Regional samverkan inom ridsporten

Transkript

1 Projektrapport 2010 Regionala forum för hästsektorn - Regionala Lärprojekt Projektet är finansierat av Jordbruksverket via Livskraftigt Hästföretagande 2010 Regional samverkan inom ridsporten 1

2 Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte och målgrupp för projektet 4 Lärprojekt och projektmanualer 4 Genomförandeplan 4 Insatsområden 7 Ökad närvaro på samhällsarenan 7 Attrahera nya utövare och behålla befintliga 8 Lönsamma livskraftiga hästföretag 9 God hästkultur och hästvälfärd 9 Hästsektorns miljö och klimatpåverkan 10 Projektets mål hur har de uppfyllts 11 Spridning av projektets resultat 11 2

3 Sammanfattning I Svenska Ridsportförbundets (SvRF) förstudie Regionala forum för hästsektorn identifierades några prioriterade områden för det regionala arbetet. Dessa är Ökad närvaro på samhällsarenan, Attrahera nya utövare och behålla befintliga, Lönsamma, livskraftiga hästföretag, God hästkultur och hästvälfärd och Hästsektorns miljö- och klimatpåverkan. Under det fortsatta arbetet i år har fyra av ridsportförbundets distrikt genomfört lärprojekt där de har fokuserat på ett eller flera prioriterade områden. De fyra distrikten har använt olika arbetssätt och metoder, och gemensamt tagit fram ett digert material som syftar till att stärka ridsporten på den regionala och lokala arenan. I tre av distrikten har samarbete med kommunerna varit en viktig del av projekten, och i det fjärde har Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) varit samarbetspartner. Dessa samarbeten har bidragit till att öka ridsportens närvaro på samhällsarenan. Genom att satsa på utbildningar på olika nivåer har hästkunnandet och ridskolornas professionalism stärkts, vilket bidrar till att locka fler utövare och behålla de befintliga. Utbildningsinsatserna riktade till ridklubbarna bidrar även till lönsamma, livskraftiga hästföretag, liksom den utbildning som vänder sig till uthyrare av stallplatser. Utbildning leder även till god hästvälfärd och hästkultur. Hästsektorns miljö- och klimatpåverkan har kartlagts framför allt i Stockholm, då det är i storstadsregionen dessa frågor för närvarande är störst. Projektet har skapat påtagliga mervärden för de deltagande distrikten, och genom de fyra manualer som blivit resultatet ges nu möjligheten till övriga 15 distrikt att fortsätta detta arbete. Bakgrund Hästsektorns betydelse, utvecklingspotential och värde är i dagsläget fastställt. Näringen omsätter cirka 46 miljarder kronor per år och utgör en viktig del i lantbruksnäringen. Hästsektorn är i stort organiserad utefter skilda verksamhetsinriktningar. På det nationella planet finns ett antal aktörer, organisationer och föreningar och det finns samverkan och samarbeten i olika konstellationer. Regionalt är bilden mer splittrad även om medvetenheten växer från hästsektorns, lantbrukets och det offentligas sida om betydelsen att kunna samverka. SvRFs ambition är att med utgångspunkt i förstudien Regionala hästforum för hästsektorn från 2009 driva projektet ytterligare ett steg framåt. Detta genom att i fyra distrikt, Dalarnas ridsportförbund, Göteborg & Bohusläns Ridsportförbund, Stockholms Läns Ridsportförbund och Östergötlands Ridsportförbund, arbeta fram strategiska metoder och modeller för framgångsrik utveckling och samverkan på det regionala planet. Dessa verktyg ska främja förstudiens målsättningar: Att hästen och hästrelaterade verksamheter ingegreras som en självklar del av samhället och i samhällets planerings- och beslutsprocesser Attrahera fler häst- och ridsportaktiva med 3

