ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 Innehållsförteckning 2 Så hittar du till Lunnevads folkhögskola. Några märkesår i skolans historia 4-5 Strategisk bedömning 6-8 Hot och möjligheter, slutord 9-12 Redovisning av verksamheten Resultaträkning, Finansieringsanalys, Investeringsredovisning, Balansräkning Områdesvisa redogörelser Statsbidragsförordning 31 Personalstatistik 32 Lunnevads organisation/resursområde Några märkesår i skolans historia Lunnevads folkhögskola ligger i Sjögestad mellan Linköping och Mjölby. Skolan har en estetisk profil med med bl a musiklmusiklinje, bild- och formlinje. Därutöver finns på Lunnevad en turismlinje med inriktning mot ekoturism och kulturturism. De övergripande målen för Lunnevads folkhögskola är att främja allmän medborgerlig bildning med särskild inriktning på kulturområdet. Basen i skolans arbete utgörs av långkursverksamhet inom det allmänna ämnesområdet 1868 grundas Lunnevads folkhögskola 1883 anordnas den första kvinnliga kursen 1887 tillkommer lantmannaskola vid sidan av folkhögskolan 1908 anordnas sommarkurs för kvinnor 1930 blir Landstinget i Östergötland huvudman för Lunnevad 1951 får Lunnevad sitt första konsthantverkshus i Kvarnen 1955 lämnar lantmannaskolan Lunnevad 1958 startar Lunnevads musiklinje 1968 firar skolan sitt 100-årsjubileum 1972 startar Lunnevads bild- och formlinje samt Dagfolkhögskolan i Mjölby 1981 börjar skrivarkursen 1984 startar Lunnevads turismlinje 1991 ersätts folkhögskolans regelstyrning med målstyrning 1993 startar Dagfolkhögskolan i Linköping och Lunnevad firar 125-årsjubileum 1997 återupptas allmän kurs på Lunnevad och dagfolkhögskolorna i Mjölby och Linköping avvecklas Lunnevads folkhögskola är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Enligt centrala direktiv ska varje årsredovisning innehålla följande textavsnitt: Landstingets uppgift är att främja östgötarnas hälsa utifrån deras behov. Som regionalt forum ska landstinget främja Östergötlands utveckling och tillväxt mot ökat välstånd och bättre livsvillkor i ett föränderligt Europa. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår år ,85 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2001 var ca 7 miljarder kronor. 2

3 Folkhögskolans uppgift Den svenska folkhögskolan är en del av den fria och frivilliga folkbildningen. Folkbildningens uppdrag fastställdes av riksdagen våren I riksdagsbeslutet redovisades också statens motiv för att ge ekonomiskt stöd till folkbildningen. Våren 1998 kom regeringens folkbildningsproposition som ytterligare betonade folkbildningens roll och betydelse i det svenska samhället. Enligt Förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977) skall statens stöd till folkbildningen ha till syfte att främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen stärka och utveckla demokratin bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Folkbildning har i Sverige av tradition inneburit en frihet för den enskilda människan att söka sina egna kunskaper eller tillsammans med andra skaffa sig nya insikter för att påverka och förändra. Den demokratiska kunskapssyn, som fått sitt uttryck i det fria bildningsarbetet, är en omistlig del i samhället. Den är en förutsättning för yttrandefriheten och för de enskilda medborgarnas möjligheter att bilda opinion. Riksdagen har också fastslagit folkhögskolans möjlighet att med folkbildningens kännetecken anordna behörighets- och kompetensgivande utbildningar. Förordningen föreskriver bl a att en folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse, att all undervisning med statsbidrag skall vara avgiftsfri, att statsbidraget inte får användas till verksamheter med kommersiellt syfte och att allmänna kurser, främst avsedda för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. En förutsättning för att erhålla statsbidrag är att verksamheten har den inriktning som anges i förordningens 2 första stycket (att främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen). Varje folkhögskolas huvudman lägger dock själv fast målen för verksamheten. Folkbildningsrådet har fått statens uppdrag att fördela statsbidrag. Folkbildningsrådet har Landstingsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation (RIO) och Folkbildningsförbundet som sina medlemsorganisationer. Rådet ska också svara för uppföljning och utvärdering av verksamheten. 3

4 Strategisk bedömning Lunnevads folkhögskola är konjunkturberoende vad gäller bidrag från staten. Ett års minskning av statsbidragsberättigad undervisning får effekt även på ekonomin kommande år. Reglerna för statsbidrag kan förändras och vi måste ha en ständig beredskap att möta omvärldsförändringar. Vi förutser en regeländring år 2006 där allmänt och särskilt statsbidrag slås ihop till ett gemensamt statsbidrag. Vid en sådan förändring kommer sannolikt nya ingångsvärden att räknas fram med utgångspunkt från tidigare produktion. Fram till dess är det därför viktigt att upprätthålla produktionen vid dagens nivå och fördelning mellan allmänt och särskilt statsbidrag. Vi är även beroende av studiestödsreglerna som till stor del avgör elevernas möjlighet att delta i våra utbildningar. Sökandefrekvensen till Lunnevads speciallinjer (musiklinjen och bildoch formlinjen) är sedan många år tillbaka god. Rekryteringen till skolans allmänna kurser är mera svårbedömd. Statens särskilda satsning på Kunskapslyftet i primärkommunerna har negativt påverkat rekryteringen till allmän kurs på Lunnevad. Konkurrensen om vuxenutbildningselever i närområdet kan komma att ytterligare skärpas och bidrar till att konkurrensen om de presumtiva eleverna blir hårdare mellan olika utbildningsanordnare. I denna konkurrens är skolans ocentrala geografiska läge negativt. Vi arbetar dock aktivt med att utveckla distansundervisningen för att på så sätt stärka konkurrenskraften och kompensera för det geografiska läget. För att Lunnevad som folkhögskola ska kunna utfärda grundläggande behörighet för allmänkurselever krävs att vi kan erbjuda undervisning i sex kärnämnen; Svenska A+B, Engelska A, Mattematik A, Samhällskunskap A, Natur A samt religion A. Detta förutsätter en viss grundbemanning av allmänlärare. I någon mening finns det marknadsföringsaspekter på allt vi gör på Lunnevad det vill säga det påverkar vår förmåga att få nya och fler deltagare till vår verksamhet. Alla områden med marknadsföringsaspekter tas dock inte upp här. Att ständigt utveckla vår pedagogik är ett exempel, att möjliggöra personlig utveckling för alla medarbetare på Lunnevads folkhögskola är ett annat. I dessa fall hänvisas till LIÖs personalpolicydokument. Kvalitet ur marknadsföringssynpunkt, är att ha nöjda deltagare. Hur nöjd man är som deltagare är i hög grad beroende av ens förväntningar. Om upplevelsen uppfyller förväntningarna är man nöjd. Om den överträffar förväntningarna är man mycket nöjd. Att uppfylla - eller till och med överträffa deltagarnas förväntningar är därmed det givna målet. Detta är ett arbete som börjar med att skapa rätt förväntningar - dvs en riktig bild av vad man kan erbjuda. 4

