Planerad 40 kv kraftledning mellan Hoting och Dorotea i Strömsunds och Dorotea kommuner

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning E.ON Energidistribution AB Nobelvägen Malmö eon.se T Planerad 40 kv kraftledning mellan Hoting och Dorotea i Strömsunds och Dorotea kommuner Oktober 2018 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Energidistribution AB Malmö eon.se NEKTAB Nohabgatan 12 E Trollhättan Rapporten har upprättats av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 7 1 Inledning Bakgrund E.ON Energidistribution AB 13 2 Tillstånd och tillåtlighet Nätkoncession för linje Samråd Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Tillåtlighet De allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 miljöbalken) Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) 16 3 Alternativutredning Metod Studerat utredningsområde Studerade stråk och sträckningsalternativ Avfärdade stråk och sträckningar 19 Stråk 1 - Sträckningsalternativ C Förordat stråk och sträckning Motivering till förordad sträckning 24 sid 3/54

4 3.4 Teknisk utformning Teknisk beskrivning Utförande, drift och underhåll Markbehov 30 4 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende huvudalternativet Landskapsbild Intressebeskrivning Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Planer, bebyggelse och markanvändning Intressebeskrivning Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Natur- och vattenmiljö Intressebeskrivning Rödlistade arter Fåglar Fåglar i aktuellt område Övriga arter Miljökvalitetsnormer Potentiellt förorenade områden Skadeförebyggande åtgärder Allmänt Potentiellt förorenade områden Fåglar Rödlistade arter Konsekvensbedömning Kulturmiljö Intressebeskrivning Skadeförebyggande åtgärder 44 sid 4/54

5 4.4.3 Konsekvensbedömning Rennäring Intressebeskrivning Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Friluftsliv Intressebeskrivning Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Infrastruktur Intressebeskrivning Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Elektromagnetiska fält Intressebeskrivning Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Kumulativa effekter Intressebeskrivning Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning 49 5 Samlad bedömning 49 6 Referenser 53 Bilagor M1. Samrådsredorgörelse M2 Länsstyrelsen beslut om BMP M3. Förordad sträckning M4 Avfärdade stråk och sträckningar M5 a-b Riksintressen naturmiljö M6 a-g Övriga hänsynsområden M7 a-e Inventeringsrapport sid 5/54

6 M8 a-c Kulturmiljö M9 a-b Rennäring sid 6/54

7 Sammanfattning Bakgrund E.ON Energidistribution AB planerar att uppföra en ny 40 kv-ledning mellan station Hoting och station Dorotea i Strömsunds och Dorotea kommuner i Jämtlands och Västerbottens län. En ny ledning krävs för att förstärka elnätet för kunderna i dessa områden, genom att skapa redundant elmatning. Samråd E.ON Energidistribution valde att utforma undersökningssamrådet så att det uppfyllde kraven för avgränsningssamråd enligt kap 6 24 punkt 2 i Miljöbalken. Ett skriftligt samråd skickades, den 1 mars 2018, ut till myndigheter, organisationer, företag, fastighetsägare och övriga berörda parter. Ett öppet samråd hölls med allmänhet i Dorotea den 22 mars Länsstyrelsen Jämtland samt Västerbotten beslutade att projektet ej medförde betydande miljöpåverkan. Metod Ett utredningsområde togs fram för att studera bästa placering av en ny 40 kv-ledning. I dagsläget finns det stationer tillhörande en befintlig 40 kv, samt 20 kv-ledningen 406Fe/406Fe(1), som löper mellan station Hoting och station Dorotea. Tre stråk togs fram inom utredningsområdet med alternativa sträckningar inom varje stråk. Förordad sträckning Den förordade sträckningen är som helhet Stråk 1 Alternativ A1 och A2. Förordad sträckning löper med kabel från startpunkten i Dorotea och övergår efter ca 700 m till luftledning fram till Rockvattnet/Bergvattnet. Luftledningen övergår åter igen i kabel ca 220 m för att övergå i luftledning fram till Kilvamma där ledningen i kabelutförande passerar ett antal bostadshus. Ledningen fortsätter över Rörströmsälven som luftledning och övergår i kabelutförande för att passera järnvägen och befintliga luftledningar. Ledningen övergår sedan i luftledning. Förordad sträckning övergår åter igen i kabelutförande i närheten av Hoting och löper in mot slutstationen. Förordad sträckning bedöms ge minst påverkan på människors hälsa samt på miljön. Konsekvensbedömning Bedömningarna är gjorda utifrån en fyrgradig skala där 1 motsvarar obetydlig påverkan, 2 motsvarar liten negativ påverkan, 3 måttlig negativ påverkan och 4 motsvarar stor negativ påverkan. Landskapsbild Eftersom förordad sträckning löper med kabelutförande då den passerar bostäder kommer inte landskapsbilden påverkas i drift för boende. Eftersom ledningen är samlokaliserad sid 7/54

