Stadsdelsnämnden Majorna-Linné. Budget 2015 HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Transkript

1 Stadsdelsnämnden Majorna-Linné Budget 2015 HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

2 Sjömanshustrun. Foto: Peter Svenson. Skansen kronan. Foto: Peter Svenson. Ukulelelektion, en del av Röda tråden hälsofrämjande insatser för alla elever i Majorna-Linnés grundskolor. Foto: Sören Håkanlind. Göteborgs Stad Grafiska gruppen Februari 2015

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Förutsättningar... 6 Vision och förhållningssätt... 6 Omvärldsanalys... 6 Befolkningsförändring... 8 Generellt stadsdelssektorn... 8 Lokalt perspektiv Villkor för en hållbar utveckling Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Lokaler Personal Ledarskap och medarbetarskap Jämställda och konkurrenskraftiga löner sk kompetensförsörjning Hälsa och arbetsmiljö Ekonomi Aktuell ekonomisk situation Eget kapital Fördelning av ram per sektor Mål KF:s BUDGET KF - En stad för alla KF - Barn och unga KF - Äldre göteborgare KF - Miljö och stadsutveckling KF - Arbete och Näringsliv KF - Kultur KF - Personal Uppdrag Effektiv resursanvändning Utgångspunkter för en balanserad ekonomi Ekonomisk plan för kommande budgetår.... SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 2(33)

4 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 3(33)

5 Sammanfattning De vi är till för Befolkningens, invånarnas och brukarnas behov och förutsättningar att leva ett gott liv, god kvalitet och likabehandling i fokus är utgångspunkten för verksamhet och samarbeten. Planering, genomförande och utvärdering sker utifrån målgruppers olika och föränderliga behov för att åstadkomma ändamålsenlig och träffsäker fördelning av resurserna. Inflytande, förtroende och medskapande understöds genom kommunikation och dialoger som präglas av utveckling, kvalitet, mänskliga rättigheter och meningsfullhet. Förskola med kvalitet, behovsdimensionerade äldreinsatser, drogförebyggande arbete, fler miljömåltider, ökad resurshushållning, tillgång till kultur och fritidsaktiviteter, samarbete med föreningslivet, ungas inflytande, integrering av mänskliga rättigheter samt en effektiv anpassning av verksamhetsvolymer utifrån befolknings- och omvärldsförändringar skapar resurser och utrymme för kvalitet och utveckling för målgruppernas behov. Verksamhetens processer Stadsdelens sektorsövergripande samverkan, hela-staden-perspektivet och samarbetet med andra parter, utförare och aktörer skapar möjlighet till målgruppsriktade insatser, arbetsätt och prioriteringar. Stadsdelsorganisationen stödjer tydliga ansvarstagande på de olika nivåerna och i stödfunktionerna vilket ger chefer/rektorer möjlighet att fokusera på kärnuppdraget och att överenskommelser över gränserna upprättas och efterföljs. Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet, nya mötesformer, stärkt kommunikation jämte likabehandlingsplaner på alla enheter skapar förutsättningar för likabehandling, effektivitet och samarbete så att gemensam förståelse av uppdrag och förändring styr processer och beslut. Styrnings- och ledningsprocesserna stärker handlingsberedskap och beslutsstöd. Utbildning och metodik för att tillvarata befolkningens sociala erfarenheter bidrar till stadens utveckling och till ökad måluppfyllelse utifrån stadsdelarnas särskilda ansvar för den sociala dimensionen. Medarbetarna Medarbetarnas medskapande är det mest avgörande för nå måluppfyllelse. Framgång skapas genom allas gemensamma förståelse av uppdrag, prioriteringar och förändringar. Detta åstadkoms genom att en gemensam organisationskultur stärks och återskapas i möten, arbetssituationer och genom kommunikation. Nämndens vision och stadens gemensamma förhållningssätt ligger till grund för stadsdelens organisationskultur. Anställningsförhållanden präglas av långsiktighet avseende anställningsform, utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för medarbetares möjligheter att medskapa till kvalitet i service och meningsfullhet för målgrupperna. Heltidstjänster, färre timmar utförda av timavlönade, jämställdhetssäkrade verksamheter, mångfald bland chefer och ett aktivt omställningsarbete stödjer en sådan utveckling. SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 4(33)

6 Fokus på arbetsmiljö kommer att öka förutsättningarna för hållbart medarbetar- och ledarskap och bidra till att Majorna-Linné är en attraktiv arbetsgivare. Ekonomi Pågående anpassningar av volymer inom verksamheter utifrån förändringar i befolkning och målgrupper jämte prioriteringar fortlöper och ger ökade förutsättningar för en hållbar budget. Resurserna fördelas utifrån nämndens inriktningsdokument och med erfarenhet från tidigare års förändrade behov samt utifrån bedömningar av prognoser avseende befolkning, arbetsmarknad, hälsoläget och efterfrågan. Befolkningens ökade behov av insatser och verksamhet såsom köpt vård, boende, försörjningsstöd, äldreomsorg i ordinärt boende, korttidsboende, hälso- och sjukvård samt grundskola och fritidshem påverkar fördelning. Tydlighet och avgränsningar avseende beslut och myndighetsutövning så att lagens gränser, krav och måluppfyllelse beaktas är avgörande för en budget i balans. SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 5(33)

