Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap
|
|
- Maja Hedlund
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppdaterad 2008 Ett arbetsmaterial för att stödja Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap Att använda i det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet
2
3 Detta är ett arbetsmaterial som kan användas för analys, reflektion och utveckling av hälso- och arbetsmiljöarbete. Det kan användas på den enskilda arbetsplatsen/resultatenheten eller som ett verktyg för att få struktur på hälso- och arbetsmiljöarbetet i hela organisationen. Arbetsmaterialet syftar till att: Stärka det hälsofrämjande perspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet Öka medvetenheten om hälsa och förutsättningar för hälsa Uppmuntra initiativ och initiativtagare till hälsofrämjande satsningar Uppmärksamma friskfaktorer på arbetsplatsen Öka medvetenheten om stödjande och hindrande faktorer i hälsofrämjande arbete Öka medvetenheten om hur synsätt, roller och ansvarstagande bland ledare och medarbetare kan påverka utvecklingsarbetet. Materialet består av: Dialogfrågor Bilder som stöd och inspiration för samtal och reflektion Fakta med resultat från forsknings- och utvecklingsarbete Gruppövningar som ska föra det egna hälsoarbetet framåt Hur kan arbetsmaterialet användas? Räkna med att arbetet med hälso- och arbetsmiljöfrågorna måste bedrivas kontinuerligt och regelbundet. Starta från början eller med de teman som är angelägna. Arbeta inte med för många frågor vid varje tillfälle. Vid varje tema: Börja med dialogfrågorna. Bilden kan användas som inspiration i dialogen. Faktarutan läses av intresserade. Gå sedan till övningarna som är ett stöd till ert eget utvecklingsarbete. De flesta grupper behöver en samtalsledare som arbetar med att få fram resultat av samtalen, ser till att resultaten dokumenteras och att gemensamma beslut blir tydligt formulerade. Samtalsledaren kan men behöver inte vara ledaren resurser inom gruppen eller i organisationen kan med fördel utnyttjas. Vi använder oss i materialet av tre perspektiv som ni lätt känner igen genom att de symboliseras av nedanstående färger. Hälsofrämjande Förebyggande Efterhjälpande/ rehabiliterande 3
4 Hälsoklimatet skapas av ledare och medarbetare Hälsoklimat skapas av ledare och medarbetare på arbetsplatsen. Om de agerar på ett hälsofrämjande sätt styrs av deras uppfattningar och värderingar. Hur värderas hälsa och hälsofrämjande arbete i praktiken? Hur uppfattas för- och nackdelar med att vara hälsomedveten? Hur uppfattas intresset för hälsa hos ledningen och bland arbetskamrater? Hur uppfattas möjligheten att faktiskt arbeta på ett hälsofrämjande sätt? Det är dessa uppfattningar om hur det går till som i mycket stor utsträckning påverkar och styr hur ledare och medarbetare agerar i praktiken. Ledningens prioriteringar påverkar klimatet Gruppens ledning har en viktig roll i utveckling av klimatet i gruppen. Gruppledaren är beroende stöd från högre ledning och att de verkligen prioriterar och belönar beteende i linje med den typ av klimat som man vill ha i sin organisation. Det är svårt att arbeta på ett hälsofrämjande sätt om man får kritik eller andra negativa signaler från kollegor eller chefer. Övningarna förutsätter en öppen kommunikation i gruppen Materialets övningar bygger på att ni arbetar i grupp. För att kunna föra gruppsamtal kring arbetshälsa och hälsoklimat behöver ni kommunicera öppet och tryggt. Här kan finnas en risk. Om ni har ett slutet och otryggt kommunikationsklimat är det svårt att tala öppet och då blir det också svårt att samtala om utveckling och lära av erfarenheten. Att utveckla gruppens förmåga att samtala kring och lösa problem tillsammans är en del av utvecklingen av hälsa på arbetsplatsen. Samtalsledaren ser till att alla kommer till tals Gruppen har stor påverkan på individens sätt att uppleva och bete sig. I en osäker och sluten grupp är det svårt att föra öppna samtal. I en öppen och trygg grupp är det lättare. Även om alla inte tycker likadant är det viktigt att varje åsikt blir rätt förstådd. Det betyder inte att alla måste hålla med varandra. Men samtalsledaren måste kunna hantera att det finns missnöje, olika åsikter och kanske även konflikter i en grupp, utan att drabbas av osäkerhet och vilja skynda vidare för att komma ifrån en laddad fråga. Samtalsledaren ska se till att olika personer får prata till punkt, men inte minst att ordet blir jämnt fördelat. Ibland behöver gruppen få tala om sin situation och eventuella frustration, men det är viktigt att ni inte fastnar där. Frågor som leder vidare är till exempel: Hur skulle ni vilja att det var? Vad kan vi själva göra? Vem/vad behöver vi för att kunna komma vidare? En samtalsledare bör också med jämna mellanrum försöka sammanfatta vad gruppen uttryckt kring en fråga eller ett tema. Försäkra er om att gruppen instämmer i sammanfattningen. 4