8 med redan befintlig ledning kommer inte landskapsbilden bli påtagligt förändrad. Konsekvenserna på landskapsbilden bedöms vara små. Planer, bebyggelse och markanvändning Förordad sträckning bedöms inte strida mot några planer. Eftersom byggnationstiden är begränsad och det eventuella buller som kan orsakas av arbetsmaskiner är kortvarigt, samt att magnetfältsnivåer är i enlighet med, av myndigheter upprättad, vägledning bedöms konsekvenserna på boendemiljö vara obetydliga. Eftersom förordad sträckning samlokaliseras med redan befintlig ledning och således tar liten del ny mark i anspråk bedöms konsekvenserna för markanvändning som små. Natur- och vattenmiljö Förordad ledning berör Rörströmälven, som är klassad som Natura 2000 område samt är av riksintresse för skyddade vattendrag. En del av Rörströmsälven är även av riksintresse för naturvården. Ett antal naturvärdesobjekt som berörs av förordad ledning utpekades under en naturvärdesinventering som utfördes under juni månad Ett antal våtmarksinventerade områden samt områden utpekade som sumpskog berörs också av förordad ledning. En artrik vägkant och särskilt värdefullt vatten av naturvärde berörs också av förordad sträckning. Anpassning av stolpplacering kommer göras vid passage av naturvärdesobjekt. Vid passage av åar/bäckar och mindre vattendrag kan skyddszoner med lågväxande vegetation sparas för att minimera påverkan på det biologiska livet. Körning i utpekade känsliga blöta områden utförs så långt som möjligt under tid på året då marken är frusen eller torr och har god bärighet. En fågelinventering genomfördes under juni månad 2018 runt området kring Rörströmsälven samt längs med förordad ledning. Rörströmssjön lockar till sig många vadare, lommar och änder. Den äldre delen av produktionsskogen utgjorde flertalet bon för Kungsfågel (VU). Flertalet rödlistade arter har setts inom området. Som skyddsåtgärd kommer fågelavvisare att monteras. Det är sannolikt att fåglar kan kollidera med ledningen vid enstaka tillfällen. Det är heller inte omöjligt att enstaka fåglars häckning kan komma att störas under byggnationstiden. Inom gruppen kärlväxter hittades några skyddsvärda arter inom små våtmarksområden som kantar mindre bäckar och sjöar. Vid detaljprojekteringen kan justeringar göras så att fynden av rödlistade, hotade arter i största möjliga mån undviks. Enstaka fynd kan dock komma att påverkas. Det finns sedan tidigare befintliga ledningar som passerar Rörströmssjön. Området i stort är redan kraftigt exploaterat i form av skogsproduktion, vilket gör att artvärden och biotopvärden är mycket låga i största delarna av området för sträckningen. Sammantaget bedöms påverkan på naturmiljön bli liten. sid 8/54

9 Kulturmiljö Den förordade sträckningen korsar tre fornlämningar och passerar med ett längre avstånd från bl.a. en kulturhistorisk lämning. Större områden i form av riksintresse för kulturmiljövård samt särskilt värdefulla vatten för kulturmiljövården korsas av förordad sträckning. Fornlämningsområden kommer att karteras och märkas ut i fält inför en byggnation. För boplatser kommer ett skyddsområde på 10 m från vallen på gropens ytterkant märkas ut. Maskiner kommer enbart att köra på marken vid boplatser vid tjäle i marken för att undvika hjulspår. Vid behov kan även körplåtar användas. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms bli små. Rennäring Den förordade ledningssträckningen berör en svår passage, flyttled, område av riksintresse och uppsamlingsområde för rennäringen. Hela den förordade sträckningen löper genom ett betesområde. Vilhelmina södra sameby samt Voernese sameby gör anspråk på marken. Området från Dorotea och ner till Kilvamma ett förvinterland, där man påbörjar förflyttning av renarna till vinterlandet, varav användningen av flyttleder sker under november-december. Området mellan Kilvamma ner till Hoting är vinterland där renarna har sitt vinterbetesland under januari mars. I den mån det är möjligt styrs arbeten till del av året då renar inte uppehåller sig i området. Vid eventuell risk att renar kan skadas av arbetsområdet kan stängsel eller inhägnad av delar av arbetsområdet eller kabeldiket ske. Det förefaller vara en samstämmig uppfattning i litteratur att det framför allt är mänsklig aktivitet som stör rennäringen och att byggnationsfasen är det som orsakar mest störning. Sammantaget bedöms konsekvenserna för rennäringen bli små i byggfasen och obetydliga i driftsfasen. Friluftsliv Föreslagen ledningssträckning berör inga utpekade intressen för friluftsliv och rekreation. Området är till största delen produktionsskog som ägs av SCA Skog, varav en stor del ytor redan är avverkade eller avverkningsanmälda. Skogen kan nyttjas av människor som bor i närområdet för skoteråkning, jakt, fiske samt bär- och svampplockning. I byggnadsskedet kan vissa störningar uppkomma i form av buller från arbetsmaskiner. Dock pågår eventuellt buller under en begränsad tid. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms bli obetydliga. Infrastruktur Europaväg 45 korsas via markkabelutförande i Hoting. Korsning sker även över E45 via luftledning söder om Rockvattnet/Bergvattnet och öster om Rörström. Inlandsbanan korsas via markkabel väster om Rörströmssjön samt vid Hoting. Korsning av E45 och inlandsbanan sker via luftledning söder om Rockvattnet/Bergvattnet. sid 9/54

10

11 sid 11/54

12 1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Energidistribution AB planerar att uppföra en ny 40 kv-ledning mellan station Hoting och station Dorotea i Strömsunds och Dorotea kommuner i Jämtlands och Västerbottens län. Figur 1 visar en översikt över projektområdets lokalisering. I dagsläget löper en redan befintlig 40 kv samt 20 kv-ledning, 406 Fe/406 Fe (1), mellan Hoting och Dorotea. En ny ledning krävs för att förstärka elnätet för kunderna i dessa områden, genom att skapa redundant elmatning. Figur 1. Översiktskarta med aktuellt projekt inom röd markering. sid 12/54

