Stadsdelsnämnden Östra Göteborg Revisionsredogörelse 2014

Transkript

1 Stadsdelsnämnden Östra Göteborg Revisionsredogörelse 2014

2 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Granskning av verksamhetsåret 2014 Stadsrevisionen har granskat om nämndens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Lisa Berlin har varit granskningsansvarig tjänsteman. Resultatet av granskningen presenteras i den här revisionsredogörelsen. Revisionsredogörelsen skickas, tillsammans med revisionsberättelsen, till nämnden för yttrande. Yttrandet ska ha kommit till stadsrevisionen senast den 12 juni Yttrandet ska innehålla vilka åtgärder som nämnden har gjort eller planerar att göra med anledning av de rekommendationer som lämnats. I årets granskning kan vi konstatera att nämnden inte fullt ut har åtgärdat alla rekommendationer som lämnats tidigare år. Det är angeläget att nämnden hanterar lämnade rekommendationer eftersom hanteringen vägs in i vår sammantagna bedömning där vi prövar om nämnden skött verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt utövat tillräcklig intern kontroll. Stadsrevisionen vill betona vikten av att nämnden vidtar lämpliga åtgärder med anledning av de rekommendationer som lämnas i redogörelsen För revisorsgruppen enligt uppdrag Lars Bergsten ordförande Christin Wrangstedt revisionsdirektör Lisa Berlin kommunal yrkesrevisor, sakkunnigt biträde

3 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Innehåll Inledning och läsanvisning 4 Sammanfattning 5 Granskning av verksamheten 6 Grundläggande granskning 6 Organisation för intern styrning och kontroll 7 Riskidentifiering och riskanalys 7 Hantering av risker för oegentligheter 8 Granskning av utredningar enligt socialtjänstlagen avseende barn 9 Granskning av it-systemet Treserva 16 Granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete för rektorerna 18 Granskning av styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi 18 Granskning av elevhälsan 20 Granskning av användning av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel 20 Granskning av hur privata medel hanteras 21 Granskning av känslig information i Hjärntorget 22 Granskning av räkenskaper och bokslut 23 Översiktlig granskning av delårsbokslut 23 Granskning av intern kontroll i redovisningsrutiner 23 Granskning av nämndens uppdatering av anläggningsregister 24 Granskning av årsbokslut 26 Sammanställning av rekommendationer Stadsrevisionens uppdrag 29 Språkbruk och revisionstermer 29...

4 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Inledning och läsanvisning Revisionsredogörelsen är det dokument som sammanfattar den granskning som de förtroendevalda revisorerna i Göteborgs kommun har genomfört i stadsdelsnämnden Östra Göteborg under verksamhetsåret Läsanvisning Revisionsredogörelsen inleds med en sammanfattning av vad revisorerna har granskat och vad de har kommit fram till. Därefter, på sidorna 6-22, beskriver revisorerna resultatet av 2014 års granskning av nämndens verksamhet. På kommande sidor, 23-26, följer resultatet av revisorernas granskning av nämndens räkenskaper och bokslut. Det är i dessa båda avsnitt som du hittar mer utförlig information om granskningen och de rekommendationer som revisorerna lämnar till nämnden. I slutet av revisionsredogörelsen, på sidorna 27-28, finns en sammanställning av de rekommendationer som lämnas till nämnden. Sist i revisionsredogörelsen hittar du information om revisorernas uppdrag samt en beskrivning av det språkbruk som revisorerna använder sig av.

5 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Sammanfattning Stadsrevisionen granskar kommunens nämnder varje år. Resultatet från granskningen redovisas i revisionsredogörelser, en för varje nämnd. När vi, av fullmäktige i Göteborgs kommun utsedda revisorer, är klara med en granskning lämnar vi ofta rekommendationer till de granskade nämnderna. Rekommendationer lämnas i syfte att utveckla och förbättra verksamheten. Ibland lämnar vi även revisionskritik, vilket är allvarligare än rekommendationer. Revisionskritik i Göteborgs kommun graderas genom begreppen påpekande, erinran eller anmärkning. Årets granskning av nämnden omfattar: grundläggande granskning utredningar enligt socialtjänstlagen avseende barn it-systemet Treserva systematiskt arbetsmiljöarbete för rektorerna styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi elevhälsan användning av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel hantering av privata medel känslig information i Hjärntorget delårsbokslut och årsbokslut intern kontroll i redovisningsrutiner uppdatering av anläggningsregister. Granskningen av stadsdelsnämnden Östra Göteborg visar på brister och vi lämnar därför sju rekommendationer till nämnden (se tabell på sidorna 27 28). I övrigt bedömer vi att nämnden bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att den interna kontrollen varit tillräcklig under verksamhetsåret Vi bedömer även att förvaltningsberättelse och resultat- och balansräkning följer lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed samt att nämnden följt Göteborgs Stads bokslutsanvisningar.

6 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Granskning av verksamheten Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar, nationella regelverk och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer. Revisorernas uppdrag är att pröva om nämnden sköter verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt utövar tillräcklig intern kontroll. 1 Granskningen av verksamheten omfattar en grundläggande del, som är en översiktlig granskning av nämndens övergripande ledning och styrning ur ett internkontrollperspektiv, samt flera fördjupade granskningar. 2 Årets granskning av nämndens verksamhet omfattar: grundläggande granskning utredningar enligt socialtjänstlagen avseende barn it-systemet Treserva systematiskt arbetsmiljöarbete för rektorerna styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi elevhälsan användning av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel hantering av privata medel känslig information i Hjärntorget. Grundläggande granskning Den grundläggande granskningen syftar till att översiktligt bedöma nämndens ledning och styrning ur ett internkontrollperspektiv. Det innebär att revisorerna löpande följer och informerar sig om nämndens följsamhet mot reglemente, kommunfullmäktiges budget och budgetriktlinjer, nämndens styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi, delegation, beslutsunderlag, uppföljning av kommunfullmäktiges prioriterade mål samt hantering av särskilda uppdrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vid eventuella avvikelser i förhållande till lagstiftning och kommunfullmäktiges policydokument och riktlinjer, inom de områden som omfattas av den grundläggande granskningen, avgör revisorerna om det finns behov av mer omfattande granskning. Utöver ovanstående omfattar den grundläggande granskningen även nämndens följsamhet mot kommunfullmäktiges riktlinjer för intern kontroll 3 samt nämndens arbete med att förebygga och hantera risk för oegentligheter. Kopplat till detta har vi granskat följande: organisation för intern styrning och kontroll riskidentifiering och riskanalys hantering av risker för oegentligheter. 1 Uppdraget regleras i Kommunallagen, 9 kap. 2 Se stadsrevisionens granskningsplan, maj Riktlinjer för intern kontroll inom Göteborgs Stad, gällande från och med

