Innehållsförteckning. Några märkesår i skolans historia

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2002

2 Innehållsförteckning 2 Så hittar du till Lunnevads folkhögskola. Några märkesår i skolans historia 4 Strategisk bedömning 6 Samarbetspartner, utveckling-framtid 9 Slutord 11 Redovisning av verksamheten 14 Områdesvisa redogörelser 24 Statsbidragsförordning Resultaträkning, Finansieringsanalys, Investeringsredovisning, Balansräkning 29 Personalstatistik 30 Lunnevads organisation/resursområde Några märkesår i skolans historia Lunnevads folkhögskola ligger i Sjögestad mellan Linköping och Mjölby. Skolan har en estetisk profil med med bl a musiklmusiklinje, danslinje samt bild- och formlinje. De övergripande målen för Lunnevads folkhögskola är att främja allmän medborgerlig bildning med särskild inriktning på kulturområdet. Basen i skolans arbete utgörs av långkursverksamhet inom det allmänna ämnesområdet 1868 grundas Lunnevads folkhögskola 1883 anordnas den första kvinnliga kursen 1887 tillkommer lantmannaskola vid sidan av folkhögskolan 1908 anordnas sommarkurs för kvinnor 1930 blir Landstinget i Östergötland huvudman för Lunnevad 1951 får Lunnevad sitt första konsthantverkshus i Kvarnen 1955 lämnar lantmannaskolan Lunnevad 1958 startar Lunnevads musiklinje 1968 firar skolan sitt 100-årsjubileum 1972 startar Lunnevads bild- och formlinje samt Dagfolkhögskolan i Mjölby 1981 börjar skrivarkursen 1984 startar Lunnevads turismlinje 1991 ersätts folkhögskolans regelstyrning med målstyrning 1993 startar Dagfolkhögskolan i Linköping och Lunnevad firar 125-årsjubileum 1997 återupptas allmän kurs på Lunnevad och dagfolkhögskolorna i Mjölby och Linköping avvecklas 2002 startar Lunnevads danslinje Lunnevads folkhögskola är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Enligt centrala direktiv ska varje årsredovisning innehålla följande textavsnitt: Landstingets uppgift är att främja östgötarnas hälsa utifrån deras behov. Som regionalt forum ska landstinget främja Östergötlands utveckling och tillväxt mot ökat välstånd och bättre livsvillkor i ett föränderligt Europa. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår år ,85 % av den beskattningsbara inkomsten. 2

3 Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2002 var ca 7 miljarder kronor. Folkhögskolans uppgift Den svenska folkhögskolan är en del av den fria och frivilliga folkbildningen. Folkbildningens uppdrag fastställdes av riksdagen våren I riksdagsbeslutet redovisades också statens motiv för att ge ekonomiskt stöd till folkbildningen. Våren 1998 kom regeringens folkbildningsproposition som ytterligare betonade folkbildningens roll och betydelse i det svenska samhället. Enligt Förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977) skall statens stöd till folkbildningen ha till syfte att främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen stärka och utveckla demokratin bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Folkbildning har i Sverige av tradition inneburit en frihet för den enskilda människan att söka sina egna kunskaper eller tillsammans med andra skaffa sig nya insikter för att påverka och förändra. Den demokratiska kunskapssyn, som fått sitt uttryck i det fria bildningsarbetet, är en omistlig del i samhället. Den är en förutsättning för yttrandefriheten och för de enskilda medborgarnas möjligheter att bilda opinion. Riksdagen har också fastslagit folkhögskolans möjlighet att med folkbildningens kännetecken anordna behörighets- och kompetensgivande utbildningar. Förordningen föreskriver bl a att en folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse, att all undervisning med statsbidrag skall vara avgiftsfri, att statsbidraget inte får användas till verksamheter med kommersiellt syfte och att allmänna kurser, främst avsedda för dem som saknar grundskoleoch gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. En förutsättning för att erhålla statsbidrag är att verksamheten har den inriktning som anges i förordningens 2 första stycket (att främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen). Varje folkhögskolas huvudman lägger dock själv fast målen för verksamheten. 3

4 Strategisk bedömning Folkbildningsrådet har fått statens uppdrag att fördela statsbidrag. Folkbildningsrådet har Landstingsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation (RIO) och Folkbildningsförbundet som sina medlemsorganisationer. Rådet ska också svara för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Lunnevads folkhögskola är konjunkturberoende vad gäller bidrag från staten. Ett års minskning av statsbidragsberättigad undervisning får effekt även på ekonomin kommande år. Reglerna för statsbidrag kan förändras och vi måste ha en ständig beredskap att möta omvärldsförändringar. Vi förutser en regeländring år 2006 där allmänt och särskilt statsbidrag slås ihop till ett gemensamt statsbidrag. Vid en sådan förändring kommer sannolikt nya ingångsvärden att räknas fram med utgångspunkt från tidigare produktion. Fram till dess är det därför viktigt att upprätthålla produktionen vid dagens nivå och fördelning mellan allmänt och särskilt statsbidrag. Vi är även beroende av studiestödsreglerna som till stor del avgör elevernas möjlighet att delta i våra utbildningar. Sökandefrekvensen till Lunnevads speciallinjer (musiklinjen, danslinjen och bild- och formlinjen) är god. Rekryteringen till skolans allmänna kurser är mera svårbedömd. Statens särskilda satsning på Kunskapslyftet i primärkommunerna har negativt påverkat rekryteringen till allmän kurs på Lunnevad. Konkurrensen om vuxenutbildningselever i närområdet kan komma att ytterligare skärpas och bidrar till att konkurrensen om de presumtiva eleverna blir hårdare mellan olika utbildningsanordnare. I denna konkurrens är skolans ocentrala geografiska läget negativt. Vi arbetar dock aktivt med att utveckla distansundervisningen för att på så sätt stärka konkurrenskraften och kompensera för det geografiska läget. En annat strategiskt viktig fråga är utvecklingsarbetet kring flexibelt lärande. Detta tillsammans med ett planerat fortsatt utvecklingsarbete kring linjernas kursutbud och innehåll, tror vi kommer att leda till ett bättre elevunderlag och stärka Lunnevads framtid. För att Lunnevad som folkhögskola ska kunna utfärda grundläggande behörighet för allmänkurselever krävs att vi kan erbjuda undervisning i sex kärnämnen; Svenska A+B, Engelska A, Mattematik A, Samhällskunskap A, Natur A samt religion A. Detta förutsätter en viss grundbemanning av allmänlärare. I någon mening finns det marknadsföringsaspekter på allt vi gör på Lunnevad det vill säga det påverkar vår förmåga att få nya och fler deltagare till vår verksamhet. Alla områden med marknadsföringsaspekter tas dock inte upp här. Att ständigt utveckla vår pedagogik är ett exempel, att möjliggöra personlig 4

5 utveckling för alla medarbetare på Lunnevads folkhögskola är ett annat. I dessa fall hänvisas till LIÖs personalpolicydokument. Kvalitet ur marknadsföringssynpunkt, är att ha nöjda deltagare. Hur nöjd man är som deltagare är i hög grad beroende av ens förväntningar. Om upplevelsen uppfyller förväntningarna är man nöjd. Om den överträffar förväntningarna är man mycket nöjd. Att uppfylla - eller till och med överträffa deltagarnas förväntningar är därmed det givna målet. Detta är ett arbete som börjar med att skapa rätt förväntningar- dvs en riktig bild av vad man kan erbjuda. Lunnevads folkhögskola eftersträvar alltid att uppfylla våra deltagares förväntningar- och om möjligt överträffa dem. Vad tycker deltagare och uppdragsgivare om verksamheten? I svaret på denna fråga ligger nyckeln till det ständiga förändrings- och utvecklingsarbete som präglar varje framgångsrik folkhögskola. Svar får vi bäst i en dialog där vi ställer enkla frågor och lyssnar aktivt. Genom att kombinera detta med regelbundna utvärderingar och ev. andra studier kan vi få en god bild av vårt konkurrensläge, och av hur vi kan stärka vår position inom utbildningssektorn. Lunnevads folkhögskola efterfrågar aktivt synpunkter på vår verksamhet från deltagare och uppdragsgivare. I vår folkbildningsuppgift ligger att aktivt fånga upp aktuella frågor till debatt/studier. När vi gör det har vi också möjlighet att ta plats i samhällslivet och blir kända och erkända för det vi gör. Tillgänglighet och flexibilitet präglar vår verksamhet- ett faktum som uppskattas av våra deltagare. Detta faktum är ofta också en förutsättning för många deltagande i vår verksamhet eller för att vi efterfrågas för uppdrag. Genom att utveckla, och tydligare kommunicera, dessa starka sidor kan vi nå deltagare och uppdragsgivare. Lunnevads folkhögskola utvecklar ständigt tillgängligheten och flexibiliteten. Lunnevads folkhögskola har nöjda deltagare och en dokumenterad hög kvalitet i verksamheten. Genom att sprida kunskap om Lunnevads folkhögskolas samlade insatser inom folkbildningsvärlden kan vi stärka vårt kollektiva förtroende. Detta är viktigt av flera skäl. Vår uppfattning om oss själva avspeglar sig till exempel i allt vi gör och inte minst i våra kontakter med deltagare och uppdragstagare. Ibland målar man upp hotbilder mot folkbildning i och med ökad användning av IT-teknik i samhället - nu när snart allt finns på data så behövs inte folkbildning. Kanske är det snarare så att det enorma 5

6 elektroniska informations- och kunskapsflödet tillsammans med en ökad komplexitet i samhället, kommer att öka behovet av att träffas för att sortera, förstå, lära, diskutera, reflektera etc. Vi tror därför att behovet av folkbildning kommer att öka inom överskådlig framtid. Lunnevads folkhögskola vill utveckla personal, organisation och den ekonomiska basen för att bättre kunna möta en framtid som ställer ökade krav på en professionellt bedriven folkbildning och med ständigt minskat samhällsstöd. Vi måste helt enkelt bli effektivare och använda våra resurser bättre. Den utåtriktade verksamheten i form av föreningsbesök, kontakt med arbetsförmedling, försäkringskassa, allmänheten och olika institutioner kan vara ett led i denna utvecklingsfas. Samarbete och partnerskap kommer att stärka Lunnevads folkhögskola inom olika folkbildningsområden. Samarbetspartners Arbetsförmedlingen i Mjölby Folkhögskolornas särskilda utbildningssatsning inom aktivitetsgarantin (det sk SAGA-anslaget) Lunnevads folkhögskola och Af i Mjölby har under året planerat att genomföra så kallade SAGA-projekt. Medarbetare vid Lunnevads folkhögskola har träffat olika grupper i Mjölby kommun. Vid ett tillfälle var ett studiebesök förlagt till Lunnevad (ca 60 deltagare). MOA-kursen : där blandades teoretiska ämnen med vår profil av skapande verksamhet. I kursutbudet ingick teoretiska ämnen svenska, engelska, matematik, natur och miljö samt digitalt hantverk(data). Skapande ämnen var teckning/målning och möbelrenovering(trämöbler). Målet med de teoretiska ämnena är att inspirera till fortsatta studier, att ge stöd lust att lära. Vår målsättning med skapande ämnena är att lära ut färdigheter, men också att utveckla skaparglädje fantasi. Vid anmälningstidens utgång visade det sig tyvärr att de var för få deltagare. Vilket innebar att kursen ej kunde starta. Folkuniversitetet - Folkhögskolefilialen Fenix Under läsåret 2002/2003 har Lunnevads folkhögskola tillsammans med Folkuniversitetet i Norrköping (inom ramen för SAGA-projektet) genomfört kursen Lust att skapa, lust att lära. Kursen har vänt sig till den som vill pröva skapande som uttrycksform utan att känna prestationskrav. Vi arbetar med upplevelsepedagogik där teoretiska ämnen kläs i konstens, handens och erfarenhetens skepnad. Alla teoretiska studier sker med praktisk förankring i vardagen. Studiefrämjandet Allmän kurs med rockprofil Under ht 02 påbörjades ett samarbete mellan Lunnevads folkhögskola och studiefrämjandet/skylten i Linköping. P g a för kort förberedelsetid kom kursen ej att starta under Den finns dock med i kursutbudet 2003/2004. Utveckling - Framtid Lunnevads identitet avgörs av hur vi och vår profil uppfattas av allmänheten, deltagare, stat, kommuner och landsting. Det i sin tur 6