7 Förutsättningar Vision och förhållningssätt Tillsammans skapar vi en stadsdel där alla har möjlighet att leva ett gott liv I Majorna-Linné kan alla människor känna sig välkomna. Stadsdelen kännetecknas av samhällsgemenskap, helhetssyn, miljötänkande, jämställdhet och jämlikhet i en positiv mångkulturell anda. I vår vision är Majorna-Linné en bra stadsdel att växa upp i. Barn och ungdomar möts med respekt och får stöd och stimulans för framtiden. Här finns både trygghet, drogfria miljöer och inspirerande utmaningar. Äldre och personer med funktionsnedsättning har möjlighet att leva och bo under trygga förhållanden med respekt för integritet och självbestämmande oavsett boendeform samt möjlighet till ett rikt socialt liv. Här finns ett varierat bostadsbestånd med god blandning mellan bostäder och verksamheter samtidigt som den unika karaktären finns kvar. I vår vision har Majorna- Linné en livskraftig och hållbar, hälsosam miljö och är en ekologisk stadsdel. Södra älvstrandens öppna vatten och stadsdelens grönområden är lättillgängliga för alla invånare. Trafikbarriärer är borta och cyklister och gående har fått större utrymme. Det finns goda förutsättningar för alla boende i stadsdelen att vara aktiva i kulturlivet. Ensamhet och isolering motverkas bland annat genom flera mötesplatser i samverkan med frivilligorganisationer. Förhållningssätt Nämndens vision ska vara vägledande i arbetet. Nämndens och förvaltningens arbete ska bygga på respekt för både gemensamma värden och för individen. Vi ska verka utifrån en helhetssyn där varje individ ska bli sedd utifrån hela sin livssituation. En förutsättning för detta är ökad och förbättrad samverkan mellan förvaltningens olika sektorer, verksamheter och enheter. Verksamheterna inom SDN Majorna-Linné ska arbeta inom lagd budgetram för att tillgodose invånarnas behov och intressen. Den kulturella, ekologiska och demokratiska utvecklingen ska aktivt stödjas. Barnperspektivet, miljöaspekten och jämställdheten ska beaktas i alla viktiga beslut. Förvaltningen ska i samverkan med andra myndigheter arbeta för att begränsa negativa konsekvenser av arbetslöshet, särskilt för ungdomar. Omvärldsanalys En ljusnande ekonomi men fortsatt stora utmaningar Den globala ekonomiska återhämtningen har varit trög men förväntas nu ta fart. Kommunernas finansieringsförutsättningar är starkt kopplade till den svenska konjunkturutvecklingen. Den svenska ekonomin har förbättrats det senaste året och prognoserna för 2015 och 2016, vad gäller skatteunderlagstillväxten, visar på en högre ökningstakt. Detta ställs dock mot ökade demografiska behov och oförändrade statsbidrag vilket leder till att det förbättrade ekonomiska läget urholkas av löne- och prisökningar. Förutom de ökade demografiska behoven i kärnverksamheterna är de ökade investeringsbehoven en stor ekonomisk utmaning för kommunen. Göteborgs befolkning fortsätter att växa SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 6(33)

8 Göteborgs befolkning fortsätter att växa kraftigt och ökade, under 2013, med personer. Den höga befolkningstillväxten förklaras främst av en ökad invandring och en minskad utvandring under året. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de senaste åren. Antalet grundskoleelever ökar snabbt i antal. De senaste årens höga födelsetal får nu fullt ut genomslag på grundskolan. Under en tioårsperiod kommer antalet elever öka med cirka , vilket motsvarar 500 nya skolklasser med 25 elever i varje klass. De stora årskullarna födda runt 1990, som ibland kallas babyboomsbarnen kommer att öka trycket på både bostads- och arbetsmarknaden. Den stora fyrtiotalistgruppen når nu åldrarna år, som därmed kommer att öka med 50 procent fram till Den stora ökningen sker från 2017 och framåt. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på planeringen av vår verksamhet. Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Ytterligare en utmaning för staden är den växande segregationen. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Detta beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet. Detta stärker i sin tur förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. I Göteborg finns det betydande skillnader, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Rapporten visar på de stora skillnaderna inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslösheten. Faktorer som är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Utbildningsnivån skapar förutsättning för goda livsvillkor genom hela livet. Våren 2013 var skillnaden, vad gäller behörighet till gymnasiet, mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (99 %) och mellanområdet Bergsjön (61 %) 38 procentenheter. Rapporten visar också att kopplingen mellan vuxnas utbildningsnivå och ungas behörighet till gymnasiet är tydlig då utbildningsgapet mellan mellanområdet Stora Sigfridsplan (51 %) och mellanområdet Norra Angered (12 %) är 39 procentenheters skillnad. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna så är skillnaderna stora. I primärområdet Björlanda är andelen ekonomiskt utsatta barnhushåll 2 procent. I primärområdet Östra Bergsjön är motsvarande siffra 60 procent. Medelinkomsten i primärområdet med högst inkomster har ökat med kronor mellan 1992 och I primärområdet med lägst inkomster har medelinkomsten däremot minskat med kronor under samma period. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst mellan stadens primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. Långtidsarbetslöshet har därför mer negativa effekter på hälsan än vad kortare arbetslöshet har. I Göteborg är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra Skärgården. Under året har vi sett ett flertal tecken på social oro i staden. De skottlossningar som har varit i vissa stadsdelar har fått stor medial uppmärksamhet och de ökar människors SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 7(33)

