Skriftliga beskrivningar av bilden Kakstölden. Insamling av referensvärden från friska försökspersoner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skriftliga beskrivningar av bilden Kakstölden. Insamling av referensvärden från friska försökspersoner"

Transkript

1 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Skriftliga beskrivningar av bilden Kakstölden. Insamling av referensvärden från friska försökspersoner Författare: Karolina Cromnow och Tove Landberg Handledare: Ing-Mari Tallberg och Liv Bryntesson Enheten för logopedi och foniatri Karolinska Institutet

2 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Skriftliga beskrivningar av bilden Kakstölden. Insamling av referensvärden från friska försökspersoner Sammanfattning Skriftliga språksampel har använts i olika sammanhang och har visat sig ha större kapacitet än muntliga vid utvärdering av vissa språkliga förmågor och språkliga förändringar vid åldrande och sjukdom. Syftet med studien var att samla in referensvärden som ska kunna användas i det kliniska arbetet med personer med misstänkt språklig eller kognitiv nedsättning. I den här studien har skriftliga beskrivningar av en bild, Kakstölden ( Cookie Theft från Boston Diagnostic Aphasia Examination), samlats in och analyserats. I studien ingick 96 personer i åldrarna år utan känd språklig funktionsnedsättning. En rättningsmanual för den skriftliga beskrivningen av Kakstölden utarbetades. Analysen gjordes utifrån innehålls- och misstagsaspekter. En skattning av kognitiv förmåga samt undersökning av semantiskt ordflöde genomfördes också och resultaten jämfördes med den skriftliga beskrivningen. Resultaten visade statistiskt signifikanta samband mellan ålder, utbildning, kön och olika aspekter av den skriftliga beskrivningen. Prestationen på semantiskt ordflöde hade ett signifikant samband med antal ord i den skriftliga beskrivningen men inte med dess innehåll. Allmän kognitiv nivå (FSIQ) visade sig ha ett samband med antal ord och förekomst av inledning i beskrivningen. Resultaten tyder på att aspekterna antal ord, antal ord per tidsenhet, antal beskrivna målhändelser samt det totala antalet misstag per ord skulle kunna vara värdefulla att undersöka i skriftliga beskrivningar. En majoritet av försökspersonerna i studien beskrev fyra eller fler målhändelser. Nästan var tionde ord i beskrivningarna innehöll något av de misstag som undersöktes av författarna. Referensvärdena i denna studie bör ej användas som normativa värden då de baseras på ett ej slumpmässigt urval. Värdena skulle dock kunna komma till klinisk användning då de kan ge en uppfattning om hur friska personer beskriver en bild. Vidare undersökningar av skriftliga beskrivningar gjorda av friska försökspersoner behövs. Rättningsmanualen framtagen i denna studie skulle då kunna användas. II

3 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Written descriptions of the Cookie Theft picture. Swedish reference data from healthy subjects Abstract Written language samples have been used in different contexts and have been proved more powerful than verbal language samples when evaluating certain language skills and language impairment in elderly and cognitively impaired individuals. The aim of the present study was to gather reference data that could be useful in a clinical setting with individuals with suspected language or cognitive impairment. In this study written descriptions of the Cookie Theft picture (from the Boston Diagnostic Aphasia Examination) have been collected and analyzed. In the study 96 subjects between the ages of without known language impairment were included. A manual for analysis of the written descriptions of The Cookie Theft was created. The analysis of the descriptions was based on two major aspects, contents and mistakes. Measures of general cognitive ability and semantic word fluency were collected as background variables. The results of the study indicated that the background measures age, education and sex influenced the written description. Semantic word fluency was significantly related to the number of words in the description but not with the content. General cognitive level (FSIQ) was significantly related to the number of words used in the written description and to the occurrence of an introduction. The results of the study indicated that the aspects number of words, number of words per second, number of actions and the total number of mistakes per word could be valuable when investigating written language samples. A majority of the subjects in the study described four or more actions seen in the picture. In nearly every tenth word there was a mistake as defined by the authors. The reference data in this study should not be used as normative data as these values are not based on a random selection of subjects. The reference data could however be useful in a clinical setting as they provide some information about the way healthy subjects describe a picture. Further studies on written language samples produced by healthy subjects are needed. The manual for analysis created in this study could be used in such studies. III

4 1 INLEDNING 1 2 BAKGRUND Skriftlig förmåga Boston Cookie Theft, Kakstölden Kognitiva aspekter och språk Irregularly Spelled Words (ISW) Ordflöde Demografiska aspekter och språk Syfte Frågeställningar Forskningsetiska överväganden 7 3 METOD Försökspersoner Test Skriftlig beskrivning av Kakstölden Irregularly Spelled Words (ISW) Ordflödestest, semantisk kategori djur Testförfarande Material och teknisk apparatur Utformning av rättningsmanual för skriftliga beskrivningar av Kakstölden Innehåll Misstag Exempel på rättning Reliabilitetstest Statistiska mätningar 13 4 RESULTAT Deskriptiv statistik bakgrundsvariabler ISW Ordflöde Deskriptiv statistik Kakstölden Innehåll Misstag Tabell över referensvärden Samband mellan bakgrundsvariabler och resultat Samband mellan ålder och resultaten på innehålls- och misstagsvaraiblerna Samband mellan utbildningsår respektive utbildningsnivå och resultaten på innehålls- och misstagsvariablerna Samband mellan kön och resultaten på innehålls- och misstagsvariablerna Samband mellan ordflöde och resultaten på innehålls- och misstagsvariablerna Samband mellan kognitiv nivå och resultaten på innehålls- och misstagsvariablerna Typbeskrivning Interbedömarreliabilitet 18 5 DISKUSSION 18 IV

5 5.1 Metoddiskussion Försökspersoner Test och testförfarande Utarbetande av rättningsmanual Resultatdiskussion Påverkan av bakgrundsvariabler Exempel på skriftliga beskrivningar av Kakstölden av demenspatient och strokepatient Framtida studier 23 6 SLUTSATSER 23 7 TACK 23 REFERENSER 24 BILAGOR I Bilaga 1 I Bilaga 2 II Bilaga 3 III Bilaga 4 I Bilaga 4 V V

