POSTOPERATIVT FÖRLOPP EFTER DAGKIRURGISK LJUMSKBRÅCKSOPERATION UPPFÖLJNINGSSAMTAL SOM GRUND FÖR KVALITETSUTVECKLING

Transkript

1 Hälsa och samhälle POSTOPERATIVT FÖRLOPP EFTER DAGKIRURGISK LJUMSKBRÅCKSOPERATION UPPFÖLJNINGSSAMTAL SOM GRUND FÖR KVALITETSUTVECKLING MARIA DEGAARDT MONICA RUBENSSON Examensarbete i omvårdnad Nivå p Omvårdnad/flexibel distans Juni 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 POSTOPERATIVT FÖRLOPP EFTER DAGKIRURGISK LJUMSKBRÅCKSOPERATION UPPFÖLJNINGSSAMTAL SOM GRUND FÖR KVALITETSUTVECKLING MARIA DEGAARDT MONICA RUBENSSON Degaardt, M & Rubensson, M. Postoperativt förlopp efter dagkirurgisk ljumskbråcksoperation. Uppföljningssamtal som grund för kvalitetsutveckling. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med denna studie var att göra en bedömning av den postoperativa förloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbråcksopererade patienter. Data insamlade med hjälp av högstrukturerade telefonintervjuer. En enkät med standardiserade frågor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har använts vid telefonintervjuerna. Resultaten från de 52 intervjuerna visade att de flesta patienter inte överskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i vila eller rörelse dag ett. På dag tre hade de flesta mer smärta vid rörelse än dag ett. De flesta patienterna följde ordinationen de fick av läkaren avseende smärtstillande tabletter. Generellt sett visade studien på få postoperativa komplikationer och hög tillfredsställelse ur operationssynpunkt hos patienterna. Nyckelord: Dagkirurgi, laparoskopisk ljumskbråcksoperation, postoperativ smärta, telefonintervjuer, uppföljningsamtal. 1

3 POST-OPERATIVE PROGRESS AFTER ONE-DAY SURGICAL INGUINAL HERNIA OPERATION FOLLOW-UP INTERVIEWS AS A MEANS FOR QUALITY DEVELOPMENT MARIA DEGAARDT MONICA RUBENSSON Degaardt, M. & Rubensson, M. Post-operative progress after one-day surgical inguinal hernia operation. Follow-up interviews as a means for quality development. Degree project in nursing, 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of nursing, The purpose of this study was to evaluate the post-operative progress for one-day surgical inguinal hernia patients. Data was collected using structured telephone interviews three days after surgery. A questionnaire with standardized questions and multiple-choice response opions was used. The results from the 52 interviews showed that most patients did not exceed Numerical Rating Scale (NRS) 3 day one when at rest or moving around. On day three most patients had more pain while moving than day 1. Most patients complied with the doctor s prescription of painkillers. Generally the follow-up study showed the patients had few complications and felt high satisfaction post surgery. Keywords: Ambulatory surgery, follow-up calls, interview studies, laparoscopic inguinal hernia operation, post-operative pain. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Ljumskbråck 4 Smärta och smärtfysiologi 5 Postoperativ smärta 4 Tidigare studier 6 SYFTE 9 Syfte och frågeställningar 9 METOD 9 Frågeformulär 9 Patienturval 10 Datainsamling 10 Studiens kontext 11 Dataanalys 11 Etiska överväganden 11 RESULTAT Beskrivning av patientgruppen 12 Följsamhet relativt ordinerad smärtlindring 12 Välbefinnande och smärtupplevelse 14 Välbefinnande efter operationen (totalgruppen) 14 Patienternas postoperativa smärtbedömning (totalgruppen) 14 Smärtupplevelsen i vila och rörelse vid två mättillfällen 14 Postoperativa nutritionsproblem 14 Problem relaterade till förbandet 14 Bemötande 15 Kontakter med sjukhuset efter hemgång 15 Informationens kvalitet och begriplighet 15 DISKUSSION Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 17 Framtida värde 19 REFERENSER 20 BILAGOR 22 Bilaga 1 Underlag för uppföljningssamtal på dagkirurgisk avdelning 22 Bilaga 2 Information om projektet 24 Bilaga 3 Information till Dig som ska opereras för ljumskbråck 25 Bilaga 4 Samtyckesbilaga 27 Bilaga 5 Premedicineringskort Dagoperation Kirurgi 28 3

5 INLEDNING Varje år opereras ca ljumskbråckspatienter på dagoperativa enheter runt om i landet (Svenskt Bråckregister). Ingrepp som för några år sedan innebar tre till fyra dygns inneliggande vård görs nu dagkirurgiskt. Patienterna på en dagkirurgisk avdelning kommer till sjukhuset och åker hem samma dag, om inga komplikationer tillstöter. Vi har valt att göra en studie angående det postoperativa förloppet vid dagkirurgiska ljumskbråcksoperationer. För att det postoperativa förloppet ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att personalen inte bara minimerar obehag och smärta i den omedelbara postoperativa perioden, utan även ger information till patienten om hur de kan lindra smärta i hemmet och hur viktigt det är att följa läkarens ordination. Det är viktigt att sjuksköterskor är väl medvetna om patienternas upplevelser, reaktioner och rättigheter för att vårdpersonalen ska kunna ge patienten en så bra vård som möjligt utifrån deras behov. För att fånga upp patienter med problem efter operation är det viktigt att göra en uppföljning av det postoperativa förloppet i hemmet. En bra postoperativ utvärdering är en förutsättning för en adekvat och tillfredsställande postoperativ vård. Den ena av författarna arbetar som smärtombud på den studerade Kliniken för dagoperation på Kristianstads sjukhus och den andra arbetar som sjuksköterska i hemsjukvården. Även i hemsjukvården möter sjuksköterskan ofta patienter som kommer hem efter en dagkirurgisk eller elektiv operation. Också när man inte arbetar med dagkirurgi är det därför intressant att göra en studie om postoperativ uppföljning och utvärdering per telefon i hemmet. Som sjuksköterska behövs kontinuerlig träning i att bedöma smärta och patienters fysiska och psykiska mående och skaffa sig adekvata redskap för att hjälpa patienterna efter hemkomst från sjukhuset. BAKGRUND I det korta mötet på operationsdagen måste sjuksköterskan snabbt bilda sig en uppfattning om patientens oro när det gäller postoperativ smärta och inför hemgång. Hur sjuksköterskan bedömer patientens behov avgörs utifrån den enskilde patienten. I mötet med patienten skattar sjuksköterskan patientens oro utifrån hennes personliga erfarenhet och kunskap. Därför får det anses angeläget att använda validerade bedömningsinstrument och skalor postoperativt för att kunna utvärdera patientens operationsupplevelse på ett objektivt sätt och på så vis ge bästa tänkbara omvårdnad till patienter som genomgår dagkirurgi. Ljumskbråck Ljumskbråck är det vanligaste bråcket, vanligare hos män än hos kvinnor. Bråck innebär försvagning i bukväggen där vanligtvis en bit av tarmen tränger ner i ljumskkanalen (inguinalkanalen) och orsakar en utbuktning i ljumsken. Risken för män att utveckla ett bråck någon gång under livet är mer än 50 %. Den enda behandlingsmetod som står till buds är operation. Inte alla patienter behöver 4

6 opereras för sitt bråck (Svenskt Bråckregister). Detta beror i de flesta fall på att bråck inte medför några påtagliga symtom och komplikationsrisken för inklämning är liten. Sammanlagt opereras ungefär 27 % av männen och 3 % av kvinnorna för ljumskbråck. Ljumskbråcksoperationer är det vanligaste allmänkirurgiska ingreppet i Sverige (Svenskt bråckregister). År 2007 var 96 kliniker anslutna till registret. Vid operationen tas bråcksäcken bort och bukväggen återställs och förstärks med ett nät som inplanteras. Postoperativa komplikationer kan vara blödning, svullnad av testikeln eller sårinfektion. Operationsmetod på Dagkirurgiska kliniken i Kristianstad är öppen Liechtenstein. Operationsmässigt läggs ett polypropylennät in bakom bukväggen för att täcka till bråckporten. Smärta och smärtfysiologi Smärta uppstår både av yttre stimuli eller av inre faktorer som till exempel skador på nervsystemet (Almås, 2002). Smärtuppkomsten är beroende av de bakomliggande faktorerna av olika smärttyper. För att upplevelsen av smärta ska medvetandegöras krävs att smärtreceptorer aktiveras och överför signaler till hjärnan. Nociceptiv smärtreceptorer är de receptorer som aktiveras vid vävnadsskada. Receptorer finns i huden men även i skelett, leder och inre organ. Receptorerna aktiveras av de inflammatoriska ämnen som bildas i samband med vävnadsskada. Smärtan medvetandegörs och upplevs efter att smärtimpulser har omkopplats i smärtbanor in mot ryggmärgens bakhorn och vidare via hjärnstammen, thalamus och cortex. Denna smärttyp kallas Nociceptiv smärta och uppkommer vid stimulering av nociceptorer vid operation (Westerling, 2004). Kombination av både psykiska och fysiska faktorer av smärta är ofta ett sätt att förstå smärtan då är det bra med ett holistiskt synsätt (Almås, 2002). Smärta upplevs subjektivt och är olika från person till person (Rawal, 1992). Sjukvården har blivit mycket mer medveten om smärta de senaste åren och kunskaperna har ökat i ämnet (Rawal, 1992; Wang & Keck, 2004). Även med ökad medvetenhet och kunskap om smärta och smärtlindring, blir fortfarande många patienter otillräcklig smärtlindrade vid den akuta postoperativa smärtan (Alvin & Rawal, 2005). Hur smärta upplevs speglas av en rad olika aspekter. Smärta både upplevs och förmedlas olika beroende på kulturella, fysiologiska, psykologiska och sociala aspekter (Almås, 2002). Patienternas tidigare erfarenheter av smärta spelar också en stor roll vid ett ingrepp. Smärta är beroende av många faktorer som oro, stresstålighet, trötthet, personlighet, hunger, illamående, otrygghet och förväntningar av smärta (Ljungman, 2003). Gunningberg & Idvall (2007) beskriver i sin studie hur viktigt det är med god kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan för att en bra smärtskattning ska bli möjligt att genomföra. Postoperativ smärta I det akuta postoperativa skedet av smärtan går oftast oro och smärta hand i hand. Oroliga patienter har en ökad smärtupplevelse i förhållande till de patienter som har mindre oro. Smärta upplevs subjektivt och är olika från person till person (Rawal, 1992). Den mentala hälsan har stor betydelse för upplevelsen av postoperativ smärta. Dagarna efter operation beror smärtan i första hand på vilken farmakologisk smärtlindring som ges, men från den tredje dagen och framåt brukar smärtan klinga av (Winefield et al, 1990). Även oron och ångesten över att ha ont avtar vid god smärtlindring (Almås, 2002). Postoperativt har smärtlindring en betydelsefull del i att skapa lämpligare förutsättningar för läkningsprocessen. Patienter som är väl smärtlindrad har en snabbare mobilisering än de patienter som har ont. Dessa patienter undviker på så sätt en mängd komplikationer som till 5

7 exempel tromboser, trycksår, obstipation etc. Även rädslan och oron över att ha ont minskar vid bra smärtlindring (Almås, 2002). Sedan 1950-talet har vården använt olika bedömningsinstrument för att skatta patienternas smärta i samband med olika procedurer. Senaste åren har oftast VAS (Visuell Analogskala) använts före och efter avslutad operation och vid hemgång. Rutinmässigt ges lugnande premedicinering och i vissa fall även preoperativ lokalbedövning till patienterna innan operation. I hälso- och sjukvårdslagen (HSL)står det att vården ska vara av god kvalitet, bygga på medbestämmande och respekt, vård och behandling ska så långt det är möjligt genomföras i samråd med patienten och i HSL görs ingen skillnad mellan vuxen och barn.(sosfs1982:763). Tidigare studier Medicinska rådets riktlinjer angående mätning av postoperativ smärta gavs ut år Angående smärtskattning sägs bland annat: "Postoperativ smärta ska skattas och dokumenteras regelbundet. Smärtskattning ska utföras både i vila och i rörelse med utvärdering av patientens funktionsstatus. Effekt av given behandling ska utvärderas med hjälp av smärtskattning före och efter varje behandlingsåtgärd. Smärtintensiteten ska skattas av patienten själv i möjligaste mån. Vid dagkirurgi ska högsta tillåtna VAS -värde vid utskrivning definieras och patienten ska få med sig lämpliga analgetika och recept samt skriftlig information angående användandet av dessa med sig hem. Patienten ska förses med telefonnummer till sjukhuset för frågor som uppkommer efter hemkomsten (Medicinska rådet, 2001). En studie som är skriven av Larsson och Hjalmarsson (2009) beskriver hur 84 patienter har ringts upp som opererades för ljumskbråck på Länssjukhuset i Halmstad under perioden augusti- december Dessa patienter hade först bedömts med klinikens ordinarie rutin för 30- dagars uppföljning, då patientjournalen granskas för ev. komplikationer samt registrerar resultatet i Svenskt bråckregister. Forskarna ringde upp patienterna i intervallet 5-8 veckor efter operationen och dessa tillfrågades då om sin upplevelse av operationen och ev. komplikationer. Svaren jämfördes med registeruppgifterna. Den vanligaste komplikationen var blödning (ca 14 procent) och svår smärta (ca 8 %). Övriga komplikationer var stickningar och ilningar i ljumsken, postoperativ urinretention, huvudvärk mm. Dock var 92 % av patienterna mycket nöjda med operationsresultatet. (85 % av patienterna som hade komplikationer var också nöjda besvären hade varit mycket större innan operationen.) Studien kom fram till att postoperativa komplikationer ofta inte registrerats i bråckregistret pga. de inte kommit till klinikens kännedom eller att patientens bedömning av det postoperativa förloppet skiljer sig från läkarens bedömning (Larsson, Hjalmarsson, 2009). 6