9 upplevelse av otrygghet i vardagen. Detta ställer stora krav på ansträngningar från stadens sida för att vända utvecklingen, bland annat genom ett omfattande trygghetsarbete. För medborgarna i de berörda stadsdelarna och för stadens varumärke är detta en mycket viktig framtidsfråga. Ökning av antalet nyanlända Staden har att vänta ett omfattande flyktingmottagande såväl i år som under nästa år. Under de tre senaste åren har mottagandet av nyanlända stadigt ökat, såväl i riket som i Göteborg, på grund av ökade konfliktsituationer i olika delar av världen. Prognosen för asyl- och flyktingmottagandet i riket är numera på motsvarande nivåer som under Balkan-krisen. Mellan åren 2012 och 2013 har mer än en fördubbling skett av mottagandet i Göteborg, nyanlända år 2012 jämfört med 2 400, år Den preliminära prognosen för 2014 uppgår till minst nyanlända. För 2015 förväntas mottagandet kvarstå på minst 2014 års nivå. Under året har även en betydande ökning skett av asylsökande ensamkommande barn. Prognosen för 2014 och 2015 är ca 450 asylsökande ensamkommande barn för vart och ett av åren. Som i många andra kommuner är bostadsbristen allmänt svår i Göteborg och därmed en utmaning för staden i mottagandet av nyanlända. En majoritet av de nyanlända har för närvarande osäkra boendeförhållanden. Det höjda mottagandet innebär också utmaningar för stadens skolor och ställer krav på planering för de nyanlända barnens skolgång. Det blir fler barn och unga som är i behov av extra stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för skola och förskola måste också hålla jämna steg med behoven och redan idag har ett antal stadsdelar betydande svårigheter att få planeringen att fungera på ett bra sätt. Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt för att möta de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära både i form av utredningskapacitet men också köp av olika insatser. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personernas möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser till individens behov. Den sociala dimensionen får inte reduceras till den lokala dimensionen De stora skillnaderna mellan stadsdelarna gäller även i stor utsträckning inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Nämnderna har i uppdrag att arbeta kompensatoriskt för att utjämna dessa skillnader. Segregationsproblemen i Göteborg är dock först och främst ett stadenövergripande problem. Stadsdelsnämnderna måste därför se vilken roll stadsdelen kan ha för att nå en social hållbarhet för hela staden. Det finns en risk att den sociala dimensionen endast blir en lokal fråga för stadsdelsnämnderna. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden med tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. Befolkningsförändring Generellt stadsdelssektorn I slutet av 2013 hade Göteborg invånare. Under den kommande femårsperioden visar prognosen på en ökning med invånare, en genomsnittlig befolkningstillväxt på invånare per år. Sett till hela prognosperioden fram till 2025 förväntas staden öka med invånare och folkmängden ökat till I SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 8(33)

10 samband med 400-års jubileum passerar staden invånare. Befolkningsprognos för Göteborg Stad, förändring och efter ålder Källa: Stadsledningskontoret År 2014 har präglats av en stor folkökning. Enligt den senaste tillgängliga folkmängdsuppgiften (från vecka 41) så har den prognostiserade folkökningen för året redan överskridits. Om det inte sker en drastisk förändring gentemot de senaste åren så kommer årets folkökning bli den största på över 50 år. Bakom den stora befolkningstillväxten ligger en ökad invandring, minskad utvandring och ovanligt låga dödstal. Antalet födda ligger däremot i linje med de senaste tre åren. Veckovis befolkningsförändring i Göteborg Stad vecka 41 Källa: Procapita, stadsledningskontoret SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 9(33)

11 Lokalt perspektiv Folkmängd och befolkningsprognos Förändring Ålder år år år år år år år år år år år år år Totalt Källa: Samhällsanalys och Statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs stad. Folkmängd 2013: % 1% Göteborg 0% Stadsdelen är av centrumkaraktär, vilket har fört med sig att det finns få barnfamiljer och en hög andel unga vuxna. Utmärkande för Majorna-Linné är också att gruppen år är stor. SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 10(33)

12 Social struktur och ekonomiska förutsättningar Befolkningen i Majorna-Linné är välutbildad, förvärvsarbetar och har en relativt jämn inkomstfördelning i förhållande till genomsnittet för staden. Få av invånarna är födda utomlands. Ålderstrukturen för stadsdelen följer utvecklingen för staden i stort och även om ohälsotalet för stadsdelen motsvarar genomsnittet för staden finns variationer för olika områden. Sammantaget har stadsdelen, i förhållande till övriga stadsdelar och så som den mäts i stadens resursfördelningsmodell en relativt god social struktur. Enligt befolkningsprognoserna för Göteborgs Stad de kommande åren fortsätter antalet barn i förskoleåldern att minska, samtidigt som antalet barn inom grundskolan ökar under samma period. Tyngdpunkten inom utbildningssektorn förskjuts således från behov av stor utbyggnad inom förskoleverksamheten till en utökning av grundskoleverksamheten. De äldre över 85 år blir färre, medan åldersgrupperna år ökar de kommande åren, och på längre sikt innebär denna demografiska förändring ökade krav på och anpassningar av äldreomsorgen. De senaste årens positiva utveckling av den sociala strukturen i stadsdelen innebär en förändring av befolkningens behov som ställer krav på anpassning och omfördelning av medel. Befolkningens behov Skillnader i göteborgarnas livschanser Göteborg är en delad stad och även inom stadsdelarna är segregationen omfattande, så även i Majorna-Linné. Trots att stadsdelen uppvisar bättre siffror än snittet för staden avseende ett flertal sociala faktorer, är skillnaden i den sociala strukturen mätt ur ett folkhälsoperspektiv stor mellan stadsdelens geografiska delområden, (s.k mellanområden) Ur vissa folkhälsoaspekter uppvisar framförallt mellanområdet Mariaplan sämre genomsnitt än för staden i sin helhet och vissa sämst. Stadsdelen är indelad i tre geografiska mellanområden; Linnéplatsen, Stigbergstorget och Mariaplan utifrån statistiska folkhälsodata. I mellanområdena Mariaplan och Stigbergstorget är den psykiska ohälsan bland befolkningen hög och konsumtionen av psykofarmaka i Majorna-Linné är högst i Göteborg. De som bor i Majorna-Linné har en lägre förväntad återstående medellivslängd än genomsnittet för staden. I mellanområdet Mariaplan är den förväntade återstående medellivslängden bland de lägsta i Göteborg. Samma mellanområden utmärker sig också avseende invånarnas genomsnittsinkomst som ligger i den lägre trimestern, en högre arbetslöshet än snittet för stadsdelen samt en större andel ensamstående. Samma skillnad mellan mellanområden inom stadsdelen ges även vid en jämförelse av skolresultat och andelen elever med godkända betyg. Likaså vid en kartläggning av ungdomars alkohol- och drogvanor. Förbättrade livschanser och utjämnade skillnader avseende invånarnas hälsa och levnadsvillkor gör samverkan inom såväl stadsdelens verksamheter, som med externa aktörer samt kompensatoriska, riktade insatser utifrån från den enskildes behov nödvändiga. Bostadsbristen påverkar det sociala arbetet Bostadsbeståndet i Majorna-Linné består till största del av hyresrätter, där flertalet är byggda före 1960 och har en relativt liten kvadratmeteryta. Då stadsdelen till huvudsak SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 11(33)