6 1 INLEDNING Språk är en förmåga som är känslig för normalt och framför allt sjukligt åldrande (Ardila & Roselli, 1996). Språkliga förändringar har setts vid olika demenssjukdomar (Passer & Smith, 2004). Vid diagnostisering av demenssjukdomar kan således den logopediska undersökningen av språkliga förmågor vara ett viktigt verktyg (Tallberg, 2008). Analyser av individers språkliga förmåga har visat sig användbara vid undersökning av språkförändringar vid till exempel Alzheimers sjukdom (Croisile, Ska, Brabant, Duchene, Lepage, Aimard & Trillet, 1996) och Mild Cognitive Impairment (Tyche, 2001). Utöver att diagnostisera kommunikationsnedsättning kan den språkliga logopediska undersökningen ge underlag till beslut om intervention samt ge prognostisk information beroende på vilken diagnos resultaten pekar på, som till exempel degenerativ neurologisk sjukdom (Brookshire, 2007). Omfattande språktest inkluderar ofta deltest som utvärderar skriftlig uttrycksförmåga på olika nivåer (Brookshire, 2007). Skriftliga språksampel har större kapacitet än muntliga vid utvärdering av språklig förmåga hos äldre (Mitzner & Kemper, 2003) samt vid utvärdering av språkförändringar vid Alzheimers sjukdom (Croisile et al., 1996). Värdet av ett test begränsas i klinisk verksamhet om det saknas möjlighet att relatera patientens prestation till friska personers, eller till andra personer med samma diagnos som patienten (Brookshire, 2007). Sammanställning av muntliga beskrivningar av Kakstölden på svenska finns sedan tidigare (Tyche, 2001) men någon normering av skriftliga beskrivningar av Kakstölden har aldrig gjorts på svenska. I denna studie har en sammanställning av skriftliga beskrivningar gjorda av 96 personer utan känd språklig funktionsnedsättning givit kunskap om hur en typisk skriftlig beskrivning av bilden Kakstölden tar sig uttryck. 2 BAKGRUND 2.1 Skriftlig förmåga Skrivet språk får en allt större betydelse i dagens informationssamhälle. För att kunna ta del av samhället, bevaka sina rättigheter och få utbildning och ett jobb ställs allt högre krav på avancerad läs- och skrivförmåga. Skriftspråksinlärningen är en komplicerad och långvarig process och görs ofta under helt andra betingelser än inlärning av modersmålet ofta i en skolmiljö, ledd av en lärare (Strömqvist, 2008). Användaren av skriftspråk måste tänka på att följa konventioner som till exempel skrivriktning, i västerländsk skrivtradition från vänster till höger, och den som skriver för hand måste också se till att handstilen är läslig. Handskrivning kräver förmåga till motorisk kontroll till exempel koordinationen mellan hand och öga och handmotorik. Många har en låg hastighet vid handskrift. För en del personer kan uppmärksamhet och minne vara så fokuserat på den motoriska kontrollen att det språkliga innehållet och språkstrukturerna kan påverkas negativt (Crystal, 2005). Det ställs andra krav på skrivet språk än på talat språk. Skrift är ett långsammare sätt att kommunicera på, till skillnad från ett talat samtal. Vid talad kommunikation får talaren oftast direkt respons på om lyssnaren förstått budskapet medan detta inte är fallet i skrift. Dessutom underlättas inte den skriftliga kommunikationen av mimik, gester, prosodi och röstkvalitet. 1

7 Det ställs därför större krav på sändaren att välja rätt ord och att leva sig in i mottagarens förutsättningar att förstå skriften (Magnusson, Nauclér & Reuterskiöld, 2008; Crystal, 2005). Skriftligt språk uppvisar vissa unika drag som till exempel interpunktion och användning av initial versal (Crystal, 2005). I skrift används vanligtvis större lexikon och mer komplex syntax än i talat språk, troligen då möjligheten till reflektion och ändring i skrift är större (Bromley, 1991). Skrift tenderar att bli mer formellt än talat språk (Crystal, 2005). En beskrivande skrift är komplex och ett resultat av förmågan att finna adekvata ord, formulera meningar och stava (Goodglass & Kaplan, 1983). Att stava är en process som kräver medvetenhet om språkstruktur samt ett välfungerande visuellt minne. En person med god stavförmåga karakteriseras av god fonologisk och visuell medvetenhet. Stavfel är ovanliga i handskriven text hos vuxna, endast cirka 1-1,5% av orden innehåller något stavfel (Crystal, 2005). Mitzner och Kemper (2003) fann i sin studie om talat och skrivet språk hos äldre att skrivet språk var mer komplext, både begreppsmässigt och grammatiskt, än talat språk. Det antas att skrift och läsning bemästras enligt ungefär samma princip, genom två olika kognitiva länkar, den lexikosemantiska länken och länken för fonem-grafemomvandling. Ordet som läses eller skrivs kan processas som en enhet genom den lexikosemantiska länken. Då avkodas text ortografiskt det vill säga att läsaren känner igen hela eller delar av ett ord. Detta är en förmåga kompetenta läsare har utvecklat vilket leder till snabb avkodning av text. Aktivering av det ortografiska lexikonet aktiverar i sin tur det semantiska systemet så att personen förstår det hon läser eller skriver och ordet får sin betydelse (Behrns, 2008). Text kan även, vid skrivning och läsning, avkodas genom analys fonem för fonem genom fonemgrafemlänken. Detta innebär segmentering och analys av varje enskilt fonem. Denna strategi används vid läsinlärning och även av den vane läsaren då hon ska läsa ett obekant ord, till exempel på ett främmande språk. Normalt sker läsning och skrivning genom båda dessa länkar. Ord man känner till avkodas genom lexikosemantisk länk och obekanta ord via fonem-grafemomvandling. Vid hjärnskador kan det bli så att en av länkarna skadas medan den andra förblir intakt (Behrns, 2008). Vid dyslexi respektive dysgrafi kan någon eller båda av dessa länkar vara svårtillgängliga. Det kan ge svårigheter att till exempel stava eller läsa ord som inte stavas ljudenligt om den lexikosemantiska länken inte är tillgänglig eller svårigheter att stava eller läsa nonsensord och obekanta ord om tillgången till fonem-grafemlänken är nedsatt. Hos personer med afasi kan man ha stor nytta av att kompensera för andra symtom med hjälp av läs- och skrivförmåga. Personer med nedsatt auditiv förståelse kan bli hjälpta av att få se ett ord skrivet. En person som inte kan prata kanske kan skriva den första bokstaven eller peka ut den på en bokstavskarta (Berhns, 2008), men många personer med afasi kan varken läsa eller skriva. Omfattande språktest inkluderar ofta deltest som utvärderar skriftlig uttrycksförmåga på olika nivåer (Brookshire, 2007). I afasitestet A-ning (Lindström & Werner, 1995) prövas skrivförmågan, förutom med diktamen, också med informativ skrift. Med informativ skrift avses att skriftligen förmedla betydelsebärande information. Informativ skrift ställer i förhållande till diktamen större krav på selektivitetsförmåga och lexikal åtkomst. Avsnittet "Informativ skrift" i A-ning består av fyra uppgifter: 1) patienten ska skriva sitt namn och adress, 2) patienten ska skriftligen benämna föremål på bilder, 3) patienten ska göra en beskrivning av en händelse på bild samt 4) patienten ska svara på ett fiktivt inbjudningskort. Svårighetsgraden i de fyra uppgifterna ökar successivt från ordnivå till textnivå. I rättning av patientens skriftliga svar på inbjudningskortet ges poäng på en skala 0-5 där innehållsrelevans, 2

8 grammatik och satsstruktur bedöms. För att få 5 poäng ska patienten bedömas skriva i enlighet med sin premorbida förmåga. Vid standardisering av A-ning sågs att i stort sett samtliga patienter klarade någon del av namn- och adressuppgiften medan 65% av patienterna inte fick någon poäng på uppgifter med sammanhängande text (Lindström & Werner, 1995). I Lurias neuropsykologiska test (Christensen, 1984) undersöks skrivförmågan på liknande sätt med kopiering av bokstäver och ord, diktamen och informativ skrift i form av svar på frågor och uttryck av en personlig åsikt. Heilman, Coenen och Kluger (2008) har i en studie funnit att agrafi kan vara ett tidigt tecken på degenerativ sjukdom. Vid agrafi ses svårigheter med att forma bokstäver i skrift medan individen har kvar förmågan att muntligen stava ord. Enligt Goodglass och Kaplan (1983) kan man hos afasipatienter se exempel på personer med icke-flytande afasi som kan skriva enstaka ord men som överväldigas av uppgiften att formulera meningar och ger upp efter stor ansträngning. Vidare kan man se flytande, men irrelevant skrift hos patienter med flytande afasi. Vid rehabilitering av afasi är en noggrann undersökning av skrivförmågan, utöver förmågan till stavning, viktig (Behrns, Ahlsén & Wengelin, 2008). Skrift kan ge utökade möjligheter att kommunicera i takt med utvecklingen av ny teknologi som underlättar skrift, till exempel genom mer utvecklade ordbehandlingsprogram. Behrns et al. (2008) undersökte hur skrivprocessen samt revidering i skrift påverkas av afasi. Vid jämförelse mellan en grupp afasipatienter och en kontrollgrupp sågs ett återkommande mönster. Personer med afasi tenderade att stanna upp vid och göra många ändringar på ordnivå. De arbetade till skillnad från kontrollpersonerna nästan inte alls med större enheter som meningar eller stycken. Detta tolkades bero på svårigheter med syntax och textstruktur samt möjligen som en sekundär effekt av afatikernas fokus på enstaka ord. Sammanfattningsvis gjorde personer med afasi en signifikant andel fler ändringar än kontrollgruppen och gjorde i större utsträckning felaktiga ändringar Boston Cookie Theft, Kakstölden Vid test av personer med afasi och olika kognitiva nedsättningar har bilden Kakstölden (Boston Cookie Theft ) använts, både för muntliga och skriftliga beskrivningar (Brookshire, 2007). Kakstöldsbilden ingår som ett deltest i Boston Diagnostic Aphasia Examination (BDAE) som är ett test utvecklat 1972 av Goodglass och Kaplan. Syftet med testet är att möjliggöra fastställande av afasidiagnos, bedöma prestation och förändringar i prestation över tid. Testet kan även användas som en guide för interventionsinsatser. BDAE är tänkt att kunna vara till nytta för neurologer, psykologer och logopeder (Goodglass & Kaplan, 1983). Olika analysmetoder vid rättning av Kakstölden har använts där man bland annat mätt frekvens av vissa målbegrepp, berättelsens längd och antal ord i muntlig beskrivning (Tyche, 2001) samt hur idéer kommuniceras i skrift (Goodglass & Kaplan, 1983). I Olof Tyches studie (2001) var ett av syftena att samla normaldata på hur en kontrollgrupp på tolv försökspersoner beskrev Kakstölden muntligt. Försökspersonerna ombads, utan tidsgräns, att berätta så mycket som möjligt om vad de såg på bilden. Utifrån detta analyserades vilka ord och begrepp som användes och hur de förekom i olika positioner. Inför analysarbetet av innehållsaspekter i beskrivningarna definierade Tyche bland annat ett antal målbegrepp utifrån bildens figurer och händelseförlopp, vilka sedan låg till grund för en muntlig typbeskrivning av Kakstölden. 3

9 Croisile et al. (1996) jämförde muntliga och skriftliga beskrivningar av Kakstölden mellan Alzheimerpatienter och en kontrollgrupp. De fann bland annat att Alzheimerpatienternas beskrivningar var kortare och mindre informativa än kontrollgruppens. De gjorde också en jämförelse inom patientgruppen mellan muntliga och skriftliga beskrivningar, och kunde se att vissa aspekter i skriften, som till exempel grafemparagrafier, var särskilt känsliga för demens. Ortografin var mer förändrad än fonologin hos Alzheimerpatienterna, vilket bidrog till författarnas slutsats att skriftliga bildbeskrivningar utgör ett säkrare sätt än muntliga att testa språkliga nedsättningar vid Alzheimers demens. Bschor, Kühl och Reischies (2001) använde sig av muntliga beskrivningar av Kakstölden som underlag för spontantal i sin studie. Bilden valdes bland annat för att motivet är välbekant för de flesta och för att den kan beskrivas med enkla ord. Syftet var att undersöka huruvida muntlig beskrivning av en bild kan utgöra ett starkare diagnostiskt verktyg än mer specifika afasitest som Boston Naming Test (BNT) och semantiskt ordflödestest, vid språkförändringar hos personer med Alzheimers demens och Mild Cognitive Impairment (MCI). De fann att resultaten från bildbeskrivningarna förvisso samvarierade med resultaten från BNT och ordflödestest, men att de senare gav bättre underlag för att skilja diagnosgrupperna åt. Bland annat kunde man se att personer med MCI fick lika goda resultat på sina beskrivningar av Kakstölden som personer utan kognitiv nedsättning. En förklaring till detta kan, enligt författarna till studien, vara att det i spontantal finns möjligheter att kompensera för språkliga brister. Kakstöldsbilden ingår i ett screeningmaterial (NIH stroke skala) som används för undersökning och övervakning av status hos nyinsjuknade strokepatienter. Ett exempel är en avdelning för omhändertagande vid stroke på Kullbergska sjukhuset, Katrineholm där Kakstöldsbilden använts på detta sätt. På grund av tidsbrist och svårigheter i administrering och i tolkning av bildbeskrivningarna hos de personalkategorier som finns närmast patienten, sjuksköterskor och undersköterskor, används bilden inte längre på avdelningen. Dock används den fortfarande av läkare på akuten vid bedömning av nyinsjuknade strokepatienter enligt Siv Eriksson, sjuksköterska på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm (telefonsamtal, 24 april 2009). 2.2 Kognitiva aspekter och språk Resultat på språkliga test bör bedömas i relation till ickespråkliga funktioner som bland annat kognitiv förmåga (Tallberg, 2008). Med kognition avses förmågan till kunskap och tankar (Passer & Smith, 2004). Hjärnans exekutiva funktioner har kognitiva och emotionella komponenter. Problemformulering, utförande av en uppgift och efterkontroll är viktiga aspekter av den exekutiva funktionen. Den mycket komplexa intellektuella funktionen problemlösning kräver kognitiva färdigheter som bland annat motivation, förmåga till koncentration och hämning av andra impulser, förmåga att kategorisera och byta strategier. De exekutiva funktionerna anses lokaliserade till hjärnas frontala och pre-frontala delar även om andra delar också bidrar. Hos vuxna med hjärnskada som har en påverkan på de exekutiva funktionerna kan andra kognitiva förmågor som inlärningsförmåga och språkförmåga verka kompensatoriskt (Bartfai, 2000a). Intelligens är ett begrepp som avser förmågan att tillägna sig kunskap, att tänka och resonera effektivt samt att kunna anpassa sig till omgivningen. Ett väl använt mått på intelligens är Intelligenskvot (IQ). IQ är ett relativt mått som visar var en person hamnar på normalfördelningskurvan för IQ. Medelvärdet är satt till 100 inom alla åldersgrupper från 4

10 barn till äldre. Nästan hälften av populationen beräknas ha ett IQ mellan (Passer & Smith, 2004). Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) utvecklades av psykologen David Wechsler och skattar intelligens genom att mäta en grupp skilda men relaterade verbala och icke-verbala förmågor. WAIS består av ett antal deltest inom kategorierna verbal IQ och performance IQ. Deltesten ger tillsammans ett mått på Full Scale Intelligens Quotient (FSIQ). Visuospatial förmåga kan ha stor betydelse för prestationen på språkliga test. Med visuospatial förmåga avses förmågan att identifiera former och konturer i vår omgivning samt placera dem i ett rumsligt sammanhang. Denna förmåga inkluderar även diskriminering mellan färger och former och särskiljning mellan objekt. Visuospatial förmåga är också en del av förmågan att bilda mentala föreställningar. Den visuospatiala förmågan är medfödd, nödvändig för överlevnad och är äldre än språkförmågan. Visuella svårigheter, synstörningar, är en vanligt förekommande konsekvens av traumatiska hjärnskador. Högersidig skada ger vanligen större risk för påverkan av visuospatiala funktioner. Det är inte ovanligt att inskränkningar i den visuospatiala förmågan upptäcks genom benämningsuppgifter, till exempel Boston Naming Test. Då kan slutsatsen bli att personen har en drabbad språkförmåga. Spatiala störningar synliggörs i språkliga sammanhang genom svårigheter att förstå spatiala relationer i språket som på och under (Bartfai, 2000b) Irregularly Spelled Words (ISW) Olika språk kan jämföras sinsemellan bland annat utifrån ortografiskt djup. Ett språk med ytlig ortografi har en 1:1 överensstämmelse mellan fonem och grafem det vill säga grafemen består av en bokstav och motsvaras av ett fonem. Språk med djup ortografi har en mer komplex och inkonsekvent ortografi till exempel grafem bestående av flera bokstäver och kontextberoende uttalsregler. Hos språk med ytlig ortografi dominerar ljudenlig stavning, till exempel finska, medan språk med djup ortografi har högre andel ljudstridig stavning, t ex franska. Svenska är ett språk med relativt ytlig ortografi (Seymour, Aro & Erskine, 2003) och de ord i svenska språket med mer komplex ortografi är därmed ofta låneord (Tallberg, Wennerborg & Almqvist, 2006). Tallberg et al. (2006) har undersökt sambandet mellan generell kognitiv funktion och högläsning av oregelbundet stavade svenska ord - låneord från bland annat tyska, engelska och franska. Resultaten från studien visade på ett samband mellan kognitiv nivå och förmågan att avkoda ord som inte stavats enligt svenska stavningsregler. Testet som designades för studien, Irregularly Spelled Words (ISW) testar lexikal eller lexikosemantisk förmåga och ger en skattning av fullskalig intelligenskvot (FSIQ). ISW ger hos friska personer ett mått på aktuell kognitiv nivå (FSIQ) och hos individer med neurologisk sjukdom kan ISW användas för att skatta premorbid kognitiv förmåga. ISW består av 38 ord som är förekommande i det svenska språket men som stavas oregelbundet. Försökspersonerna ombeds att högt läsa upp orden för testledaren. Antal utbildningsår har betydelse för personens skattade FSIQ då detta värde ingår i beräkningarna. Därmed kommer antal utbildningsår speglas i resultatet av personens skattade FSIQ (Tallberg et al., 2006). 2.3 Ordflöde Ordflöde mäts vanligtvis med antalet ord som produceras inom en viss kategori under en viss tid. The Controlled Word Association Test (COWAT) innebär att försökspersonen får säga så 5

11 många ord som möjligt som börjar på en viss bokstav. Tre bokstäver brukar användas och för varje bokstav har personen en minut på sig. Både i kliniskt arbete och inom forskning används ofta bokstäverna F, A och S (FAS). Försökspersonerna instrueras att inte ta med egennamn, siffror eller olika böjningsformer av samma ord. Förutom att producera ord utifrån initial bokstav kan ordflöde även testas utifrån semantiska kategorier, till exempel så många djur som möjligt under en minut. Det har visat sig lättare att mobilisera fler djur inom djurkategorin än för respektive bokstav F, A och S (Lezak, Loring & Howieson, 2004). För att möjliggöra så snabb mobilisering av ord som möjligt använder försökspersoner sig spontant av strategin att kategorisera ord i kluster till exempel djurarter som har en semantisk likhet såsom tiger-lejon-elefant-zebra. När en underkategori (exempelvis exotiska djur) är uttömd växlar försökspersonen till en annan underkategori, så kallad switching. Förmågan att organisera ord i kluster brukar tillskrivas temporalloben medan förmåga till switching brukar beskrivas som en frontallobsfunktion vilket väsentligen bekräftas av Troyer, Moscovitch, Wincour, Alexander och Stuss (1998). Sannolikt innebär switching initiering av ett stort antal sökningar genom det semantiska och lexikala minnet och kräver förmåga att snabbt byta mellan underkategorier. Frontalloben är involverad i switching antingen genom att initiera klusterbyten eller genom att lokalisera nya undergrupper, eller båda. För klusterbildning krävs förmåga att identifiera och kategorisera liknande ord samt åtkomst till semantiska nätverk och för fonologiskt ordflöde en förmåga till fonologisk analys (Troyer et al., 1998). Ålder och utbildning påverkar i vilken utsträckning dessa strategier används till exempel storleken på kluster samt det totala antalet producerade ord. Lanting, Haugrud och Crossley (2009) visade att framförallt strategin switching förefaller vara sårbar för åldrande vilket resulterar i färre ord totalt för äldre. Dock hade äldre mer omfattande kluster än yngre på semantiskt ordflöde vilket skulle kunna spegla att man tillskansat sig ett större ordförråd under sitt längre liv. Fonologiskt ordflöde (FAS) anses lokaliserat i vänster dorsolaterala prefrontala cortex. I en studie av Ruff, Light, Parker och Levin (1997) påvisas att ordflöde påverkas av en kombination av uppmärksamhet, verbalt långtidsminne och kännedom om ord (vokabulär). FAS mäter en kognitiv förmåga att generera ord utifrån dess första bokstav men även ett samspel av andra kognitiva funktioner är inblandat. Att många olika kognitiva förmågor krävs kan förklara varför prestationen på ordflöde påverkas vid många olika hjärnskador lokaliserade på olika platser. Patienter med traumatisk hjärnskada, Alzheimers och Parkinson, epilepsi och Multipel Scleros kan ha en påverkan på minne och/eller uppmärksamhet vilket kan ge en påverkan på ordflöde. Tombaugh, Kozak och Rees (1999) fann att utbildning är en större påverkansfaktor på FAS än ålder, medan ålder påverkar semantiskt ordflöde för kategorin djur mer än utbildning. Antal utbildningsår hade ett positivt samband med prestationen på semantiskt ordflöde för kategorin djur medan ålder hade ett negativt samband med prestationen. Kön hade liten påverkan, mindre än 1%, på både FAS och semantiskt ordflöde beträffande kategorin djur. Tomer och Levin (1993) fann att äldre presterade lika bra som yngre på fonologiskt ordflöde men signifikant sämre på semantiskt ordflöde. Även i en studie utförd av Capitani, Laiacona och Barbarotto (1999) sågs att stigande ålder ger en negativ påverkan på ordflöde medan utbildning ger en positiv påverkan. Resultaten från Tallberg, Ivachova, Jones Tinghag och Östberg (2008) bekräftade att hög ålder är en faktor som har negativ effekt på prestationen vid testning av ordflöde särskilt vad gäller djur och verb. Det sågs även ett positivt samband mellan utbildningsnivå och poäng på ordflödestesten. 6

12 Semantiskt ordflödestest kan utgöra ett verktyg vid svårigheter att diagnostisera demens (Lam, Ho, Lui & Tam, 2006). Gontovsky, McSwan och Scott (2002) undersökte neurologiskt sjuka respektive neurologiskt friska personers prestationer på två ordflödestest, ett semantiskt ordflödestest (från Repeatable Battery for the Assesment of Neuropsychological Status) samt ett fonologiskt ordflödestest (COWAT). Resultaten visade att dessa test var jämförbara vad gäller deras känslighet för neurokognitiv dysfunktion samt deras förmåga att differentiera neurologiskt sjuka från friska. 2.4 Demografiska aspekter och språk Skillnader i språkproduktion beroende på bland annat ålder, utbildningsgrad och kön har undersökts i många tidigare studier. Ardila och Rosselli (1996) fann bland annat att mängden muntlig språkproduktion minskade med åldern för män, som uppvisade en stadig språklig försämring med ökad ålder. Detta sågs inte hos kvinnor, som endast hade små skillnader mellan olika åldrar. Bildbenämningstest av substantiv och verb har visat att benämningsförmågan sjunker efter 70 års ålder hos friska personer (Nicholas, Obler, Albert & Goodglass, 1985). Förmågan till rättstavning sjunker med stigande ålder (MacKay & Abrams, 1998). Den syntaktiska komplexiteten i skriven text minskar också med ålder (Kemper, 1987). Prestation på språktest är kopplat till försökspersonens utbildningsnivå. Ardila och Rosselli (1996) fann i sin undersökning av verbal beskrivning av Kakstölden att antalet ord i beskrivningen ökade med utbildningsnivå. Mitzner och Kemper (2003) såg att skriftlig språkproduktion påverkas av skillnader i utbildning och aktuell kognitiv status. Bromley (1991) fann vid undersökning av skriftligt språk att vissa variabler påverkades av ålder, såsom komplexiteten i meningar som blev mindre med stigande ålder. Andra variabler påverkades av utbildningsgrad, såsom antal ord vilka ökade med stigande utbildningsgrad. Kemper, Greiner, Marquis, Prenovost och Mitzner (2001) analyserade självbiografiska berättelser skrivna av samma individer i tjugoårsåldern samt vid ungefär åttio års ålder. Analysen indikerade att grammatisk komplexitet och idétäthet gradvis minskade med ålder. Med idétäthet avsågs den mängd information som ryms inom en mening i förhållande till antalet ord i meningen. 2.5 Syfte Syftet med denna studie var att sammanställa hur friska män och kvinnor i olika åldrar, med olika utbildningsgrad och kognitiv nivå beskriver bilden Kakstölden i skrift. Detta för att därigenom få referensvärden som ska kunna användas i det kliniska arbetet med personer med misstänkt språklig eller kognitiv nedsättning. 2.6 Frågeställningar Hur beskriver normalfungerande personer bilden Kakstölden i skrift? Har bakgrundsvariablerna ålder, kön, utbildning, skattad kognitiv nivå samt prestation på semantiskt ordflöde något samband med den skriftliga beskrivningen av Kakstölden? 2.7 Forskningsetiska överväganden Vår bedömning var att föreliggande studie ej behövde en forskningsetisk prövning. Denna bedömning gjordes utifrån att alla försökspersoner var friska personer i vuxen ålder och att 7

13 testen ej var av sådan art att de riskerade att kränka personens integritet. Försökspersonerna informerades skriftligen om studiens syfte och gav informerat samtycke till deltagande i studien (se bilagor 1 och 2). Försökspersonerna informerades om att de kunde avbryta deltagandet när de så önskade under testningens gång. All data behandlades konfidentiellt. Författarna inkluderade ej familjemedlemmar som försökspersoner i studien för att ej riskera att kränka deras integritet då testen bland annat innebar en skattning av kognitiv nivå. 3 METOD 3.1 Försökspersoner I studien ingick 96 försökspersoner varav 52 kvinnor och 44 män, alla boende i Stockholm respektive Katrineholm. Försökspersonerna delades in i grupper efter ålder, utbildningsnivå och kön eftersom dessa aspekter kunde förväntas påverka resultaten. Försökspersonerna skulle vara minst tjugo år gamla då detta kan anses vara en vedertagen gräns mellan ungdom och vuxen ålder. Åldersgrupperna år respektive 65 år och uppåt valdes utifrån en i Sverige vedertagen klassifikation av ålder, det vill säga pensionsåldern. Utbildningsnivåerna definierades som mindre än ett års eftergymnasiala studier respektive ett eller flera års eftergymnasiala teoretiska studier, dock minst 13 års total studietid (se tabell 1). Det utbildningar där mycket läsning av litteratur ingår räknades som teoretiska. I oklara fall intervjuades försökspersonerna om det teoretiska innehållet i utbildningarna. Äldre har i Sverige en annan typ av utbildning än motsvarande utbildning idag beroende på reformer inom utbildningsväsendet. Som exempel kan tas sjuksköterskeutbildningen som skiljer sig mycket från den rena yrkesutbildning den var förr. Idag räknas den som en teoretisk utbildning. Praktiska utbildningar som Konstfackutbildning räknades ej som teoretisk utbildning i den aktuella studien. Urvalet gjordes så att försökspersonerna fördelades så lika som möjligt inom dessa variabler. Personernas ålder varierade mellan 20 och 88 år (medelvärde 57, +/- 20). I åldersgruppen år var medelåldern 42 år (+/-15). I åldersgruppen år var medelåldern 75 år (+/-6). Utbildningslängden varierade mellan 6 och 20 år (medelvärde 13, +/- 4). Tabell 1. Försökspersonernas fördelning i ålder, utbildningsgrupp och kön. Totala N:96. Grupp A: Personer med mindre än ett års eftergymnasiala studier. Grupp B: Personer med ett eller flera års eftergymnasiala studier. Ålder Utbildningsnivå A B A B Man Kvinna Totalt Kriterier för deltagande i studien var svenska som modersmål, avsaknad av språklig funktionsnedsättning (ej dyslexi, afasi eller dylikt) och avsaknad av neurologisk sjukdom, allt enligt egna uppgifter. Försökspersonerna skulle vara minst 20 år gamla. Författarna kom i kontakt med majoriteten av försökspersonerna genom personliga kontakter och sedermera genom att försökspersoner gav förslag på andra potentiella försökspersoner, den så kallade snöbollseffekten (Halvorsen, 1992). Flera av de äldre deltagarna var 8

14 medlemmar i pensionärsföreningar som Pensionärernas riksorganisation (PRO) och Aktiva Seniorer och förfrågan om deltagande som försöksperson spreds via dessa nätverk. Yngre försökspersoner var i många fall personer som blivit tillfrågade av bekanta till författarna då efterlysning av potentiella försökspersoner gjorts bland kurskamrater, arbetskamrater och närstående. Familjemedlemmar har inte ingått i studien på grund av etiska ställningstaganden. Majoriteten av försökspersonerna blev testade i sina egna hem. Två informationsblad skrevs inför studien, ett med allmän information om studien och en intresseanmälan som skickades ut till presumtiva försökspersoner samt ett med mer specifik information och informerat samtycke (se bilagor 1 och 2). 3.2 Test Studiens huvudtest var skriftlig beskrivning av bilden Kakstölden ( Cookie Theft, del av testbatteriet Boston Diagnostic Aphasia Examination; Goodglass & Kaplan, 1983). Dessutom användes Irregularly Spelled Words (Tallberg et al., 2006) samt ordflödestest semantisk kategori djur (benämns Controlled Oral Word Association Test, COWAT; se till exempel Gontovsky et al., 2002; Tallberg et al., 2008) Skriftlig beskrivning av Kakstölden Bilden Kakstölden visar en kvinna och två barn i ett kök. Uppgiften för försökspersonen var att under en begränsad tid, med bilden framför sig, göra en skriftlig beskrivning av vad som händer på bilden. Den instruktion som gavs vid testningen var en bearbetad översättning av den instruktion som finns i Goodglass och Kaplan (1983) (se bilaga 3) Irregularly Spelled Words (ISW) Testet ISW är utformat så att försökspersonen får se 38 ord efter varandra som inte stavas enligt svenska stavningsregler, till exempel baguette och genre. Orden visades, enligt instruktionerna till testet ISW, ett efter ett på A5-papper i en pärm. Uppgiften var att läsa orden högt och uttala dem på det svenska sättet. För varje ord som uttalades rätt gavs en poäng. Utifrån denna poäng räknades sedan Full Scale Intelligence Quotient ut för testet (FSIQ-ISW) enligt en given formel. Den instruktion som gavs vid testningen var tagen från ISW-testet (Tallberg et al., 2006) (se bilaga 3) Ordflödestest, semantisk kategori djur Ordflödestestet semantisk kategori djur, innebar att försökspersonen verbalt skulle producera så många djur som möjligt under en minut. För varje nytt djur gavs en poäng. Överordnade kategorier som insekter och fåglar godkändes liksom olika underkategorier som abborre och schäfer. För ord i underordnade kategorier som betecknar ålder eller kön inom en art godkändes endast den förstnämnda. Den instruktion som gavs vid testningen var en omarbetad version av instruktionen från Ivachova och Jones Tinghag (2007) (se bilaga 3). 3.3 Testförfarande Försökspersonerna testades enskilt i ett ostört rum med en av författarna närvarande i egenskap av testledare. Varje försöksperson fick vid testtillfället läsa igenom information om studien och ge informerat samtycke till deltagande (se bilaga 2). De signerade talongerna förvarades separat från testdata. Testen utfördes i ordningsföljden beskrivande skrift av Kakstölden, ISW och sist ordflödestest. Vid test med Kakstölden samt vid 9

15 ordflödestest användes stoppur för tidtagning. Försökspersonerna hade max fem minuter på sig för den skriftliga beskrivningen och avbröts av testledaren när tiden gått ut. Samma instruktioner gavs till alla försökspersoner (se bilaga 3). För den skriftliga uppgiften fick alla deltagare använda samma typ av penna och skriva på ett linjerat papper i ett A4-block. Testtillfällena tog minuter. Ljudinspelning av ordflödestestet gjordes vid de första testtillfällena simultant med transkription för att säkerställa korrekt testresultat. Då författarna ansåg att nyttan med ljudinspelning var ringa då transkription var tillräcklig bedömdes att resterande försökspersoners ordflödestest inte skulle spelas in utan enbart transkriberas i realtid. Rättning av en försökspersons testresultat gjordes av den författare som varit testledare för personen i fråga. Vid eventuella oklarheter i rättningen konsulterades den andre författaren för att få samstämmiga rättningar, till exempel kunde det vara svårt att tyda vissa personers handstil. 3.4 Material och teknisk apparatur Vid testning har följande material använts: Laminerat exemplar av den tematiska bilden Kakstölden ; ISW-testet med pärm och protokoll; svarta bläckpennor; linjerat A4- block samt timer och stoppur. De första auditiva inspelningarna gjordes med Mp3-spelare I Audio, respektive inspelningsfunktion på mobiltelefon Sony Ericsson W890i. Efter att beslut tagits om att upphöra med dessa inspelningar användes ingen inspelningsapparatur vid testtillfällena. För mätning av tid vid den skriftliga beskrivningen av Kakstölden samt ordflödestestet har stoppurs- respektive timerfunktion på mobiltelefon, Sony Ericsson W890i och Samsung SGH-X650, använts. 3.5 Utformning av rättningsmanual för skriftliga beskrivningar av Kakstölden För rättning av de skriftliga beskrivningarna av Kakstölden upprättades parallellt med analysarbetet en rättningsmanual och ett rättningsprotokoll av författarna (se bilagor 4 och 5). Denna rättningsmanual utformades utifrån kriterier som bedömdes vara rimliga att använda i klinisk verksamhet. Därför valde författarna ut ett antal språkliga aspekter att undersöka i rättningen medan andra tänkbara aspekter, såsom form, utelämnades. Kvantitativa aspekter som till exempel ord och tid bedömdes som intressanta att undersöka till exempel för att kunna relatera till försökspersonernas prestation på ordflöde. De valda aspekterna av den skriftliga beskrivningen delades in i en innehållsdel och en misstagsdel. Som utgångspunkt valdes Tyches typbeskrivning utformad utifrån tolv kognitivt friska försökspersoners muntliga beskrivningar (Tyche, 2001). Den typiska ordningsföljden (1-8) av berättelsen och valen av ord i den reducerade typbeskrivningen visas nedan. 1. Pojken tar kakor ur kakburken. 2. Mamma torkar disk. 3. Vattnet rinner över i diskhon. 4. Mamma är distraherad. 5. Stolen som pojken klättrat upp på håller på att ramla. 6. Pojken är på väg att ramla i golvet. 7. Flickan tar emot en kaka. 10

16 8. Det är sommar ute. Utifrån Tyches typbeskrivning (2001) definierades fem målhändelser av författarna i den nu aktuella studien. Dessa var: a) Barnen tar kakor b) Kvinnan torkar disk c) Vattnet rinner över d) Pallen välter e) Flickan tar emot en kaka Utifrån bilden har författarna även definierat möjligheten till att skriva en övergripande inledning samt möjligheten att dra en slutsats. Inledning definierades som en introducerande, övergripande beskrivning av bilden. Slutsats definierades som en sammanlänkande beskrivning av de huvudskeenden som finns på bilden, vilka var: /kvinnan märker inte/ vad som sker runt omkring henne/ (nummer 4 i typbeskrivningen ovan). Två av punkterna (nummer 6 och 8) i den muntliga typbeskrivningen har författarna valt att inte ta med i rättningen av skriftliga beskrivningar. Att pojken ramlar har valts att ses som underordnat att pallen välter och anses av författarna därmed inte utgöra en enskild målhändelse. En reflektion av årstiden utgör ingen händelse och togs inte med av den anledningen. De för studien relevanta aspekterna att undersöka i den skriftliga beskrivningen definierades av författarna i ett inledande skede av studien. För rättning av de skriftliga beskrivningarna av Kakstölden upprättades en rättningsmanual och ett rättningsprotokoll av författarna (se bilagor 4 och 5). Manual och protokoll utarbetades och utvärderades fortlöpande under analysarbetet av de skriftliga beskrivningarna. En aspekt på förhand utvald för rättning uteslöts. Denna aspekt rörde utformning av enskilda grafem, till exempel utelämnande av stapel i /b/ men visade sig svår att rätta samstämmigt på grund av handstilsvariationer. Vid eventuella oklarheter i rättningen omarbetades manualen för ökad tydlighet Innehåll Innehållsdelen omfattade både kvantitativa aspekter (ord, meningar, tid) och kvalitativa aspekter (målhändelser, inledning, slutsats) och rättades enligt en rättningsmanual. Utdrag ur rättningsmanualen presenteras nedan. Antal ord: Det totala antalet ord i texten räknades samman. Särskrivning räknades som samma ord, sammanskrivning räknades som olika ord. Förkortningar räknades som det antal ord förkortningen står för. Antal meningar: Det totala antalet meningar i texten räknades samman. Ett textavsnitt definierades som en mening när början och/eller slut markerats med punkt, radbrytning och/eller versal. Tid: Tiden i sekunder räknades från det att försökspersonen började uppgiften till dess att han/hon uppgav sig vara färdig, dock max 300 sekunder. Ord per mening: Antalet ord i texten dividerades med antalet meningar. Ord per tidsenhet: Antalet ord i texten dividerades med tiden i sekunder. Målhändelser: Det totala antalet förekommande målhändelser i texten räknades samman. Förekomsten av en målhändelse i texten avgjordes av det semantiska innehållet i en beskrivning. Detta innebar att en stor variation av beskrivningar godkändes. 11

17 Inledning: Förekomst av inledning i texten noterades. En inledning definierades som en introducerande, övergripande beskrivning av bilden. Slutsats: Förekomst av slutsats i texten noterades. En slutsats definierades som en sammanlänkande beskrivning av och/eller en reflektion kring de huvudskeenden som finns på bilden Misstag Misstagsdelen omfattade de avvikelser i den skriftliga beskrivningen som författarna bedömt relevanta samt praktiskt möjliga att utvärdera i klinisk verksamhet. Misstagen delades in i tre nivåer. Utdrag ur rättningsmanualen nedan. Grafem- och lexikal nivå innefattade fel som gjorts i utformningen av enskilda grafem och enskilda ord. Tre delnivåer ingick i rättningen: skrivfel, till exempel: antal under 13 skrevs med siffror (Järner, 1993), ord ersattes med tecken eller samma ord skrevs två gånger i rad; stavfel (Svenska Akademiens ordlista för svenska språket, 1998) samt diakritiska teckenfel. Lexikosemantisk nivå innefattade semantiska misstag på ordnivå och kopplades till de fem målhändelser som författarna definierat. Fel angavs då försökspersonens beskrivning av ett objekt eller ett skeende i relation till en målhändelse avvek för kraftigt från dem författarna definierat för varje målhändelse, samt från de synonymer författarna godkänt i rättningsmanualen. Syntaxnivå innefattade fel på satsnivå. De delnivåer som ingick i rättningen var subjekt- och predikatfel samt satsmarkörfel (felaktig användning av initial versal och punkt). För att sätta antalet misstag i relation till mängden ord räknades en kvot ut där antalet misstag på varje misstagsnivå dividerades med det totala antalet ord i försökspersonens beskrivning. Även den totala summan misstag dividerades med det totala antalet ord Exempel på rättning En pojke klättrar efter kakor 1 i köksskapet 2 ; troligen systern står nedaför 3 och väntar 4. Mamma torkar disk 5 vid vid 6 diskbänken och där är det översvämning 7, vattnet rinner ner till golvet 8 9 Ser ut som hon inte märker detta 10. 1) Målhändelse (barnen tar kakor) 2) Diakritiskt teckenfel /skåpet/ 3) Stavfel /nedanför/ 4) Målhändelse (flickan tar emot en kaka) 5) Målhändelse (kvinnan torkar disk) 6) Skrivfel /samma ord skrivs två gånger i rad/ 7) Målhändelse (vattnet rinner över) 8) Satsmarkörfel /avsaknad av punkt/ 9) Subjektfel /avsaknad av subjekt/ 10) Slutsats 3.6 Reliabilitetstest Interbedömarreliabilitet för rättningen av de skriftliga beskrivningarna utvärderades genom att tio slumpmässigt valda försökspersoners beskrivningar även rättades av en legitimerad 12

18 logoped enligt rättningsmanualen. Korrelationen mellan de två rättningarna beräknades med Pearsons korrelationskoefficient. 3.7 Statistiska mätningar Samtliga statistiska analyser utfördes i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) version 17. Dessa var korrelationer och deskriptiv statistik. För korrelationsberäkning mellan bakgrundsvariabler (ålder, i år samt grupperna yngre respektive äldre; utbildning, i antal år samt i nivåerna låg respektive hög; kön; ordflöde och kognitiv nivå) och samtliga resultat på innehålls- och misstagsdelen användes Pearsons korrelationskoefficient (r). För beräkning av interbedömarreliabilitet användes Pearsons korrelationskoefficient (r). Signifikansnivån sattes till p<0.05 för alla korrelationsberäkningar. 4 RESULTAT 4.1 Deskriptiv statistik bakgrundsvariabler Resultaten av den deskriptiva statistiken redovisas i medelvärden och standardavvikelser (+/-) ISW Försökspersonerna hade i medeltal ett värde på FSIQ-ISW på 110 (+/-9). För gruppen yngre var medelvärdet 110 (+/-8). För gruppen äldre var medelvärdet 109 (+/-10). För personer utan eftergymnasial utbildning var medelvärdet 105 (+/-8). För personer med eftergymnasial utbildning var medelvärdet 115 (+/-7) Ordflöde Försökspersonerna producerade i medeltal 22,2 (+/-6,1) ord på uppgiften semantiskt ordflöde, kategori djur. För gruppen yngre var medelvärdet 24 (+/-6). För gruppen äldre var medelvärdet 20 (+/-6). För personer utan eftergymnasial utbildning var medelvärdet 21 (+/-5). För personer med eftergymnasial utbildning var medelvärdet 23 (+/-7). 4.2 Deskriptiv statistik Kakstölden Innehåll Försökspersonerna skrev i medeltal 66 (+/-27) ord i sin beskrivning av Kakstölden. Det lägsta antalet ord som användes var 8 medan det högsta var 126 vilket visar på en stor variation. Försökspersonerna skrev i medeltal 6 (+/-3) meningar. Medeltiden var 234 (+/-66) sekunder. Majoriteten av försökspersonerna hade med fyra målhändelser eller fler. 41% av försökspersonerna beskrev fem målhändelser, 39% beskrev fyra målhändelser, 15% beskrev tre målhändelser, 1% beskrev två målhändelser, 4% beskrev en målhändelse och 1% beskrev inga målhändelser. 57% av försökspersonerna hade ej med någon inledning i sin beskrivning medan 43% hade med en inledning. 48% av försökspersonerna hade inte med någon slutsats medan 52% hade med en slutsats Misstag Misstag gjordes på alla nivåer, för exempel se tabell 2. Medelvärdet för alla försökspersoner för det totala antalet misstag per ord var 0,089 (+/-0,150), det vill säga nästan var tionde ord innehöll någon form av misstag. 12,5 % av försökspersonerna gjorde inga misstag alls. 13

19 Tabell 2: Exempel på misstag försökspersoner gjort på olika misstagsnivåer, samt den korrekta användningen enligt författarnas rättningsmanual. Misstagsnivå Ex på misstag försökspersonerna gör Korrekt användning enligt manualen Skrivfel 1) "&" 2) "2" 1) "och" 2) "två" Stavfel 1) "lungn" 2) "henes" 1) "lugn" 2) "hennes" Diakritiska teckenfel 1) 2) "köksmiljo" 1) "kvinna" 2) "köksmiljö" Lexikosemantiska fel 1) "stege" 2) "bulle" 1) "pall" 2) "kaka" Subjekt-och predikatfel 1) "Två barn." 2) "Hamnar säkert på golvet." 1, 2) En mening ska innehålla subjekt och predikat. Satsmarkörfel 1) "Kvinnan står i vatten" 2) "vattenkranen står på." 1, 2) Sats ska markeras med initial versal och punkt Tabell över referensvärden En tabell över referensvärden för skriftliga beskrivningar av Kakstölden gjorda av personer utan språklig funktionsnedsättning utarbetades utifrån medelvärden och standardavvikelse (SD), se tabell 3. Försökspersonerna är stratifierade utifrån åldersgrupp, kön och utbildningsnivå. 14

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig

Läs mer

Svensk normering av ordflödestesten FAS, Djur och Verb

Svensk normering av ordflödestesten FAS, Djur och Verb Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 20 poäng Vårterminen 2007 Svensk normering av ordflödestesten FAS, Djur och Verb Författare:

Läs mer

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet www.sprakenshus.se https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4- specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Friska äldres prestationer på afasitestet A-ning

Friska äldres prestationer på afasitestet A-ning Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 30 högskolepoäng Vårterminen 2009 Friska äldres prestationer på afasitestet A-ning Författare:

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens

Läs mer

Remiss - Utredning av språklig förmåga

Remiss - Utredning av språklig förmåga Remiss - Utredning av språklig förmåga Remiss till: Logopedmottagningen Västmanlands Sjukhus, ing. 27 721 89 VÄSTERÅS 021-17 44 00 Vid misstanke om språkstörning bedöms hörförståelse, ordförråd, grammatik,

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng

PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Neuropsychology and Cognitive Neuroscience (15 higher education credits) Avancerad nivå (Second

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

Språkmöte främjar hjärnan. Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet

Språkmöte främjar hjärnan. Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet Språkmöte främjar hjärnan Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet I vilken utsträckning formas hjärnans förmåga av erfarenheter? Taxiförare i London är hela tiden sysselsatta

Läs mer

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr

Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients

Läs mer

Rektor med vetande 15 mars 2017

Rektor med vetande 15 mars 2017 Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga

Läs mer

Kognitiv ergonomi i arbetet

Kognitiv ergonomi i arbetet Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande

Läs mer

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821) Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen

Läs mer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod och Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2012-11-17 Tillåtna

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet

Läs mer

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder

Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder Bedömning av begåvningsmässigt funktionshinder i vuxen ålder -en studie av neuropsykologers metoder Wibeke Aasmundsen och Hjördis Flodman Bakgrund till studien. Vetenskapligt arbete del i specialistutbildningen

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest

Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?

Läs mer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27

Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27 Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad

Läs mer

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Ida Lindblad Leg psykolog Med.Dr ida.lindblad@gnc.gu.se Early Symptomatic Syndroms Elicting Neurodevelopmental Clinic Examination

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor.

SPECIFIKATION. Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Delmoment: Läsförståelse DEL 1 Bedömning: Sökläsning: Att läsa en längre text, t ex en yrkesspecifik artikel, och kort svara på 15 innehållsfrågor. Uppgiften prövar förmågan att snabbt hitta information

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning

Om intellektuell funktionsnedsättning Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Prövning i Moderna språk 1

Prövning i Moderna språk 1 Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Mini Mental State Examination

Mini Mental State Examination Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?

Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005)

ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005) 1 Svensk version Rehabiliteringsmedicin, Akademiska Sjukhuset Uppsala, 2008. ADDENBROOKES KOGNITIVA UNDERSÖKNING Reviderad Version (2005) Namn: Personnummer: Total utbildningstid Datum: / / Testarens namn:

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

Kurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2

Kurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2 Kurskod: PC2231 Neuropsykologi Diagnostik i vuxenklinisk verksamhet Omtentamen 2 Provmoment: Neuropsykologisk undersökning, tentamen (1010) Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 080827, 13.00-17.00

Läs mer

Att komma igång med Q-global för AWMA-2

Att komma igång med Q-global för AWMA-2 Att komma igång med Q-global för AWMA-2 Du kommer först till denna sida där du loggar in med dina inloggningsuppgifter. Klicka på Ny Testperson. Nedanstående sida visas. Här skriver du in bakgrundsinformation

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. KOD: Kurskod: PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sandra Buratti Tentamensdatum: 2014-09-26 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av

Läs mer

Procentuell rankning Uppfattningsförmåga Slutledningsförmåga Siffertal, snabbhet och

Procentuell rankning Uppfattningsförmåga Slutledningsförmåga Siffertal, snabbhet och TST Privat & Konfidentiellt den 20 februari 2008 Eddie W Poäng Standardiserade Resultat Gjorda - Korrekta = Fel Korrigerad poäng Procentuell rankning Uppfattningsförmåga 53 49 4 48 96 Slutledningsförmåga

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

Språkstörningar hos vuxna

Språkstörningar hos vuxna Språkstörningar hos vuxna Per Östberg Enheten för logopedi Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik 2014-06-23 Namn Efternamn 1 Språkets sociala funktion (Clark, 1992) Deltagare Alltid

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Dålig hörsel kan leda till demens

Dålig hörsel kan leda till demens Dålig hörsel kan leda till demens Jerker Rönnberg Linnécentrum HEAD består av ett tvär och mångvetenskapligt forskningsteam inom området hörselnedsättning och dövhet. Linköping Örebro Lund. Huvudfokus

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V

Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V Sammanfattning av förändringar mellan WISC-IV och WISC-V Nedan redovisas översiktligt de förändringar som genomförts i samband med revideringen av WISC-IV till WISC-V. Först beskrivs förändringar som genomförts

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

LPP Magiska dörren ÅR 4

LPP Magiska dörren ÅR 4 LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet

Läs mer

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de

Läs mer