5 Lunnevads folkhögskola eftersträvar alltid att uppfylla våra deltagares förväntningar - och om möjligt överträffa dem. Vad tycker deltagare och uppdragsgivare om verksamheten? I svaret på denna fråga ligger nyckeln till det ständiga förändrings- och utvecklingsarbete som präglar varje framgångsrik folkhögskola. Svar får vi bäst i en dialog där vi ställer enkla frågor och lyssnar aktivt. Genom att kombinera detta med regelbundna utvärderingar och eventuellt andra studier kan vi få en god bild av vårt konkurrensläge, och av hur vi kan stärka vår position inom utbildningssektorn. Lunnevads folkhögskola efterfrågar aktivt synpunkter på vår verksamhet från deltagare och uppdragsgivare. I vår folkbildningsuppgift ligger att aktivt fånga upp aktuella frågor till debatt/studier. När vi gör det har vi också möjlighet att ta plats i samhällslivet och blir kända och erkända för det vi gör. Tillgänglighet och flexibilitet präglar vår verksamhet - ett faktum som uppskattas av våra deltagare. Detta faktum är ofta också en förutsättning för många deltagande i vår verksamhet eller för att vi efterfrågas för uppdrag. Genom att utveckla, och tydligare kommunicera, dessa starka sidor kan vi nå deltagare och uppdragsgivare. Lunnevads folkhögskola utvecklar ständigt tillgängligheten och flexibiliteten. Lunnevads folkhögskola har nöjda deltagare och en dokumenterad hög kvalitet i verksamheten. Genom att sprida kunskap om Lunnevads folkhögskolas samlade insatser inom folkbildningsvärlden kan vi stärka vårt kollektiva förtroende. Detta är viktigt av flera skäl. Vår uppfattning om oss själva avspeglar sig till exempel i allt vi gör och inte minst i våra kontakter med deltagare och uppdragstagare. Ibland målar man upp hotbilder mot folkbildning i och med ökad användning av IT-teknik i samhället - nu när snart allt finns på data så behövs inte folkbildning. Kanske är det snarare så att det enorma elektroniska informations- och kunskapsflödet tillsammans med en ökad komplexitet i samhället, kommer att öka behovet av att träffas för att sortera, förstå, lära, diskutera, reflektera etc. Vi tror därför att behovet av folkbildning kommer att öka inom överskådlig framtid. Lunnevads folkhögskola vill utveckla personal, organisation och den ekonomiska basen för att bättre kunna möta en framtid som ställer ökade krav på en professionellt bedriven folkbildning och med ständigt minskat samhällsstöd. Vi måste helt enkelt bli effektivare och använda våra resurser bättre. Den utåtriktade verksamheten i form av föreningsbesök, kontakt med arbetsförmedling, försäkringskassa, allmänheten och olika institutioner kan vara ett led i denna utvecklingsfas. 5

6 Samarbete och partnerskap kommer att stärka Lunnevads folkhögskola inom olika folkbildningsområden. Hot och möjligheter Lunnevads identitet avgörs av hur vi och vår profil uppfattas av allmänheten, deltagare, stat, kommuner och landsting. Det i sin tur avgörs av vad vi faktiskt gör och hur vi gör det i utbildningssammanhang. Avgörande för en stark identitet är också att vi utgör och uppträder som en samlad folkhögskola, med gemensamma utgångspunkter, gemensam riktning och gemensamma mål. Detta kräver i sin tur en organisation som medger enkla och tydliga vägar för information och dialog mellan enheterna i organisationen. Ökad volym och bibehållen eller till och med höjd kvalitet i verksamheten, även under perioder av vikande resurstilldelning, förutsätter hög kompetens. Ett grundläggande krav på kontinuerlig kompetensutveckling för samtliga medarbetare utifrån verksamhetens behov. Lunnevad har ett starkt fundament i form av bred folkbildning med lång historia och ett kulturellt syfte. Skolan är redan idag en aktör av betydelse och vi kan genom tydligare och kraftfullare kommunikation och marknadsföring förstärka den positionen ytterligare. Lunnevads ekonomiska situation ger inte tillräckligt utrymme för offensiva insatser. Styrelsen prioriterar framtidsfrågorna där det behövs både visioner och konkreta åtgärder för att lyckas. Bland de viktigaste kommunikationskanalerna för att inspirera presumtiva elever är prospekt, 8 sidor Lunnevad, Internet, studiebesök m.m. Genom artiklar, reportage och annat mediautrymme skall elevernas lust väckas att ta del av kursutbudet på Lunnevads folkhögskola. Eftersom skolan till så stor del är beroende av externa intäkter i form av statsbidrag, intäkter från internatverksamheten samt andra faktorer som ligger utanför skolans påverkansmöjlighet, t ex. arbetsmarknadspolitiska åtgärder, studiemedelssystemets utformning, kan förutsättningarna för Lunnevads folkhögskolas verksamhet snabbt och drastiskt förändras. Under första halvåret 1999 gjordes en utredning i samråd med Landstings Fastigheter i Östergötland rörande långsiktigt fastighetsunderhåll och behov av standardhöjande åtgärder i Lunnevads elevinternat. Utredningen resulterade i en plan med översiktlig kostnadsberäkning som under året lett till politiska beslut om bygg- och upprustningsåtgärder under de närmast kommande åren. Arbetet inleddes under ht 2000 med renovering av ett av skolans internat "Bäckafall" som färdigställdes under vt Konflikten mellan högt uppställda mål och ekonomiska realiteter är uppenbar. Påfrestningarna på personal inom alla yrkesgrupper 6