13 utgörs av tät stadsbebyggelse är följaktligen bostadsbyggandet marginellt och antalet nya och större lägenheter att tillgå lågt. Bristen på bostäder innebär att det är svårt att flytta inom stadsdelen, vilket kan få trångboddhet till följd. Det innebär också att förvaltningen får svårt att hitta anpassat boende till dem som behöver särskilt stöd, vilket i sig blir kostnadsdrivande då förvaltningen tvingas köpa dyra boendealternativ. Andelen långtidsberoende av försörjningsstöd minskar Antalet personer som uppbär försörjningsstöd under en längre tid har ökat de senaste åren, men en minskning kan skönjas I Majorna-Linné fanns vid halvårsskiftet 2014 närmare 700 hushåll som erhöll försörjningsstöd under tio månader eller mer. För många inom gruppen är vägen till en egen försörjning lång då de ofta är sjuka eller saknar tillräcklig utbildning eller språkkunskaper. Långtidsberoende av försörjningsstöd leder till utanförskap inte bara för den enskilde, utan även för barn och anhöriga. Att finna lösningar och insatser kräver därför samverkan inom verksamheter, mellan sektorer samt med andra externa aktörer. Förändrad hälso- och sjukvård ställer högre krav på kommunen När de allra äldsta invånarna i stadsdelen, de över 85 år, minskar något i antal ökar ålderskategorin år, en tendens som kommer hålla i sig de närmaste åren. Den demografiska förändringen medför att kraven på verksamheten kommer att förändras i motsvarande grad. Samtidigt utförs alltmer av den specialiserade sjukvården i hemmet, vilket ställer högre krav på kompetens hos personalen inom sektor äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Sammantaget leder detta till ett ökat rekryteringsbehov av personal med rätt kompetens. Att möta medborgarnas behov av omsorg och deras möjligheter till inflytande över och delaktighet i den dagliga omsorgen och vården ställer krav på verksamhetens förmåga att utvecklas. Det ställer även krav på stärkt likabehandling, ett närvarande ledarskap och på samverkan med tydlig ansvars- och rollfördelning. Barn och unga Utbildning är en avgörande faktor för barns och ungas livschanser och möjlighet att delta i samhället. Elever som går ur grundskolan med ofullständiga betyg ges inte samma möjlighet till en god livsutveckling som övriga. Andelen elever i stadsdelen som når målen för grundskolan har sjunkit, och gäller såväl flickor som pojkar. Variationen inom stadsdelens skolor är relativt stor och sammanfaller med övriga sociala skillnader mellan stadsdelens mellanområden. Ungdomarna i Majorna-Linné har enligt drogvaneundersökningen de högsta siffrorna när det gäller att ha prövat narkotika och den vanligaste drogen är Cannabis. Bland den vuxna befolkningen är användandet av Cannabis mest utbrett i staden och även missbruk av tyngre narkotika är vanligt. För att förbättra ungas levnadsvillkor, andra riskbeteenden och attityder samt stärka de hälsofrämjande skyddsfaktorerna behöver nya arenor utvecklas och samarbetet med föreningsliv, externa organisationer och andra myndigheter stärkas. De sociala strukturella skillnaderna i stadsdelen kräver också sektorsövergripande samarbete, kompensatoriska insatser och en säker överlämningsprocess mellan skolstadier och skolor. SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 12(33)

14 Villkor för en hållbar utveckling Befolkning Majorna-Linné är stadens största stadsdel, sett till invånarantal. Befolkningsprognosen pekar på att stadsdelen väntas få en befolkningstillväxt med i snitt 530 personer per år fram till Detta motsvarar en ökning av invånarantalet med drygt personer, och vi har då en total befolkning på cirka personer år Barn i förskole- och skolåldrar Jämfört med stadens snitt, har Majorna-Linné en centrumkaraktär, med många unga vuxna och färre barnfamiljer. Antalet små barn är dock högre än snittet, och även om många barnfamiljer senare väljer att flytta ut från centrala staden, finns en stor grupp barnfamiljer som bor kvar. Antalet barn i förskoleåldrarna (1-5 år) har ökat under hela 2000-talet i Majorna-Linné, men förväntas sjunka fram till 2018 med cirka 203 barn. När det gäller skolbarn (6-15 år) börjar de höga födslotalen under 2000-talet att synas i antalet barn i skolåldrarna och en ökning förväntas med cirka 662 skolbarn fram till 2018 Den äldre befolkningen Antalet åringar är den grupp över 65 år som förväntas öka mest under kommande femårs period och en ökning på cirka personer beräknas fram till Antalet åringar är en åldersgrupp som minskat under hela 2000-talet men där nu antalet ökar för varje år fram till Antalet personer i åldersgrupperna år samt för gruppen över 90 förväntas minska med cirka 120 personer fram till 2018 jämfört med Bostäder Bostadsbeståndet i Majorna-Linné består nästan uteslutande av lägenheter i flerbostadshus där två tredjedelar är hyresrätter. Allmännyttan står för cirka en tredjedel av andelen bostäder, och det vanligaste boendet utgörs av 2 rum och kök i ett flerbostadshus. Det senaste decenniet har en stor omvandling från hyresrätter till bostadsrätter skett. Andelen småhus är mycket lågt jämfört med Göteborgssnittet och drygt hälften av bostäderna är byggda före Många flerbostadshus saknar hissar, vilket påverkar tillgängligheten och möjligheten till kvarboende. Bristen på stora lägenheter gör att barnfamiljer med flera barn har svårt att hitta boende i stadsdelen. Detta motverkar integrationen i staden. Under senare år har bostadstillskottet i stadsdelen varit marginellt och uteslutande i flerbostadshus. Under kommande tioårsperiod planeras en stor nybyggnation i flerbostadshus. SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 13(33)

