För en levande tvåspråkighet

Transkript

1 Folkhälsans rapporter 4/2012 För en levande tvåspråkighet Rapport om Folkhälsans arbete för språkbad samt om tillgången till grundläggande utbildning och dagvård på svenska på enspråkigt finska orter under åren Veronica Hertzberg

2 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 3 De viktigaste åtgärderna och resultaten av arbetet Förslag på fortsatt arbete för att främja språkbad och språköar 8 Inledning...10 Del I Översikt över undervisning på språköar och språkbad...11 Den grundläggande utbildningen på svenska i enspråkigt finska kommuner 11 Vad är språkbad? 15 Språkbadet i Kanada 16 Språkbadet i Finland 17 Språkbad i läroplanen 20 Språkbadet i nationell kontext 23 Del II Språkbadsombudets arbete med språköar och språkbad...30 Språkbad 31 Var finns det språkbad, hur ska man hitta dem? 31 Behovet av och tillgången till språkbadspedagoger 32 Språkbadet och Svenskfinland 40 Språköar svensk dagvård och skola på finsk ort 43 Vad är nätverket Vi5 som vuxit till Vi9? 44 Rapporter och sammanställningar 50 Utvecklingsbehov för den svenska verksamheten på språköarna 51 Det flerspråkiga Europa 51 Hur arbetet för språkbad och språköar kan fortsätta...54 Källor och litteratur 56 Bilagor 58 Folkhälsan 2012 Tryckmäklare: ADD Ombrytning: ADD Grafisk byrå ISBN ISSN (tryckt) ISSN (online)

3 Förord Folkhälsan har sedan 2006 haft ett språkbadsombud med uppgift att främja och stöda språkbadsutbildningen i Finland, att stärka och stöda rätten till svensk dagvård och grundläggande utbildning på svenska också i enspråkigt finska kommuner samt att upprätthålla och fördjupa kontakterna till internationella forum som bland annat arbetar med barns rätt till utbildning på minoritetsspråk. Initiativet kom från Svenska kulturfonden, som tillsammans med Svenska folkskolans vänner, Konstsamfundet och Stiftelsen Tre Smeder också beviljade ekonomiskt understöd Efter det fortsatte Kulturfonden och SFV ännu med ett understöd. Sedan starten har betydande framsteg gjorts. I första avsnittet i den här rapporten sammanfattar vi språköskolornas nuläge och går igenom begreppet språkbad och hur det förverkligas i dag. I den andra delen har vi dokumenterat vårt arbete, både det som gjorts med bidrag av ovannämnda finansiärer och det som gjorts inom ramen för det EU-finansierade projektet MELT. Det har blivit allt tydligare för oss att språkbad och svenskspråkig dagvård och skola på finskspråkiga orter bildar en helhet, där delarna stöder varandra. Det övernationella samarbetet har också stärkt oss i den uppfattningen. Intresset för språkbad är stort och har många beröringspunkter till den livliga debatten om svenskspråkiga och tvåspråkiga skolor. Det senaste exemplet på förespråkare av språkbad var president Sauli Niinistö, som vid Svenska dagens huvudfest konstaterade: Många finskspråkiga familjer har positiva erfarenheter av svenskspråkiga språkbad. När barnet redan som mycket ung har att göra med språket är det lättare att lära sig språket i ett senare skede. Språkbad förstärker också den positiva inställningen till språket. Många barn som deltagit i svenskspråkiga språkbad fortsätter i en svenskspråkig skola. Folktingets ordförande, riksdagsledamot Christina Gestrin, sade i sin tur vid samma tillfälle Då det gäller att stärka kunskaperna i svenska i de finska skolorna så är vi i Folktinget stora förespråkare av en utökad språkbadsverksamhet i de finska skolorna. Tvåspråkiga skolor i den bemärkelsen, dvs. språkbadsskolor, stöder vi varmt. Språkbadsombudets arbete har blivit mer omfattande och mångfacetterat. Under det senaste året har vi sökt en ny och starkare form för att driva frågan vidare i ett brett samförstånd med många aktörer såväl offentliga institutioner, tjänstemän och politiska beslutsfattare som medborgarorganisationer. De tidigare externa finansiärerna har sett språkbadsombudets verksamhet som ett projekt som avslutades För att utreda fortsatta verksamhetsförutsättningar och utvecklingsbehov har Folkhälsan under detta år haft kontakt med ett stort antal aktörer, vilka alla har ett intresse för språkbad och undervisning på svenska: Folktinget, Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Konstsamfundet, Sydkustens landskapsförbund, Svenska nu, Utbildningsstyrelsen, Vasa universitet, Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet. Frågan hur det arbete som gjorts inom språkbadsombudets verksamhet utvecklas vidare är i skrivande stund öppen. Vi ser att arbetet har varit viktigt och resultatrikt. Det har systematiserat spridda fakta, synliggjort brister som borde åtgärdas och visat på möjligheter som borde tas tillvara. För att trygga fortsättningen behövs en stark aktör med intresse och kompetens i dessa frågor och förmåga att driva frågan vidare både på finska och svenska bland beslutsfattare, myndigheter och medborgarorganisationer. 1

4 Folkhälsans kärnområde är hälsofrämjande där vi fokuserar på frivilligt engagemang, livsstilsfrågor samt familjer och relationer. Denna verksamhet satsar vi på att utveckla och i den kommer vi också i fortsättningen att aktivt försöka inkludera språkbadsdaghemmen och skolorna samt svenskspråkiga skolor på enspråkigt finskspråkiga orter. Det handlar bl.a. om goda kamratrelationer och mobbningsförebyggande arbete, initiativ för rörelseglädje och fysisk aktivitet, tillräcklig vila och sömn, sexuell hälsa, språkstimulerande lekar och trafikfostran. Folkhälsan upprätthåller också språkbadsgrupper vid sina daghem i Hyvinge, Kervo, Lahtis, Lundo, Träskända och Vanda. Som bäst pågår många reformer och flera initiativ med beröringspunkter till det utvecklingsarbete och den intressebevakning som gjorts för språköskolorna och språkbaden inom ramen för språkbadsombudets verksamhet. Denna rapport avslutas med våra slutsatser om utvecklingsbehov. Vi ser att det de behövs ett samordnat arbete för att följa upp och stöda initiativ som gäller språkbad och språköskolor. I detta ingår även arbete med beslutsfattare och myndigheter på nationell och kommunal nivå för att skapa goda förutsättningar att starta och bedriva språkbad samt dagvård och skola på svenska på finskspråkiga orter. Det är också viktigt att både existerande och nya enheter får material, fortbildning och möjlighet att träffa kolleger. Tillgången till pedagoger som kan språkbad och språkstimulans samt forskning inom området är avgörande för goda verksamhetsförutsättningar. Samordningen sker inte av sig själv, den kräver personresurser och organisatoriska ramar som stöder arbetet. Vi vill rikta ett stort tack till alla instanser som ekonomiskt och med sin sakkunskap stött arbetet. Framför allt ett varmt tack till pol.mag. Veronica Hertzberg, som utvecklat ett unikt kunnande och kontaktnätverk både inom Finland och internationellt och som målmedvetet och engagerat skött uppgiften som språkbadsombud. Helsingfors, december 2012 Folkhälsans förbund rf Viveca Hagmark förbundsdirektör Samuel Reuter verksamhetsledare 2

5 Sammanfattning Det arbete som i dag görs inom Folkhälsan för att stöda och utveckla pedagogers arbete med att stimulera barns språkutveckling i en flerspråkig miljö har vuxit fram via olika verksamheter. Folkhälsans habiliteringsavdelning för barn hade under 1990-talet och 2000-talet en rad projekt där talterapeuter och andra sakkunniga utvecklade material för pedagoger så att de bättre skulle kunna stöda och stimulera barns språkutveckling. Arbetet skedde i huvudstadsregionen och frågan om hur arbetet kunde göras i en mångspråkig miljö kom naturligt med. Det skedde till stor del inom projekten Sprint ( ) och Språknät ( ), som finansierades av Penningautomatföreningen RAY. Folkhälsan producerade också svenskspråkig dagvård i enspråkigt finska kommuner, till exempel i Hyvinge. År 1998 tog Hyvinge skolförening kontakt då föreningen sökte nya lösningar för den svenska skolan och dagvården i Hyvinge. Som ett resultat av ett samarbete mellan Folkhälsan, Svenska Kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Föreningen Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner och Hyvinge stad kunde Svenska gården i Hyvinge med daghem och skola invigas hösten Våren 2006 kom de finlandssvenska fonderna Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Tre Smeder och Föreningen Konstsamfundet överens om att finansiera ett språkbadsombud som placerades på Folkhälsan. Språkbadsombudets uppgiftsbeskrivning inkluderar att främja och stödja språkbadsundervisningen i Finland att stärka och stöda rätten till svensk dagvård och grundläggande utbildning på svenska också i enspråkigt finska kommuner att upprätthålla och fördjupa kontakterna till internationella forum som arbetar med barns rätt till utbildning på minoritetsspråk. En aktiv strävan har varit att RAY-projektet Språknät och språkbadsombudets arbete ska stöda varandra. Språknät har arbetat med handledning av pedagoger och materialutveckling medan språkbadsombudet arbetat med fortbildning, påverkan och facilitering. Verksamheterna har stött varandra och också haft gemensamma satsningar. Tydligast har det varit i arbetet med att stöda svenska daghem och skolor i enspråkigt finska kommuner i huvudstadsregionens närområde och i Lahtis, Kouvola, Tavastehus, Jyväskylä och Varkaus. Den här rapporten avgränsar sig ändå till den del av arbetet som sköts av språkbadsombudet Veronica Hertzberg. Syftet med rapporten är att ge en bild av det arbete som språkbadsombudet gjort under perioden och lyfta fram utmaningar som finns framöver. Rapporten innehåller också sammanställningar av antalet barn som är registrerade som svenskspråkiga men bor i enspråkigt finska kommuner, antalet barn som deltar i språkbad och antalet pedagoger som jobbar inom språkbad. Dessutom ingår en kort översikt över språkbad som begrepp och utvecklingen internationellt och nationellt samt en översikt över den viktigaste lagstiftningen som formar verksamhetsförutsättningarna. Arbetet med att främja språkbad och att stärka och stödja rätten till grundläggande utbildning på svenska går in i varandra. Den distinktion vi i Finland gör mellan svenskt språkbad och grundläggande utbildning på svenska hänger intimt ihop med vår lagstiftning i andra länder med en annorlunda lagstiftning saknas ofta en sådan distinktion mellan språkbad på minoritetsspråket och undervisning på minoritetsspråket. Det finns också många exempel på att man genom 3

6 att se språkbad på svenska och undervisning på svenska som olika sidor av samma mynt framgångsrikt har kunnat främja möjligheterna att erhålla grundläggande utbildning på svenska på orter som är enspråkigt finska, t.ex. på orter där barn i språkbadsdaghem fortsätter i svensk skola. De viktigaste åtgärderna och resultaten av arbetet När språkbadsombudet startade fanns det inte samlad information om språkbad, inte heller om svensk dagvård och svensk skola på enspråkigt finska orter. Än mindre fanns det samlad information om hur man jobbade på olika orter. Under åren har det fortgående arbetet med att samla in, sammanställa och föra vidare information upptagit en betydande del av tiden samtidigt har det varit en förutsättning för nedan beskrivna åtgärder och resultat. Många av dem har varit resultat av samarbete, men ofta har en förutsättning varit att det har funnits en anställd som har kunnat initiera och driva processerna vidare det som ofta brukar kallas nätverksarbete. Utbildning av språkbadspedagoger En sammanställning gjordes över antalet pedagoger som utbildas på svenska och antalet tjänster inom språkbadsundervisningen. Av den framgår att språkbadsenheterna inte beaktas då behovet av behöriga pedagoger kalkyleras. Sammanställningen har presenterats för Svenska Finlands Folkting, Sydkustens landskapsförbund och pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Vasa universitet utbildade i samarbete med Uleåborgs universitets pedagogiska enhet i Kajana språkbadspedagoger i tio års tid. Samarbetet har avslutats och nu har Vasa universitet i samarbete med Åbo Akademi byggt upp ett nytt samarbete, som ännu väntar på finansiering. I diskussioner med Helsingfors universitets och Åbo Akademis gemensamma barnträdgårdslärarutbildning har också behovet av språkbadspedagoger lyfts fram. Språkbadspedagogernas behörighet Språkbadsombudet kartlade andelen behöriga språkbadslärare på kommunal nivå Av kartläggningen framgick att andelen behöriga är lägre i södra Finland, eftersom man där oftare kräver fullständiga kunskaper i finska av dem som jobbar inom språkbad. Kommunerna är inte tvungna att göra det, utan de kan använda sig av en förordning som stipulerar språkkunskaper i undervisningsspråket. Då saken påtalats har man i Esbo använt sig av förordningen, medan man i Helsingfors inte gått in för den. Förordningen har skrivits in i Jyväskylä universitets rapport om språkbad och undervisning på främmande språk. Den är också aktuell i språköskolorna, främst för lärare som undervisar på finska. 4

7 Fortbildning för språkbadspedagoger Språkbadslärardagarna började som årligen återkommande dagar i Levón-institutets och Vasa universitets regi och fortsatte sedan som ett samarbete med Folkhälsan. De senaste åren har Folkhälsan varit huvudarrangör. Deltagarantalet har ökat, våren 2012 deltog ungefär 100 pedagoger. Profilen har också ändrats, t.ex. har dagarna öppnats av ministrar eller riksdagsmän för att på så sätt öka publiciteten kring språkbad och göra beslutsfattare medvetna om språkbadets möjligheter och utmaningar. Workshopparna har fått en mer konkret inriktning på pedagogernas praktiska arbete och utbyte av erfarenheter mellan pedagogerna. Inom TOKI-projektet (Utbildningsstyrelsens projekt för att öka intresset för det andra inhemska språket i alla skolformer och på alla skolnivåer, , inom vilket språkbadsombudet fungerade som koordinator för språkbadsskolorna) ordnades flera gånger per år fortbildningsdagar både nationellt och regionalt i huvudstadsregionen. Språkbadsombudet deltog i planerandet och genomförandet av både de regionala och de nationella fortbildningsdagarna. Folkhälsan har deltagit som arrangör under de nästan årligen återkommande fortbildningsdagarna Introduktion till språkbad i samarbete med Vasa universitet och Levóninstitutet. Språkbadsombudet har arrangerat temafortbildningar, t.ex. för dagvårdspedagoger, och diskussioner om utveckling av verksamhetsplaner med förskolelärare. Utbildning i programmet Stegvis och sagolådsbygge har också arrangerats särskilt för språkbadspedagoger. Under åren har språkbadsombudet ordnat tre fortbildningshelheter till den rikssvenska lärarmässan Skolforum. Fortbildningsdag i Tallinn för ca 40 dagvårdspedagoger, med besök på språkbadsdaghem och presentation av Estlands språkbadsprogram vid Undervisningsministeriet. Folkhälsan har arbetat med MELT-projektet, Multilingual Early Language Transmission, som är ett EU-finansierat projekt som jobbar för att ta fram språkstimulerande verksamhet på daghem för under 4-åringar. Forum för pedagogerna att utbyta erfarenheter Språkbadsombudet återupplivade Helsingfors språkbadslärarnätverk, nätverket träffas sporadiskt och har en egen e-postlista. Språkbadsombudet är medarrangör för Helsingfors dagvårdspedagogers nätverksträffar. De träffas minst två gånger per år. Språkbadspedagogerna är inkluderade i Folkhälsans lärarnätverk och dagvårdsnätverk. Språkbadsombudet har upprättat och upprätthåller e-postlistor till alla språkbadspedagoger och rektorer och föreståndare för språkbadsenheter. Språkbadsombudet har öppnat och administrerar en Facebooksida för språkbad med 206 medlemmar (november 2012). 5