7 kommer i ett något längre perspektiv att medföra konsekvenser som idag troligen underskattas. Studiestödsfrågorna för i synnerhet vuxenstuderande är en viktig strategisk fråga. Nuvarande utformning av studiestödsformerna samt en allmänt kärv ekonomi för många människor har haft en negativ inverkan på rekryteringen framförallt till de allmänna kurserna. Tyvärr ser vi från folkhögskolans sida inte någon större ljusning på detta område nu när de nya studiestödsreglerna trädde i kraft den 1 juni 2001, snarare en försämring på många plan. En annan strategiskt viktig fråga är utvecklingsarbetet kring flexibelt lärande. Detta tillsammans med ett planerat fortsatt utvecklingsarbete kring linjernas kursutbud och innehåll, tror vi kommer att leda till ett bättre elevunderlag och stärka Lunnevads framtid. Friplatser för utländska studenter Elevråd Slutord Lunnevads folkhögskola har under läsåret haft gäststudenter som kommit från Rumänien, Ryssland, Mexico samt Sydkorea. Gäststudenterna har förmedlats via Svenska institutet. Kostnaderna för kost, logi och undervisningen bestrids av Lunnevads folkhögskola medan Svenska institutet betalar ett uppehållsbidrag på kr per månad och elev. Friplats med uppehållsbidrag kan sökas för en termins studier. Svenska institutet beviljar i regel inte förlängning av uppehållsbidraget. Elevrådet har till syfte att främja elevernas intressen och arbeta för en positiv stämning och gemenskap på skolan. Elevrådet är en för skolan fristående förening och har därför ej någon redovisningsskyldighet gentemot skolans ledning. De flesta människor deltar någon gång i kulturaktiviteter. För den enskilda människan berikar kulturen livet, samtidigt som det bidrar till engagemang, bildning och gemenskap. Mångfalden av kulturella uttryck, med påverkan från alla världens hörn, har ökat och berikar vårt samhälle som en följd bland annat av ett betydande antal hitflyttande från andra länder. Samtidigt ökar behovet av att hävda och värna ett traditionellt svenskt kulturarv. Här har Lunnevads folkhögskola en stor uppgift att möta och tillgodose vitt skilda behov, och att skapa mötesplatser där olika uttrycksformer och kulturella strömningar kan mötas och utvecklas. Folkbildningen tillerkänns av beslutsfattarna i riksdag och regering en mycket stor betydelse, bl.a. i kunskapslyftet. Det är också bekräftat att de mål staten satt upp i samband med anslagsgivningen till folkbildningen i hög grad uppnåtts. Samtidigt minskar ständigt allmänhetens medvetenhet om folkbildningen. Detta fokuserar för Lunnevads folkhögskolas del på frågeställningar såsom profilering, framtoning, marknadsföring etc, frågor som bör behandlas i ett perspektiv av marknadsföringsstrategi. 7

8 Lunnevads folkhögskola verkar mitt i en föränderlig omvärld. Därför är det nödvändigt att noggrant följa och analysera förändringar i omvärlden, och med en sådan analys som grund forma verksamheten vid Lunnevads folkhögskola. I takt med samhällsförändringarna förändras också verksamheten vid folkhögskolorna. Tempot i förändringarna är relativt högt. Lunnevads folkhögskola måste söka upp områden, där elevunderlaget på ett bättre sätt kan garanteras. Därtill måste hänsyn tas till samhällsnyttan och att Lunnevads folkhögskola fyller sitt uppdrag gentemot staten. Bildning/utbildningen är sammantaget en samhällsfråga med många perspektiv. Den tiden är således definitivt förbi, då vi levde i en skyddad värld. Lunnevads folkhögskola är idag i allra högsta grad konkurrensutsatt. Detta avspeglar sig främst i ett förändrings- /förnyelsearbete och i våra ekonomiska villkor. Jag vill tacka alla mina goda medarbetare, styrelsen och alla elever som jag har kommit i kontakt med. Anders Ekstrand Rektor 8

9 Redovisning av verksamheten Övergripande mål Lunnevads folkhögskolas övergripande mål är att främja allmän medborgerlig bildning med särskild inriktning på kulturområdet. Verksamheten ska bedrivas enligt de mål som riksdagen fastställt och enligt gällande statsbidragsförordning. Skolan ska präglas av en humanistisk och demokratisk grundsyn, ett gott samarbete och en rak och öppen dialog. Basen i skolans arbete ska utgöras av långkursverksamhet inom det allmänna ämnesområdet samt konstnärligt skapande inom musik- och bildområdena. Kortkurs- och konferensverksamhet ska kunna bedrivas inom samma områden. Verksamhetens bas Merparten av verksamheten vid Lunnevads folkhögskola utgöres av s k långa kurser.vi har även korta kurser vilka i huvudsak bedrives under sommaren. Därutöver har vi fortlöpande kurs- och konferensverksamhet på skolan. De långa kurserna under 2001 har varit: Allmän kurs på Lunnevad Allmän kurs i Linköping Allmän kurs med bildinriktning Allmän kurs med slöjdinriktning Allmän kurs på distans Bild- och formlinje Musiklinje inkl Orkesterskola Turismlinje/Kultur- och ekoturism English online 38 veckor 38 veckor 38 veckor 34 veckor 36 veckor 38 veckor 38 veckor 38 veckor 15 veckor Utöver ovan angivna långa kurser ingår externa kulturarrangemang i statsbidragsunderlaget. Lunnevads folkhögskola hade ca 600 sökande till ca 200 ordinarie och extra utbildningsplatser i de långa kurserna läsåret 2001/2002. Ekonomi Intäkter Verksamheten uppvisar ett underskott med 604 tkr. Det är en försämring mot föregående år med 350 tkr. Underskottet var budgeterat till 653 tkr och förklaras av en känd minskning i elevantal som faller under reglerna för särskilt statsbidrag (dvs elever med särskilda behov, se även Statsbidragets syfte 2 p 3 sid 29). Grundstommen i finansieringen består av bidrag från staten samt från vår huvudman (Landstinget i Östergötland). Statsbidragen följer producerat antal elevveckor föregående år. En minskning i elevantal påverkar den långsiktiga finansieringen. Elevantalet styrs till viss del av konjunkturutvecklingen och i goda tider har vi svårare att uppfylla reglerna för den del av statsbidraget som är riktat till personer med särskilda behov, t ex arbetslösa. 9