15 Bostadstyper Hyresrätt Bostadsrätt Småhus Byggnadsår Göteborg 0% 50% 100% 0% 50% 100% Hälsa och sysselsättning Internt i stadsdelen skiljer sig ohälsotalen åt mellan primärområdena där ohälsotalen inom fyra av nio primärområden ligger över Göteborgssnittet. Psykisk ohälsa och droganvändning ligger högt och konsumtionen av psykofarmaka är högst i Göteborg. De som bor i Majorna-Linné har en lägre förväntad återstående livslängd än genomsnittet i Göteborg. Det gäller både män och kvinnor och alla åldrar. I mellanområdet Mariaplan är den förväntade återstående medellivslängden bland de lägsta i Göteborg. Andelen familjer med försörjningsstöd är lägre än i staden i stort, även om ett av primärområdena ligger på en högre andel personer med försörjningsstöd än Göteborg. Fyra primärområden i stadsdelen ligger lägre än staden i snitt vad gäller medelinkomst. Totalt ligger stadsdelen över snittet i staden. Andelen förvärvsarbetande är högre i Majorna-Linné än genomsnittet för staden. Stadsdelens centrala läge, med många stora arbetsplatser, gör att den förvärvsarbetande dagbefolkningen är stor. Tillgången till kollektivtrafik är god och många som bor i stadsdelen cyklar eller åker kollektivt. Bilinnehavet är relativt lågt; 236 bilar per personer, jämfört med stadens snitt på 290 vilket är en marginell minskning jämfört med Endast Östra Göteborg har ett lägre bilinnehav än Majorna-Linné. Andelen invånare i stadsdelen med utländsk bakgrund är låg, jämfört med Göteborgssnittet. Under 2014 har antalet ensamkommande flyktingbarn dock ökat markant och under 2015 förväntas flera anknytningsfamiljer komma till stadsdelen. Den öppna arbetslösheten i stadsdelen ligger något lägre än för staden, men är något högre bland kvinnor än män. Utbildningsnivån i stadsdelen är hög, fler än 50 procent av åringarna har eftergymnasial utbildning, dock finns variation mellan primärområdena. Inom stadsdelen, mellan primärområden, finns lokala variationer som behöver beaktas. Primärområdena Kungsladugård, Majorna, Stigberget och Sanna har lägre medelinkomst än Göteborgssnittet. Sanna har även en högre andel familjer med försörjningsstöd än staden i stort. Vad gäller ohälsotalen har Kungsladugård, Sanna, Majorna, Stigberget och Haga högre antal ersatta sjukdagar per person jämfört med Göteborg. I Olivedal däremot, är ohälsotalet betydligt lägre än stadssnittet. Centrumstadsdel Som centrumstadsdel har Majorna-Linné ett rikt utbud av kultur, nöjen, restauranger och krogar som lockar besökare från hela staden. Riskkonsumtionen av alkohol, liksom annan droganvändning är, ur ett stadenperspektiv, betydande och hög bland såväl vuxna som unga. SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 14(33)

16 Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Prognostiserad "volymförändring" enligt befolkningsansvar Delverksamhet/tjänst Antal förskoleplatser (För full behovstäckning, enl efterfrågenivå) Antal elever Antal platser skolbarnomsorg (Enl efterfrågenivå) Antal hemtjänsttimmar (Beviljade) Plats i särskilda boende (För full behovstäckning) Boende med särskild service (För full behovstäckning) Daglig verksamhet (Enl efterfrågenivå) Boendestöd (Timmar el beslut) Personlig assistans (Timmar el beslut) Köpt vård barn och unga (Vårddygn) Köpt vård vuxna (Vårddygn) Socialt boende vuxna (Boendedygn) Försörjningsstöd (Antal hushåll) Kulturskola (Befolkningsförändring 6-19 år, enl efterfrågenivå Utbildning Antalet förskolebarn prognostiseras att minska under 2015 och de kommande två åren. Stadsdelen erbjuder full behovstäckning. Barngruppernas storlek minskar, om än långsamt. Förmågan att minska barngrupperna ytterligare blir en stadenfråga eftersom Majorna-Linné säljer ett större antal platser. Elevantalet i skolorna beräknas öka under 2015 och de kommande två åren. Detta kommer att fylla stadsdelens skolor och eventuellt påverka att samtliga vårdnadshavare och elever inte kan erbjudas sitt förstahandsval. ÄO/HS Antalet äldre i särskilt boende minskar under året till att vid årsskiftet ligga på cirka 380. Omsättningen på platser i Staden har under 2014 varit något lägre i jämförelse med SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 15(33)