4 livslångt intresse Främja hästföretagens hållbara tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft Trygga en god hästkultur och hästvälfärd Verka för en hållbar hästverksamhet ur miljöoch klimatsynpunkt Ridsporten - en del av idrottsrörelsen Ridsporten är inte bara en viktig del av hästsektorn. SvRF är en av de största medlemsorganisationerna i Riksidrottsförbundet med ansvar att driva en verksamhet enligt idrottens mål för god folkhälsa och en demokratisk idrottsrörelse vilande på en ideell grund. Det är också i SvRFs 930 ideella ridklubbar med drygt medlemmar som den dagliga verksamheten bedrivs. Cirka 500 av föreningarna driver ridskola där varje år i runda tal 8 miljoner ridtimmar genomförs. Vidare är det ridklubbarna som arrangerar Sveriges alla ryttartävlingar, där cirka licensierade ryttare tävlar i förbundets åtta olika tävlingsgrenar: dressyr, hoppning,fälttävlan, distansritt, voltige, körning, working equitation och gymkhana. I ridsporten kan män och kvinnor, unga och gamla, ta plats, utvecklas och tävla på lika villkor. 19 ridsportdistrikt Som stöd till den centrala organisationen har SvRF 19 ridsportdistrikt. En förening får genom anslutning till SvRF en tillhörighet till det distrikt inom vars geografiska område föreningen har sin verksamhet. Distriktens uppdrag styrs på samma sätt som för ridsportförbundet av SvRFs stadgar och är i huvudsak att: Främja ridning, körning och hästkunskap Verka för god hästhållning och goda anläggningar Vara samarbetsorganisation för klubbarna i distriktet Ta till vara klubbarnas intresse i samhället Anpassa verksamheten efter behov Samordna klubbarnas tävlingsutbud Erbjuda utbildning för funktionärer och yrkesverksamma, stöd och rådgivning I uppdraget ingår även att tillhandahålla ett basutbud till ridklubbarna som innehåller utveckling, utbildning, uppsökande verksamhet, kunskapsförmedling, kommun och landstingskontakter, organisationskontakter, information, tävling, samt barn- och ungdomsverksamhet. Syfte och målgrupp för projektet Syftet med projektet har varit att ta förstudien Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft ytterligare ett steg framåt genom att erbjuda stöd till regionala Lärprojekt i fyra ridsportdistrikt för att arbeta fram strategiska metoder och modeller för framgångsrik utveckling och samverkan på det regionala planet. Eftersom de fyra distrikten har olika karaktär och förutsättningar har de också fokuserat på olika saker. Den primära målgruppen har varit de fyra distrikten, deras medlemmar och samarbetsparter. I tre av lärprojekten har man valt att samarbeta med kommunerna i distrikten. I det fjärde har LRF varit samarbetspartner. I projektets nästa steg blir målgruppen alla 19 ridsportdistrikt som då ska få del av projektets resultat och manualer. Lärprojekt och projektmanualer Inom distrikten har lärprojekt med syfte att skapa konkreta exempel på regional samverkan och visa på de av förstudien identifierade värdena utformats. Lärprojekten har fokuserat på förstudiens prioriterade områden. Förutom de lärdomar som respektive distrikt kunnat tillgodogöra sig har fyra projektmanualer arbetats fram. På så sätt kan erfarenheterna spridas till andra distrikt som vill genomföra liknande projekt. Genomförandeplan Hur respektive projekt har genomförts framgår av de enskilda projektrapporterna. Här presenteras utförandet tematiskt, aktivitet för aktivitet och insatsområde för insatsområde enligt den plan som finns i ansökan. Aktiviteter att i vart och ett av de fyra utvalda 4

5 ridsportdistrikten genomföra ett Lärprojekt med särskild inriktning på någon av de målsättningar som genererades i förstudien Tre av distrikten, Göteborg, Dalarna och Stockholm, har valt att fokusera på målsättningen att hästen och hästrelaterade verksamheter skall integreras som en självklar del i samhället och och samhällets planeringsoch beslutsprocesser. I Dalarna har man även arbetat med utbildningar riktade till framför allt föreningsdrivna ridskolor med syfte att främja hästföretagens hållbara tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. I Göteborg har mycket av arbetet kretsat kring anläggningsfrågor, då funktionella och säkra anläggningar är en förutsättning för bra verksamhet. I Stockholm har ett viktigt diskussionsområde varit det fysiska utrymmet. Hästar och ridsport kräver mark, vilket är en bristvara i storstaden. Det fjärde distriktet, Östergötland, har istället valt att arbeta med frågan om god hästkultur och hästvälfärd. att skapa reella mervärden för inblandade aktörer och insikt om behov av samverkan Ett av projektets främsta mervärden är en ökad kontakt och dialog mellan en mängd olika parter: ridklubbarna och distrikten ridklubbarna och kommunerna kommunerna och distrikten ridklubbarna emellan kommunförvaltningarna emellan LRF och distriktet i Östergötlands fall Ett annat viktigt mervärde är att ridskolans roll som hästkunskapscentrum har stärkts. Samtidigt har flera olika grupper fått ökade kunskaper genom de seminarier och kompetensutvecklingssatsningar som beskrivs nedan. Projektet har även lett till att det samlats in värdefull statistik som beskriver ridsporten på ett objektivt sätt. Genom de fyra distrikten har projektet nått ut på ridskolorna runt om i landet. 5