10 Intäkterna fördelar sig enligt nedan: Avtalsersättningar Förändring Statsbidrag ,1% Landstingsbidrag ,8% Övrig försåld utb ,3% SUMMA ,4% Försäljning övriga tjänster LT motparter ,9% Externa motparter ,6% SUMMA ,0% Övriga intäkter ,9% SUMMA INTÄKTER ,5% Årets underskott förklaras i sin helhet av minskat statsbidrag med ca 1 mkr. Ökningen av landstingsbidraget utöver index beror på kompensation för ökade mediakostnader från landstingsfastigheter. Intäkterna fördelar sig de olika åren enligt följande: ÅR 2001 År ,6% 39,5% statsbidrag 43,5% 40,1% landstingsbidrag 20,9% 20,4% egna intäkter Kostnader Lunnevads kostnader under år 2001 uppgick till tkr vilket innebär en kostnadsminskning med 214 tkr jämfört med år Personalkostnaderna uppgick till tkr vilket är 800 tkr mindre än år Övriga kostnader uppgick till tkr vilket är 585 tkr mer än år I dessa kostnader ingår en stor andel sk fasta kostnader t ex lokalkostnader. Hyres- och mediakostnader har ökat med 18 % jmf med år Tillgångarna ökade med 67 tkr till tkr. Med ständigt skiftande förutsättningar för verksamhetens bedrivande och snäva ekonomiska ramar gjordes under år 2001 mycket stora ansträngningar att nå ett bra ekonomiskt resultat. Ambitionen var lägst nollresultat. Personalkostnaden har minskat med hela 6 % men får ingen märkbar effekt på bokslutet då statsbidragen minskat med 12% och hyres- och mediakostnaden (sk fasta kostnader) ökat med 18%. Bokslutet redovisar ett underskott på 604 tkr efter avskrivningar. Balanserat eget kapital minskade från tkr till tkr. 10

11 Produktion Folkbildningsrådet har fastställt ingångsvärden för statsbidraget. Statsbidrag utgår i form av ett allmänt statsbidrag, ett statsbidrag för särskild utbildningsinsats och ett ev förstärkningsbidrag för elever med funktionshinder eller annat handikapp. Produktionen under 2001 uppgick till deltagarveckor. Tillsammans motsvarar den samlade produktionen ca 180 årsstudieplatser Skolans egna intäkter kommer i huvudsak från internatavgifter och kostersättningar samt del från uthyrning av lokaler, konferensverksamhet samt diverse övriga intäkter. Under 2002 kommer internat- resp serviceavgiften att höjas något. De studerandes ekonomi och studiefinansieringsmöjligheter påverkar direkt skolans möjligheter till egna intäkter. Ökar kostnaden för mycket, för mat och logi har de studerande inte råd att bo och äta på skolan. Beläggningen i internatets 90 rum har under senare år minskat. Den nu annonserade höjningen av internat- resp serviceavgiften måste noggrant följas upp och analyseras, så att den inte leder till tappade intäkter. Som upplysning kan nämnas att undervisningen enligt statsbidragsförordningen skall vara avgiftsfri. Skolans verksamhet i övrigt får enligt samma förordning inte ha en kommersiell inriktning. Skolans möjligheter att generera andra intäkter är således starkt begränsade. Skolan har också genomfört kortare kurser (22), främst i form av sommarkurser, dels i egen regi och dels i samverkan med andra. Lunnevads egna kurser i måleri, grafik och musik lockade på sedvanligt sätt många deltagare. Varje externt kulturarrangemang i form av utställningar, konserter m m som skolan genomför beräknas i statsbidragshänseende som 66 deltagarveckor. Under 2001 genomfördes ca 33 externa kulturarrangemang. Långt flera kulturarrangemang genomfördes inom ramen för den ideella föreningen Lunnevad Musik. Denna verksamhet utgör dock ej underlag för statsbidrag. Personalutveckling Under 2001 har kompetenshöjande aktiviteter och fortbildningsinslag genomförts för samtliga personalkategorier. Den linje- eller områdesspecifika fortbildningen har omfattat pedagogdagar, korta kurser och seminarier. Den förvaltningsgemensamma fortbildningen har omfattat aktiviteter som täcker skolövergripande frågor eller är av mera långsiktig och strategisk natur. Skolans personal har också deltagit i eller medverkat vid de regionala fortbildningsdagar för folkhögskolans personal som arrangerats i samverkan mellan folkhögskolorna i DEFT-län. Skolans ledningsgrupp har deltagit i landstingets program strategisk ledningsgrupputveckling i 13 dagar, fördelat under perioden feb - sept Målet med utbildningen var att ge ledningsgruppen verktyg 11

12 för strategisk utveckling samt att inom programmets ram få tillfälle att diskutera, reflektera och träna i syfte att utveckla ledarskapet. Under året har arbetsgivare och fack informerat sig mer om Olivia och planerar att under 2002 arbeta med befattningsutveckling. För att bättre kunna möta omvärldsförändringar planerar vi med stöd av medel från EU växtkraft mål 3 att analysera skolans verksamhet och utifrån den analysen upprätta en handlingsplan som omfattar kompetensutveckling för all personal. Fortbildningskostnader Skolans samlade fortbildningskostnader uppgick till ca kr. Miljösatsning Under året har Lunnevad fortsatt arbetet med att öka miljömedvetandet bland såväl elever som anställda. Miljövänlig teknik, miljövänliga produkter, återvinning, källsortering, returpappershantering, KRAV-märkta livsmedel och produkter med beteckningen Bra Miljöval används i så stor utsträckning som möjligt. Miljöprofilen har ytterligare höjts inom kök, städ och administration. Skolans miljöhandläggare har tillsammans med miljökommittén svarat för en mycket god miljöinsats. 12

13 Lunnevads folkhögskola 2001 Resultaträkning (tkr) *) Not Bokslut 2001 Budget 2001 Bokslut 2000 INTÄKTER Försäljning av utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Övriga bidrag Sålda material, varor, övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter 1) KOSTNADER Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa personalkostnader 2) Kostnader för köpt verksamhet Verksamhetsnära material och varor 3) Övriga verksamhetskostnader 4) Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT *) Interna transaktioner motsvarande 372 tkr är borttagna i ovanstående resultaträkning Noter till resultaträkning: (Ytterligare kommentar med orsaker till avvikelser finns under rubriken Ekonomi.. 1) Totalt har intäkterna minskat med 2% vid jmf med budget 2001 o utfall 2000 varav statsbidragen minskat med 12,1% sedan ) Personalkostnaderna har jämfört med 2000 minskat med 6%. 3) Här redovisas s k rörliga kostnader som har en direkt koppling till elevunderlag och internatboende. I förhållande till budget blev kostnaden 17% lägre, vilket också avspeglar sig på intäktssidan för internat och kost. 4) Kostnadsökningen jmf med 2000 uppgår till 10%. I dessa kostnader ingår stor andel av s k fasta kostnader t ex större delen av lokalkostnader. Hyres- o mediakostnaderna som utgör 56% av kostnaden har ökat med 18% jmf med

14 Finansieringsanalys (tkr) Tillförda medel Bokslut 2001 Bokslut 2000 Resultat efter finansnetto Justering för avskrivningar Minskning av förråd 0 5 Minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 12 0 Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av förråd 14 0 Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder Summa använda medel Förändring av likvida medel Lunnevads folkhögskola 2001 Balansräkning (tkr) Not Bokslut 2001 Bokslut 2000 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier Datutrustning Bilar o andra transportmedel 0 0 Summa Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd mm Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar 1) Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 2) Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

15 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Årets resultat Summa eget kapital, se not Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 3) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4) Övriga kortfristiga skulder 5) Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not till eget kapital varav rörelsekapital varav anläggningskapital Övriga noter tilll balansräkningen: 1) Övriga kortfristiga fordringar består av elevfordringar 113 tkr och avdragsgill moms 159 tkr. 2) Avser huvudsakligen interimsbokade leverantörsfakturor. 3) 273 tkr avser semesterlöneskuld och 57 tkr okompenserad övertid. 4) Avser bidrag för pågående projekt varav 196 tkr är landstingsinternt och 275 tkr är externa bidrag. 5) Beloppet avser skuld till Skattemyndigheten för utgående moms. Investeringssammanställning (tkr) Not Bokslut 2001 Bokslut 2000 Inventarier 1) Datautrustning 0 73 Summa investeringar Not till investeringssammanställning: 1) Investeringar 2001 avser inventarier och inredning till 2 st dagrum 169 tkr, ersättningsanskaffning av kokkärl (planerat byte 2004) 105 tkr, möbler och utrustning till lärararbetsplatser och utbildningslokaler totalt 148 tkr. 15

16 Utbildningsverksamheten 2001 Respektive linjeledare/resursansvarig redovisar i det följande verksamheten på den egna linjen respektive inom det egna resursområdet. Allmän kurs Linjeledare Ann-Kathrin Hedberg I årsredovisningen för år 2000 står att läsa i de sista raderna att vårt viktigaste arbete framöver är att kunna finna nya målgrupper och hitta former för rekrytering av dessa. Denna årsredovisning kommer att fokusera på detta arbete. Tankar och idéer har omsatts till konkreta kurser och ett stort rekryteringsarbete har lagts ner av arbetslaget under hela vårterminen. När höstterminen börjar 2001 har vi således lyckats etablera två nya kurser och inriktningar. Vi har nu en allmän kurs med bildinriktning och vi har en allmän kurs i Linköping som man kan läsa på hel- eller deltid. Vi har under åren sett att elever efterfrågar alternativ till Bild- och formlinjen, där möjlighet till såväl bildskapande som behörighetsläsande finns och där antagningen inte bygger på arbetsprover utan ett starkt intresse hos den sökande. Till höstterminsstarten lyckades vi rekrytera en grupp studerande som idag är nio till antalet. Kursen skall kunna ta emot ca studerande. Bildskapandet koncentreras till två dagar i veckan och undervisningen äger rum i bildhuset. De allmänteoretiska studierna sker tillsammans med övriga studerande på allmän kurs. Våra erfarenheter så här långt är enbart positiva och här finns möjligheter till utveckling av kursen. När det gäller etableringen av kursen i Linköping har även den styrts av viss efterfrågan och en övertygelse av oss i arbetslaget. Att kunna erbjuda deltidsstudier är något nytt. Många av våra sökande har av olika skäl svårigheter att följa en hel dags studiearbete. Det kan vara sjukdom och arbetsskador men även en önskan att kombinera arbete och studier som skäl till detta. I dag finns nio studerande i denna 16

17 grupp. Idealet är även här en grupp av studerande. En löpande antagning sker till denna kurs. Vi finns centralt i Linköping, närmare bestämt i lokaler som hyrs av TBV på Storgatan. Vi kan konstatera att dessa nyinrättade kurser/inriktningar har lockat till sig sökande som vi annars inte skulle fått. Parallellt med dessa har vi den ordinarie allmänna kursen och allmän kurs med slöjdinriktning. Där slöjdkursen har förlängts med två veckor. Ett samarbete med Hemslöjden som fortfarande känns mycket positivt och utvecklingsbart. Distanskurserna ges nu också fullt ut i alla kärnämnen. Och arbetslagets nästan samtliga lärare deltager i det arbetet. De allmänna kurserna, inklusive turismlinjen, har i dagsläget 76 studerande. Från 1 juli har en organisationsförändring ägt rum. Den innebär, i korthet, att linjeledarna för Turismlinjen och IT-utveckling och distansundervisning blivit profilansvariga för sina områden och att linjeledaren för de allmänna kurserna har det övergripande ansvaret. Tillsammans med de allmänteoretiska lärarna utgör dessa ett gemensamt arbetslag. Här skall också nämnas något om den övriga verksamheten och de aktiviteter som ägt rum. Möjligheter till individuella val inom olika kärnämnen har under året blivit tydligare. Tillval i form av estetisk verksamhet för de studerande på allmän kurs har getts inom keramik och foto. Temadagar har genomförts inom framförallt språkområdet, i svenska, engelska och tyska. Föreläsare har gästat oss under Forum-tid. Där har man talat om bl a samernas historia och deras situation i dag; representanter från Attacrörelsen har berättat om tankar och idéer bakom den. Under vårterminen 2001 studerade vi under en temaperiod Afrika ur olika aspekter. Då kom vi i kontakt med dikter skrivna på svenska av en poet bosatt i Nässjö men född i Nigeria. Under höstterminen inbjöd vi poeten, Cletus Nelson Nwadike till ett forum för hela skolan. Han gjorde ett populärt framträdande med dikter, afrikanska trummor och berättelser om sin uppväxt i Nigeria och sitt nuvarande liv i Sverige. Under vårterminen 2001 ägnades en vecka åt tematiska utflykter i regionen exempelvis Omberg, Pålsbo ängar och Övralid. En grupp elever gjorde en längre resa till Skåne och Köpenhamn. Intresset och behovet av vuxenutbildning har ökat och i det sammanhanget är det viktigt att folkhögskolan med dess långa tradition och erfarenhet ses som ett fullgott alternativ till andra utbildningar. Därför strävar vi hela tiden efter att utveckla oss men samtidigt värna om vår särart. 17