7 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Nedan beskriver vi nämndens arbete med intern styrning och kontroll. Varje granskningsmoment inleds med en kort beskrivning av revisionskriterier, därefter följer resultatet av granskningen. Sist i avsnittet om grundläggande granskning lämnar revisorerna en bedömning. Organisation för intern styrning och kontroll Ansvaret för den interna kontrollen ligger på nämnden. I detta ansvar ingår att utforma en organisation för den interna kontrollen samt att besluta om regler och anvisningar för denna. Detta finns angivet i kommunfullmäktiges riktlinjer för intern kontroll 4. Nämnden ska också årligen upprätta en plan för intern kontroll 5. Planen ska bygga på en riskanalys och innehålla de åtgärder och kontrollaktiviteter som ska genomföras under verksamhetsåret i syfte att hantera de prioriterade riskerna i riskanalysen. Resultatet av åtgärderna och kontrollaktiviteterna ska årligen rapporteras till nämnden. Det är även nämndens ansvar att se till att utvärderingar görs i syfte att ompröva åtgärder och kontrollaktiviteter. Resultat Granskningen visar att nämnden har utformat en organisation för den interna kontrollen samt beslutat om regler och anvisningar för densamma. I nämndens plan för intern kontroll framgår kopplingen mellan prioriterade risker och de kontroller som är beslutade för att hantera dessa. Nämnden får årligen en rapport om resultatet av genomförd intern kontroll på hösten före det att nämnden ska fatta beslut om nästkommande års internkontrollplan. På våren sker en rapportering till nämnden kring åtgärder som vidtagits med anledning av resultatet av internkontrollen. Vi kan se att förvaltningen följer upp arbetssättet med intern kontroll. Förra året gjorde vi ett par iakttagelser som tydde på att nämndens arbete med intern kontroll ändå inte gett det resultat som avsetts. I årets granskning ser vi att förändringar har skett i utformningen och utförandet av kontrollåtgärder. Samtidigt menar vi att det kvarstår förbättringsmöjligheter gällande utvärderingar av nämndens arbete med intern kontroll. Exempelvis har nämnden i några fall valt att lyfta in samma risk och samma kontrollåtgärd flera år i rad. Detta kan mycket väl bero på att risken och kontrollåtgärden har värderats som så väsentliga att de inte bör plockas bort. Vi menar emellertid att det också kan tyda på att själva kontrollåtgärderna inte har utvärderats och omprövats aktivt. Det är med andra ord oklart om kontrollen har varit ändamålsenlig och effektiv och om risken som kontrollåtgärden skulle hantera faktiskt har hanterats. Det kan också tyda på att resultaten från föregående års kontroller inte tagits om hand och lett till nödvändiga åtgärder. Riskidentifiering och riskanalys Av kommunfullmäktiges riktlinjer för intern kontroll framgår det att en riskidentifiering och riskanalys ska utgöra utgångspunkten i nämndens interna styrning och kontroll. Riskanalysen ska göras utifrån nämndens mål och uppdrag och riskerna ska värderas 4 Riktlinjer för intern kontroll inom Göteborgs Stad, gällande från och med Riktlinjer för intern kontroll inom Göteborgs Stad

8 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG och prioriteras utifrån vilken påverkan de har på nämndens möjligheter att nå uppsatta mål eller uppdrag. 6 Resultat Det framgår av nämndens regler och anvisningar för den interna kontrollen hur arbetet med riskanalys ska genomföras. Konkreta anvisningar finns även på förvaltningsnivå som beskriver hur riskanalysarbetet ska gå till. Riskanalyser har genomförts och dokumenterats på sektorsnivå och stödfunktionsnivå samt i nämnd och förvaltningsledning. Flera av riskerna i den förvaltningsövergripande riskanalysen har sin utgångspunkt i verksamhetens mål och uppdrag. Prioritering av riskerna sker avseende vilka som ska hanteras i planen för intern kontroll. Övriga risker hanteras antingen genom direkta åtgärder eller inom respektive sektor eller stödfunktion. Under år 2014 har förvaltningen även genomfört en uppföljning av de risker som inte ingick i internkontrollplanen. Uppföljningen rapporterades på en övergripandenivå i ett ärende till nämnden 17 juni Hantering av risker för oegentligheter På uppdrag av kommunfullmäktige omfattar revisorernas granskning nämndens hantering av risker för oegentligheter. Ett sätt för nämnden att förebygga oegentligheter i den egna organisationen är att identifiera funktioner, områden eller situationer i förvaltningen där risken för att begå oegentligheter är förhöjd. Vi har därför granskat om nämnden har genomfört en sådan identifiering. En annan utgångspunkt i granskningen är nämndens implementering av kommunfullmäktiges policy och riktlinje mot mutor samt regler för bisyssla. 8 Resultat Stadsrevisionen lämnade år 2013 följande rekommendation till nämnden: Stadsrevisionen rekommenderade stadsdelsnämnden Östra Göteborg att komplettera rutinen för hantering av bisysslor med en anvisning om hur förekomsten av bisyssla bland anställda ska fastställas. Årets granskning visar att stadsdelsnämnden använder stadens gemensamma mall för utvecklingssamtal vilken numera innehåller en fråga om den anställde har någon bisyssla. Mallen finns tillgänglig på intranätet och informationsinsatser har genomförts och ytterligare insatser planeras. Det framgår av nämndens Regler och anvisningar för den interna kontrollen att risker som kan leda till minskat företroende för stadsdelsnämndens verksamhet så som vidlyftig representation, mutor och bestickning ska inventeras. I förvaltningens instruktioner framgår också att risker för oegentligheter och annat oetiskt beteende ska inventeras. I riskanalyserna inför år 2014 och 2015 finns också några sådana risker med. Vår granskning visar att nämnden utöver nämnda riskanalys inte har genomfört någon särskild dokumenterad identifiering av funktioner, områden eller situationer i förvaltningen 6 Riktlinjer för intern kontroll inom Göteborgs Stad 7 Stadsdelsnämndens protokoll 151 Uppföljning av intern kontroll, riskanalys och revision Policy och riktlinje mot mutor i Göteborgs Stad och Göteborgs Stads anvisning gällande regler om bisyssla och jäv vid anställning i Göteborgs Stad