17 tidigare år vilket påverkat antalet väntande. SDF Majorna-Linné har haft god tillgång på platser inom SDF och därmed kunnat erbjuda plats inom 3 månader. Väntetiden till specifika platser har varit något längre vilket medfört att det finns ett tiotal personer på väntelista. Dessa har tackat nej till andra erbjudanden. Antalet äldre med hemtjänst minskar under 2014 med cirka 35 personer vilket ligger i nivå med befolkningsutvecklingen. IFO-FH Bostad med särskild service: Uppgiften om 173 personer i bostad med särskild service baseras på verkställda beslut BmSS enligt både LSS och SOL i oktober I denna siffra ingår icke verkställda beslut. I siffran för 2015 ingår expansion. Personlig assistans: Antalet timmar personlig assistans enligt LSS ökar kraftigt boende på förändrade beslut av Försäkringskassan enligt Socialförsäkringsbalken, vilket medför en överföring av kostnadsansvaret till kommunen. Boendestöd: Antalet beslut om boendestöd har ökat. Utveckling påverkas dels av en inriktning mot ordinärt boende med boendestöd som ersättning för köpt boende vilket skulle kunna innebära en ökning av boendestödet, dels en genomlysning av verksamhetens effektivitet som skall bidra till en minskning. Köpt vård barn och unga. Antal vårddygn för barn och unga ökar kraftigt, vilket förklaras av det ökade antalet ensamkommande flyktingbarn. Antal vårddygn vuxna: Antalet vårddygn för vuxna har minskat under andra halvåret Boendedygn i socialt boende: Antalet boendedygn i socialt boende minskar något. Brist på ordinarie bostäder begränsar möjligheten att undvika köpta platser. En genomlysning av verksamheten pågår och väntas leda till att antalet vårddygn sänks. Försörjningsstöd: Volymen försörjningsstöd beräknas minska under 2015 som en följd av förbättrad arbetsmarknad, nytt arbetssätt samt ökad samverkan med FK, AF och Samordningsförbund. Kulturskola Efterfrågan på plats i kulturskolan ligger på 25 procent för målgruppen. Baserat på antal elever med plats kombinerat med dem som inte erbjudits något av sina två förstaval. De som endast sökt ett ämne ingår inte i statistiken. Lokaler Verksamhet Annedalsskolan Evakueringslokaler Inflyttning HT 2015 Sannaskolan Beslut KS Utflyttning HT 2015 evakueringslokaler BmSS Amiralitetsgatan Beslut SDD Inflyttning första kvartalet Andra långgatan 44 Evakuerade till Prinsgatan 12, Gråberget Evakuerade Behov nya lokaler Stadsdelshus Inflytt SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 16(33)

18 Förskola Förändringar Förskolan flyttar ur lokaler i samband med Sannaskolans renovering. Under hösten flyttar två avdelningar tillbaka in i förskolans lokaler i Annedalsskolan. Tre avdelningar på Vegagatan flyttar till andra lokaler. Behov Den östra delen av stadsdelen är fortsatt i stort behov av lokaler för förskola. Verksamhetsanpassade lokaler för förskola i den delen av stadsdelen skulle skapa möjlighet att höja kvaliteten och möta behoven. Skola Förändringar Under 2015 kommer eleverna att flytta tillbaka in i den nyrenoverade Annedalsskolan. Behov Elevtalen i skolan påverkar behovet av lokaler. Befolkningen väljer i hög utsträckning skolor hos andra huvudmän under de senare skolåren. Skolan måste följa utvecklingen nära och anpassa sin verksamhet efter befolkningens val av skola. I detta ingår att ta emot elever per skola i en omfattning som vidmakthåller kvalitet även i gemensamma utrymmen. Flera skolors matsalar är i behov av utökade ytor om elevtalen ökar. Utemiljöerna behöver också anpassas. Kultur och Fritid Förändringar Fritid, bibliotek och kulturskola samordnas i gemensam lokal. Behov Lokaler för kulturskola i hela stadsdelen med möjlighet för dans och övrig gruppverksamhet. ÄO Förändringar Dagcentral planeras vid Mariaplan. Evakuering av Hälso- och Sjukvård påverkar flera inom sektorn Behov Hemtjänstens personallokaler utökas för att inrymma arbetskläder, förbättrade personalutrymmen samt bättre lokalisering inom SDF i förhållande till brukare. Nya lokaler till behövs för HS, kontor till chefer och administration på grund av evakuering av nuvarande lokal. IFO-FH I samverkan med Poseidon och Lokalförvaltningen sker en förstudie angående ombyggnation av lokalerna på Kustgatan 3 för att ge plats åt alla myndighetsutövande verksamheter inom IFO-Funktionshinder. Sektorn har därutöver lokaler på många ställen i stadsdelen, både kontor för viss administrativ personal, hemtjänst och boendestöd, lokaler för dagliga verksamheter, BmSS och utförarverksamheter inom IFO. Inom BmSS planeras både etablering av nya enheter och avveckling av icke fullvärdiga boenden, vilket innebär ett nettotillskott på en verksamhet. Stadsdelshus Lokalsekretariatet har haft i uppdrag att göra en förstudie för att söka nya lokaler för stadsdelshus. Möjligheterna att hitta lämpliga lokaler har varit begränsad med tanke på storlek, placering och kostnader. I syfte att öka verksamhetsnyttan och öka effektiviteten planerar stadsdelsförvaltningen att flytta in ett för samtliga verksamheter gemensamt stadsdelskontor med adress Första Långgatan 28 A. Stadsdelshuset planeras inrymma central administration och Linnéstadens Bibliotek inom en yta på kvm. SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 17(33)

19 Inflyttning beräknas till årsskiftet 2015/16 Personal Ledarskap och medarbetarskap Att utveckla ledar- och medarbetarskapet är en strategisk fråga. Intentionerna i stadens samverkansavtal är att detta är en förutsättning för att utveckla verksamheten och tillhandahålla tjänster med hög kvalité. För att möjliggöra detta krävs dialog och samsyn mellan chef, skyddsombud och medarbetare om verksamheten och dess bedrivande. En av utbildningsdagarna i det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet under året har haft fokus på väl fungerande arbetsplatsträffar och god samverkan mellan chef och skyddsombud. Under 2015 bör fortsatta insatser riktas till samtliga medarbetare för att än mer förstärka vikten av samverkan mellan chefen och medarbetarna. En framgångsfaktor är ett engagerat och tydligt ledarskap vilket förvaltningen avser att stödja genom fortsatt intern kompetensutveckling. Vikten av att leda och styra skall vara en "röd tråd" vid de tillfällen under året då alla förvaltningens chefer träffas. Vid dessa tillfällen, som kontinuerligt genomförs, ges möjlighet till kompetensutveckling, inspirerande föreläsningar, erfarenhetsutbyte och sektorsövergripande nätverk. Områden som varit aktuella vid de tillfällen som alla chefer i förvaltningen träffats har bland annat varit hälsofrämjande ledarskap, arbetsglädje och hur man bygger ett varumärke. Exempel på erfarenhetsutbyte är hur samordning av insatser i samband med hungerstrejken vid Järntorget skedde samt hur två chefer, framgångsrikt har arbetat med att öka äldres inflytande över sin vardag. I resultaten från chefsenkäten och i samtal med chefer i organisationen framkommer önskemål och behov av mer stöd i det dagliga arbetet, framför allt stöd från stödfunktionerna. I syfte att ta reda på exakt vilket stöd som efterfrågas har frågan ställts till samtliga chefer och svar förväntas inkomma under januari Med svaren som utgångspunkt kommer stödfunktionscheferna sedan att samtala kring hur dessa behov på bästa sätt kan tillgodoses. Morgondagens chef och Morgondagens chef för chefer Under 2015 kommer förvaltningen att fortsätta arbetet med att identifiera och uppmuntra medarbetare och enhetschefer som vill och har förutsättningar att gå vidare och söka sig till stadens ledarutvecklingsprogram Morgondagens chef och Morgondagens chef för chefer.. Majorna-Linné har under åren och för närvarande haft ett flertal deltagare i de chefsprogram som staden anordnar. De av staden framtagna riktlinjerna som ska säkra deltagarnas utveckling följs. Dessa omfattar uttagningsprocess såsom krav och kvalifikationer för att kunna söka utbildningen samt lokala träffar, uppföljning under och efter genomfört program av närmaste chef jämte uppföljning av tidigare deltagare. Gemensamt förhållningssätt Arbetet med implementering och utveckling av Göteborgs Stads gemensamma förhållningssätt har funnits med sedan start och fortgår som ett led i att stärka den gemensamma förståelsen av uppdrag och organisation, den gemensamma organisationskulturen och kvaliteten i mötet med dem vi är till för. I den översyn som nu sker av lönekriterier för chefer och medarbetare finns förhållningssätten med som centrala begrepp. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Göteborgaren ska kunna lita på att stadens anställda har dennes behov som SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 18(33)

20 utgångspunkt för sitt agerande. Vi har ett demokratiskt samhällsuppdrag reglerat i lag Vi sätter Göteborgarnas behov och rättigheter i centrum. Likabehandlingsprincipen ska gälla oavsett göteborgarens bakgrund eller stadsdel. Vi bryr oss Vi sätter oss in i göteborgarnas livssituation, engagerar oss i göteborgaren och i vårt uppdrag. i är aktiva och tar ansvar för det vi gör. Vi informerar internt och framför allt externt till göteborgaren. Vi arbetar tillsammans Människan har sammansatta behov och rättigheter vilket kräver helhetssyn men också att vi samarbetar med andra aktörer för att på bästa sätt svara mot göteborgarnas alla behov och rättigheter. Det skall också vara självklart att dem vi är till för är med, påverkar och samskapar. Vi tänker nytt Samhället och människorna förändras. Våra etablerade lösningar räcker inte alltid till. Därför är utveckling en ständigt närvarande fråga i verksamheten. Vi ska hitta nya lösningar inom ramen för de resurser och de uppdrag vi har. Nytänkande är inte att göra saker svårare men kräver öppenhet och utrymme för olikheter. Jämställda och konkurrenskraftiga löner Verksamhetens mål och uppdrag styr utformningen av de verksamhetsanpassade löneoch bedömningskriterierna som ligger till grund för bedömningen av de prestationer som utförts, det vill säga hur kunskaper, egenskaper och färdigheter har använts så att arbete och uppdrag utförts med god kvalitet under det gångna året. I det årliga lönesamtalet följs sedan utförda prestationer upp utifrån de förväntningar som kommunicerats med medarbetarna och ny lön sätts. Under hösten 2014 har arbete påbörjats med att göra en översyn av löne- och bedömningskriterier för såväl medarbetare som chefer. Detta arbete leds av HR-avdelningen och ett antal områdeschefer och enhetschefer finns med i arbetsgrupperna. Utifrån kommunfullmäktiges prioriterade mål har förvaltningen kontinuerligt över tid arbetat med att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor skall minska. Inför 2015 har detta mål ändrats till att osakliga löneskillnader skall upphöra, vilket ställer än högre krav på förvaltningens måluppfyllelse. De satsningar som gjorts bakåt i tiden utgår från årligen genomförda analyser och Göteborgs Stads målbild för jämställda löner. Detta arbeta kommer att fortgå framöver och förvaltningen har under 2015 behov av satsningar på yrkesgrupperna barnskötare med avlösarservice, personliga assistenter, fritidsassistenter, förskollärare, sjuksköterskor med specialistutbildning, socialsekreterare, fysioterapeuter och enhetschefer. Utifrån den lönekompensation som förvaltningen fått för löneökningar 2015 har, liksom i år, verksamma inom förskola, skola och skolbarnomsorg prioriterats. För medarbetare inom den s k välfärdssektorn innebär det slutgiltiga budgetbeslutet om en låglönesatsning, att dessa yrkesgrupper kommer att få ett utökat löneutrymme då flertalet av de som har lägst löner återfinns inom denna sektor. SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 19(33)

