Det finns en workshopteknik som innebär att deltagarna inledningsvis och på kort tid försöker hitta så
|
|
- Lennart Johansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 » Det skenande kritiska projektet «En lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Patrik Sternudd, juli 2019 Det finns en workshopteknik som innebär att deltagarna inledningsvis och på kort tid försöker hitta så många olika sätt som möjligt att misslyckas med den givna uppgiften, för att i nästa steg vända på det hela och därigenom hitta framgångsfaktorer. Den här essän utgår från resultatet av det första steget och beskriver hur it-projekt borde bedrivas om syftet, istället för att skapa användbara it-system, är att orsaka största möjliga frustration och ineffektivitet till så stor kostnad som möjligt. Strategin: få projekten att skena! För att se till att it-verksamheten aldrig lämnar den digitala stenåldern är den centrala strategin att få så många projekt som möjligt att uppnå ett läge som här benämns skenande kritiskt projekt, det vill säga projekt som aldrig tar slut. Naturligtvis är det inte alla projekt förunnat att uppnå detta läge, men även för projekt där leverans till slut sker finns det goda möjligheter att skapa tandagnisslan och allmän uppgivenhet inom den drabbade verksamheten. Fördelar med det skenande kritiska projektet Kännetecknande för det skenande kritiska projektet är att det har pågått så länge och konsumerat så mycket resurser i form av tid och pengar att det till varje pris måste fortsätta, just för att det redan har kostat så mycket. Ett skenande kritiskt projekt bidrar till att försämra verksamheten på följande sätt: 1) Nya projekt som skulle kunna lösa samma behov kommer inte tillåtas starta. 2) Personal och ekonomiska medel som annars skulle kunna nyttjas för att ta fram fungerande system hålls allokerade och förbrukas till ingen nytta. 3) Nyttan av andra produkter eller tjänster som har planerats samverka eller integreras med det förväntade resultatet från projektet begränsas kraftigt eller uteblir helt. 4) Istället för verksamhetsutveckling uppstår ett antal temporära lösningar som alla kräver omfattande manuell administration. 5) Genom att projektet aldrig tar slut sker heller aldrig någon erfarenhetsåterföring, vilket ökar chansen för fler skenande kritiska projekt. Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 1 av 7
2 Målmedveten oordning Överlag gäller det att ha en så informell projektorganisation som möjligt. Ju svårare det är att veta vem som beslutar om vad, desto större förvirring. Ju större förvirring, desto fler viktiga aktiviteter som faller mellan stolarna. Peka gärna ut någon som formellt ansvarig, samtidigt som någon annan regelbundet kommer in från sidan och fattar ogenomtänkta beslut med stor påverkansfaktor. En lämplig roll för den som synbart ska leda arbetet är projektledaren. Se dock till att inte delegera någon egentlig beslutsrätt. Förstärk effekten genom att då och då upphäva eller ge kontraorder för projektledarens inriktningar, samt ge direkta uppgifter till enstaka projektmedlemmar utan projektledarens vetskap. Sätt aldrig tydliga mål Om det är något som är viktigt för att åstadkomma eviga projekt så är det att undvika tydliga mål. Tydliga och mätbara mål gör det möjligt att bryta ner dem i mindre delar och i förlängningen skapa en realistisk tidplan. Detta får absolut inte ske. Om möjligt, sätt aldrig målen på pränt. Finns målen bara som muntlig överenskommelse mellan ett fåtal individer är det mycket lättare att löpande ändra projektets syfte och omfång. Dessutom kommer alla i projektet ha olika uppfattning om vad som ska åstadkommas, vilket gör att arbetet drivs åt olika och divergerande riktningar. Om en tidplan nödvändigtvis behöver sättas på pränt måste den vara i form av en övergripande tidsvision snarare än en faktiskt plan. På så vis skapas en illusion av att projektet kommer att leverera någon form av resultat någon gång i framtiden. Ytterligare en fördel med otydliga mål är att ingen kan säga att kostnadsberäkningen är orimlig. Genom detta går det att skapa en önskebudget för att få klartecken att starta projektet. Den måste dock vara tillräckligt stor för att det efter att medlen förbrukats ska göra för ont att avsluta projektet i förtid. Mer om projektledaren Det är viktigt att hitta rätt projektledare. Man kan komma långt genom att ta första bästa person som inte har någon annan uppgift för tillfället, men det finns då trots allt en minimal risk att få en person som faktiskt kan