9 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG där det finns potentiell risk för oegentligheter. Däremot har vi i granskningen sett exempel på att nämnden genomfört en utredning inom ett verksamhetsområde där felaktigheter upptäckts och det funnits misstanke om att oegentligheter kan ha förekommit. I vår granskning har vi också gjort iakttagelser som kan innebära en förhöjd risk för oegentligheter och som vi bedömer inte har hanterats tillfredsställande av nämnden. Detta gäller framför allt granskningen av hur privata medel hanteras (sidan 21) och granskningen av nämndens uppdatering av anläggningsregistret (sidan 24). Vår granskning visar vidare att nämnden inte på ett systematiskt sätt arbetar med stadens förhållningsätt eller med den kultur och de värderingar som ska prägla organisationen. Bedömning Stadsrevisionens bedömning är att nämnden i huvudsak har en tillfredsställande ledning och styrning utifrån ett internkontrollperspektiv inom de områden som omfattats av den grundläggande granskningen. Samtidigt visar granskningen på fortsatta förbättringsmöjligheter vad gäller arbetet med intern kontroll. Vi ser att de metoder som används inom nämndens arbete med intern kontroll har utvecklats sedan föregående år. Däremot bedömer vi att ytterligare utveckling behövs vad gäller utvärderingar och omprövningar av kontrollåtgärder. Detta för att nämnden ska kunna säkerställa att kontroller genomförs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och att tillräckliga åtgärder vidtas för att komma till rätta med uppkomna brister. Slutligen bedömer vi att nämnden har vidtagit åtgärder för att hantera risken för oegentligheter. Det är också stadsrevisionens bedömning att nämnden skulle kunna utveckla styr- och kontrollmiljön och förebygga oegentligheter genom ett mer systematiskt arbetssätt med förhållningsätt, kultur och värderingar. Stadsrevisionen gör bedömningen att rekommendationen om identifiering av bisysslor är omhändertagen. Granskning av utredningar enligt socialtjänstlagen avseende barn Stadsrevisionen har granskat utredningar enligt socialtjänstlagen avseende barn. Syftet med granskningen har varit att bedöma om stadsdelsnämnden styr och följer upp att utredningar gällande barn och ungdomar bedrivs i enlighet med socialtjänstlagen, förvaltningslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Granskningen visar att nämnden brister i flera avseenden och vi lämnar därför tre rekommendationer till nämnden. Utgångspunkter i granskningen Enligt lagstiftningen ska socialtjänsten inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt kommit till socialtjänstens kännedom och som kan föranleda åtgärd av stadsdelsnämnden. När det gäller barn, det vill säga personer under 18 år, har nämnden ett långtgående utredningsansvar.

10 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Utredningar som gäller barn och unga som kan behöva skydd bör ha högsta prioritet inom socialtjänsten och ska inledas utan dröjsmål. Resursbrist är inte ett skäl att inte utreda. Inom socialtjänsten måste det finnas ett rimligt utrymme för att kunna genomföra även mer komplicerade eller omfattande utredningar. Det är en angelägen uppgift för varje kommun att bevaka att de barnavårdande funktionerna sköts på ett tillfredsställande sätt. När en anmälan kommer in till socialtjänsten ska en förhandsbedömning göras om påstådda sakförhållanden kan leda till någon åtgärd från nämndens sida. Eftersom en utredning enligt lagstiftningen ska inledas utan dröjsmål ligger det i sakens natur att en förhandsbedömning inte får dra ut på tiden. Enligt socialtjänstlagen ska beslut att inleda eller inte inleda utredning, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom fjorton dagar efter det att anmälan inkommit. Om förhandsbedömningen leder till beslut att inleda utredning så ska den inledas utan dröjsmål, bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Om barnavårdsutredningar inte genomförs i enlighet med socialtjänstlagens krav och intentioner finns risk för att samhället inte kan erbjuda det skydd och det stöd som barn och unga som far illa har rätt till. Granskningen har inriktats på om nämnden har rutiner som säkerställer att handläggning och dokumentation sker i enlighet med gällande lagstiftning samt vilken uppföljning nämnden gör för att se till att rutinerna följs. Vi har även granskat vilka åtgärder nämnden har vidtagit med anledning av konstaterade brister i utredningsprocessen. Granskningen har genomförts i form av intervjuer med områdes- och enhetschefer, dokumentstudier, aktgranskning och statistikuttag ur verksamhetssystemet för att följa tidsåtgången i de granskade utredningarna. Resultat Rutiner för handläggningsprocessen Från socialtjänsten begärdes dokumenterade rutiner för hela handläggningsprocessen avseende barnavårdsutredningar, från anmälan, förhandsbedömning, utredning till beslut samt eventuella process- och flödesscheman. Vi konstaterar att socialtjänsten har dokumenterade rutiner som omfattar hela handläggningsprocessen. Antal sena barnavårdsutredningar Det framgår av nämndens uppföljningsrapporter att verksamheten har problem med att leva upp till socialtjänstlagens krav på att barnavårdsutredningarna ska vara avslutade inom fyra månader. Stadsrevisionen kan också se att detta problem har funnits under en längre tid. I uppföljningsrapport 3 år 2014 framgår hur många utredningar inom barn och familj som under årets första åtta månader har pågått längre än 120 dagar. 9 För år 2014 redovisades 143 utredningar med handläggningstid längre än 120 dagar. Under år 2013 uppgick siffran till 190 stycken och år 2012 fanns det 221 försenade utredningar. 10 För att säkerställa att utredningstiderna hålls informerar, från och med maj månad, verksamheten individutskottet om utredningstider. I det senaste ärendet som lyftes till 9 I socialtjänstlagen 11 kap 2 är kravet att en utredning ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Observera att en period på fyra månader under större delen av året omfattar fler än 120 dagar vilket är det antal dagar som används som nyckeltal i stadens uppföljningsrapportering. 10 Uppföljningsrapport 3 år 2014 sidan 21, nämndens beslut Uppgifterna rapporterades även 2013.