8 Läroplan för språkbad En sammanställning över vad som skrivits om språkbadsundervisning i skolornas läroplaner har gjorts. Texterna varierar mycket och formuleringarna är sådana att det ofta är svårt för föräldrarna att få en uppfattning om hur mycket av undervisningen som kommer att hållas på svenska. Det gör det svårt att säkra kontinuitet och svårt för lärarna att motivera att man håller en hög standard. Språkbadsombudet har verkat för att Utbildningsstyrelsen i de nya nationella grunderna för läroplan för grundläggande utbildning ska skriva ett separat kapitel för läroplan för språkbadsundervisningen. Lokala åtgärder och planer för att främja språkbad Samarbetet med kommunerna har varit mest intensivt i Helsingfors och Esbo och handlat om att stöda koordinatorer, bygga upp nätverk och starta styrgrupper inom kommunen. Språkbadsombudet har också lyft fram lösningar som skapar kontinuitet mellan språkbadsdaghem och språkbadsundervisning, arbetat för ett läroplansarbete som stärker språkbadets roll, varit med om att ordna svenskspråkiga kultursatsningar (t.ex. Svenska dagen för språkbadselever), tillsammans med andra arbetat för att förslag på nedskärningar i språkbadsutbudet inte verkställts och arbetat för att vända förslagen till positiva möjligheter. I andra kommuner såsom Hangö, Raseborg och Vanda har arbetet varit mindre intensivt och främst gällt information och råd till föräldrar, politiker och tjänstemän. Kontakter till det finlandssvenska medborgarsamhället Folkhälsan har från hösten 2008 aktivt gått in för att språkbadsenheter, både inom dagvård och inom den grundläggande utbildningen, inkluderas i de projekt som Folkhälsan riktar till daghem och skolor. Folkhälsan ordnar riktade nätverksträffar för lärare och pedagoger inom dagvården. Till träffarna inbjuds också språkbadspedagoger på lika villkor som pedagoger från svenska enheter. Folkhälsans förbunds adressregister upptar alla språkbadsdaghem och skolor med språkbad, vilket innebär att den information som från Folkhälsans förbund riktas till svenskspråkiga daghem och skolor också når språkbadsenheter. Sydkustens landskapsförbund har fr.o.m. våren 2008 infört alla språkbadsdaghem och språkbadsskolor på webbplatsen Sydkustens projekt Nattpäron och Ordboet riktar sig också till språkbadsverksamheten. Stafettkarnevalen öppnades våren 2007 för alla språkbadselever. Första året deltog färre än fem språkbadsskolor, men efter det har deltagandet ökat. Inför läsåret uppmanade Helsingfors utbildningsverk skolorna att skriva in dagarna i sina verksamhetsplaner. I maj 2012 deltog åtta språkbadsklasser i Stafettkarnevalen. Kulturkarnevalen har sedan 2006 bjudit in språkbadselever i åk 7 9 till karnevalen. Finlands svenska skolungdomsförbund sänder ut information till alla åk 7 9 med språkbad, medan det inte har funnits resurser att besöka de skolor som har språkbad. Varje år har ändå några språkbadselever deltagit i kulturkarnevalen. De svenska tidningshusen bjuder också in språkbadslärarna till sina träffar för lärare och sänder samma information till skolor med språkbad som till svenska skolor. Pressföreningens projekt Tidningen i skolan vänder sig också till språkbadsskolorna. 6

9 På Svenska Teatern ordnades läsåret publikarbete för språkbadselever. Ungefär 50 elever från åk 7 9 i tre skolor deltog. Eleverna arbetade med publikarbetet under skoltid och i de ämnen som de undervisades i på svenska. Svensk drama- och sagostund ordnades på språkbadsdaghem tillsammans med skådespelare Dan Söderholm, som besökte mer än tio grupper med Folkhälsan som medarrangör. Tillsammans med Segelfartygsstiftelsens STAF har det under de senaste fyra somrarna ordnats språkbadsseglatser för närmare 150 ungdomar. Läromedel Språkbadsombudet har gjort en kartläggning över språkbadselevernas läs- och skrivinlärning i åk 1. Då kartlades också vilka läromedel som används. Läromedlen upplevdes som svåra, vilket ledde till att Folkhälsan gjorde tilläggsmaterial som stöder texterna. Materialet lånas ut av Folkhälsan. I samarbete med Vasa universitet har språkbadsombudet och pedagoger byggt upp läromedel på webben, temahelheter för specialläraren, åk 2 3, åk 5 6 och åk 7 9 samt producerat en dvd Introduktion av språkbad, tre olika versioner på tre olika språk tillsammans med Vasa universitet Arbete med daghem och skolor på språköarna Nätverket Vi9 för svenska daghem och skolor på finska orter är en plattform där personer involverade i svensk utbildning på finska orter kan engagera sig, mötas och forma sin närmiljö, sitt svenska rum. Nätverket började som Vi5, men har stegvis utökats till nio orter (Nurmijärvi, Lahtis, Tavastehus, Hyvinge, Kouvola, Jyväskylä, Varkaus, Kervo och Tusby). Tyngdpunkten är lagd på arbetet för en sammanhållen skolstig från 0 15 år och specialundervisning. Inom nätverket har samarbetet mellan dagvård och skola intensifierats, medlemmarna har fått idéer för hur elevernas svenskspråkiga skolgång efter åk 6 kan fortsätta. Språkbadsombudet har ordnat flera fortbildningar och kartlagt dagvårdsbarnens kunskaper i svenska med två olika test, Gramba och Ordracet, under två år och jämfört resultaten med språkbadsbarn och barn som går i svensk dagvård på tvåspråkig ort. Det statsfinansierade projektet Kunnig arbetar för att utveckla ett virtuellt lärarrum för nätverkets pedagoger. Det har också medfört att lärarna i åtta av skolorna haft tillgång till en specialpedagogisk handledare (50 %). Projektet Kunnig pågår från september 2011 till december Ny ansökningsomgång i december En rapport för Utbildningsstyrelsen om hur den grundläggande utbildningen på svenska på finska orter ser ut i dag samt förslag på hur kommunerna kunde stärka de svenska skolorna på finska orter Språkbadsombudet är medlem i referensgruppen för Rådet för pedagogisk utveckling och forskning vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Avsikten är att koordinera skolutveckling, lärarfortbildning och pedagogisk forskning till en funktionell helhet i samverkan med olika samhälleliga aktörer. Språkbadsombudet har initierat en diskussion om hur de svenska skolorna på finska orter får sina intressen synliggjorda i olika sammanhang. Vem för deras talan t.ex. då de svenska bildningsdirektörerna från tvåspråkiga orter möts? Arbetet startar i och med att Utbildningsstyrelsen bjuder in alla språköskolor till en gemensam diskussion i slutet av november

10 MELT MELT, Multilingual Early Language Transmission, var ett EU-finansierat projekt ( ) som jobbar för att ta fram språkstimulerande verksamhet på daghem bland barn under fyra år. Sju organisationer som arbetar för svenskan, walesiskan, bretonskan och frisiskan deltog i projektet. Projektet producerade material riktade till pedagoger och föräldrar, förde en dialog om två- och flerspråkighet med beslutsfattare och tjänstemän, publicerade en översikt över forskning kring två- och flerspråkig småbarnsfostran samt arrangerade en sammanfattande slutkonferens i Bryssel i oktober 2011 Folkhälsans andel var bl.a. att skriva en guide för föräldrar om flerspråkighet och att utarbeta en handledning för dagvårdspersonal Flerspråkighet i barns vardag Handledning för pedagoger som arbetar med småbarn. Föräldraguiden Flerspråkighet i vardagen innehåller information om barns språkutveckling upp till fyra års ålder. Den ger också konkreta idéer för hur föräldrarna kan stöda sina barns språkutveckling. Under våren 2012 har nya dagvårdsenheter instruerats i att arbeta utgående från MELT-materialet, som finns på Folkhälsans webbplats på adressen Språkbad i offentliga dokument Språkbadsundervisningen finns presenterad i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen från 2004, i planen för småbarnsfostran och i planen för förskolan. Nu utgår Utbildningsstyrelsen från att det finns ett eget kapitel i läroplansgrunderna Ett aktivt arbete med information och skrivningar i samband med regeringsprogrammet för Katainens regering 2011, arbetet med Nationalspråksstrategin samt Undervisningsoch kulturministeriets betänkande Funktionell svenska utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket. Förslag på fortsatt arbete för att främja språkbad och språköar Ur ett svenskspråkigt perspektiv är språkbad inte ett marginalfenomen i de kommuner där det finns. I elva tvåspråkiga kommuner där det finns svenskt språkbad utgjorde språkbadseleverna 19 procent av alla dem som inledde sin grundläggande utbildning på svenska. I de här kommunerna fanns svenskregistrerade barn som uppnådde skolpliktsåldern, men barn började sin skolgång i svensk skola eller svenskt språkbad, vilket innebär att hela 28 procent har ett annat modersmål än svenska. Det betyder att 39 procent fler barn börjar i svensk skola eller svenskt språkbad än vad som skulle vara fallet om endast de svenskregistrerade barnen började i svensk skola. Det stora intresset för att sätta sina barn i svensk skola, svenskt språkbad och diskussionen om tvåspråkiga skolor visar också på en potential. I Kanada har ett långsiktigt arbete för språkbad lett till att 20 procent av barnen i något skede deltagit i språkbad. En vision kunde vara att andelen barn som tagit del av språkbad i tvåspråkiga kommuner skulle motsvara andelen i Kanada. En satsning på språkbad motiveras också av de erfarenheter som finns från Europa vad gäller tvåspråkiga skolor i tvåspråkiga skolor tenderar majoritetsbefolkningens språk att dominera över minoritetens språk. Det finns i dag kunskap och modeller som skapar förutsättningar för ett fortsatt arbete. Det är inte ett arbete som en person eller en organisation ensam kan förverkliga men om många 8

11 aktörer arbetar tillsammans kan såväl svenskt språkbad på tvåspråkiga orter som tillgången på svensk dagvård och skola på enspråkigt finska orter utvecklas. Nedan presenteras idéer för fortsatt arbete, som Folkhälsans Förbund presenterade för samarbetspartner och finansiärer våren Följa upp, stöda och koordinera i frågor som berör språkbad och språköskolor: statsrådets kommitté för de två nationalspråken, Ahtisaarirapporten regeringsprogrammet Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp som har till uppgift att dryfta utvecklingen av svenskundervisningen och svenskinlärningen inom den grundläggande utbildningen och på andra utbildningsstadier förnyelse av timfördelningen och tidigareläggning av språkundervisningen. Stöd till existerande och nya daghem och skolor på språköar samt språkbadsdaghem och språkbadsskolor: material, fortbildning och möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter (språkbadslärardagar, lokala nätverksträffar, kompletteringsmaterial till existerande läromedel m.m.) stödande nätverk och faciliterande insatser såsom Vi9 och virtuella lärarrum göra språkbadselever och språkbadspedagoger delaktiga i finlandssvenska sammanhang (Folkhälsans lärar- och dagisnätverk, Stafettkarnevalen, Kulturkarnevalen, sommarläger, Kultur på dagis, Kultur i skolan, projekt såsom MELT, Ordboet m.m.) information till allmänheten/föräldrar som är intresserade (vem, vilka kanaler och medier, samprojekt med finska aktörer, föräldraföreningar och kommuner). Arbete med myndigheter och politiker på kommunal nivå för att skapa goda förutsättningar att starta och bedriva språkbad samt svensk dagvård och skola på finska orter: t.ex. en insats i stil med Folktingets kampanj Rätt till svensk skola. Utveckla innehållet genom att bidra till spridningen av kunskap och erfarenheter från forskning internationella nätverk utvecklingsprojekt lärarutbildningen. Verka för tillgången till pedagoger som kan språkbad och språkstimulans: bidra till att Vasa universitet och Åbo Akademi startar en gemensam utbildning av språkbadslärare och kring flerspråkighet följa upp förverkligandet av förslagen i Jyväskylä universitets utredning Selvitys kotimaisten kielten kielikylpyopetuksen ja vieraskielisen opetuksen tilanteesta Suomessa (En utredning av språkbad i de inhemska språken och undervisning på främmande språk i Finland) (2011) samarbeta med Helsingfors universitets nya barnträdgårdslärarutbildning, som har språkstimulans och flerspråkighet som ett centralt område. 9

12 Inledning Våren 2006 kom de finlandssvenska fonderna Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Tre Smeder och Föreningen Konstsamfundet överens om att finansiera ett språkbadsombud som placerades på Folkhälsan. Språkbadsombudets uppgiftsbeskrivning inkluderar: att främja och stödja språkbadsundervisningen i Finland att stärka och stöda rätten till svensk dagvård och grundläggande utbildning på svenska också i enspråkigt finska kommuner att upprätthålla och fördjupa kontakterna till internationella forum som arbetar med barns rätt till utbildning på minoritetsspråk. I den här rapporten presenterar vi fakta som har sammanställts under åren, beskriver åtgärder och ger exempel på metoder för arbete med att främja språkbad och språköarnas ställning. Rapporten ringar också in frågor som kräver fortsatt arbete. Rapportens första del går igenom det ramverk som styr den grundläggande utbildningen och språkbadsundervisningen, vad språkbad är, vilken omfattning det har och hur språkbadet tas upp i olika nationella styrdokument. Rapportens andra del beskriver mer konkret det arbete som gjorts för språkbad, svensk dagvård och skola på finska orter samt kontakter inom EU. Det tredje och avslutande avsnittet lyfter fram frågor som borde fortsätta i olika aktörers regi. Lagstiftningen garanterar individens rätt till grundläggande utbildning på eget språk, antingen finska, svenska eller samiska. En kommun är skyldig att ordna grundläggande utbildning på både svenska och finska ifall det i kommunen finns invånare inom bägge språkgrupperna. I lagen om grundläggande utbildning används begreppet sitt språk om elevens språk, inte modersmål eller registrerat språk (GrUL). I dag finns det 150 enspråkigt finska kommuner med svenskregistrerade barn i åldern 6 15 år (år 2010 sammanlagt barn). Alla dessa kommuner har i princip skyldighet att erbjuda grundläggande utbildning på svenska. I 14 av kommunerna finns en svensk skola och i två finns möjlighet till grundläggande utbildning på svenska i viss utsträckning (se bilaga 3). Dessa 16 skolor tar också emot elever från sina kranskommuner. I flera av kommunerna ordnas ändå grundläggande utbildning på svenska enbart för eleverna i åk 1 6, medan de äldre eleverna antingen fortsätter i en annan kommun eller i finsk skola. Det finns alltså ett stort antal kommuner som inte säkerställer invånarens lagstadgade rätt till grundläggande utbildning på svenska och det finns också ett stort antal barn som inte har möjlighet att gå i svensk skola. Språkbadsombudets arbetsinsats har fr.o.m. år 2006 varit att främja de minsta skolornas och daghemmens verksamhetsförutsättningar och hjälpa till med att skapa verksamhetsförutsättningar för nya enheter. I Finland började språkbadsundervisningen i Vasa i mitten av 1980-talet. Språkbadsundervisningen, som riktade sig till barn i åldern (3)4 15 år, spreds relativt snabbt till elva tvåspråkiga kommuner. I början av 2000-talet nämndes språkbadsundervisningen för första gången i nationella styrdokument. I dag finns det en vilja och en uttalad beredskap att se över möjligheterna att stärka tillgången till undervisning på svenska. Vikten av att stärka språkbadsundervisningen har konstaterats i flera nationella dokument. Inom Nationalspråkskommittén är stärkande av språkbadsundervisningen en del av arbetsbeskrivningen. I maj 2012 publicerade Undervisnings- och kulturministeriet en rapport om hur man kunde stärka svenskundervisningen. I rapporten konstateras också att språkbadsundervisningen borde stärkas. 10

13 Del I Översikt över undervisning på språköar och språkbad Den grundläggande utbildningen på svenska i enspråkigt finska kommuner Lagstiftningen kring den grundläggande utbildningen och förskoleundervisning är strikt och tydlig. Skolsystemet i Finland är delat på språklig grund, och ordnandet av utbildningen är inte beroende av kommunens språkliga status, eftersom en elev har rätt att få grundläggande utbildning på sitt språk, vilket bl.a. innebär att förskoleundervisningen och hela den grundläggande utbildningen åk 1 9 ska ordnas antingen i svensk- eller finskspråkig skola. En kommun som har såväl finsk- som svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning separat för vardera språkgruppen. I lagen om grundläggande utbildning används begreppet elevens språk, inte modersmål eller registrerat språk. Alla tvåspråkiga och enspråkigt svenska kommuner (förutom på Åland) ordnar grundläggande utbildning både på svenska och på finska. På några finska orter har det sedan 1800-talet funnits svenska skolor. I dag finns det alltjämt svensk dagvård och skola (åk 1 9 och gymnasium) i Björneborg, Kotka, Tammerfors och Uleåborg, de s.k. språköarna. Skolorna och daghemmen upprätthålls alla privat och de har upp till 300 barn och ungdomar. Svenska skolan i Varkaus grundades Då den startade hade den 18 elever och under 2000-talet har den haft ca 20 elever i åk 0 6. Efter årskurs 6 fortsätter eleverna i den finska närskolan, som erbjuder extra undervisning i svenska. Elevernas språkliga kompetens i en del av de svenska skolorna på finska orter gör att skolorna snarast kan betraktas som språkbadsskolor eller språkskolor snarare än svenskspråkiga skolor menar Oker-Blom, Geber och Backman (2001, 28). I Finland bor de flesta svenskregistrerade invånarna i Södra Finlands och Västra Finlands län, men ändå finns det i nästan alla kommuner både svensk- och finskregistrerade invånare. I slutet av år 2011 fanns det svenskregistrerade invånare i 319 av sammanlagt 336 kommuner (www. statistikcentralen.fi). I 170 enspråkigt finska kommuner fanns det svenskregistrerade i åldern 0 15 år (2010). I 150 av dessa kommuner fanns det svenskregistrerade barn i åldern 6 15 år (2010). Förutom de svenskregistrerade barnen har också barn med annat modersmål rätt till utbildning på svenska, ifall de kan tillgodogöra sig undervisningen (GrUL 10 ). De läropliktiga barnen i de 150 kommunerna borde alla ges möjlighet till grundläggande utbildning på svenska. Enligt lag ska undervisningen för bägge språkgrupperna ordnas separat för vardera språkgruppen, vilket betyder att skolorna är enspråkiga. Skolorna kan ändå ha tvåspråkiga undervisningsprogram, såsom språkbadsundervisning och undervisning på främmande språk. I Finland har det ordnats språkbadsundervisning på svenska sedan Språkbadsundervisning innebär att språket inte bara är ett objekt för undervisningen utan också ett redskap vid inlärningen av innehållet i olika läroämnen (Utbildningsstyrelsen 2004, 270). För det mesta är det fråga om språkbad i svenska för finskspråkiga elever, men även det motsatta förekommer. 11

14 I Finland ordnas också språkbadsundervisning på samiska. Ämnesbaserad språkundervisning (CLIL, Content language integreated learning), där både elevernas förstaspråk och målspråket (till procent) används som undervisningsspråk, anordnas också i ett flertal kommuner. Det är oftast fråga om finskspråkiga skolor med engelska som målspråk (Slotte-Lüttge 2010, 5). Under de senaste åren har flera enspråkigt finska kommuner startat grundläggande utbildning på svenska. I november 2006 sände Folktinget ett brev om rätten till grundläggande utbildning på elevens språk till alla enspråkigt finska kommuner. I brevet lyfte Folktinget fram vad lagen säger om rätten till grundläggande utbildning på sitt språk. Brevet kan ha haft en positiv effekt, då nya kommuner startat grundläggande utbildning på svenska. Hur, var och för hur många undervisningen arrangerats varierar från ort till ort. Våren 2012 fanns det i sexton av de enspråkigt finska kommunerna antingen en svensk skola eller möjlighet till grundläggande utbildning på svenska i en finskspråkig skola. Skolorna tar också emot elever från sina kranskommuner. I många av dessa enspråkigt finska kommuner erbjuds utbildning på svenska enbart upp till åk 6. Det finns också kommuner som ger heltäckande utbildning på svenska enbart för nybörjareleverna, de äldre eleverna från åk 4 uppåt får största delen av undervisningen på finska. Dessutom finns det ett stort antal kommuner som inte alls uppfyller stadgandena om invånarens rätt till grundläggande utbildning på svenska. I Lahtis startade grundläggande utbildningen på svenska hösten 2004 med en förskoleklass med fyra elever. Under de följande åren byggdes den svenska utbildningen ut så att den årligen ökades med en ny förskolegrupp. Samtidigt utvecklades också den svenska privata dagvården. Hösten 2010 hade svenska skolan i Lahtis närmare 30 elever från förskola till åk 6. Dessutom fanns cirka 40 barn i dagvården. Hösten 2011 började de första eleverna i åk 7. Undervisningen av de svenskspråkiga eleverna sker både på svenska och på finska i en finskspråkig skola. Även en kommun med ett litet antal svenskregistrerade barn (i Lahtis fanns år barn i åldern 0 15 år som hade uppgett svenska som modersmål i befolkningsregistret) kan bygga upp en fungerande svensk skola, men för det behövs en målmedveten och långsiktig insats. I Lahtis har en del av strategin varit möjligheten för finskspråkiga barn att börja i svensk dagvård för att sedan fortsätta i den grundläggande utbildningen på svenska. Hösten 2011 slog två nya svenska skolor på finska orter upp sina dörrar, Svenskbacka skola i Kervo och Svenska skolan i S:t Karins. I den kartläggning som språkbadsombudet skrivit för Utbildningsstyrelsen 2012 presenteras följande nio olika varianter på hur utbildningen på svenska arrangerats i enspråkigt finska kommuner: 1. Grundläggande utbildning på svenska åk 1 9, inklusive svensk förskola och dagvård samt svenskt gymnasium i samma kommun 2. Grundläggande utbildning på svenska åk 1 6 i närskola och åk 7 9 i svensk skola på annan ort. I kommunen finns också svensk förskola och dagvård 3. Grundläggande utbildning på svenska åk 1 6 i svensk skola och tvåspråkig utbildning eller s.k. finskt språkbad åk 7 9 i finsk skola, inklusive svensk förskola och dagvård i kommunen 4. Grundläggande utbildning på svenska åk 1 6 i svensk skola och åk 7 9 i finsk skola, med möjlighet till fördjupad svenskundervisning, (A1-svenska), inklusive svensk förskola. 5. Grundläggande utbildning på svenska åk 1 6 i finsk skola. Eleverna i åk 7 9 får sin utbildning både på finska och på svenska, med egen svensk klass (egen budgetpost). 6. Grundläggande utbildning på svenska i nybörjarundervisningen (åk 0 2) i finsk skola och successivt mera undervisning på finska från åk 3 i finsk skola. 12

15 7. Kommunen erbjuder grundläggande utbildning på svenska på en ort som ligger så långt borta från hemkommunen att eleven skulle bli tvungen att bo inkvarterad hos en annan familj under veckan. 8. Modersmålsundervisning för svenskspråkiga barn i finska skolor som har likställts med hemspråksundervisning för invandrarbarn. 9. Ingen undervisning vare sig i eller på svenska. Det förekommer också att kommunen, kanske med hänvisning till 18 mom. 1 i lagen om grundläggande utbildning, föreslår att eleven anses ha kunskaper och färdigheter som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs (B1-språk) och därför kan befrias från undervisningen i svenska. Skolans officiella undervisningsspråk Svenska Finska 1 Svensk dagvård och skola samt gymnasium 2 Svensk dagvård och skola åk 1 6 åk 7 9 på annan ort 5 Finsk skola med svenska klasser åk Finsk skola med svenska klasser 1 3, successivt mer finska 8 Finsk skola + hemspråksundervisning 9 Ingen undervisning vare sig i eller på svenska 3 4 Svensk dagvård och skola åk 1 6 åk 7 9 i finsk skola 7 Svensk skola erbjuds på annan ort, med skilt boende Figur 1. Undervisningsarrangemang för svenska elever i enspråkigt finska kommuner Av dessa är det endast de två första som direkt följer det som stadgas i lag. Då eleverna går i årskurs 7 9 i en i skola i en annan kommun (punkt 2 ovan) kan det medföra att skolresorna överstiger den lagstadgade maximala tiden på 3 timmar per dag. Arrangemangen i punkt 3 och 4 månar om att tillgodose elevens rätt till grundläggande utbildning på svenska. Eleverna får grundläggande utbildning på svenska till och med årskurs 6, men efter det fortsätter de i finsk skola, vilket inte är i samklang med gällande lag. 13

16 I arrangemang enligt punkt 5 får eleverna i årskurs 0 6 undervisning på svenska i finsk skola. I årskurs 7 9 fortsätter eleverna i svensk klass med finskt språkbad. De kommuner som erbjuder eleverna en studieplats i en svensk skola på annan ort inklusive bidrag för logi, följer lagstiftningen. I det hänseendet följer lagen inte med samhällsförändringarna, eftersom de flesta vårdnadshavarna inte längre är beredda att ha sina barn boende hos andra eller på elevhem. För eleven blir alternativet att i stället få sin grundläggande utbildning på finska. De kommuner som erbjuder hemspråksundervisning på svenska eller t.o.m. föreslår att eleven befrias från undervisning i svenska eftersom kunskaperna redan uppnår B1-nivå, har kanske inte ens reflekterat över att alla elever i Finland oberoende av kommun har rätt till grundläggande utbildning på sitt språk. Publikationen i sin helhet färdigställs under De flesta av de ovannämnda arrangemangen uppfyller inte det som stadgas i lag om rätt till grundläggande utbildning på svenska. Lagstiftningen kan kort sammanfattas i följande punkter: Skolorna är enligt lag enspråkiga, antingen svenska eller finska, vilket medför att administrationsspråket är skolans språk. Kommunen ska hänvisa eleverna till en närskola på elevens språk. Ifall det finns både svenska och finska skolor i kommunen kan vårdnadshavaren välja undervisningsspråk, ifall eleven kan tillgodogöra sig undervisningsspråket. Kommunen kan ordna en del av undervisningen på annat språk än skolans undervisningsspråk. Ämnet modersmålet och litteratur bör alltid ordnas på skolans undervisningsspråk ifall det är fråga om svenska, finska eller samiska. Kommunen bör godkänna en separat läroplan för varje undervisningsspråk, läroplanen ska också skrivas på skolans undervisningsspråk Statligt tillägg för driftskostnaderna för upprätthållande kommun, då kommunen ordnar grundläggande utbildning på både svenska och finska. Rektorn bör ha utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket. Lärarna bör ha utmärkt förmåga att använda undervisningsspråket. Lärare som undervisar på ett annat språk än skolans undervisningsspråk ska kunna visa att den behärskar språket utgående från de krav som Utbildningsstyrelsen ställt. Skillnaden mellan att ordna den grundläggande utbildningen på svenska i en svensk respektive finsk skola presenteras i tabellform i bilaga 3. Av tabellen framgår att även om kommunen är positivt inställd till att ge den grundläggande utbildningen på svenska så finns det exempel på att undervisningen på svenska ifrågasätts och skärs ned. Därför är det viktigt att förmå kommunerna att starta svenska skolor med daghem som stöder skolorna. Processen med att starta nya svenska skolor och daghem på finska orter har inte startat av sig själv eller gått vidare utan en aktiv insats från många olika aktörer. Det faktum att det finns ett tiotal orter till där det finns ett svenskt befolkningsunderlag som borde räcka för nya skolor och daghem kommer inte heller automatiskt att leda till att de startar. Det krävs lokala eldsjälar, positiva exempel, råd och stöd från personer som sett hur det gjorts på andra orter och ofta såväl tålamod som ekonomiska insatser i initialskedet. 14

17 De vanligaste utmaningarna är att kommunerna inte känner till sina förpliktelser kommunerna inte vet hur de ska arrangera utbildningen kommunerna och invånarna är osäkra på vem som får gå i svensk skola kommunerna inte är intresserade av att ordna grundläggande utbildning och förskola på svenska det är svårt att få tag på behöriga lärare det är utmanande att starta och upprätthålla en svensk skola på enspråkigt finsk ort lärarna och pedagogerna också behöver en svensk gemenskap lärarna och pedagogerna behöver fortbildning på svenska barnen och eleverna behöver svensk speciallärare och språkstödjande verksamhet. Svensk dagvård 1 6 år Svensk förskola Svensk grundläggande utbildning i svensk skola åk 1 6 Svensk grundläggande utbildning i svensk skola med samarbete med finsk skola åk 7 9 Svensk grupp för svenska och tvåspråkiga barn Språkbadsgrupp för finska barn Svensk gemensam för alla barn Modersmål svenska, A1 finska, A2 engelska Viss ämnesundervisning på finska, finskt språkbad Modersmål svenska, A1 finska, A2 engelska Tillvalsämnen på finska, Färdighetsämnen på finska Finskt språkbad 21 platser 1 5 år 4 st < 3 år 14 st > 3 år 21 platser 1 5 år förskolebarn 3 klasser elever 8 12 elever /åk Figur 2. En modell för svensk grundläggande utbildning i enspråkigt finsk kommun: svensk dagvård, svensk grundläggande utbildning åk 1 9, optimal gruppstorlek Vad är språkbad? Det finns många olika uppfattningar om vad språkbad är och vad språkbadsundervisningen innefattar. Många tror till exempel att språkbadsundervisning enbart ordnas för barn under skolåldern. Det är många som inte är medvetna om att språkbad är ett utbildningsprogram som går från dagvård till skola och som berör barn i åldern 4 15 år. I det här avsnittet presenteras kort språkbadet i Kanada och hur språkbadsundervisningen, eller den två- eller trespråkiga undervisningen, är ordnad i Europa. Därefter presenteras språkbadsundervisningen i Finland; historia, utbredning samt några ord om språkbadselevernas inlärningsresultat. 15

18 Språkbadet, som är en tvåspråkig utbildning, startade i Kanada 1965 och har sedan dess snabbt spritt sig runt om i Europa. I dag finns språkbad exempelvis i Australien, Baskien, Katalonien, Ungern, Irland, Nya Zeeland, Singapore, Sydafrika, Wales, Bretagne och Skottland. Språkbadet i Kanada och Finland är ett frivilligt undervisningsprogram som är till för alla dem som har majoritetsspråket som sitt förstaspråk och som inte annars naturligt kommer i kontakt med språkbadsspråket. Språkbadet i Kanada I Kanada är utbildningssystemet i språkligt hänseende uppbyggt på samma sätt som i Finland. Traditionellt går barn från fransktalande hem i fransk skola och läser engelska som ett ämne, medan barn från engelsktalande hem går i engelsk skola och har franska som ett ämne. Det har medfört att de franskspråkiga barnen har lärt sig både engelska och franska, eftersom engelskan är det dominerande språket utanför hem och skola, medan de engelskspråkiga barnen fick en viss inblick i franskan, men de flesta förblev enspråkiga. I mitten av 60-talet startade de engelskspråkiga familjerna en kampanj för en undervisning där även deras barn skulle kunna få en undervisning som fostrar deras barn till funktionellt tvåspråkiga. Fr.o.m har det offentliga i Kanada stött språkbadsundervisningen i hela landet. Språkbadsundervisningen är ett medel i Kanadas nationella strävan att stöda och stärka tvåspråkigheten. I Kanada har intresset för språkbad vuxit sig mycket starkt. I början av 2000-talet hade ungefär 20 procent av eleverna i det engelska skolsystemet tagit del av språkbadsundervisning på franska. Över elever i mer än skolor i Kanada gick då i språkbad. I dag är det språkbadsundervisningen som växer medan den traditionella skolan har allt färre elever. (Statistics Canada 2008.) Undervisning i och på regionens minoritetsspråk elever läsåret förändring (%) Kanada ,5 Minoritetspråket som ett ämne bland andra ,8 Språkbad på regionens minoritetsspråk ,3 Minoritetsspråket som undervisningsspråket ,4 Source: Statistics Canada, Elementary-Secondary Education Survey (ESES). Tabell 1. Antal elever som får undervisning antingen på eller i regionens minoritetsspråk i Kanada (Brink 2012) Det är inte enbart i Kanada och Finland som man infört språkbadsundervisning och kommit fram till att undervisningsmetoden ger funktionellt två- eller flerspråkiga barn. Språkbadsundervisningen är utbredd i flera europeiska länder och den har framför allt gett de språkliga minoriteterna en möjlighet till utbildning på sitt eget språk. I övriga Europa är det mycket ovanligt att ha undervisningen uppdelad på språklig grund såsom man har i Finland. De flesta länderna i Europa har gett undervisning främst på nationalspråket, även om det regionala språket har en stark status. I några länder har skolspråket bestämts utgående från den språkliga situationen i närområdet. En orsak till tvekan att ha skolor på minoritetsspråket har varit rädsla för att eleverna inte lär sig 16

19 majoritetsspråket. I den diskussionen har språkbadsundervisningen hittat sin nisch. Forskningen har upprepade gånger bekräftat att språkbadselever blir funktionellt tvåspråkiga på undervisningsspråket (L2) och på majoritetsspråket (L1), utan att kunskaperna i majoritetsspråket skulle bli eftersatta. Det har gjort det lättare att börja med undervisning på minoritetsspråket och flera regioner i Europa har sedan 1970-talet haft möjlighet att starta undervisning på det regionala språket Det har medfört att bl.a. den walesiska skolan fr.o.m talet fick en dramatisk ökning av antalet elever. I Katalonien började man också med språkbad på 1980-talet, då i nära samarbete med professor Christer Laurén vid Vasa universitet. Det stora intresset för undervisning på minoritetsspråket, i hög grad utgående från språkbadspedagogiken, finns också i andra regioner såsom Bretagne, Baskien och Irland. Skolor och dagvård fungerar utgående från språkbadspedagogiken. Arbetet påminner mycket om det arbete som görs med den svenska grundläggande utbildningen och dagvården. Språkbadet i Finland Språkbadets uppbyggnad och historia Vasa universitet har tagit in språkbadsundervisningen till Finland och utvecklat den för finska förhållanden. Språkbad är ett frivilligt undervisningsprogram, som är till för alla dem som har majoritetsspråket som sitt förstaspråk och som inte annars naturligt kommer i kontakt med det omgivande minoritets- eller språkbadsspråket. I Finland går de flesta eleverna i tidigt fullständigt språkbad, som börjar i daghem för 3 5-åringar och fortsätter grundskolan ut till och med åk 9. (Vasa universitet 2011.) De första grupperna med tidigt fullständigt språkbad startade i Vasa i mitten av 1980-talet. Vasa universitet har från starten stött och forskat i språkbad och flerspråkighet och har en professur i språkbad. Språkbadet spred sig inom några år till andra tvåspråkiga kommuner. De flesta kommuner som i dag har språkbadsundervisning började med det under språkbadets första tio år i Finland. De första åren ansökte kommunerna om undantagstillstånd men i och med en lagändring 1991 (261/1991) fick kommunerna möjlighet att i en skola ordna undervisning på något annat språk än enbart på skolans undervisningsspråk. Tidigt fullständigt språkbad börjar då barnen är i dagvård, och de flesta barn börjar i språkbad som fyraåringar. Det finns kommuner där barnen börjar redan som treåringar, och några kommuner där språkbadet kommer in först i förskolan. Kommunen ska säkerställa att den språkbadsverksamhet som har inletts inom småbarnsfostran kan fullföljas inom den grundläggande utbildningen (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2006). Det medför att dagvård, förskola och grundskola bör samarbeta och kommunen ansvarar för att språkbadsundervisningen fortsätter genom hela den grundläggande utbildningen. Verksamheten ska vara fortgående och byggas upp långsiktigt. Då kommunen har ett ansvar för att verksamheten är fortgående har vårdnadshavaren möjlighet att välja språkbadsundervisningen som ett alternativ för barnets hela skolgång. För att det ska kunna förverkligas krävs att kommunens administration för den grundläggande utbildningen och administration för småbarnsfostran samarbetar för att stärka språkbadet, något som har visat sig vara utmanande. Hösten 2012 har barn i tio tvåspråkiga kommuner (Borgå, Sibbo, Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Åbo, Vasa, Jakobstad och Karleby) möjlighet att gå i språkbad på svenska från dagvård till årskurs 9. I Grankulla tar språkbadsundervisningen slut efter årskurs 6. Dessutom finns det i Jakobstad möjlighet att gå i språkbad på finska. I Raseborg finns ett finskt språkbadsdaghem och ett beslut på att starta ett svenskt språkbadsdaghem i Pojo. 17