5 Innehållsförteckning A. Hälsa Vad är hälsa? 6 Vad är må bra och välbefinnande? 8 B. Förutsättningar för arbetshälsa Egenkontroll, krav och stöd 9 Ansträngning och belöning/erkänsla 10 Målnivå och måltydlighet 11 Balans i arbetslivet och livet 13 Min balans i arbetslivet och livet 15 C. Hälsoarbetets olika inriktningar Skillnaden mellan hälsofrämjande, förebyggande, efterhjälpande/rehabiliterande arbete 17 D. Struktur i hälso- och arbetsmiljöarbetet 18 Övergripande mål på individ-, grupp- och organisationsnivå 19 Aktiviteter på individ-, grupp- och organisationsnivå 20 Årsplanering och uppföljning 22 Hur ska vi mäta och utvärdera hälso- och arbetsmiljöarbetet? 23 E. Stöd och hinder En lärande organisation främjar hälsan 25 Plattform för utveckling av hälso- och arbetsmiljöarbete 26 Medarbetarskap: initiativ, ansvar och samarbete 27 Ledarskap: synsätt och strategier i hälsoarbetet 28 F. Verktyg, stöd och litteraturhänvisningar för arbetsmaterialet 29 5
6 Vad är hälsa? Dialogfrågor 1 Vad är hälsa för mig? 2 Vad är hälsa för oss på arbetsplatsen? 3 Vad gör jag själv för att stärka eller bibehålla min hälsa? Hälsokorset Mår bra Är sjuk och mår bra Är frisk och mår bra Sjuk Frisk Är sjuk och mår dåligt Är frisk och mår dåligt Mår dåligt Fakta A Hälsa I det hälsofrämjande arbetet betonas en helhetssyn på hälsa. En vanlig definition av hälsa är att det innebär frånvaro av sjukdom och en känsla av välbefinnande. En annan definition är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara av vardagens krav och för att kunna förverkliga sina personliga mål. Ett centralt begrepp för att främja hälsa är känsla av sammanhang (KASAM), d v s att individen i sin situation känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. I arbetslivet kan begriplighet stärkas genom exempelvis kunskap, dialog och feedback. Hanterbarhet kan stärkas genom att förbättra handlingsförmåga, öka kompetens, 6 påverkansmöjligheter och delaktighet. Meningsfullhet i arbetslivet innebär t ex att vara motiverad, att känna att man utför meningsfulla uppgifter och att egna och organisationens värderingar överensstämmer. Hur man själv upplever hälsa skiljer sig från individ till individ. Man kan till exempel må bra fast man har en sjukdom och må dåligt fast man är frisk. Hälsokorset (bilden ovan) visar på en komplexitet i begreppen sjuk - frisk och den egna upplevelsen av att må bra eller dåligt. Bild: Eriksson 1984/Rydqvist & Winroth Referenser: Nordfelt 1993, Rydqvist & Winroth 2008, Antonovsky 1990, Hansson 2004
7 Gruppövning A Hur mår vi på arbetsplatsen idag? Som hjälp i denna inventering kan man göra ett hälsokors för arbetsgruppen. Man kan även gå mer grundligt tillväga och t ex göra en hälsoprofil för varje medarbetare. A Hälsa Hur mår vi idag? a) Var och en reflekterar över hur man mår, d v s var man befinner sig i hälsokorset. b) Rita hälsokorset på ett blädderblad. Var och en markerar i hälsokorset var man befinner sig. Nu har vi fått en gemensam bild över hälsoläget i arbetsgruppen. c) För en dialog om nuläget och vad vi tillsammans kan göra för att må bättre eller fortsätta må bra. Mår bra Sjuk Frisk Mår dåligt 7
8 Vad är må bra och välbefinnande? Dialogfrågor 1. Vad innebär det att må bra för dig? 2. Vad är det på jobbet som gör att vi mår bra? 3. Hur kan välbefinnanden stärkas på arbetet? - Vad och hur kan jag påverka själv? - Vad och hur kan vi påverka varandras välbefinnande? - Vad och hur kan ledningen påverka? Känslomässigt välbefinnande Intensitet ( t ex plötslig lyckokänsla, känsla av harmoni) Långvarighet Att vara nöjd Hur nöjd är jag med mitt liv som helhet? Hur nöjd är jag med olika delar av livet? Att utvecklas mot sin fulla potential Upplevelse av att kunna hantera vardagen Acceptera sig själv Positiva relationer Mening i livet Personlig utveckling Självständighet Hantering/ livssyn Personlighet Livsmiljö och genetik Fakta A Hälsa I begreppet välbefinnande ingår framförallt tre områden: känslomässigt välbefinnande (närvaron av positiva känslor och frånvaron av negativa), kognitivt välbefinnande (att vara nöjd) och s.k. Eudaimoniskt välbefinnande (upplevelsen av ett beteende som utvecklar ens fulla potential). Välbefinnande har visat samband med kroppsliga funktioner (ex. stärkt immunförvar), beteendemässiga vinster (ex. förbättrad stresshantering och hälsorelaterat beteende), förbättrad rehabilitering efter operation, och levnadslängd. Det finns kopplingar mellan välbefinnande och 8 förbättrad prestation och kreativitet. Faktorer som leder till positiv hälsa och välbefinnande rör: 1) personlighet och genetik, 2) livsmiljö miljöfaktorer, 3) livssyn och hantering av livsmiljö. Eftersom både personlighet och genetik är svåra att förändra inriktar forskningen sig främst på hur de övriga två kan förändras för att öka vår positiva hälsa och välbefinnande. Referenser: Ryff, Singer, & Dienberg, 2004, Kubzansky et al., 2001, Reichhardt 2006, Kopp et al., 2003, Harter, Schmidt, & Keyes, 2002, Isen, Daubman, & Nowicki, 1987