11 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG nämnden den 16 december 2014 konstaterades att verksamheten har ungefär 70 stycken utredningar som inte är avslutade och som är över fyra månader gamla. Anledningen till att verksamheten fortfarande inte kommit ikapp med gamla utredningsprocesser anges vara att enheten under en stor del av året varit underbemannad, att personalomsättningen varit hög samt att antalet inkomna ärenden har ökat väsentligt under hösten. Stadsrevisionen konstaterar att det förekommer olika metoder för att mäta hur stort problemet med sena barnavårdsutredningar är och att det finns väsentliga osäkerhetsfaktorer i den statistik som tas ut ur verksamhetssystemet. För egen del har vi gjort två uttag ur verksamhetssystemet. Dels ett uttag över samtliga pågående och avslutade utredningar under första kvartalet, dels ett liknande uttag avseende det fjärde kvartalet. Uppgifterna är inte helt jämförbara. Det uttag som avser det första kvartalet gjordes vid ett datum när samtliga utredningar som pågått eller inletts under det första kvartalet, skulle ha varit avslutade om fyramånadersfristen följdes. Det uttag som avser det fjärde kvartalet kunde inte göras med motsvarande fördröjning. Vidare har stadsrevisionen inte kunnat få ut sådana uppgifter som eliminerar de rena handhavandefelen vad gäller verksamhetssystemet. Vi kan däremot i vårt uttag ur verksamhetssystemet konstatera att det både under det första och det fjärde kvartalet år 2014 förekommer att utredningar avslutas först efter fyra månader. I det första uttaget var 83 procent av de avslutade utredningarna färdigställda inom fyra månader. I det andra uttaget var motsvarande andel 88 procent. 11 Vi kan även konstatera att det i våra uttag för de två kvartalen förekommer barnavårdsutredningar som har pågått betydligt längre tid än fyra månader utan att ha avslutats. Verksamheten uppger att för den absoluta majoriteten av de sena utredningarna saknas giltiga skäl enligt socialtjänstlagen för att besluta om förlängd utredningstid. Ofta handlar det om sådana faktorer som hög arbetsbelastning, sjukskrivningar och personalomsättning. Stadsrevisionens stickprov Stadsrevisionen har gjort två stickprovsgranskningar av ärenden. I den första granskades tretton ärenden som var aktuella under det första kvartalet år Från socialtjänsten har vi begärt ut och granskat utredning, utredningsplan och journalanteckningar. Följande avvikelser har vi funnit i de tretton granskade ärendena. Fem förhandsbedömningar pågick längre än 14 dagar. I två fall framgår det inte av dokumentationen om den som berörs av utredningen har underrättats om att den har inletts. Utredningsplan saknas i åtta ärenden. Sammanställd utredning saknas i tre ärenden. Det framgår inte heller alltid av journalanteckningar huruvida utredningen och förslag till beslut har kommunicerats med vårdnadshavare och barn över 15 år samt inte heller när och om det fattade beslutet har kommunicerats. I flera fall där det finns en sammanställd utredning framgår det inte av journalanteckning att utredning avslutats. I några fall är det flera månaders differens mellan det avslutsdatum som står i utredning och det som sedan journalförts. Vi noterar också att i flera ärenden så är anteckningar gjorda relativt långt efter det att händelserna inträffat. Det finns exempel på anteckningar som gäller händelser våren och sommaren 2014 men som är gjorda i september samma år. 11 Det är olika många avslutade utredningar i vår data för det första (N=161) och fjärde (N=60) kvartalet.

12 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Vår första stickprovsgranskning visade på ett flertal brister av samma art som framkommit i Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) granskning 12 och som rörde ungefär samma tidsperiod, första kvartalet. För att se om de åtgärder som nämnden har vidtagit under året (se mer nästa avsnitt) har fått effekt på handläggning och dokumentation valde vi att göra ytterligare en stickprovsgranskning. Det andra stickprovet baseras på ärenden som var aktuella under sista kvartalet år Stickprovet omfattade åtta ärenden och samma typ av dokumentation granskades. Granskningen visade på några förbättringar men också på fortsatta brister: Två förhandsbedömningar tog längre tid än fjorton dagar, ungefär två månader. Dessa gjordes före det att den nya mottagningsgruppen inrättats den förste september. Utredningsplan saknas i tre ärenden. I fyra ärenden saknas sammanställd utredning. I två av ärendena framgår av journalanteckningar att utredningen är avslutad men att handläggaren ännu inte skrivit den. I ett ärende läggs utredningen ner. I ett ärende tar berörda tillbaka sin ansökan. I ett par fall framgår det inte när och om beslutet kommunicerats efter det att det har fattats. Verksamheten uppger att orsakerna till att man fortfarande brister både vad gäller handläggning, dokumentation och sena utredningar främst handlar om den ökande tillströmningen av ärenden. Enligt uppgift hade verksamheten 359 ärenden i april år 2014 och i januari året därpå 488 ärenden. Verksamheten beskrivs också som ständigt underbemannad, med bland annat hög personalomsättning och sjukskrivningar. En konsekvens av detta är att dokumentationen i flera ärenden är bristfällig samt att utredningar inte blir färdigskrivna trots att de enligt uppgift från verksamheten kan vara färdiga avseende informationsinhämtning. Verksamhetens uppföljning och kontroll Det är de förste socialsekreterarna i verksamheten som står för arbetsledning och för det dagliga metodstödet. Dessa har en regelbunden ärendegenomgång med alla handläggare, minst en gång per månad. De nyanställda har tätare ärendeuppföljningar. Ärendegenomgångar har inte dokumenterats. Metodmöten hålls en gång i veckan där handläggarna lyfter sina ärenden. Verksamheten arbetar även med arbetstyngdsmätningar, enligt den så kallade kommissionens rekommendationer. 13 I mars år 2014 antog verksamhetsområdet övrigt bistånd inom sektorn individ- och familjeomsorgen en plan för intern kontroll. Den beskriver de kontroller och uppföljningar som ska göras i verksamheten. De kontroller som har genomförts inom barn och ungdomsverksamheten och som är relevanta för den här granskningen är: 12 Efter en tillsyn fattade IVO beslut om att stadsdelsnämnden Östra Göteborg skulle vidta åtgärder för att säkerställa en rad punkter där IVO funnit brister gällande handläggning och rättssäkerhet på framförallt barn- och familjeenheten. Bristerna handlade bland annat om skyddsbedömningar, förhandsbedömningar, delegation, barn som bevittnat/utsatts för våld samt utredningstider. 13 Arbetssätt och strukturer inom socialtjänsten. Se kommunstyrelsens protokoll Stadsledningskontoret fick i uppdrag att inrätta en utredning om socialtjänsten i staden. En partssammansatt arbetsgruppbildades och leddes under 2013 av Stadsledningskontoret. Arbetet mynnade ut i ett antal rekommendationer för stadsdelsnämnderna och sociala resursnämnden att ta fasta på.

13 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Månatlig kontroll av förhandsbedömningar och att den kronologiska pärmen är uppdaterad. Genomförs av verksamhetscontroller och har rapporterats till verksamheten och nämnden. Enhetschefen följer upp utredningstider och rapporterar till individutskottet varje månad. Socialt ansvarig socionom (SAS) har genomfört kontroll av fem utredningar per enhet och kvartal utifrån utredningarnas kvalitet gällande analys och bedömning. Resultatet har rapporterats till verksamheten och nämnden. Enligt planen skulle verksamheten också ha gjort ytterligare kontroller som av olika skäl inte genomförts. Kontrollerna ska enligt uppgift genomföras under år 2015 och handlar om att förste socialsekreterare två gånger om året går igenom samtliga ärenden tillsammans med ansvarig handläggare för att kontrollera ärendenas kvalitet avseende dokumentation, utredningar, att tidsgränser hålls med mera. Även verksamhetscontrollern ska kontrollera ett antal slumpvis utvalda ärenden per enhet. Kontrollerna omfattar i princip samma punkter som den som förste socialsekreterare ska göra. Nämnden hade även beslutat om att genomföra en kontroll av området inom ramen för nämndens plan för intern kontroll. Men eftersom ett så omfattande förändringsarbete genomfördes med anledning av IVO:s kritik och nämnden i och med det fick regelbunden uppföljning beslöt verksamheten i samråd med presidiet att skjuta på den kontrollen till år Vi konstaterar att nämnden har begärt 14 och fått en regelbunden uppföljning under år 2014 av vidtagna åtgärder och effekter av dessa. Nämnden kommer också att fortsätta att följa upp verksamhetsområdet under Av nämnden och verksamheten vidtagna åtgärder I samband med uppföljningsrapport 3 i november 2013 rapporterades att barn och familjeverksamheten vid socialtjänsten hade problem med för långa utredningstider. Nämnden gav då stadsdelsdirektören i uppdrag att återkomma med åtgärdsförslag för att kunna följa lagstiftningen om att utredningstiden inte ska vara längre än fyra månader. 16 Inte långt därefter genomförde IVO en granskning av socialtjänsten i Östa Göteborg. Den 11 februari 2014 beslutade nämnden om ett yttrande till IVO över en sammanställning av iakttagelser från inspektionen angående barn och unga i stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Yttrandet innehöll bland annat förslag på åtgärder. IVO:s beslut från den 27 februari 2014 innebar att stadsdelsnämnden Östra Göteborg skulle vidta åtgärder för att säkerställa en rad punkter där IVO funnit brister gällande handläggning och rättssäkerhet på framför allt barn- och familjeenheten. Bristerna handlade bland annat om skyddsbedömningar, förhandsbedömningar, delegation, barn som bevittnat eller utsatts för våld samt utredningstider. 14 Nämndbeslut och Av ärendet Redovisning till stadsdelsnämnden gällande vidtagna och planerade åtgärder utifrån IVOs tillsyn av enheterna för barn och unga i Östra Göteborg framgår att förvaltningen kommer att fortsätta redovisa utvecklingen av antalet ärenden såväl som övrigt förbättringsarbete till nämnden så att denna på ett tydligt sätt kan följa utvecklingen inom området. 16 Protokoll

14 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG På sammanträdet den 25 mars 2014 informerades nämnden muntligen om åtgärdsarbetet. 17 Den 15 maj 2014 redovisade nämnden till IVO vilka åtgärder som vidtagits samt en planering för ytterligare åtgärder. Nämnden beslutade vid sammanträdet att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med en redovisning av effekter av åtgärdsarbetet varje kvartal. Åtgärderna omfattade: nya rutiner, ny organisation, utbildningar, metodhandledning, personalplanering, internkontroller samt rapportering till individutskott och nämnd. Kvartalsvisa redovisningar har rapporterats till nämnden den 30 september och den 16 december Ett flertal utbildningsinsatser har genomförts och en del fortgår kontinuerligt. Det handlar om utbildningar i metodarbete och handläggarskola. Medarbetare deltar också i introduktionsutbildning och gemensam kompetensutveckling i staden. Enligt uppgift kommer verksamheten att prioritera utbildningsinsatser i form av grundutbildning för de helt nya och samtidigt ge de socialsekreterare som har arbetat längre och som ger stabilitet i grupperna en möjlighet till utveckling och vidareutbildning. Det utökade kontroll- och uppföljningsarbetet som införts, och som beskrivits ovan, är också en åtgärd för att komma till rätta med framkomna brister. Resultatet av genomförda kontroller har återkopplats till verksamheten samt redovisats till individutskottet och nämnden. Barn- och familjeenheten 18 har genomfört en omorganisation och består idag av tre grupper, två utredningsgrupper och en mottagningsgrupp. Det finns från och med den förste september tre förste socialsekreterare (att jämföra med en tidigare) som står för arbetsledning och metodutveckling. Mottagningsgruppen tar emot alla anmälningar och ansökningar, genomför förhandsbedömning samt fördelar ärenden vidare till utredningsgrupperna. Det förändrade arbetssättet syftar till att komma till rätta med bristerna i förhandsbedömning och skyddsbedömningar samt att skapa bättre förutsättningar och arbetsro för de socialsekreterare som arbetar med utredningarna. Antalet tjänster har utökats, totalt har tre ytterligare medarbetare anställts. Verksamheten har också under hela hösten anlitat en konsult med uppdrag att minska antalet sena utredningar. I uppföljningen till nämnden i december år 2014 rapporterades att personalsituationen fortfarande är ett problem. Verksamheten har en stor personalomsättning och fler än hälften av medarbetarna har kort erfarenhet (mindre än tre år). Det är mycket svårt att rekrytera medarbetare med längre erfarenhet. Så trots de nya tjänsterna samt den anlitade konsulten beskrivs ändå verksamheten som underbemannad i och med sjukskrivningar, föräldraledigheter och en ökande ärendemängd. Den arbetstyngdsmätning som genomfördes under första kvartalet visade att tre fjärdedelar av medarbetarna låg över den rekommenderade arbetstyngden och att hälften av medarbetarna upplevde att de uppnått maximal arbetstyngd. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att nämnden inte i tillräcklig utsträckning styr och följer upp så att utredningar gällande barn bedrivs i enlighet med författningarnas krav. Stadsrevisionen bedömer att nämnden har vidtagit flera relevanta åtgärder i syfte att komma till rätta med 17 Protokoll Barnavårdsutredningar genomförs på ytterligare två enheter i stadsdelen men då dessa två enheter hade jämförelsevis få sena utredningar har den här granskningen helt fokuserat på Barn- och familjeenheten där det stora antalet barnavårdsutredningar genomförs. Det var också på denna enhet som IVO fann övervägande delen av bristerna.

15 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG brister inom socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar. Åtgärderna omfattar nya rutiner, utbildningar, förbättrad internkontroll och uppföljning, omorganisation och rekryteringar. Både nämndens egen uppföljning och vår granskning visar dock att brister kvarstår och att utredningar gällande barn fortfarande inte bedrivs i enlighet med författningarnas krav. Den lagstadgade tidsgränsen för utredningar enligt socialtjänstlagen ska inte ses som en normal utredningstid utan som en bortre tidsgräns. Skyndsamhetskravet är tydligt uttalat i socialtjänstlagen och i förarbetena. 19 Att utredningar överskrider tidsramar utan särskilda skäl innebär att lagens krav inte uppfylls. Detta innebär i sin tur att nämnden inte säkerställer att barnens rättigheter tillgodoses. Stadsrevisionen lägger särskild vikt vid att utredningar som gäller barn som kan behöva skydd bör ha högsta prioritet inom socialtjänsten. 20 Vi bedömer därför att det är allvarligt att det förekommer att utredningar avslutas först efter fyra månader och att utredningar i vissa fall pågår betydligt längre tid än fyra månader utan att ha avslutats. Omständigheter som hög arbetsbelastning, rekryteringssvårigheter, föräldraledigheter, semestrar och sjukskrivningar är inte godtagbara skäl att åsidosätta skyndsamhetskravet eller att besluta om förlängd utredningstid. Utredningen ska ha dokumenterats och kommunicerats inom den lagstadgade tiden. 21 Enligt socialtjänstlagen ska utredningar bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Utredningen ska därför inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. 22 Vid handläggning enligt BBIC syftar utredningsplanen till att strukturera arbetet och bidra till att anpassa utredningen till dessa krav. Nämnden behöver säkerställa att utredningarna planeras utifrån dessa krav. Den som bedriver socialtjänst ansvarar för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och kontinuerligt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 23 Nämnden ska göra egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkerställa att nämnden uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. 24 Vi bedömer att verksamheten genomfört regelbunden uppföljning och kontroll. Samtidigt bedömer vi att det finns förbättringsmöjligheter. Vi vill poängtera vikten av att uppföljning och kontroll sker på ett systematiskt och strukturerat sätt i verksamheten, att kontrollerna dokumenteras och att resultatet användas i ett ständigt förbättringsarbete. Detta i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 25 För att socialtjänsten ska kunna förbättras och utvecklas och för att det ska gå att systematiskt undersöka om arbetet bedrivs på föreskrivet sätt är det en grundläggande 19 Socialtjänstlagen 11 kap. 2. Prop. 1996/97:124 s Prop. 1996/97:124 sidan JO:s ämbetsberättelse 2010/11 s. 361 och JO:s beslut den 12 oktober 2011, dnr Socialtjänstlagen 11 kap. 2. Se även SOSFS 2014:6. 23 SOSFS 2011:9 3 kap SOSFS 2011:9 5 kap SOSFS 2011:9