20 Språkbadets utbredning i Finland I Finland är det ca barn och ungdomar som deltar i språkbadsundervisning och siffran har hållits relativt konstant under de senaste tio åren. Enligt en kartläggning av kommunernas syn på språkbad (Kangasvieri m.fl. 2011) ges språkbadsundervisning i sammanlagt 20 kommuner, varav 17 ger undervisning på svenska, två på finska och i tre kommuner kan man också språkbada på samiska. I Raseborg, Jakobstad och Närpes har man i viss mån också språkbadsundervisning på finska samt i Utsjoki och i Enare på samiska. Språkbad Undervisning på främmande språk Språkbad och undervisning på främmande språk Figur 3. Utbredning av språkbad och undervisning på främmande språk (Kangasvieri 2011, enl. Mård-Miettinen 2012) Drygt 50 procent av kommunerna svarade på Kangasvieris enkät, så den är vägledande men inte uttömmande. Till exempel har två kommuner med språkbad inte svarat på enkäten och andra kommuner som uppgett att de har språkbad ordnar det enbart på daghem. I den här rapporten används begreppet språkbad främst för tidigt fullständigt språkbad för barn som har majoritetsspråket som sitt språk och som går i svenskt språkbad från daghem till åk 9 (inkl. Grankulla som har språkbad till och med åk 6). Språkbad på tvåspråkiga orter inget marginalfenomen På tvåspråkiga orter kan språkbadsundervisningen stå för en betydande del av den svenskspråkiga utbildningen. I dag uppskattas det att 2 5 procent av de barn som går i grundläggande utbildning på svenska kommer från finskspråkiga hem. På enspråkigt finska orter kan andelen finskspråkiga elever i svensk skola vara över 50 procent. På enspråkigt finska orter har många svenska skolor aktivt gått in för att erbjuda också enspråkigt finska barn möjlighet till skolgång på svenska, med en början i svenskt språkbadsdaghem. 18

21 På tvåspråkiga orter är språkbadsundervisningen ofta ett alternativ för enspråkigt finska elever. Språkbadsundervisningen ger finskspråkiga barn möjlighet att gå i skola på svenska och bli funktionellt två- eller flerspråkiga samtidigt som de också blir delaktiga i den finskspråkiga utbildningshelheten. Av tabellen nedan framgår hur många elever som fick undervisning på svenska i åk 1 hösten 2011 i de elva kommuner som har språkbadsundervisning. Allt som allt inledde elever sin skolgång på svenska. Av dem började elever i svensk skola och 395 elever i språkbad. kommun svensk skola språkbad åk 1 totalt andel i språkbad finsk skola andel i språkbad sv.reg f. år 2004 Esbo ,4 % ,2 % 286 Helsingfors ,9 % ,9 % 324 Vanda ,0 % ,0 % 70 Jakobstad* ,0 % 67 23,9 % 126 Vasa ,4 % ,2 % 131 Åbo ,9 % ,7 % 102 Kyrkslätt ,5 % 464 4,1 % 92 Grankulla ,3 % 55 36,4 % 52 Borgå ,7 % 427 5,6 % 165 Sibbo ,3 % ,2 % 104 Karleby ,1 % 480 3,8 % 70 totalt ,7 % ,0 % 1522 Tabell 2. Antal elever som undervisning på svenska i åk 1 hösten I de elva kommunerna med svenskt språkbad utgör språkbadseleverna närmare 20 procent av dem som inleder sin grundläggande utbildning på svenska. Inom den finskspråkiga grundutbildningen utgör språkbadseleverna 3 procent av eleverna i åk 1. Eftersom både skolorna och förvaltningen i Finland är uppdelad på språklig grund har man gått in för att språkbadseleverna hör till den finskspråkiga förvaltningen och är en del av den finskspråkiga grundläggande utbildningen. Även en rätt liten ökning av antalet språkbadselever kan ha stor effekt på andelen elever som efter avslutad skolgång har en funktionell svenska. För den finska skolförvaltningen finns det nya utmaningar man inte ska frånse från. Under de år som språkbadet funnits i Finland har antalet elever med annat modersmål än finska eller svenska ökat kraftigt, vilket bl.a. medfört att skolorna och skoladministrationen lägger ned stora resurser för att eleverna ska lära sig skolans undervisningsspråk. I kommuner med stor invandring och flera språk i ett klassrum är det lätt hänt att språkbadsundervisningen blir lite satt på undantag. T.ex. i Helsingfors har 16 procent av eleverna i åk 1 i finskspråkig skola något annat modersmål än finska eller svenska. Kangasvieri (2011 s. 57) frågade kommunerna om deras intresse för att utöka språkbadsundervisningen. Enligt de svar hon fick prognostiserar såväl små som stora kommuner en ökad efterfrågan på språkbadsundervisning. Tyvärr var det färre kommuner som trodde att de skulle utöka språkbadsundervisningen, och därför kan det hända att efterfrågan och utbud inte möts. De kommuner som räknade med en ökad efterfrågan på språkbadsverksamhet (i småbarnsfostran och förskoleundervisningen) var till största delen små kommuner med färre än invånare, vilket var att vänta eftersom de flesta tvåspråkiga kommuner som i dag inte erbjuder språkbad 19

22 är just små kommuner. Den svenska skolan kan inte ens på medellång sikt möta intresset för undervisning på svenska, utan språkbad är en förutsättning och samtidigt möjlighet för kommunerna att stärka svenskan. Språkbad i läroplanen Språkbadsundervisningen nämns första gången i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen år 2004 (Utbildningsstyrelsen 2004, 270 ). I dem sägs att det i undervisningen av olika läroämnen är möjligt att använda också ett annat språk än skolans undervisningsspråk. Då är språket inte bara ett objekt för undervisningen och lärandet utan också ett redskap vid inlärningen av olika läroämnen. Här likställer man språkbadet med undervisning på främmande språk och ger kommunerna rätt att bestämma vilken benämning som ska användas. Oftast använder kommuner språkbad för undervisning på det andra inhemska språket och undervisning på främmande språk för övriga språk. I dag använder man också allt mer benämningen språkbad för undervisning på samiska. I grunderna för läroplanen sägs att den undervisning som ges på skolans undervisningsspråk och på språkbadsspråket ska bilda en helhet oberoende av hur omfattande undervisningen på språkbadsspråket är ska eleven nå en sådan språkfärdighet att det är möjligt att nå målen i de olika läroämnena både på undervisningsspråket och på språkbadsspråket målen och innehållen för de olika läroämnena är desamma som för den svenskspråkiga respektive finskspråkiga undervisningen man i skolans läroplan ska fastställa vilka läroämnen som undervisas på språkbadsspråket och i vilken omfattning läroplanerna för modersmål och litteratur och språkbadsspråket görs upp i samarbete mellan lärarna så att hela innehållet i modersmål och litteratur omfattas och att målen är möjliga att nå det centrala målet är att ge eleverna en mer gedigen språkkunskap än i vanlig undervisning under lektioner reserverade för språkundervisning att skolans undervisningsspråk används i undervisningen i modersmål och litteratur. Hur ser språkbadsundervisningen ut? I småbarnsfostran och förskoleundervisningen sker verksamheten på språkbadsspråket och utgår från att barngruppen inte på förhand kan språket, utan att barnen tillägnar sig språket i samband med den svenskspråkiga verksamheten. Målet är att barnen före skolstarten uppnår sådana kunskaper i svenska att de i den grundläggande utbildningen i språkbad kan fortsätta att lära sig substansen i läroämnena på svenska. I språkbadet förstår pedagogerna barnens modersmål men använder själva enbart språkbadsspråket, svenska. Barnen får använda sitt modersmål men uppmuntras att använda språkbadsspråket. Tillsammans med föräldrarna tryggar man att barnet lär sig sitt modersmål. Målet med språkbadet är att eleverna når en funktionell färdighet i skrift och tal i språkbadsspråket samtidigt som deras förstaspråk utvecklas. De får också stor kännedom om den kultur som språkbadsspråket för med sig, samtidigt som de får ta del av sin egen kultur. (Vasa universitet 2011.) 20

23 I språkbad lär sig eleverna läsa, skriva, tala, förstå och använda minoritetsspråket, ofta på samma sätt som elever från ett hem där minoritetsspråket används. Barnen blir tvåspråkiga och kunskaperna i majoritetsspråket lider inte heller, eftersom det omgivande samhället stöder det. Språkbadet bygger på att elever lär sig ett språk som de behöver och som det är meningsfullt för dem att lära sig. Därför är det viktigt att språket lärs ut i samband med att de lär sig ett innehåll. Det mest påtagliga draget i språkbad är att undervisningen i början till största delen ges på ett annat språk än elevernas förstaspråk, dvs. eleverna undervisas i t.ex. matematik och historia på språkbadsspråket. I figur 4 presenteras hur stor andel av undervisningen som sker på svenska (L2) och på finska, elevens modersmål (L1). Pedagogerna inom dagvård och i förskola använder enbart svenska med barnen. I åk 1 2 hålls 1 2 undervisningstimmar på finska (ofta religion eller gymnastik). När eleverna går i årskurs 5 6 är hälften av undervisningen på språkbadsspråket och hälften på elevernas förstaspråk och övriga språk. Då eleverna går i åk 7 9 är målet att hälften av den undervisning som inte hålls på övriga språk ska ske på språkbadsspråket. Förskola åk 1 2 åk (2 4) åk 5 6 åk 7 9 L4 L3 L2 L1 Figur 4. De första åren hålls nästan all undervisning på svenska (Vasa universitet 2009) De lärare som undervisar på språkbadsspråket uppmanas att tala enbart språkbadsspråket med eleverna, eftersom det är viktigt att eleverna får höra och använda språkbadsspråket i olika funktioner och i olika situationer. Dessutom fungerar läraren som en viktig språkmodell för eleverna. Eleverna uppmuntras att använda språkbadsspråket redan från början och förväntas även använda språkbadsspråket i klassen med läraren och klasskamraterna. Eftersom en lärare som undervisar på språkbadsspråket oftast undervisar enbart på det språket behövs det andra lärare som undervisar under lektioner där undervisningen sker på elevernas förstaspråk. Inom språkbadsundervisningen försöker man säkerställa att alla ämnen under grundskolans gång undervisas både på svenska och på finska. I språkbadet har man också tidigarelagt undervisningen i det främmande språket. Redan i årskurserna 2 3 läser eleverna förutom modersmålet och språkbadsspråket det första främmande språket. I en del av språkbadsskolorna läser eleverna från årskurserna 4 5 också ett andra främmande språk som frivilligt språk. Det språket läser eleverna till slutet av den grundläggande utbildningen, även om förfaringssättet blivit mer ovanligt efter att timfördelningen förnyades (Björklund m.fl ) 21

24 I tabellen nedan beskrivs hur man i Språkbadsskolan i Jakobstad slagit fast vilka ämnen som undervisas när på modersmålet (L1) respektive språkbadsspråket (L2), L3 står för undervisning i engelska. Läroämne Tot Min L1 L2 L1 L2 L3 L1 L2 L3 L1 L2 L3 L1 L2 L3 L1 L2 L3 L1 L2 L3 L1 L2 L3 L1 L2 L3 Mo o. litt Språkbadsspråket ,5 2 1, Engelska B-språk (engelska, tyska) Matematik ,5 2, Miljö- och naturkunsk Biologi och geografi ,5 1,5 1 Fysik och kemi ,5 2,5 Hälsokunskap Religion eller livsåsk Historia o. samhällsl ,5 2, Konst- och färdigh Musik ,5 1 0,5 Bildkonst , Slöjd Gymnastik ,5 2 Huslig ekonomi 1,5 1,5 3 3 Elevhandledning 0,5 0, Valfria ämnen Elevens timmar ,5 13, Elevens minimitim ( ) = Undervisas som valfria ämnen. De valfria ämnena bestäms i läroplanen. L1= Modersmål L2= Språkbadsspråket L3= Engelska Tabell 2. Jakobstads timfördelning för språkbad Inlärningsresultat De finländska språkbadselevernas kunskaper i svenska har jämförts med hur elever i svenskspråkiga skolor behärskar språket. I flera andra länder har man övergått till att använda sig av den europeiska språkportfolion, som mäter språkkunskaperna på sex olika nivåer. I Finland har man i forskningen kommit fram till att elevernas kunskaper i läs- och hörförståelse utvecklas mångsidigt och når samma nivå som elever i svenskspråkiga skolor har. Språkbadet ger alltså eleverna goda funktionella färdigheter i svenska, även om det ännu i slutet av den grundläggande utbildningen förekommer att de generaliserar ordvalen och att det finns luckor i språkriktigheten i deras svenska. (Björklund m.fl. 2007; Mård-Miettinen 2010.) Mari Bergroth vid Vasa universitet har sammanställt hur abiturienterna med grundutbildning i språkbad i Vasa klarat sig i studentskrivningarna (Bergroth 2007). I figur 5 nedan redogörs för sammanlagt 137 studerandes resultat. Språkbadselevernas resultat är bättre än det nationella genomsnittet. Tre av fyra språkbadselever har fått betyget L, E eller M i provet i A-svenska, ingen har fått betyget A eller blivit underkänd i provet i svenska. Alla elever skrev svenskan i studenten. Språkbadseleverna har också klarat sig bra i proven i modersmål, engelska och tyska. Resultaten från språkbadselevernas studentprov i matematik och olika realämnen visar också att 22

25 grundläggande utbildning på två språk i olika ämnen har ökat elevernas ämneskunskaper och att de i studentproven klarar av att på finska uttrycka den kunskap som de inhämtat på svenska. 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Modersmål Svenska Engelska Tyska L E M C B Matematik A I Real studentexamen, genomsnitt Figur 5. Resultat i studentskrivningarna, drygt 100 språkbadselever i Vasa (Bergroth 2008) Språkbadet i nationell kontext Språkbadsundervisningen började i Vasa i nära samverkan med Vasa universitet. Under de följande tio åren spred sig språkbadet till de övriga tio kommunerna som än i dag ordnar språkbadsundervisning. Då de första språkbadsklasserna startade skulle kommunen ansöka om tillstånd av Utbildningsstyrelsen. Sedan början av 1990-talet har det varit möjligt för alla kommuner att starta språkbadsundervisning om de vill. Då läroplanen senast skrevs om i början av 2000-talet infördes också ett gemensamt kapitel om språkbadsundervisning och utbildning på annat språk. Under både förra och innevarande regeringsperiod har språkbadsundervisningen fått synlighet också i det språkpolitiska arbetet på nationell nivå. Förra regeringen initierade TOKI-projektet, som hade som mål att öka intresset för det andra inhemska språket. Under statsminister Katainens ledning utarbetas under 2012 en långsiktig språkstrategi för att utveckla de två livskraftiga nationalspråken finska och svenska och utifrån det konkretiseras åtgärderna för regeringsperioden. Att stärka språkbadsundervisningen ingår som en del av arbetet. Nedan presenteras kort hur språkbadsundervisningen lyftes upp i TOKI-projektet, Folktingets handlingsprogram för ett Finland med två levande nationalspråk, Undervisnings- och kulturministeriets betänkande Funktionell svenska och Jyväskylä universitets rapport om hur kommunerna ser på språkbad och undervisning på främmande språk. TOKI-projektet Utbildningsstyrelsen ledde åren ett projekt för att öka intresset för det andra inhemska språket i alla skolformer och på alla skolnivåer. Bakgrunden till TOKI-projektet (Toisen kotimaisen kielen innostamishanke) var att statsrådet i april 2004 konstaterade att det behövs åtgärder för att utveckla undervisningen i det andra inhemska språket i och med att studentexamen våren 2005 ändrades så att modersmålet blev det enda obligatoriska ämnet. 23

26 Projektet var öppet för alla skolor i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. I projektet deltog 70 grundskolor och gymnasier på 25 orter. Yrkesskolorna kom med i projektet i ett senare skede. Från Helsingfors och Esbo deltog språkbadsskolorna i projektet och från Vasa, Jakobstad och Karleby deltog både språkbadsskolor och andra skolor. Projektets slutrapport utkom våren För språkbadsundervisningens del hade projektet tre mål arbeta för en utvidgning av språkbadsundervisningen i årskurserna 7 9 förbättrad läromedelsproduktion öka kulturkontakterna och stärka nätverkssamarbetet överlag. I slutrapporten poängteras att språkbadseleverna är motiverade att lära sig och har en positiv inställning till det svenska språket. Rapporten påpekar ändå att man borde utveckla språkbadsundervisningen i de högre klasserna och om möjligt fortsätta även på gymnasienivå. Rapporten påpekar också att man borde fundera över om språkbadsundervisningen kunde starta i flera kommuner och om språkbadsdidaktiken kunde tillämpas mer i undervisningen överlag. Folkhälsans och språkbadsskolornas andel i projektet beskrivs mer ingående senare i rapporten (se sid 41). Folktingets handlingsprogram för Finlands nationalspråk Svenska Finlands folkting tillsatte våren 2010 en styrgrupp under ledning av president Martti Ahtisaari för att utarbeta ett handlingsprogram med konkreta förslag om hur Finland ska förbli ett land med två levande nationalspråk. Styrgruppen bestod av riksdagsledamöter från alla partier med svensk verksamhet och ledande tjänstemän från olika samhällssektorer. Arbetsgruppen presenterade 25 åtgärdsförslag, av vilka ett specifikt behandlade vikten av att stärka stödet för språkbad och ett annat lyfte upp vikten av att ändra svenskundervisningen så att kommunikationsfärdigheterna får större tyngd (vilket också är en av utgångspunkterna i språkbadsundervisningen). 13. Regeringen bör se till att Utbildningsstyrelsen ser över läroplansgrunderna och utvecklar undervisningsmetoderna i nationalspråken i de finländska skolorna. Betoningen bör i framtiden ligga på kommunikativa färdigheter, och delar av undervisningen kan med fördel integreras med andra ämnen. 14. Språkbad och språkduschar är ypperliga sätt att lära sig nya språk. De statliga projektstöden för språkbad på så väl finska som svenska bör höjas. (Svenska Finlands folkting 2011, s. 21f,). Regeringsprogrammet 2011 och nationalspråksstrategin I regeringsprogrammet för Katainens regering juni 2011 poängteras att de språkliga rättigheterna utvecklas genom att man kommer att ta i bruk de förslag som lagts fram av Ahtisaaris arbetsgrupp. Under statsministerns ledning utarbetas det en långsiktig språkstrategi för att utveckla de två livskraftiga nationalspråken och utifrån detta konkretiseras åtgärderna för regeringsperioden. Ur formuleringen ovan kan man också utläsa att regeringen arbetar för att stärka språkbadet. Utgående från regeringsprogrammet tillsatte statsrådets kansli projektet Nationalspråksstrategin i november Projektets mandatperiod slutar Styrgruppen för Nationalspråksstrategin betonar att det är viktigt att tillgodose de språkliga rättigheterna också i regeringens övriga projekt. Enligt styrgruppen ska projekten samordnas så att 24

27 Nationalspråksstrategin kan förverkligas på lång sikt och brett. Reformen av timfördelningen för den grundläggande utbildningen bör säkerställa tillräcklig inlärning av finska och svenska också på lång sikt. Utredning på kommunal nivå Undervisnings- och kulturministeriet beställde 2010 en utredning över hur kommunerna ser på situationen för språkbad och undervisning i främmande språk. Centret för tillämpad språkvetenskap vid Jyväskylä universitet genomförde utredningen. För rapporten kontaktades förutom kommunerna också Vasa universitets center för språkbad och flerspråkighet samt språkbadsombudet. Rapporten kartlade hur kommunerna definierar språkbad och undervisning på främmande språk och hur kommunerna ser på tillgängligheten. I kommunerna antog man att efterfrågan på språkbad kommer att växa i synnerhet i de kommuner som redan har språkbad, medan efterfrågan i de andra kommunerna enbart ökar lite. På basis av kommunernas svar är det ifrågasatt att utbudet skulle öka i samma takt som efterfrågan (Kangasvieri m.fl. 2011a). Rapporten kom fram till följande slutsatser kring språkbadsundervisningen 1. Det är viktigt att utbildningen av språkbadslärare ökar. I dag har språkbadslärarna en mycket varierande utbildning bakom sig en stor andel av lärarna har inte studerat flerspråkighet. Lärarutbildningen behöver också stärkas i och med att efterfrågan på språkbad ökar rejält och vissa kommuner även är beredda att öka utbudet. 2. För att säkerställa elevernas rätt till jämbördig utbildning är det viktigt att stöda språkbadsundervisning på kommunal nivå. 3. I helhetsplaneringen och utvecklingen av utbildningen borde man i större utsträckning också integrera språkbadsundervisningen. 4. Man borde även i övrig språkundervisning bättre utnyttja de pedagogiska lösningar som används i språkbadsundervisningen. 5. Språkbad borde ses som en del av den nationella utvecklingen av språkkunskaperna. 6. Man borde följa upp och även koordinera språkbadsundervisningen på nationellt plan. 7. Lärarutbildningen borde bli mer strukturerad och planerad 8. Tillgången till språkbadsundervisning borde vara mera jämlik och genomskinlig. 9. Det skulle behövas mera pedagogiskt samarbete då man utvecklar grund- och fortbildningen. Hur stärka svenskundervisningen i de finska skolorna Vid Undervisnings- och kulturministeriet har en arbetsgrupp under åren utrett hur svenskundervisningen kunde stärkas i de finska skolorna. Arbetsgruppen publicerade sitt betänkande Funktionell svenska utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket i maj Arbetsgruppen tillsattes för att utvärdera omfattningen av undervisningen i svenska och undervisningsarrangemangen på olika utbildningsstadier samt för att reda ut olika möjligheter för hur undervisningen i svenska kan ordnas i den grundläggande utbildningen. Därtill ombads arbetsgruppen att komma med förslag på hur man kunde förbättra undervisningen och inlärningen av det svenska språket på alla utbildningsstadier samt hur den språkliga jämställdheten 25

28 kan tryggas. Inlärningsresultaten i svenska är inte tillfredsställande och skillnaderna mellan könen vad gäller kunnande och attityder verkar öka. (Undervisnings- och kulturministeriet 2012, 10.) Arbetsgruppen kom med åtgärdsförslag för hur svenskundervisningen överlag kunde utvecklas och den delade upp sina åtgärdsförslag i tre olika kategorier. Nedan kommenteras förslagen utgående från språkbadsundervisningen. De tre kategorierna är I. Förslag på åtgärder för principen om utbildningskontinuum och tryggande av jämlikt lärande II. Förslag på åtgärder för att utveckla läroplaner och undervisningsmetoder III. Förslag på åtgärder för att utveckla möjligheterna för invandrare att lära sig svenska De åtgärder som gäller utvecklandet av språkbadsundervisningen finns alla inom kategori II. De förslag som lyfts fram gäller utveckling av undervisning i svenska, en revidering av läroplanerna och förnyelse av undervisningsmetoderna samt kontinuitet i grundutbildningen och fortbildningen i lärarutbildningen. Småbarnsfostran och förskoleundervisningen i Finland gör det möjligt att växa upp i en flerspråkig miljö, men det är viktigt att möjligheten forsätter också vid övergången till den grundläggande utbildningen. Vad gäller språkbad innebär det att språkbad som inletts i småbarnsfostran ska vara möjligt att fortsätta i den grundläggande utbildningen, vilket man också kommit överens om i de nationella styrdokumenten för dagvård, förskola och grundläggande utbildning. För språkbadsundervisningens del föreslår arbetsgruppen att Utbildningsstyrelsen utarbetar riksomfattande grunder för läroplanen för språkbadsundervisning som en del av den revidering av läroplanen som ska inledas. I grunderna fäster man uppmärksamhet vid språkbadsundervisningens kontinuitet och språkbadets särdrag, särskilt vad gäller undervisning i och inlärningsmål för språkbadsspråket och modersmålet. Undervisnings- och kulturministeriet definierar behovet av antalet språkbadslärare utgående från efterfrågan på språkbad som en del av prognostiseringen av utbildningen. Ministeriet skapar tillsammans med högskolorna en väg för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare att specialisera sig som språkbadslärare. Centret för utbildningsevaluering, särskilt Rådet för utvärdering av högskolorna, gör en utvärdering av ämneslärarutbildningen i svenska och av utbildningen för klasslärare i svenska med beaktande av regionala skillnader samt de ovan nämnda specialfrågorna inom utbildningsnivå och inlärning. Universiteten ser till att den praktik som ingår i utbildningen för lärare i svenska är mångsidig och betonar funktionell språkfärdighet och att det finns tillgång till praktikplatser på olika utbildningsnivåer. Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen riktar resurser för fortbildning av lärare och klasslärare i svenska. I fortbildningen är multimedialt lärande och funktionell språkfärdighet centrala. Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen riktar resurser till språkbadsdidaktisk fortbildning av språkbadslärare inom småbarnsfostran, förskoleundervisning och den grundläggande utbildningen. (Undervisnings- och kulturministeriet 2012, 72f) 26

29 Kommentarer till arbetsgruppens betänkande Kommuner och statliga organisationer hade möjligheter att lämna in utlåtanden kring betänkandet till och med slutet av augusti Alla de kommuner som i dag har språkbad och som svarade hade en positiv inställning till betänkandet, bl.a. Helsingfors, Esbo, Grankulla, Raseborg. Kommentarerna kan läsas på webbsidan Ruotsin kielen opetuksen kehittämisryhmä, Helsingfors stads utlåtande lyfter bl.a. fram att man levandegör den nordiska och svenska kulturen speciellt via språkbadsundervisningen. I dag finns det tio daghem och nio skolor med språkbadsundervisning för åk 1 9. Genom att stöda språkbadsundervisningen stöds också undervisningen i A- och B-svenska. Helsingfors stad poängterar dessutom att: En högklassig språkbadsundervisning förutsätter tillräckligt många språkbadslärare, som kan undervisa på svenska också i årskurserna 7 9 för att trygga ett kontinuerligt språkbad. I Helsingfors finns det inom utbildningsområdet behov att utveckla en specialiseringsstig för språkbadslärare, både för barnträdgårdslärare, klasslärare och för ämneslärare. Resultaten av TOKI-projektet visar att språkbadslärarna i Helsingfors har ett uppenbart behov av och önskan om att få språkbadsdidaktisk fortbildning för att kunna göra undervisningen mer inspirerande och vidareutveckla metoderna. Men Helsingfors vill också påminna om att andelen elever med annat modersmål än finska eller svenska ökar stadigt. Vid årsskiftet var andelen 0 6-åringar 13,4 procent och andelen 7 15-åringar 13,8 procent. Både Esbo och Vanda stad understöder förslagen om att utarbeta en gemensam läroplan för språkbadsundervisningen, vilket bl.a. skulle ge en bättre genomskinlighet i vad språkbadsundervisningen innefattar. De anser också att man borde satsa på fortbildningen för allt från barnträdgårdslärare till ämneslärare och rikta resurser till att utbilda pedagoger i språkbadsdidaktik. Esbo stad föreslår också att man för att hitta behöriga lärare skulle utveckla samarbete mellan den finska och den svenska administrationen inom staden. Grankulla ser positivt på att ha en gemensam läroplan, men tycker samtidigt att det har varit bra att lärarna själva fått utveckla sitt arbete i den riktning de önskar. Vanda skulle gärna se mera språkbadsundervisning i sin kommun, nu har de enbart en skola med språkbad. Tyvärr har de övriga kommunerna med språkbad inte lämnat in utlåtanden. De enspråkigt finska kommunerna Nurmijärvi, Kervo och Lahtis, som Folkhälsan arbetar med inom Nätverket Vi9, vill stärka språkbadsundervisningen. I Nurmijärvi vill kommunen utreda ifall det finns intresse för språkbad i kommunen, Kervo kommun är intresserad av att stärka den svenska skolan och Lahtis stad tycker också att språkbadsundervisningen borde utvidgas. Raseborgs stad med stor svensk majoritet understöder tanken om att stärka språkbadsundervisningen. Flera finska kommuner som i dag varken har svensk grundläggande utbildning eller språkbad ställde sig också positiva till att öka språkbadsundervisningen eller s.k. språkdusch. Storkyro, Östermark och Sonkajärvi har i sina utlåtanden lyft fram språkbadet och ställer sig positiva till att utöka verksamheten. Askola kommun är intresserad av att ordna svensk språkdusch för sina elever från åk 3 4, t.ex. under modersmålstimmarna. Språkduschen kunde fortsätta 27

30 även i de högre årskurserna, i varje fall för dem som inte väljer svenska som ett frivilligt A2-språk. Kommunerna är också intresserade av att ordna svensk klubbverksamhet. Orivesi stad påpekar att det har utbildats allt för få språkbadslärare, vilket medför att det finns ganska få kommuner och finska skolor med behöriga lärare som kan undervisa på svenska. De anser därför att det är viktigt att man i den finska lärarutbildningen också inkluderar studier i svenska, som skulle ge lärarna behörighet att undervisa grunderna i svenska åtminstone i de lägre klasserna. Flera utbildningsanordnare lyfte också upp språkbadet i sina utlåtanden. Åbo Akademi vill peka på möjligheten att Åbo Akademis pedagogiska fakultet i Vasa har nära samarbete med Vasa universitet. De två universiteten kan tillsammans erbjuda en språkligt riktig och kunskapsmässigt högklassig lärarutbildning för språkbadslärare. Åbo Akademi önskar att ministeriet har möjligheten i åtanke vid ytterligare utredning om utbildning av språkbadslärare i svenska för de finska skolorna. Svensklärarförbundet anser också att det är viktigt att utbilda fler språkbadslärare så att allt fler elever kunde få ta del av språkbadsundervisning. Finlands gymnasistförbund anser att det är bra att integrera undervisningen i svenska och den svenska kulturen i andra ämnen för elever i lägre årskurser. Förbundet anser att man kunde utveckla undervisningsmetoderna för att integrerar språk- och ämnesundervisningen också för andra språk. Förbundet ställer sig också positivt till att man utvecklar läroplanen för språkbadsundervisning och till att man funderar över hur utbildningen till språkbadslärare kunde utvecklas så att den skulle motsvara dagens behov och att lärare också kunde kvalificera sig till språkbadslärare via fortbildning. Kommunarbetsgivarna anser i sitt utlåtande att de fastställda språkkraven (nivå 5) för lärarnas kunskaper i svenska är för höga, vilket enligt dem gör det svårt för kommunerna att hitta behöriga språkbadslärare i enspråkigt finska kommuner och i sådana tvåspråkiga kommuner där finskan är det dominerande språket. I utlåtandet påpekas också att det i dag ges för lite fortbildning och att det är viktigt att utbildningsanordnarna också i fortsättningen får överväga ifall de vill ordna språkbadsundervisning. Institutet för de inhemska språken ser det som synnerligen positivt att språkbadsundervisningen skulle planeras på ett nationellt plan och tycker att det är bra att språkbadet lyfts så synligt fram i rapporten, eftersom språkbadsmetoden är ett bra exempel på hur man från tidig ålder effektivt kan lära sig språk. Institutet anser också att det är positivt att man i förslagen poängterar Utbildningsstyrelsens och ministeriets helhetsansvar för svenskundervisningen. Svenska Finlands folkting vill betona vikten av tillgång till språkbadsundervisning. Efterfrågan är i dag betydligt större än utbudet. Även behovet av språkbadslärare är stort. Folktinget understöder förslaget om att ministeriet tillsammans med högskolorna skapar en väg för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare att specialisera sig som språkbadslärare. Det skapar grund för språkbadsundervisningens kontinuitet. Samtidigt bör man slå vakt om tillgången till lärare för undervisningen i de svenskspråkiga skolorna (åtgärdsförslag 11 och 12). Folktinget anser att det är av största vikt att resurser anvisas för fortbildning av lärare, klasslärare i svenska samt språkbadslärare. I fortbildningen bör de funktionella språkfärdigheterna ges en central roll för att man ska kunna utveckla undervisningen i svenska enligt förslaget i punkt 9 (åtgärdsförslag 15). 28

31 Även Österbottens förbund, Nylands förbund och Norra Österbottens förbund ställer sig positiva till att utveckla språkbadet. Ifall en organisation i sitt utlåtande nämnt något om språkbadsundervisningen är det oftast i positiva ordalag. Det är också flera organisationer och kommuner som inte själv berörs av språkbadsundervisningen som ändå lyfter upp det som ett bra och fungerande sätt att lära sig språk och som understöder att språkbadsundervisningen i Finland stärks och utvecklas. Glatt möte. Språkbadseleven Joel Ljungqvist diskuterar med undervisnings och kulturminister Stefan Wallin och Sveriges utbildningsminister Jan Björklund inför språkbadslärardagarna Foto: Hannes Victorzon. 29

32 Del II Språkbadsombudets arbete med språköar och språkbad Våren 2006 tog redaktör Lena Linderborg kontakt med Svenska Finlands folkting, Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner. Hon hade följt med hur språkbadsundervisningen utvecklades och främst hur diskussionen bland beslutsfattare gått i Vanda stad under läsåret Då hade hon fäst sig vid att språkbadsläraren ofta arbetar rätt ensam i en finska skola, att det nationella programmet efter 20 år i landet nu behövde övergå i en mer strukturerad form och att det inte längre kunde vara eldsjälar som upprätthöll språkbadet. Efter närmare 20 år med språkbad hade de mest entusiastiska föräldrarnas barn gått ut språkbad och i kommunerna hade språkbadet blivit en etablerad men ibland lite bortglömd utbildningshelhet. Kontakten resulterade i att Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen Tre Smeder och Föreningen Konstsamfundet kom överens om att finansiera ett språkbadsombud, som placerades på Folkhälsan. Språkbadsombudet Veronica Hertzbergs uppgiftsbeskrivning inkluderar att främja och stödja språkbadsundervisningen i Finland att stärka och stöda rätten till svensk dagvård och grundläggande utbildning på svenska också i enspråkigt finska kommuner att upprätthålla och fördjupa kontakterna till internationella forum som arbetar med barns rätt till utbildning på minoritetsspråk. Då verksamheten startade jobbade såväl den personal som var anställd för det RAY-finansierade projektet Språknät som det nya språkbadsombudet inom Folkhälsan Mittnyland Ab. Den 1 januari 2008 överflyttades de till Folkhälsans förbund. Det har varit en aktiv strävan att de båda verksamheterna ska stöda varandra, så att Språknät har arbetat med handledning av pedagoger och materialutveckling medan språkbadsombudet har arbetat med påverkan och facilitering. Projektet Språknät har gett ut en egen slutrapport Språknät, från idéer till nätverk. Språknät var ett femårigt projekt ( ) som byggde vidare på Folkhälsans tidigare språkprojekt och finansierades av Penningautomatföreningen RAY. Projektets personal motsvarade i stort sett tre heltider. Huvudmålsättningen var att på ett mångsidigt sätt stödja språkutvecklingen hos barn i åldern 0 12 år. Inom projektet arbetade man tillsammans med pedagoger i daghem och skola och skapade material och verksamhetsmodeller som var förankrade i pedagogernas dagliga arbete. Utöver arbetet i daghem och skolor hade projektet som mål att skapa modeller för samarbete över sektorgränser i kommunen, t.ex. så att barnrådgivning, bibliotek, daghem och skolor samarbetade med språkstimulans och språkutveckling för barn. De flesta av projektets publikationer finns ännu tillgängliga och en del av dem finns också publicerade på finska. En stor del av materialet är tillgängligt på webben ( antingen som pdf-dokument eller i form av en sökbar databas med lekar som stimulerar olika 30

33 delar av språkutvecklingen (minne, begrepp, munmotorik m.m.). Materialet på sidorna utökas också efterhand. Resultaten av projektet används i Folkhälsans fortlöpande verksamhet och under 2012 hålls ett 30-tal föreläsningar och handledningsbesök. Arbetet med att främja språkbad och att stärka och stödja rätten till grundläggande utbildning på svenska går in i varandra. Den distinktion vi i Finland gör mellan språkbad på svenska och grundläggande utbildning på svenska hänger intimt ihop med vår lagstiftning i andra länder med en annorlunda lagstiftning saknas ofta en sådan distinktion mellan undervisning på minoritetsspråket och språkbad på minoritetsspråket. Det finns också många exempel på att man genom att se språkbadet och undervisning på svenska som olika sidor av samma mynt framgångsrikt har kunnat främja möjligheterna att erhålla grundläggande utbildning på svenska på orter som är enspråkigt finska, t.ex. på orter där barn som gått i språkbadsdaghem fortsätter i svensk skola. Språkbad Verksamheten har sedan starten hösten 2006 arbetat på flera plan och med olika instanser för att stärka språkbadet i Finland. Intressebevakning, att presentera modeller för hur kommunen kan bygga upp och stärka språkbadsundervisningen, att informera och stöda tjänstemän och politiska beslutsfattare kring lagstiftning och regelverk är en viktig uppgift. Till arbetet hör också att informera allmänheten om vad språkbad är samt hjälpa politiker med bakgrundsinformation om språkbad. En annan del av arbetet är att stöda pedagogerna på olika sätt, till exempel genom att bygga upp nätverk för språkbadslärare, hjälpa till med att hitta lärare till rätt skola, ordna fortbildningar som stöder språkbadslärarnas arbete samt att i mån av möjlighet vara pedagogernas informella språkrör. Under arbetets gång har en allt viktigare del blivit att uppmuntra finlandssvenska organisationer och beslutsfattare att se språkbadet som en resurs för det svenska i Finland och visa på möjligheterna att involvera språkbadseleverna i svensk verksamhet. Förändringsarbete behöver ofta drivas på flera olika nivåer och genom kontakter till olika instanser. Det kräver också tålamod och långsiktighet. För att stärka och förbättra språkbadet krävs samarbete över administrativa gränser. Var finns det språkbad, hur ska man hitta dem? Vid starten år 2006 fanns det inte samlad information om var det fanns språkbad, än mindre för vilka åldersgrupper. Det fanns inte heller fullständig information om svenska daghem och skolor på enspråkigt finska orter. En av de första uppgifterna var alltså att ta reda på var det fanns språkbad, och därför kartlades de tvåspråkiga kommunerna en efter en och det sammanställdes en lista över vilka daghem och skolor som hade språkbad. Det fanns inte heller samlad information om hur man jobbade på olika orter. Under det första året besökte språkbadsombudet alla skolor och de flesta daghem med språkbad, intervjuade lärarna och byggde upp ett kontaktnät. Den fortsatta processen har inneburit ett fortgående arbete med att samla in, sammanställa och föra vidare information. Det har tagit mycket tid men har samtidigt varit en förutsättning för de åtgärder och resultat som beskrivs nedan. Efter att kartläggningen gjorts kontaktades Sydkustens landskapsförbund, som uppdaterade sin databas så att man i dag kan söka efter språkbad i hela Finland via den. 31

34 I början hade de kommuner som ordnade språkbad bristfällig information om det på webben. Från hösten 2012 har alla kommuner med språkbad information som hittas med sökorden kommun x + kielikylpy (se bilaga 1). Begreppet språkbad används för verksamhet med väldigt olika omfattning och ambitionsnivå. Därför var Vasa universitet från början mån om att påpeka att begreppet borde användas i de fall då utbildningen börjar i småbarnsfostran och fortsätter till åk 6 eller åk 9 i grundskolan. Ett särfall är språkbadsgrupper på daghem på enspråkigt finska orter. I några kommuner kan barnen fortsätta i svensk skola medan de i andra kommuner fortsätter i finsk skola. Under den tid som språkbadsombudet har verkat har Folkhälsan medvetet arbetat för att alla barn på finska orter som går i språkbadsdaghem ska ha möjlighet att fortsätta i svensk skola. Det mest aktuella fallet är de daghem som föreningen Folkhälsan i Träskända upprätthåller. Då språkbadsdaghemmet hösten 2012 sammanslogs med det svenska daghemmet och började verka under samma tak började verksamheten för språkbadsbarnen också läggas upp så att de har möjlighet att fortsätta i svensk skola. Den svenska dagvårds- och utbildningsverksamheten på finska orter beskrivs närmare i kapitlet Språköar, (sid 43). Behovet av och tillgången till språkbadspedagoger En förutsättning för en vidareutveckling av språkbadet är att det finns pedagoger. Då språkbadsombudet var i kontakt med kommunerna ställde kommunens representant ofta frågan om hur kommunerna får tag på pedagoger till språkbadsgrupperna. Därför var det viktigt att göra en kalkyl över hur många personer som jobbar som språkbadspedagoger. Beräkningen utgår från att varje klasslärare som har en språkbadsklass räknas som språkbadslärare och att det behövs en dagvårdare för en grupp med 7 barn som fyllt 3 år. Ämneslärarna saknas i beräkningen. Kommun dagvård åk (0)1 6 Borgå 9 6 Sibbo 16 6 Helsingfors Esbo Vanda 6 6 Grankulla 6 6 Kyrkslätt 8 6 Åbo 7 7 Vasa Jakobstad 9 6 Karleby 6 7 Enspråkigt finska kommuner 30 Sammanlagt Tabell 3. Uppskattat antal pedagoger som jobbade inom språkbad i dagvård och åk 1 6 år Det är påfallande många av dem som fått svenskspråkig barnträdgårds- eller klasslärarutbildning som de facto arbetar inom språkbadet. Eftersom språkbadet lyder under det finska utbildningsväsendet, har man på svenskt håll inte räknat in dessa tjänster då man uppskattat behovet av behörig dagvårdspersonal och lärare. Då man ser över behovet av utbildad svenskspråkig pedagogisk personal kunde det vara på sin plats att räkna med den personal som språkbads- 32

35 daghemmen och språkbadsskolorna behöver nu och i framtiden. Sammanställningen har presenterats för Sydkustens landskapsförbund, Svenska Finlands folkting och pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi. Det finns flera faktorer som skapar trösklar för att starta nya enheter och grupper såsom administrativa gränser, de nationella kraven på en obruten lärostig, avsaknaden av ett nationellt ansvar att utbilda behöriga lärare för språkbad, svårigheten att få tag på behöriga lärare, stränga krav på lärarnas formella språkkompetens i finska, ett sjunkande barnantal överlag och att andelen barn med annat modersmål än finska eller svenska markant har ökat bl.a. i Helsingfors. Dessa faktorer kan vara bidragande orsak till att många kommuner har varit försiktiga med att öppna nya språkbadsgrupper på daghem, ta in språkbadsundervisningen i nya skolor eller ens att starta parallella språkbadsklasser i de skolor som redan har språkbadsverksamhet. Nedan belyses problemen mer ingående och olika lösningar presenteras. Administrativa gränser och en möjlighet att fortsätta i språkbad från daghem till skola Kommunen ska säkerställa att den språkbadsverksamhet som har inletts inom småbarnsfostran kan fullföljas inom den grundläggande utbildningen (Grunderna för planen för småbarnsfostran 2006). Det innebär att dagvård, förskola och grundskola bör samarbeta och att kommunen ansvarar för att språkbadsundervisningen fortsätter genom hela den grundläggande utbildningen. Verksamheten ska vara fortgående och byggas upp långsiktigt. Men det tycks vara en utmaning då administrationen för småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen hör till olika sektorer inom kommunen. Problemet kanske försvinner då samma administration tar hand om både småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen. I Helsingfors har Folkhälsans arbete med utbildningsverket lett till att utbildningsverket grundat en egen utvecklingsgrupp för språkbadet med representanter från både dagvård och skola. Behörighetskraven för språkbadspedagoger Det finns inga formella behörighetskrav vad gäller pedagogernas kunskaper i språkbadsmetodik eller tvåspråkighetsfostran. För att vara behörig pedagog i ett språkbadsdaghem eller i den grundläggande utbildningen räcker det att ha adekvat pedagogisk utbildning och att uppfylla de fastställda språkkraven. Men skillnader i hur olika kommuner förvaltningsmässigt hanterar språkbadsundervisningen medför olika språkkrav på språkbadslärare i olika kommuner. Det leder bl.a. till att det är svårare att få tag på behöriga i södra Finland än i Österbotten. I Helsingfors ska en klasslärare som undervisar språkbadselever ha utmärkta (nivå 6) kunskaper i skolans administrationsspråk (finska) och nivå 5 av 6 i språkbadsspråket. Få svenskspråkiga klasslärare har utmärkta kunskaper i finska, vilket alltså innebär att de trots att de har utmärkta kunskaper i undervisningsspråket (svenska) inte är formellt behöriga. Men statsrådets förordning om ändring av förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (1133/ mom.) kan lösa problemet. Enligt förordningen ska de lärare som undervisar på ett annat språk än skolans undervisningsspråk behärska det språk som de undervisar på. Utbildningsstyrelsen bestämmer vid behov hur språkkunskaperna ska visas. I Utbildningsstyrelsens föreskrifter 25/011/2005 stadgas att en lärare har tillräckliga språkkunskaper i språket ifall han eller hon har avlagt nationell språkexamen på nivå fem eller vid universitet slutfört studier omfattande minst 80 studiepoäng i undervisningsspråket eller har slutfört sin lärarutbildning på det språk som används i undervisningen i ett sådant land vars 33

36 officiella språk undervisningsspråket är. De som undervisar minst fyra årsveckotimmar eller fyra läroplansenliga kurser ska uppvisa denna språkkunskap i undervisningsspråket. Förordningen kan också tillämpas på lärare som undervisar i svenskt språkbad och på lärare som undervisar på främmande språk. Den har kanske i första hand skrivits med tanke på lärare som undervisar på ett annat språk än finska eller svenska. Men den kan också tillämpas för språkbadslärare, vilket man gör i Karleby. I Karleby hade alla klasslärare en pedagogie magisterexamen från Åbo Akademi och en av lärarna var också behörig att undervisa på finska (uppgifterna från 2009). Man har formulerat behörighetskraven som en finskspråkig klasslärarutbildning + 55 studieveckor svenska eller en svensk klasslärarutbildning. Jakobstad, som har en språkbadsskola med både svenskt och finskt språkbad, har löst situationen så att de lärare som undervisar på svenska hör till den svenska administrationen och de som undervisar på finska till den finska administrationen. Förutom att de har lärarbehörighet på det språk som de undervisar på, har alla gått kursen Introduktion till språkbad, antingen i Vasa universitets regi eller i kommunens regi. Våren 2009 kartlade språkbadsombudet andelen behöriga språkbadslärare i Helsingfors, Esbo, Jakobstad och Karleby. Då hade 22 av 43 klasslärare i Esbo och Helsingfors pedagogisk behörighet och uppfyllde språkkraven på utmärkta kunskaper i finska och svenska på nivå 5. Av de 21 obehöriga var det sju som hade pedagogisk behörighet men inte fastställda kunskaper i finska (5 personer) alternativt i svenska (2 personer). Ifall kommunerna skulle ha använt sig av stipulationen i förordningen om behörighetsvillkor kunde antalet behöriga ha varit 26 av 43. Ifall de skulle ta i bruk förordningen kunde flera personer med utmärkta kunskaper i svenska söka dessa tjänster. Esbo har använt sig av förordningen i och med att språkbadsombudet påpekat att den möjligheten finns, medan Helsingfors utbildningsverk inte har gått in för den. Jakobstad och Karleby har andra behörighetskriterier än Esbo och Helsingfors vilket kan ha bidragit till att de inte hade några obehöriga språkbadslärare. Utbildning av pedagoger med kunskaper i språkbad och flerspråkighet Vasa universitet och Uleåborgs universitets lärarutbildning i Kajana utbildade språkbadspedagoger tillsammans i tio års tid. Samarbetet har avslutats och de sista studerandena avlägger sin pedagogie magisterexamen Språkbadsombudet har ordnat en två dagars studieresa för studerandena till språkbadsskolorna i Helsingfors. Studieresan resulterade i att flera av de utexaminerade ansökte om tjänst i Helsingfors. För tillfället finns det inga nya språkbadslärarstuderande, vilket också medför att studieresan inte har upprepats. Det är viktigt att det också i fortsättningen utbildas språkbadslärare. Vasa universitet har byggt upp ett samarbete med Åbo Akademi. Meningen är att de tillsammans ska kunna ta emot 20 nya studerande årligen, men tills vidare har planerna inte verkställts. Under arbetets gång har också Språkbadsombudet varit i kontakt bl.a. med Undervisnings- och kulturministeriet. Hösten 2011 inleddes en svenskspråkig barnträdgårdslärarutbildning i Helsingfors som ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Utbildningens tyngdpunktsområden är flerspråkighetsfostran, identitet och mångfald samt estetisk fostran. Utbildningen leder till en pedagogie kandidatexamen, som ger behörighet att arbeta som barnträdgårdslärare med barn i åldern 0 6 år samt i förskola. Till programmet antas årligen 30 studerande. I utbildningen ingår flera praktikperioder. Folkhälsans Förbund har samarbetat med institutionen bl.a. genom att Johanna Sallinen har föreläst för studerande om språkstödjande verksamhet och Veronica Hertzberg har diskuterat 34

37 utformningen av studierna och lyft fram möjligheten till praktik på språkbadsdaghem. Utbildningen i Helsingfors gör det klart lättare för språkbadsdaghemmen i södra Finland att hitta behöriga pedagoger. Fortbildning Ända sedan starten 2006 har språkbadspedagogernas möjligheter att träffa andra språkbadspedagoger och ta del av ny kunskap varit områden som behövt utvecklas och utökas. Det har vi försökt göra både genom att omforma existerande fortbildning, arrangera egna skräddarsydda utbildningar och bjuda in språkbadspedagogerna till olika svenska nätverk och utbildningar. Språkbadslärardagarna Vasa universitet och Levón-institutet startade Språkbadslärardagarna och arrangerade dem till år Därefter har Folkhälsan först varit medarrangör för att under senare år vara huvudarrangör och bjuda in Vasa universitets forskare som föreläsare. Språkbadslärardagarna ordnas årligen på olika språkbadsskolor i Finland. Under språkbadslärardagarna presenteras den senaste forskningen och den aktuella samhällsdiskussionen. Under de senaste åren har dagarna fått allt fler deltagare, och våren 2012 deltog närmare 100 personer i Borgå i Albert Edelfelts skola. Till programmet hör också möjlighet att delta i workshoppar. Innehållet i workshopparna har fått en mera konkret inriktning på pedagogernas praktiska arbete och fungerar som ett forum för utbyte av erfarenheter mellan pedagogerna. Språkbadsdaghemmen och språkbadsskolorna har öppet hus, så deltagarna kan ta del av hur kollegerna arbetar. För att öka språkbadets synlighet och beslutsfattarnas medvetenhet har Folkhälsan börjat involvera rikspolitiker. Våren 2011 öppnades dagarna av Sveriges undervisningsminister Jan Björklund och våren 2012 av riksdagsledamot Mikaela Nylander. Introduktion till språkbad Vasa universitet brukar årligen ordna en introduktionskurs på två dagar för språkbadslärare. Under flera år har Folkhälsan varit medarrangör och då ordnat skolbesök, stått för föreläsningsutrymmen och presenterat sin språkstödjande verksamhet för de nya pedagogerna. Fortbildning under TOKI-projektet I och med att språkbadsombudet klarade av att involvera flera kommuner att delta i Utbildningsstyrelsens projekt TOKI och dessutom verkade som den nationella koordinatorn för språkbadsskolorna inom projektet, var det också naturligt att den fortbildning som ordnades skedde inom TOKI-projektets ramar. Alla språkbadsskolor i Helsingfors, Esbo, Jakobstad, Karleby och Vasa deltog i TOKI-projektet. I de österbottniska städerna fokuserade projektet på att utveckla samarbetet med skolorna inom kommunerna och arbetade inte så mycket med språkbadsombudet. I Esbo och speciellt i Helsingfors utvecklades och fördjupades samarbetet mycket under åren, vilket beskrivs närmare nedan. Internationella fortbildningsdagar Fortbildningsresor har ordnats både till Stockholm och till Tallinn. Inom TOKI-projektet ordnades en fortbildning i Stockholm 4 6 juni 2008 där 60 svensk- och språkbadslärare deltog. Utöver det program som ordnades för alla deltagare besökte språkbadslärarna Sverigefinska skolan i Stockholm. Samma år i oktober arrangerade Folkhälsan en fortbildningsresa för språkbadslärare till Skolforum i samarbete med TOKI-projektet. Under fortbildningen deltog 50 språkbadslärare. För 35

38 pedagogerna ordnades både gemensamma föreläsningar samt workshoppar i mindre grupper. I workshopparna arbetade man med att strukturera temaundervisning i olika årsklasser. För ämneslärare som arbetar med språkbad har språkbadsombudet arrangerat en fortbildningsresa till de svenska förlagen. Vi besökte tre förlag som presenterade sitt material för ämneslärarna. I Sverige är skolböckerna ofta mer lättlästa, de har också mycket material för svenska som andra språk, så deras läromedel passar ofta bra för språkbadseleverna. För dagvårdspersonal ordnade språkbadsombudet en fortbildningsdag i Tallinn, med föreläsningar på båten, besök på språkbadsdaghem och presentation av Estlands språkbadsprogram vid undervisningsministeriet. Temafortbildning för språkbadspedagoger I egen regi har vi också ordnat fortbildningsdagar/-eftermiddagar, många med ett särskilt tema för språkbadspedagoger. Under det senaste året har vi ordnat Stegvis-fortbildning, byggt sagolådor och inför förskolestarten har vi under en eftermiddag skisserat upp verksamheten med förskolepedagoger. Det har också ordnats gemensam fortbildning för språkbadspedagoger och språkölärare. Språkbadspedagogerna har också inbjudits till de inspirationsdagar och utbildningar som Folkhälsan arrangerar för pedagoger i allmänhet. Bygga upp nätverk Till språkbadsombudets uppgift har också hört att bygga upp olika nätverk för språkbadspedagogerna. Då verksamheten började var det många pedagoger som upplevde att deras arbete var ganska ensamt. I dag finns det skilda e-postlistor till de föreståndare, rektorer, språkbadslärare och föräldraföreningar som arbetar med eller för språkbad. Helsingfors stad har utnämnt två språkbadslärare per skola till svenska kulturkoordinatorer. De får samma information och inbjuds till samma evenemang som de svenska skolornas kulturkoordinatorer. Språkbadsombudet har verkat både som föredragande och ordförande i Helsingfors språkbadsdaghems terminsvisa nätverksträffar. Språkbadspedagogerna har inbjudits till Folkhälsans lärarnätverk och till dagvårdsnätverket. På dagvårdsnätverkets första träff var mer än en fjärdedel språkbadspedagoger. Språkbadsskolornas och språkbadsdaghemmens adresser finns också införda i Folkhälsans adresslistor för olika utskick. På Facebook har Folkhälsan en egen språkbadssida. Sidan har nu 206 medlemmar ( ). Arbete för en gemensam läroplan för språkbad Språkbadsundervisningen nämns första gången 2004 i nationella styrdokument för läroplansarbetet. I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 likställer man språkbadet med undervisning på främmande språk. Då verksamheten på Folkhälsan började antogs att alla språkbadsskolor hade beskrivit språkbadsundervisningen såsom den beskrivs i nationella läroplanen eller såsom man beskriver den vid Vasa universitet. Då skolornas läroplaner samlades in och analyserades visade det sig att det användes varierande formuleringar om språkbadsskolorna också inom samma kommun. Till exempel i Helsingfors står det i alla utom en skolas läroplan att svenskan också är elevernas A1-språk. Andra exempel är att det i en läroplan inte nämns att läsinlärningen sker först på svenska och i en annan är det inte klart uttalat att läraren endast använder ett språk i kontakten med eleverna. Ytterligare ett exempel är att det i en skolas läroplan står att man strävar efter att det är främst läsämnen som 36

39 undervisas på språkbadsspråket, medan det i en annan står att det främst är färdighetsämnen som undervisas på språkbadsspråket. I Folkhälsans kartläggning kom det fram att det i många läroplaner står att språkbadsundervisningen ordnas utgående från skolans resurser. Det betyder att det är osäkert hur stor andel av timmarna som sker på svenska, hur skolan arbetar för att behålla behöriga lärare och ifall det kommer att finnas en kontinuitet i språkbadsundervisningen. Osäkerheten är problematisk både för vårdnadshavarna, som inte vet vad de ska förvänta sig av undervisningen, och för skolan, eftersom oklara formuleringar kan leda till en dragkamp mellan olika intressen. Läroplanen i Jakobstad kan tjäna som exempel på en genomskinlig och lyckad lösning (se tabell sidan 22). I den står att läs- och skrivinlärningen endast sker på språkbadsspråket. Det nämns också att språkbadsspråket blir elevernas A1-språk, men att målet för språkbadsspråket dessutom är funktionell tvåspråkighet, vilket leder till att målen i språkbadsspråket är högre än i A1- språket. Som arbetssätt i språkbad har man enligt läroplanen ofta helhets- och temaundervisning för att erbjuda eleverna en möjlighet att lättare tillägna sig begreppen och fördjupa sig i ämnet. Jakobstads läroplan har använts som grund då olika skolor funderat på sin läroplan och timfördelning. I läroplanen nämns när olika ämnen undervisas på svenska/finska. I den beskrivs också vilka delområden av grammatiken som undervisas på svenska och vilka delar som undervisas på modersmålstimmarna (se sidan x). Språkbadsombudet har under åren också gjort flera olika instanser, bl.a. kommuner såsom Helsingfors stad, Utbildningsstyrelsen och arbetsgruppen Funktionell svenska vid Undervisningsoch kulturministeriet, uppmärksamma på skillnaderna i läroplanerna. Eftersom skillnaderna mellan kommunernas och skolornas läroplaner är så stora har en strävan också varit att synliggöra detta för lärarna i de olika skolorna och uppmuntra dem att arbeta för en gemensam läroplan. Bland lärarna och rektorerna har det funnits både planer och intresse för att delta i arbete för tydligare strukturer och en gemensam läroplan för språkbadsundervisningen. I och med att den förra regeringens timfördelning inte godkändes och läroplansarbetet sköts upp har våra planer för att grunda regionala arbetsgrupper som kunde arbeta med utvecklandet av läroplanen för språkbadsundervisningen stannat upp. Nu när timfördelningen för 2016 slagits fast och arbetet med att förnya läroplanen på nationell nivå är i full gång skulle det vara läge att återuppta tanken om arbetsgrupper. Språkbadsdelen kommer högst sannolikt att få ett större utrymme i den nya nationella läroplanen än i den nuvarande. I november 2012 publicerades den allmänna delen av läroplanen på webben för kommentarer, och det är möjligt att det i det sammanhanget kommer att öppnas hur läroplanens disposition i övrigt ska se ut. Det har också förts diskussioner om att språkbadsombudet kunde få en plats i den arbetsgrupp Utbildningsstyrelsen eventuellt har under våren 2013 för språkbadets del. Läromedel Många språkbadslärare upplever att det är svårt att hitta lämpligt undervisningsmaterial för språkbadseleverna. Språkbadsundervisningen bygger i hög grad på att man arbetar med större helheter, så att man arbetar med ett tema som behandlas i flera olika ämnen samtidigt. För den typen av undervisning är det svårt att hitta färdiga läromedel. Ibland upplever lärarna också att de saknar det större utbudet som den finska sidan kan erbjuda och att det inte finns möjlighet att välja ett läromedel som passar dem bäst. Dessutom upplever de ofta att läromedlen för den svenska skolan språkligt sett är för utmanande för språkbadseleverna. 37

40 Följande saker har gjorts för att möta lärarnas behov: I samarbete med Vasa universitet har Folkhälsan publicerat portalen Språkbadsmaterial på webben ( Portalen innehåller undervisningsmaterial för språkbad. Målet med portalen är att bygga upp en materialbank där olika typer av material och metoder som lämpar sig för språkbad ingår. De enskilda materialpaketen i portalen baserar sig på teoretiska och praktiska erfarenheter av språkbad. Publicerade temahelheter är material för specialundervisningen, dagvård och åk 5 6. Dessutom har det sammanställts material för åk 2 3 (Yrken) och åk 7 9 (Jag). Tyvärr har det inte funnits medel att publicera materialet på nätet. Strukturen fungerar som exempel på hur man kan bygga upp andra temahelheter. Språkbadsombudet kartlade våren 2008 språkbadselevernas läs- och skrivinlärning i åk 1 (se nedan). Dessutom kartlades vilka läromedel som används i åk 1 2. Många lärare upplevde att läromedlen var för svåra för språkbadselever. För att underlätta lärarens vardag har vi gjort tilläggsmaterial som stöder texten i Läroboken 1a och 1b. Vi förde också en diskussion med förlaget ifall det skulle vara intresserat av ett ytterligare samarbete kring materialproduktionen. Det material som vi gjort lånas ut till skolorna. Folkhälsan har samlat språkstimulerande lekar i en sökbar databas ( spraklekar). Lekarna riktar sig till barn i åldern 1 12 år. Dessa lekar passar utmärkt också för språkbadselever. Vasa universitet har tillsammans med språkbadsombudet producerat tre kortfilmer om introduktion av språkbad. Filmerna finns i tre olika längder och kan spelas upp på tre olika språk. Språkbadsombudets samarbete med kommunerna Samarbetet med kommunerna har gällt att skapa strukturer i form av koordinatorer, nätverk och styrgrupper inom kommunen, att lyfta fram lösningar som skapar kontinuitet mellan språkbadsdaghem och språkbadsskola, arbete för läroplansarbete som stärker språkbadets roll, delta i skapande av kultursatsningar på svenska (t.ex. Svenska dagen för språkbadselever), tillsammans med andra stoppa förslag på nedskärningar i språkbadsutbudet och vända förslagen till positiva möjligheter. Mycket av det löpande arbetet har handlat om att träffa föräldrar, politiker och tjänstemän och informera dem. Alla kommuner som i dag har renodlat språkbad såsom det definieras av Vasa universitet, är relativt stora tvåspråkiga kommuner. Den minsta kommunen med språkbad är Grankulla, som har lätt att ordna språkbad i och med att det endast finns en finsk skola i kommunen. De övriga tvåspråkiga kommunerna med få invånare är stora till ytan med små skolor utspridda långt ifrån varandra. Ifall några elever per skola väljer språkbad kan en liten perifer skola mista en stor del av sin timresurs, vilket leder till att den urholkas. Under åren har man ändå från flera tvåspråkiga kommuner såsom Raseborg, Hangö och Lovisa tagit kontakt och bett om hjälp och stöd. Arbetet med Helsingfors och Esbo har varit speciellt omfattande, och det som har gjorts där tjänar bra som exempel på hur man kan jobba med språkbad. Helsingfors stad Helsingfors är störst på språkbad. Hösten 2012 fanns tio språkbadsdaghem med ca 400 barn. Sex skolor har språkbadsundervisning för åk 1 6 och fyra skolor för åk 7 9, i dessa skolor går ca elever som får sin grundläggande utbildning genom språkbadsundervisning på svenska. Varje år blir ett antal barn i dagvården utan språkbadsplats. 38

41 Redan språkbadets omfattning i Helsingfors gjorde att det var en naturlig kommun att börja arbetet med hösten I oktober 2006 hölls det första mötet på utbildningsverket, och under de följande åren har samarbetet utvecklats och fördjupats. En första puff för språkbadet gjordes kring Svenska veckan på Georgsgatan simhall. Simhallen tapetserades med svenska ord och uttryck, och besökarna fick språkbada på svenska. Hösten 2007 medverkade också Sydkustens Ordkonst. Våren 2007 ansökte Helsingfors stads utbildningsverk om att delta med språkbadsskolorna i Utbildningsstyrelsens projekt TOKI. Föreståndarna på språkbadsdaghemmen har regelbundet träffats en gång per termin. Mötesplats och sammankallande cirkulerar. Sedan 2007 har språkbadsombudet fungerat som mötesordförande, agendan görs upp i samråd med den sammankallande dagvårdsenheten. En stor del av det arbete som Helsingfors stad har gjort för språkbadet i Helsingfors under 2000-talet har gjorts i samband med Utbildningsstyrelsens projekt TOKI (se s. 24). Efter TOKI-projektet har samarbetet fortsatt med bl.a. en styrgrupp utsedd av utbildnings- och socialverken. Till styrgruppen hör rektorer för bägge skolstadierna, en daghemsföreståndare, tjänstemän med ansvar för språkbadet och förtroendevalda från både social- och utbildningsverket samt språkbadsombudet. Som ordförande har utbildningsnämndens ordförande Pia Pakarinen fungerat. Språkbadsombudet samarbetar med utbildningsverkets språkbadskoordinator och tillsammans lägger de upp agendan för språkbadslärarnas fortbildning inom staden. Utbildningsverkets utbildningschef Marjo Kyllönen sammankallar språkbadsskolornas rektorer och dagvårdsdistriktens chefer årligen för ett gemensamt utvecklingsmöte. Ärenden som diskuterats är bl.a. övergången från ett stadium till ett annat, behöriga lärare, fortbildningsbehovet och samarbete mellan dagvård och skola. Alla språkbadsskolor i Helsingfors ordnar årligen en gemensam Svenska dagen-fest för språkbadseleverna. Språkbadsombudet har tagit initiativ till festerna och varit med och utformat programmet. Traditionen började år Språkbadsskolorna har också utsett egna kulturkoordinatorer för den svenska kulturverksamheten. Koordinatorerna blir inbjudna till samma evenemang och fortbildningar som koordinatorerna i den svenska skolan, bl.a. till två kultur-informationseftermiddagar per år. Under läsåret samarbetade språkbadsombudet med språkbadsföräldrar för att staden skulle fortsätta upphandlingen av språkbadsplatser med två köptjänstdaghem. Staden gick in för det medan den ena producenten i slutändan ändrade språkbadsverksamheten till svensk dagvård. Dagvårdsenheterna på Drumsö har inte kunnat ta emot alla barn som ansökt om plats i språkbad. Dagvårdsföreståndarna har påtalat bristen och tillsammans har man arbetat för en lösning. Resultatet av arbete med de förtroendevalda i utbildningsnämnden är att det i Helsingfors stads budget står att man kommer att utreda möjligheten att våren 2013 starta en språkbadsgrupp i ett daghem som öppnar på Drumsö under våren Samarbete med Esbo stad Också Esbo kom med från början. Hösten 2006 stod Esbo stad i beråd att stänga en språkbadsskola, eftersom det inte fanns tillräckligt med elever för tre skolor. Orsaken till att antalet elever hade sjunkit var framför allt avsaknaden av språkbadsplatser för barn i förskoleåldern. I stället för att stänga skolan arbetade föräldrar och beslutsfattare för en förskoleklass för språkbadsbar- 39

42 nen. Förskolan placerades i skolan. Det möjliggjorde fler platser på daghemmen för de yngre barnen, vilket ledde till att det fanns fler språkbadsbarn som ville börja i språkbadsskola. Skolan kunde räddas och antalet barn har ökat under åren. Samtidigt kom det fram att språkbadslärarna inte kände varandra och inte hade haft kontakt med dem som jobbade i andra skolhus. Fortbildning hade riktats till alla lärare inom det finska utbildningsväsendet, utan att beakta att vissa lärare arbetade med språkbadsklasser och på ett annat språk. En av de första uppgifterna blev att sammanföra lärarna och hjälpa dem att bygga upp ett eget nätverk. I och med att Esbo stads utbildningsförvaltning, och då främst språkbadsundervisningen, var med i Utbildningsstyrelsens TOKI-projekt kunde en stor del av arbetet för språkbadslärarna ske inom projektet. Språkbadsombudet tog initiativ till att Esbo stads läroplan för att språkbad skulle förnyas. Det har Esbo stad också gjort, arbetet började med en föreläsningskväll som utmynnade i att lärarna tillsammans uppdaterat läroplanen utgående från Jakobstads läroplan. Också det skedde inom ramen för TOKI-projektet. I Esbo har samarbetet från hösten 2008 också omfattat kulturförvaltningen. Det ledde bl.a. till att fyra språkbadsskolor prydde fyra simhallar med texter och teckningar kring Svenska dagen och det svenska. Hösten 2009 satt språkbadsskolorna tillsammans med svenska skolor upp sketchen Vill du bada med min tunga skriven av Bengt Ahlfors. Med det ville man få svenska och finska skolungdomar att samarbeta på bägge språken och samtidigt nå varandra och öka den språkliga toleransen. Sketchen är ca 10 min lång. Den handlar om språkförväxling och förälskelse och har fyra roller: två svenskspråkiga flickor och två finskspråkiga pojkar. Skolprojektet förverkligades så att en språkbadsskola i samarbete med en svenskspråkig skola satte upp pjäsen med hjälp av en professionell regissör. Regissören jobbade 5 10 gånger med eleverna. Sketchen uppfördes för alla elever i språkbadsskolan men också på Utbildningsstyrelsens Svenska dagen-fest. Språkbadet och Svenskfinland Till språkbadsombudets uppgift hör att arbeta för att språkbadspedagoger och språkbadselever får kontakt med den finlandssvenska kulturen. För det finlandssvenska medborgarsamhället är det också viktigt att få tillförlitlig information om språkbadet och att vara beredd att öppna dörrarna för dem som är intresserade av att delta i den finlandssvenska verksamheten. Arbetet med att inkludera elever och lärare i den svenska kulturen fortskrider. Nedan några exempel på finlandssvenska organisationer som språkbadsombudet stått i kontakt med och som inkluderat språkbadspedagogerna i sin verksamhet. Folkhälsan har från hösten 2008 aktivt gått in för att språkbadsundervisningen, både dagvård och grundskola, inkluderas i de projekt som Folkhälsan riktar till daghem och skolor. Folkhälsan ordnar riktade nätverksträffar för lärare och pedagoger inom dagvård. Till dessa träffar inbjuds också språkbadspedagogerna. Folkhälsans förbunds adressregister upptar alla språkbadsdaghem och skolor med språkbad, så den information som når den svenska dagvården och skolan når också enheterna med språkbad. 40

43 På webbplatsen har Sydkustens landskapsförbund sedan våren 2008 infört alla språkbadsdaghem och språkbadsskolor och databasen uppdateras kontinuerligt. Vintern 2012 kommer den att bli fyrspråkig. Stafettkarnevalen öppnades våren 2007 för alla språkbadselever. Första året deltog färre än fem språkbadsskolor, men efter det har deltagandet ökat. För läsåret uppmanade Helsingfors utbildningsverk skolorna att skriva in Stafettkarnevalen i sina verksamhetsplaner. I maj 2012 deltog åtta språkbadsskolor i Stafettkarnevalen. Kulturkarnevalen har sedan 2006 bjudit in språkbadselever i åk 7 9 till karnevalen. Finlands svenska skolungdomsförbund sänder ut info till alla åk 7 9 med språkbad, men har inte haft resurser att besöka skolorna. Varje år har ändå några språkbadselever deltagit i kulturkarnevalen. De svenska tidningshusen bjuder också in språkbadslärarna till sin träffar för lärarna och sänder samma information till skolor med språkbad som till svenska skolor. Pressföreningens projekt Tidningen i skolan vänder sig också till språkbadsskolorna Publikarbete på Svenska Teatern ordnades hösten 2008 för språkbadselever, det fortsatte med nya klasser under vårterminen. Hösten 2008 deltog två högstadieskolor med ca 40 elever och våren 2009 var det ytterligare två skolor som deltog. Eleverna arbetade med publikarbetet under skoltid och inkluderat i de ämnen som de undervisades i på svenska. Svensk drama- och sagostund på språkbadsdaghem tillsammans med skådespelare Dan Söderholm. Språkbadsombudet har tillsammans med Dan Söderholm byggt upp ett kulturpaket för språkbadsdaghemmen. Under tio besök per grupp har Dan Söderholm en sagostund för barnen och tillsammans bygger de upp en gemensam berättelse. Arbetet började år 2008 och hösten 2008 arbetade han med åtta grupper, sedan har projektet fortsatt, nu helt i egen regi. Folkhälsan har finansierat en del av besöken, Svenska kulturfondens Kultur på dagis resten. Sydkustens landskapsförbund har databasen Projekten Nattpäron och Ordboet riktade sig också till språkbadsverksamheten. Under läsåret finns Ordboet också i språkbadsskolor. Segelfartygsstiftelsen STAF har de senaste fyra åren ordnat språkbadsseglatser för ungdomar i åldern år. Konceptet har byggts upp tillsammans med språkbadsombudet och aktiva språkbadslärare. Hela 150 ungdomar har deltagit i seglatserna. Våren 2012 tilldelades språkbadsombudet STAF:s utmärkelse Medvind för sina insatser i att bygga upp det fungerande språkbadskonceptet. För att involvera språkbadsbarnen och lärarna i den svenska verksamheten och kulturen behöver man både tid och resurser. Tid behövs för organisationen att förstå hur språkbadseleverna ska kunna inkluderas. Ofta kan det också behövas tilläggsresurser, och t.ex. kommunens kulturförvaltning kan kanske erbjuda en del av sina tjänster också för språkbadseleverna. Inom kulturförvaltningen är den svenska och den finska verksamheten ändå uppbyggd på olika sätt och får resurser t.ex. utgående från antalet elever i den finska respektive den svenska skolan. Projekt Utbildningsstyrelsens TOKI-projekt till slutet av 2010 TOKI-projektet (Toisen kotimaisen kielen innostamishanke) var Utbildningsstyrelsens projekt för att öka intresset för det andra inhemska språket i alla skolformer och på alla skolnivåer under åren

44 Projektet var öppet för alla skolor i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesskolorna. I projektet deltog 70 skolor (25 orter) inom den grundläggande utbildningen och gymnasier. Från Helsingfors och Esbo deltog alla språkbadsskolor och uteslutande språkbadsskolor i projektet, från Vasa, Jakobstad och Karleby deltog både språkbadsskolor och andra skolor i TOKI-projektet. Projektet avslutades i maj Från Folkhälsan deltog språkbadsombudet som sakkunnig i styrgruppen tillsammans med bl.a. Svenska nu:s koordinator. Ett av delmålen för TOKI-projektet var att få språkbaden att fungera bättre och att språkduscharna skulle öka. Andra mål nära förknippade med språkbadsombudets verksamhet var att öka antalet elever som studerar svenska som A2-språk, att öka intresset för svensk kultur, litteratur och för de nordiska länderna samt att överlag öka finskspråkiga skolors samarbete med svenskspråkiga skolor i både Finland och Sverige. Utbildningsstyrelsen understödde de deltagande kommunerna med enbart euro per år. Summan var blygsam, i varje fall för de kommuner som hade flera skolor med i projektet, såsom Helsingfors med 10 språkbadsskolor. Språkbadsskolorna utgjorde en stor del av de skolor som deltog i projektet och språkbadsombudet fick i uppdrag att vara språkbadslärarnas koordinator inom projektet. För språkbadsundervisningen ställde man i början av projektet upp tre huvudmål arbeta för en utvidgning av språkbadsundervisningen i årskurserna 7 9 förbättrad läromedelsproduktion öka kulturkontakterna och stärka nätverkssamarbetet överlag. Inom TOKI-projektet ordnades också en fortbildning i Stockholm 4 6 juni svensk- och språkbadslärare deltog. Olika grupper av lärare gjorde studiebesök, språkbads- och lågstadielärarna besökte under språkbadsombudets ledning Sverigefinska skolan i Stockholm (Utbildningsstyrelsen 2011, 3). I oktober 2008 arrangerade Folkhälsan en fortbildningsresa för språkbadslärare till Skolforum i samarbete med TOKI-projektet. Under fortbildningen deltog 50 språkbadslärare. För pedagogerna ordnades både gemensamma föreläsningar och workshoppar i mindre grupper. I workshopparna arbetade man med att strukturera upp temaundervisning i olika årsklasser. I samband med TOKI-projektet ville man också kartlägga läsinlärning, arrangemang och användningen av läromedel i språkbadsskolorna. Utbildningsstyrelsen och Folkhälsan ingick ett avtal om utförande av kartläggningen, det praktiska arbetet med skolbesök utfördes av magisterpraktikant Annika Hiitola. Hon följde med verksamheten i klassrummen och dokumenterade både aktiviteter och miljön i och utanför klassrummen genom att videofilma. Klasslärarna intervjuades med en semistrukturerad intervju. I Helsingfors och Esbo besöktes alla nio skolor med språkbad i årskurs 1. Lärarna i Jakobstad och Karleby fyllde själva i frågeformuläret och returnerade det till Folkhälsan. Kartläggningen koncentrerades till årskurs 1, men även årskurs 2 observerades i viss utsträckning. Undervisningen på finska kartlades via en separat intervju med den finskspråkiga läraren och i mån av möjlighet även observation av undervisningen. Det framkom att de flesta skolorna använder finlandssvenska läromedel, men att de ofta upplevs som svåra, eftersom elevernas ordförråd i åk 1 inte alltid räcker till. I skolornas läroplaner presenteras språkbadsundervisningen på ett mycket varierande sätt. De verkade också som om skolorna inte arbetade för ett språkligt samarbete mellan de lärare som undervisar språkbadseleverna på finska och språkbadslärarna. Alla språkbadslärare var inte formellt behöriga. Specialundervisningen för språkbadseleverna tar sällan fasta på att eleven största delen av dagen undervisas på svenska. Problemen kring primärundervisningen i språkbaden är alltså inte lösta, men medvetenheten om dem har ökat. 42

45 Den skriftliga rapporten från kartläggningen presenterades bl.a. för TOKI-projektets styrgrupp i maj och på språkbadslärarnas seminarium i samband med Skolforum-mässan i Stockholm i oktober Rapporten har också presenterats för de ledande tjänstemännen inom Helsingfors stads utbildningsverk samt för de rektorer som har språkbad i sin skola. Utbildningsstyrelsen, som var beställare, har inte publicerat rapporten. Folkhälsan har ändå arbetat vidare utgående från rapporten med att utveckla språkaktiverande verktyg för eleverna. De kommuner som deltog i TOKI-projektet gjorde kommunvisa slutrapporter. Av dem framgår att man bäst klarade av att öka kulturkontakterna och bygga upp och stärka nätverksarbetet överlag. Speciellt i Helsingfors och Esbo deltog språkbadsombudet i förverkligandet av de lokala projekten. I Helsingfors delade man upp arbetet i delområden och utsåg tre arbetsgrupper. Den första arbetsgruppen utvecklade språkbadsskolornas intranät inom Fronter, vilket bl.a. medförde att språkbadslärarna också fick tillgång till det material de svenska skolorna hade på Fronter. Den andra gruppen utarbetade gemensamma kulturevenemang, såsom gemensamma Svenska dagen-festligheter, kulturkoordinatorer och att Stafettkarnevalen skulle skrivas in i skolornas verksamhetsplaner. Den tredje gruppen, där språkbadsombudet fungerade som ordförande, utarbetade bl.a. en gemensam broschyr för kommunens språkbadsenheter och en årsklocka för språkbadets verksamhet. Vidare ordnade utbildningsverket regelbundet fortbildnings- och planeringsdagar för lärarna i alla språkbadsskolor. I Helsingfors stads TOKI-rapport påpekas att det största problemet med att utveckla språkbadet är bristen på tvåspråkiga ämneslärare. En svensk ämneslärare arbetar sällan både med språkbad och i svensk klass. (Tikkanen 2010.) Av Esbos rapport framgår att kommunen satsar på att arbeta för en gemensam läroplan för språkbadsskolorna. Språkbadsombudet tog initiativ till det första seminariet, sedan fortsatte skolorna sitt samarbete. Språkbadslärarna kände inte varandra från förut, men i och med att de kom med i TOKI-projektet blev det naturligt för kommunen att öka samarbetet lärarna emellan. (Ståhlberg 2010.) Språköar svensk dagvård och skola på finsk ort Den andra delen av språkbadsombudets uppdrag är att arbeta för språköarna, dvs. enspråkigt finska kommuner med en liten svensk befolkning. När vi här talar om en språkö menar vi en finsk ort med en liten mängd svenskspråkiga invånare, där det fungerar ett svenskt daghem och en liten svensk skola. Här stöter pedagogerna på särskilda utmaningar i verksamheten eftersom barnens språkliga och övriga vardag på många sätt skiljer sig från vardagen i enspråkigt svenska eller tvåspråkiga miljöer. Inom Språkö-verksamheten är tyngdpunkten lagd på den sammanhållna skolstigen från 0 15 år, språkstödjande verksamhet och specialundervisningen i nio kommuner där det finns en liten svensk skola (Nurmijärvi, Lahtis, Tavastehus, Hyvinge, Kouvola, Jyväskylä, Varkaus, Kervo och Tusby), dvs. andra orter än Tammerfors, Kotka, Björneborg och Uleåborg där det sedan gammalt finns starka svenska skolinstitutioner. De enda enspråkigt finska kommunerna med små svenska skolor som inte är med i nätverket Vi9 (se bilaga 2) är S:t Karins, Vichtis och Salo. Inom Språkö arbetar vi för de svenska daghemmen och skolorna genom att bidra med och förmedla idéer om hur kommunerna ska arrangera utbildningen, upplysa kommunen om rätten till svensk skola och dagvård, hjälpa till med att hitta behöriga lärare, tipsa den svenska skolan och dagvården om hur de kan hitta kulturutbud på svenska, stärka gemenskapen mellan lärare och dagvårdspersonal, ge fortbildning på svenska och bistå med att arrangera specialundervisning på svenska. 43

46 Vad är nätverket Vi5 som vuxit till Vi9? Ett viktigt redskap för arbetet inom Språkö är nätverket Vi5 som vuxit till Vi9 på några år. Nätverket har vuxit från tre rektorers uttalade behov att ha ett utvidgat samarbete våren 2007 till att hösten 2012 inkludera nio kommuner med svensk dagvård i nio enheter och grundläggande utbildning i elva enheter. Inom nätverket Vi9 arbetar vi gränsöverskridande och involverar yrkespersonal och vårdnadshavare att tillsammans arbeta för ett levande svenskt rum och för barnens hälsa. Vi uppmanar pedagoger att reflektera över sin verksamhet och ger föräldrarna redskap att stöda språket i vardagen. I nätverket arbetar vi med att stöda undervisningen i modersmål och litteratur samt matematik. Barnens språkliga kompetens varierar mycket, vilket kräver medvetna språkliga insatser av pedagogerna för att de ska kunna tillgodose de enskilda barnens behov. Det gäller också att ständigt jobba med attityd- och identitetsfrågor för att kunna ge barnen en levande tvåspråkighet och en svensk kulturidentitet. Verkligheten i skolan ser också annorlunda ut i och med att klasserna är små och sammansatta. Eleverna i skolorna är rätt få, vilket har många positiva effekter och sammanhållningen är stark. Men få elever innebär också att barnen vanligtvis har rätt få svenskspråkiga vänner i sin egen ålder. Barnens svenska rum är väldigt litet eftersom allt umgänge utanför daghemmets, skolans och hemmets väggar går på finska. På daghemmen och i skolorna är personalen liten, vilket betyder att de vuxna ofta känner sig ensamma i sin vardag. Dessutom är möjligheten till tillläggsresurser ofta begränsad. För skolorna och daghemmen är det t.ex. så gott som omöjligt att rekrytera svenskspråkiga speciallärare, eftersom man ensam enbart kan erbjuda arbete för några timmar i veckan, inte en heltidstjänst. I kommunen ser man inte heller alltid de svenska små enheternas situation och deras särskilda behov. Mot den här verkligheten kändes det naturligt och angeläget för lärarna att se sig om efter lösningar som både underlättar och berikar vardagen för både barn och vuxna. Vi5 var således resultatet av att daghem och skola på fem språköar påbörjade ett fördjupat samarbete för att skapa synergi, stöda varandra och utbyta erfarenheter. Det stora behovet av och den höga motivationen för att samarbeta framgår tydligt av nedanstående text, där Karin Ihalainen, rektor för Svenska skolan i Lahtis, 2009 beskrivit början på samarbetet och bakgrunden till grundandet av arbetsgruppen. 44 Hur allting började Tanken på ett intensivare samarbete mellan svenska daghem och skolor på de s.k. språköarna föddes på Svenska skolan i Hyvinge under höstterminen Rektorn för Svenska skolan i Hyvinge, Jerker Sandström, inbjöd Svenska skolan i Lahtis, Vendlaskolan i Nurmijärvi, svenska daghemmet och svenska klassen i Tavastehus att komma och titta på en ambulerande teaterpjäs (Teater Taimines föreställning Kärlek, kärlek) i Hyvinge. Bakom inbjudan fanns också en önskan om att vi kunde hjälpas åt med finansieringen av pjäsen. Vi tittade på pjäsen, sjöng och åt medhavd matsäck och medan skolgångsbiträdet gick ut med barnen på rast satt vi lärare och diskuterade vår arbetssituation. Det visade sig att vi alla hade samma känsla av ensamhet som dragare av en liten men udda verksamhet i ett skolsystem som inte känner våra behov. Vi ansåg också att våra elever behöver fler kontakter med jämngamla i samma situation för att få en starkare språklig och kulturell identitet. Därför beslöt vi att fortsätta det lilla samarbete som just tagit sin början och vi startade en brevväxling mellan eleverna i de lägsta klasserna.