18 Bild- och formlinjen Linjeledare Per Hermansson Många nu yrkesverksamma konstnärer, keramiker, bildlärare, och designers har fått sin grund lagd på Lunnevads bild- och formlinje, vilket är ett bra exempel på linjens bredd och styrka. Att intresset är stort märks på antalet sökande. Över 100 sökande konkurrerande om de 45 platserna på linjen. Vi har erbjudit en bred och gedigen grundutbildning. Ämnena måleri, grafik och skulptur är de tre bärande pelarna och de övriga ämnena ses som viktiga komplement. Efter önskemål och utvärdering har timmar i ämnet digital bildbehandling ökats. Det breda ämnesutbudet ger en kunskapsnivå som möjliggör fortsatta studier inom bildsektorn på högskolenivå och för den som så önskar en bra start på ett eget konstnärligt skapande. Bildanalys på Statens museum för konst i Köpenhamn Ett antal studieresor har genomförts under året som en del i utbildningen för att ge eleverna kunskap, och inspiration till eget skapande. Två Stockholmsresor med studiebesök och utställningar på Liljevalchs, Moderna Museet och Nationalmuseum har gjorts. En tredagars resa till Köpenhamn i oktober blev för många ett oförglömligt minne. På vägen ner gjordes ett besök på Kullaberg i Höganäs kommun, där målet var Lars Vilks skulpturer Nimis och Arx. I Köpenhamn besökte vi enligt tradition Statens museum för konst, Glyptoteket, Arken samt Louisiana. 18

19 Under året har linjens elever haft flera utställningar bl.a. på Galleri Kraftverket i Mjölby och Tornby Konsthall i Linköping. Utställningarna var välbesökta och fick stor respons av besökare och lokalpress. Linjen har vidare presenterat sig med utställningar i samband med årets höstkonsert och öppet hus under Lunnevaddagen i maj. Årets temaveckor har gett eleverna möjlighet till ett intensivare studiearbete inom ett mer begränsat ämnesområde. Yrkesverksamma konstnärer har agerat som gästlärare under några av temaveckorna. I november besökte lärarlaget Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Ett givande möte med lärare och före detta Lunnevadselever gav inspiration till fortsatt arbete. Under läsåret har fler timanställda lärare än vanligt engagerats på grund av förändringar inom personalgruppen. Likaså har ny linjeledare förordnats. Förutom de sedvanliga sommarkurserna har ett antal andra kortkurser ägt rum där vi riktat oss företrädesvis till yrkesverksamma bildlärare i länet. Verksamheten i bildhuset har under året ökat. Allmän kurs med bildinriktning har sedan höstens skolstart sin undervisning förlagd i bildhuset under två dagar i veckan. Trots befarad trångboddhet har detta kunnat genomföras. På grund av ändrade studiemedelsbestämmelser antas att konkurrensen om eleverna hårdnar. Ett sätt att möta konkurrensen är att bedriva fortsatt utvecklingsarbete både pedagogiskt och innehållsmässigt. Digital bildbehandling, skulptur och grafik är ämnen som utgör en del av linjen. 19

20 Musiklinjen Linjeledare Gösta Nylund Musiklinjen har under året haft god tillströmning av elever. Ca 300 sökte till vår musiklinje vilket är glädjande. Vi arbetar fortfarande med PR genom uppsökande verksamhet och konserter. Turnéveckan i februari är ett tillfälle för oss att möta ev sökande och ger samtidigt en bra praktik för våra elever då dom själva får boka och arrangera konserter på bland annat skolor. Onsdagsserien är en serie konserter på Lunnevad som vi gått ut med offentligt. Framförallt har elever från andra linjer lyssnat men även åhörare från Linköpingstrakten har kommit. Vi har samarbetat med andra folkhögskolor i länet och med andra musikarrangörer t ex kyrkor och föreningar. Även i år har vi medverkat i samband med utdelandet av minnesgåvor i Landstinget. 20

21 Gästande musiker är stimulerande. Här kan nämnas Östgötamusiken, violinisten Jaroslav Sonsky från Norrköpings symfoniorkester, jazzgruppen Corpo. Linjen tar årligen emot praktikanter från landets musikhögskolor. Ofta är det f d elever från Lunnevad vilket är berikande för båda parter. Årets projekt var Carl Orffs CarminaBurana för kör,slagverkare, två pianon samt solister. Projektet genomfördes som offentlig konsert vid vår Lunnevaddag i maj samt vid ytterligare konserter i Tranås och Vadstena. Vår julkonsert i Missionskyrkan Linköping växer.vid årets konsert kunde vi räkna till över 200 åhörare. Gästmedverkande var skådespelaren Olle Johansson. Vi har ett stabilt och kompetent lärarlag som driver arbetet vidare med tradition och förnyelse som riktmärken. Tillsammans med våra timlärare har vi utvecklat musiklinjen till en av dom främsta i landet. Vi ser fram emot att få fortsätta utvecklingen och med mänsklig utveckling i fokus tillsammans med musikalisk utveckling ge våra elever en grund att fortsätta i amatörmusiklivet eller till en fortsatt yrkesutbildning. Turismlinjen Profilansvarig Jan G Persson Under vårterminen 2001 vidgades turismlinjens spektra betydligt genom två viktiga händelser. Dels startades Lunnevads STF vandrarhem och dels övertog Lunnevad ansvaret för Röks turistbyrå under sommaren. Rökstenen är Sveriges första diktverk och gästas i genomsnitt av ca besökare under sommarveckorna. För att möta dessa gäster fick våra elever en fördjupningskurs i vikingatiden. Kursen betonade speciellt förhållandena kring Tåkern/Omberg under 21

22 denna period. Vidare fick eleverna lokalkännedom om traktens alla sevärdheter. Under maj månad deltog samtliga elever på turismlinjen i projekt Rökstenen. När terminen avslutats anställdes tre elever för att guida och sköta kioskverksamheten. Med besöksunderlaget som grund lade vi ner stora ansträngningar på att göra guidningarna levande. Med specialsydda vikingakläder och egna personliga roller samt påbörjandet av en gärdesgård, som skulle lotsa in besökarna till våra vikingar, stod vi väl rustade inför sommarens alla besökare. Trots de många gästerna visade sig snart att intresset för guidningar inte vare så stort som förutspåtts. De som valde en gestaltad guidning var dock nöjda. Bland denna grupp kan bland andra nämnas amerikanska turister som kommer till våra trakter för att släktforska. Synen av våra verklighetstrogna vikingar, som också hade blivit väl omskriva i lokalpressen, blev en angenäm upplevelse för dem. Säkert kommer våra guider att pryda väggarna i många amerikanska och tyska, holländska, japanska hem. Med facit i hand har vi dessvärre inför sommaren 2002 inte kunnat erbjuda samma tjänster till Ödeshögs kommun. Vandrarhemmet blev välbesökt och våra elever har haft stor glädje av att kunna få en inblick i hur ett vandrarhem drivs. Kopplat till vandrarhemmet utökades även Lunnevads konferensmöjligheter, och här har våra elever kunnat bidra med både tid och idéer. Våra studerande har fått träning i såväl att vara konferensvärdar till att göra konferensprogram. Höstterminen innebar en flytt från Villan, som varit vår arbetsplats för kultur- och ekoturism i tre år, till skolhuset där vi kom ursprungligen ifrån. Anledningen var att öka samarbetet med allmän kurs. Terminen avslutades med en mycket uppskattad medeltida marknad. Här var uppdraget att gestalta en så verklighetstrogen medeltida marknad som möjligt. Rustade med inlånade kläder, egenhändigt tillverkade facklor, Kung Magnus och sitt följe på häst, narrar som jonglerade med eld, sångare, försäljare, musiker, försäljare av alla de slag, ville vi åstadkomma en upplevelse av medeltiden. Det andra uppdraget var att försöka marknadsföra själva marknaden. Det skapades affischer, gjordes flygblad som delades ut i Linköping med hjälp av narrar och andra medeltida figurer. Det ringdes till tidningar, radio och TV för att informera om händelsen. Resultat E-posten, Corren, Radio Östergötland samt TV4 uppmärksammade evenemanget. Nöjda med sina insatser kunde eleverna ta jullov och ladda upp inför det av FN utlysta Ekoturismåret

23 IT-utveckling och Flexibelt lärande Profilansvarig Håkan Jonsson Under år 2001 har satsningen på det IKT-stödda lärandet fortsatt. Utvecklingen går inom området framåt i snabb takt och vi kan med fog säga att vi aktivt deltar i den i hög grad. Lunnevads folkhögskola är nu sedan några år tillbaka en del av det nätverk av folkbildningsparter, folkhögskolor och studieförbundsenheter, som försöker skapa och kontinuerligt vidareutveckla en nationell organisation, och en lämplig pedagogisk modell, för det flexibla lärandet. Nytt för 2001 var att vi förutom folkhögskolor och studieförbundsenheter nu också samarbetade med KOMVUX-enheter och SSV. Ett nytt fönster har öppnats mot vuxenutbildningen i allmänhet och folkbildningen i synnerhet. De positiva effekterna har bl a inneburit nya möjligheter för våra långkurselever att välja tillvalskurser på distans; kurser som inte är ekonomiskt möjliga för varje skola eller studieförbund var för sig att anordna, men som i ett bredare nätverk nu är möjligt. Den allmänna kursen på distans börjar så smått finna sin form. Under året har elever varit verksamma i studieformen. Den allmänna kursen på distans omfattar 1-3 år på hel- eller deltid, det sistnämnda, studier på deltid, är en nödvändig utgångspunkt för att nå våra viktiga målgrupper. Förutom regelbundna träffar på skolan ger den asynkrona distanskommunikationen vidare möjligheter att kunna delta i utbildning på den tid och plats som deltagaren finner bäst, utan att man för den skull gör avkall på den sammanhållna studiegruppens närhet och kommunikation. Skiftarbete, eller på andra sätt oregelbundna arbetstider, ansvar för små barn, funktionshinder, boende i glesbygd, skall inte vara ett hinder. Att arbeta med att utveckla nya flexibla former för studier inom folkbildningen är sålunda viktigt. Flertalet av våra lärare arbetar numera med att vidareutveckla vår allmänna kurs på distans. Vår beredskap att ta oss an nya pedagogiska utmaningar är således hög. 23

24 Vi måste i framtiden utveckla kompetens såväl i det fysiska som det virtuella klassrummet. Även vår långa kurs English online har fått fotfäste. Kursen har genomförts under året som tidigare år med gott resultat. Under året har också vår huvudman Landstinget i Östergötland genom ett särskilt anslag initierat ett samarbete mellan oss och de Mål 2- kommuner som finns i Östergötland; Boxholm, Ydre, Kinda, Valdemarsvik och Ödeshög. Tanken är att vi utvecklar former för studier på gymnasienivå, men på folkbildningsvis, där telebildteknik blir en ny ingrediens, en teknik som de tidigare nämnda kommunerna har börjat använda i sina respektive lärcentramiljöer. Denna investering har under året påbörjats och kommer att fortsätta under Bl a har vi påbörjat ett arbete med att inreda en studio lämplig för ändamålet. Sammanfattningsvis kan sägas att året inneburit mycket positivt. Nya insikter och erfarenheter inom det IKT-stödda lärandet har tillförts oss, m a o det ser ljust ut inför framtiden! Kök och internat Internatföreståndare Kristina Andersson 1 januari slog vi upp portarna till vårt vandrarhem. Huset vi disponerar stod mestadels tomt och vi ville utnyttja det på ett bra sätt. Med enkla medel men med känsla för trivsel har vi lyckats skapa en trevlig övernattningsmöjlighet för folk på väg. Nya gardiner och litet trevliga tavlor på väggarna gjorde underverk. Vi köpte in fina våningssängar med tillhörande madrasser och sänglampor från ett annat vandrarhem för en billig penning. Verksamheten har under året gått mycket bra och gett Lunnevad ett gott ekonomiskt tillskott. Vi driver ett STF-vandrarhem och har med dess hjälp även fått material och utbildning. 24

25 Vi kunde under årets första månader även glädjas över invigningen av ett nyrenoverat dagrum i anslutning till matsalen. Djärv färgsättning på väggar och pelare efter tips från våra bildelever, ny modern gardinuppsättning, en myshörna för läsning och en mycket förbättrad belysning. Som en extra bonus till våra elever satte vi in automater för drycker och godis. Det är långt till affärer härifrån när man blir sugen på något sött. Under våren har vi haft en praktikant hos oss. En ung pojke som inte riktigt visste vad han ville göra i framtiden, provade på att arbeta både i kök, servering och städ. Till vår stora glädje visade han talang för matlagningskonsten och uppmuntrad av arbetslaget bestämde han sig för att gå kockutbildningen på Ljungstedska skolan. I april var elevhemmet Bäckafall färdigrenoverat och eleverna kunde flytta in. Vi känner stor tacksamhet över beslutet att renovera elevhemmen på skolan och ser med glädje fram emot det fortsatta arbetet inte minst för att det bidrar till en bättre arbetsmiljö för städpersonalen. Internatföreståndare har deltagit i en utbildning i ledningsgruppsutveckling under året som varit mycket givande. Vid ett tillfälle under juni månad hade Lunnevad förmånen att få vara värd för deltagarna som kom från olika enheter inom landstinget i Östergötland. Vår ledningsgrupp var stolta över att kunna erbjuda boende i nyrenoverat hus, god mat, fina konferenslokaler samt att solen sken från en klar himmel. Vi överraskade deltagarna på kvällen med en ateljéfest och en fin pianokonsert. Under hösten har vi startat ett givande samarbete med turismlinjens elever. Meningen är att de ska hjälpa till med vandrarhemmet både med det praktiska arbetet och med marknadsföringen. Från och med oktober månad ligger även konferensverksamheten under vårt ansvarsområde. Eleverna hjälper även här till med guidning, servering, prova på aktiviteter i bildhuset m m. Gästerna kan även få njuta av musiklinjens breda repertoar i form av lunchmusik och kvällskonserter. 5 oktober ska varje år vara en dag för all personal på folkhögskolor att kunna träffas kring ett gemsensamt ämne. I år var Lunnevad värd för en friskvårdsdag för icke undervisande personal.temat lockade över sextio deltagare från folkhögsklor i D- E- F- och T län. Friskvårdsbefrämjande åtgärder är fortfarande högaktuellt på Lunnevad då vi under året haft tillgång till massage av skicklig personal från Östgötahälsan. Vi har även möjlighet att under arbetstid ta promenader, styrketräna samt gå stavgång. 25

