Det säkra Sverige? Kandidatuppsats

Transkript

1 Kandidatuppsats Det säkra Sverige? En idealtypsanalys av Moderaternas syn på ett svenskt Natomedlemskap utifrån ett realistiskt respektive liberalt perspektiv Författare: Hanna Deblén Handledare: Martin Nilsson Examinator: Emil Uddhammar Termin: VT18 Ämne: Statsvetenskap Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2SK30E

2 Abstract The aim of this study was to analyze how realism and liberalism are represented in requests concerning the question about a Swedish membership in Nato written by members of the Swedish Moderate Party in 2010, 2013, 2015 and 2017 respectively. The time period was chose due to Russia s annexation of Crimea in 2014, which created a higher threat level in areas that are in close proximity of Sweden and which makes the debate about a Swedish membership in Nato very topical. To be able to answer the aim of this study, ideal type analysis was used as the method. Analyzing the occurrence of realism and liberalism within three political issues: security, collaboration and international organizations. The results show that the realistic and the liberal ideal type could be identified in requests concerning collaboration. However, within the political issues of security and international organizations only the liberal ideal type could be identified. Hence, there was not possible to identify any ideological change between realism and liberalism. In seven occasions none of the ideal types could be identified. Considering that the study included some eventful years, the result of no ideological changes are to be seen as fairly unexpected. Key words: Ideal type analysis, Nato, Sweden, Moderate Party, Crimea, Realism, Liberalism

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte och frågeställning Disposition Bakgrund Nato Sveriges relation till Nato genom historien Rysslands annektering av Krimhalvön Moderaterna om Nato idag Tidigare forskning Teori Val av ideologier Realism Liberalism Metod Kvalitativ textanalys Val av analysverktyg Val av parti och tidsperspektiv Operationalisering Analysschema Resultat & analys Syn på säkerhet Motioner publicerade Motioner publicerade Motioner publicerade Motioner publicerade Analys Syn på samarbete Motioner publicerade Motioner publicerade Motioner publicerade Motioner publicerade Analys Syn på internationella organisationer Motioner publicerade

4 5.3.2 Motioner publicerade Motioner publicerade Motioner publicerade Analys Sammanställning av resultat Slutsats Referenslista Tabellförteckning Tabell 1: Analysschema 15 Tabell 2: Analysresultat 27

5 1 Inledning Nato bildades 1949 och även om de nordiska länderna Norge och Danmark valde att gå med i alliansen beslutades det att Sverige skulle stå utanför. I Sverige tillämpades istället doktrinen alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Principen innebär att Sverige ämnar försvarar det egna territoriet genom att inte stödja någondera sida i händelse av väpnad konflikt. Förhoppningen ligger istället i att andra länder ska se det som alltför kostsamt att angripa Sverige och att landet därmed ska stå fredat (Bjereld 2011:38). Även om Sverige fortsatt håller fast vid principen om alliansfrihet i krig är den tidigare neutralitetspolitiken inte lika aktuell i dagens läge och den svenska regeringen säger sig numera inte föra någon neutralitetspolitik (Gustavsson 2014:267). Principen har dock blivit mer ifrågasatt på senare tid och fått kritik för att vara alltför riskabel att hålla fast vid. En betydande anledningen till att säkerhetsfrågan blivit mer relevant och nu ges allt större utrymme i politiken. Inte minst på grund av Rysslands annektering av Krim Anledningen är att händelsen ägde rum i Sveriges närområde och därmed skapade en förändrad hotbild. Således har frågan om ett svenskt medlemskap i Nato kommit att aktualiserats och har på senare tid seglat upp som en het punkt på den politiska agendan (Bjereld 2014:291). Så här uttryckte sig Moderaternas tidigare partiledare Anna Kinberg Batra om Rysslands annektering av Krim: Ryssland har annekterat Krim, det finns rysk krigföring i östra Ukraina och då måste vi visa att vi inte accepterar det. Det är en illegal annektering. Ryssland har inte rätt att agera som de gör. Det här handlar inte om två lika goda kålsupare utan det här är ett självständigt land som har blivit utsatt för oacceptabelt agerande av ett aggressivt Ryssland - Anna Kinberg Batra Rysslands aggression i Ukraina visar att landet inte räds över att gå in och angripa andra länder. Ukraina är ett exempel som visar på konsekvensen av att inte vara medlem i Nato utan bara nära allierad. Eftersom att Sverige befinner sig i samma situation som Ukraina angående Nato och en kan då fråga sig vad det då är som säger att samma sak inte skulle kunna hända i Sverige? Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde är idag mer kritiskt än tidigare och således blir Natofrågan mycket relevant att studera. Moderaterna är ett av de partier som tagit ställning för ett svenskt Nato-medlemskap under senare år och därför kommer partiets argumentation om Nato att!1

6 analyseras. Detta kommer att göras utifrån perspektiven realism och liberalism eftersom att det då blir möjligt att studera vilka andra skäl som står bakom partiets ställningstagande än de rent partipolitiska. 1.1 Problemformulering Forskningsproblemet har valts ut till denna studie på grund av Rysslands annektering av Krim 2014, och vilket skapade en tydligare hotbild i Sveriges närområde. Detta aktualiserar således debatten om ett svenskt Natomedlemskap. I följande studie kommer Moderaternas argumentation om Nato att analyseras utifrån realism och liberalism. Ideologier används ofta inom internationella relationer för att skapa förståelse om olika synsätt på världen (Larsson 2014:12). Eftersom att Moderaterna är ett av de partier som varit mycket framträdande i debatten om ett svenskt Natomedlemskap under det valda tidsspannet blir partiet därför intressant att studera (Riksdagen 2018). 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med den här studien är att analysera hur realism respektive liberalism kommer till uttryck i Moderaternas motioner som berör frågan om ett svenskt medlemskap i Nato mellan Detta kommer att göras utifrån teorierna realism och liberalism. Studien ämnar att besvara tre frågeställningar och dessa följer nedan: Hur argumenterar Moderaterna om synen på säkerhet i motionerna? Hur argumenterar Moderaterna om synen på samarbete i motionerna? Hur argumenterar Moderaterna om synen på internationella organisationer i motionerna? 1.3 Disposition Studien inleds med ett informativt avsnitt Bakgrund om Nato, Sveriges relation till Nato samt om Rysslands annektering av Krim. Denna information anses nödvändig för att läsaren ska ges tillgång till grundläggande information om det berörda ämnet. Därefter följer ett teoriavsnitt som innehåller en presentation för de två ideologiska perspektiven, realism och liberalism samt ett avsnitt för tidigare forskning. Senare följer avsnittet för metod och material där forskningsdesign och det preciserade tillvägagångssättet presenteras. I anslutning till detta följer sedan kapitlet för analys, där resul-!2

7 taten från analysarbetet presenteras. Med hjälp av dessa resultat kan således studiens frågeställningar besvaras. Uppsatsen avslutas med en slutsats där studiens resultat diskuteras.!3

8 2 Bakgrund 2.1 Nato Nato är en försvarsallians bestående av 26 europeiska och två nordamerikanska länder. Alliansen bildades 1949, bara ett par år efter andra världskriget med syftet att upprätta säkerhetsgarantier för länder på båda sidor av Atlanten. En grundprincip är att ett angrepp på ett Nato-land var ett angrepp på hela Nato. Alliansens arbete och syfte har under tidens gång kommit att utvecklas och innefattar idag även krishanteringsinsatser och fredsfrämjande operationer (säkerhetspolitik 2015). Denna nordatlantiska allians bildades 1949 efter andra världskriget och har till syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidorna om Atlanten (Neretnieks 2014:1-2). Detta innebär att medlemsländerna stödjer varandra, och därmed betraktas ett angrepp mot ett Nato-land som ett angrepp på hela Nato. När Nato bildades fanns det en rivalitet mellan öst och väst och genom att bilda denna nordatlantiska allians stod man starkare mot det kommunistiska Sovjetunionen som ansågs hotfullt med sin upprustade militära makt (Gustavsson 2014:265). I och med Warszawapaktens bildande i öst 1955, stod detta östra block mot den västra alliansen Nato med var sin mäktiga företrädare, USA i väst och Sovjetunionen i öst. Trots de starka spänningarna mellan de två blocken kunde Europa stå fredat under det kalla kriget. Med tanke på de båda sidornas starka militära kapaciteter var det ingen som vågade riskera att en våldsam konflikt skulle bryta ut (Jonter 2014:41). 2.2 Sveriges relation till Nato genom historien Efter det tyska anfallet mot Norge och Danmark 1940 skedde en forcerad upprustning av det svenska försvaret. Efter andra världskriget stod Sverige starkare rustat än innan kriget och utgjorde därmed det enda landet i Norden som förfogade över några mer betydande försvarsresurser. Den gynnsamma utgången som Sverige kunde åtnjuta efter kriget innebar att det politiska stödet för en fortsatt alliansfri säkerhetspolitik var starkt. Trots detta, fanns planer på att upprätta ett skandinaviskt försvarsförbund med argumenten att en sådan allians skulle förebygga att Skandinavien som helhet drogs in i de alltmer tilltagande spänningarna mellan västmakterna och Sovjetunionen. Men här började dock problemen att torna upp sig och skapa splittring mellan de nordiska länderna. I Sverige fanns det en stark opinion mot försvarsförbundet som riktade kritik mot att ett sådant medlemskap skulle problematisera ett fortsatt bevarande av neutralitetspolitiken. I takt med att USA satsade på den blivande Atlantpakten, som dock intresset för den skandinaviska sammanslutningen att svalna (Agrell 2016:35-36). Frågan fick sitt avgörande i begynnelsen av det kalla kriget när Norge tillsammans med Danmark 1948 valde att ansluta sig till det då nybildade Nato. Sverige valde istället!4

9 att gå sin egen väg och hålla fast vid den alliansfria säkerhetspolitiken (Gustavsson, Tallberg 2014:264). Denna neutralitetspolitik innebar att Sverige på egen hand skulle upprätthålla en förmåga att försvara sitt territorium, liksom att landet sade sig ha ambitioner att inta en neutral position i händelse av en militär drabbning mellan öst och väst (Agrell 2016:15). I och med Sovjetunionens fall 1991 och Warszawapaktens upplösning försvagades det tidigare hotet från öst, och det blev nu nödvändigt att reformera alliansen och flera länder som ingick i det forna Warszawapakten är nu medlemmar i Nato. Nato samarbetar även med ett stort antal icke-medlemsländer, däribland Sverige. Även om Sverige har valt att inte ingå i Nato, utan att istället hålla fast vid neutralitetspolitiken, så har man ändå valt att ingå i ett fördjupat samarbete med denna allians (Blix et al. 2016:43). Ett tydligt steg i riktningen mot ett stärkt samarbete togs 1994 då Sverige anslöt sig till Partnerskap för fred (PFF), vilket är Natos samarbetsprogram för icke-medlemsländer. Detta innebar att Sverige etablerades som officiellt partnerland till Nato (Agrell 2016:127) (Engelbrekt och Ångström 2010:66). PFF är den huvudsakliga anledningen till Sveriges successiva närmande till Nato. Ett viktigt steg togs även i september 2014 då ett samförståndsavtal om värdlandsstöd med Nato undertecknades och vilket gav Sverige möjligheten att stödja och ta emot stöd från Nato på svenskt territorium (Säkerhetspolitik 2015). 2.3 Rysslands annektering av Krimhalvön År 2013 uppkom politiska protester som utmynnade i flera upplopp runt om i Ukraina. Under 2014 övergick protesterna till en revolt mot den sittande regimen med president Victor Janukovytj i spetsen. Denna revolt grundade sig i ett uteblivet samarbetsavtal med EU som skulle kunna ge Ukraina ett större oberoende av Ryssland (Säkerhetspolitik 2017). I februari 2014 invaderade ryska soldater Krimhalvön och två veckor senare annekterades den av Ryssland (Best & Christiansen 2017:376). Konflikten var därmed ett faktum. Konflikten skapade ett förändrat säkerhetsläge i Sveriges närområde och det militära hotet utgjorde inte längre en hypotetisk framtida fråga. 2.5 Moderaterna om Nato idag Moderaterna är för ett svenskt Natomedlemskap. I partiprogrammet betonas att ett sådant medlemskap skulle vara fördelaktigt för Sverige, framförallt eftersom det skulle stärka landets säkerhet. I och med att instabiliteten i Sveriges närområde blir allt större, främst på grund av Rysslands aggressiva politik, hävdas att det skulle vara en fördel om Sverige skulle ingå i ett medlemsskap och på så!5

10 vis bli en del av Natos kollektiva försvar. Partiet ställer sig positivt till de samarbeten som Sverige i dagsläget bedriver inom Norden och EU och tillsammans med Nato. Dock anses de samtidigt vara otillräckliga för att lösa de säkerhetspolitiska utmaningar som Sverige står inför. Ett medlemsskap skulle även innebära att ett mer effektivt nordiskt samarbete skulle främjas. Ett samarbete som gäller i alla lägen, inte bara i fredstid. En annan fördel som tillkommer är att landet, som medlem, får vara med och påverka besluten som fattas inom Nato, det vill säga att påverka beslut som påverkar Sverige oavsett om landet är medlem eller inte. I en tid med ökad oro i vårt närområde måste man som nation vara beredda att samarbeta fullt ut med andra stater som också vill kämpa för demokrati, frihet och öppenhet. Partiet anser följaktligen att detta är att ta ansvar i ett bekymrat omvärldsläge. Partiet yrkar på att Sverige i praktiken redan har lämnat alliansfriheten och att de säkerhetsgarantier som tillkommer av ett Natomedlemskap är mycket fördelaktigt. Moderaterna har därför som mål att lämna in en ansökan under nästa mandatperiod (Moderaterna 2018). 2.6 Tidigare forskning Den tidigare studien Reaching a vanishing point? Reflections on the future of neutrality norms in Sweden and Finland redogör för ett par anledningar som kan vara orsaken till att det blir svårt för Sverige att bli medlem i Nato. För det första är den alliansfria identiteten djupt rotad hos den svenska befolkningen. Vidare är Moderaterna och Liberalerna de enda partierna som vill se att Sverige blir medlem i Nato. En opinionsundersökning från 2010 visar att mer än dubbelt så många av Sveriges befolkning är emot ett Nato-medlemskap än de som är för. Detta tyder följaktligen på att Sverige kommer fortsätta att behålla sin militära alliansfrihet. Med tiden har dock den svenska neutralitetspolitiken antagit en ny karaktär. Från och med 1949 fram till 1960-talet sade sig Sverige hoppas på att få militär hjälp i händelse av invasion. Men under 1970-talet byttes detta uttalande ut och man hävdade istället att en attack mot Sverige egentligen var en mer omfattande förödmjukning mot Västeuropa. Därav menade Sverige att det nu var möjligt att Sverige skulle kunna försvara sig självt, utan hjälp från andra länder. Därefter följde Sverige en tredje våg, den alliansfria vågen. Slutligen hävdas att Sverige i framtiden troligtvis inte kommer att ingå i ett Nato- medlemskap på grund av den starka oppositionen. Moderaterna som är för ett medlemskap uttrycker att de inte kommer att ansluta sig till Nato, iallafall inte så länge som Socialdemokraterna röstar emot (Lödén 2012: ). Magnus Christiansson skriver i sin vetenskapliga artikel Hur kan Sverige bli medlem i Nato? om vilka faktorer som är centrala och viktiga för att Sverige ska bli medlem i Nato. Författaren listar tre!6

11 punkter och argumenterar för varför dessa är nödvändiga för att Sverige potentiellt ska bli medlem i Nato. Således behövs en rejält upplevd hotbild från Ryssland, dels att kostnaderna för att stå utanför alliansen stiger kraftigt samt att den strategiska kulturen förändras på några väsentliga punkter. Den första punkten kan förklaras med att Ryssland måste uppfattas som ett hot, det vill säga åtminstone framstå som en rival i Östersjöregionen, ett hot behövs således för att motivera medlemskap i en militär allians. En förändrad hotbild bidrar till att större vikt läggs vid försvars- och säkerhetsfrågor (Christiansson 2011: ). Den tidigare studien The European Neutrals and Nato: Ambiguous partnership är en komparativ studie som undersöker de fem europeiska, neutrala staternas relation till Nato. Dessa är Sverige, Finland, Irland, Österrike och Schweiz. Resultat från studien visar att de fem länderna, sedan kalla kriget, har närmat sig Nato genom Partnerskap för fred som är ett försvarssamarbete med alliansen och som innebär att icke-medlemmar har möjlighet att delta i Nato-ledda fredsaktioner. Dock skiljer sig den relation som de neutrala länderna har till Nato sig åt. Sverige och Finland kan ses som maximala partners till Nato. De båda länderna har strävat efter att expandera deras relation till alliansen och vilket praktiskt taget inkluderar allting utom ett medlemskap och länderna beter sig således i mångt och mycket som Natomedlemmar. Irland, Österrike och Schweiz har investerat mindre på sin relation med försvarsalliansen och i dess försvarssamarbete. Studien visar att neutrala stater inte skiljer sig mycket från alliansmedlemmarna när det kommer till storleken på de nationella väpnade styrkorna, försvarsutgifter och bidrag i Nato-ledda fredsbevarande insatser. Sammanfattningsvis är skillnaden mellan medlemmar och icke-medlemmar i Nato politiskt viktig. När det kommer till hur stater engagerar sig och bidrar till Nato och dess verksamhet är skillnaden mellan medlemsländerna och de neutrala icke-medlemmarna desto mer suddig (Cottey 2013:446-48, ). Ulf Bjereld, forskare på SOM-institutet skriver om den skärpta försvarsdebatten. Det var i januari 2013 efter att överbefälhavare Sverker Göranson uttalade sig om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade mål under en vecka på egen hand. Detta blev startskottet för en omfattande debatt som handlade om vad som borde göras och vem som bar ansvaret för Sveriges urholkade resurser. Anledningen till varför detta uttalande fick så pass stor sprängkraft har att göra med Rysslands offensiva agerande i Ukraina och insatsen mot främmande undervattensverksamhet under I och med Decemberöverenskommelsen 2014 pekades försvarspolitiken ut som ett prioriterat område med syfte att nå blocköverskridande uppgörelser. Våren 2015 inleddes förhandlingar mellan allianspartierna och de rödgröna som resulterade i Försvarspolitisk inriktning 2016 t o m 2020 där Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna till-!7

12 sammans uttryckte en samsyn kring försvarspolitikens utformning och resurstilldelning för de närmsta åren. Denna intensifierade debatt resulterade även i att motståndet mot svenskt Natomedlemskap minskade markant. Författarna analyserar vidare varför motståndet mot Nato har minskat så kraftigt hos svenska medborgare under de senaste åren. En händelse som presenteras som potentiell anledning är Rysslands annektering av Krim. I en undersökning som SOM-institutet gjorde 2014 visar att oron för situationen med Ryssland hade ökat markant från tidigare år (2013). Resultatet visade att partisympatisörer till Moderaterna tillhörde de mest oroade medan socialdemokrater och sverigedemokrater hörde till dem som var minst oroade (Bjereld 2014:289, 291, 296).!8

13 3 Teori 3.1 Val av ideologier Eftersom att ämnet Nato berör internationell politik blir det således naturligt att använda sig av teorier inom internationella relationer. Valet av ideologier föll på realism och liberalism. Dessa valdes med anledning av att de båda är etablerade ideologier inom internationell politik samt att de ofta även benämns som varandras motpoler (Dunne 2014:114). Därmed kommer den komparativa studien till uttryck på ett givande sätt. De två teorierna bygger på olika antaganden och uppfattningar om världsbilden och är således olika ideal för hur saker och ting är beskaffade. Idealtyperna kan inte avläsas i verkligheten men utgör en renodling av vissa bestämda element av verkligheten och förtydligar viktiga egenskaper hos det aktuella fenomenet (Esaiasson et al. 2017:140). I boken Sverige i världen (2011) beskriver författarna användandet av traditionella teorier inte som ett möte mellan konkurrerande skolbildningar, utan snarare ett möte mellan kompletterande skolbildningar (Brommesson & Ekengren 2011:27). 3.2 Realism Enligt realismen råder det anarki mellan världens stater eftersom att en suverän saknas (Dunne & Schmidt 2017:105). Detta leder till att stater strävar efter att få så mycket makt som möjligt och bryr sig enbart om hur mäktiga de är i förhållande till andra stater. Kombinationen av makt och stater är starkt framträdande inom realismen medan andra aktörer som multinationella företag och internationella organisationer syns mycket lite av. Detta på grund av att den makt som dessa aktörer besitter är utlånad av de suveräna staterna. Eftersom att det råder anarki ska det inte finns någon auktoritet över staterna, utan dessa måste kunna säkra sin egen överlevnad (Hall 2014:53-54). För att det ska vara möjligt för stater att kunna försvara sig i ett internationellt anarkistiskt system krävs ett starkt försvar av militära resurser. Den realistiska teorin sätter militär makt i centrum. Ingen stat kan lita på att andra stater kommer att komma till dess hjälp i händelse av krig. Således blir konsekvensen att ingen stat kan eller bör vara utan egna militära resurser (Dunne & Schmidt 2017:106). Problematiken ligger i att när en stat skaffar sig militära resurser utgör den med en gång ett hot mot sina grannar. Detta leder följaktligen till att dessa länder i sin tur måste skaffa sig militära resurser för att bemöta hotet. Det uppstår ett säkerhetsdilemma där varje stats försök att uppnå säkerhet minskar andra staters säkerhet. Resultatet blir en upprustningsspiral som inte går att hejda med förhandlingar och överenskommelser eftersom att stater inte kan lita på varandra. Detta leder följaktligen till att staternas individuella säkerhet orsakar kollektiv osäkerhet.!9

14 Realismens lösning på denna problematik blir således att en maktbalans måste etableras. Med maktbalans menas ett tillstånd i vilket staterna räknar med att de har jämförbara militära resurser samt jämförbara möjligheter att skaffa sig större resurser. I ett sådant tillstånd är det alltför farligt eller kostsamt att kriga och staterna vaktar i stället hela tiden på varandra (Hall 2014:57). Exempelvis är det såhär realisterna förklarar kalla kriget, det vill säga att det rådde en maktbalans mellan östblocket och västblocket. En situation med fred anses dock vara ett undantag eftersom det anarkistiska systemet bygger på osäkerhet. Enligt realismen handlar det istället om relativ makt, det vill säga hur mäktig en stat är i förhållande till andra stater (Ibid 2014:64). Realister är allmänt sett djupt skeptisk till möjligheterna för internationellt samarbete. Dock finns det en form av realistisk teori vars ambition är att förklara internationellt samarbete under vissa specifika omständigheter. Denna kallas för teorin om hegemonisk stabilitet. Det är de starkaste staterna som har makt nog att bestämma utvecklingen. Således samarbetar stater enbart på grund av sina egna intressen, där allting utgår från att man ska maximera sina egna vinster. Samarbete måste gynna den egna parten mer än motparten för att vara av godo. Därmed är egenintresse en central del för att en stat ska kunna överleva i ett anarkistiskt samhälle och för att bevara statens egna intressen och värderingar (Hall 2014:60). 3.3 Liberalism Liberalismens perspektiv på internationella relationer bygger på att människor och aktörer handlar rationellt och har förmåga att reglera sina relationer för att öka den gemensamma nyttan i en värld präglad av ömsesidigt beroende (Dunne 2017:122). Liberalismen bygger på en annan logik än den som uppstår när stater i första hand förstås som konkurrenter om makt i ett oreglerat anarkistiskt system. Liberalismen ser, till skillnad från realismen, världen som ett potentiellt plussummespel med goda möjligheter till ömsesidiga fördelar i förhållande till varandra. Ett hinder för internationell tillväxt och gemensamt välstånd är dock staters misstänksamhet mot varandra. Liberalismen grundar sig istället på idén om att individer vill samarbeta om de bara får möjlighet att inse att det skulle kunna ge dem någon positiv avkastning. Eftersom att alla stater består av individer borde de följaktligen sträva efter att samarbeta. Genom goda internationella samarbeten i den internationella politiken uppnår man fred, välfärd och rättvisa som enligt liberalerna betraktas som goda värden (Ericson 2014:67). Således motsätter sig liberalismen kortsiktigt egenintresse och enskilda staters maktpolitik. Inom liberalismen betonas istället vikten av transnationella aktörer, nationella intressegrupper, och internationella organisationer. Li-!10

15 beraler menar att man inte ska isolera stater som avgörande aktörer då dessa utgörs av individer som lever i ett samhälle och driver företag eller organisationer. Dessa individer och företag har egna agendor som påverkar den politiska utvecklingen. Således skapar fria individer gemensamma institutioner. Således finns det flera intressen som styr den internationella politiken. Detta leder följaktligen till att möjligheterna för transnationella samarbeten växer. Detta i motsättning till om man istället enbart fokuserar på stater som aktörer (Larsson 2014:35). Inom liberalismen anses inte militära resurser vara av största betydelse, det är snarare nationsöverskridande samarbete som är nyckeln till fred och säkerhet (Dunne 2017:123). Internationellt samarbete är attraktivt så länge det genererar absoluta fördelar för alla och är begränsat oroade över den relativa fördelningen av vinster. När aktörer väl samarbetar och gynnas av utbytet mellan varandra uppstår interdependens. I ett sådant läge har aktörerna gemensamma intressen som de vill skydda gör det mindre troligt att krig ska uppstå mellan dem eftersom det finns en vilja att förhindra att konflikter och krig skadar deras gemensamma intressen. Således samarbetar en stat med andra aktörer med liknande agenda. Det är genom samarbete som fred, välfärd och rättvisa kan uppnås. Krig och våldsanvändning anses som ett brott mot människors rätt till fred och frihet (Ericsson 2014:73)!11

16 4 Metod 4.1 Kvalitativ textanalys Forskningsdesignen som kommer att tillämpas i följande studie är en kvalitativ textanalys. och benämns idé- och ideologianalys (Esaiasson et al. 2017:140). I en kvalitativ textanalys är utgångspunkten att analysera förekomsten av idéer i det utvalda materialet (Bergström & Boréus 2015:140, 146). Således lämpar sig analysmetoden bra för studien som kommer att genomföras eftersom syftet med den är att urskilja ideologiska drag från det empiriska materialet. Det blir därmed möjligt att identifiera samt tolka den ideologiska argumentationen i det empiriska materialet. Mer precist är metoden som kommer att användas en form av kvalitativ textanalys och benämns idé- och ideologianalys. Metoden gör det möjligt att studera och tolka ideologiska argument i Moderaternas motioner. Den är även fördelaktig i bemärkelsen att den gör det möjligt att studera latenta budskap. Det eftersökta innehållet i texten kan ligga dolt och kan därmed endast tas fram genom intensiv läsning av texten med hjälp av analytiska verktyg (Esaiasson 2017:211). Detta styrker således valet av metod. Motionerna kommer att läsas flera gånger och studeras mycket grundligt. Det kommer att vara nödvändigt eftersom att de ideologiska tendenserna inte är uppenbart synliga vid första anblick samt att noggranna tolkningar behövs göras. 4.2 Val av analysverktyg Studiens metod är, som tidigare nämnt, en idé- och ideologianalys av kvantitativ karaktär. Eftersom att syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken mån Moderaternas argumentation om ett svenskt Natomedlemskap antar realistiska eller liberala tendenser har idealtyper använts som analysverktyg. En idealtyp fungerar som ett slags analytiskt instrument för att kunna rekonstruera idésystem. Således skapas en typologi som säger något väsentligt om respektive ideologi. För att kunna utveckla en sådan idealtyp krävs en politisk-teoretisk referensram. Studien har därför krävt att realism och liberalism har studerats med stor noggrannhet. Därefter har det varit möjligt att konstruera ett analysschema med klassificerande kategorier för de båda idealtyperna. Med hjälp av idealtyperna blir det också möjligt att avgöra vilka delar av materialet som inte kan klassificeras in i någon av dessa (Bergström & Boréus 2012:150). Följaktligen har detta material exkluderats från studien. Andra faktorer om har spelat in i valet av idealtyp som analysverktyg är att det är fördelaktigt när det kommer till att göra olika nedslag i historien och undersöka förändringar över tid. Syftet med!12

17 denna studie syftar, som bekant till detta. På grund av idealtypernas förmåga att särskilja vissa drag i politiska idéer kan en jämförelse göras och skillnader kan urskiljas i materialet. Slutligen kan tilläggas att idealtyperna också används fördelaktigt för att skapa ordning, tydlighet och organisering av informationen i materialet (ibid:166). ldealtyperna konstruerades med hjälp av litteratur som behandlar realism och liberalism. Det är viktigt att kunna söka stöd från tidigare forskningsinsatser som kan styrka definitionen av idealtyperna som i studien (Esaiasson et al. 2014:142). Detta eftersom den huvudsakliga problematiken med att använda idealtypsanalys som metod är det breda tolkningsutrymmet samt att metoden således ställer höga krav på forskarens tolkningar (ibid:30). Vid tillämpning av idealtypsanalys som metod är det vanligt att använda sig av citat för att förtydliga analysen (Bergström & Boréus 2012:154). Detta tillvägagångssätt kommer således att tillämpas i studien med avsikt att stärka läsarens förståelse. 4.3 Val av parti och tidsperspektiv Moderaterna är inte det parti som tydligast tagit ställning för ett Natomedlemskap under årens gång, utan har varit mer försiktiga i sin framtoning. Det som snarare motiverar valet av parti är istället att Moderaterna är det största borgerliga partiet. Vad som bör belysas är dock att partiet ändå har Nato som intressefråga och har under åren som studien omfattar publicerat flertalet motioner på ämnet (Moderaterna 2018). Därmed kan valet av parti motiveras. Studien valdes att begränsas till tidsspannet Tidsperioden är intressant att analysera eftersom den innefattar tiden innan, respektive efter Rysslands annektering av Krim. Händelsen användes som en vattenledare för att möjligtvis kunna ge nyansskillnader i svaret. Något som dock bör understrykas är att andra händelser är att andra händelser kan vara anledning till eventuella ideologiskiftningar, men har exkluderas på grund av begränsat utrymme. Dessa händelser motiverar enbart att valet av tidspann är intressant. Fyra nedstamp gjordes inom det valda tidspann och de år som valdes ut var 2010, 2013, 2015 samt 2017 och tre motioner analyserades under respektive årtal. Detta för att analysera eventuella ideologiförändringar några år innan, precis innan, precis efter respektive ett par år efter Krimkonflikten. Syftet har sedan varit att undersöka om det givet perspektiven realism och liberalism går att utläsa tendensförändringar i hur Moderaterna argumenterade om ett Natomedlemskap.!13

18 4.4 Operationalisering En operationalisering syftar till den process där den teoretiska definitionen tilldelas en eller flera operationella indikatorer. Det är viktigt att avståndet mellan det teoretiska begreppet och den operationella indikatorn inte är allt för stort för att mätningen ska ha god validitet. Att ha god överensstämmelse mellan de teoretiska definitionerna och de mätbara indikatorerna innebär att slutsatserna framstår som trovärdiga. Sammanfattningsvis kan man säga att operationalisering innebär att man helt enkelt mäter det man påstår sig mäta. För att kunna analysera förekomsten av realism och liberalism blev det således nödvändigt att bryta ner dessa i mindre bitar, i så kallade indikatorer som går att applicera på det empiriska materialet (Esaiasson et al. 2017:56-57). Detta gjordes med hjälp av Gustavsson och Tallberg (2014) samt Dunne & Schmidt (2017) definitioner av realism och liberalism. Dessa applicerades sedan på partiets motioner för att kunna fastställa hur Moderaterna debatterar om ett svenskt Natomedlemskap i sina motioner. De operationaliseringar som valdes ut till undersökningen har stor betydelse för vilka resultaten blir och hur säker man kan vara på resultaten. Problematiken med att använda idealtyper som analysverktyg ligger dock i det breda tolkningsutrymmet som idealtyperna ger utrymme för och eftersom vi i princip kan vara hur oeniga som helst om teoretiska definitioner riskerar forskaren följaktligen att anklagas för att ha misslyckats med operationaliseringen (Esaiasson et al. 2017:56-57). För att undvika detta användes, som tidigare nämnts, litteratur som behandlar realism och liberalism i syfte att styrka utformningen av idealtyperna. Viktigt att understryka är också att idealtyperna formades på det sätt som mest fördelaktigt fångade in det väsentliga för att besvara frågeställningen som handlar om ett svenskt Natomedlemskap. Således konstruerades idealtyper av ideologiernas syn inom de tre politiska områdena: försvar, samarbete och internationella organisationer. I nästa sektion följer ett analysschema som redovisar detta. 4.5 Analysschema För att underlätta analysen presenteras här ett överskådligt analysschema för hur idealtyperna har operationaliserats. Följande schema utgör således studiens teoretiska ramverk.!14

19 Syn på Realism Liberalism Säkerhet Militära resurser är centralt för en stats överlevnad. Målet är att minska de hot som finns mot den egna staten. Fred och säkerhet byggs tillsammans med andra. Samarbete Internationella organisationer Samarbete är endast positivt om det gynnar egenintresset. Internationella organisationer är inte viktiga och det ska inte finnas någon auktoritet över staterna. Samarbete är positivt och ska resulterar i ömsesidiga fördelar. Internationella organisationer är positivt och ska finnas. Tabell 1: Analysschema 4.2 Material & källkritik För att det skulle vara möjligt att undersöka det som studien ämnar att göra behövdes empiriskt material som redogör för Moderaternas ställningstagande inom Natofrågan. För att studien skulle vara möjlig att genomföra, både vad gäller utrymme och tid så behövde materialet begränsas. Således bestämdes att det empiriska materialet skulle begränsas till att omfatta motioner som skrivits av ledamöter under åren 2010, 2013, 2015 samt Antalet motioner som partiet har publicerat under de olika åren skiljer sig åt, men för att analysen skulle bli konsekvens användes tre motioner under varje nedstamp. Motioner är förslag till beslut som väcks av enskilda riksdagsledamöter vilket gör att dessa inte nödvändigtvis följer partiets partiprogram åsiktsmässigt. Motionerna var således primärmaterialet för studien. För att skapa en så legitim och bred bas som möjligt för denna studie inhämtades även andra typer av material, så kallat sekundärmaterial. Det viktigaste i urvalet av material till studien var att hitta relevanta och trovärdiga källor. Tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar och böcker.!15

20 Boken Internationella relationer (2014) har haft fundamental betydelse för studien. Den är huvudsakligen teoretiskt och metodologiskt inriktad och presenterar grundläggande fakta och principiella resonemang som illustreras med empiriska exempel. Den användes huvudsakligen för att den innehåller grundliga redogörelser för de ideologiska perspektiven i studien såväl som fakta om Sveriges relation till Nato. Med hjälp av den kunde idealtyperna utformas och således var den av stor betydelse. När urvalet av materialet gjordes lades stor vikt vid att källorna skulle följa de fyra källkritiska regler som Metodpraktikan (2017). Dessa är äkthet, oberoende, samtida och tendens (Esaiasson et al ). Detta innebär först och främst att materialet kommer från pålitliga källor som exempelvis riksdagens hemsida. Det är också viktigt att det går att bekräfta det som står skrivet hos olika källor. Således användes olika källor för att kunna bekräfta faktan. Materialets samtidighet togs i beaktning och därmed användes material publicerat från 2010 och framåt. Det är viktigt för att undvika minnesfel, efterrationalisering eller rena efterhandskonstruktioner. Det är dock viktigt att poängtera att denna riktlinje kan dock te sig problematiskt när studien ämnar att studera förändringar över tid. Detta var dock inte fallet i denna studie eftersom att den endast omfattade motioner publicerade under de senaste åren. Det är även viktigt att inte tro på en ensam tendentiös källa och därför användes olika typer av källor, både tryckta och elektroniska. Slutligen bör tydliggöras att de tidigare forskningsstudierna som användes är fackgranskade.!16

21 5 Resultat & analys I följande avsnitt presenteras först de resultat som varit möjliga att identifiera i motionerna utifrån idealtyperna realism och liberalism. Dessa redovisas enligt analysschemats struktur med de tre ideologiernas syn på försvar, samarbete och internationella organisationer. Till varje stycke följer citat, om båda idealtyperna identifierats presenteras ett citat för vardera ideologi. I annat fall presenteras endast ett citat om endast den ena ideologin kunde identifieras. Resultaten följs sedan av en analys där resultaten sammanställs och diskuteras i relation till varandra. 5.1 Syn på säkerhet Motioner publicerade 2010 I den första motionen argumenteras att det i dagens konfliktområden krävs nära samverkan mellan nationer. Ett Natomedlemskap är positivt för Sverige eftersom det ger oss möjlighet till högre samverkan på såväl politisk som militär nivå, på så vis skapas bättre förutsättningar vid insatser samt för försvaret av Sverige och större möjlighet att även påverka Europas säkerhet (2010/11:U229). I den andra motionen som analyserades betonar skribenten vikten av att ha allierade vid sin sida. Eftersom att Sverige inte har förmågan att stå starkt för att snabbt kunna mobilisera mot en fiende är det ett hot mot vår egen säkerhet om vi väljer att stå utanför Nato och istället hålla fast vid alliansfriheten. Samverkan med Natos medlemsländer blir avgörande för att stå säkra i händelse av konflikt (2010/11:U315). I den tredje motionen kunde varken den realistiska eller liberala idealtypen identifieras (2010/11:Fö208). Följande citat exemplifierar realismens syn på säkerhet: En framgångsrik insats i dagens konfliktområde kräver nära samverkan mellan flera nationer (2010/11:U229). Citatet återspeglar realismens idé om att fred och säkerhet skapas genom samverkan ihop med andra Motioner publicerade 2013 I den första motionen som analyserades vid detta nedstamp förklarar skribenten att Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra länder. Sverige ska vara med och ansvara för säkerheten i Europa genom att stödja de nordiska länderna eller andra EU-länder om de utsätts för katastrofer eller andra typer av angrepp. Sverige ska också kunna ta emot militär hjälp om landet hotas (2013/14:U234). I!17

22 den andra motionen beskrivs Rysslands upprustning och modernisering av sin militära kapacitet som ett växande hot för Sverige. I takt med att Ryssland ökar sin militära närvaro i Sveriges närområde minskar USA sin militära förmåga i Europa. Detta skapar oroväckande konsekvenser för mindre länders säkerhet. Således kräver den alltmer säkerhetspolitisk värld nära samverkan mellan länder och därmed blir en svensk anslutning till Nato högst aktuell. Som medlemsland i Nato har Sverige större möjlighet att påverka säkerhetsutvecklingen i Europa (2013/14:U295). Varken den realistiska eller den liberala idealtypen kunde identifieras i motionen (2014/14:U285). Följande citat exemplifierar liberalismens syn på säkerhet: Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra länder. Vi ska vara med och ta ansvar för säkerheten i Europa genom att stödja andra EU-länder eller nordiska länder som utsätts för katastrofer eller olika typer av angrepp (2013/14:U234). Citatet förtydligar att Sverige mest fördelaktigt skapar säkerhet tillsammans med andra länder och vilket går i linje med liberalismens synsätt Motioner publicerade 2015 I den första motionen som analyserades under år 2015 är skribenten märkbart påverkad av Rysslands aggression i Ukraina. Skribenten kritiserar Sveriges nutida försvar för att vara för svagt för att kunna trygga Sveriges säkerhet. Vi har en alltför nedskalad försvarsförmåga för att kunna lita på den forna doktrinen om neutralitet i fred och för alliansfrihet i krig. Sverige bör därför ansluta sig till försvarsorganisationen Nato för att tillsammans med medlemsländerna kunna trygga landets säkerhet i händelse av den oroande säkerhetsutvecklingen som vi nu ser fortsätter. Vi kan inte utesluta att något sådant kommer att ske och därför bör vi således inte riskera att det svenska försvaret är svagt (2015/16:1143). I den andra motionen som analyserades betonas vikten av att Sverige måste kunna möta de militära påtryckningarna från Ryssland. Sverige kan inte tillåta ett ryskt förtryck av de svenska värderingarna om demokrati och frihet. För att inte riskera att detta sker och för att ytterligare trygga vårt lands säkerhet bör Sverige ansöka om ett medlemskap i Nato (2015/16:982). I den tredje motionen som analyserades uttrycker skribenten att Sverige bygger fred och säkerhet ihop med andra. Dessutom är Sveriges försvarsmaterial byggt så att det kan användas tillsammans med utrustning från Natos medlemsländer. Ett medlemskap i Nato skulle således trygga Sveriges egen säkerhet från det ryska hotet (2015/16:1571). Följande citat exemplifierar liberalismens syn på säkerhet:!18

23 Skillnaden nu från då är att Sverige idag har en betydligt mer nedskalad försvarsförmåga för att enbart kunna lita till den forna doktrinen om neutralitet i fred för alliansfrihet i krig. Av de val som står till buds ar en anslutning till den västliga försvarsorganisationen Nato den enda rimliga för att ytterligare trygga vårt lands säkerhet i händelse av att den oroande säkerhetsutvecklingen vi nu ser fortsätter (2015/16:1143). För att Sverige ska kunna bevara sin säkerhet krävs samverkan med Nato och dess medlemsländer Motioner publicerade 2017 Skribenten till den första motionen som analyserades under 2017 skriver att det i en orolig värld där säkerhetsläget förändras snabbt finns en trygghet i allianser. Sveriges förmåga att försvara sig i händelse av krig är nästintill obefintlig. Således är Sverige förmåga att försvara sig utan Nato i stort sätt obefintlig. Det är endast tillsammans med andra stabila demokratier som vi kan arbeta för en gemensam, global nedrustning (2017/18:2981). I den nästa motionen som analyserades är att en grundläggande uppgift för staten är att värna var frihet och trygga vår suveränitet. Detta kräver således ett starkt försvar och en stark försvarsförmåga i Sverige, men för att stärka vår position inom försvars- och säkerhetspolitiken krävs öppenhet och samarbete mellan länder. Således byggs fred bäst tillsammans med andra länder. Detta blir viktigt, kanske främst, på grund av Rysslands ökade aggressivitet (2017/18:1249). I den tredje och sista motionen som analyserades under 2017 beskriver skribenten att det svenska försvarets förmåga att på egen hand kunna försvara sig mot ett väpnat angrepp är mycket begränsad. Därmed är vi beroende av det militära stöd som medlemsländerna inom Nato kan ge, inte minst på grund av Rysslands aggressiva uppträdande i Sveriges närområde i och med den olagliga annekteringen av Krim och aggressionen i Ukraina. Nato skulle öka Sveriges egen säkerhet och samtidigt ha en stabiliserande effekt på den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde. Dessutom är Sveriges försvar utformat för att samverka med andra (2017/18:1280). Följande citat exemplifierar liberalismens syn på säkerhet: Endast genom samarbete med andra stabila demokratier kan vi arbeta långsiktigt for en gemensam, global nedrustning (2017/18:2981). Citatet indikerar att samverkan med andra nationer är nyckeln till en säkrare värld där militära resurser inte behövs.!19

24 5.1.5 Analys I 2010 års motioner såg man ett behov av att stå förberedda för ett eventuellt angrepp. Även om ett hot mot Sverige inte förefaller i rimlig närtid så bör vi inte riskera att försvaret är för svagt. Alliansfriheten är därmed för riskabel att hålla fast vid. Därmed är det viktigt att samarbeta med andra nationer. I motionerna som skrivits under 2013 har nu hotbilden från Ryssland blivit tydligare och ett starkt försvar blir därför nödvändigt för Sverige för att kunna bemöta aggressionerna från öst. Vi är i behov av stöd från andra länder eftersom att Sverige inte har de resurser som behövs för att kunna försvara sig i händelse av konflikt. Detta innebär att Sveriges säkerhet förbättras, men även att vi är med och stödjer andra länder och har större möjlighet att vara med och påverka säkerhetsutvecklingen i Europa. Motionerna från 2015 följer de tidigare motionerna åsiktsmässigt. På grund av Rysslands aggressiva uppförande är det för riskabelt att hålla fast vid den forna doktrinen om alliansfrihet. Det går inte längre att riskera att det svenska försvaret är för svagt. Sverige måste därför arbeta tillsammans med andra länder för att kunna bemöta hot. Dessutom är även Sveriges försvar uppbyggd så att det ska fungera ihop med andra länder. Detta blir möjligt om Sverige blir ett av medlemsländerna i Nato. Motionerna publicerade under 2017 följer samma mönster med att fred och säkerhet skapas tillsammans med andra länder. Det är tillsammans med andra stabila demokratier som Sverige kan arbeta för en global nedrustning. Något som tar direkt avstånd från realismens idé om att alla länder bör ha ett stark försvar av militära resurser. Sammanfattningsvis delar skribenterna från samtliga årtal idén om att Sverige ska skapar säkerhet tillsammans med andra länder snarare än att rusta det egna försvaret med militära resurser. Således går det inte att se några idelogiförändringar mellan åren. 5.2 Syn på samarbete Motioner publicerade 2010 I den första motionen betonar skribenten att ett medlemskap i Nato skulle innebära möjlighet till högre samverkan med Nato på det politiska samt det militära planet blir framgången för det svenska försvaret större och vilket gör att en anslutning till Nato således kan betraktas som fördelaktig. I motionen beskrivs även de ömsesidiga försvarsförpliktelser som råder inom Nato som fördelaktiga. Detta används som ett argument för att Sverige borde söka medlemskap i Nato. Dessa försvarsförpliktelser generera absoluta fördelar för medlemsländerna eftersom att länderna därmed garanterar att stödja varandras säkerhet (2010/11:U229). I den andra motionen kunde varken den realistiska!20

25 eller liberala idealtypen identifieras (2010/11:U315). I den tredje motionen kunde inte den realistiska eller den liberala idealtypen för samarbete identifieras (2010/11:Fö208). Följande citat exemplifierar realismens syn på samarbete: Med direkta möjligheter till högre samövning och samverkan, på såväl politisk som militärtaktisk nivå, blir förutsättningarna för framgång vid såväl insatser som vid försvaret av Sverige större (2010/11:U229). Citatet förtydligar för hur Sveriges försvar direkt kommer att gynnas av ett medlemskap i Nato. Följande citat exemplifierar liberalismens syn på samarbete: Förpliktelserna betyder däremot att vi garanterar att stödja andra länders säkerhet mot att de i sin tur stödjer vår. I dagens globaliserade värld, med nya typer av konflikter och hotbilder, är detta förpliktelser som ligger i Sveriges intresse, såväl nu som i framtiden (2010/11:U229). I citatet beskrivs de säkerhetsgarantier som råder inom Nato som fungerar som ett skyddsnät som samtliga medlemsländer kan ta del av Motioner publicerade 2013 I den första motionen som granskades vid detta nedstamp pratar författaren om det negativa med att Sverige idag inte omfattas av de ömsesidiga säkerhetsgarantier som råder inom Nato. Nato är en militär allians med ett kollektivt försvar där medlemsländerna ömsesidigt försvarar varandra mot yttre angrepp. Det faktum att Sverige idag enbart är ett partnerland anses negativt eftersom det innebär att vi inte omfattas av den ömsesidiga försvarsprincip som råder inom Nato (2013/14:U234). I den andra motionen som analyserades pratar författaren, i likhet med den tidigare motionen, om de ömsesidiga försvarsförpliktelserna som råder inom Nato och som innebär att vi stödjer andra länders säkerhet mot att de i sin tur stödjer vår. I motionen tas även upp att högre samövning och samverkan med Nato är avgörande för att framgången för det svenska försvaret ska vara större (2013/14:U295). I den tredje motionen kunde varken den realistiska eller liberala idealtypen identifieras (2013/14:U285). Följande citat exemplifierar realismens syn på samarbete:!21

26 Med direkta möjligheter till högre samövning och samverkan, på såväl politisk som militärtaktisk nivå, blir förutsättningarna för såväl insatser som försvaret av Sverige större (2013/14:U295). I citatet hävdas att Sveriges försvar tjänar på ett samarbete med Nato. Följande citat exemplifierar liberalismens syn på samarbete: Nordatlantiska försvarsorganisationen (Nato) är en militär allians som utgör ett system med kollektivt försvar, där medlemsstaterna ömsesidigt försvarar varandra mot yttre angrepp, och internationella insatser med fokus på militär krishantering. 21 av 27 EU-länder är medlemmar i Nato. Sverige är inte ett utav dem. Istället är Sverige ett så kallat partnerland, vilket innebär att vi inte omfattas av den kollektiva försvarsprincipen i Atlantpaktens artikel fem (2013/14:U234). I följande argument återfinns liberalismens tanke om att samarbete leder till ömsesidiga fördelar för medlemsländerna i Nato Motioner publicerade 2015 I den första motionen som analyserades under detta årtal ser skribenten positivt på Sveriges samarbete med Nato men anser att detta borde fördjupas genom ett medlemskap. Detta eftersom vi i dagsläget har ett stort utbyte och utvecklar vår egen förmåga utan att egentligen dra nytta av de möjligheter som gäller för fullvärdiga medlemmar (2015/16:1143). I den andra motionen som analyserades under detta årtal beskrivs att Natos system med ömsesidiga försvarsförpliktelser är ett argument för att Sverige bör söka medlemskap i Nato. Detta innebär att vi skulle omfattas av de ömsesidiga fördelarna och som innebär att dess medlemsländer är överens om att skydda varandra mot yttre angrepp. Skribenten refererar till Rysslands aggression i Ukraina för att understryka vilka förödande konsekvenser som kan uppstå om en stat inte omfattas av sådana säkerhetsgarantier. Ukraina har inte kunnat påräkna sig någon militär hjälp från Nato eftersom att landet inte är medlem i Nato. De ömsesidiga försvarsförpliktelserna är positiva eftersom de tryggar säkerheten för medlemsländerna (2015/16:982). I den tredje motionen tas upp att genom samarbeten knyts band som är direkt positiva för Sveriges räkning eftersom det leder till att Sveriges position inom försvars- och säkerhetspolitiken stärks (2015/16:1571). Följande citat exemplifierar realismens syn på samarbete:!22