16 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG förutsättning att verksamheten dokumenteras på ett tillfredsställande sätt. Brister i dokumentationen kan också medföra risker för att rättsäkerheten brister exempelvis genom att beslut fattas på ett otillräckligt eller felaktigt underlag. Dokumentationen och den enskildes rätt till insyn i ärenden som rör myndighetsutövning stärker den enskildes skydd mot felaktig eller bristande myndighetsutövning. Om barnavårdsutredningar inte genomförs i enlighet med författningarnas krav, som exempelvis skyndsamhetskravet, finns risk för att barn far illa. Om de formella kraven i handläggningen inte följs, finns det risk för att rättssäkerheten för barnen brister. Det är nämndens ansvar att hantera dessa risker. Om nämnden har svårigheter att säkra en tillräcklig bemanning med nödvändig kompetens är det ett allvarligt problem som kräver strategiska och uthålliga åtgärder. Stadsrevisionen bedömer att nämnden har vidtagit flera relevanta åtgärder. Vår granskning visar dock att det fortfarande finns brister i verksamhetens kvalitet. Personalsituationen är också fortsatt problematisk. Vi ser bristerna som särskilt allvarliga eftersom de rör barn och unga och återfinns inom ett område som har stor betydelse för enskilda medborgares livssituation. Det är vår bedömning att nämnden bör överväga i vilken mån vidtagna åtgärder fullt ut kan förväntas hantera de brister som kvarstår. Stadsrevisionen lämnar därför följande rekommendationer till nämnden: Stadsrevisionen rekommenderar stadsdelsnämnden Östra Göteborg att se till att följa socialtjänstlagens skyndsamhetskrav och tidsgräns för utredningar som avser barn. Stadsrevisionen rekommenderar stadsdelsnämnden Östra Göteborg att se till att åtgärda de brister avseende handläggning och dokumentation som framkommer i stadsrevisionens stickprov. Stadsrevisionen rekommenderar stadsdelsnämnden Östra Göteborg att följa upp om de åtgärder som har vidtagits leder till att verksamhetens kvalitet säkras. Granskning av it-systemet Treserva Stadsrevisionen har granskat it-systemet Treserva, modulen för funktionshinder. Syftet med granskningen har varit att bedöma den interna kontrollen i Treserva samt systemets ändamålsenlighet. Granskningen visar att nämnden i huvudsak har tillräckliga rutiner för att säkerställa en effektiv och rättssäker handläggning i Treserva. Det finns dock ett antal områden där vi har identifierat brister. Några av dessa redogör vi för nedan. En rapport över utförd granskning har översänts till förvaltningen för vidare hantering. Utgångspunkter i granskningen Göteborgs Stad införde under 2009 ett nytt it-stöd för omsorgsverksamhet, kallat Treserva. Införandet skedde till att börja med i en pilotstadsdel innan det togs i fullskalig drift. Stadsrevisionen genomförde redan under pilotstadiet en granskning av modulen för individ- och familjeomsorg. I den granskningen framkom det flera områden som behövde

17 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG åtgärdas. Det handlade främst om behörighetshantering och att identifiera systemstöd för kritiska kontroller. År 2011 genomfördes en ny granskning i samband med att modulen för funktionshinder infördes. I den granskningen genomfördes även en uppföljning av de rekommendationer som lämnades i 2009 års granskning som hade relevans för båda modulerna. Under våren 2013 genomförde stadsrevisionen även en granskning av rutiner för utbetalning av ekonomiskt bistånd. Denna granskning var inte någon systemgranskning men det framkom ändå brister i Treserva. Framförallt handlade det om att behörighetsnivåerna inte var kopplade till nämndens delegation och att verksamheterna saknade kompletterande rutiner i de fall där systemstöd saknades. Resultat Sammantaget upplever användarna inom Östra Göteborg Treserva som ändamålsenligt och rättsäkert men att det har en del brister som behöver åtgärdas för att höja nivån på systemets ändamålsenlighet. Bland annat så förekommer det brister vad gäller inmatning av data i Treserva. Inmatningen upplevs av vissa handläggare som svår och tidskrävande, vilket medför en risk för att korrekt data inte alltid läggs in. Det innebär i sin tur att statistikrapporter och underlag från systemet blir missvisande. Vidare upplevs statistikmodulen som väldigt komplex och det är svårt för användarna att skapa egna mallar. I de fall då egenutvecklade mallar används kan detta leda till brister vad gäller likformighet vid hantering och bedömning av ärenden. Risken för att mallarna inte är ändamålsenliga ökar också då dessa skapas i en komplex miljö. Samtliga dessa brister får inverkan på effektiviteten vid arbete med ärenden i Treserva. En brist som noterats gällande rättssäkerheten i systemet är att en handläggare idag kan fatta beslut i en annan handläggares namn, utan att den som anges som beslutsfattare blir informerad om detta. På grund av att det inte finns någon behörighetsspärr i Treserva kan det innebära en risk att nämndens delegationsordning frångås. Avsaknad av behörighetsspärr i systemet, alternativt kompenserande kontroller av att delegationen efterlevs, är samma brist som vi har noterat i våra tidigare granskningar av Treserva. Detta i kombination med att det förekommer bristande rutiner vid loggning och uppföljning av användaraktiviteter i Treserva gör att säkerheten i systemet inte anses vara helt ändamålsenlig. Bedömning Som en följd av resultatet av granskningen lämnar stadsrevisionen rekommendationer, dessa beskrivs närmare i en särskild rapport som skickats till förvaltningen. Rekommendationerna kommer att följas upp genom en ny granskning.

18 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Granskning av systematiskt arbetsmiljöarbete för rektorerna Stadsrevisionen granskade år 2013 förutsättningarna för rektorernas pedagogiska ledarskap. Granskningen resulterade i att vi riktade följande rekommendation till nämnden: Stadsrevisionen rekommenderade stadsdelsnämnden Östra Göteborg att se till att genomföra och dokumentera löpande riskbedömningar av rektorernas arbetsförhållanden och vid behov vidta åtgärder I årets granskning har vi följt upp vilka åtgärder nämnden har vidtagit med anledning av rekommendationen. Resultat Granskningen visar att nämnden genomfört och dokumenterat riskbedömningar av rektorernas arbetsförhållanden. En handlingsplan med åtgärder för identifierade riskfaktorer har upprättats och samverkats. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att rekommendationen är omhändertagen. Granskning av styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi Stadsrevisionen granskade år 2011 styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi i samtliga stadsdelsnämnder. Granskningen omfattade dels hur stadsdelsnämnderna styrde och följde upp insatser till personer i sociala boendelösningar i extern regi, dels om stadsdelsnämnderna i samband med dessa insatser utsatte sig för risker i relation till lagstiftningen inom upphandlingsområdet. Granskningen år 2011 visade på brister i samtliga nämnder. Följande rekommendation lämnades till stadsdelsnämnden Östra Göteborg i samband med 2011 års revisionsredogörelse: Stadsrevisionen rekommenderade stadsdelsnämnden Östra Göteborg att säkerställa att de brister som iakttagits beträffande styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi åtgärdas. Under år 2013 följdes granskningen upp och vi kunde konstatera att nämnden delvis arbetat med att åtgärda identifierade brister men nya rutiner hade inte fått genomslag och att det fanns behov av att uppföljning och kontroll behövde utvecklas i verksamheten. Därför kvarstod tidigare års rekommendation års uppföljning har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Särskilt fokus har legat på om verksamheten har rutiner för att följa upp och kontrollera att beslutade riktlinjer och rutiner följs. Någon stickprovsgranskning av ärenden har inte gjorts. Stadsrevisionen bedömer att rekommendationen är omhändertagen.