13 1.2 E.ON Energidistribution AB E.ON Energidistribution ingår i E.ON-koncernen och är en av Sveriges största elnätsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON:s elnät som är drygt km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Energidistribution ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Energidistribution utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. 2 Tillstånd och tillåtlighet 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808, MB) Samråd Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. E.ON Energidistribution valde att utforma undersökningssamrådet så att det uppfyllde kraven för avgränsningssamråd enligt kap 6 24 punkt 2 i Miljöbalken. Det innebär att samrådet omfattade lokalisering, omfattning och utformning, miljöeffekter samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Ett skriftligt samråd skickades, den 1 mars 2018, ut till myndigheter, organisationer, företag, fastighetsägare och övriga berörda parter. Urvalet av vilka som skulle bjudas in till samråd gjordes genom efterforskningar om vilka som bedriver aktiviteter i området och som kan tänkas bli påverkade av aktuella ledningsalternativ. Inkluderades gjorde också alla myndigheter som kan tänkas ha åsikter och information att bidra med. Samrådsunderlag lades även ut på E.ONs hemsida. Fastighetsägare och närboende fick ett kortare brev med information om var samrådsunderlaget fanns att hämta samt information om det öppna samrådet och inbjudan till det. Inbjudan utkom även via en kungörelse den 5 mars 2018 i sid 13/54

14 tidningarna Östersunds-Posten, Länstidningen Östersund, Folkbladet Västerbotten och Västerbottens-Kuriren. Det öppna samrådsmötet genomfördes den 22 mars 2018 i Dorotea kommun. Skriftligt samråd I yttranden från Länsstyrelsen Jämtland förespråkades inget specifikt alternativ och inget alternativ avfärdades. Länsstyrelsen Västerbotten lämnade sitt yttrande i samband med beslutet om BMP och beskriver i sitt yttrande att man förordar alternativ A1-A2 eftersom dessa sträckor följer infrastruktur i form av befintlig ledning och ledningsgata. Se samrådsredogörelse i bilaga M1. Öppet samråd I det öppna samrådet framkom det synpunkter på att den förordade sträckningen Stråk 1 Alternativ A1 och A2 föredrogs, av merparten av besökarna. Man framförde att Alternativ B4 inte var önskvärt, framför allt på grund av att boende i närheten (Rörström) hade störts av en ledning som hade löpt mycket nära bostäder. En ledning har tidigare varit förlagd på platsen men har senare rivits. Boende ville således inte få tillbaka en ny ledning. Det framkom också av boende i Bergvattnet, öster om Rockvattnet att man inte ville ha en ledning genom bebyggelsen, utan föredrog att Stråk 1 Alternativ A1 övergår i Alternativ B1, öster om bebyggelsen. Flertalet personer ansåg att Stråk 2 Alternativ A, B och C hade tagit för mycket mark i anspråk. Se samrådsredogörelse i bilaga M Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Västerbottens län tog den 31/5 ett beslut om att nätkoncessionen innebar en betydande miljöpåverkan. Dock begärde E.ON en ny prövning för beslut om betydande miljöpåverkan på grund av att beslutet togs på felaktiga grunder. Länsstyrelsen i Västerbotten bekräftade detta och gjorde således en omprövning av beslut om betydande miljöpåverkan. Den 27/ beslutade Länsstyrelsen i Västerbotten att en ny nätkoncession för linje ej kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Jämtlands län har den 13/ beslutat att en ny nätkoncession för linje ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Se Länsstyrelsernas beslut i bilaga M2. sid 14/54

15 2.2 Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Energidistribution vill i första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett servitutsavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den skada som förorsakas fastigheten Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. De övriga tillstånd och dispenser som krävs i det aktuella fallet kommer att sökas. För aktuell ledning bedöms det i nuläget vara nödvändigt att söka strandskyddsdispens enligt 7 kap MB för ledningens passage över vattendrag. Vid naturvärdesinventeringen identifierades fridlysta arter av kärlväxter. Om det inte går att undvika påverkan på arten kommer en artskyddsdispens enligt artskyddsförordningen att krävas. 2.3 Tillåtlighet MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Energidistribution uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet De allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON Energidistribution har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. E.ON Energidistribution anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet. sid 15/54

16 2.3.2 Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap. 3 miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. Utförda utredningar och föreslagna åtaganden om skyddsåtgärder och försiktighetsmått är sammantaget ett resultat av tillämpningen av försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON Energidistribution är certifierat enligt ISO Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Vid eventuella framtida reparationer av luftledningen och dess tillbehör såsom stolpar och stag kommer de uttjänta eller trasiga delarna att tas upp för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) Med bakgrund i genomförd alternativutredning anser E.ON Energidistribution att den befintliga tillika föreslagna lokaliseringen och utformningen är den bästa med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön Miljökvalitetsnormer (2 kap. 7 miljöbalken) Ledningen passerar över flertalet vattendrag som berörs av miljökvalitetsnormer. Se avsnitt Ledningen bedöms inte ha någon påverkan på att inte miljökvalitetsnormerna uppnås Rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört kostnaden respektive nyttan för åtgärden. E.ON Energidistribution anser att föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för projektet är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden och nyttan för åtgärderna. sid 16/54

17 3 Alternativutredning 3.1 Metod I första hand togs ett utredningsområde fram genom att studera Lantmäteriets fastighetskarta, samt olika hänsynsområden med utgångspunkt i databaser från länsstyrelsen, skogsstyrelsen, och riksantikvarieämbetet. Utifrån dessa förutsättningar samt tekniska aspekter som undersöktes genom fältbesök, arbetades stråk fram inom utredningsområdet. Ett skriftligt samt ett öppet samråd genomfördes under våren 2018, där inkomna synpunkter har påverkat val och utformning av sträckningsalternativ. Under sommaren 2018 har även naturvärdesinventering och fågelinventering av området kring förordad sträckning genomförts. 3.2 Studerat utredningsområde Ett utredningsområde togs fram för att studera bästa placering av en ny 40 kv-ledning, se figur 2. I dagsläget finns det stationer tillhörande en befintlig 40 kv-ledningen 406Fe, som löper mellan station Hoting och station Dorotea. För dessa stationer föreslås en ombyggnation för att kunna användas för den nya planerade ledningen. Utredningsområdet inkluderar därför dessa nätstationer och avgränsar området mot nord och syd. I öst begränsas utredningsområdet av en flyttled som rennäringen har som intresse, samt riksintresse åt sydöst. Östligare stäckning skulle dessutom ge en väsentligt längre ledningssträcka. Även terrängen begränsar till viss del utredningsområdet. I väst begränsas utredningsområdet delvis av Rörströmsälven på grund av dess breda passager, men även på grund av dess naturvärden samt de naturvärden som omfattar omgivande mark. sid 17/54