9 Egenkontroll, krav och stöd Dialogfrågor 1 Hur ser de fysiska kraven ut i vårt arbete? 2 Hur ser de psykiska kraven ut? 3 Hur kan vi påverka kraven i jobbet? 4 Hur kan vi stärka vår egenkontroll? 5 På vilket sätt ger vi varandra stöd på arbetet? - känslomässigt stöd? - praktiskt stöd? - stämning och arbetsklimat? - kritik och beröm? HÖG Egenkontroll i arbetet LÅG Avspänd LÅGA Passiv Aktiv Spänd HÖGA Krav i arbetet Friskfaktorer Utbildning, kompetens Motivation att utvecklas i arbetet Handlingsutrymme Möjlighet att påverka Socialt stöd Erfarenheter Riskfaktorer Arbetsmängd Arbetets svårighetskrav Oförenliga krav Osäkerhet i anställning Oklara roller Våldsrisker, konflikter i arbetet Risk för olycksfall Ensamarbete Arbete med människor B Förutsättningar för arbetshälsa Fakta Forskning visar tydligt att arbeten som innebär höga krav och låg kontroll har högst förekomst av arbetsrelaterad ohälsa (sjukskrivning, muskelvärk, stress). Krav kan vara såväl fysiska som psykiska och känslomässiga. Kontroll i arbetet kan röra uppgiftskontroll (hur, när, vilka, ordning, paus för arbetsuppgifterna), deltagande i beslutsfattande (inflytande, påverkan, delaktighet i beslut) och färdighetskontroll (kunskapskontroll och stimulans, möjligheter att lära nytt, kreativa och problemlösande inslag i arbetet, att ha kompetens för uppgiften). Ökad kontroll kan minska risken för ohälsa och sjukskrivningar. Försämrad kontroll kan leda till minskad hälsa, arbetsförmåga, motivation, välbefinnande och minskad trivsel på arbetet. Låg kontroll har visat samband med både kort- och långtidsfrånvaro. Höga fysiska krav i arbetet har tydligt visat samband med minskad arbetsförmåga och besvär från rörelseorganen. Men höga krav med samtidigt stort handlings- och beslutsutrymme kan vara lättare att hantera och även ge utveckling av kompetens och ansvarstagande. Socialt stöd kan minska den negativa effekten av låg kontroll och höga krav. Referenser: Karasek & Theorell (1990), Marklund mf 2005, SBU 2003;167, Westerholm
10 Ansträngning och belöning/erkänsla Dialogfrågor 1 Hur får arbetsgrupper och individer belöning och erkännande för goda insatser? 2 När var du senast nöjd med din egen arbetsinsats! Vad hade du gjort och på vilket sätt kände du dig nöjd? 3 När tyckte du senast att en arbetskamrat gjorde något bra på jobbet? Vad gjorde den personen och varför var det bra? 4 Hur underlättar vi prioritering och gränssättning: - är målnivån tydlig? - finns rutiner för prioritering av arbetsuppgifter? Balans mellan ansträngning och belöning/erkänsla kan bidra till arbetstillfredsställelse och arbetshälsa Ansträngning Belöning/erkänsla Obalans kan orsaka olust, stress och på sikt ohälsa. B Förutsättningar för arbetshälsa Fakta Ansträngning Forskning visar tydligt att obalans i ansträngning (t ex fysiska och emotionella krav, arbetsbelastning, ansvar, tidspress) och belöning (t ex för litet erkännande och uppskattning, bristande delaktighet, lön, stöd) kan ge låg arbetstillfredsställelse och ökad ohälsa (såsom känslomässig utmattning, frånvaro, stressreaktioner, hjärtkärlsjukdom). Det bör finnas ett, för individen, rimligt utbyte mellan den egna investeringen och resultat. Detta gäller särskilt känslomässigt krävande arbetsuppgifter. Långvarigt upplevd obalans kan leda till känslomässig utmattning, 10 Belöning/erkänsla bristande engagemang och negativt påverka relationen med brukaren. Individens egen bedömning av vad som är rimligt samt förmåga att sätta gränser för sina insatser (dvs undvika överengagemang) är gynnsamt för hälsan. Individer som upplever självkänsla utifrån vad de presterar löper större risk för stressrelaterade besvär när ansträngning och belöning/erkänsla inte är i balans. Ref: Siegriest (1989), Shaufeli (1999, 2001, 2004, 2005), Dellve m fl 2006, Hallsten 2003
11 Målnivå och måltydlighet Dialogfrågor 1 Vilka har förväntningar på vår arbetsinsats? 2 Vad är målet med mitt/vårt arbete? 3 Sammanfaller det med: - den egna målnivån (när man själv är nöjd) - företagets/organisationens målnivå - eventuell politisk målnivå - kundernas/brukarnas förväntningar på vår insats 4 Vem styr vilken kvalitet vi ska hålla i vårt arbete? 5 Hur vet vi att vi nått målen? Intressenter B Förutsättningar för arbetshälsa Politisk styrning Central politisk styrning Lokal politisk styrning Utanför organisationen Media Medborgare Intressegrupper Egna inre värderingar Inom organisationen Ledare Fack-/yrkesförening för professionen Medarbetare Anhöriga Brukare, klienter Fakta För att kunna ta och kräva ansvar måste det finnas en gemensam bild av målnivå i organisationen. Gemensamma värderingar anses även vara en friskfaktor. I organisationen kan finnas en inbyggd målkonflikt mellan olika intressenter med olika behov och förväntningar. Behoven kan vara oändliga men inte resurserna, vilket gör det nödvändigt att prioritera. Resursfördelningen är beroende av politiska beslut. Medarbetarnas hälsa kan påverkas av egna förväntningar och i vilken mån man upplever att man erbjuder kvalitet i verksamheten. Samband har påvisats mellan realistiska, tydliga mål och långtidsfriskhet. Bild Pousette 2001 Referenser: Pousette 2001, Johnsson mfl 2003, Dellve 2006, Petersson/Kareld