8 Sedan 1992 har Svenskt bråckregister samlat data från ljumskbråckspatienter, som rymmer information om ca operationer. En sekreterare på kliniken ringer då upp patienterna 30 dagar efter ingreppet för att höra hur det har gått efter operationen. Så gott som alla kliniker skickar information dit och där med finns statistik över nästan alla bråckoperationer där (Segerdahl et al, 2008). År 2006 gjordes en stor studie av alla 92 dagkirurgiska enheter i Sverige med en svarsrespons på 88 % (Segerdahl et al, 2008). Studiens syfte var att undersöka till vilken grad patienter opererades via dagkirurgi jämfört med opererade inneliggande patienter år 2005 och vilka rutiner som användes för premedicinering, anestesi, postoperativ vård och postoperativ utvärdering. Av de 92 klinikerna i undersökningen hade 93 % som rutin att utvärdera den postoperativa smärtan efter dagkirurgi. Telefonuppföljning använde 31 av 78 enheter, ytterligare 28 använde det vid speciella skäl. En standardiserad enkät för telefonuppföljning av den postoperativa vården användes av 37 av 56 enheter. 100% av klinikerna gav patienterna skriftlig och muntlig information om sin postoperativa smärtbehandling när de skickades hem. Majoriteten av klinikerna (37 st) använde Paracetamol som smärtlindring tillsammans med NSAID preparat och/eller svaga opioider. Patienterna fick oftast med sig tabletterna hem för 1-3 dagar vilket ökade compliance. Den främsta komplikationen efter dagkirurgi i denna studie var smärta och i andra hand blödning. Nästan hälften av patienterna i studien upplevde stark smärta dagarna efter operationen. Nio enheter använde smärtstillande medel i i bärbara infusionspumpar som postoperativ smärtlindring. Kommunikationen med primärvården var sparsam från klinikernas sida och uppföljning via vårdcentralen var inte vanligt (Segerdahl et al, 2008). Flanagan (2009) beskriver i en kvalitativ studie i USA postoperativa uppföljningssamtal 12, 24 och 72 timmar efter dagoperativa artroskopioperationer för att studera hur patienten kände sig efter operationen och vid vilken tidpunkt patienten hade mest nytta av uppföljningssamtalet. De frågor som ställdes vid telefonsamtalen var: Hur mår du? Har du någon som hjälper dig? Hur har det känts sedan du lämnade sjukhuset? Har du några speciella problem just nu? Hur var upplevelsen att bli opererad sammanfattningsvis? Vid telefonsamtalet 72 timmar efter operationen ställdes också frågor om patienterna/de som deltog i studien hade följt instruktioner som gavs på sjukhuset och om de kunnat börja med sina ordinarie dagliga sysslor etc. Vid analysen av telefonsamtalen fick hon fram olika tema. Vid samtalen 12 timmar efter operationen upplevde patienten oftast en känsla av eufori- att allt hade gått som förväntat, fast de var också lite illamående. Tjugofyra timmar efter kände sig patienten ofta mycket sämre - den smärtstillande nervblockaden efter operationen hade gått ur och patienten hade mer ont. De 7

9 kände ofta sig övergivna och hade inte tillräckligt med hjälp hemma och var orolig för att operationen inte hade gått bra eftersom de hade så ont etc. Sjuttiotvå timmar efter operationen kände de sig fortfarande inte bra, men började må lite bättre. De tyckte det var skönt att resonera och återkoppla med forskaren ang. upplevelsen av operationen. Sammanfattningsvis visade resultatet att patienter ofta överraskas andra dagen av den postoperativa smärtan och kände sig mer övergivna. Speciellt då ev. anhöriga som kommit för att hjälpa till direkt efter operationen kanske har gått hem till sig. (Flanagan, 2009) I en FOU- rapport (Berndtzon & Magnehed, 2005) diskuteras strukturen postoperativa telefonsamtal till patienter som opereras inom dagkirurgi. Den beskriver ett projekt för att utveckla ett datasamlingsinstrument för postoperativt telefonsamtal till patienter som opereras inom dagkirurgi. Genom statistisk bearbetning av svaren från telefonsamtalen kombinerat med statistik från operationsregistreringsprogram ville författarna få kunskap om hur patienter som opereras inom dagkirurgi upplever sin situation relaterat till utförd operation/behandling. Ett annat mål var att förbättra befintlig rutin för skriftlig information avseende utförd operation/behandling samt information om smärtstillande läkemedel som skickades med hem. Patientinformation och information angående läkemedelspaket integrerades i det befintliga paketet. Ett speciellt datainsamlingsinstrument utvecklades som användes för informationen och vid uppföljningssamtalen. Innan dess fanns det tre olika applikationer för detta vilket upplevdes som krångligt och tidsödande. Telefonuppföljningen infördes som ny arbetsrutin på IVA/postop (dagkirurgiska avd på Skaraborgs sjukhus). Alla sjuksköterskor utbildades i hanteringen av datainstrumentet. Resultat av projektet var att det extra mötet mellan sjukvården och patienten som skapades genom uppföljningssamtalet via telefon upplevdes mycket positivt av både personal och patienter. Det har bidragit att skapa trygghet för patienterna och sjukvården har fått kunskap om hur patienter som opereras i dagkirurgi upplever sin situation relaterat till utförd operation/behandling. Rutiner angående skriftlig information ang. operation och smärtstillande tabletter har kompletterats, uppdaterats och förbättrats (Berndtzon & Magnehed, 2005). Eftersom vi var intresserade av om preoperativ information har någon effekt på smärtnivån efter operationen har vi också läst en artikel av Oshodi (2005) där hon jämför olika undersökningar om hur preoperativa informationsbesök påverkar postoperativ smärta. Sammanfattningsvis kom hon fram till att många studier inte visade någon signifikant effekt av preoperativ information när det gäller påverkan på smärta, oro eller återhämtning efter operationen. Det kunde i några av studierna bero på att antalet patienter inte var tillräckligt högt för att några signifikanta skillnader skulle kunna ses. I studierna har författarna inte jämfört patienter som har fått preoperativ information med patienter som inte fått preoperativ information utan kontrollgruppen har fått en enklare preoperativ information som kallades standard- eller rutin information. Oshodi menar att man ändå av studierna kunde sluta sig till att preoperativ information var effektiv på olika sätt och föreslår att patienters behov av information ska försöka anpassas individuellt. Sjuksköterskan ska ge information som ökar patientens förmåga till egenvård efter operationen. 8

10 Preoperativ information hjälper till att minska antalet dagar patienter ligger inne på sjukhuset och är därför kostnadseffektiv (Oshodi, 2005). Det finns en hel del lite äldre artiklar öppen ljumskbråckskirurgi och laparaskopisk operation jämförs när detta fortfarande var nytt och där är det möjligt att se skattningar av postoperativ smärta vid ljumskbråcksoperation och också hur smärtan har utvärderats. (Wellwood, 1998; Kumar et al, 2002) Även om studierna handlar om postoperativ smärta efter ljumskbråcksoperation är förutsättningarna så olika (olika operationstekniker, akuta ljumskbråcksoperationer finns med etc.), att detta gjorde att de studierna inte är möjliga att jämföra med våra resultat. SYFTE Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet var att bedöma det postoperativa förloppet utifrån följande frågeställningar: Har smärtlindrande medel tagits enligt rekommendation från sjukhuset? Hur är patientens välbefinnande efter operationen? Hur bedömer patienten smärtan efter operation första dagen respektive tredje dagen? Har patienten haft några postoperativa nutritionsproblem? Har patienterna haft besvär av förbandet? Vad tycker patienterna om personalens bemötande? Har patienten varit i behov av kontakt med sjukvården efter hemgång? Hur bedömer patienten den preoperativa informationen? Finns det skillnader i smärtupplevelse mellan patienter som varit på preoperativa besök och patienter som inte varit på preoperativa besök? METOD Med utgångspunkt från karaktären hos frågeställningarna har författarna valt att göra en kvantitativ analys av data insamlade med hjälp av strukturerade telefonintervjuer. (Bell, 1995), (Polit & Beck, 2008) Litteratursökningar till tidigare studier gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Internurse. I sökningarna användes olika kombinationer av sökord som Postoperative Pain, Ambulatory Surgery, Laparoscopic Inguinal Hernia Operation och Follow-up Studies. Frågeformulär Enkäten som vi utarbetade (Bilaga 5) är en omarbetning av den enkät som använts på dagoperation i Kristianstad för uppföljningssamtal. Frågorna i enkäten rörde graden av smärta dagen efter operation och tredje dagen efter operation, vilken smärtlindring patienten tagit, om rekommenderad smärtlindring har tagits eller inte, eventuellt illamående, besvär av förbandet, allmänt välbefinnande, nutrition och preoperativ information. 9

11 Ungefär samma frågeområden som fanns i den ursprungliga enkäten har tagits med för att täcka de flesta postoperativa problem som kan uppkomma. För att underlätta utvärderingsarbetet har de nya skalorna gjorts om för att lättare medge skattningar vilket inte den ursprungliga enkäten i medgav. För att alla patienter skulle ha ungefär samma förutsättningar valdes att mäta den postoperativa smärtan vid tidpunkten för uppstigandet, innan den första dosen smärtlindring hade tagits den dagen. Vid telefonintervjun kunde inte VAS användas då patienten inte hade tillgång till en sådan mätsticka och då denna måste bedömas visuellt av sjuksköterskan. I samtliga fall har vi istället använt en numerisk rangskala (NRS, Numerical Rating Scale) vilken i detta fall ligger nära smärtskattning enligt VAS. När det gällde smärtskattning användes en skala 0-10, där 0 innebar ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta. För övriga frågor har en 4-, 6- eller 10- gradig rangskala använts. Patienturval Inklusionskriterier var alla patienter som genomgått planerade ljumskbråcksoperationer på kliniken för dagoperation på Kristianstads sjukhus mellan vecka 5-8, Platsen för studien valdes utifrån var den ena författaren till studien var verksam. Exklusionskriterier var patienter med ytterligare en grundsjukdom som försvårar smärtskattning, samt patienter med medelsvår eller svår demens och patienter som inte hade tillräckliga kunskaper i svenska språket. Femtiotvå patienter tillfrågades om deltagande i studien, varav alla svarade ja. Inget externt bortfall finns därför. Intervjupersonerna var mellan år. Datainsamling Efter verksamhetschefens skriftliga godkännande av studien meddelades kollegorna om studien vid ett avdelningsmöte. Ansvariga sjuksköterskor på kliniken för dagoperation valde de informanter som uppfyllde inklusionskriterierna och bedömdes vara i tillräckligt gott skick för att delta i en intervju. På operationsdagen fick patienterna muntlig och skriftlig information om projektet och tillfrågades om de önskade att delta i studien. Patienterna som ville vara med i studien skrev under en samtyckesbilaga (bilaga 4). På tredje dagen efter operationen gjordes telefonintervjun vid en överenskommen tidpunkt antingen förmiddag, lunch eller eftermiddag - av en av författarna som arbetar på kliniken för dagoperation och träffade patienterna innan operationen. Genomsnittstiden per samtal var tio minuter, för obesvarade samtal en minut. Intervjuernas längd var ca 5-20 min. Efter intervjun avidentifierades enkäten omgående - namn och fullständigt födelsedata togs bort så endast kön och ålder återstod. Författarna har strikt följt de skrivna enkätfrågorna och svarsalternativen vid intervjuerna så att svaren blir samma oberoende av vem som intervjuar. 10

12 Studiens kontext Datainsamlingen har gjorts på ett länssjukhus i Skåne och för att läsaren ska kunna tolka resultaten har vi nedan beskrivit de rutiner som tillämpas vid berörd enhet. Kliniken för dagoperation i Kristianstad erbjuder preoperativa besök inför operationsdagen. Information angående vad som ska hända under operationsdagen ges då av en erfaren sjuksköterska. På kliniken använder personalen sig av VAS för att registrera smärta. VAS 0 betyder ingen smärta och VAS 10 betyder värsta tänkbara smärta. Standardmålet i Kristianstad vid hemgång operationsdagen är att VAS ligger under 3 i vila och under 5 i rörelse. Smärtlindring enligt generella direktiv följs när patienten kommer till kliniken på operationsdagen. Preoperativt får han/hon högdos Paracetamol 2 g på morgonen, sedan T Oxycontin 5-10 mg beroende på kroppsvikt och ålder och 90mg Arcoxia. Detta får alla ljumskbråckspatienter innan operation om inga hinder finns. (bilaga 5) De läkemedel som används i smärtlindringen postoperativt är Panodil och Tramadol som operatören skriver ett recept på innan hemgång. Patienten uppmanas att lösa ut dessa på apoteket. På Dagoperation finns ett informationsblad om smärtlindring som delas ut innan hemgång (Bilaga 3). Enligt bilagan ska tabletterna tas vid behov. Dagkirurgiska kliniken i Kristianstad arbetar fortgående med att förbättra rutinerna kring postoperativa ljumskbråckspatienters smärtlindring och välmående. Dataanalys Mot bakgrund av frågeställningarna har analysen huvudsakligen bestått i att ta fram deskriptiv statistik. I de fall det varit möjligt har jämförelser mellan grupper prövats med t-test eller chi-två (Ejlertsson, 2005). Risknivån för jämförelser mellan grupper har varit 5 %. I de fall p<0,05 har skillnaden betraktas som signifikant. All statistisk analys har gjorts med hjälp av SPSS för Windows (version 17). Etiska överväganden Enligt vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Forsberg & Wengström, 2008) har vi beaktat de fyra krav som särskilt skall beaktas vid enkätundersökningar. Informationskravet innebär att deltagaren informeras både skriftligt och muntligt om studiens syfte, urval, duration och att det är frivilligt att delta. Samtyckeskravet innebär att deltagarna bestämmer själva över sin medverkan och att de när som helst kan avbryta medverkan Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna inte ska kunna identifieras av utomstående och person uppgifterna ska förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem i (Ejlertsson, 2005). Studien har granskats av etiska kommittén vid Hälsa och samhälle och godkänts (Dnr HS60-10/30:2). 11

13 Vi har erhållit tillstånd till studien från verksamhetschefen på anestesikliniken i Kristianstad. Samtyckesblankett användes och denna skrevs på samma morgon patienten kom till den Dagkirurgiska kliniken. RESULTAT Beskrivning av patientgruppen Sammanlagt har 52 patienter telefonintervjuats varav 42 män och 10 kvinnor. Den yngsta patienten var 34 år och den äldsta 83 år. Medelåldern var 61 år. Patientgruppen som gjorde preoperativt besök på sjukhuset var signifikant äldre än patientgruppen som inte gjorde ett besök (p<0.05). Följsamhet relativt ordinerad postoperativ smärtlindring Patienterna har fått med sig recept hem på ordinerad smärtlindring som enligt informationsbladet i Bilaga 3 kan tas vid behov. Fyra patienter hade inte tagit några av de tabletter de fått ordinerade på recept. De tog istället medicin de hade hemma och valde då T Ipren, K OxyNorm, T Citodon eller T Oxycontin 5 mg. Tre patienter hade inte tagit någon medicin alls, då de var helt smärtfria. Majoriteten av patienterna (42 st) har tagit smärtstillande enligt ordination. I tabell 1 har de två grupper som tagit alla/de flesta ordinerade tabletter slagits ihop till en grupp - Ordinerad analgetika. De två grupper som tagit några eller inga av de ordinerade tabletterna motsvaras av gruppen Lågdos/inga analgetika. Diagram 1. Följsamhet relativt ordinerad postoperativ smärtlindring. 12

14 Tabell 1. Resultat avseende postoperativt välbefinnande och smärtupplevelse. första och tredje dagen efter operation kopplade till variablerna kön, ålder medicinering och förekomst av preoperativt sjukhusbesök eller ej. Gruppskillnader har prövats med t-test för oberoende stickprov. Mätvariabel Kön N M SD Min Max p Välbefinnande Kvinna 10 8,9 1, Man 42 9,2 1, >0,05 Smärta i vila: 1 Kvinna 10 1,6 1, Man 42 1,3 2, >0,05 Smärta i rörelse: 1 Kvinna 10 2,7 0, Man 42 1,8 1, >0,05 Smärta i vila: 3 Kvinna 10 1,4 2, Man 42 1,7 1, >0,05 Smärta i rörelse: 3 Kvinna 10 1,8 2, Man 42 3,1 2, >0,05 Ålder Välbefinnande år 22 9,3 0, >60 år 30 9,0 1, >0,05 Smärta i vila: år 22 1,1 1, >60 år 30 1,6 2, >0,05 Smärta i rörelse: år 22 1,8 1, >60 år 30 2,1 1, >0,05 Smärta i vila: år 22 1,3 1, >60 år 30 2,0 2, >0,05 Smärta i rörelse: år 22 2,9 2, >60 år 30 2,8 2, >0,05 Medicinering Välbefinnande Ordinerad analgetika 42 9,1 1, Lågdos el ingen analgetika 10 9,1 1, >0,05 Smärta i vila: 1 Ordinerad analgetika 42 1,4 1, Lågdos el ingen analgetika 10 1,2 1, >0,05 Smärta i rörelse: 1 Ordinerad analgetika 42 2,0 1, Lågdos el ingen analgetika 10 1,9 1, >0,05 Smärta i vila: 3 Ordinerad analgetika 42 1,8 1, Lågdos el ingen analgetika 10 1,1 1, >0,05 Smärta i rörelse: 3 Ordinerad analgetika 42 3,1 2, Lågdos el ingen analgetika 10 1,8 1, >0,05 Preop besök/ej besök Välbefinnande Preop besök 29 9,0 1, Ej preop besök 23 9,3 0, >0,05 Smärta i vila: 1 Preop besök 29 1,6 2, Ej preop besök 23 1,0 1, >0,05 Smärta i rörelse: 1 Preop besök 29 2,1 1, Ej preop besök 23 1,7 1, >0,05 Smärta i vila: 3 Preop besök 29 1,7 2, Ej preop besök 23 1,7 1, >0,05 Smärta i rörelse: 3 Preop besök 29 2,5 2, Ej preop besök 23 3,3 2, >0,05 13

15 Välbefinnande och smärtupplevelse I ovanstående tabell jämförs olika grupper avseende välbefinnande och smärta. Som framgår av tabellen kan inga signifikanta skillnader påvisas avseende välbefinnande och smärta då kön, ålder, medicinering, eller preoperativt besök/ icke preoperativt besök används som oberoende variabel. Välbefinnande efter operationen (totalgruppen) Patienterna beskrev sitt välbefinnande i en skala 0-10 där 10 innebar att man mådde jättebra och 0 att man mådde mycket dåligt (se bilaga 1). Resultaten visar att merparten av patienterna (46 st) mådde mycket bra ur operationssynpunkt (NRS 9-10) när vi ringde dem dag 3 efter operationen. Patienternas postoperativa smärtbedömning (totalgruppen) Resultaten från intervjuerna visade att de flesta patienter inte överskred NRS 3 första dagen i vila eller rörelse. På dag 3 hade de flesta mer smärta vid rörelse än dag 1, men fortfarande inom det högsta accepterade värdet NRS 5. En av patienterna skattade hög smärta på NRS under perioden p.g.a. blödning och svullnad som orsakade stygnruptur. En annan av patienterna skattade NRS 10 tredje dagen i rörelse då han fick väldigt ont innan han hade tagit smärtstillande på morgonen. Smärtupplevelsen i vila respektive i rörelse vid två mättillfällen Som framgår av tabell 1 är smärtan vid rörelse genomsnittligt högre än smärta vid vila vid båda mättillfällena. Om smärta i vila och rörelse jämförs mellan de båda mättillfällena ger tabell 1 visst stöd för slutsatsen att patienterna har mer ont vid det andra mättillfället än vid det första. En prövning med t-test för beroende stickprov ger vid handen att smärtan vid rörelse är signifikant högre vid det andra mät-tillfället än vid det första (p<0,05). Smärtan i vila upplevs dock vara på samma nivå vid båda mättillfällena (p>0,05). Postoperativa nutritionsproblem En patient mådde illa efter att ha ätit första dygnet, men kände sig nästa dag bättre. Två patienter var illamående och kräktes de första två dagarna efter operationen. Resultatet visar att 94 % av alla som deltog i studien kunde äta och dricka normalt dagen efter operationen. Problem relaterade till förbandet Av alla patienter hade 61 % inte haft problem med sitt förband efter operationen, medan 38 % hade problem med blödning eller svullnad. En patient fick besvär av infektion. Se diagram 2. 14

16 Diagram 2. Problem relaterade till förbandet (totalgruppen) Bemötande Patienterna besvarade frågan om vad de tyckte om personalens bemötande i samband med operationen i en 4-gradig skala från dåligt till mycket bra. Nästan alla informanter tyckte att bemötandet hade varit mycket bra. 2 patienter skattade bemötandet som bra. Kontakter med sjukhuset efter hemgång I tabell 2 redovisas behovet av postoperativa vårdkontakter. Tabell 2. Postoperativa vårdkontakter. Typ av vårdkontakt Frekvens Ingen kontakt 45 Dssk eller Ssk 1 Mott ssk 4 Akutmott/läk 2 Total 52 Merparten av patienterna hade inte haft någon vårdkontakt alls efter operationen. En patient hade varit hos distriktssköterskan och bytt sitt förband. Tre patienter hade varit på kirurgmottagningen p.g.a. oro för svullnad i pungen och två patienter hade uppsökt akutmottagningen p.g.a. infektion respektive blodansamling i såret. Informationens kvalitet och begriplighet Innan operationen gjorde 29 av patienterna ett preoperativt besök, vilket var frivilligt. Dessa fick på en 6- gradig skala först skatta om de tyckte den preoperativa informationen var tillräcklig. Alla patienter svarade NRS 6 (tillräcklig), utom en som svarade NRS 5. Sedan skattade patirenterna hur de hade förstått den preoperativa informationen. Tjugoåtta av patienterna svarade att de förstod allt, en svarade nästan allt. Av de 23 som inte gjorde preoperativt besök utan fick informationen på operationsdagen skattade alla att informationen var tillräcklig och att de förstod allt. 15

17 En fråga som i denna studie är av intresse är vilken betydelse preoperativa besök eventuellt har för patientens postoperativa smärta, välbefinnande, bemötande mm. Analysen visar att alla skillnader är slumpmässiga (ANOVA och chi-två; p>0,05) vilket kan tolkas som att preoperativa besök inte spelar någon roll för den postoperativa smärtupplevelsen. Med utgångspunkt i den statistiska analysen som har gjorts finns det inte heller i andra avseenden (välbefinnande, bemötande, informationens kvalitet eller behov av kontakt med vården efter operation) några skillnader kopplade till om patienterna gjort preoperativt besök eller inte. DISKUSSION Metoddiskussion Syftet med denna studie var att göra en bedömning av det postoperativa förloppet hos dagkirurgiska ljumskbråckspatienter. Vi valde att genomföra en empirisk studie, då vi ville belysa och utvärdera det postoperativa förloppet efter dagkirurgisk operation. Valet mellan att göra telefonintervjuer eller en skriftlig enkät avgjordes av att vi bedömde att svarsfrekvensen skulle bli högre vid telefonintervjuer. Svarsfrekvensen blev också mycket god, 100 % (dvs. alla 52 tillfrågade patienter accepterade att medverka). Att få in svar via en pappersenkät vilket hade varit ett alternativ, skulle antagligen ha tagit längre tid än vi hade till vårt förfogande. Författarna valde att göra en kvantitativ enkät med fasta svarsalternativ i ett strukturerat frågeformulär. Alla sjuksköterskor kan därmed göra intervjuerna och svaren kan då utvärderas på samma sätt. Uppföljningssamtal per telefon har använts tidigare på dagkirurgen i Kristianstad och sjuksköterskorna vet av erfarenhet att det uppskattas av patienterna och att de då samtidigt kan ställa eventuella frågor som de haft angående sin behandling. Svagheten med denna metod kan ju vara att om telefonenkäten inte strikt följs vid varje samtal så kan patienternas svar påverkas om sjuksköterskan ställer frågorna lite olika. Vi valde att ställa alla frågorna enligt enkäten först, sedan fick patienterna fråga fritt om det var några frågor eller funderingar de hade. Patienterna i studien var väldigt nöjda med vårdens bemötande och preoperativ information. Författarna frågar sig om kanske sjuksköterskan får en övervikt av positiva svar angående vårdens kvalitet, bemötande och angående den preoperativa informationen vid telefonsamtal eftersom patienten vid telefonutvärderingen pratar med en sjuksköterska som han/hon har mött och blivit hjälpt av i verkligheten. En fundering är om svaren hade blivit desamma om en utomstående person som inte tillhörde vården hade gjort telefonintervjuerna. 16

18 Det är författarnas uppfattning att patienterna förstod frågorna och svarsalternativen väl utom när det gällde två frågor. I fråga 3, där vi frågade patienterna hur de mådde i en skala 0-10 undrade den första patienten om vi menade allmänt eller i relation till operationen och vi valde då att ändra frågan till hur de mådde ur operationssynpunkt. Även fråga 8 väckte viss förvirring. Frågan gällde om de hade haft några problem med bandaget. Första svarsalternativet var bandaget sitter för hårt eller trycker, och andra svarsalternativet var det känns som om såret var svullet under bandaget. Då bandaget bestod av en tunn tegadermkompress som enbart skyddar stygnen hade författarna svårt att se att det var förbandet som satt för hårt. När patienterna upplevde att bandaget satt för hårt eller tryckte, var det såret som hade svullnat under bandaget. Av den orsaken uteslöts det första svarsalternativet och i vårt resultat har vi sammanställt dessa alternativ till ett, att såret var svullet. Under arbetet med uppsatsen fick vi klart för oss att VAS- skalan inte kunde användas vid telefonintervjuer. Även inom sjukvården är det ganska vanligt att inte ha en mätsticka med sig när man frågar om patientens smärtnivå och många sjuksköterskor är nog inte riktigt medvetna om att man då inte använder sig av VAS-skalan. NRS-skalan 0-10 motsvarar dock ganska väl VAS ur smärtskattningssynpunkt. Resultatdiskussion Våra resultat visar att vi har fått svar på frågeställningarna som vi hade från början. Det är svårt att göra någon relevant jämförelse angående postoperativ smärta eller övriga postoperativa komplikationer i litteraturstudierna i våra bakgrundsartiklar då omständigheterna inte liknar varandra alls; andra typer av operationer t ex, eller att smärtan inte är skattad samma dagar och att vi i vår studie har exkluderat akuta ljumskbråcksoperationer vilket man har haft med i andra studier (Segerdahl et al, 2008). Det stora flertalet av våra patienter har haft en mycket måttlig smärta dagen efter operationen vilket visar att smärtlindringen fungerar under den studerade tidsperioden efter operationen. Även när det gäller nutrition och problem med bandaget har det postoperativa förloppet fungerat utan större komplikationer. En fråga av intresse i detta sammanhang är om skillnader i smärtupplevelsen mellan patienter är relaterad till följsamheten vad avser ordinerad smärtlindring. Patienterna skattar genomsnittligt sin smärta mycket lågt och eftersom det inte är någon statistisk skillnad (p>0.05) mellan de som tagit lågdos/ingen analgetika och de som tagit ordinerade tabletter kan detta tolkas som att de som endast tagit några eller inga tabletter inte har haft särskilt ont. Man kunde kanske ha mätt smärtan både före och efter att patienten hade tagit smärtstillande enligt anvisningarna från medicinska rådet (Medicinska rådet, 2001) men då det handlar om en telefonintervju som man gör vid ett tillfälle efter operationen bedömde vi att det skulle vara svårt för patienten att komma ihåg 8 bedömningstillfällen och att observationen då kanske inte skulle bli så tillförlitlig. Därför begränsade vi oss till att mäta smärtupplevelsen vid 4 tillfällen - i vila och i rörelse dag ett och dag tre innan man tagit analgetika. Även med denna lösning är det en stor risk att patienten inte kommer ihåg sin exakta smärtnivå dag 1, när sjuksköterskan ringer två dagar senare. Detta får man ha i åtanke när man resultatet studeras. 17

19 Dock måste man alltid komma ihåg att en patients smärta är subjektiv och inte stirra sig blind på en siffra och känna sig nöjd med att patienten endast har t ex VAS 3. Generella accepterade VAS-värden inför hemgång som praktiseras på dagkliniken i Kristianstad bör användas med stor försiktighet. En idé vore att patienten får med sig ett papper hem med en VAS-skala på som ska fyllas i vid vissa tidpunkter. Patienten skickar sedan tillbaka denna till avdelningen i ett medföljande kuvert. Då kan smärtan bedömas visuellt av sjuksköterska och NRS-skalan behöver inte användas. I framtiden kanske uppföljning via mejl också blir ett smidigt alternativ men vi är nog inte där än när det gäller en äldre patientgrupp. Vad som också hade varit intressant hade varit att fråga om vad patienterna tycker om att ha en postoperativ telefonintervju. Att detta känts positivt har kommit fram i telefonsamtalen ändå och att många gärna ville ha en kontakt med sjukhuset efter operationen kunde kanske också märkas på att antalet deltagande i studien var hela 100 % av de tillfrågade. Patienterna har också tyckt det varit viktigt att delta för att hjälpa andra patienter med postoperativ smärta i hemmet. Majoriteten av gruppen verkade ha ett väldigt högt välbefinnande och var nöjda med operationen då vi ringde dag 3, även om de hade mer ont än dag 1. Det stämmer också överens med Flanagens iakttagelser (2009). Gällande preoperativa besök märktes ingen skillnad i smärta mellan de som gjort preoperativa besök eller inte. Patienterna skattade också förståelsen av den preoperativa informationen och bemötandet av vårdpersonal och det var heller ingen skillnad mellan de som varit på preoperativa besök eller de som fått informationen operationsdagen. Detta är intressant eftersom ett preoperativt besök möjligen skulle ha kunnat påverka uppfattningen av informationens kvalitet. Oshodi (2007) har beskrivit nyttan med preoperativ information och har visat på ungefär samma resultat. Det hade emellertid varit intressant att i vår studie fråga om patienterna kände sig lugnade av att man kunde komma på ett preoperativt besök om man ville. Eftersom vår fokus låg på förloppet efter operationen hade vi inte med någon sådan fråga. I efterhand verkade alla patienter vara lika nöjda med informationen, oavsett om de gjort preoperativt besök eller inte. Fördelar med preoperativt besök som inte kommit fram i den här studien är däremot t ex möjligheten att ta blodprov och EKG och att göra andra undersökningar inför operationen och därför kan man inte utan vidare dra slutsatsen att det preoperativa besöket kan tas bort. De som kom på preoperativt besök var signifikant äldre än de som inte gjorde det vilket kan bero på att de yngre fortfarande arbetade och inte hade möjlighet/tid till att göra preoperativt besök. I FOU-rapporten (2005) beskrevs i resultatet hur nöjda personal och vårdtagare var med att ha en fungerande telefonuppföljning efter operationen. Detta märkte vi också i vår studie och många kommenterade att det kändes bra att en sjuksköterska ringde upp och följde upp hur det hade gått efter operationen. Även i studien av Flanagan (2009) uppskattade patienterna särskilt telefonsamtalet efter 72 timmar, då de vid det tillfället kunde sammanfatta lite mer hur det kändes efter operationen och de tyckte att de började må bättre igen. De flesta patienterna, 86 %, hade ingen kontakt med sjukvården efter operationen. Här kan man förstås undra om några av dem inte sökte vård för att de visste att de skulle bli uppringda. Som en sammanfattning av våra resultat menar vi emellertid att återhämtningen efter ljumskbråcksoperationen för merparten av patienterna har ett okomplicerat förlopp och att patienterna oftast är väldigt nöjda med sin operation. 18

20 Framtida värde I framtiden har författarna förhoppningen att vår studie skulle kunna ligga till grund för en kvalitetsutveckling av telefonuppföljningssamtal till alla operationstyper på dagkirurgiska kliniken Det nya frågeformuläret ska med vissa små förändringar kunna användas vid dagkirurgiska kliniken i Kristianstad vid fortsatta uppföljningssamtal per telefon. Vad som i så fall skulle ändras på enkäten är t ex att sjuksköterskan skulle kryssa i om patienten gjort preoperativt besök eller inte. Sjuksköterskan kunde också ev fråga patienterna varför de inte tagit ordinerad medicin, och använda ett mindre antal skalsteg på vissa frågor. Författarna menar att den enkät som utvecklats inom denna studie utgör ett underlag för en direkt verksamhetsförbättring när det gäller utvärdering av hur patienterna mår postoperativt. 19

21 REFERENSER Almås, H (2002) Klinisk omvårdnad. Stockholm: Liber. Alvin, R & Rawal, N (2005) Postoperativ smärta hos vuxna, < > Axelsson, Å (2008) Litteraturstudie. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B, Tillämpad kvalitativ forskning inom hälsa och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, s Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Berndtzon M & Magnehed J (2005) Strukturering av postoperativt telefonsamtal till patienter som opereras i dagkirurgi En möjlighet till aktiv kvalitetsuppföljning. Skaraborgs sjukhus: FoU-rapport 2005:1, FoUcentrum. Ejlertsson (2005) Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Flanagan, J. (2009). Post operative phone calls -- Timing is everything. American PeriOperative Registered Nurse Journal, 90(1), Forsberg, C & Wengström, Y. (2008), Att göra systematiska litteraturstudier, Stockholm, Natur och Kultur. Gunningberg & Idvall (2007). The quality of postoperative pain management from the perspectives of patients, nurses and patient records. Journal of NursingManagement, 15(7), Kumar S et al (2002) Chronic pain after laparoscopic and open mesh repair of groin hernia. British Journal of Surgery, 2002 Nov; 89(11): Larsson K, Hjalmarsson C (2009). Telephone follow-ups catch postoperative complications. Efficient method after inguinal hernia surgery according to medical records scrutiny. Läkartidningen, 106(49): Ljungman, G, Red (2003). Barn och smärta. State of art. Socialstyrelsen, Artikelnummer: , s 9-12 Medicinska kvalitetsrådet (2001) Medicin 70. Behandling av postoperativ smärta riktlinjer och kvalitetsindikatorer. Stockholm: Svenska läkaresällskapet Oshodi O T. (2007) The impact of preoperative education on postoperative pain, Part 2. British Journal of Nursing, 16(13): Polit, D & Beck, C T (2008) Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nurse Practice (8 th Edition) Philadelphia: Lippincott Williams &Wilkins. 20

22 Rawal, N (1992) Postoperativ smärta och dess behandling. Stockholm: Kabi Segerdahl et al. (2008) Clinical practice and routines for day surgery in Sweden: Results from a nation-wide survey. Acta Anaesthesiologica Scandinavica 2008; 52: SOSFS 1982:763, Hälso - och sjukvårdslagen Svenskt bråckregister Wang, HL & Keck JF (2004). Foot and hand massage as an intervention for postoperative pain. Pain Management Nursing, 5(2), Wellwood J et al (1998) Randomised controlled trial of laparoscopic versus open mesh repair for inguinal hernia: outcome and cost. British Medical Journal, 11; 317(7151): Westerling, D (2004) Smärta och smärtbehandling I: Andersson, R et al (red) Kirurgiska sjukdomar: patofysiologi, behandling, specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, s Winefield, H et al (1990) Postoperative pain experiences: Relevant patient and staff attitudes. Journal of Psychosomatic Research, 34 (5),

23 Bilaga 1 Underlag för uppföljningssamtal på dagkirurgisk avdelning 1. Kön Kvinna Man 2. Födelseår 19 (Fyll i de två sista siffrorna i födelseåret) 3. Välbefinnande Om du skulle beskriva hur du mår idag i relation till operationen en skala 0-10 där 0 betyder mycket dåligt och 10 betyder att du mår jättebra, vilken siffra väljer du då? Smärtlindring När du åkte hem efter operation fick du smärtstillande tabletter med dig. Du får nu olika alternativ att välja mellan. Tänk efter vilken som passar in på din situation. Jag har tagit alla de tabletter jag fick ordinerat Jag har tagit de flesta av de tabletter som jag fick ordinerat Jag har tagit några få av de tabletter som jag fick ordinerat Jag har inte tagit någon av de tabletter som jag fick ordinerat Om du bara tagit några få tabletter eller inga alls, vad är anledningen till detta? (Ifylls för dem som valt något av de två sista alternativen ovan) 5. Smärtupplevelse dagen efter operation a) Om du skulle bedöma den smärta du hade när vaknade dagen efter operationen var hamnar du då? Använd skalan 0-10 där 0 betyder ingen smärta alls och 10 olidlig smärta b) Gör sedan samma bedömning men tänk då på hur det var när du gått upp och innan du tagit smärtstillande tabletter. Hur vill du då beskriva smärtan i skalan 0-10? Smärtupplevelse tredje dagen efter operation a) Om du skulle bedöma den smärta du hade när du vaknade i morse var hamnar du då? Använd skalan 0-10 där 0 betyder ingen smärta alls och 10 olidlig smärta b) Gör sedan samma bedömning men tänk då på hur det var när du gått upp och innan du tagit några smärtstillande tabletter. Hur vill du då beskriva smärtan i skalan 0-10?