26 Köks- och städpersonal Varje år ska vi påminnas om förintelsen av judarna under andra världskriget. Så även på vår skola. Under höstlovet besökte servicepersonalen Theresienstadt. Det var en gripen och stum skara som vandrade genom koncentrationslägret. Vår guide som talade utmärkt svenska berättade gripande om fångarnas tillvaro. Vi dokumenterade i text och bilder samt redovisade för övrig personal när vi kom hem. Theresienstadt Vi bedriver ett fortlöpande arbete med att öka miljömedvetenheten på skolan tillsammans med elever från varje linje. Vi planerar för framtiden med studiebesök, föreläsningar och korridorträffar. Under jullovet lades nytt golv in i skolans matsal. Ytterligare en satsning för att förbättra arbetsmiljön för personal och dessutom öka trivseln för våra gäster. 26

27 Stab Administrativ chef Jan Druidh Organisation Den administrativa staben utgörs av skolexpedition/reception, kurator/syo, vaktmästeri och bibliotek. Ekonomiska transaktioner Ett av våra mål under 2001 var att minska hanteringen av pengar på skolexpedition. För det ändamålet inköptes bl a en begagnad kassaapparat som placerades i reception. Det har medfört att de flesta penningtransaktioner nu mera fokuserats till receptionen. Vidare har rutinerna för ersättning av utlägg skärpts. Nu ges ersättning i form av kontanter i receptionen endast i undantagsfall, i stället körs de via lönesystemet och betalas ut vid närmaste löneutbetalningstillfället den 25 varje månad. Vidare har vi styrt över eleverna från att betala kontant i receptionen till att sköta sina inbetalningar av internat- resp serviceavgifter via post/bankgiro. Kurskatalog För att minska kostnaden för produktionen av vår årliga kurskatalog, har inköpts redigerings- respektive bildprogrammen Page Maker och Photoshop. Detta innebär att skolan numera i egen regi kan utforma en bra och tilltalande katalog där produktionskostnaden enbart innefattar tryckkostnaden. Parallellt med kurskatalogen fortsätter vi att utveckla skolans hemsida där man nu kan ladda hem ansökningshandlingar till våra kurser direkt från nätet. Värt att nämna i sammanhanget är att vi har ca 100 besökare på hemsidan/dag. Vi ser en tydligt ökad trend att allt fler väljer att ladda ned sina ansökningshandlingar från vår hemsida Effektivisering av kortkurs- och konferensverksamhet En person har under året slutat på grund av pensionering. Ersättningsrekrytering har ej genomförts utan i stället har tidigvarandes arbetsuppgifter inom kortkurs- och konferensverksamheten analyserats och arbetsrutiner justerats och anpassats så att de kunnat fördelas inom den befintliga personalstaten på skolan. Här krävs dock ett fortsatt uppföljningsarbete för att se vilka kortkurser vi i framtiden ska satsa på. 27

28 Vi har personella begränsningar när det gäller den administrativa hanteringen av verksamheten. Adressregister Under december månad inköptes ett program som ger oss möjlighet att både få aktuella standardadresser och skräddarsy massutskick av våra kurskataloger. Med andra ord påbörjar vi ett långsiktigt arbete med att bygga upp en databank med för verksamheten tydligt fokuserade måladresser. Vi sänker portokostnaden och får förhoppningsvis ändå fler sökande till våra kurser då katalogerna kommer till rätt mottagare. Televäxel Under året har vi uppgraderat skolans televäxel så att det numera finns både röstbrevlåda och röstsvar. Det kommer förhoppningsvis att både minska telestressen på skolexpedition och höja servicenivån för de som söker kontakt med skolan. Arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöarbetet under året har organiserats så att två områdesmöten har avsatts för genomgång av landstingets RH-check nr 8. Dessa arbetsmiljöträffar har sedan uppföljts med en arbetsmiljökonferens där samtliga medarbetare har kunnat framföra sina synpunkter. Målet är att verksamheten skall bedrivas med minsta möjliga arbetsmiljöbelastning. Bland de konkreta åtgärder som hittills genomförts kan nämnas översyn av arbetsplatserna vad gäller ergonomiska hjälpmedel, skyddsutrustning, belysning m.m. Ett sk kallras från entrén in till receptionen har eliminerats med hjälp av en värmefläkt. En viloplats har inrättats i pentryt. Systematisk arbetsprocessanalys Vi har under året fortsatt med vår arbetsprocessanalys för att se hur vårt arbetsflöde egentligen ser ut och vad som kan förbättras. Det är ett tidskrävande arbete men arbetet i sig leder till att man stannar upp och reflekterar över det egna arbetet. Processarbetet sträcker sig över ett arbetsår och utgår från fem analysområden; arbetstoppar, sådant som måste göras (fixdatum), samarbetspartner, vad försvårar ditt arbete, vad underlättar ditt arbete. Utöver den tid som avsatts för detta arbete har samtliga medarbetare deltagit i en "lunch till lunch-konferens" där vi jobbat mycket intensivt med att klarlägga våra roller(sk teambuilding) utifrån sex frågeställningar: 1) vad förväntas du göra, 2) vad gör du nu, 3) finns problem/oklarheter med andra i gruppen, 4) vad behöver du veta om andra, 5) vad behöver andra veta om dig, 6) vilka förändringar behöver vi göra för att effektivisera vårt arbete. 28