12 Gruppövning Vårt gemensamma uppdrag Sammanfaller det med personliga mål och förmåga? Utgå från en verklig arbetsuppgift. Samtala och reflektera utifrån bilderna nedan om hur ni uppfattar arbetsuppgiften (uppdraget/ målnivå, förhållningssätt, genomförande). Hur ser de olika intressenterna på uppdraget och hur det ska genomföras? Överensstämmer arbetsgruppens/intressenternas förväntningar med den egna förmågan och ambitionsnivån? Ett grundläggande villkor för att skapa en bra verksamhet är att alla har klart för sig vad som förväntas av dem som individer och grupp. Då kan individer och grupper rikta sin kraft och energi åt samma håll. Samtal, samsyn, samverkan är grundläggande för att förklara och etablera uppdraget, verksamhetsidén och målnivåerna. B Förutsättningar för arbetshälsa Uppdraget vad som ska göras Ledning/politiker formulerar organisationens uppdrag och ramar Fortlöpande uppföljning/utvärdering av om vi nått mål är viktigt. Alla måste få kunskap både om den egna och om arbetsgruppens prestation. Alla måste också känna till de materiella resurser som finns för att uppnå målen. Bild Petersson/Kareld 2005, Pousette 2001 Målnivåer Fungerande målnivå med långsiktigt hållbar hälsa Kortsiktig målnivå Verksamhetsidé Det förhållningssätt och tillvägagångssätt som krävs av individen och organisationen för att klara uppdraget på ett bra sätt Uppdraget hur ska det genomföras? Genomförande Planering, organisation och genomförande av arbetet i vardagen Konfliktfylld målnivå: Kraven överstiger förmågan eller jag är uttråkad 12 Målsättning Konkreta, mätbara mål för det närmaste året Förmåga, ork och hälsa
13 Balans i arbetet och livet Dialogfrågor 1 Vad är viktigt på vår arbetsplats för att skapa en hållbar arbetshälsa? 2 Hur stödjer vi varandra i olika skeden i arbetslivet/livet? 3 Hur kan vi anpassa arbetsuppgifter när det krävs för att bibehålla balansen för olika individer? B Förutsättningar för arbetshälsa Arbetets krav Individens resurser Upplevd arbetsförmåga En dynamisk relation mellan individens och arbetets krav och resurser Fakta Balans måste finnas mellan arbetets och individens krav och resurser, mellan arbete och fritid/hemliv samt mellan insatser och belöning/ erkänsla. Resurser och krav hos individen och i arbetsförhållanden som påverkar den upplevda arbetsförmågan är t ex utbildning, inkomst, kön, ålder, utvecklings- och beslutsmöjligheter, stöd från chef, kontroll, resurser att göra ett bra jobb, delaktighet och respekt. Balans i arbetet och livet är en resurs för mental och fysisk hälsa. Forskning visar att dubbel belastning (hemma och på jobbet respektive psykosocial och fysisk belastning) ger risk för minskad arbetsförmåga. Krav i arbetet kan påverka hemlivet både för män och kvinnor. Belastning respektive stöd hemma kan påverka arbetsförmågan men minskar inte alltid betydelsen av riskfaktorer i arbetsmiljön. Betydelsefullt för hållbar arbetsförmåga och för att undvika stress är att man kan koppla av på sin fritid, att den är meningsfull samt att ha ett bra stöd hemma. Arbetet kan vara en resurs för individens hälsa genom bland annat ökat socialt stöd, att strukturera tiden och meningsfullhet i arbetsuppgifter. Referenser: Illmarinen (1999, 2001, 2004), Richter 2005, Dellve mfl
14 Gruppövning a) Vad är viktigt på vår arbetsplats för att skapa en hållbar arbetshälsa? b) Hur stödjer vi varandra i olika skeden i arbetslivet/livet? Alla har inte samma förutsättningar. Detta kan t ex bero på var i livet vi befinner oss (t ex ny i arbetslivet, nära pension, barn och familj m m), funktionshinder m m B Förutsättningar för arbetshälsa 4 5 c) Är det något vi behöver förbättra? Vad ska vi göra för att nå dit? Ta med förbättringarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet! 14
15 Min balans i arbetet och livet Min gränssättning Reflektera över hur din tidsanvändning och dina gränser ser ut, varför de är som de är och om du kan/vill/behöver ändra på dem Sömn och avkoppling: Hur mycket tid har jag för sömn och avkoppling? Arbete fritid: Flyter arbetstid och fritid ihop, eller har jag tydlig skillnad mellan? Relation med kunder/brukare: Har jag en nära, personlig eller professionell relation? Identitet i yrkesrollen: Är jag mitt yrke, eller utövar jag ett yrke? Nätverkande: Är jag med på allt, väljer jag noga eller sköter jag mitt? Tidsmedvetenhet: Hur påverkar jag själv min tidsanvändning på jobbet och hemma? Gränssättning: Har jag själv valt mina gränser? Kan de anpassas efter situation? B Förutsättningar för arbetshälsa Arbete Arbete Fritid egentid Individen Hemliv relationer åtaganden Sömn avkoppling Fritid egentid Individen Sömn avkoppling Hemliv relationer åtaganden Balans genom att separera eller sammansmälta tiden för varje livsområde? Fakta Det finns