7 avgörs av vad vi faktiskt gör och hur vi gör det i utbildningssammanhang. Avgörande för en stark identitet är också att vi utgör och uppträder som en samlad folkhögskola, med gemensamma utgångspunkter, gemensam riktning och gemensamma mål. Detta kräver i sin tur en organisation som medger enkla och tydliga vägar för information och dialog mellan enheterna i organisationen. Bland de viktigaste kommunikationskanalerna för att inspirera presumtiva elever är kurskatalogen, 4 sidor Lunnevad, Internet, studiebesök m.m. Genom artiklar reportage, annat mediautrymme skall elevernas lust väckas att ta del av kursutbudet på Lunnevads folkhögskola. Eftersom skolan till så stor del är beroende av externa intäkter i form av statsbidrag samt intäkter från internatverksamheten samt andra faktorer som ligger utanför skolans påverkansmöjlighet tex. arbetsmarknadspolitiska åtgärder, studiemedelssystemets utformning mm kan förutsättningarna för Lunnevads folkhögskolas verksamhet snabbt och drastiskt förändras. Studiestödsfrågorna för i synnerhet vuxenstuderande är en viktig strategisk fråga. Nuvarande utformning av studiestödsformerna samt en allmän kärv ekonomi för många människor har haft en negativ inverkan på rekryteringen till framförallt de allmänna kurserna. Tyvärr ser vi från folkhögskolans sida inte någon större ljusning på detta område då de befarade svårigheterna gällande de studerandes studieekonomi i många fall har besannats. Växtkraft Mål 3 Växtkraft mål 3 ett stöd för utveckling och förändring. Lunnevads folkhögskola har under verksamhetsåret 2002 ansökt om medel för att genomföra verksamhetsanalysen. Programmet finansieras med EU-medel genom Europeiska socialfonden. I mars månad var hela skolans tillsvidareanställda samlade under två dagar för att bearbeta verksamhetsanalysen. Plats för detta seminarium Braheskolan, Visingsö. Kunskap är en färskvara och behöver ständigt förnyas. Detsamma gäller teknik och produkter. För att bibehålla konkurrenskraft och motsvara nya krav måste både medarbetare och skolans arbetsplatser utvecklas. Växtkraft Mål 3 ska ge medarbetare möjligheter att utveckla sin kompetens för att bättre motsvara de förväntningar och behov som uppstår både på skolan och i arbetslivet i övrigt. Under dessa intensiva dagar i mars månad analyserades verksamhetenorganisationen-kompetens. 7

8 Några exempel på frågeställningar: Profil och värderingar. Vilken är vår vision? Hur når vi dit? Aktiviteter och Arbetsmiljö. Vilken är vår vision? Hur når vi dit? Förnyelse och Förvaltning. Vilken är vår vision? Hur når vi dit? Elever och finanser. Vision? Hur når vi dit? Kontakter. Vilken är vår vision? Hur når vi dit? Ägare. Vilken är vår vision? Hur når vi dit?resultat. Vilken är vår vision? Hur når vi dit? Då hela kedjan fungerar, när visioner och målsättningar är satta, då har vi nått resultat.under 2002 och under 2003 kommer vi att arbeta med dessa frågeställningar för att resultatet skall bli gott. Konflikten mellan högt uppställda mål och ekonomiska realiteter är uppenbar. Påfrestningarna på personal inom alla yrkesgrupper kommer i ett något längre perspektiv att medföra konsekvenser som idag troligen underskattas. ÖSTSAM Under 2002 har Lunnevads folkhögskola deltagit i dialogen mellan regionens aktörer inom utbildningsområdet för att på sikt utveckla en samsyn. De regionala aktörerna finns främst inom den offentliga sektornkommuner, landsting, Linköpings universitet, Länsarbetsnämnden m fl. Vuxenutbildningen börjar alltmer betraktas som ett instrument för kommunal och regional utveckling. Att främja vuxnas lärande är ett omfattande utvecklingsområde som kräver en väl fungerande infrastruktur för det livslånga lärandet. Inom detta begrepp ryms bl a uppsökande verksamhet/rekrytering, studie/yrkesvägledning, samverkan mellan utbildningsanordnare kring kursutbudet i regionen, pedagogiskt stöd och utvärdering/kvalitetssäkring. Ansvaret för infrastrukturen spränger gränser mellan utbildnings-, arbetsmarknads-, närings-, regional- och socialpolitiken. Många offentliga aktörer har ansvar för en god infrastruktur för livslångt lärande som t ex kommunerna, universitet, folkhögskolor samt bildningsförbund. Det är angeläget att administrativa gränser inte utgör hinder för vuxnas lärande utan det är individens och samhällets behov av kompetens som är styrande för samtliga aktörer. KY- kvalificerad yrkesutbildning Den 1 januari 2002 blev KY-utbildning en reguljär utbildningsform med en särskild myndighet som fördelar statsbidrag. Villkoret för att starta en KYutbildning är att arbetslivet lokalt, regionalt eller nationellt har behov av en ny och/eller fördjupad yrkeskompetens inom något område och att arbetslivets företrädare engagerar sig i framtagande och genomförande av utbildningen. Lunnevads folkhögskola har beviljats medel från landstinget att genomföra en förstudie inom turism med inriktning på natur-kulturturism, projektledning och marknadsföring. Utbildningen skall omfatta 80 så kallade KY-poäng och vara nära kopplad och vara nära kopplad till länets turismnäring då ca 30% av utbildningen är förlagd till LIA (lära i arbete). 8

9 Eleverna ska då finnas direkt ute i arbetslivet. I denna utbildning ska vi samarbeta med högskola/universitet, näringslivet m fl. I denna förstudie är vi noga med att finna rätt nivå på utbildningen och vill därför veta vad näringen har för behov inom turismen nu och i framtiden. Lokalöversyn Lunnevads folkhögskola I samband med analysen i Växtkraft Mål 3 har det framtagits en lokalöversyn för Lunnevads folkhögskola. Utgångspunkter. Lunnevads folkhögskola är inne på sitt 137:e verksamhetsår. Skolan har alltsedan starten på ett unikt sätt kunnat möta det omgivande samhällets behov av undervisning. Samhällsutvecklingens påverkan på verksamhetens innehåll och ett vissa delar äldre byggnadsbestånd har nu medfört behov av en lokalöversyn. Målet för en sådan översyn bör vara att bidra till ett kreativt och effektivt undervisningsklimat och att skapa en god social miljö. Förhoppningen är att lokalöversynen skall resultera i ett välgrundat underlag för kommande beslut angående markanvändning och byggnadsåtgärder. Handlingsplan för krissituationer vid Lunnevads folkhögskola. En arbetsgrupp har under året framtagit en handlingsplan för uppkomna krissituationer vid skolan. Syftet med skolans krisorganisation skall vara att man vid en kritisk händelse eller katastrof, som berör skolans verksamhet, personal, elever och/eller anhöriga skall kunna hantera situationen på ett sådant sätt att psykiska och fysiska skador på människor, förstörelse av egendom och miljö minimeras Mål: skolans krisorganisation skall vid kritisk händelse, olycka eller katastrof se till att alla drabbade och berörda får ett psykiskt, fysiskt och socialt omhändertagande, som ryms inom skolans verksamhet eller tillse att annan ger detta. Friplatser för utländska studenter Elevråd Slutord Lunnevads folkhögskola har under läsåret haft gäststudenter som kommit från Rumänien, Ryssland, Mexico samt Slovenien. Gäststudenterna har förmedlats via Svenska institutet. Kostnaderna för kost, logi och undervisningen bestrids av Lunnevads folkhögskola medan Svenska institutet betalar ett uppehållsbidrag på kr per mån. och elev.friplats med uppehållsbidrag kan sökas för en termins studier. Svenska institutet beviljar i regel inte förlängning av uppehållsbidraget. Elevrådet har till syfte att främja elevernas intressen och arbeta för en positiv stämning och gemenskap på skolan. Elevrådet är en för skolan fristående förening och har därför ej någon redovisningsskyldighet gentemot skolans ledning. De flesta människor deltar någon gång i kulturaktiviteter. För den enskilda människan berikar kulturen livet, samtidigt som det bidrar till engagemang, bildning och gemenskap. 9

10 Mångfalden av kulturella uttryck, med påverkan från alla världens hörn, har ökat och berikar vårt samhälle som en följd bland annat av ett betydande antal hitflyttande från andra länder. Samtidigt ökar behovet av att hävda och värna ett traditionellt svenskt kulturarv. Här har Lunnevads folkhögskola en stor uppgift att möta och tillgodose vitt skilda behov, och att skapa mötesplatser där olika uttrycksformer och kulturella strömningar kan mötas och utvecklas. Folkbildningen tillerkänns av beslutsfattarna i riksdag och regering en mycket stor betydelse, bl.a. i kunskapslyftet. Det är också bekräftat att de mål staten satt upp i samband med anslagsgivningen till folkbildningen i hög grad uppnås. Samtidigt minskar ständigt allmänhetens medvetenhet om folkbildningen. Detta fokuserar för Lunnevads folkhögskolas del på frågeställningar såsom profilering, framtoning, marknadsföring etc, frågor som bör behandlas i ett perspektiv av marknadsföringsstrategi. Lunnevads folkhögskola verkar mitt i en föränderlig omvärld. Därför är det nödvändigt att noggrant följa och analysera förändringar i omvärlden, och med en sådan analys som grund forma verksamheten vid Lunnevads folkhögskola. I takt med samhällsförändringarna förändras också verksamheten vid folkhögskolorna. Tempot i förändringarna är relativt högt. Lunnevads folkhögskola måste söka upp områden, där elevunderlaget på ett bättre sätt kan garanteras. Därtill måste hänsyn tas till samhällsnyttan och att Lunnevads folkhögskola fyller sitt uppdrag gentemot staten. Bildning/utbildningen är sammantaget en samhällsfråga med många perspektiv. Den tiden är således definitivt förbi, då vi levde i en skyddad värld. Lunnevads folkhögskola är idag iallra högsta grad konkurrensutsatt. Detta avspeglar sig främst i ett förändring/förnyelsearbete och i våra ekonomiska villkor. Jag vill tacka alla mina goda medarbetare, styrelsen och alla elever som jag har kommit i kontakt med. Anders Ekstrand, rektor 10

11 Redovisning av verksamheten Övergripande mål Lunnevads folkhögskolas övergripande mål är att främja allmän medborgerlig bildning med särskild inriktning på kulturområdet. Verksamheten ska bedrivas enligt de mål som riksdagen fastställt och enligt gällande statsbidragsförordning. Skolan ska präglas av en humanistisk och demokratisk grundsyn, ett gott samarbete och en rak och öppen dialog. Basen i skolans arbete ska utgöras av långkursverksamhet inom det allmänna ämnesområdet samt konstnärligt skapande inom musik- och bildområdena. Kortkurs- och konferensverksamhet ska kunna bedrivas inom samma områden. Verksamhetens bas Merparten av verksamheten vid Lunnevads folkhögskola utgöres av sk långa kurser.vi har även sk korta kurser vilka i huvudsak bedrives under sommaren. Därutöver har vi fortlöpande kurs- och konferensverksamhet på skolan. De långa kurserna under 2002 har varit: Allmän kurs på Lunnevad Allmän kurs i Linköping Allmän kurs med bildinriktning Allmän kurs med slöjdinriktning Allmän kurs på distans Bild- och formlinje Danslinje Musiklinje inkl Orkesterskola Turismlinje English on line 15 veckor 38 veckor 38 veckor 38 veckor 34 veckor 36 veckor 38 veckor 38 veckor 38 veckor 38 veckor Utöver ovan angivna långa kurser ingår externa kulturarrangemang i statsbidragsunderlaget. 11

12 Lunnevads folkhögskola hade ca 600 sökande till ca 200 ordinarie och extra utbildningsplatser i de långa kurserna läsåret 2002/2003. Ekonomi Verksamheten uppvisar ett överskott med 638 tkr. Det är en förbättring mot föregående år med 1,2 mkr. Resultatförbättringen beror på såväl minskade kostnader mot budget som ökade intäkter, framförallt för projekt som ej uppnått fulldriftseffekt under året. Resultatförändring mot budget fördelar sig per verksamhetsområde enl. nedan: ENHETERNAS NETTORESULTAT BOKSLUT BUDGET AVVIKELSE UTBILDNING INTERNAT *) FASTIGHETER ÖVR GEMENSAMT PROJEKT SUMMA *)avvikelsen avser media. Intäkter Grundstommen i finansieringen består av bidrag från staten samt ägaren(lt i Östergötland). Statsbidragen följer producerat antal elevveckor föregående år. En minskning i elevantal påverkar den långsiktiga finansieringen. Elevantalet styrs till viss del av konjunkturutvecklingen och i goda tider har vi svårare att uppfylla reglerna för den del av statsbidraget som är riktat till personer med särskilda behov, t ex arbetslösa.) Intäkterna fördelar sig enligt nedan: Avtalsersättningar ) Statsbidrag ) LT Övrig försåld utb SUMMA Försäljning övriga tjänster LT motparter Externa mo tparter SUMMA Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER ) varav SAGA 695 2)varav distansutbildning

13 Årets överskott förklaras av effektiviseringar i verksamheten samt projektmedel för ny verksamhet som ej uppnått fulldrift under året. Ökningen av LT-bidraget avser inväxling av tidigare beviljade medel för ökade fastighetskostnader (450 tkr) samt medel till fortsatt utveckling och drift av distansutbildning (478 tkr). Resultat och Balansräkning samt finansieringsanalys framgår av bilaga 1. Produktion Folkbildningsrådet har fastställt ingångsvärden för statsbidraget. Statsbidrag utgår i form av ett allmänt statsbidrag, ett statsbidrag för särskild utbildningsinsats och ett ev förstärkningsbidrag för elever med funktionshinder eller annat handikapp. Produktionen under 2002 uppgick till deltagarveckor. Tillsammans motsvarar den samlade produktionen ca 180 årsstudieplatser. Skolans egna intäkter kommer i huvudsak från internatavgifter och kostersättningar samt del från uthyrning av lokaler, konferensverksamhet samt diverse övriga intäkter. Under 2002 höjdes internat- och serviceavgiften något. De studerandes ekonomi och studiefinansieringsmöjligheter påverkar direkt skolans möjligheter till egna intäkter. Ökar kostnaden för mycket, för mat och logi har de studerande inte råd att bo och äta på skolan. Beläggningen i internatets 90 rum har under senare år minskat, dock kan vi notera en viss ökning av beläggningen under höstterminen. Höjningen av internat- och serviceavgift måste noggrant följas upp och analyseras, så att den inte leder till tappade intäkter. Som upplysning kan nämnas att undervisningen enligt statsbidragsförordningen skall vara avgiftsfri. Skolans verksamhet i övrigt får enligt samma förordning inte ha en kommersiell inriktning. Skolans möjligheter att generera andra intäkter är således starkt begränsade. Skolan har också genomfört kortare kurser, främst i form av sommarkurser, dels i egen regi och dels i samverkan med andra. Lunnevads egna kurser i måleri, grafik, keramik och skrivarkurs lockade på sedvanligt sätt många deltagare. Tyvärr fick vi ställa in musiksommarkurserna p g a för få sökande. Varje externt kulturarrangemang i form av utställningar, konserter m m som skolan genomför beräknas i statsbidragshänseende som Deltagarveckor. Under 2002 genomfördes kulturarrangemang motsvarande 122 deltagarveckor. Långt flera kulturarrangemang genomfördes inom ramen för den ideella föreningen Lunnevad Musik. Denna verksamhet utgör dock ej underlag för statsbidrag. Personalutveckling 13

14 Under 2002 har kompetenshöjande aktiviteter och fortbildningsinslag genomförts för samtliga personalkategorier. Vg se vad respektive linjeledare/resursansvarig redovisar på den egna linjen respektive inom det egna resursområdet. Fortbildningskostnader Miljösatsning Skolans samlade fortbildningskostnader uppgick till ca kr. Under året har Lunnevad fortsatt arbetet med att öka miljömedvetandet bland såväl elever som anställda. Miljövänlig teknik, miljövänliga produkter, återvinning, källsortering, returpappershantering, KRAV-märkta livsmedel och produkter med beteckningen Bra Miljöval används i så stor utsträckning som möjligt. Miljöprofilen har ytterligare höjts inom kök, städ och administration. Skolans miljöhandläggare har tillsammans med miljökommittén svarat för en mycket god miljöinsats. Utbildningsverksamheten 2002 Respektive linjeledare/resursansvarig redovisar i det följande verksamheten på den egna linjen respektive inom det egna resursområdet. Allmän kurs Linjeledare Kerstin Göransson Förutsättningarna inför det gångna året var en relativt låg arbetslöshet på arbetsmarknaden och ett ökande kursutbud från olika utbildningsanordnare. Konkurrensen om kursdeltagare hade ökat. Denna utveckling har fortsatt under året och till detta kommer nu, med början vt 2003, ett ändrat studiestöds- och bidragssystem, vilket också påverkar antalet sökande till våra kurser. Trots detta har våra kurser haft en relativt god beläggning under året. För att möta de nya villkoren på marknaden har lärarlaget lagt ner ett stort arbete på att, inom ramen för vår särart, förnya och bredda vårt kursutbud. Vår strävan har varit att nå nya målgrupper och vi har därför skapat ett antal olika inriktningar där vi kombinerar allmänna ämnen med en ämnesprofil. De nya kurserna har arbetats fram under hösten och det ska bli spännande att se hur de kommer att mottas vid nästa ansökningstillfälle. Vi vill på detta sätt också försöka tillvarata Lunnevads estetiska kompetens och ge kursdeltagarna möjlighet att kombinera teoretiska studier med estetiska ämnen. De nya inriktningarna stämmer väl överens med Lunnevads profil och kan ge oss en starkare ställning på marknaden. De estetiskt/praktiska inriktningar vi valt att satsa på är bild, musik, dans och slöjd. Vi har också skapat inriktningar mot natur och miljö, mot eget skrivande, mot internationella utblickar och mot tema Tyskland. Under året har vi också intensifierat vårt rekryteringsarbete med uppsökande verksamheter i olika former. Det har handlat om riktade insatser mot arbetsförmedlingar och vi har även fått möjlighet att bedriva 14

15 uppsökande verksamheter i samarbete med arbetsförmedlingar. Insatserna har gjorts i samarbete med vår administration. Genom samarbetet med arbetsförmedlingen i Mjölby har vi nått och kunnat informera om vår verksamhet för ett stort antal presumtiva kursdeltagare. För denna grupp arrangerades också ett studiebesök på Lunnevad. Där presenterades en kurs, Moa-kursen, där man just blandar teori med skapande verksamhet. Kursen utarbetades av en av lärarna i arbetslaget. I Linköping har ett samarbete med arbetsförmedlingen där etablerats och bl a arrangerade vi en dag på Svensbo torp med aktiviteter av olika slag. för att visa vad det innebar att vara torpare och vilka försörjningsmöjligheterna var. Dagen blev mycket lyckad och uppskattad. Under hösten etablerade vi ett samarbete med Studiefrämjandet i Linköping. Avsikten var att starta en allmän kurs för gruppen unga människor med intresse för rockmusik. Kursen heter Allmän kurs med rockprofil. Tyvärr kunde kursen inte komma igång under hösten på grund av för få sökande. Men vi tror på idén och kommer att marknadsföra kursen vidare. Vårterminen startade med oförändrat antal elever. Till läsåret 2002/2003 märktes en minskning av antalet sökande till de allmänna kurserna. Tydligt var att intresset för bildinriktningen kvarstod. Vid höstterminens slut var 12 inskrivna på allmän kurs och 8 på allmän kurs med bild. Vår allmänna kurs i Linköping fick för få sökande och kunde tyvärr inte starta. Starten av Allmän kurs med slöjd blev uppskjuten på grund av otillräckligt antal deltagare. Efter intensivt rekryteringsarbete kunde dock nästan alla 16 platserna fyllas. Vid årets slut finns 12 elever kvar i utbildningen. Allmän kurs på distans har fortsatt bra beläggning med 14 elever vid årsslutet. Turismlinjen, som 2-årig allmän kurs, fick ingen fortsättning. I stället planeras en ny turismutbildning som kommer att erbjudas i form av en kvalificerad yrkesutbildning med början ht Efterfrågan på distanskurser har ökat och glädjande nog har vi fått fler ansökningar än tidigare. Vi har funnit en modell för de obligatoriska dagarna på skolan där vi arbetar i teman och där alla ämnen integreras. Våra kursdeltagare är mycket nöjda. Allmän kurs med slöjd började sitt fjärde år i samarbete med Hemslöjden i Östergötland ht Samarbetet känns fortfarande mycket positivt. Undervisningen bedrivs huvudsakligen på Hemslöjdsgården i Linköping. Under uppstartsveckan fick de nya eleverna pröva på täljning, trådslöjd och sjömansslöjd innan den traditionella uppdelningen i textil- och hårdslöjd ägde rum. Förutom slöjdämnen och estetiska ämnen studerar eleverna svenska och samhällskunskap, ämnen i vilka de nya eleverna visat stort engagemang. Vi vill förena behörighetsstudier med möjligheter till bred bildning och har funnit att just temastudier då lärarna integrerar sina ämnen är mycket givande. Några exempel på teman vi arbetat med är Den globala byn, Brytningstider, Antiken och Strömningar i tiden. 15

16 I anslutning till temaperioderna gjorde vi på våren utflykter till Bjäsäters by i Stjärnorp för att studera en gammal svensk by med kvarn och torp, nämligen Ekhults gård. I Bjärka-Säby, Linköping, hade vi en natur- och kulturdag när vi vandrade i Eklandskapet, besökte Fornhemmet och Bjärka-Säby slott. Samtliga deltagare på våra allmänna kurser åkte på en endagarsresa till Stockholm i april med studiebesök på Riksdagshuset, Tyska ambassaden och Goetheinstitutet, besök på Medeltidsmuseét och stadsvandring i Gamla stan. I november åkte alla till Nationalmuseét i Stockholm för att se utställningen Impressionismen och Norden. Turismlinjens årliga kulturoch ekoturismresa gick till Krakow i Polen. Föreläsare har gästat oss under Forumtid. Claes-Göran Österlund föreläste om turism i Östgötaregionen och Eva Bendz talade om Rättvis handel. Under vårterminen har eleverna på allmän kurs erbjudits praktisk/estetiska ämnen såsom keramik och foto. Under höstterminen har de förutom keramik deltagit i svegsvarvning, skrivarverkstad, matlagning och arbete med olika material. På våren arrangerades en intressant fortbildningsdag i historia på Svensbo torp för lärarna. Tillsammans med lärare från Linköpings kommun deltog vi i upplevelsepedagogiska aktiviteter. Ämnet var Svensbo Erfarenheterna härifrån har inspirerat till olika aktiviteter under höstterminen. Arrangörer för dagen var Estetiska institutionen på Linköpings universitet i samarbete med Linköpings kommun och Kalmar läns museum. Under höstterminen gjorde alla lärarna på Lunnevad en resa till Stockholm. Resan bekostades med medel från ett utvecklingsprojekt för vuxenlärare. Allmän kurs lärarlag valde att göra ett studiebesök på Skeppsholmens folkhögskola för att studera hur man där arbetade med de allmänna kurserna. Besöket inspirerade alla och stödde våra tankar om att utveckla våra teman och arbeta fram nya inriktningar för vår allmänna kurs. Tiden räckte också till ett besök på Fryshuset som numera är ledande inom arbete för ungdomar. Anders Carlberg, som 1984 startade Fryshuset, berättade om sitt engagerande arbete med ungdomar. Några lärare har också deltagit i Riksdagskurs för folkhögskolelärare, Tyska för språklärare och Grundkurs för lärare som arbetar på distans och en konferens Folkbildning och IT. Vi är övertygade om att behovet av utbildning på folkhögskola finns kvar i framtiden och kommer att fortsätta utveckla vår pedagogik och våra nya inriktningar så att vi blir ett ännu mer konkurrenskraftigt utbildningsalternativ. Musiklinjen Linjeledare Gösta Nylund Musiklinjen har under året haft fortsatt god rekrytering. Ca 300 sökande från hela landet. Vi har under året expanderat linjen. Målet var 60 platser men vi nådde inte riktigt fram. P g a av stor rörlighet bland dom sökande. 16

17 Inför nästa läsår är jag övertygad om att vi kommer att nå det målet. Åldersfördelningen bland våra elever är från 19 år till 35med en tyngdpunkt på gruppen mellan 19 och 25år. Många av våra studerande har som mål att komma vidare till högre musikstudier och nästan alla i årskurs 2 har lyckats med den målsättningen. Ett nytt ämne under läsåret har vuxit fram, rörelse och avslappning. I övrigt slipar vi vidare på vårt koncept som enligt elevernas utvärdering får mycket positiv respons. Förutom skolans enkät genomför vi kvartsamtal 2 ggr/år. Vi har fortsatt med den utåtriktade verksamheten genom våra Onsdagskonserter som framförallt kommit hela skolan till del men ibland även lockat besökare från regionen. En turnévecka i februari har genomförts och den blir som en praktikperiod där alla studerande får sköta allt ifrån bokning av konserter till praktiska saker och förberedelser och genomförande av konserter. Vi har även haft gästande musiker bla en orkester från Bulgarien, tonsättaren Åke Parmerud, och jazzgrupper.våra egna lärare har också medverkat i ett antal lärarkonserter. Det vi kanske minns mest från vårterminen var studieresan till Prag och den årligt återkommande Lunnevaddagen som samlar många åhörare utanför skolan. Höstterminens konsertverksamhet har framförallt präglats av projektet Fågel, fisk, mittemellan där Lunnevads musiklinje samverkade med vår egen danslinje samt musikklasserna i Linköping. Över 400 medverkande i ett fullsatt konserthus. Julkonserten i Missionskyrkan har blivit en tradition som samlar många intresserade. Nytt för i år var att även då samarbetade vi med danslinjen. Lärarpersonalen har varit en stabil grupp. Vår pianolärare Anders Sundström som arbetat länge på Lunnevad fick tjänst på Åland och vi har försökt fylla hans plats genom att använda den kompetens som finns hos fast personal samt timlärare. Lärararbetet har under hösten präglats av ITIS-projektet där alla fast anställda musiklärare deltog. Det skall bli spännande att få följa upp resultatet under kommande år. Samarbetet med andra folkhögskolor fortsätter med samma intensitet. Fortbildningsdagar, konserter mm hjälper oss att hålla kontakten med varandra. Vi minns bla pianisten Hans Leygrafs besök i Vadstena, och teorikonferensen på Liljeholmens folkhögskola. Vi som är linjeledare har ett rikstäckande kontaktnät med alla folkhögskolor som har musiklinje och under våren träffades vi på Sundsgårdens folkhögskola Det har bla resulterat till att vi numera har ett antagningssamarbete mellan olika skolor vilket är positivt. Vi ser fram emot att få vidareutveckla verksamheten och att ekonomiska medel till detta skall finnas i fortsättningen. Gösta Nylund linjeledare musiklinjen Lunnevads folkhögskola 17

18 Turismlinjen Kultur- och ekoturism Profilansvarig Jan G Persson Vårterminen 2002 blev slutpunkten för en rad av utvecklande år för Lunnevads turismlinje. Från att i starten i mitten av åttiotalet varit en förstärkning av allmän kurs blev med åren turismlinjen en självständig linje med tydlig profilering i kultur- och ekoturism. Från att de sökande uteslutande varit lågutbildade som saknat gymnasiekompetens blev det allt fler studerande som både slutfört sina gymnasiestudier och i flera fall påbörjat högskole- och universitetsutbildningar. De senaste åren blev spännvidden i kurserna mycket påfallande och ibland medförde detta problem att lägga utbildningsnivån rätt. I flera år har lärarna på linjen velat om inte bli en speciallinje så bli tydligare i själva turismprofileringen. Under vårterminen hade turismlinjen glädjen att vara med när FN utlyste året som det internationella ekoturismåret. Vidare fick linjen vara med och utforma som referensgrupp det märkningssystem som Svenska ekoturismföreningen tog fram i samarbete med bland annat Jordbruksverket. De studerande under läsåret fick verkligen känslan av att vara pionjärer för en mer rättvis och miljöorienterad turism. Det blev tack vare ekoturismåret och den massmediala uppmärksamheten lättare att bli accepterad som studerande i området, och eleverna fick ett större gehör än tidigare på sina praktikplatser och allmänt för vad de studerade. Plötsligt hade någon form av misstänksamhet och ibland avståndstagande ersatts av intresse och sympati från såväl turismnäringen som allmänheten. När turismlinjen gjorde sin årliga kultur- och ekoturismresa, denna gång till södra Polen, hade vi inga som helst problem att finna meningsfränder bland lärare och studenter på Krakows universitet. Resan till Krakow och Auschwitz blev en slutpunkt för turismlinjen och en fördjupad insikt om både människan och naturens villkor. Det är med denna insikt om den mänskliga naturen som våra elever tog avsked av varandra och lämnade Lunnevads folkhögskola. När nu turismlinjen tar en välbehövlig vila för att återkomma förhoppningsvis år 2004 i form av en kvalificerad yrkesutbildning är det med erfarenheten av nästan tjugo års undervisning. Under dessa år har turismen förvandlats från en relativt oreflekterad företeelse av människor på semester till en av världens största industrier som flera länder är helt ekonomiskt beroende av. Idag är det få som inte anser att denna näring ska ha samma etiska regler som övriga branscher, och till denna medvetenhet bidrog turismlinjen under sina år med några strån. Bild- och formlinjen Linjeledare Per Hermansson 18

19 År 2002 har avlöpt enligt planerna. Undervisningen har kunnat bedrivas i den omfattning som utlovats och ekonomin har gått ihop sig. Eleverna Vid höstterminens slut fanns 38 elever på bild- och formlinjen Antalet sökande hade gått ned något men fortfarande fanns tre sökande till varje plats. Elevgruppen bestod under hösten av 16 män och 22 kvinnor fördelade på två årskurser. Åldern fördelade sig mellan år med tyngdpunkt straxt över 20. De flesta elever rekryterades från närområdet, men några personer kommer från orter utanför Östergötland. Ett mindre antal elever har varit yrkesverksamma t ex. sjuksköterskor, tandsköterskor, smed. Ett stort antal elever från avgångsklassen har gått vidare till högre utbildningar. Under 2002 har ett tredje läsår provats. Två avgångselever fick erbjudandet att fortsätta ett år till. Den ena fick förhinder så det blev endast en elev i klassen. Detta skedde inom den ordinarie verksamheten. Utvärdering ska ske efter vårterminens slut Personal En lärare har varit sjukskriven på halvtid. Det var dock inga svårigheter att rekrytera kvalificerade timlärare. Tre lärare har deltagit i ett ITiS-projekt (Informationsteknik i Skolan). Avsikten var att öka både lärarnas och elevernas datorkunskaper i undervisningen. En lärare har under hösten fortbildat sig i allmän datorhantering via studieförbund. Under hösten gjorde lärarna även ett uppskattat studiebesök på Konstfack. Verksamheten Det ordinarie veckoschemat för varje elev omfattar minst 30 schemalagda undervisnings varav 10 timmar är självstudier. Utbildningen omfattar tio schemalagda ämnen. Inom dessa ämnen har nya moment tillkommit t ex. så har årskurs ett fått lägga upp digitala bildportföljer. Ämnet foto ingår numera även i åk 1. Ett antal temaveckor har möjliggjort ett fördjupat och intensivare studiearbete inom ett mer begränsat ämnesområde, något som uppskattats av de studerande på linjen. Två större utställningar har ordnats, på Tornby Konsthall i Linköping och på Kraftverket i Mjölby. Eleverna har dessutom ordnat egna mindre utställningar. Som en följd av ITiS- projektet så har den digitala utrustningen ökats ut med ytterligare en digitalkamera och en AV-projektor. Årets femdagars studieresa gick till Berlin i oktober. Den var mycket innehållsrik och uppskattades av både lärare och elever. Några dagsresor till Stockholm och Göteborg har också skett. 19

20 Sommarens kortkurser i keramik, grafik och måleri gick som vanligt efter midsommar med 46 deltagare från hela landet. Framtiden Efter införandet av nya studiemedelsregler har eleverna mer och mer valt att gå endast ett år. Man vill utnyttja sina återstående studiemedel till att också prova någon annan skola. Att fylla på i årskurs två är svårt eftersom det är få antagningsbara sökande dit. Det finns flera tänkbara förslag på lösningar på detta som kommer att diskuteras under kommande läsår. Diskussioner förs också om undervisningen bör ske i blockform då nuvarande schema ibland upplevs som uppsplittrat. För många elever är studierna på bild- och formlinjen starten på en yrkesinriktad karriär. Det breda ämnesutbudet ger en kunskapsnivå som möjliggör fortsatta studier inom bildsektorn på högskolenivå och för den som så önskar en bra start på ett eget konstnärligt skapande. Danslinjen Projektledare Åse Lindberg En ny estetisk utbildning, danslinjen, startades hösten 2002 på Lunnevads folkhögskola. Danslinjen är en ettårig utbildning för dansvana elever som vill utvecklas inom dansområdet för att senare ha möjlighet att söka vidare till högre dansutbildningar. I maj 2002 hölls de första inträdesproven till danslinjen. Vi hade 83 sökande till 16 platser. Eleverna får en god dansteknisk grund i ämnena: balett, jazzdans, modern dans och streetfunk. Varje vecka tränar de också yoga och fysisk träning (löpning, styrke, stretch, aerobics, box m m). Den personliga kreativiteten är viktig och ämnena improvisation och komposition har en betydande plats på schemat. Danspedagogik och metodik samt praktik med elever i olika åldrar är ett valbart ämne som 15 av årets 16 elever har valt. Danslinjen på Lunnevads folkhögskola lägger tonvikten på dansaryrket och på sceniska framträdanden. Eleverna ska få en inblick i vad det innebär att arbeta som dansare i Sverige idag både som dansare i en frigrupp och i ett mer etablerat kompani. Under hösten har vi uppträtt för alla dansverksamma barn och ungdomar inom Linköpings kommuns Kulturskola, samt för låg-, mellan- och högstadiebarn i Norrköping. Vi har dansat på musik- och dansföreställningen Fågel, Fisk och Mittemellan på Konsert och Kongress. Vi har uppträtt tillsammans med musiklinjen på julkonserten i Missionskyrkan i Linköping. Dessutom har vi gjort en informativ föreställning om olika dansformer som vi visat på skolans schemalagda Forumtid. I början av höstterminen inledde vi en modevisning i 20

21 Linköpings centrum och vi avrundade året med att framföra juliga danser på julavslutningen. Alla dessa föreställningar har eleverna själva varit producenter för. Vi har nämligen ämnet produktion på schemat där får eleverna gruppvis arbeta fram koncept för olika föreställningar, sköta kontakter, ordna med scenografi, kostym m m. Danslinjen håller till i Folkuniversitetets lokaler på S:t Larsgatan i Linköping. Dessutom arbetar två av folkuniversitetets lärare som timlärare på danslinjen. Folkuniversitetets personal har varit mycket tillmötesgående och hjälpsamma speciellt i början av terminen då lokalerna inte var färdigbyggda. Under detta första halvår har vi fått träna på det ovana men givande samarbetet med musiklinjen - hoppas det blir mer sådant. Kontakten mellan danslinjen och resten av skolan kan utökas trots att avståndet mellan våra lokaler tillsvidare består. Detta första läsår är lite av ett provår för att se om danslinjekonceptet fungerar och såhör långt känns det helt rätt. Eleverna får en bred dansutbildning inom flera dansteknikområden, de får möjlighet att skapa och många chanser att stå på scenen. De lär sig att undervisa i dans, och de lär sig att producera dans. De har alla möjligheter att söka sig vidare till vilken dansutbildning de än önskar. Kök och internat Internatföreståndare Kristina Andersson Vår verksamhet innefattar numera inte bara ansvaret för internatet med service till våra elever och personal utan är även utökad med ansvar för konferens och vandrarhem och marknadsföringen av dessa. Inspiration är ofta det som behövs och det gångna året har byggt på just inspiration och tankar inför framtiden. Vi startade året med att hälsa en ny medarbetare till köket välkommen. Tyvärr har vi en långtidssjukskriven i städet. Vi passade dock på tillfället att utjämna könsfördelningen och anställde en manlig vikarie. En av våra städare har varit tjänstledig och gått KY-utbildning i Tranås, ämne affärsformatik. Väl tillbaka på jobbet har hon hjälpt skolan med marknadsföringen. Städ- och serveringspersonalen har gått en fortbildningskurs i golvvård. Vi är nu två stycken som gått krögarkursen och läst alkohollagen för att kunna erbjuda konferensgäster fullständiga rättigheter. En av kockarna deltog i en kurs i dietmatlagning på Karlskoga folkhögskola. Växtkraft Mål 3 har varit en inspirationskälla för all personal på skolan. Under våren åkte vi alla till Visingsö folkhögskola för att tillsammans ventilera tankar inför framtiden. Det kändes viktigt då vi idag arbetar med 21

22 krympande resurser. Bra tillfälle för olika yrkesgrupper att träffas i grupper och diskutera. Under vårterminen har vi haft problem med att fylla internatet. För att inte få alltför stort minus i budgeten har vi hyrt ut rum till blivande folkhögskolelärare och personal från olika företag. Vi fick dessutom en hel korridor som vi kunde använda till konferensgäster. Inför höststarten stod vi glädjande nog med det motsatta problemet, nämligen att vi hade kö till vårt internat. Planeringen för det fortsatta renoveringsarbetet med internatet har pågått under året. Miljökommittén som består av elever, lärarpersonal samt icke undervisande personal har fortsatt sitt arbete och tillsammans har vi gjort givande studiebesök bl a på Gärstadverken i Linköping och IL - recykling ett företag som återvinner papper som bl a skickas till Fiskeby i Norrköping. Vi anordnade också ett miljöforum med föreläsning av naturguiden Tommy Svensson som bl a pratade om gifter i maten. Detta föredrag skapade livlig debatt bland eleverna. Kommittén startade planeringen för en 5-poängs miljöutbildning för personal och elever på folkhögskola, studierna ska, förutom föreläsningar, bedrivas helt via Internet. En arbetsgrupp har under året arbetat fram en handlingsplan för krissituationer vid Lunnevad och behovet av jourverksamhet för att trygga tillvaron för våra internatelever har diskuterats. Tillsammans med rektor åkte servicepersonalen i mitten av juni på studieresa till Danmark där vi bl a besökte Christiania. Två folkhögskolor hann vi besöka, Örenäs samt Sundsgården där vi övernattade. Vandrarhemmet går mycket bra och vi kan ligga lågt med kostnader för marknadsföring då vi numera är väl kända och får mycket gott betyg av våra gäster. Elever har hjälpt till med att måla om rum i huset. Vi har under året glädjande nog haft konferensgäster från övriga landstinget som bl a provat på att arbeta med målning och lera i bildhuset. Varje år anordnar St Sigfrids folkhögskola en inspirationsvecka för kökspersonal till Toscana i Italien. I år fick två stycken från Lunnevad möjligheten att under en höstvecka åka iväg. Vi var ett tjugotal deltagare som representerade olika folkhögskolor från hela landet. På programmet stod matlagning tillsammans med våra italienska värdar, vi lagade och bjöd på svenska specialiteter, arbete på vingård med druvplockning, studiebesök, blomsterarrangemang m m. Stort tack till alla medarbetare, hoppas att vi kan fortsätta inspirera varandra och andra. 22