6 att genomföra seminarier och kompetensutvecklingssatsningar Alla fyra distrikten har genomfört seminarier och utbildningssatsningar av olika karaktär. I Östergötland har ridsportdistriktet i samarbete med LRF arbetat med tre utbildningspaket, ett gentemot nyblivna hästägare, ett riktat till personer som hyr ut stallplatser och ett som i utgångspunkt i LRFs medlemmar riktats till allmänheten. Att ha häst-kurser I den första utbildningen har fokus legat på hästens funktion och behov, ansvarsfrågor och säkerhet. Kurserna anordnades i samarbete med ridskolor, och distriktet genomförde en utbildning för klubbarnas kursledare. Genom kursen har kompetensen höjts hos blivande och nyblivna hästägare. Kursen lades upp på tre nivåer: barn, ungdomar och vuxna. Stalluthyrarkurser Även kursen med uthyrare av stallplatser som målgrupp handlade till stor del om hästens funktion, behov och säkerhet. Därtill kom ansvars- och försäkringsfrågor. Gårdsvandringar med hästdoft En satsning har syftat till att väcka intresse hos dem som ännu inte är aktiva. I anslutning till de gårdsvandringar som LRF arrangerar ute på gårdar har ridsportdistriktet ansvarat för en station som handlar om hästar. Nyfikenheten på ridsporten och ridklubbarnas verksamhet var stor. Kommunträffar i Dalarna I Dalarna har det genomförts träffar med såväl kommuner som föreningsdrivna ridskolor som målgrupp. Vid kommunträffarna har distriktet, kommunens ridklubb eller klubbar och personer på olika befattningar i kommunerna träffats och diskuterat ridsportens förutsättningar och möjligheter. Olika typer av samarbeten mellan kommun och ridklubb har inventerats. Vid utbildningstillfällena för ridskolorna har Lars-Gösta Nauclér utbildat i ridskoleekonomi och Gabriella Pernler har hållit ett inspirationsseminarium på ämnet Att vända konkurshot till framgång där hon delat med sig av den struktur, befattningsbeskrivningar och liknande som använts i Uppsala Ponnyklubb. Dessutom har den regionala konferensen Ta vara på Ridsportens hästkrafter genomförts. Kommunkonferens i Stockholm Även i Stockholm har man satsat på att träffa kommunerna genom att arrangera en kommunkonferens. Karin Morgan, Agr Dr från Strömsholm föreläste om hästens miljö och människans arbetsmiljö i stallet. Resultatet av de enkäter som skickats till såväl klubbar som kommuner presenterades, och ridsportens förutsättningar i en storstad diskuterades. Vid konferensen konstaterades det att det finns behov av att samlas och diskutera ridsportfrågor regelbundet, och en ny konferens på ämnet Ridsportens mervärden är planerad Ridsport för alla kräver funktionella anläggningar. att tillvarata erfarenheter, metoder och goda exempel i Lärprojekten och ta fram verksamhetskoncept och modeller för systematisk erfarenhetsöverföring till andra regioner Erfarenheterna från de olika lärprojekten har resulterat i fyra manualer som beskriver en metodik för att arbeta med olika frågor som behandlats i projekten. 6

7 att inspirera till fördjupade diskussioner och nya samarbeten genom nätverksträffar som även verkar för att öka kunskapen om varandra verksamheter, prioriteringar, roller I samtliga lärprojekt har de initierade nätverken varit lyckosamma.fortsatta träffar och samarbeten är planerade och projekten har fungerat som start för mer långsiktiga arbeten. Insatsområden Ökad närvaro på samhällsarenan Samhället har generellt sett en positiv syn på hästsektorn. Många kommuner har insett värdet av att kunna erbjuda bra förutsättningar för hästar och ridning, och allt fler ser vilken betydelse det kan ha för livskvalitén för kommuninvånarna. Trots det finns det många frågor att hantera för att främja en positiv utveckling och tillväxt. Det kan röra sig om det kommunala planarbetet, framtida markanvändning, natur- och kulturområden, trafiksystem, miljö hållbarhet, folkhälsoarbete, barn och ungdomars fritid, kulturmiljövård, utbildning och regional utvecklingspolitik. Idag är ridsporten accepterad som folksport och kommunernas strävar vanligtvis efter att uppnå ett likställt stöd mellan olika barn- och ungdomsidrotter. Kommuner och ridklubbar bär ett gemensamt ansvar för att säkerställa ändamålsenliga ridsportanläggningar. Därför är dialogen mellan dem otroligt viktig för att tydliggöra vem som bär ansvar för investeringar, underhåll och drift. Ett viktigt exempel är möjligheter till omklädning och dusch. Det saknas fortfarande på många anläggningar, vilket leder till att mer hästallergener är nödvändigt sprids i samhället. Hästar behöver plats och människor behöver ha nära till stallet av tids-, miljö- och tillgänglighetsskäl. Att skapa utrymme för hästar, ridning och körning i tätort är därför en nyckelfråga för en positiv utveckling och tillväxt. Även på landsbygden finns behov av planering för ridvägar och tillgänglighet. Det handlar om att undvika osäkra trafiksträckor, konflikter med markägare och andra motionärskategorier såväl som att ta tillvara på de miljövinster som uppstår om det går att ta sig till häst till närbelägna träningsanläggningar istället för med bil och släp. Vad har skett i lärprojekten för att öka närvaron på samhällsarenan? I Göteborgs- och Bohuslän, Dalarna och Stockholms Län har samverkan med distriktens kommuner varit viktiga delar av projekten. I alla tre distrikten har träffar med kommunala politiker och/eller tjänstemän genomförts. Detta har resulterat i en större kunskap om olika samarbetsformer och en tänkbar fortsättning är en utökad kartläggning och sammanställning där olika samarbetsformer beskrivs. Diskussionerna, träffarna och konferenserna har dessutom lett till att hästsektorns frågor har lyfts och behandlats i kommunerna på ett sätt som inte skulle ha skett utan projekten. Ridskolan ökar livskvaliteten för kommunens invånare. 7

8 Det ömsesidiga kunskapsutbytet har gjort kontaktvägarna kortare och förståelsen för varandras organisationer större. Kommunerna är olika organiserade, och genom lärprojekten har ridklubbar och distrikt fått kunskap om hur de aktuella kommunerna fungerar och vilka personer som ansvarar för olika frågor som berör hästsektorn. På så sätt har värdefulla personliga kontakter skapats. Möten med kommunerna har även lett till att respektive distrikt fått en klarare bild av vilka hot och möjligheter som finns för ridsporten regionalt. Här märks en tydlig skillnad mellan storstad och landsbygd, där frågor som miljö och markanvändning har större betydelse i stadsnära verksamhet. På mindre orter är det frågor som infrastruktur och anläggningar som dominerar. Genom projekten har distrikten och deras kunskap blivit mer synlig, och de har större möjligheter att fungera som sakkunniga åt kommunerna när det gäller frågor som berör hästsektorn. I dalaprojektet har dessutom ridskolans potential i sociala sammanhang blivit tydlig. I Östergötland har viktigaste samarbetsparten varit LRF. Även där har ett ömsesidigt kunskapsutbyte lett till en ökad kännedom om ridsportdistriktet och dess verksamhet. Genom gårdsvandringarna har projektet dessutom nått ut relativt brett mot allmänheten och på så sätt skapat intresse för hästsektorn. Attrahera nya utövare och behålla befintliga Antalet hästar i Sverige ökar medan antalet medlemmar i förbundets ridklubbar har en negativ trend. Det tyder på att många som skaffar egen häst inte är organiserade i ridklubbar, anslutna till Svenska Ridsportförbundet. Den svenska ridskolan har lagt grunden i hästkunskap, hästhantering och ridning hos tre generationer svenskar och har dessutom lyckats göra ridning till en folksport. Men ingenting är för evigt. Idag oroas många av en utveckling där hästägare och ryttare inte längre får sin utbildning via ridskolan och att ridskolan tappat i status och efterfrågan. Idag brottas många ridskolor enligt distrikten med ekonomiska problem på grund av kostnadsökningar, som klubbarna har svårt att täcka genom höjda ridavgifter. Lågkonjunkturen har också medfört att vissa kommuner minskat bidrag till idrotten. Vad har skett i lärprojekten för att attrahera nya utövare och behålla befintliga? I Östergötlands distrikt har lärprojektet handlat om utbildning av tre viktiga grupper uthyrare av stallplatser, nya eller blivande hästägare och en intresserad allmänhet. Utbildningarna har stärkt ridskolans roll som Ridsporten är en folksport, och de flesta kommuner strävar efter ett jämställt stöd till barn- och ungdomsidrotten. 8

9 hästkunskapscentrum även för personer som inte är elever där, vilket har skapat en större medlemsnytta och ytterligare ett incitament för medlemsskap. Genom de gårdsvandringar som genomförts i samarbete med LRF har ridsporten och ridklubbarna och deras verksamhet marknadsförts, och intresse för hästar och ridning har väckts bland personer som ännu inte upptäckt ridsporten. Utbildningar riktade till nya eller blivande hästägare har bidragit till att öka kunskapen och intresset i dessa grupper, men framför allt har de lett till att öka förståelsen för vilken nytta man kan ha av ridklubben och den kunskap som finns där. Även de andra tre distriktens arbete tillsammans med kommunerna där målet är att ridsporten skall vara mer synlig på samhällsarenan leder till att sporten blir mer synlig och därmed mer attraktiv för nya och gamla utövare. Den satsning som gjorts i Dalarna på utbildningar för att ridskolorna ska bli mer professionella kommer öka kvaliteten på ridskoleverksamheten vilket i förlängningen leder till mer attraktiva ridskolor.samma resonemang gäller för projekten i Göteborg och Stockholm om ridskolorna får bättre förutsättningar och bättre anläggningar kommer kvaliteten på verksamheten att höjas. På så sätt kan de både behålla befintliga utövare och attrahera nya. Lönsamma livskraftiga hästföretag Hästens betydelse som näring ökar. Listan över näringsverksamhet relaterad till hästar omfattar inackordering, ridskolor, travträning, uppfödning, utbildning, tävling och försäljning av hästar, turridning och hästturism, foderföretag, veterinärer och hovslagare, företag specialiserade på stallar, ridhallar och hästutrustning mm. I lärprojekten har distrikten i första hand fokuserat på ridskolorna, som i princip uteslutande drivs av eller i samarbete med en ridklubb. Oavsett om de är föreningsdrivna eller privata krävs ett affärsmässigt tänkande för att skapa en hållbar verksamhet. Vad har skett i lärprojekten för att skapa lönsamma livskraftiga hästföretag? För att stärka och utveckla ridskolornas verksamhet och konkurrenskraft har två utbildningar genomförts i Dalarna med fokus på hur man driver en ridskola affärsmässigt och med god kvalitet i verksamheten. Den första utbildningen rubricerades "Ridskoleekonomi en fördjupning i bokslut och nyckeltal" och den andra "Att vända konkurshot till framgång". Båda hade tydlig inriktning just på att skapa förutsättningar för ridklubbarna för att forma framgångsrika och livskraftiga verksamheter. I Dalarna, Stockholm och Göteborg & och Bohuslän har man dessutom inom distrikten samlat in statistik från de ridskoledrivande föreningarna. Denna statistik kan i framtiden fungera som jämförelse för klubbar som vill utveckla sin verksamhet och gör det möjligt att sätta in den egna verksamheten i ett omvärldsperspektiv. I Östergötland har man istället vänt sig till målgruppen stallplatsuthyrare. Det kan vara ridklubbar och ridskolor som hyr ut stallplatser, men i många fall är det privata näringsidkare. Genom att samla och utbilda även denna grupp skapas bättre förutsättningar för hästföretag med bra kvalitet som bygger på kunskap om hästen och dess beteenden och förutsättningar något som leder till lönsamhet och livskraft. God hästkultur och hästvälfärd Grundläggande hästkunskap är ett vitt begrepp men enkelt beskrivet är det den kunskapsnivå som SvRF anser att alla som håller på med hästar bör ha. Det handlar om att ha tillräckliga kunskaper för att kunna ta hand om och sköta en häst. Alla måste få möjlighet att lära sig hur hästen fungerar, hur den ska skötas och hur den ska hanteras på ett säkert sätt. Kunskap om hästens beteende ligger också till grund för förståelse för hästens situation. Det är minst lika viktigt som att lära sig sitta rätt i sadeln. Okunskap kan vara orsak till att hästar far illa och att olyckor sker. Vad har skett i lärprojekten för att skapa god hästkultur och hästvälfärd? Det distrikt som framför allt fokuserat på den här frågan är Östergötland. Genom att utbilda uthyrare av stallplatser och nyblivna och blivande hästägare i frågor som hur hästar fungerar och vilka behov de har skapas bättre miljöer och säkrare rutiner i stallarna. På så sätt stärks den goda hästkulturen och hästvälfärden ökar. Deltagandet vid gårdsvandringar 9

10 har dessutom bidragit till att sprida god hästkultur utanför de egna leden. Samtliga utbildningssatsningar har fått nya målgrupper att hitta till ridskolan, där kunskapen om hästkultur och hästvälfärd finns. I Göteborg & Bohusläns Ridsportförbund har man även tittat på ridanläggningarna i distriktet för att se vad som krävs för att de skall vara ändamålsenliga, handikappanpassade och säkra. Funktionella anläggningar är en förutsättning för god hästkultur och hästvälfärd. En positiv bieffekt är att en ridklubb som inte behöver lägga så mycket ideell tid på att underhålla en bristfällig anläggning kan satsa mer tid och kraft på verksamheten och på så sätt bättre nå ut med den kunskap som finns samlad. I Stockholmsprojektet har villkoren för hästhållning i en storstad med begränsad marktillgång beslysts. Även Dalarnas satsning på mer professionella ridskolor leder till god hästkultur och hästvälfärd då kvaliteten på verksamheterna ökas. Hästsektorns miljö och klimatpåverkan Hästen är en del av naturen och bidrar till en god miljö på flera sätt, bland annat genom att hålla betesmarker öppna. Men det finns verksamheter inom hästsektorn som påverkar miljön negativt. Hästgödsel är en del av kretsloppet och dess näringsämnen bör återföras till jorden. Det bästa är om närliggande jordbruk kan ta hand om gödseln och leverera strömedel, för att minimera behovet av transporter. På samma sätt är det bra om hästens foder är närproducerat. En annan typ av transporter är de som behövs för att människor ska ta sig till stallet eller för att häst och ryttare ska ta sig till träningar, tävlingar och andra aktiviteter. Genom att ta hänsyn till det i samhällsplanerningen och göra det möjligt att åka kollektivt till ridskolan eller rida till ridanläggningen finns det miljövinster att göra. Ett annat sätt att arbeta för en bättre miljö är att se över el- och energianvändningen på anläggningarna. Vad har skett i lärprojekten för att minska hästsektorns miljö- och klimatpåverkan? I Stockholmsprojektet har miljöfrågorna varit ett av de prioriterade områdena. I diskussionerna med kommunerna visar det sig att kunskaperna om hästsektorns miljö- och klimatpåverkan är begränsade. Här finns definitivt utrymme för ett fortsatt arbete. Den kartläggning som gjorts av gödselhantering och elkostnader visar att det även där finns en del att arbeta med på vissa ställen, samtidigt som andra har kommit långt i det arbetet. Den miljöfråga som kommunerna är mest insatta i är när det gäller skyddszoner mellan ridanläggningarna och övrig bebyggelse. Lukt, flugor och allergier är bekymmer som nämns i sammanhanget. Någon kommun påpekar att just avståndet till annan bebyggelse är prioriterad när det gäller placering av en eventuell ny ridanläggning, andra miljöaspekter får utredas under ett senare skede. Projektet Hästar bidrar till en god miljö på flera sätt, bland annat genom att hålla betesmarker öppna.. 10

11 visar att tankarna kring hästens miljö- och klimatpåverkan ännu är i sin linda och att detta är ett område där det finns mycket att göra framöver. Projektets mål hur har de uppfyllts att ha skapat mätbara mervärden för inblandade aktörer i Lärprojekten I samtliga delprojekt har mätbara mervärden skapats. Några exempel: Dalarna Etablerad dialog mellan kommunerna och ridklubbarna utvecklar nya verksamheter inom respektive organisation Ökad kunskap om respektive organisation och ett tydligare samarbete förstärker kommunens ridanläggningar och skapar bättre förutsättningar för ridsporten Ökad professionalism och konkurrenskraft hos ridskolorna Göteborg & Bohuslän Kommunens beslutsfattare har goda beslutsunderlag för framtida stöd och investeringar Kompetensutveckling i ridklubbarna skapar förutsättningar för utveckling av ridsporten Stockholm Gemensam diskussion angående markanvändning och miljöfrågor mellan kommun och ridsport Ökad kunskap om ridsporten ur ett mångfaldsperspektiv Insamling av statistik som beskriver ridsporten i området Östergötland En ökad kunskap om hästen och god hästhållning Ett ökat utbud medför ökad medlemsnytta för såväl LRF som ridsporten i regionen En framtida utvecklingspotential Fler medlemmar att ha utvecklat modeller/metoder för att kunna arbeta mer strategiskt med regional utveckling i samråd med hästsektor och samhälle med utgångspunkt i Svenska Ridsportförbundets distrikt som regionala kunskapscentrum för de frågor som berör hästen i samhället Ett resultat av projektet är att fyra manualer har tagits fram. De beskriver modeller för att arbeta med kommunala kontakter, enkäter och statistik, utbildning av stallplatsuthyrare och Att ha hästkurser. En modell för stallvandringar kommer tas fram under att ha tagit fram statistik som beskriver ridsportens värden i siffror samt att denna statistik enkelt ska kunna sorteras för att möta vad som efterfrågas av kommun/ länsstyrelse samt andra aktörer i hästsektor. Samtidigt skapas en mall för hur man arbetar med statistiken som möjliggör implementering i andra regioner Ett statistikarbete har påbörjats i projektet, och en manual för fortsatt arbete har tagits fram. Manualen rymmer även en frågearsenal som är sprungen ur delprojektens enkäter. Under 2011 kommer även möjligheterna för ett gemensamt webverktyg med gemensamma webenkäter ses över. att ha skapat verktyg för hur man genomför en inventering/kartläggning av aktörer på regional nivå samt resp. aktörs roll Manualen som handlar om samarbete med kommunerna ska användas som verktyg i de lokala och regionala samarbetena. Spridning av projektets resultat Samtliga fyra delprojekt kommer att användas som utgångspunkt för ett antal manualer för projekt. Dessa manualer skall sedan övriga ridsportdistrikt kunna använda för att ta tillvara de erfarenheter som gjorts i lärprojekten och själva fortsätta på det arbete som startats under året. Dessutom kommer resultatet spridas genom Svenska Ridsportförbundets informationskanaler och informationsavdelningen kommer upprätta en plan för spridningen. 11

12 Regionala forum för hästsektorn - två projekt Två separata projekt har under 2010 genomförts på basen av förstudien Regionala hästforum för hästsporten. Detta projekt har fokuserat på konkreta satsningar för att hästen och hästrelaterade verksamheter skall integreras som en självklar del i samhället och i dess planerings- och beslutsprocesser. Det projekt som Hästnäringens Nationella Stiftelse genomfört under samma period har syftat till att ge hästsektorns regionala aktörer en mötesplats för att diskutera gemensamma frågor. Även i detta projekt har man valt att arbeta fram en modell genom att börja i några distrikt som på så sätt får bryta ny mark och fungera som förebilder. Båda dessa projekt har bidragit till att sätta hästsektorn på den regionala kartan och skapat framtida metoder som kan stärka och förtydliga hästsektorns roll i samhället. Projektansvarig Kicki Ronnerberg Bäckman Svenska Ridsportförbundet Förbund/Samhälle Telefon: E-post: kicki.ronnerberg-backman@ridsport.se Projektkoordinator Maria Thun Text och layout Kajsa Ekedahl Aikane