21 sk kompetensförsörjning För att kunna rekrytera, behålla och utveckla ledare och medarbetare samt möta kommande pensionsavgångar måste förvaltningen stärka sin attraktionskraft som arbetsgivare och skapa möjlighet för medarbetare och ledare att utvecklas. I början av 2015 kommer en kompetensförsörjningsplan att färdigställas för förvaltningen. I denna plan beaktas framtida behov utifrån pensionsavgångar, personalomsättning, svårrekryterade yrkesgrupper och behov av kompetens hos chefer och medarbetare för att kunna möta nya och förändrade krav i uppdraget. Tillsvidareanställningar och heltidstjänster ger långsiktighet och trygghet i relationen mellan arbetsgivare och medarbetare samt kvalitet i mötet med målgrupperna. För samtliga nya anställningar av tillsvidareanställda gäller heltid med möjlighet till deltid. Bemanningsenheten utgör stöd för ett strukturerat rekryteringsarbete och är delaktiga i uppdraget att andelen tid som utförs av timavlönade inte skall överstiga fem procent av all arbetad tid som utförs i förvaltningen. Under år 2014 har vikarieanskaffning för verksamheterna förskola och grundskola förts över till bemanningsenheten, vilket innebär en utökning av enhetens uppdrag. Under år 2014 har andelen tid som utförs av timavlönade fortsatt att uppvisa en sjunkande trend men än kvarstår arbete för att nå måluppfyllelse. er för att nå målet är att i än högre grad samordna och samplanera mellan enheter samt att centralisera bemanningsplanering och schemaläggning inom respektive verksamhet. Under 2015 skall förvaltningen genomföra gemensamma introduktionsdagar för nya medarbetare och chefer. I syfte att förkorta introduktionstiden skall ett introduktionsprogram för nya chefer utformas utifrån förvaltningsgemensamma krav. Göteborgs Stad erbjuder nya chefer en utbildningsserie utifrån de gemensamma processer och styrdokument som finns i staden. Utöver denna utbildningsserie skall förvaltningen komplettera med ett internt utbildningsprogram för såväl nya som befintliga chefer. Detta program skall vara årligen återkommande. Hälsa och arbetsmiljö Under 2014 har ett stort fokus legat på arbete inom området hälsa och arbetsmiljö. Analys av medarbetar- och chefsenkäter, inkomna framställningar enligt Arbetsmiljölagen 6 6a och ökade ohälsotal i såväl den egna förvaltningen som i staden som helhet gör att detta arbeta måste fortsätta och intensifieras under kommande år. Även det mål som finns i stadsdelsnämndens inriktningsdokument avseende hälso- och arbetsmiljöarbete stöder ett utvecklat arbete med denna fråga. Under hösten 2014 genomförs två utbildningsdagar i Systematiskt arbetsmiljöarbete, riktat till samtliga chefer och skyddsombud. Under 2015 skall ytterligare två utbildningsdagar genomföras under samma rubrik. Innehållet i dagarna följer de krav som ställs på arbetsgivaren att systematiskt verka för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall. I den kartläggning som gjorts av antalet långtidssjukskrivna den 30 september 2014 framgår att 118 personer var långtidssjukskrivna, dvs har varit borta från arbetet 60 dagar eller längre. Förvaltningen ser stora behov av att systematiskt arbeta för att få tillbaka dessa medarbete helt eller till viss del i arbete igen. Alternativt att hitta andra möjligheter utanför ordinarie arbetsplats. För att möjliggöra detta krävs utökade resurser på HR-avdelningen. I detta uppdrag skall ligga att samordna och på ett systematiskt sätt stötta chefer i deras rehabiliteringsarbete. Fördelen med en samordnande funktion på HR-avdelningen är att denna funktion har överblick över hela förvaltningen och inte som idag att respektive chef har fokus i detta arbete utifrån sin egen enhets behov. SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 20(33)

22 Parallellt med att systematiskt arbeta med de som är långtidssjukskrivna behöver förvaltningens chefer stöttning i att arbeta förbyggande och främjande så att medarbetare inte blir sjukskrivna. Resultaten från medarbetar- och chefsenkäten visar även på ett stort behov av att finna balans mellan arbete och fritid. Denna fråga har förvaltningens samverkansgrupp valt att prioritera under kommande år. Ett led i att arbeta främjande och förebyggande är att sätta stort fokus på hälsofrämjande arbetsplatser med ett hälsofrämjande ledarskap. Det behövs såval kunskap och erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande som att skapa förutsättningar för väl fungerande arbetsplatsträffar där tid och möjligheter finns för dialog om vad som krävs för att alla medarbetare skall klara av sitt arbete. Förvaltningen ser behov av att inrätta en tjänst som hälsoutvecklare/hälsopedagog i syfte att denna funktion, i huvudsak, skall ha sitt arbete förlagt ute i organisationen. Uppdraget kräver erfarenhet av arbete med grupp- och metodutveckling för att stötta såväl chefer och arbetsgrupper i det hälsofrämjande arbetet. Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr Befolkningsansvar Förändring i mkr Förändring i procent 2,80 Resursnämndsuppgifter Stadsdelen har tillämpat de indexuppräkningar som återfinns i kommunfullmäktiges budget d v s löneindex generellt 2,4 procent, löneindex utbildningssektorn 3,2 procent, löneindex omsorgssektorn 2,8 procent, lokalkostnader 2,5 procent samt övrigt 1,3 procent. Aktuell ekonomisk situation I uppföljningsrapport 3/2014 prognostiseras ett positivt resultat för stadsdelen för år 2014 med 15,0 mnkr. Sektor Utbildning prognostiserar ett underskott med -10,0 mnkr. Verksamheten har från och med höstterminen ökat sina kostnader. Generellt sett har planerade anpassningsåtgärder, som vägts in i tidigare prognoser, inte genomförts. Samtliga skolenheter utom en redovisar en negativ prognos. Även högre kostnader än budgeterat för betalströmmar bidar till underskottet. Följden av detta är att verksamheten totalt prognostiserar ett underskott med -17,0 mnkr. Område förskola har en positiv prognos cirka 7,0 mnkr. Orsak till detta är att betydligt fler förskoleplatser än budgeterat såldes till andra stadsdelar under första halvåret. Sektor Äldreomsorg och Hälso- och sjukvård har en positiv prognos med 9,0 mnkr. Orsak till överskottet är att antalet personer i särskilt boende minskat och underskrider budget med platser. Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder prognostiserar ett underskott med - 1,0 mnkr. Inom område arbete och sysselsättning pågår arbete med att anpassa kostnaderna för försörjningsstöd till budgetram. Prognosen för försörjningsstöd är ett SDN Majorna-Linné, Budget 2015 Stadsdelsnämnder 21(33)