olika perspektiv på hur balans och interaktionen mellan arbete familj/fritid kan påverka hälsa. Separering innebär att varje område i livet är fysiskt och mentalt separerade. Kompensering innebär att brist på tillfredsställelse och motivation i ett område kan kompenseras i ett annat. Översvämning innebär att ett område påverkar ett annat på positiva eller negativa sätt. Att vara engagerad i många områden och ha flera roller kan stärka och berika hälsan genom att man kan få t ex mer positiv feedback, social stöd, stärkt självkänsla och bättre ekonomi. Samtidigt finns det då risk för rollkonflikt, stress och utmattning genom att vi har begränsad tid och energi. Sunda och medvetna gränssättningar mellan arbetstid och fritid, för personligt eller professionellt engagemang i arbetet och i arbetsrelationer samt i givande och tagande påverkar sannolikt en hållbar hälsa. Gränserna kan vara mer eller mindre fasta eller situationsanpassade. Gränssättning innebär ofta ständiga val, förhandlingar och hantering för att upprätthålla balans i arbetstiden och mellan arbete fritid/ familj. Referenser: Richter 2005, Adams mfl 1999, Barnett 2006, Dellve mfl 2003, Kylin 2007, Allwin 1998, Frankenhauser 1989, Sonnentag 2001, Hochschild 2001, Clark
16 Individövning Min tidsanvändning för balans och hållbarhet Fördela din tidsanvändning under en helt vanlig dag i cirklarna som den ser ut idag och som du önskar den! Exempel Sömn Hemma: realtioner/ åtaganden Så här är det oftast Arbete Fritid/ egentid Så här vill jag ha det Reflektera över din tidsanvändning och balans mellan arbete och övriga livet. Är den hållbar? Hur skulle du vilja att fördelningen mellan delarna såg ut? B Förutsättningar för arbetshälsa Reflektera över din tidsanvändning i arbetet Är den hållbar? Hinner du med? Om inte, hur kan du bättre prioritera och omfördela? Rita gärna din tidsanvändning en vanlig dag på arbetet i cirklarna nedan: Så här är det oftast Så här vill jag ha det 16
17 Skillnaden mellan hälsofrämjande, förebyggande och efterhjälpande/rehabiliterande arbete Dialogfrågor 1 Arbetar vi med hälsofrämjande frågor, d v s frågor som syftar till att stärka förutsättningar för hälsa (friskfaktorer) och inte bara undvika risker (riskfaktorer)? 2 Hur arbetar vi med hälsofrämjande frågor? 3 Hur arbetar vi med förebyggande frågor? 4 Hur arbetar vi med efterhjälpande insatser och rehabilitering? C Hälsoarbetets olika inriktningar Sjukdomar Ohälsa Hälsa Besvär Livskvalitet Känsla av sammanhang Efterhjälpande/ rehabiliterande Skador Funktionshinder Förebyggande Hälsorisker Prestation Hälsofrämjande Kreativitet Diagnos/sjukskrivning Riskzon Målzon Självbestämmande Välbefinnande Uthållighet Fakta Insatser för att öka hälsan på arbetsplatsen bör inriktas på alla tre perspektiven: Främjande som är inriktat på att bibehålla och utveckla hälsan. Förebyggande som är inriktat på att undvika risker och ohälsa. Efterhjälpande/rehabiliterande som är inriktat på att behandla och lindra den skada som redan skett. Bild: Ahlborg 2005/Thynell 2005 Referenser: Kommunförbundet 17
18 Struktur i hälso- och arbetsmiljöarbetet Vad är den röda tråden i hälso- och arbetsmiljöarbetet? Få en överblick över struktur och processer! 1. Kartläggning Vilka policy, målbeskrivningar, rutiner och processer om hälso- och arbetsmiljöarbete finns idag på företaget? Systematiska arbetsmiljöarbetet Hälsofrämjande arbetet Rehabilitering och återgång i arbete men även: likabehandling/jämställdhet, kompetensförsörjning, verksamhetsplan Individ Grupp Organisation Mål och policy Hälsofrämjande Förebyggande Efterhjälpande/ rehabiliterande 2. Analys av struktur och processer Följs policy/målbeskrivningar på ett meningsfullt sätt av Genomförande, aktiviteter Hälsofrämjande Förebyggande Efterhjälpande/ rehabiliterande a Genomförande (aktiviteter, rutiner, årsplanering, metoder och processer) b Uppföljningsarbete Individ Grupp Organisation Tas hänsyn i planeringen till våra särskilda förhållanden: a aktuella förutsättningar hos personal (ålder, livsfas, hälsa mm) b branschspecifika risker och resurser c lednings-, organiserings- och ägarförhållanden Årsplanering Forum Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec FSG Förvaltningens samverkansgrupp, skyddskommitté LSG Lokal samverkansgrupp, skyddskommitté APT Arbetsplatsträff Arbetsmiljörond 1 Kartläggning och målformulering 29 mars Uppföljning av SAM kontinuerligt under året 7 juni 13 dec Analys av strategiska hälso- och arbetsmiljöfrågor Analys av risk- och friskfaktorer, upprätta verksamhetsgemensamma handlingsplaner Arbetsmiljörond 2 Analys av risk- och friskfaktorer, upprätta handlingsplaner Ledning av arbetsmiljöarbetet, översyn av fördelning av arbetsmiljöuppgifter Uppföljning av handlingsplaner och rutiner för SAM Finns forum för medarbetarinflytande och samverkan i hälso- och arbetsmiljöarbetet? Individuella utvecklingssamtal Minst en gång per år Uppföljning, utvärdering och behovsinventering D Struktur Medarbetarinflytande och samverkanssystem Arbetsplatsträffar Samverkansgrupper Personalutvecklingssamtal/medarbetarsamtal (inkl engagemang i hälsoarbetet) Individuella utvecklingsplaner Verksamhetsplan 18 Medarbetarenkät Sjuk- och friskstatistik Arbetsskadestatistik Personalstatistik Hälsodata i verksamhetsstyrningen Hälsoundersökningar Underlag för företagshälsovård
19 Övergripande mål på individ-, gruppoch organisationsnivå Dialogfrågor D Struktur Utgå från er kartläggning av företagets övergripande mål för hälso- och arbetsmiljöarbetet (se föregående sida). 1 Hur kan vi sortera dessa till individ-, grupp- och organisationsnivå? 2 Hur kan vi sortera dessa i rehabiliterande, förebyggande och främjande perspektiv? 3 Behöver målen anpassas eller utvecklas? 4 Hur? Övergripande mål, exempel Hälsofrämjande Förebyggande Efterhjälpande/ rehabiliterande Individ Grupp Organisation Kompetens, medvetenhet och kraft att använda och utveckla sina resurser Öppet, kreativt arbetsklimat med gemensamt ansvar för arbete och arbetskamrater Hälsofrämjande ledarskap med gemensamma tydliga mål och värderingar Fakta Tydliga mål kan var en friskfaktor. Forskning visar att kommuner med god struktur för arbetsmiljöarbetet, d v s uttalade och tydliga mål, policy och rutiner för arbetsmiljöarbetet, har fler långtidsfriska än kommuner som har mindre god struktur. Hälso- och arbetsmiljöarbete som tar utgångspunkt från ett bredare perspektiv på hälsa och inriktar sig på flera nivåer har visat sig vara mer effektivt. Bild: Backa, GBG. Referenser: Folkhälsoinstitutet 2004, Dellve mfl 2008, Johnsson mfl
20 Aktiviteter på individ-, grupp- och organisationsnivå Dialogfrågor 1 Vilka hälsofrämjande/förebyggande/rehabiliterande aktiviteter har vi idag på individ-/grupp-/organisationsnivå? 2 Vilka aktiviteter saknar vi (är någon ruta tom)? Aktiviteter, ett exempel Hälsofrämjande Förebyggande Rehabiliterande Individ Friskvårdsaktiviteter Utvecklingssamtal inkl individuella utvecklingsplaner Kompetensutveckling Arbetsplatsintroduktion Hälsoprofilbedömning Delaktighet Arbetsplatsintroduktion ev hälsorisker i arbetet Riktade fysiska aktiviteter Rökstopp Agenda för medarbetare om det systematiska arbetsmiljöarbetet Rehabgrupp Företagshälsovård Friskvård Kunskap om rättigheter och skyldigheter Grupp Fungerande samverkan på APTnivå Hälsosamtal Arbetslagsutveckling Handledning/konsultation Kompetenta skyddsombud Arbetsmiljöronder/APT Kontakter med arbetsplatsen Organisation Hälsoinspiratörer Hälsodiplomering Förvaltningsgemensam introduktion Kompetensutvecklingsplan Ledarutveckling Fungerande former för samverkan Handlingsplaner för arbetsmiljö Rutiner för rehabiliteringsarbete Fakta D Struktur Forskning visar att satsningarna/program som inriktar sig på flera nivåer och utifrån flera perspektiv ger bäst effekt i form av långtidsfriskhet/stabil närvaro, minskade besvär och bättre hälsa, även på längre sikt. Även individinriktade satsningar (som t ex träning, rökavvänjning, viktminskning och fysisk aktivitet) kan vara effektiva. Effekt av handledning och stresshantering förväntas uppstå efter en tid men är svåra att mäta. Forskningsresultat pekar på 20 att stresshantering kan ge effekt men att effekten inte varar särskilt länge stresshantering bör alltså genomföras regelbundet. Erfarenhet säger att hälsoarbetet främjas och kan lättast fortsätta om det integreras i en övrigt väl fungerande organisationsstruktur. Bild: Backa, GBG Österblom. Referenser: Folkhälsoinstitutet 2004, Dellve m fl. 2006, 2007, Riedel mfl 2001
21 Gruppövning Hur ska vi arbeta för att nå våra mål? D Struktur Aktiviteter i hälsoarbetet Hälsofrämjande Förebyggande Rehabiliterande Individ Grupp Organisation 21
22 Årsplanering och uppföljning Dialogfrågor 1 Är hälso- och arbetsmiljöarbetet integrerat med budgetprocess och övrigt verksamhetsarbete? 2 På vilken beslutsnivå ska uppgifterna utföras? 3 Är hälso- och arbetsmiljöarbetet förankrat i organisationen? Finns mötesplatser och utrymme för samtal och reflektion? 4 Sker uppföljning av mål och aktiviteter på arbetsplatsträff och i samverkansgrupper? Årsplanering, exempel Forum Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec FSG Förvaltningens samverkansgrupp, skyddskommitté LSG Lokal samverkansgrupp, skyddskommitté APT Arbetsplatsträff Individuella utvecklingssamtal Analys av strategiska hälsooch arbetsmiljöfrågor Arbetsmiljörond 1 Kartläggning och målformulering 29 mars Uppföljning av SAM kontinuerligt under året 7 juni 13 dec Analys av risk- och friskfaktorer, upprätta verksamhetsgemensamma handlingsplaner Arbetsmiljörond 2 Analys av risk- och friskfaktorer, upprätta handlingsplaner Minst en gång per år Ledning av arbetsmiljöarbetet, översyn av fördelning av arbetsmiljöuppgifter Uppföljning av handlingsplaner och rutiner för SAM Fakta D Struktur Forskning visar att en bra struktur för lösning av problem kan ge bättre hälsa. I kommuner med välstrukturerat hälso- och arbetsmiljöarbete finns fler långtidsfriska. Särskild betydelse har policy, mål, avsatt budget för personalvård, rutiner och arenor för medarbetarnas inflytande över beslut som rör arbetsuppgifter. Erfarenhet 22 säger att om det finns en grundstruktur är det lättare att ytterligare utveckla arbetet utifrån den. Grundstrukturen ger möjlighet till flexibilitet, dvs att kunna prova för att sedan kunna återgå till grundstrukturen. Bild: Backa, GBG Referenser: Dellve mfl 2004, 2006, 2008, Vingård m fl. 2007
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap
Ett arbetsmaterial för att stödja Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap Att använda i det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet Arbets- och miljömedicin Detta är ett arbetsmaterial som kan användas
Att utveckla en hälsofrämjande
Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande
Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2
Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2 Hålltider dag 2 08.30 Stretch för onda kroppar 10.00 Fika 10.20 Repetition dag 1 10.45 Hälsa på arbetsplatsen. Arbetsmiljörond 1 12.00 Lunch 13.00 Arbetsmijlörond1
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter Therese Stenlund Universitetslektor Inst. för Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi Kliniskt lektorat; Stressrehabilitering,
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Att utveckla en hälsofrämjande
Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen HFS 2015. Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats ett
Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin
Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!
Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna
SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Medarbetarundersökning Sept. 2010
Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)
VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats
VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar
Personalpolitiskt program 2009
Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument
Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi
Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi Sidfot Datum 3 Det gränslösa arbetslivet Global marknad vs lokal arbetskraft Resursbrist Från hierarki till
Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun
l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Arbetsgivarpolitiskt
Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby
Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!
Chefens uppdrag - att ha fokus på resultaten! Vad är resultatet? Håll ögonen på bollen och spelet! Vad ska chefen göra? Öka värdet av arbetet och verksamhetens resultat, genom att - Koordinera och utveckla
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för
Arbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart
DUKA för en utvecklande arbetsplats
DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam
Nova Futura - Bosse Angelöw
ARBETSGLÄDJE Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se
Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)
1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av
Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
Medarbetar- och ledarskapsprogram
Medarbetar- och ledarskapsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2018-01-29 Ansvarig förvaltning: Kommunledningskontoret Ansvarig tjänsteman: Personalchef Innehåll Välkommen till Vaggeryds kommun... 3 Vision
Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.
Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser
Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)
1 (14) Medarbetarundersökning 2016 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän): 1875 av
MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen
MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen
medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten
Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds
2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.
Exempelsamling Utvecklingssamtal DEMO
Exempelsamling Utvecklingssamtal DEMO 8 mallar, policy, information, checklistor och översiktskarta www.kompetensexpress.se 1 Innehållsförteckning INLEDNING... POLICY FÖR UTVECKLINGSSAMTAL... INFORMATION
PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET
PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Personalpolitiskt program
FÖRFATTNINGSSAMLING Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-14, 274 1 Personalpolitiskt program Norrtälje kommun 2012-12-18 2 Personalpolitiken Det kommunala uppdraget formas genom
MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?
MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med
MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program
MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program Ett övergripande dokument för kommunens samtliga arbetsplatser i syfte med att skapa en ändamålsenlig
Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.
1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och
PERSONALPOLITISKT PROGRAM
PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare
Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012
1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel
Personalpolitiskt Program
Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice
Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning
Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens
Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012
Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande
Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5
Sid 1 av 6 Det finns ingen enhetlig definition av vad frisk betyder. Begreppet frisk (och hälsa) brukar för det mesta avse avsaknad av symptom på sjukdom. Men man kan må bra trots att man har en fysisk
Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete
Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap
Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Medarbetardialogen för utveckling av den psykosociala arbetsmiljön
Medarbetardialogen för utveckling av den psykosociala arbetsmiljön MEDARBETARDIALOGEN - för utveckling av den psykosociala arbetsmiljön Som underlag för dialogen används Göteborgs stads MEDARBETARENKÄT
Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun
Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Namn Datum och tid Syftet med samtalet är att genom dialog se vilket behov av utveckling den enskilda medarbetaren har men också att
Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning
Nässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Hur är det på min arbetsplats? Ett arbetsmaterial med följande innehåll: 1. Förslag till undersökning av den psykosociala arbetsmiljö 2. LIUs handlingsplan för arbetsmiljö 3. IKEs
Arbetsmiljöplan Samhällsbyggnadsnämnden
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2018-01-30 SBN 2017.0429 Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Lotta Björkman Samhällsbyggnadsnämnden Arbetsmiljöplan 2018 Sammanfattning Enligt s arbetsmiljöpolicy (KF 2009-10-26
Organisatorisk och social arbetsmiljö 2
Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 - Hur omsätter vi innebörden i föreskriften till praktisk handling? - Mervärde för organisation och medarbetare? Jan Winroth och Christer Sorbring Reflektioner kring
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf
Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf 129 www.upplands-bro.se Vårt gemensamma uppdrag Vår personalpolicy beskriver våra grundläggande värderingar och samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare.
Täby kommun Din arbetsgivare
Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen
Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun
Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar
Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling
p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav
ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET
ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se
Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport - 2012
1(9) Region Gotlands Medarbetarenkät rapport - 2012 Antal svar på Region Gotland 2012: 4638 av 5694 (81%) Antal svar på Region Gotland 2011: 4912 av 5819 (84%) Positiva svar på skala 1 till 5 är 4-5. Frekvens:
PERSONALPOLITISKT PROGRAM
PERSONALPOLITISKT PROGRAM Inledning Det kommunala uppdraget formas genom att politiken gör en tolkning av medborgarnas behov och omsätter sin tolkning till prioriteringar i mål- och budgetprocessen. Beslut
Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)
Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Inom varje frågeområde i enkäten kommer några frågor att diskuteras och analyseras som en vägledning i förbättrings- och utvecklingsarbetet
Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun
Parternas avsikter bidrar till ett samlat grepp i Umeå kommun Handlingsplan 2017-2020 Bakgrund Tankar framåt Utgångspunkter Uppföljning Innehåll Sjukfrånvaro, Umeå kommun Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning.
Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011
Gävle kommun Medarbetarundersökning 2011 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅ 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN 5 ARBETSRELATERAD
Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09
Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad
Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige
Tillsammans lyfter vi Kumla kommun! Personalpolitiskt program Antagen av Kumla kommunfullmäktige 2014-06-18 Du och jag är Kumla kommun! Kumla kommun har en vision med målet att bli 25 000 invånare år 2025!
Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,
Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som
Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1
1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5
Antagen av kommunfullmäktige , 52, med kompletterande riktlinjer antagna av kommunstyrelsen , 148
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING HÄLSOPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25, 52, med kompletterande riktlinjer antagna av kommunstyrelsen 2013-04-29, 148 En hälsofrämjande
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Kalix kommun 2018 2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Personalpolitiskt program Program 2018-06-18, 93 Kommunfullmäktige Inledning Det kommunala
Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor
dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision
Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget?
Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget? Hur påverkar hälsa och arbetsmiljö vinsten, resultatet och kvalitén i våra företag? Vad säger forskning och beprövad erfarenhet vilka faktorer som bidrar
Personalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid SN 2019/
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2019-01-03 SN 2019/00080401 0480-453891 Socialnämnden Medarbetarenkät 2018 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012
Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal
Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro
Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro Plan Diarienummer: KS 2015/1997 Dokumentansvarig: Hr-chef Beredande politiskt organ: Personal- och näringslivsutskottet Beslutad av: Kommunstyrelsen
Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!
VI KÄNNER TILL VAD DET SYSTEMATISKA T INNEBÄR SOM METOD. VI HAR BALANS MELLAN KRAV RESURSER PÅ VÅR. FÖLJA UPP UNDERSÖKA Samverkan RISKBEDÖMA ÅTGÄRDA VI KAN PÅVERKA VÅRT VÅR PLANERING. VI GÖR AVSTÄMNINGAR
Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder
Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader
Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se
Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla
FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5
FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS
Policy för arbetsmiljö och hälsa Beslutad av kommunfullmäktige 2019-03-25, 27. Dnr KS2018.0312 Innehåll 1 Arbetsmiljö- och hälsovision... 3 2 Övergripande mål... 3 3 Prioriterade mål... 3 3.1 Ansvar för
Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön
Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga
Tankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag. I samarbete med. Man Kvinna. Kön
Kön Vi utvecklar humankapitalet och ökar lönsamheten för företag I samarbete med Respondenter 1330 363 Svar 1042 297 Svarsfrekvens 78% 82% NMI & Index 74 75 78 68 64 67 65 66 68 53 55 59 HME-Index NMI
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Personalpolitiskt program. Motala kommun
Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:
Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!
Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik! Elisabet Palmér, hälsoutvecklare och civilekonom Katrin Skagert, arbetsmiljöstrateg och medicine doktor Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö
ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN
2017-05-17 ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN Svedala kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som prioriterar utvecklingen av våra verksamheter och medarbetare. Vårt arbetsklimat ska präglas av hållbarhet,
Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering
Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer