C-UPPSATS. Storheden -

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:063 Storheden - Hot eller möjlighet för Luleås cityhandel? Christina Rosendahl Bonivart Sara Thelin Luleå tekniska universitet C-uppsats Geografi Institutionen för Tillämpad kemi och geovetenskap Avdelningen för Tillämpad geologi 2007:063 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/063--SE

2 Förord Detta är en C-uppsats inom ämnet geografi. Uppsatsen handlar om hur Luleås externhandelsområde ute på Storheden har påverkat handeln i Luleå och då speciellt cityhandeln. Arbetet med uppsatsen har stundtals varit mycket intensivt, men samtidigt har det varit intressant att studera hur handeln har utvecklats och förändrats över tiden. När uppsatsen nu äntligen slutförts vill vi passa på att tacka de personer som på olika sätt bistått oss i vårt arbete Ett speciellt tack vill vi ge till vår handledare Anders Viderlund som fick rycka in och hjälpa oss att slutföra uppsatsen. Tack för dina råd och synpunkter! Christina & Sara i

3 Abstrakt Hur påverkar Luleås externhandelsområde, Storheden, Luleås cityhandel? Uppsatsen belyser om Storheden är ett hot eller skapar möjligheter för Luleås cityhandel. Konkurrensförhållanden samt olika aktörers ageranden har belysts. Gunnar Myrdals teori om spridnings- och baksugseffekter har nyttjats. Teorin har applicerats på handelsförhållandet mellan Luleå och Storheden. Litteraturstudier, intervjuer, samt granskning av kommunala beslutshandlingar har genomförts. Resultatet visade att Storheden har gett positiva effekter, både för Luleås cityhandel och för den totala handeln i Luleåområdet. Både det tämligen korta absoluta avståndet mellan Storheden och Luleå centrum och de goda kommunikationsmöjligheterna är viktiga faktorer. Storheden har däremot givit negativa effekter på handeln i närliggande stadsdelar. ii

4 Sammanfattning Detta arbete är en C-uppsats i kursen Geografi C vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen kan beskrivas som kulturgeografisk och handlar om hur Luleås externhandelsområde Storheden påverkar Luleås cityhandel. Huvudsyftet med uppsatsen är att belysa om Storheden är ett hot eller skapar möjligheter för Luleås cityhandel. Sedan mitten på 1950-talet har Sverige och övriga Västeuropas detaljhandel kraftigt omstrukturerats och koncentrerats. Det var under 1980-talets högkonjunktur som externlokaliserade köpcentrum växte fram på många platser i Sverige. Förebilden var amerikanska stormarknadskoncept, vilka fick sitt stora genombrott efter andra världskriget. Det var den alltmer växande bilismen som bidrog till uppkomsten av köpcentrum och till att externa stormarknader etablerades utanför stadskärnorna. Konsekvenserna av externhandelns framväxt har bl.a inneburit försvagade stadskärnor och utslagning av det befintliga butiksnätet främst i bostadsområdena. Dessutom har externetableringar bidragit till ökat bilberoende med negativa effekter på miljön som påföljd. I analysen har författarna belyst konsekvenserna och de konkurrensförhållanden som råder mellan Storheden och Luleå city med omnejd. Vidare har även olika aktörers, främst Luleå kommuns, ställningstaganden, ageranden och styrningsmöjligheter granskats. Metoden författarna har använt sig av är litteraturstudier samt intervjuer. Litteraturen som studerats består bl a av tidigare forskning om externhandelns utveckling i Sverige och Luleå. Vidare har olika handlingar gällande planering och beslutsprocesser vid Luleås externa handelsetablering granskats. Intervjuer har använts, dels för att komplettera den bristfälliga litteraturen om hur handeln i de olika stadsdelarna omvandlats, dels för att inhämta lokala intressenters tankar och åsikter rörande handeln i Luleå. Den teori som använts är Gunnar Myrdals (1957) teori om spridnings- och baksugseffekter. Författarna har fritt efter Myrdals teori applicerat denna modell i handelsförhållandet som råder mellan Luleå och Storheden. Myrdal anser att det relativa geografiska avståndet är en viktigare faktor än det absoluta avståndet (Myrdal, 1957). I uppsatsens analys konstateras att både det relativa och det absoluta geografiska avståndet har varit viktiga faktorer i den dynamiska processen mellan Luleås cityhandel och Storheden. Det absoluta avståndet är iii

5 tämligen kort samtidigt som det finns goda kommunikationsmöjligheter. Myrdal och andra teoretiker menar att marknadskrafterna över tiden kommer att minska skillnaderna eller t.o.m skapa handelsbalans mellan kärna och periferi. Författarna har kommit fram till att Storheden (periferin) från början dominerades av Luleå city (kärnan), men med tiden har det uppstått en handelsbalans, eftersom båda områdena har utvecklats parallellt med varandra. Köpkraften flyter fritt mellan områdena, delvis p g a att många konsumenter ofta handlar på Storheden när de är på väg till eller från staden. Detta gör att spridningseffekter uppstår och både Storheden och Luleå vinner kunder från varandra. Det uppstår alltså inga baksugseffekter i förhållandet mellan Storheden och Luleå city, men däremot drabbas handeln i kringliggande stadsdelscentrum och kranskommuner. Denna uppsats visar att Storheden har gett positiva effekter både för Luleås cityhandel och för den totala handeln i Luleå. Konkurrensen från Storhedens externhandelsområde har dock gett negativa effekter på handeln i de närliggande stadsdelarna Bergnäset, Gammelstad, Karlsvik, Mjölkudden och Notviken. Analysen har visat att det fanns ett direkt samband mellan Obs etablering och avveckling av butiker i bostadsområdena Gammelstad och Notviken. Ett annat resultat som framkommit är att Luleås handelsområde, d.v.s Storheden och Luleå city, tillsammans skapar baksugseffekter i kringliggande stadsdelscentrum och kranskommuner. Slutligen återknyter författarna till uppsatsens titel, Storheden hot eller möjlighet för Luleås cityhandel och kommer fram till att Storhedens externhandel kan ses som en möjlighet för Luleås cityhandel. Konkurrensen från Storheden har genererat fler butiker och investeringar till Luleå stadskärna. iv

6 1. INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD OCH AVGRÄNSNINGAR DEFINITIONER TIDIGARE FORSKNING DISPOSITION UPPSATSENS TEORETISKA PERSPEKTIV CENTRUM-PERIFERI MYRDALS TEORI OM SPRIDNINGS- OCH BAKSUGSEFFEKTER BAKGRUNDSHISTORIA OM DETALJHANDELNS UTVECKLING DETALJHANDELNS UTVECKLING I VÄRLDEN KORT BAKGRUNDSHISTORIA UTVECKLINGEN AV DETALJHANDELN I SVERIGE UTVECKLINGEN AV DETALJHANDELN I LULEÅ Detaljhandelns geografiska fördelning i Luleå kommun Stadsdelscentra i Luleå Bergnäset - beskrivning igår och idag Gammelstad/Stadsöns centrum beskrivning igår och idag Karlsvik beskrivning igår och idag Mjölkudden beskrivning igår och idag Notviken beskrivning igår och idag TIDIGARE FORSKNING OM EXTERNHANDELNS EFFEKTER TIDIGARE FORSKNING OM EXTERNHANDELNS EFFEKTER I SVERIGE TIDIGARE FORSKNING OM EXTERNHANDELNS EFFEKTER I LULEÅ PLAN OCH BYGGLAGEN (PBL) SOM STYRMEDEL PLANERINGEN AV EXTERNHANDELN I LULEÅ KOMMUN Arcusområdet Industriområdet Storheden LULEÅ KOMMUNS PLANERING AV HANDEL Fastighetsbolag som satsar på handel i Luleå INTERVJUER INTERVJU JAN WENNSKOG, SVENSK HANDEL I LULEÅ, INTERVJU MED ANNA KOWAL-LINDBÄCK, LULEÅ & CO INTERVJU MED MATS EKHOLM TEORIFÖRANKRING OCH SAMMANFATTANDE ANALYS TEORIFÖRANKRING I TIDIGARE STUDIER Teoriförankring - Luleå och dess externhandelsområde Storheden SAMMANFATTANDE DISKUSSIONSANALYS Externhandelns utbyggnad i Luleå Påverkan på cityhandeln Påverkan på bostadsområden och kranskommuner Miljöpåverkan SLUTSATSER ALLMÄNNA SLUTSATSER SLUTSATSER ANGÅENDE PLANERING OCH REGLERING AV EXTERNHANDELNS UTBYGGNAD SLUTSATSER ANGÅENDE PÅVERKAN PÅ CITYHANDELN SLUTSATSER ANGÅENDE PÅVERKAN PÅ BOSTADSOMRÅDEN OCH KRANSKOMMUNER SLUTSATSER ANGÅENDE MILJÖPÅVERKAN KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING... 60

7 1. INLEDNING Sedan 1950-talet har Sveriges och övriga Västeuropas detaljhandel kraftigt omstrukturerats och koncentrerats. En del av denna strukturomvandling har inneburit att t ex dagligvarubutiker i bostadsområden och stadskärnor lagts ner och bilorienterade externa köpcentra har etablerats utanför stadskärnorna. Ämnet är intressant eftersom det finns flera exempel på hur nya köpcentra vuxit upp och förändrat handeln i olika städer i Sverige, så även i Luleå. Denna rapport beskriver Luleås externhandels utbredning och dess påverkan på samhället och miljön. Luleås externhandelsområde, Storhedens industriområde, ligger beläget cirka 1 mil utanför Luleå city och eftersom vi själva bor i stadsdelar i närheten av Storhedens industriområde har vi inte kunnat undgå att bli påverkade, när det gäller handel och miljön. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den externlokaliserade handeln i Luleå, i detta fall Storhedens industriområde, har påverkat handeln i Luleå centrum med omnejd. Är externhandeln på Storheden ett hot eller en möjlighet för Luleås cityhandel? Vidare vill vi även undersöka hur närliggande bostadsområdescentra, t ex Bergnäset, Gammelstad, Karlsvik, Mjölkudden och Notviken, har påverkats av ovan nämnda externhandel. Att söka svar på nedanstående frågeställningar är led i arbetet för att uppnå syftet enligt ovan: Vilka beslutsunderlag används och vilka hänsynstagande åtgärder gör kommunerna vid externhandelsetableringar? Vilka är vinnare/förlorare på Storhedens externhandel? Hur klarar sig de små centrumanläggningarna Bergnäset, Gammelstad, Karlsvik, Mjölkudden och Notviken? Hur klarar sig cityhandeln? Medför en externlokalisering av handeln försämrade möjligheter att bevara stadskärnan levande? Medför externhandeln en ökning av biltrafiken och vilka konsekvenser har detta i så fall för miljön? 2

8 1.2 Metod och avgränsningar Den metod vi valt bygger på litteraturstudier och intervjuer. Materialet består till stor del av tidskrifter, böcker och rapporter samt intervjuer. Litteraturen består av tidigare forskning om externhandelns utveckling i Sverige och Luleå samt granskning av olika handlingar gällande planering och beslutsprocesser vid Luleås externa handelsetablering. Uppsatsen grundar sig även på intervjuer, dels för att komplettera den bristfälliga litteraturen beträffande stadsdelarnas omvandling beträffande handel, dels för att få höra lokala intressenters tankar och åsikter rörande handeln i Luleå. Vidare är uppsatsen beskrivande eftersom målsättningen är att visa på de rådande förhållandena i de olika områdena citykärnan och bostadsområdescentrumen samt Storheden. Vi har valt att geografiskt begränsa rapporten till Storhedens industriområde och Luleås cityhandel, samt de närmast belägna bostadsområdescentrumen Bergnäset, Gammelstad, Karlsvik, Mjölkudden och Notviken. Vidare sker undersökningen under perioden Definitioner I uppsatsen används en mängd olika begrepp, som här definieras. Begreppen har sammanställts av Handelns Planinstitut (Svedström, 1999) samt Luleå Kommun (Wikström, 1996). Area Begreppet används för mätning av yta. Bostadsområdes- Den handel som sker i närheten av bostadsområdet. handel Bruttoarea, BTA Summan av samtliga våningsplans ytterarea, vilken även (bruttovåningsyta) inkluderar försäljningslokaler, kontor, lager och personalutrymme. Cityhandel Detaljhandel som sker i stadskärnan. Dagligvaror Varor som konsumeras så gott som dagligen. Hit hör t ex livsmedel inkl drycker, hygienartiklar, tidningar, tobak, blommor, 3

9 m m (Svedström, 1999, s ). Dagligvaruhandel En butik som har ett allsidigt sortiment av dagligvaror och även ett urval av dagliga specialvaror. Detaljhandel Den privata konsumtionen av dagligvaror och sällanköpsvaror (inkluderar ej stora kapitalvaruinköp, t ex bilar) (Luleå Kommun, 1996, s. 2). Externhandel Karaktäriseras av att den är trafikorienterad (stor andel bilkunder) och är etablerad utanför stadsdels- eller tätortscentra (Svedström, 1999, s ). Konkret definition: handel som inte sker i stadskärnan eller i bostadsnära centrum. I Luleå är externhandelsområdet Storheden (Luleå kommun, 1996, s. 2). Externt köpcentrum Beskrivs som en samlad anläggning i ett externt läge. Anläggningen innehar många daglig- och sällanköpsvarubutiker och i anslutning till denna finns ofta bank, post och system. Det kan vara en stor byggnad (> m 2 BTA) (Svedström, 1999, s ). Fullskalehandel Med detta menas att centrum-, bostadsområdes-, och externhandel är fullt utbyggda (Wikström, 1996, s.6). Specialvaruhandel Motsvaras av sällansköpsvaror på försäljningssidan (Bergström och Wikström, 2002, s.16). Stormarknad Minst m 2 säljyta, extern beläget, minst 300 bilplatser. Brett sortiment av sällanköpsvaror och dagligvaror. Sällanköpsvaror Varor som inte konsumeras alltför ofta, t ex kläder, hemartiklar och Fritidsvaror (Svedström, 1999s, s ). 4

10 Sällanköpsvaruhandel Den handel som inte räknas till dagligvaruhandel, vilken innefattar bl a kläder, skor (urvalshandel) och möbler, vitvaror, hushållsmaskiner, belysning (hemutrustning) samt sportartiklar, TV, datorer, guld, kameror, privat konsumtion av byggvaror (fritidsartiklar) (Luleå kommun, 1996, s. 2). Varuhus Försäljningsställe med minst kvadratmeter säljyta, enkel inredning, ett plan externt läge. Urvalshandel Kläder, skor, ur, guld m m (Svedström, 1999, s ). 1.4 Tidigare forskning Sveriges utveckling av externhandeln och dess effekter på städer, invånare och miljö har framförallt studerats av Håkan Forsberg, forskare vid Chalmers institution för stadsbyggnad. I början av 1990-talet började Håkan Forsberg studera fenomenet ur flera perspektiv, vilket har resulterat i ett flertal rapporter bl a Kampen om köpkraften externa köpcentra i sex kommuner samt även artikeln Stormarknader till gagn för konsument, trafik och miljö? i tidskriften Plan- och byggforskning (Forsberg, 1994 och Forsberg, 1992). I denna uppsats kommer Forsbergs studier beskrivas ett flertal gånger. Ellinor Baurne, Samhällsplanering AB, har fokuserat sig på att studera fenomenet kring dagligvaruhandelns förändrade lokaliseringsmönster, bl a i artikeln Detaljhandeln och utformning av den byggda miljön. Hon har t ex undersökt de sociala konsekvenserna om ett mindre centra måste läggas ner på grund av konkurrens från ett externetablerat köpcentrum. En fråga hon ställt sig är hur mycket konsumenter som inte är bilburna kommer att förlora på externhandel (Baurne, 1997). Handelns omstrukturering mot en mer trafikorienterad inriktning medför även ett ökat miljöhot i form av mer utsläpp av avgaser från bilarna, vilket har undersökts av Håkan Forsberg, Anders Hagson och Jonas Tornberg som studerar effekterna av externa köpcentran (Forsberg m fl, 1994). Fredrik Bergström, ekonomie doktor vid Handelns Utredningsinstitut (HUI) studerar framförallt strukturförändringar inom handeln och hans artikel Är externa köpcentra ett hot mot cityhandeln kommer att behandlas i denna uppsats (Bergström, 1999). 5

11 Fredrik Bergström har tillsammans med Niklas Wikström även studerat handeln i Norrbotten och i Luleå. Deras studie redovisas i Kampen om köpkraften i Norrbottens län/luleå kommun (Bergström och Wikström, 2002), vilken bl a försöker se sambandet mellan inkomsternas och befolkningsutvecklingens betydelse för konsumtionen. HUI har även på uppdrag av Luleå kommun genomfört en detaljhandelsutredning om Luleå kommun, vilken kommer att åberopas i denna uppsats. Författarna till denna utredning är Eckerdal, C och Hellström, T och Nilsson, H (2000). 1.5 Disposition Detta inledande kapitel avslutas här med en kort introduktion till de följande delarna av uppsatsen. Den andra delen av uppsatsen, d v s kapitel två fungerar som en teoretisk referensram. Vi använder oss av Gunnar Myrdals ekonomiska teori om spridnings- och baksugseffekter och de ekonomiska drivkrafterna som råder i detta samband Myrdal (1957). Kapitel tre och fyra omfattar den litteraturgenomgång som föranlett arbetet. Här redogörs för detaljhandelns utveckling och externetableringarnas uppkomst samt de problem som anses vara förknippade med dessa. Vidare behandlas tidigare forskning om externhandel, generellt i Sverige samt inom Luleås handelsområde. Vår egen undersökning som bygger på intervjuer samt studier av detaljplaner, översiktsplaner m m över handelns utveckling i Luleå, främst på Storheden, redovisas i kapitel fem och sex. I kapitel fem tas även bestämmelserna i Plan- och bygglagen upp. I kapitel sju återknyter vi till Myrdals teori och visar vad den betyder i detta sammanhang, d v s i förhållandet mellan Storhedens och Luleå citys handel. I detta kapitel förs en sammanfattande analys där vi även återknyter till syftena och de frågor vi ställde inledningsvis samt visar hur dessa har besvarats. Avslutningsvis finns en kortfattad beskrivning över de slutsatser vi kommit fram till och efter denna följer en käll- och litteraturförteckning. 6

12 2. UPPSATSENS TEORETISKA PERSPEKTIV Man kan använda sig av en rad olika teorier som är applicerbara på det studerade fenomenet externhandel, vilka kan ge olika infallsvinklar till och perspektiv på ämnet. I vår uppsats kommer vi att fokusera på relationen mellan olika områden och detta kommer att utgöra ramen för vår undersökning. Vi har valt att använda oss av Myrdals teori som beskriver spridnings- och baksugseffekterna i ett område (Myrdal, 1957). 2.1 Centrum-periferi En riktning inom ekonomisk utveckling beskrivs som att denna utveckling sker på olika sätt i olika regioner. Oftast är denna skillnad uppdelad i två komponenter, den dominanta kärnan och den underordnade periferin (figur1). Dessa två begrepp är förstås en förenkling av den komplexa verkligheten, men det är en användbar förenkling för att kunna se grunden i geografisk ekonomisk utveckling. Ekonomen John Friedman, anser att kärnan snabbt kan generera och absorbera innovationer. Periferin är beroende av utvecklingen i kärnan och kan därmed inte utvecklas om det inte sker en tillväxt i kärnan. Friedman menar att de bägge komponenterna tillsammans bildar ett spatialt system (Dicken & Lloyd, 1990, s. 240 ). Efterfrågan på varor & produkter Tillförsel av varor & produkter Investeringskapital från kärnan till periferin KÄRNA PERIFERI Brist på arbetskraft i kärnan skapar arbetskraftsinvandring från periferin Tillförsel av arbetskraft från periferin skapar brist på arbetskraft i periferin Figur 1. Förhållandet mellan kärna och periferi kan ses som en utjämningsprocess och detta kallar Myrdal för spridningseffekter. Källa: Dicken & Lloyd (1990, s. 240 ) 7

13 Det är allmänt vedertaget att vid varje given tidpunkt så tenderar kärnan att dominera periferin, men det finns teoretiker som anser att det finns skillnader i hur relationen mellan kärnan och periferin kommer att bli över tiden. Det finns teoretiker som tror att marknadskrafter över tiden kan återställa en jämvikt mellan centrum och periferi, d v s glappet mellan dessa kommer att minska med tiden (Dicken & Lloyd, 1990, s ). Detta kan beskrivas i tre steg (se figur 1): 1. Efterfrågan på varor och produkter från kärnan möjliggör perifera områden att växa i o m det kapital som betalas från kärnan för dessa varor. 2. Behovet av arbetskraft i kärnan skapar ett underskott på arbetskraft i periferin. I det långa loppet kommer detta att resultera i en löneökning i periferin, vilken leder till en förbättrad levnadsstandard. 3. Behovet av inflöden från periferin leder till att ackumulerat kapital från kärnan möjliggör nya investeringsmöjligheter i perifera områden. Sammanfattningsvis: nya produktionssystem kommer att etableras i periferin där de själva agerar utlösare till utveckling inom andra områden. På så sätt kommer även de andra sektorerna att få del av den kumulativa tillväxten. Som följd av detta är jämvikten baserad på idén att både kapital och arbetskraft tenderar att flyta fritt från områden med låg avkastning till områden med hög avkastning. Det resulterande underskottet av kapital och arbetskraft i periferin kommer att höja priserna i detta område och leda till en eventuell jämvikt mellan kärna och periferi (Dicken & Lloyd, 1990, s ). 2.2 Myrdals teori om spridnings- och baksugseffekter Författaren och teoretikern Gunnar Myrdal beskriver i sin bok Economic Theory and Underdeveloped Regions (Myrdal,1957), de stora nivåskillnaderna mellan utvecklade och underutvecklade områden. Myrdal kallar ovanstående processer mellan kärna och periferi för spridningseffekter. Han menar att kärnan och periferin är funktionellt relaterade till varandra i en dynamisk process. Myrdal hävdar dock att spridningseffekterna inte behöver leda till att ojämnlikheterna minskar. Detta på grund av att spridningseffekter kan verka väldigt geografiskt olika även i utvecklade ekonomier. Avståndet mellan kärna och periferi är också av betydelse eftersom kärnans ekonomiska inflytande minskar med ökat avstånd. Myrdal anser att det relativa geografiska avståndet är en viktigare faktor än det absoluta avståndet, 8

14 eftersom det bara är vissa regioner som får ta del av de tekniska innovationerna som t ex förbättrad kommunikation (Dicken & Lloyd, 1990, s ). Myrdals grundtanke är dock att krafternas spel på marknaden normalt arbetar för att öka snarare än minska olikheterna mellan olika områden. Den attraktion en kärna vanligen utövar sker ofta på bekostnad av andra orter och områden vilka präglas av stagnation. Myrdal kallade detta för baksugseffekter. Det är lätt att se hur en expansion inom en ort får baksugsverkningar på andra platser, speciellt rörelser för migration, kapital och handel, vilka utvecklar sig uppåt i gynnade område och nedåt i missgynnade. Om det uppstår en positiv utveckling i det ena området är deras verkningar ofta ogynnsamma på det andra. Denna motsatta effekt/baksugseffekt uppstår genom att kärnans behov av varor och tjänster från periferin inte kommer att minska utan snarare vara konstant. Trots att ekonomin förbättras i kärnan uppstår inte något mer ackumulerat kapital till investeringar i periferin. Detta leder till att det kapital som strömmar till periferin måste användas till att köpa varor från kärnan eftersom periferin inte har möjlighet att själv producera dessa. Med andra ord kommer de förtjänster som skapas i kärnan att komma tillbaka till kärnan. Vidare kommer arbetskraften att flöda från periferin med låga löner till kärnan med höga löner. Eftersom det ofta är de högutbildade som arbetsmigrerar leder detta inte till att periferin utvecklas. Nyetablering och investeringar i periferin kommer inte att ske på grund av minskade skatteintäkter och de företag som är etablerade kan få svårt att överleva i o m minskad konsumtion. Till sist kommer inte kapitalflödet att kunna verka som utjämnande faktor utan istället kommer det ackumulerade kapitalet i perifera områden att flöda tillbaka till kärnan. Investeringar kommer att ske till bl a forskning och för att försöka erhålla ökad vinstmaximering. Myrdal anser även att kärnans geografiska lokalisering är av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i området. Handelscentra är vanligen lokaliserade till orter där det finns någorlunda naturliga förutsättningar för att bygga en hamn, liksom centra för tung industri, naturtillgångar m m (Dicken & Lloyd 1990, s ). I vårt arbete definierar vi Luleå city som kärna och Storheden som det perifera området. Luleå stad har historiskt sett varit en betydande handels- och industristad. Det geografiska läget vid Luleälv har haft stor betydelse för transport av varor och produkter från hela inlandet. Denna lokalisering nära Bottenviken har under en lång tid även gynnat transport till andra delar av 9

15 landet. Luleå blev under slutet av 1800-talet en viktig utskeppningshamn för järnmalm från Malmfälten, vilket har spelat en betydande roll i Luleås utveckling till en modern svensk småstad (Eckerdal & Lund, 2000, s. 5). Parallellt med hamnens expansion etablerades ett stålverk i Karlsvik år 1915 och järnvägsverkstäder byggdes i Notviken. Luleå växte därmed som industristad och år 1943 startade NJA s stålverk i utkanten av staden. Under perioden skedde en enorm utveckling i Luleå som då kunde räknas som en av Sveriges snabbast växande städer (Internet 1). Luleå är den största staden i Norrbotten och tillika dess residensstad. Luleå är en handelsstad och har en stark tradition vad gäller handel. Luleå kan bl a ståta med att ha det första shoppingcentret i världen, Shopping, som invigdes 1955 (Internet 1).Under hela 1900-talet har handeln i Luleå varit koncentrerad till Storgatan som ligger centralt på stadshalvön. Idag är utbudet av varor vid sidan av Storgatan reducerat och ligger framförallt på tvärgatorna Köpmangatan och Smedjegatan (Eckerdal & Lund, 2000, s. 5). Externhandelsområdet Storheden var till en början ett industriområde som kom att utvecklas till ett handelsområde i o m Obs etablering på Storheden Eftersom det redan fanns en tomt avsedd för handel på Storhedens industriområde behövde inte Kooperativa Förbundet (KF) något beslut från kommunens för sin handelsetablering. Kommunstyrelsen i Luleå har efterhand ändrat på detaljplanen för området och tillåtit externhandeln att växa. (Muntlig kommunikation: Gunilla Selin, 2006) Idag finns ett flertal stora butikskedjor t ex Ica Maxi, Willys, Coop Forum, On Off, Rusta, Jula, Cervera, Lindex, Intersport, H&M, Hemtex, Duka/Inspiration, Blend, Myrorna, Jysk Bäddlager, Överskottbolaget, B-young, Mique, Pilgrim, Power m fl. 10

16 3. BAKGRUNDSHISTORIA OM DETALJHANDELNS UTVECKLING 3.1 Detaljhandelns utveckling i världen kort bakgrundshistoria Stormarknadskoncept och planerade köpcentra har sitt ursprung i USA. Utvecklingen av detta koncept hade utvecklats och prövats redan före andra världskriget, men fick inte sitt stora genombrott förrän efter krigets slut. Det var den alltmer växande bilismen som bidrog till uppkomsten av köpcentra och till att externa stormarknader etablerades utanför stadskärnorna (Svedström m fl, 1999, s. 20). Dessa samhällen som dykt upp i utkanten av de större städerna kallar amerikanen Joel Garreau för Edge Cities (EC) (Garreau, 1991). Begreppet EC har uppkommit genom orden Edge (kant) och city (stad). Garreau menar att orsaken är att dessa samhällen innehåller allt som en stad traditionellt innehåller och att de som befolkar dessa är att betrakta som en slags nybyggare i kanten av det befintliga stadssystemet; en pionjär så att säga. Garreau (1991) anser att bildandet av EC kan klassificeras som den tredje vågen av urbaniseringsförändring under det senaste halvseklet. Den första vågen bestod i att vi flyttade ut ur storstäderna och bildade förorter; sovstäder, i huvudsak efter andra världskriget. Den andra vågen var bildandet av stora shoppingcenter utanför städerna, i närheten av de nyetablerade sovstäderna. Denna fas kulminerade under och 70-talen. Och slutligen då bildandet av EC, d v s då även arbetsplatserna etableras i områden utanför städerna, i närhet till folks bostäder (Garreau, 1991, s. 4). Europa följde i USA:s kölvatten då det gällde att samlokalisera kommersiell och samhällelig service. I England uppstod s k community centres under åren och dessa new towns som byggdes utanför London kom att utgöra inspirationskälla till en del av Stockholms bostadsplanering under 1950-och 60-talet. I Storstockholms område växte det upp s k ABC-städer, Sveriges motsvarighet till community centres, där arbete, bostad och centrum fanns inom ett och samma område. Ett exempel på detta är Vällingby som invigdes ABC-tanken har dock aldrig riktigt realiserats i praktiken, bl a eftersom Storstockholm till stor del har en gemensam arbetsmarknad. Goda kommunikationer har lett till att människor har kunnat pendla dit arbetet finns. Beträffande centrumtanken så har förändrade livsmönster lett till att många människor kanske inte alltid handlar i närheten av bostaden (Söderlind, 1998, s. 56). 11

17 Sedan slutet av 1950-talet har Sverige och andra Västeuropeiska länder genomgått en omfattande strukturomvandling av detaljhandeln, vilken bl a har skapat över 45 miljoner kvadratmeter butiksyta i o m uppförande av shoppingcentra. I dessa siffror ingår endast etableringar som är över kvadratmeter stora. För Sverige gick det relativt snabbt att etablera dessa köpcenter medan det gick betydligt långsammare i t ex England. I England var det i slutet av 1980-talet fortfarande relativt ovanligt med stormarknader och de flesta människorna skötte sin dagliga handel via de små butikerna i hemkvarteret. Till skillnad från Sverige har t ex England insett de nackdelar som externetableringar medfört och på grund av detta infört restriktioner mot nyetablering av externlokaliserade köpcentrum. Från att under 1980-talet ha gått från en kraftig avreglering har nu Storbritannien förstärkt det statliga inflytandet av markanvändningen. Både lokala myndigheter och staten har, till skillnad från i Sverige, haft en betydligt starkare formell ställning att kunna påverka varuförsäljningen genom fysisk planering (Supermarket nr 8/96, s ). 3.2 Utvecklingen av detaljhandeln i Sverige Liksom i andra europeiska länder har de svenska städerna utvecklats med handeln. Staden är marknadsplatsen, vilken i sin tur är stadens drivmedel. Kulturarvet är starkt knutet till den stadsstruktur och bebyggelse som handeln givit. Städerna har vuxit fram vid vägskäl eller andra korsningar mellan olika transportleder (Svedström 1999, s. 10). För att kunna ge en kortfattad beskrivning av detaljhandelns utveckling bör den beskrivas från 1950-talet och framåt, eftersom handeln innan dess till största delen bedrevs i stadskärnorna. Det var först efter 1950 som detaljhandeln successivt började flytta ut från stadskärnorna. I och med att människornas utsikter att förflytta sig och förvara livsmedel har förändrats har även handlandet omdanats. Möjligheten att t ex kunna färdas med bil har lett till dels större inköp, dels till en chans att kunna göra inköpet på längre avstånd från hemmet (Wikström,1996, s. 4). Efterkrigstidens detaljhandel har präglats av en dramatisk strukturomvandling, vilket berodde på ett flertal faktorer, t ex ekonomisk tillväxt, utflyttning från städernas centra o s v. Under perioden har antalet invånare i de flesta stora och medelstora städer ökat kraftigt samtidigt som en utglesning av befolkningen har skett i själva stadskärnorna. I staden Skövde bodde t ex 75% av befolkningen inom 1 500m från stadskärnan år 1943, medan år 1977 var 12

18 andelen nere i 35 % (Ljungberg m fl., 1995, s.3-4). Den ekonomiska tillväxt som präglat efterkrigstiden har resulterat i en snabbt ökande försäljning av dagligvaror och sällanköpsvaror. Under perioden ökade konsumtionen per capita av dessa varor med 70%. Även antalet bilar per invånare ökade kraftigt. Fram till början av 1960-talet hade majoriteten av hushållen fortfarande inte bil. År 1977 hade t ex 75 % av hushållen i Skövde tillgång till bil. Hushållens innehav av kyl och frys förändrades också drastiskt under denna period; andelen hushåll med kyl ökade från 35 % till 90 % mellan åren 1943 till 1977 och andelen hushåll med frys från 0 % till 70 % (Ljungberg m fl., 1995, s.3-4). Från slutet av 1940-talet och framåt har man utnyttjat den ökande varuefterfrågan och urbaniseringen till stordriftsfördelar, d v s detaljhandeln har genomgått en strukturomvandling från många små butiker i städerna och på landsbygden till en allt storskaligare handel. I och med de nya bostadsområden som växer upp utanför stadskärnorna växer även nya butiker upp, och under perioden etablerar sig detaljhandeln i dessa områden. Butikerna betjänar i huvudsak de närboende. Majoriteten av dessa har ännu inte bil och därför sker familjernas handel till största del i dessa s k självbetjäningsbutiker. Under denna period stagnerar dagligvaruförsäljningen i centrum medan däremot sällanköpshandeln ökar (Ljungberg m fl, 1995, s. 3-4). På och 1960-talen lokaliserades ofta handeln i de mellanstora tätorterna runt ett torg eller i närheten av detta. Lokaliseringen i storstäderna skedde ofta kring centrumbildningar i städernas centrala delar. Centrumbildningarna dominerades av ett eller flera varuhus t ex Domus, Epa eller Tempo. Under1960-talet ökade varuhusen som mest. De hade stora framgångar med stora sortiment och låga priser. I början av 1970-talet började dock varuhusen tappa marknadsandelar främst på grund av den ökade konkurrensen från övrig handel (Erlandsson 1995, s. 126). I mitten på 1960-talet etablerades de första s k stormarknaderna. De växte upp i hela landet och det blev en naturlig del av livet att handla på stormarknad. Stormarknaderna medförde en ytterligare omlokalisering av detaljhandeln. Lokaliseringarna skedde nu på billiga tomter i utkanten av städerna som ersatte de bostadsnära lokaliseringarna. Stormarknadernas läge 13

19 karaktäriserades av goda transportmöjligheter, t ex i anslutning till stora trafikleder. Stormarknaderna kunde erbjuda samma utbud men till billigare priser än varuhusen i city (Erlandsson 1995, s. 126 ). Under 1970-talet skedde ändringar i lagstiftningen beträffande affärstidsreglering och ett stadsförnyelseprogram upprättades för att minska trafiken och förbättra miljön i städerna. Dessa grundlade marknaden för externa köpcentrum. Utvecklingen mot externlokaliserade försäljningsställen blev allt vanligare under och 1990-talen (Bergström m fl, 2000, s. 25). En slags motvikt till denna utveckling var att man under samma tid i städerna skapade s k gågator i centrumområdena. Senare började man även bygga gallerior, vilka ersatte de tidigare varuhusen, för att attrahera kunder. Under och talen fick också de s k närhetsbutikerna en påtaglig renässans (Erlandsson 1995, s. 126). Cityhandeln har tvingats till förändring och förnyelse i kampen om kunderna. Detta har lett till att begreppen mångfald, småskalighet, mötesplatser och upplevelser under 2000-talet är en del av konceptet för en framgångsrik cityhandel. Idag kan man skönja tendenser som tyder på att konkurrensen har övergått från att ha stått mellan cityhandel och externhandel till konkurrens mellan de olika externhandelsområdena. Detta gäller främst i de större städerna som har flera externhandelscentrum (Bergström m fl, 2000, s.27). Bergström (1999) tar upp fenomenet megacenter, vilka han tror kommer att ha effekt på handeln i framtiden. Ett megacenter kan beskrivas som en mix av stads- och externhandel. Det har ett brett varusortiment till konkurrenskraftiga priser men kan även erbjuda upplevelser. Internationellt sett byggs stora köpcentrum, bl a Blue Water utanför London, vilket är Europas största. Köpcentret består av över 300 butiker och restauranger allt under ett tak! (Bergström, 1999, s.16). 3.3 Utvecklingen av detaljhandeln i Luleå Luleå stad låg till en början i Gammelstad, strax nordväst om var Luleås stadskärna i dag är belägen. Handeln i detta område, först i Gammelstad och sedermera Luleå, har i flera århundraden varit en dominerande marknads- och mötesplats i den norra regionen av Sverige. Det geografiska läget och sjöfarten ligger som grund till att det har skapats goda förutsättningar för handel i Luleå (Wikström, 1996, s. 1). Från att tidigare främst ansvarat för utskeppning av malm övergick man under 1900-talet till att själv framställa järn och stål ur järnmalmen. Detta ledde till en stor befolkningsökning i Luleå. Staden har utvecklats från en industristad med järn- och stålindustri som främsta näring till att bli en tjänsteproducerande 14

20 stad med handel och utbildning. Handeln har alltid varit viktig i Luleå och idag är handeln den näst största arbetsgivaren efter kommunen. Luleå är även en centralort för ett flertal mindre städer, byar och samhällen i länet. Idag, liksom under hela 1900-talet, är handeln koncentrerad till Storgatan som ligger centralt på stadshalvön. Under och 60-talets riv- och byggboom byggdes de obligatoriska och strategiskt utplacerade varuhusen Domus och Tempo längs Storgatan. Vid denna tid utnyttjades hela gatans sträckning för butiksetableringar från Hermelinsgatan i öster till Residensgatan i väster. Hela Storgatan var öppen för bil- och busstrafik och det fanns parkeringar längs efter hela gatan (Eckerdal, 2000, s. 5-15). År 1955 invigdes Sveriges/världens första galleria: Shopping. Arkitekten Ralf Erskin låg bakom denna banbrytande byggnad som bestod av en galleria med biograf, småbutiker samt ett varuhus. Lulebor fick nu en möjlighet att shoppa året om i en behaglig inomhusmiljö. År 1975 var Shopping fortfarande en viktig attraktionskraft på Storgatan och folk från hela regionen kom till Luleå för att handla. Vid denna tidpunkt fanns det endast en enda helägd kedjebutik, de flesta butiker var fristående. Det rådde en unik situation för butiksinnehavarna på Storgatan eftersom man inte hade någon naturlig konkurrens vare sig från grannstäder, exterhandelscentra eller andra handelsstråk i staden. Vid mitten av 1970-talet var fenomenet externhandelsetableringar relativt okänt i Sveriges kommuner och Luleå var inget undantag. Vid denna tidpunkt fanns inga planer på externhandelsetableringar. Etableringen av Domushuset i mitten på Storgatan kom att ge konsekvenser för resten av butiksetableringarna längs denna gata. I och med detta skapades en koncentration av handeln mot gatans centrala delar och ju längre bort från Domus och de centrala delarna en butik låg, ju svårare blev det att locka till sig kunden. I mitten av 1980-talet omvandlades Storgatan och halva gatans sträckning blev gågata, vilken placerades mellan Smedjegatan och Kungsgatan. Det rådde tveksamheter bland köpmännen inför denna gatuomläggning på grund av att man var rädd att skrämma iväg bekväma bilburna kunder eftersom de inte längre kunde parkera i direkt anslutning till butikerna. Tvärtom mot det köpmännen befarat blev gågatan en lyckad satsning. En annan trend som växte fram var kedjeanslutna butiker, och i Luleå fanns 1985 sju stycken. Dessa var dock i minoritet i jämförelse med fristående butiker. Restaurangnäringen ökade under perioden eftersom svenskarna alltmer började uppskatta möjligheten att äta ut då och då. 15

21 Under hela 1990-talet fortsatte handeln på Storgatan den utveckling som påbörjats redan Förtätningen av butikslokaler mot de centrala delarna av Storgatan har fortsatt och antalet kedjeanslutna butiker har ökat ytterligare och 1997 fanns elva stycken (Eckerdal, 2000, s. 5-15). Under denna period fick Luleå ett externhandelsområde, Storheden, i samband med att Obs började bygga sitt varuhus år 1992 och detta invigdes året därpå. Obsetableringen kan beskrivas som en slags startpunkt för Storheden som ett externhandelsområde eftersom att trycket på tomter för handel ökade markant i o m denna etablering (Kommunstyrelsen, 1996, s. 1). Området har fortsatt att utvecklas och är i dag ett väletablerat köpcentrum med stort varuutbud. Luleå stadskärna beskrivs som levande och butikshandeln är själva motorn i stadslivet. Vid affärsgatorna i centrum finns i stort sett alla branscher och rikstäckande kedjor representerade. Det finns även ett rikt utbud av pubar och restauranger som lockar kvällstid. Citykärnan fylls sommartid med utecaféer och vintertid smyckas stadsparken med isskulpturer, lysande träd och eldar. Vintern är även högsäsong för kultur- och sportevenemang (Luleå & Co, 2003, s.1). Cityhandeln i Luleå är koncentrerad till Storgatan, främst till den del av gatan som utgör gågatan. Längs Storgatan finns den traditionella handeln men även tre stora gallerior - Shopping, Strand och Smedjan. Idag har även industriområdet längs den större trafikleden, Bodenvägen, blivit intressant för handelsetableringar. Gunnar Tåhlin, regionschef och delägare i fastighetsbolaget Galären, har valt att satsa på detta område. Företaget har köpt upp gamla nedslitna fastigheter och förädlat dem. Tåhlin beskriver att läget med närheten till Bodenvägen är grundbulten i deras satsning. Det finns inget bullerplank som skymmer sikten och här syns stora skyltar med starka varumärken. Vi såg från många andra håll i landet att lägena vid de stora infarterna var attraktiva. Och den här infarten till Luleå har bland de högsta trafikintensiteterna i Norrland, fordonsrörelser per dygn är en några år gammal siffra, berättar Tåhlin. Galärens affärsidé är att förvandla kvarteren vid Bodenvägens parallellgator till ett attraktivt handelsområde med en speciell nisch. Galärens har en idé om att skapa ett koncentrerat område, ett s k Luleå Home Center, för handel med inriktning på hem och trädgård eftersom dessa tidigare varit utspridda i olika delar i kommunen. Luleå Home Center-konceptet har en rad intressanta hyresgäster bl a VVS-varuhuset Comfort, Nordsjö Idé och Design, inredningsvaruhuset Casa Wikström, byggvaruhuset K-Rauta, restaurang Confetti m fl. 16

22 Luleå Home Center-konceptet härstammar som så mycket annat från USA och där har s k klusters skapats. Detta innebär att flera handelsföretag inom samma bransch har koncentrerats till ett begränsat geografiskt område och denna koncentration bidrar till att butikerna fungerar som draghjälp åt varandra. Kunderna upplever detta koncept som bekvämt eftersom de kan promenera runt mellan butikerna utan att behöva åka runt hela staden. Gunnar Tåhlin säger att det finns intresse bland de stora affärskedjorna att etablera sig i Luleå, trots att Ikea valde att etablera sig i Haparanda. Tåhlin hävdar att konsumenterna i Luleå kan räkna med att se nya affärskedjor inom kort eftersom Luleå Home Center inte är färdigt utan ett ständigt föränderligt koncept (Norrländska Socialdemokraten (NSD), Tommy Ström) Detaljhandelns geografiska fördelning i Luleå kommun Luleås detaljhandel koncentreras i huvudsak till stadskärnan och externhandelsområdet Storheden. Cityhandeln koncentreras till Storgatan med intilliggande tvärgator (Eckerdal m fl, 2000, s. 24). Galleriorna Shopping, Smedjan och Strand är starka handelsmagneter. Storhedens externhandelsområde är relativt utspritt och ligger nordväst om Luleå stadskärna (figur 2). Figur 2. Bild över Luleå. De markerade områdena visar koncentrationen av handeln inom Luleåområdet, d v s Luleå City och Storheden. Källa: egen bearbetning av Eckerdal (2000, s. 24). 17

23 3.3.2 Stadsdelscentra i Luleå Luleå city är omgivet av stadsdelscentrum av olika storlek. De centrum som är av intresse för denna studie är Bergnäset, Gammelstad/Stadsön, Karlsvik, Mjölkudden och Notviken, eftersom de ligger belägna relativt nära Storhedens externhandelsområde (figur 3). Vidare så bor vi själva i Karlsvik och Gammelstad och dessa områden har påverkats av externhandelsområdet och därför ville vi även undersöka om andra stadsdelar nära Storheden har påverkats. Figur 3. Stadsdelscentrumen: Mjölkudden, Gammelstad/Stadsön, Bergnäset, Karlsvik och Notviken Källa: eget upphov Stadsdelarna Bergnäset, Gammelstad/Stadsön, Karlsvik, Mjölkudden och Notviken (figur 3) är i första hand till för att tillhandahålla god service för människorna som bor i området. Dessa stadsdelar, förutom Karlsvik som är ett mindre samhälle, beskrivs som typiska bostadsnära centrum där det finns de obligatoriska livsmedelsbutikerna samt oftast även post, bibliotek, cafè, restaurang och i vissa fall även någon sko- eller klädbutik (Eckerdal m fl, 2000, s. 26). Sedan externhandelsområdet Storheden etablerades har omsättningen varit förhållandevis låg i områdena Bergnäset, Gammelstad/Stadsön, Karlsvik, Mjölkudden och Notviken. Även cityhandelns positiva utveckling påverkar handeln i dessa områden. Livsmedelshandeln har främst påverkats av den hårdnande konkurrensen från de nya lågprisbutikerna och Obsetableringen vid Storheden (Eckerdal m fl, 2000, s. 26). Tabell 1visar hur antalet dagligvarubutiker, befolkningsmängd samt medelinkomst i de olika stadsdelsområdena har förändrats under perioden Eftersom startpunkten för Storhedens externhandel ofta 18

24 förknippas med Obs etablering år 1992 visar tabellen både statistik innan och efter denna etablering. Tabell 1. Antalet dagligvarubutiker, befolkningsmängd samt medelinkomst i bostadsområdena Bergnäset, Gammelstad, Karlsvik, Mjölkudden och Notviken under perioden Antalet dagligvarubutiker Område Bergnäset Gammelstad Karlsvik Mjölkudden Notviken Befolkning Område Bergnäset Mjölkudden Notviken Karlsvik Gammelstad Medelinkomst Område Bergnäset kr kr kr kr kr Mjölkudden kr kr kr kr kr Notviken kr kr kr kr kr Karlsvik kr kr kr kr kr Gammelstad kr kr kr kr kr 1. Denna butik var under avveckling detta år. 2. Medelinkomst = Arbetsinkomst utgörs av summan av löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet, ersättning i samband med sjukdom, föräldrapenning och dagersättning vid repetitionsutbildning och civilförsvar (årsinkomst för förvävsarbetande år). Medelinkomsten ej korrigerad för inflation. Källa: eget upphov av muntlig kommunikation med Iris Strand Konsum Norrbotten, Mats Ekholm, Willys och Stefan Larsson, Stadsbyggnadskontoret under år

25 I tabell 1 kan vi se att antalet butiker har minskat i alla bostadsområden. Bergnäset, Gammelstad och Mjölkudden hade två dagligvarubutiker innan Obs etablering 1992 och idag har de endast en dagligvarubutik. Karlsvik och Notviken har idag ingen butik. Iris Strand, informationsansvarig på Kooperativa Förbundet, KF, berättar att Karlsviksbutiken lades ner redan år Denna avveckling berodde inte på att Obs skulle etableras utan p g a dåligt kundunderlag. Vidare säger Strand att i samband med att Obs skulle etableras skulle deras butik i Gammelstad läggas ned, men det skulle inte ske med Notvikens butik. Dock visade butiken i Notviken ett försämrat resultat under hösten 1992 och det bestämdes att den skulle avvecklas (källa: muntlig kommunikation med Iris Strand, KF) Bergnäset - beskrivning igår och idag Bergnäsets centrum är beläget cirka två km söder om Luleå city. Det geografiska läget är avskuret från staden genom Lule älv och p g a detta kan ibland Bergnäset karakteriseras som en tätort (se figur 3). Området domineras av villabebyggelse med undantag av Bergstadens flerbostadsområde (Internet 2). Tabell 1 visar att Bergnäset år 1988 hade en befolkning på personer och har idag minskat till personer. Vidare visar samma tabell att medelinkomsten för området har ökat från kr år 1988 till kr år Tabell 1 visar även att området hade två dagligvarubutiker år På den tiden fanns både Ica och Konsum representerade i området och så var förhållandena ända fram till 2005 då Ica gick i konkurs. I dagsläget har Bergnäset en konsumbutik (källa: muntlig kommunikation, Staffan Sandberg, Ica) Gammelstad/Stadsöns centrum beskrivning igår och idag Gammelstads centrum, Stadsön, ligger ca tio km väster om stadskärnan och avståndet till Storheden är ca tre km (se figur 3). I tabell 1 kan man se att invånareantalet i området år 1988 var och har sedan dess minskat med 359 invånare. År uppgick antalet invånare till Medelinkomsten för Gammelstad visas i tabell 1 och den har ökat från kr (1988) till kr (2004). Tabell 1 visar att Gammelstad hade två dagligvarubutiker, Konsum och Ica Lotsen, år Konsumbutiken i området lades ned år 1992 i samband med att Obs etablerades (källa: muntlig kommunikation Iris Strand, KF). I tabell 1 kan det avläsas att det idag endast finns en dagligvarubutik i Gammelstad. 20

26 Karlsvik beskrivning igår och idag Karlsvik som är en mindre stadsdel i Luleå ligger ca nio km väster om Luleå city och denna stadsdel ligger på en halvö ute i Lule älv (se figur 3). Tabell 1 visar att området år 1988 hade en konsumbutik, men den lades ner 1989 p g a dåligt kundunderlag och Karlsvik stod därmed utan butik. KF hade tre år tidigare byggt en ny butik i detta område, men Iris Strand berättar att med facit i hand så var det en vansinnig investering eftersom Karlsvik var ett sådant litet område och att den närliggande campingen inte bidrog med det kundunderlag man räknat med (källa: muntlig kommunikation, Iris Strand, KF). Tabell 1 visar även att medelinkomsten i Karlsvik har ökat från kr till kr mellan åren 1988 till 2004 samt att befolkningen totalt sett har ökat under samma period med 28 personer Mjölkudden beskrivning igår och idag Mjölkuddens stadsdelscentra ligger beläget strax nordväst om Luleå stadskärna. Avståndet från city beräknas till ca två km (se figur 3). Tabell 1 visar att Mjölkudden idag har en befolkning på invånare den har ökat med 266 personer sedan 1988 då området hade en befolkning på Mjölkudden hade två dagligvarubutiker år 1988 och dessa bestod av en Ica-butik och en konsumbutik, vilket kan avläsas ur tabell 1. Ica-butiken lades ner under år 2002, och den butik som finns kvar idag är konsumbutiken (källa: muntlig kommunikation, Staffan Sandberg, Ica). Medelinkomsten för området kan utläsas i tabell 1 och år 1988 var den kr och kr år Notviken beskrivning igår och idag Notvikens stadsdel ligger nordväst om Luleås stadskärna, mittemellan Mjölkudden och Storheden (se figur 3). Området har år 2006 en befolkning på personer vilket är en minskning med 211 personer sedan år 1988 (se tabell 1). Notviken hade en dagligvarubutik år 1988, men Iris Strand på Konsum, KF, berättar att den lades ner i slutet av 1992 p g a dålig lönsamhet (källa: muntlig kommunikation, Iris Strand, KF). I tabell 1 kan vi idag avläsa att ingen butik finns etablerad i området samt att medelinkomsten för Notviken år 1988 var kr och har sedan dess ökat till kr år