18

19 3.3 Studerade stråk och sträckningsalternativ Avfärdade stråk och sträckningar Tre stråk har tagits fram inom utredningsområdet. Stråk 1 och dess sträckningsalternativ A2, B2, B3 och C har avfärdats. Alternativ A2 är avfärdat på grund av att det tar mer ny mark i anspråk. Alternativ B2 är avfärdat på grund av att ny mark måste tas i anspråk samt att markägare motsatt sig alternativet. Alternativ B3 är avfärdat på grund att flertalet markägare motsatt sig alternativet då det löper i närheten av flertalet bostäder. Alternativ C tar ny mark i anspråk och har således avfärdats. Stråk 2 och dess sträckningsalternativ A, B och C har avfärdats. Stråk 2 Alternativ A, B och C bedöms som mindre lämpliga eftersom en stor yta ny mark måste tas i anspråk och ledningen följer inte någon infrastruktur och förblir ej samlat. Skogsbruket som bedrivs på denna sträcka skulle försvåras. Alternativ C är dessutom en avsevärt längre sträcka, 3,1 mil. Flertalet markägare har avfärdat alternativen inom Stråk 2. Stråk 3 Sträckningsalternativ A och B, har också avfärdats eftersom nytt markintrång krävs. Det är också flertalet bostäder som påverkas av anläggningen av den föreslagna kabeln. Dock hade ledningen till största del följt befintlig infrastruktur i form av E45. Kostnaden för ledningssträckan hade blivit betydligt större. Stråk 1 - Sträckningsalternativ B2 - Sträckningen startar vid befintlig station i Dorotea och löper söder ut längs med södra sidan av järnvägen, öster om Rockvattensjön för att sedan löpa i samma sträckning som Alternativ A1 mot Kilvamma. Hela ledningssträckan är ca 2,2 mil. Se figur 3. Stråk 1 - Sträckningsalternativ B3 - Vid Kilvamma viker ledningen av åt öster för att undvika korsning av fastighet Vike 1:4, Rörström 1:89 och 1:87. Ledningen passerar Rörströmsälven/Rörströmssjön ca 500 m söder om befintlig ledning och övergår i kabel för att passera under järnvägen/inlandsbanan. Kabeln övergår sedan i luftledning och följer samma sträckning som i Alternativ A1, d.v.s. den befintliga ledningen fram till Hoting. Hela ledningssträckan är ca 2,3 mil. Figur 4. Stråk 1 - Sträckningsalternativ C Vid Rörström avviker Kabelalternativet från E45, in på fastighet Rörström 2:21. Ledningen övergår i kabel för att korsa järnvägen och fortsätta samma sträckning som alternativ A1. Hela ledningssträckan är ca 2,3 mil. Se figur 5. Stråk 2 - Sträckningsalternativ A Sträckningen startar i Dorotea och löper söderut mot Kilvamma och vidare söderut mot Klippsta där ledningen passerar över Rörströmsälven/Rörströmssjön. Söder om älven viker ledningen av mot väster och passerar så småningom Valån, E45 samt järnvägen/inlandsbanan och löper in mot Hoting där den övergår i kabel de sista 600 metrarna. Hela ledningssträckan är ca 2,3 mil. Se figur 3, 4 och 5. sid 19/54

20 Stråk 2 - Sträckningsalternativ B Vid Kilvamma grenar sträckningen ut sig mot väster och fortsätter i samma sträckning som alternativ B3. Hela ledningssträckan är ca 2,1 mil. Se figur 4. Stråk 2 - Sträckningsalternativ C Söder om Kilvamma, norr om Klippsta, grenar sträckningen ut sig åt öster och passerar älven, söder om Sundsjön. Ledningen sträcker sig ca 2,5 km åt sydväst för att sedan vinkla sig nordväst och följa rågränsen på fastighet Sund 1:2. Ledningen viker av åt norr och ansluter i samma sträckning som Alternativ A, d.v.s. passerar Valån, E45 och järnvägen/inlandsbanan in mot Hoting. Hela ledningssträckningen är ca 3,1 mil. Se figur 5. Stråk 3 - Sträckningsalternativ A Från Stråk 1, där A1 strax korsar E45 övergår luftledningen i kabelutförande och följer E45 söder ut, hela vägen fram till söder om Jämmervattnet, där kabeln övergår i luftledning och passerar järnvägen/inlandsbanan åt väster, fortsätter söder ut mot Hoting. Hela ledningssträckan är ca 2,3 mil. Se figur 3, 4 och 5. Stråk 3 - Sträckningsalternativ B Norr om Jämmervattnet viker kabeln av från E45 och fortsätter istället på en mindre väg åt väster för att korsa järnvägen/inlandsbanan och ansluta till Stråk 1 Alternativ A1. Hela ledningssträckan är ca 2,3 mil. Se figur 5. Se avfärdade stråk och sträckningar i figur 3, samt i bilaga M4. sid 20/54