19 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Resultat Sektorn har inrättat en tjänst som verksamhetscontroller för området övrigt bistånd och en plan för intern kontroll för området för år 2014 har upprättats. Internkontrollplanen innehåller tre kontroller som rör verksamhetsområdet bistånd för boende. Kontrollerna innebär att förste socialsekreterare två gånger om året ska gå igenom samtliga ärenden tillsammans med ansvarig handläggare för att kontrollera ärendenas kvalitet avseende dokumentation, utredningar, tidsgränser med mera. Även verksamhetscontrollern ska kontrollera ett antal slumpvis utvalda ärenden per enhet. Kontrollerna omfattar i princip samma punkter som den som förste socialsekreterare ska göra. Kontrollerna har delvis utförts under året men inte fullt ut enligt plan. De kontroller som har genomförts är dokumenterade. Inför år 2015 har kontrollerna modifierats något och täcker också på ett tydligare sätt in direktupphandlingsperspektivet. Sedan flera år finns det också en kontroll i nämndens övergripande plan för intern kontroll som rör köp av boende och vård utanför ramavtal inom individ- och familjeomsorg. Kontrollen för år 2014 syftade till att bedöma om rutiner finns, är kända och följs samt om det finns kontrollmoment inbyggda i rutinen. I den rapport över genomförd intern kontroll för år 2014 som lämnades till nämnden i november framgår att rutiner finns för både handläggning och kontroll. Men dessa behöver förtydligas exempelvis genom att ta fram en översiktlig processbeskrivning för köp utanför ramavtal. Inte minst är detta viktigt då verksamheten själva uppgav i en rapport till nämnden i december att det fanns svårigheter som rör implementeringen av rutiner på grund av en hög personalomsättning. Bedömning Nämnden är skyldig att utöva egenkontroll, vilket innebär att systematiskt följa upp och utvärdera den egna verksamheten. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkerställa att nämnden uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter. 27 Nämnden har vidtagit åtgärder genom att anta en plan för intern kontroll av verksamhetsområdet. Vi gör bedömningen att verksamheten genom upprättade uppföljningar och kontroller har skapat förutsättningar för att ha en tillräcklig styrning och uppföljning. Vi vill samtidigt poängtera vikten av att uppföljning och kontroll sker på ett systematiskt och strukturerat sätt, att kontrollerna dokumenteras och att resultatet användas i verksamhetens förbättringsarbete. Detta i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 28 Stadsrevisionen bedömer att rekommendationen är omhändertagen. 26 Ärende till nämndens sammanträde Redovisning av vidtagna åtgärder med anledning av stadsrevisionens granskning av styrning och uppföljning av sociala boendelösningar i extern regi 27 SOSFS 2011:9 5 kap SOSFS 2011:9

20 REVISIONSREDOGÖRELSE FÖR STADSDELSNÄMNDEN ÖSTRA GÖTEBORG Granskning av elevhälsan Stadsrevisionen granskade år 2012 elevhälsan i stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Syftet med granskningen var att bedöma om stadsdelsnämnden ser till att elevhälsan följer skollagen och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för elevhälsan. Vi konstaterade då att elevhälsan i flera avseenden arbetade enligt skollagen och kommunfullmäktiges mål och riktlinjer, men noterade också ett antal brister och fyra rekommendationer lämnades. År 2013 genomförde vi en uppföljande granskning vilken visade på att flera åtgärder vidtagits och tre av rekommendationerna bedömdes som omhändertagna. En rekommendation kvarstod dock: Stadsrevisionen rekommenderade stadsdelsnämnden Östra Göteborg att inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet följa upp elevhälsans arbete i enlighet med kommunfullmäktiges mål för elevhälsan. Stadsrevisionen har i årets granskning följt upp vilka åtgärder nämnden har vidtagit med anledning av rekommendationen. Utgångspunkter i granskningen De mål för elevhälsan som fastställts av kommunfullmäktige i handlingen Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad 29 ska ingå i underlaget för uppföljning och utvärdering av den samlade elevhälsan. Uppföljning och utvärdering ska ske kontinuerligt på flera nivåer i organisationen: skol-, nämnd- och kommunövergripande nivå och ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. I föregående års granskning konstaterade stadsrevisionen att stadsdelen endast delvis följde upp elevhälsans arbete och att den inte fullt ut gjordes utifrån kommunfullmäktiges mål och inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Resultat Granskningen visar att målen för elevhälsan följs upp och rapporteras inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, ordinarie uppföljningsrapporter samt i dialogform genom kvalitetsdialoger som hålls inom förvaltningen på olika nivåer. Bedömning Stadsrevisionen bedömer att rekommendationen är omhändertagen. Granskning av användning av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel Stadsrevisionen granskade år 2012 nämndens rutiner för användning av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel. Granskningen syftade till att bedöma om nämnden hade rutiner för användande av verksamhetsfordon och inköp av drivmedel, samt om nämnden hade säkerställt en tillräcklig uppföljning och kontroll av att rutinerna följs. Granskningen resulterade i att vi riktade två rekommendationer till nämnden. År 2013 följde vi upp granskningen och konstaterade att en del åtgärder vidtagits men att en av rekommendationerna kvarstod. 29 Handling 2010 nr 176