naturvårdsverket Naturvårdsverket representerar markägaren staten vid Städjan-Nipfjällets naturreservat. Samrådet omfattade ett möte den 4 november 2004 med företrädare för verket. Samrådsmötet resulterade i att följande aspekter, utöver vad som framkomit med bl.a. länsstyrelsen, togs med i det fortsatta arbetet med projektet: Beskrivning av projektets hela omfattning då det bedöms som färdigt, dvs. anläggningens hela utformning och markbehov i framtiden (denna kapitel) Beskrivning av planerad försörjning med vatten till snökanonsystemet (se dokumentet Teknisk Beskrivning) Stiftelsens framtida relation till staten som markägare (se kap 14) Naturvårdsverket betonade vidare sin viktiga roll i det utökade samrådet. Älvdalens kommun Stiftelsen Idre Fjäll har under flera års tid haft ett nära samarbete med Älvdalens kommun i frågor som rör anläggningens framtidsfrågor. Hit hör givetvis frågorna om Tre Toppar. Älvdalens kommun genomför under fördjupningar av översiktsplanen i förändringsområden i den nordligaste kommundelen. Idre Fjäll är ett av de förändringsområdena. Under hösten 2004 har projekt Tre Toppar presenterats för fullmäktiges ledamöter. I november hölls en exkursion i utredningsområdet för politiker och tjänstemän. Beslut om betydande miljöpåverkan Stiftelsen Idre Fjäll lämnade i november 2004 en redogörelse för det tidiga samrådet till länsstyrelsen. Länsstyrelsen fattade den 22 december 2005 som väntat beslut att projektet Tre Toppar innebär betydande miljöpåverkan. Med detta följer att verksamhetsutövaren ska genomföra ett utökat samråd med berörda myndigheter, kommun, allmänheten och ideella organisationer. Utökat samråd Stiftelsen Idre Fjäll har under tiden 30 juni till 30 september 2005 genomfört ett utökat samråd för projektet Tre Toppar enligt den då gällande lagstiftningen, 6 kap 5 Miljöbalken. Med utökat samråd avses informationsutbytet mellan verksamhetsutövaren och berörda myndigheter, organisationer och allmänhet. Enligt Miljöbalken ska samrådet avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. 48 Fyra allmänna informationsmöten och en exkursion hölls under perioden, se tabell 4.3. Dessutom fanns en skärmutställning och utredningsmaterialet om projektet utställt i Älvdalens kommun på orterna Idre, Särna och Älvdalen. Sammanfattningsvis har det utökade samrådet inte lett till någon omfattande förändring av projektets planerade utformning eller genomförande. De inkomna synpunkterna har varit av en sådan karaktär att de har kunnat bemötas med mindre förändringar av projektförslaget. I sin ansökan har Idre Fjäll som ett resultat av samrådet bl.a. förtydligat hur frågan om alternativa utformningar och lokaliseringar har behandlats. Dessutom har det gjorts ett flertal förtydliganden av projektets konsekvenser för rennäringen. Synpunkterna i yttrandena från myndigheter och organisationer rör främst projektets motverkande av vissa miljömål och påverkan på ett Natura 2000-område. Dessutom påpekas det att alternativfrågan behöver belysas ytterligare. Flera av remissinstanserna har i sina yttranden tagit upp Tre Toppars konsekvenser för rennäringen i området. Det förekommer både positiva och negativa synpunkter på projektets genomförande. Den största delen av allmänhetens lämnade synpunkter rör frågan om fjället Städjans symbolvärde och behovet av lättillgänglig, orörd natur. Dessutom förekommer både positiva och negativa yttranden i frågan om Tre Toppars förmåga att skapa arbetstillfällen. Endast en mindre del av yttrandena från allmänheten rör Tre Toppars påverkan på Natura 2000-området och naturvärdena. Även i denna kategori av yttranden förekommer både positiva och negativa synpunkter. En längre sammanfattning av det utökade samrådet samt hela sammanställningen av de inkomna synpunkterna och Idre Fjälls svar finns i samrådsredogörelsen, Tre Toppar - samrådsredogörelse som är bilaga till ansökan om tillstånd till projektet. I det dokumentet finns också alla de inkomna yttrandena som bilagor. Familjer kommer även framgent att vara en av de viktigaste målgrupperna för de turismsatsningarna kring Tre Toppar 4.6 Kommande prövningar Idre Fjäll kommer att ansöka om tillstånd till verksamheten hos länsstyrelsen i enlighet med bestämmelsen i 7 kap 28a Miljöbalken. Regeringen är samtidigt den instans som slutligen tar beslut om projektet kan ges tillåtlighet i enlighet med vad som föreskrivs i 7 kap 29. Regeringens prövning av tillåtligheten är en övergripande bedömning om laglighet. I det fall regeringen godtar projektet kommer sedan länsstyrelsen att meddela det formella tillståndet och villkoren för verksamheten. Sedan följer flera tillståndprövningar som har till syfte att precisera villkoren för genomförandet av projektet i dess olika beståndsdelar. Prövningen av denna verksamhet skall ske med utgångspunkt i de tre kriterier som anges i 7 kap 29 vilket innebär att tillstånd får lämnas om: 1. det saknas alternativa lösningar 2. verksamheten måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och 3. åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses. Denna miljökonsekvensbeskrivning är en del av det beslutsunderlag som ska ligga till grund för prövningarna av Tre Toppar. Länsstyrelsens tillståndsprövning Länsstyrelsen skall såvitt framgår av Miljöbalkens bestämmelse i 7 kap 29 med eget yttrande överlämna frågan om verksamhetens tilllåtlighet till regeringen. Detta innebär att länsstyrelsen skall utreda och göra en egen bedömning ifråga om förutsättningarna för tillåtlighet. När regeringen genomfört sin prövning skall ärendet återsändas till länsstyrelsen som meddelar tillstånd och föreskriver de villkor som skall gälla. Regeringens tillåtlighetsprövning Regeringen är den instans som skall avgöra tillåtligheten i fall där angelägna allmänna intressen står emot varandra. Förutom att det i vissa situationer direkt föreskrivs att frågan om prövningen av verksamhetens tillåtlighet skall överlämnas till regeringen har regeringen också möjlighet att förbehålla sig sådan prövning. Regeringen kan också förbehålla sig rätten att pröva hela verksamheten, även om bara delar av denna kan anses berörd av kriterierna, för att få till stånd en samlad prövning. Stiftelsen Idre Fjäll avser därför att redovisa sina planer så långt som möjligt för att möjliggöra en sådan samlad regeringsprövning. Regeringens lämplighetsbedömning avseende prövning enligt Miljöbalken sker utifrån en samlad bedömning av projektets samhällsnytta i förhållande till den skada som kan åsamkas enskilda och allmänna intressen. Bedömningen skall omfatta alla relevanta

19 områden, exempelvis regional utveckling, sysselsättning, miljö, transportpolitik, kultur, utbildning, samhällsekonomi, och ska beakta t.ex. sociala förhållanden och välbefinnande jämte inverkan på människors hälsa. Detta kan sammanfattas under rubriken hållbar utveckling, dvs. sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Regeringens beslut om tillåtlighet måste ha stöd av kommunfullmäktiges tillstyrkande om prövningen sker efter förbehåll. Regeringen får besluta om villkor för projektets genomförande för att tillgodose allmänna intressen och skyldighet att utföra särskilda åtgärder för kompensation av intrång i de allmänna intressena. Detaljplanläggning Den närmare utformningen av området, främst dess bebyggelse och anläggningar men också markens anordnande, kan regleras genom kommunens planläggning av området (PBL 5 kap). Genom detaljplan anges vilken typ av markanvändning som kan godtas i olika delar av planområdet och regleras exploateringsgraden, t.ex. byggnaders höjd och yta. Även principer för utformning som färgsättning, typ av hus etc. kan anges. Bygglov och marklov Kommunen prövar frågor om lov enligt plan- och bygglagen. Bygglov prövar den närmare placeringen av hus och anläggningar som skidbackar och liftar och kabinbanor (PBL 8 kap 1 och 2 ). Där detaljplan finns avser bygglovet huvudsakligen en bedömning om ansökan stämmer med detaljplanens krav. Marklov kan behövas för att ändra markens höjdläge genom utfyllnad eller schaktning, om inte det gäller att skapa den höjd som anges i detaljplanen (PBL 8 kap 9 1st). Det kan även behövas lov för att fälla eller plantera träd, om det krävs i detaljplan för området (PBL 8 kap 9 2st). Vattenverksamhet Åtgärder för bortledande av vatten, i detta fall t.ex. husbehovsvatten för boende och vatten för snökanoner, är vattenverksamhet. Sådan verksamhet prövas enligt 11 kap Miljöbalken om inte det är uppenbart att den inte skadar allmänna eller enskilda intressen. Under 2005 erhöll Idre Fjäll tillstånd till vattenuttag från Burusjön. Ansökan om tillkommande vattenverksamheter kommer att inges seperat. Vattenförsörjningen till snökanonsystemet inom Tre Toppar skall utredas vidare under kommande projektering. Det är möjligt att vatten från Burusjön kan komma att användas för de västra delarna av anläggningen och vatten från Fjätan för de östra delarna. Kommande utredning får också påvisa om det är möjligt att i någon mån nyttja vatten från Foskan. Både Foskan och Burusjön ligger inom Natura 2000-området. Miljöfarlig verksamhet Idre Fjäll använder idag bergvärme som en av energikällorna för uppvärmning. Planeringen av energiförsörjningen till nytt boende inom Tre Toppar är inte påbörjad. Det är troligt att mindre bergvärmeanläggningar kan komma att användas. För detta kommer anmälan om miljöfarlig verksamhet att göras till kommunen. Naturreservatet Städjan-Nipfjället Gränserna för naturreservatets utbredning i södra delen behöver justeras så att anläggningar för boende inte ingår i reservatsområdet; alternativt kan dispens överväges. Det är länsstyrelsen som efter regeringens avgörande av tillåtligheten beslutar om preciseringen av en sådan gränsändring (MB 7 kap 7 ). En ändrad gränsdragning förutsätter kompensation, t.ex. i form av ersättningsmark. Åtgärder inom reservatet som behövs för projektet kan strida mot de föreskrifter som gäller för områdets nyttjande och skötsel och i sådana fall är det länsstyrelsen som efter regeringens tillåtlighet meddelar beslut om dispens från föreskrifterna (MB 7 kap 7 ). Föreslagna kompensationsåtgärder inom naturreservatet (se kap 12) förutsätter justeringar eller ändringar i skötselplanen. Samråd med länsstyrelsen Åtgärder i naturområden som inte kräver myndighets prövning men som kan ge väsentlig ändring av naturmiljön, ska bli föremål för samråd med länsstyrelsen (MB 12 kap 6 ). Sådant samråd ska hållas även om området är detaljplanelagt. Det kan gälla anordnande av enskilda vägar eller annat iordningställande av området, t.ex. parkering. Vägplanering Föreslagen vägombyggnad vid Gränjesåsvallen berör enskild väg som förvaltas av en vägsamfällighet. Ombyggnad av vägen i ny sträckning kräver samråd med länsstyrelsen (MB 12 kap 6 ). Framtida, nya väglösningar för trafikförsörjningen från riksväg 70 till anläggningen Tre Toppar kommer att kräva stöd i översiktplanen samt genomgå prövningar enligt både Väglagen och Miljöbalken. Nya förutsättningar för Idre sameby I samband med regeringsprövningen av projekt Tre Toppar bör regeringen eller länsstyrelsen ställa som villkor att den nödvändiga omdisponeringen av samebyns betesmarker enligt vad som föreslås i kapitel 12.2 genomförs. 4.7 Opinionsundersökningar om Tre Toppar Fyra enkäter har gjorts i bygden för att klargöra inställningen till Tre Toppar, som stöd för att bedöma projektets betydelse för bygdens utveckling och framtidstro: 1999 genomfördes en enkel enkät i anslutning till hushållsinformation inom Särna-Idre-Grövelsjöområdet 23. Enkäten avsåg inställningen till arbetet med Tre Toppar inom Drömmen om Framtiden. Omfattning: 1200 hushåll, 629 inkomna svar PROJEKT TRE TOPPAR - ÄNDAMÅL OCH PROJEKTBESKRIVNING st (77 %) var positiva till att arbeta vidare med projektet till ett förslag. 145 st (23 %) tyckte inte att arbetet skulle fortsätta. Hösten 2002 genomfördes en hushållsenkät i samarbete med Högskolan Borlänge/Tjärwood AB, Institutet för Turism & Reseforskning 24. Enkäten riktades till hushåll i de två församlingarna Idre och Särna, med information om omstarten av Tre Toppar och det nya förhållningssättet till projektets genomförande. 438 st inlämnade svar gav en svarsfrekvens om 34 %. Av de svarande var 80 % positiva till att knyta samman Idre Fjäll och Fjätervålen via delar av Städjans sidor och att detta görs med miljöfrågorna i centrum och utan liftar till Städjans toppkrona. Negativandelen var 12 % och osäkra 8 %. Hösten 2004 genomfördes en telefonenkät i samarbete med Högskolan Borlänge/Tjärwood AB, Institutet för Turism & Reseforskning intervjuer genomfördes i de två församlingarna Idre och Särna. Könsfördelningen var 40 % män och 60 % kvinnor. Av de svarande ställde knapp 60 % sig positiva till Tre Toppar. Mest positiva var de i åldersgruppen år medan åldersgruppen 65+ hade störst negativandel. Under vintern 2006 genomfördes en telefonenkät i samarbete med Resurs AB 1A. Svarens fördelning redovisas i figur telefonintervjuer genomfördes med permanentboende i Idre och Särna. Könsfördelningen var 54 % kvinnor och 46 % män. En majoritet, 58 % ställde sig positiva till sommar- och vinteranläggningen Tre Toppar. Svaren varierade även i denna undersökning utifrån ålder. De mest positiva finns i åldersgruppen år där 78 % är positiva. De mest negativa återfinns i åldersgruppen år där andelen negativa är fler än andelen positiva. Sammantaget visar resultatet av de undersökningar om Tre Toppar som gjorts i kommundelen på ett stabilt stöd och en genomgående positiv inställning till projektplanerna. I samtliga undersökningar ställer en majoritet av de tillfrågade sig positiva till Tre Toppar. Figur Resultat av telefonenkät i Idre och Särna under feb