21

22

23

24 3.3.2 Förordat stråk och sträckning Den förordade sträckningen är Stråk 1 Alternativ A1. Sträckningen är totalt ca 23 km lång. Markkabel förordas för ca 2 km och luftledning ca 21 km. Eftersom flertalet yttranden under samrådet avfärdade utförande med luftledning genom området Rockvattnet/ Bergvattnet har E.ON valt att förorda kabelutförande genom detta område. På så vis undviks en luftledning i byn väster om Rockvattenet/Bergvattnet. Förordad sträckning löper med kabel från startpunkten i Dorotea och övergår efter ca 720 m till luftledning fram till Rockvattnet/Bergvattnet. Luftledningen övergår åter igen i kabel ca 220 m för att övergå i luftledning fram till Kilvamma där ledningen i kabelutförande (ca 180 m) passerar ett antal bostadshus. Ledningen fortsätter över Rörströmsälven/Rörsströmssjön som luftledning på norra sidan om befintlig ledning och övergår i kabelutförande (ca 270 m) för att passera järnvägen och befintliga luftledningar, samt ett bostadshus beläget åt väster. Ledningen övergår sedan i luftledning och löper på väster sida om järnvägen. Förordad sträckning övergår åter igen i kabelutförande (ca 580 m) i närheten av Hoting och löper in mot slutstationen. Se förordad sträckning i figur 6 och 7, samt i bilaga M Motivering till förordad sträckning Under samrådsprocessen har sträckningsalternativ A1, A2 samt B1 förordats av flertalet enskilt berörda. Ingen samrådsinstans har avfärdat dessa alternativ. Övriga har inte haft något att erinra. Förordad sträckning bedöms ge minst påverkan på människors hälsa samt på miljön. Sträckningen följer till största delar befintlig infrastruktur i form av elledningar och järnväg vilket gör att en mindre andel mark behöver tas i anspråk i jämförelse med avfärdade alternativ. Där sträckningen går i närheten av bostäder kommer ledningen grävas ned som markkabel, vilket gör att människors boendemiljö ej kommer att påverkas av synintryck från ledningen. Även magnetfältet blir lägre med markförlagd kabel. Eftersom förordad sträckning följer befintlig ledning påverkas heller inte rennäringen i samma utsträckning, i jämförelse med om ny mark hade behövts tas i anspråk. Även vid passagen av Rörströmsälven/Rörströmssjön samlokaliseras förordad sträckning med redan befintlig ledning. sid 24/54

25 Figur 6. Förordad sträckning, Delsträcka A. Startpunkten i Dorotea fram till Kilvamma. sid 25/54

26 Figur 7. Förordad sträckning, Delsträcka B. Från Kilvamma till slutpunkten i Hoting. sid 26/54

27 3.4 Teknisk utformning Teknisk beskrivning Se tekniska variabler som är aktuella för förordad ledning i tabell 1 nedan. Tabell 1. Teknisk beskrivning. Konstruktionsspänning Nominell spänning Systemjordning Beräknad total jordslutningsström för hela systemet Beräknad frånkopplingstid 52 kv 40 kv Spol- och motståndsjordning 12 A 2,0 s Utförande, drift och underhåll Två utföranden för planerad ledning, luftledning och markkabel. Luftledning Ledningen att utformas som en regionnätsledning i enlighet med svensk standard med enkelstolpskonstruktion och 40 kv nominell spänning. Stolparna kan bestå av t ex trä, betong, komposit eller stål och normalt vara mellan meter höga. Vid längre passager tex vid passagen över Rörströmsälven/Rörströmssjön, samt vid snävare vinklar kan portalstolpar komma att användas. Spannlängden kan variera med hänsyn till terrängen och varierar mestadels mellan ca 70 och 150 meter. Dock kommer spannlängden vid passagen över Rörströsmälven/Rörströmssjön vara ca 350 m. Luftledningen planeras med oisolerade faslinor utan topplina, däremot kommer en optoledning att hängas under faslinorna. Avståndet mellan faslinor kommer att vara 1,35 meter. Faslinorna placeras horisontellt. Se figur 8. sid 27/54

28

29 förankras stolparna med betongfundament eller fästs direkt i berg. Där stolpar ställs inom blöta partier byggs en flotte under marknivå som stolpen ställs på för att inte sjunka ned i marken. Vid enstaka stolpar längs sträckan, där bärigheten är dålig, kan det komma att byggas fundament för stolpen. Slutligen reses stolparna och faslinorna dras mellan stolparna. Under byggnation kommer det att förekomma transporter i och i anslutning till ledningsgatan. Återkommande periodisk röjning sker ca vart 10-12:e år för att undvika att vegetation ska skada luftledningen. Kabel Liksom för luftledningen kommer de sträckor där markkabel förordas utföras enligt Svensk standard. Ledningen kommer att bestå av tre hopbuntade kablar (en kabel per fas) och förläggas i ett schakt. Kablarna placeras på en bädd av sand som tillförs schaktet. Närmast ovanför kablarna läggs även sand som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade massorna och överskottsmassor transporteras bort. På passager där det inte är lämpligt eller framkomligt med kabelschakt kan schaktfri förläggning, såsom styrd borrning eller tryckning, nyttjas. Vid berg kan även sprängning bli aktuellt. Efter genomförda arbeten kommer mark som påverkats att återställas så långt det är möjligt. Se figur 10 och 11 nedan. Figur ledarkabel med diameter 63 mm. sid 29/54

30 Figur 11. Principskiss av en kabelgrav. För en markförlagd kabel krävs inget ledningsunderhåll. En skogsgata om 5-6 meter hålls öppen inom skogsmark. Där förläggning av markkabel sker i aktuellt projekt är det främst öppen mark. Ingen återkommande periodisk röjning krävs heller, då kabeln ryms inom befintlig ledningsgata. Vid ett eventuellt avbrott på ledningen kan underhåll eller reparation behöva genomföras. I drift är en markkabel skyddad under mark och påverkas inte av exempelvis stormar och snö Markbehov Luftledning För en luftledning krävs en trädsäker ledningsgata. Detta sker genom att cirka 15 meter på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. Dessutom kommer enstaka höga träd utanför detta område om de vid fall kan skada ledningen att fällas eller toppas. Redan befintlig ledningsgata kan nyttjas som arbetsområde för arbetsmaskiner, transporter etc. Kabel I anläggningsskedet krävs ett 10 till 15 m brett arbetsområde. Schaktet för markkabeln kommer vara ca 1 meter brett i markytan och 1,2 meter djupt. Området intill schaktet sid 30/54

31 kommer att nyttjas vid förläggningsarbetet för transporter, upplag av massor, kabeltrummor, arbetsmaskiner m.m. På platser längs med ledningssträckningen behövs enstaka vegetationsröjd servicegata för att underlätta åtkomst till ledningen vid eventuella fel. sid 31/54

32 4 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende huvudalternativet I detta avsnitt beskrivs de identifierade intressen som finns längs med förordad sträckning och som kan komma att beröras av planerad byggnation. Vidare görs konsekvensbedömningar av påverkan på berörda intressen och vid behov beskrivs skadeförebyggande åtgärder. Bedömningarna är gjorda utifrån en fyrgradig skala där 1 motsvarar obetydlig påverkan, 2 motsvarar liten negativ påverkan, 3 måttlig negativ påverkan och 4 motsvarar stor negativ påverkan. Stor påverkan uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor, eller omöjliggör pågående verksamhet. Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att områdets karaktär eller värdekärnor störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, eller att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Liten påverkan innebär att enstaka värdefulla områden störs i endast liten utsträckning och att områdets samlade värden huvudsakligen kvarstår, eller att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. Obetydlig påverkan innebär att områdets karaktär och värden förbli opåverkade eller endast obetydligt påverkade, eller att pågående verksamhet kan fortgå som tidigare. 4.1 Landskapsbild Intressebeskrivning Förordad sträckning löper huvudsakligen genom skogsmark, vilken brukas som produktionsskog. Delar av sträckningen går genom öppen mark, men som ej hyser bostäder, väster om Dorotea, söder om Rockvattnet/Bergvattnet samt över vattenpassager. Ledningen är samlokaliserad med redan befintliga ledningar. De platser där bostäder finns i närheten av förordad sträckning är i Dorotea, Rockvattnet/ Bergvattnet, Kilvamma, Rörström och Hoting. En campingplats är belägen i Hoting ca 170 m åt väster om förordad sträckning. Samtliga bostäder och campingplats föreslås passeras av förordad ledning med markförlagd jordkabel Skadeförebyggande åtgärder Eftersom förordad sträckning löper med kabelutförande då den passerar bostäder kommer inte landskapsbilden påverkas i driftsfasen för boende. Eftersom ledningen är samlokaliserad med redan befintlig ledning kommer inte landskapsbilden bli påtagligt förändrad. Inga skadeförebyggande åtgärder planeras. sid 32/54

33

34 Markanvändning Största delen av förordad sträckning går genom bolagsägd skogsmark med visst inslag av sumpskogar och våtmarker, och löper i och i anslutning till befintlig ledningsgata. Markbehovet för aktuell ledning utgörs av en ledningsgata på ca 30 meter, men eftersom det redan finns en ledning blir det totalt sett en bredare ledningsgata. Ökningen är cirka 15 meter, där luftledning föreslås. Där markkabel är föreslagen, i befintlig ledningsgata, krävs ingen ytterligare mark. Där kabel föreslås utanför ledningsgatan krävs ca 6 meters bredd. Ledningsgatan kräver underhåll för att hållas trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på ledningen. Utöver röjning i skogsgatan måste även riskträd i sidoområdena med jämna mellanrum, ca var 8-10 år, toppbeskäras eller avverkas. Bebyggelsen längs med förordad sträckning finns framför allt i Dorotea, i närheten av den befintliga nätstationen, samt i Hoting. Delar av marken söder samt nordväst om Dorotea ägs av Svenska Kyrkan. Vissa privata fastigheter finns i Kilvamma, Rörström, samt i Hoting. Största delen av marken längs med samtliga sträckningar ägs och brukas av SCA. Rennäring bedrivs i området, se avsnitt 3.4 nedan Skadeförebyggande åtgärder Inför byggnation och drift- och underhåll kommer markägare och samebyar att informeras innan åtgärd Konsekvensbedömning Förordad sträckning bedöms inte strida mot några planer. Eftersom byggnationstiden är begränsad och det eventuella buller som kan orsakas av arbetsmaskiner är kortvarigt, samt att magnetfältsnivåer är i enlighet med, av myndigheter upprättad, vägledning bedöms konsekvenserna på boendemiljö vara obetydliga. Eftersom förordad sträckning samlokaliseras med redan befintlig ledning och således tar liten del ny mark i anspråk bedöms konsekvenserna för markanvändning som små. 4.3 Natur- och vattenmiljö Intressebeskrivning Området längs med förordad sträckning består till största del av produktionsskog, små sjöar och mindre vattendrag. Den skogbeklädda marken utgörs av produktionsskog av gran, vilken har mycket låga naturvärden bl.a. på grund av trädens ringa ålder. Skogsbestånden tyder på ett intensivt och långvarigt skogsbruk. Förordad ledning berör Rörströmsälven, som är klassad som Natura 2000 område samt är av riksintresse för skyddade vattendrag. En del av Rörströmsälven är även av riksintresse sid 34/54

35

36 Sump 1 Barrskog, kärrskog klass m från område. NVO 6 Klass 2. Vattendrag. Flodpärlmussla och utter. Korsar /Avverkning ledningsgata. VMI 3 NVO 7 & 8 (2 st inom samma yta som VMI) NVO 9 Vissa naturvärden Strandnära myr med rödlistade fågelarter. Unga träd utan större värde. Myr/ mosse med små tallar. Klass 3 Klass 1. Natura Rörströmsälven. Utter. Sump 2 Blandskog av löv och barr, klass 3. Sump 3 Barrskog, klass 3. Sump 4 NVO 10 Blandskog klass 3. Strömfåra och kärr. Flicksländor. Rödlistade arter korallrot och knärot. NVO Klass 3. Sump 5 Myrskog, klass 3. NVO 11 Klass 4. Småvatten och kärr. Korsar VMI 600 m / Avverkning ledningsgata. Korsar 340 m / Avverkning ledningsgata, Korsar ca 100 m / Avverkning för ledningsgata. Korsar ca 120 m /Avverkning för ledningsgata. Korsar ca 200 m / Avverkning för ledningsgata. Korsar ca 270 m / Avverkning för ledningsgata. Korsar ca 120 m / Avverkning för ledningsgata. Sump 6 Blandskog av löv och barr klass m ifrån område. Korsar ca 90 m / Avverkning för Sump 7 Blandskog av löv och barr klass 3. ledningsgata. Artrik vägkant Rödlistade arter Korsar med markkabel. Särskilt värdefulla vatten Naturvärde Rörströmsälven Korsar 300 m Särskilt värdefullt vatten Fisk Rörströmsälven Korsar 300 m Rödlistade arter ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala samlar in, lagrar, utvärderar och tillhandahåller information om svenska rödlistade växt- och djurarter. Rödlistan klassificerar arter efter en bedömning av deras utdöenderisk. Rödlistan är ett hjälpmedel för att göra naturvårdsprioriteringar, men har ingen juridisk status. De svenska rödlistorna grupperar arterna i enlighet med internationella kriterier i ett system med sex kategorier för olika grad av sällsynthet och risk för utdöende: Livskraftig (LC) Nära hotad (NT) Sårbar (VU) Starkt hotad (EN) Akut hotad (CR) Nationellt utdöd (RE) De rödlistade arter som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. sid 36/54

37 Fåglar Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd. Det är dock ont om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik. Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker [3,4]. Risken för kortslutningar i samband med fågelkollision är beroende på konstruktionen av ledningen, dvs. avståndet mellan två faser. För aktuell 40 kv-ledning är fasavståndet 1,35 meter. Detta innebär att alla fåglar med ett vingspann på minst 1,35 meter riskerar att få ström i sig vid en eventuell kollision Fåglar i aktuellt område Fågelförekomst har undersökts via Artdatabankens webbplats Artportalen. Skyddad fågeldata, som avser skyddsklassade arter som inte visas öppet i Artportalen, har beställts från SLU. Fokus har i detta skede lagts på rödlistade arter som anses vara speciellt drabbade av kollisioner och/eller elgenomgång. Fågelarter som har en större risk att krocka med luftledningar är vissa tran- och rallarfåglar, rovfåglar, hönsfåglar ugglor och vadare. I utredningsområdet har det enligt artportalen setts enstaka Lappuggla, enstaka Dubbelbeckasin samt Fjällvråk, som enligt rödlistan är nära hotade arter (NT). Dessa har setts i området kring Hoting och runt Rörström Kilvamma, Klippsta och Sundet. En fågelinventering genomfördes under juni månad 2018 runt området kring Rörströmsälven längs med förordad ledning. Under inventeringsdagarna gav väderförhållanden stor sjögång vilket kan ha påverkat inventeringen så till vida att fåtal arter observerades. Den låga kontinuiteten i skogen i området samt den låga förekomsten av lämpliga boplatser och gamla tallar gör att hackspett, ugglor och örnar är fåtaliga. Rörströmssjön lockar dock till sig många vadare, lommar och änder. Den äldre delen av produktionsskogen utgjorde flertalet bon för Kungsfågel (VU). Andra rödlistade arter som har setts inom det inventerade området är Smålom (NT), Jaktfalk (VU), Fjällvråk (NT), Rödbena (LC), Knipa (LC), Tretåig hackspett (NT), Sångsvan (LC), Kricka (LC), Storskrake (LC) och Kattuggla (LC). Av de arter som nämnts ovan, kan Lappuggla, Fjällvråk och Sångsvan uppnå ett vingspann på 1,35 m eller mer, och löper därmed risk att elektrifieras om de kommer i kontakt med ledningen. Det bör dock vara större risk för fågeldöd genom påflygning än elgenomgång. Se karta över fågelinventerat område samt rödlistade arter i bilaga M Övriga arter Förekomsten av rödlistade växter har kontrollerats både via Artdatabankens webbplats Artportalen samt genom inventering. I artdatabanken hittades inga rapporterade fynd. Inom sid 37/54

38

39 Rockån SE Måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status Vikebäcken & Kilvamsbäcken SE Måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status Risk att ekologisk och kemisk status/potential inte uppnås 2021 Risk att ekologisk och kemisk status/potential inte uppnås 2021 Vattenförekomsten riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen Riskbedömningen baseras på bedömningen att vattenförekomsten idag inte uppnår god ekologisk status och att status inte kommer att förbättras utan att åtgärder genomförs för att kunna uppnå miljökvalitetsnormen. Riskbedömningen tar också hänsyn till identifierad påverkan och miljöproblem. Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver och statusen förväntas inte förbättras till I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG samt 2013/39/EU) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (µg/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten Vattenförekomsten riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen Riskbedömningen baseras på bedömningen att vattenförekomsten idag inte uppnår god ekologisk status och att status inte kommer att förbättras utan att åtgärder genomförs för att kunna uppnå miljökvalitetsnormen. Riskbedömningen tar också hänsyn till identifierad påverkan och miljöproblem. Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver och statusen förväntas inte förbättras till I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG samt 2013/39/EU) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (µg/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Rörströmssjön SE Otillfredsställande ekologisk status, uppnår ej god status Risk att ekologisk och kemisk status/potential inte uppnås 2021 Vattenförekomsten riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen Riskbedömningen baseras på bedömningen att vattenförekomsten idag inte uppnår god ekologisk status och att status inte kommer att förbättras utan att åtgärder genomförs för att kunna uppnå miljökvalitetsnormen. Riskbedömningen tar också hänsyn till identifierad påverkan och miljöproblem. Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver och statusen förväntas inte förbättras till I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG samt 2013/39/EU) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (µg/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Röström SE Grundvatten God kemisk status, God kvantitativ status. Ingen risk sid 39/54

40 Valåbäcken SE Måttlig ekologisk status, uppnår ej god kemisk status Andersnäset SE Grundvatten God kemisk status, God kvantitativ status. Risk att ekologisk och kemisk status/potential inte uppnås 2021 Ingen risk Vattenförekomsten riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen Riskbedömningen baseras på bedömningen att vattenförekomsten idag inte uppnår god ekologisk status och att status inte kommer att förbättras utan att åtgärder genomförs för att kunna uppnå miljökvalitetsnormen. Riskbedömningen tar också hänsyn till identifierad påverkan och miljöproblem. Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver och statusen förväntas inte förbättras till I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG samt 2013/39/EU) anges gränsvärdet, det vill säga den tillåtna halten, för kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (µg/kg). I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. För att påverka en vattenförekomst så pass mycket att dess status sjunker krävs relativt omfattande och oftast långvarig påverkan på vattenförekomsten i sin helhet. Det är mycket sällan som en kraftledning medför sådan typ av påverkan. Den påverkan som kan uppstå av en kraftledning är lokal och tillfällig, begränsad till den specifika plats där ledningen korsar vattenförekomsten samt till anläggningsskedet och eventuella underhållsåtgärder. Viss avverkning kommer att ske intill vattendragen. Inga stolpar eller åtgärder som medför omfattande påverkan på vattenförekomsterna kommer att utföras och planerad ledning bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå MKN Översvämningskartering En översvämningskartering över Ångermanälven har gjorts. Karteringen visar att områden där ledningen passerar över Rörströmsälven riskerar att i framtiden översvämmas Potentiellt förorenade områden Föreslagen sträckning berör ett potentiellt förorenat område, vars fastighet är belägen ca 45 meter från förordad sträckning i närheten av slutstationen i Hoting. Området är en vägverksfilial på fastighet. Se figur 12. sid 40/54

41

42 arbetsvägar behöver anläggas och det finns risk att naturmiljön väsentligt ändras kommer en anmälan enligt 12 kap 6 miljöbalken att lämnas in till tillsynsmyndigheten. Inför framtida planerad röjnings/ avverkningsåtgärder eller större ombyggnationer genomförs vid behov samråd med länsstyrelsen i syfte att säkerställa att erforderliga skyddsåtgärder vidtas. Körning i utpekade känsliga blöta områden utförs så långt som möjligt under tid på året då marken är frusen eller torr och har god bärighet. S.k. trampning utförs så att snö packas innan avverkning för att marken ska frysa till under. Måste ändå tillträde till dessa områden ske under blöt period minimeras skador genom att körväg begränsas till en viss sträckning, att markförstärkning utförs genom risbädd, stockmattor, geotextil och kross eller liknande åtgärder. Tillfällig förstärkning borttages efter byggnation. Bredbandade maskiner med lågt marktryck kan också användas. Högstubbar lämnas alltid i kantzonen i enlighet med skogsvårdslagen, 5 m 3 /ha. I anläggningsskedet styrs lämnande av högstubbar av elsäkerhet och avstånd till faslinor. Lämnade av högstubbar utöver skogsvårdslagens krav förutsätter markägarens medgivande. Vid passagen över Rörströmssjön lämnas om möjligt högstubbar i utökad omfattning. I samband med underhåll kan det eventuellt bli aktuellt med helikoptertoppning av farliga kantträd, istället för avverkning, efter markägarens godkännande. Detta medför mindre behov av terrängkörning och ger tidsmässigt mindre påverkan. Om biotopskyddade områden påträffas under byggnationstiden så ska skyddsåtgärder vidtas och/eller kontakt tas med länsstyrelsen för dispensansökan Översvämningskartering Stolpar kommer så långt det är möjligt att placeras för att undvika områden som riskerar att översvämmas Potentiellt förorenade områden Om mark påträffas under schaktning som kan misstänkas vara förorenad kommer arbetet omedelbart avbrytas och kontakt kommer att tas med tillsynsmyndighet. Schaktmassor kommer återföras i det befintliga schaktet och överblivna massor kommer hanteras i enlighet med avfallsförordningen Fåglar Vid passagen av Rörströmsälven/Rörströmssjön kommer fågelavvisare att monteras. Dessa utförs förslagsvis med fluorescerande av typen Firefly. Montering av visuella markörer på sträckan över Rörströmssjön bedöms minska risken för kollisioner. Även om det inte finns tydlig forskning som bekräftar det så anses kraftledningar där faslinor sitter vertikalt medföra högre kollisionsrisk än om faslinorna sitter horisontellt. I aktuellt fall kommer faslinorna att vara horisontellt konfigurerade. sid 42/54