något om projektledning. Detta måste undvikas, eftersom en duktig projektledare är grunden för alla framgångsrika projekt. Säkerställ således att den som utses till projektledare: inte har någon utbildning inom projektledningsmetodik inte framgångsrikt har lyckats leda tidigare projekt i mål inte har ledaregenskaper eller ordningssinne För att skapa ett riktigt dåligt arbetsklimat, som i bästa fall också leder till att de duktiga och ambitiösa medarbetarna säger upp sig är det också bra om projektledaren: inte delar med sig av viktig information, utan använder den som ett maktmedel oavsett vad som händer rapporterar att allt går enligt plan (utan att nämna vilken) kallar till långa förutsättningslösa möten utan agenda (projektet är ju inte till för att leverera!) alltid skyller på enskilda projektmedlemmar när någon utifrån ifrågasätter projektet Några varningssignaler. Börjar projektledaren prata om kritisk linje, WBS, mätbara mål, validering, projektdirektiv, styrgrupp eller gemensam syn på projektets syfte är risken överhängande att det är en kameleont som slunkit igenom kriterierna ovan. Denne kan i värsta fall få projektet på fötter, och måste därför omedelbart bytas ut! Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 2 av 7
3 Viss kompetens måste motas i grind Att från början involvera krav- och verifieringsexperter riskerar att leda till att relevanta verksamhetsbehov identifieras. Än värre kan sådana experter, genom strukturerat krav- och verifieringsarbete, i hög utsträckning få den slutliga produkten att faktiskt realisera de identifierade behoven. Det finns även personer som är duktiga på att utforma system så att de upplevs som enkla och ändamålsenliga av användarna. Att kombinera användbarhets-, verifierings- och kravexpertis är särskilt kraftfullt, vilket innebär att dessa kompetensgrupper måste hållas borta från varje projekt som aspirerar på att bli ett skenande haveri. Är det så att it-säkerheten är viktig i den resulterade produkten gäller det även att hålla all sådan kompetens borta så länge som möjligt. Ju längre den kan hållas borta, desto större chans att ytterligare förseningar uppstår. I bästa fall visar det sig först i slutet att säkerheten är så bristfällig att en total omkonstruktion behöver göras. Ett annat utfall som inte försenar eller fördyrar, men åtminstone leder till stor frustration är att viktiga delar av produkten inaktiveras alternativt inte får användas. Detta sänker dessutom förtroendet för säkerhetsarbetet över lag, vilket i bästa fall gör att de som är kunniga inom området slutar. Ovanstående gäller givetvis för alla specialistdiscipliner. Om projektet ändå tvingas ta in sådana kompetenser, se då till att hitta personer som har begränsad eller ringa kunskap och färdighet inom området. På så viss hålls ryggen fri, samtidigt som resultatet fortfarande blir ett system med låg grad av användbarhet och ändamålsenlighet. För att få in individer som har rätt kompetens på papperet men inte i verkligheten kan upphandlingar vara ett effektivt verktyg. Kravställ att leverantören ska ha viss kompetens, men undvik att specificera att den ska nyttjas i uppdraget. Var tydlig med att det enbart är lägsta pris som kommer att utvärderas, men var i övrigt så generell som möjligt i vad de faktiska kraven är. Dessa enkla knep öppnar dessutom upp för åratal av frustrerande diskussioner som i bästa fall också kan drivas hela vägen till domstol. Maximera konsultberoendet Konsulter är mycket användbara för att bli av med kontrollen en gång för alla, samtidigt som det finns någon annan att skylla på när jobbiga frågor uppstår. Att i så stor utsträckning som möjligt använda konsulter förhindrar dessutom farlig och oönskad kompetensuppbyggnad hos den egna personalen. DILBERT 2003 Scott Adams. Used By permission of ANDREWS MCMEEL SYNDICATION. All rights reserved. Ett första steg är att se till att endast konsulterna sitter på vital information om projektet eller produkten. Undvik in i det längsta att sådan information dokumenteras, eftersom det då kan vara möjligt att ersätta personen eller företaget. Allt eftersom beroendet ökar kan timpriset höjas, för att på så sätt skapa ett stabilt och högt utflöde av ekonomiska medel. När ovanstående har uppnåtts kommer konsultföretaget att ha ett mycket begränsat incitament att försöka påtala problemen. I bästa fall förstår de inte ens att de är en bidragande orsak till ytterligare ett havererat it-projekt, men om någon konsult ändå försöker få projektet på rätt köl löses det enkelt genom att säga att det inte ligger i dennes uppdrag att komma med sådana idéer. Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 3 av 7
4 Motverka koordinering och samarbete Eftersträva en så stor projektgrupp som möjligt och byt regelbundet ut eller tillför nya nyckelpersoner. Förutom att projektgruppen fastnar i FIRO-modellens tillhörighetsfas kommer de nytillkomna att skapa frustration genom att ta upp frågor som redan avhandlats. Gruppen bör dessutom väljas så att det fysiska avståndet mellan två godtyckliga projektmedlemmar blir så stort som möjligt. Förhindra samtidigt användandet av kommunikationsverktyg som i viss mån kan kompensera de fysiska avstånden. Det är även viktigt att stoppa andra typer av verktyg, vilket leder oss in på... One tool to rule them all... Att enbart tillåta Word (och möjligen Excel) är ett alldeles utmärkt för att skapa kaos och frustration i projektet liksom i organisationen i övrigt. Tillåt under inga omständigheter mer ändamålsenliga produkter som skulle kunna ge överblick över pågående aktiviteter, identifiera resurskonflikter eller minska tiden som läggs på att desperat försöka få koll på projektets status. Det samma gäller alla former av ändamålsenliga kravhanteringssystem, men om den tidigare rekommendationen att hålla kravkompetensen borta från projektet följs torde ingen föra behovet på tal. Om så mot förmodan sker, tvinga den skyldige att upprätthålla en kravspårningsmatris i Word. För att minska risken att något användbart ändå kommer ut bör matrisen hållas och hanteras separat från det faktiska utvecklingsarbetet. Leverans, trots allt? Det är som sagt inte alla projekt förunnade att uppnå status som skenande kritiska sådana. Ibland måste leverans ske trots alla försök att förhala det hela. Om tidigare råd att hålla användbarhets- och kravkompetens borta från projektet har följts är chanserna goda att det åtminstone inte blir en produkt som hjälper slutanvändarna och den verksamhet de bedriver. Det går dock att skapa ännu mer oreda, och i bästa fall också få projektet att fortsätta långt efter leverans. En framgångsfaktor är att motverka alla initiativ till att införa ett livscykelperspektiv för produkten eller projektet. Fokus måste hela tiden ligga på utvecklingsaktiviteterna. Involvera under inga omständigheter drift- och förvaltningsorganisationerna. Skapa och använd egna ostandardiserade dataformat, och se för allt i världen till att all dokumentation, i den mån det slunkit med krav på sådan, speglar tidiga utvecklingsversioner av produkten snarare än den slutliga leveransen. Använd konsumentversioner av operativsystem. Inkludera så många olika tredjepartsbibliotek som möjligt, och gärna sådana som kräver dyra licenser för varje enskild processorkärna. Se till att kompletta utvecklingsmiljöer måste vara installerade för att produkten ska fungera även i produktionsmiljön, och att alla processer måste exekveras med administratörsbehörigheter. Automatiserade tester underlättar felsökande och versionsuppdateringar, och måste därför undvikas så långt som möjligt. Listan kan göras lång, men med bara dessa enkla knep kommer driftoch förvaltningsorganisationerna att bittert ångra att de någonsin kom i kontakt med produkten. Dessutom, om ovanstående har gjorts kommer förhoppningsvis ingen annan att förstå hur produkten fungerar, vilket ökar sannolikheten att projektet inte avslutas utan övergår till någon mystisk form av supportorganisation. En sådan konstruktion, som skulle kunna kallas för ett Schrödingerprojekt 1, kan trots att det inte når hela vägen fram till det skenande kritiska projektet ändå skapa rikligt med frustration och tandagnisslan bland användare såväl som teknisk personal. 1 Projektet är på samma gång både dött och levande. Så fort någon försöker kontrollera tillståndet kollapsar en central funktion. Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 4 av 7
5 Bevara det rådande läget Så här långt har rekommendationerna framför allt handlat om enstaka projekt. För att skapa optimala förutsättningar för att så många projekt som möjligt ska bli skenande kritiska haverier finns det några områden som behöver hanteras på en mer övergripande nivå. Det största hotet som alltid måste bevakas är initiativ till att öka organisationens processmognad, oavsett om det rör generellt projektgenomförande eller systemutvecklingsdisciplinen. Se exempelvis följande citat från CMMI DEV v1.3 (s.28): At maturity level 2, the projects have ensured that processes are planned and executed in accordance with policy; the projects employ skilled people who have adequate resources to produce controlled outputs; involve relevant stakeholders; are monitored, controlled, and reviewed; and are evaluated for adherence to their process descriptions. Det är uppenbart att redan på mognadsnivå 2 skulle många av de strategier som här har presenterats i syfte att uppnå havererade projekt gå om intet. Bara tanken på CMMI och alla andra former av processmognadsmodeller är direkt farlig för varje organisation som strävar efter att vara kvar i den digitala stenåldern. Om processmognadsförespråkarna kan hållas i schack blir läget betydligt bättre. Även då gäller det att vara vaksam, men man kommer långt genom att förhindra att rutiner för att följa upp och avsluta projekt tas fram eller ännu värre, börjar tillämpas. I andra hand gäller det att stå emot eventuella försök att införa systematisk erfarenhetsåterföring. Däremot, att lägga tid och kraft på att utvärdera enstaka projekt och därefter ignorera resultaten är ett utmärkt sätt att skapa uppgivenhet i organisationen och därmed motverka alla former av initiativ som leder bort från det rådande läget. Om allt vad som skrivits så här långt efterlevs är förutsättningarna goda att under många år framöver skörda frukterna av havererade it-projekt som orsakar största möjliga frustration och ineffektivitet i verksamheten till så stor kostnad som möjligt. Lycka till! Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 5 av 7
6 Checklista Checklistan nedan kan givetvis användas i den anda som essän är skriven, det vill säga för att skapa maximal frustration till högsta möjliga kostnad. Författarens absoluta övertygelse är dock att ingen avsiktligt vill göra detta. Checklistan bör istället användas som en varningsindikator. Ju fler boxar som markeras, desto större sannolikhet att projektet inte kommer att leverera önskat resultat. Styrning Mätbara och överenskomna mål för projektet saknas Projektledaren saknar nödvändiga mandat och resurser Projektorganisationen är inte definierad utan varierar beroende vem som tillfrågas Varken projekt- eller tidplan finns tillgänglig Leveransdatumet är baserat på önsketänkande och saknar koppling till omfattning och komplexitet Kostnadsprognosen saknar förankring i verkligheten Kompetens Projektledaren saknar utbildning inom projektledningsmetodik Projektledaren har ingen egentlig erfarenhet av att driva framgångsrika projekt Projektet saknar kompetens inom kravområdet Projektet saknar kompetens inom verifieringsområdet (inkl. testexperter) Projektet saknar kompetens inom användbarhetsområdet ( användarvänlighet ) It-säkerhetskompetens involveras som tidigast efter att produkten är färdig Fackområdeskompetenser saknar erforderlig expertis inom respektive disciplin Livscykel- och verksamhetsperspektiv Allt fokus är på projektet och inte på verksamheten som ska använda resultatet Ingen hänsyn tas till kostnader eller arbete som uppstår efter att produkten börjar användas Drift- och förvaltningsorganisationerna hålls borta från projektet Projektmognad Projekt avslutas oftast inte, utan övergår i förvaltningslimbo Projektledning anses inte vara en profession utan något alla kan göra utan utbildning Både systematisk och osystematisk erfarenhetsåterföring saknas Majoriteten av arbetet sker ad-hoc och inte utifrån kvalitetssäkrade processer Rutiner för att utvärdera och utifrån uppsatta kriterier avsluta projekt i förtid saknas Tre eller fler kryss? Pågår redan ett eller flera skenande projekt? Hur framgångsrika har tidigare projekt varit? Levererar de, och i så fall vad? Nästan vem som helst kan ta fram en it-produkt, men gör produkten verksamheten bättre? Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 6 av 7
7 Slutord Innehållet i essän beskriver inte någon specifik organisation eller något särskilt projekt. Inspiration har hämtats från egna och andras erfarenheter, samt från kurser, böcker och forskningsartiklar inom systems engineering, programvaruteknik och projektledningsmetodik. Har du läst så här långt har du eventuellt insett att texten beskriver, i koncentrerad form, projektrisker och problemområden för it-projekt. De går sällan till de extremer som jag beskriver här, och jag har personligen aldrig varit med om att det gjorts avsiktligt. Jag hoppas med själ och hjärta att ingen annan har det heller. Även om det generellt inte är särskilt hjälpsamt att säga vad man inte ska göra kan förhoppningsvis det omvända skrivsättet i det här fallet skapa igenkänningsfaktor och i förlängningen också diskussion och åtgärder som leder till bättre projekt. Det står också i ingressen på första sidan att det negativa tänkandet är första steget i en metod för att hitta framgångsfaktorer. Även resterande steg i metoden har genomförts och resultatet går att läsa i essän Tio framgångsfaktorer för lyckade it-projekt. Den essän är, precis som den du läser nu, tillgänglig på min hemsida Dokumentversion Upphovsrätt och regler för spridning Patrik Sternudd äger upphovsrätten till detta verk med nedanstående undantag: 1. Bilderna på sidorna 1,4 och 5. Dessa används med licens från Shutterstock.com. 2. Dilbertserien på sida 3. Denna används med tillstånd från Andrews McMeel Syndication. Detta verk är licensierat enligt Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell licens. För att se en kopia av licensen, besök eller skicka ett brev till Creative Commons, PO Box 1866, Mountain View, CA 94042, USA. Copyright and license Copyright Patrik Sternudd, except for the images on pages 1,4 and 5, which are used by license from Shutterstock.com, and the Dilbert comic on page 3, which is used by permission from Andrews McMeel Syndication. This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License. To view a copy of this license, visit or send a letter to Creative Commons, PO Box 1866, Mountain View, CA 94042, USA. Det skenande kritiska projektet en lathund för att behålla it-verksamheten i den digitala stenålden Sida 7 av 7
Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste
Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt
Expertgruppen för digitala investeringar Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt När man pratar om ett agilt arbetssätt syftar det ofta på att man använder metoder som främjar lättrörlighet, smidighet
Processinriktning i ISO 9001:2015
Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla
PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]
STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (10) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(10) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET
PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning
PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer
Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.
Automationsingenjör mekatronik 400 yh-poäng Projektdirektiv Tillämpa med fördel rubriker under Förslag på projektdirektiv Du kan även ha andra rubriker än de som föreslås. Inhämta all data och information
Underlag för upphandling av löpande utvärdering
Underlag för upphandling av löpande utvärdering Information Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet och vi erbjuder personlig rådgivning.
Produktion och lagring av mjölk på gården
Produktion och lagring av mjölk på gården Risker för mjölkförorening genom patogena bakterier, mykotoxiner, kemikalier, rester av veterinärmedicinska läkemedel inkl. antibiotika This work is licensed under
Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?
Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring
Vad bör man tänka på vid köp eller tillverkning av ny utrustning?
Vad bör man tänka på vid köp eller tillverkning av ny utrustning? Utbildningsmaterial / /2018 at XXXXX, XX This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International
Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt
Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.
Konflikthantering. Tieto PPS AH085, 4.0.0, Sida 1
Sida 1 I nästan alla projekt förekommer motsättningar. Om dessa inte tas om hand i ett tidigt stadium kan de växa till konflikter som blir ett allvarligt hot mot projektets måluppfyllelse. Under projektet
Provtagningsstrategier
Provtagningsstrategier This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License. To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/
Card Consulting. Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting
Projektmetodik Lars Ahlgren Card Consulting Denna artikel ger en övergripande beskrivning av en universell och etablerad projektmetodik. Läsaren förutsätts ha en grundläggande förståelse för processer
Guide till projektmodell - ProjectBase
Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation
Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik
Examensarbete 2018 Mål och innehåll Kursen skall ge färdighet i och erfarenhet av utvecklings- och projektarbete. Kursen skall ge praktisk erfarenhet genom ett tekniskt utvecklingsprojekt som skall genomföras
Resultat, avslut och uppföljning
Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?
Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen
Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3
God tillverknings praxis: Koagulanter
God tillverknings praxis: Koagulanter Utbildning för producenter den XXXXX, XX This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License. To view
Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi
Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,
Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering
Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska
Ramverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
VIII Avvikeklsehantering
VIII Avvikeklsehantering This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License. To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/
Certifierad. Avtalsstrateg
Certifierad Avtalsstrateg IT är inte längre bara en stödfunktion i företag utan en avgörande del i av affärens eller verksamhetens kärna. För att få till ett gynnsamt samarbete med dina leverantörer, säkra
Örebro kommuns digitaliseringssatsning ställer höga krav på en välfungerande förvaltningsstyrning
Örebro kommuns digitaliseringssatsning ställer höga krav på en välfungerande förvaltningsstyrning I digitaliseringssatsningen har det slagits fast att pm 3 är en avgörande förutsättning; ta hand om det
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan
IV Faroanalys vid råvaruproduktion
IV Faroanalys vid råvaruproduktion This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License. To view a copy of this license, visit http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/
Alla tjänar på ett starkt team!
Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige
Förändringsledning Hur långt har vi kommit?
Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg
INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt
Uppföljningsrapport IT-revision 2013
Revisionsrapport Uppföljningsrapport IT-revision 2013 Solna Stad Raindance Fredrik Dreimanis November 2013 1 av 10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Granskningens omfattning... 4 Sammanfattning... 5
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov
Välja strategi, styrgrupp
Sida 1 Välja strategi, syfte Bedöma Verksamhet Förbereda Projektdirektiv Välj strategi BP1 BP2 BP2 BP3 Projektplan Välja alternativ som ger optimala förutsättningar för ett effektivt genomförande av projektet
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning
Om företaget har en energipolicy skriv den här: ... Vad är syftet/syftena med att göra en energikartläggning?
Checklista industri Syftet med checklistan är att vara ett stöd i arbetet med att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Utvecklad information om alla punkterna i listan finns att hämta på www.energiaktiv.se.
runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Trafikkontoret Bilaga 11 Sida 1 (12) Strategi för hantering av projekt på trafikkontoret
Sida 1 (12) Strategi för hantering av projekt på trafikkontoret Sida 2 (12) Innehållsförteckning Strategi för hantering av projekt på trafikkontoret... 1 1. Varför behövs det en strategi för hur projekten
10 tips för den ansvarsfulla entreprenören
10 tips för den ansvarsfulla entreprenören 2 Att lyckas med sitt hållbarhetsarbete Hållbarhetsarbete kan bedrivas av företag i alla branscher och storlekar. Den enda skillnaden är att det är enklare i
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Digital Strategi för Kulturrådet
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (5) Digital Strategi för Kulturrådet 2018-2020 Bakgrund och begrepp Vår digitala
Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor!
Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor! Kjell Rodenstedt, CMPG Workshop upplägg Introduktion 15:30-16:00 (denna lokal) Gruppövning 16:00-16:40 (Arkaden) 100 deltagare, 10 grupper,
Hur lyckas med förändring?
1 Hur lyckas med förändring? Mattias Hermansson, förändringsledare 2 Agenda förändringsmättnad förändringsledning ledarskap och samarbete fokus 3 Vem är Mattias Hermansson? Förändringsledare Chef Föreläsare
Hur nöjd är du på en skala?
Vilken är den vanligaste kraften bakom positiva resultat såsom hög produktivitet, låg personalomsättning och låg sjukfrånvaro? De flesta av oss svarar troligen hög personalnöjdhet. Nöjda personer arbetar
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
Processbaserad verksamhetsutveckling STADSBYGGNADSKONTORET MALMÖ
Processbaserad verksamhetsutveckling STADSBYGGNADSKONTORET MALMÖ Projektets effektmål Projektet ska leverera en processorientering som gör arbetet på SBK mer effektivt, höjer kvaliteten i beslut och ärenden,
Rubrikförklaringar till projektmallar
Rubrikförklaringar till projektmallar 2010-02-25 Innehållsförteckning 1 Rubrikförklaringar... 3 2 (7) 1 Rubrikförklaringar Här finns förklaringar på vilket innehåll som ska finnas under de olika rubrikerna
Planera genomförande
Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Digital strategi för Strängnäs kommun
1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8
Konkret exempel från ett uppdrag där processkartläggningen medförde att systemleverantörens offert sänktes med 80%
1 Konkret exempel från ett uppdrag där processkartläggningen medförde att systemleverantörens offert sänktes med 80% 2 Vem är jag Grundare och konsult på aptly Brinner för processutveckling och jobbat
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Anna Asp, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 30 oktober 2018 Myndigheten
Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster
Bengt E W Andersson 2008-11-19 Föredrag vid Dokumentinfos Strategiseminarium, IT i offentlig sektor offentliga e-tjänster, den 19 november 2008, World Trade Center, Stockholm. Ledningen i fokus - starkare
När du som konsument köper en bil från en bilhandlare
När du som konsument köper en bil från en bilhandlare Denna information innehåller de viktigaste regler som gäller för dig som konsument när du köper en bil från en bilhandlare. Den lag som reglerar köpet
Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017
Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Projektplan Uppdragsgivare Folkhälsonämnden Godkänd Ulrika Lundgren Ansvarig för dokumentet Cecilia Ljung Diarienummer 2017.0092 Innehåll Sammanfattning...
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Tio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete
Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete Era egna idéer Vilja Kunna Göra Driva framgångsrik förbättring Att vilja - vad stärker motivation? Medarbetare delaktiga i processen vid förändring
Rekommendation Tidig marknadsdialog
Till Medlemmarna i Anläggningsforum Föreslagna aktiviteter i denna Rekommendation är omhändertagna genom att de är införda i Trafikverkets Verksamhetssystem. Uppföljning genomförd 2019-02-12 Rekommendation
Distribuerade projekt
Distribuerade projekt Sida 1 Distribuerade projekt kännetecknas av att projektmedlemmarna finns på geografiskt skilda platser. Studier visar att benägenheten till kommunikation mellan personer minskar
Riktlinjer för projekt i Nacka kommun
Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...
Övergripande granskning IT-driften
www.pwc.se Övergripande granskning IT-driften Sollentuna Kommun Bakgrund och syfte Inledning Under augusti-september 2013 har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun genomfört
Riktlinjer för upprättande av avtal avseende kliniska läkemedelsprövningar. Finns ingen skrivning kring detta. Finns ingen skrivning kring detta
6. Finns resonemang kring hur direkta, indirekta och/eller overheadkostnader ska beräknas? 7. Finns krav på att ekonom ska vara involverad vid framtagande av kalkyl/budget? Nej, inte mer än att samtliga
Astrakan Strategisk Utbildning AB 2011 1
Målet med detta kapitel är att du skall kunna utvärdera ett agilt projekt och förstå hur man upptäcker vad som behöver förstärkas. Metoden som egentligen är ett verktyg kan användas på många sätt: att
Creative Commons. en guide för lärare. En guide för lärare
Plastic globes at the Museum für Kommunikation, Berlin av Tup Wanders http://www.flickr.com/photos/tupwanders/79476476/ en guide för lärare Creative Commons En guide för lärare 1 Creative Commons Vad är
RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET
Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet? -Viktigt
E-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på
E-BOK NY SOM HR-CHEF Detta bör du ha koll på Detta bör du ha koll på 2 INNEHÅLL Introduktion 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen 8
Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp
Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp
Lärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata
Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Martin Völcker SLL IT Projektledare Mentor för agila projekt
Martin Völcker SLL IT Projektledare Mentor för agila projekt Martin.volcker@sll.se 0708-252424 Agenda Positionering Bakgrunden till valet av DSDM Projektexempel Framtid Verksamhetsförändring IT - verksamhet
Psifos kvalitetsmodell för psykologers arbete i elevhälsan. En översikt
Psifos kvalitetsmodell för psykologers arbete i elevhälsan En översikt Strategi utifrån behov Kompetensutveckling Stödfunktioner VARFÖR elever, skolor och samhälle Psykologisk kunskap till nytta för VAD
Dynamiska förändringar av syrningsgrad i mejeriproduktion
Dynamiska förändringar av syrningsgrad i mejeriproduktion This work is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International License. To view a copy of this license,
Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat
Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Projektledning del 2 Driva projekt och förändring 31 januari 2018
Projektledning del 2 Driva projekt och förändring 31 januari 2018 Johan Frisack Ekan Management Agenda Återblick Rollen som projektledare Att leda en projektgrupp Ekonomi, förändringar och förseningar
Underlag för inriktningsbeslut avseende IT-Sourcing
Underlag för inriktningsbeslut avseende IT-Sourcing 1 Sammanfattning Underlaget pekar på att Nacka Kommun bör gå från en IT leverans med i huvudsak en helhetsleverantör, såkallad single-sourcing, till
Att upphandla företagshälsovård. Kristina Öberg, projektledare, Guide för att upphandla företagshälsovård
Att upphandla företagshälsovård Kristina Öberg, projektledare, Guide för att upphandla företagshälsovård Varför en guide? Branschen vill arbeta proaktivt och vill med denna guide öka kunskap och kvalitet.
Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1
Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.
Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun
1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 202) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-12-16 Dokumentansvarig:
Riktlinje för Intern kontroll
Riktlinje för Intern kontroll Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-01-29 Datum för revidering: 2019-03-29 Ansvarig för revidering: Ekonomiavdelningen Diarienr.: Publicering - extern: www.nybro.se/politik-kommun/
Välj affärssystem & partner i 5 steg. En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem
Välj affärssystem & partner i 5 steg En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem Att byta affärssystem är en utmaning, men ofta ett nödvändigt steg för att lyfta verksamheten
Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.
Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund
Mittuniversitetets riktlinjer för systemförvaltning
2018-08-14 DNR: MIUN 2016/2116 s riktlinjer för systemförvaltning Beslutad av: Lotten Glans Beslutsdatum: 2018-08-14 Publicering: 2018-08-14 Handläggare: Emelie Holmlund ULS Revidering av DNR: MIUN 2016/2116
Hantera projekt med bidrag. Rotary Foundation seminarium Hans Johansson &12
Hantera projekt med bidrag Rotary Foundation seminarium Hans Johansson 2016-11-08&12 Målsättningen är att projekten skall vara framgångsrika så att vi kan vara stolta över vår insats såväl under som efter
ANSÖKAN OM MEDEL FÖR UTVECKLING AV E- TJÄNSTER
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-03-12\dagordning\tjänsteutlåtande\7.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 2008-013248-112 SID 1 (6) 2009-02-17 Verksamhetsstöd
Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management
Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och
Välkommen till Huddinge. En kommun i tillväxt
Välkommen till Huddinge En kommun i tillväxt Stockholm Huddinge Vår vision Huddinge ska bli en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i Stockholm South Business District
Mål - Resultat - Lön. transportgruppen.se
Mål - Resultat - Lön transportgruppen.se Lönsam lönesättning - Sätt rätt lön TransportGruppen, februari 2014 Mål - Resultat - Lön INLEDNING FÖRETAGSMÅL OCH INDIVIDMÅL MÅL I ARBETET MOTIVERAR ATT SKAPA
The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT
The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT ITIL is a registered trade mark of AXELOS Limited. Bakgrund till modellen... 3 Beskrivning av modellen... 4 Modellens uppbyggnad... 5 Faser...
Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1
Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för
Produktblad VLS. Måleribranschens webbaserade VerksamhetsLedningsSystem
Produktblad VLS Måleribranschens webbaserade VerksamhetsLedningsSystem Genom att göra rätt saker på rätt sätt stärker VLS-abonnenten sin position mot konkurrenterna så att marginalerna förbättras genom
Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats
Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av
Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg
Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg Åke Norman TietoEnator PPS Mobil 0708 453602 ake.norman@tietoenator.com Copyright 2008 TietoEnator Corporation presentation Page 1 TietoEnator.
Hållbar organisations- utveckling
Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare