SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Transkript

1 PROGRAMSAMRÅDS- REDOGÖRELSE (31) PROGRAM för Klädesholmen 1:1 m.fl. Tjörns kommun - normalt planförfarande SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samhällsbyggnadsnämnden beslutade vid sammanträde att sända rubricerat program på samråd. Programmet har varit utsänt för samråd under tiden Nedan förtecknas inkomna synpunkter, Samhällsbyggnadsförvaltningen eventuella kommentarer redovisas i kursiv stil. Yttranden i sin helhet finns tillgängliga på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Remissinstans Anmärkning Kvarstående synpunkter Myndigheter, organisationer m.fl. 1. Länsstyrelsen, Västra Götalands län Ingen erinran Nej 2. Vägverket Ja Nej 3. Lantmäterimyndigheten Ja Nej 4. Fortum Distribution AB Ingen erinran 5. Bohusläns Museum Ja Nej 6. Skanova Ej inkommit med yttrande 7. Västtrafik Göteborgsområdet Ej inkommit med yttrande Föreningar 8. Tjörns Naturskyddsförening Ingen erinran 9. Klädesholmens Vägförening Ej inkommit med yttrande 10. Blekets samhällsförening Ej inkommit med yttrande 11. Klädesholmens samhällsförening Ja Nej 12. Västra Hamnföreningen Ja Nej 13. Norra Hamnföreningen Ej inkommit med yttrande Kommunala instanser 14. Kommunstyrelsens arbetsutskott Ja Nej 15. Kultur- och fritidsnämnden Ingen erinran 16. Teknik och servicenämnden Ja. Nej 17. Socialnämnden Nej 18. Räddningstjänsten Ja. Nej 19. TBAB Ej inkommit med yttrande 20. Barn- och utbildningsnämnden Ej inkommit med yttrande 21. Skärgårdsutvecklaren Ej inkommit med yttrande 22. Folkhälsoenheten Ej inkommit med yttrande Sakägare eller motsvarande 23. Svaljulgruppen Ja. Ja 24. Else Andersson Ja. Ja 25. Britt-Marie Timan, Stig Tönnäng Ja. Nej Postadress Besöksadress Telefon, växel Telefax Postgiro Org nr Samhällsbyggnadsförvaltningen Kroksdalsvägen SKÄRHAMN E-post:samhallsbyggnad@tjorn.se

2 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 2(31) 26. Lena Börjesson, Ingela Bertilsson, Ja Nej Annika Håkansson 27. Christina Lohmann Ja Nej 28. Carl Sahlin Ja Ja 29. Lennart Strandner Ingen erinran 30. Stig Olausson, Ann Charlotte Norrås, Svante Haglund Ja. Nej SAMMANFATTNING Synpunkterna som framkommit i samrådet rör sig huvudsakligen kring följande: Trafik längs med Strandgatan måste begränsas. Programmet förespråkar nedtonad trafikmiljö längs Strandgatan. Diskussion med Vägverket om åtgärder är initierad. Parkeringsförslagen t.ex vid Lotsplan och Solviken ifrågasätts. Förslagen ligger kvar men formuleras om avseende karaktär. Nya utredningsområden för parkering förs fram; Västra hamnen och parkeringspråm vid Norra Hamnen. Inkluderas i programmet. Flera yttranden är negativa till att användning av magasinsbyggnader skulle styras mot verksamheter i bottenvåningen. Meningen stryks ur programmet, en flexibel användning förespråkas. Kompletterande utredningar behövs; riskutredning och åtgärdsprogram för brand och släckvattenkapacitet, inventering av marinarkeologiska värden i vattenområden. Lista på utredningar kompletteras. Kompletterande utredningar skall initieras av Samhällsbyggnadsnämnden. Förs in i programmet, samt omformuleras. Frågan om huvudmannaskaps- och genomförandefrågor behöver behandlas. Behovet att klargöra frågorna i samband med detaljplanering understryks. Flera yttranden ifrågasätter bryggstråksprincipen (inom privat mark) för tillgänglighet till vattnet. Skrivning införs som indikerar att bryggstråk endast skall ske på kommunal mark. Parkeringsnorm på 1,8 bilplatser per hushåll ifrågasätts. Reducerad parkeringsnorm för flerbostadshus om 1,2 bilplatser per hushåll föreslås. Önskemål om tidigareläggande av planeringen för Södra Koholmen. Detaljplaneetapper 3 och 4 i programmet byter ordning. Dessutom görs vissa korrigeringar av felaktigheter och stavfel, samt vissa förtydliganden av programmets avsikter i text och bilder. På följande sidor kan yttranden och kommentarer läsas i sin helhet.

3 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 3(31) INKOMNA SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER 1. Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ser mycket positivt på initiativet att aktualisera detaljplanerna på Klädesholmen och viljan att möjliggöra en bra utveckling med balans mellan bevarande och förnyelse. Roligt att läsa om den noggranna förankringsprocessen som skett med lokalt föreningsliv. Behovsbedömning En behovsbedömning för aktuellt program har gjorts. Kommunen bedömer att programmet inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan och att en MKB därför inte behöver upprättas. Länsstyrelsen delar den bedömningen. Bebyggelsestruktur Kommunen beskriver Klädesholmen som fullbebyggd. Det finns dock vissa förbättringar som kan göras utan att bebygga. Exempelvis genom att ge byggrätter till befintliga hus som idag står på arrenderad mark vilket bland annat möjliggör att hus får ersättas vid skada. Länsstyrelsen ser detta som en bra åtgärd men vill framhålla vikten av att tomterna hålls små så att inte passager där allmänhet idag kan gå privatiseras. Vissa kompletteringar till sommarhus ska också tillåtas för att höja standarden till åretruntnivå. Detta måste ske med varsamhet så att kulturmiljön inte skadas. Vad som kommer att tillåtas måste noga anges i planbestämmelserna. Delar av Koholmen ses som mindre känsligt för exploatering. Området ses som mindre känsligt eftersom det ansluter till industri. Ingen bebyggelse bör tillkomma som kan bli ett hinder för utveckling av industrin. All bebyggelse som tillkommer måste planeras med försiktighet, det är oerhört viktigt att de få öppna ytor som finns ute på holmarna även i fortsättningen hålls öppna för rekreation. En komplettering med lägenheter till villabebyggelsen föreslås har. Lägenheter saknas mycket riktigt i området och det är ur en social synvinkel viktigt med möjlighet till varierat boende. Länsstyrelsen förespråkar dock att befintlig bebyggelse, exempelvis Magasinen i första hand används till att bygga lägenheter. Kommentar: Ingen erinran. Synpunkter noteras. 2. Vägverket ( ) Detaljplaneprogram för Klädesholmen 1:1 m.fl. Tjörns kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen har för samrådsyttrande översänt rubricerat ärende. Planområdet omfattar hela Klädesholmens samhälle med öarna Klädesholmen och Koholmen. Planprogrammet inriktar sig särskilt på den kulturhistoriska miljön samt parkering och tillgänglighet för allmänheten. Inom samhället Klädesholmen bor idag ca 450 personer året runt. Ca hälften av bostäderna nyttjas för fritidsboende. Antalet arbetstillfällen i Klädesholmen är relativt få.

4 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 4(31) Programmet är mest en beskrivande handling och ger inga stora förslag till förändringar, vilket också konstateras när det gäller möjligheterna att få till kompletterande bebyggelse. När det gäller gatorna framgår att man vill att dessa skall vara mindre dominerade av bilar. Förslag till lösning redovisas genom att nya parkeringsplatser anlägges för gemensam parkering. Det är nog dock viktigt att dessa då inte privatiseras, vilket medför att platserna står tomma när folk inte är där. Det vi saknar på sid. 20 är att nya parkeringsytor bör utredas även i anslutning till Västra Hamnen. Kommentar: Utredningsområde för parkering i Västra hamnen införs i programmet. Planprogrammet visar ambitioner att förbättra förhållandena för de oskyddade trafikanterna på cykel och de som går. Detta är positivt och det är viktigt att attraktiva och säkra cykelparkeringar anordnas i nära anslutning till busshållplatserna. Risken är överhängande att strandlinjen blir allt svårare att nå genom att de äldre magasinsbyggnaderna privatiseras. Ambitionerna att anlägga en natur/kulturstig är därför mycket positiva. Planprogrammet nämner ett flertal gatunamn och andra lokala benämningar. Det hade varit positivt om dessa gick att återfinna på en karta. Kommentar: Översiktskarta med plats- och gatunamn införs i programmet. När det gäller fortsatt arbete anser Vägverket att ny detaljplan för Norra Koholmen bör prioriteras, så att parkering och uppställningsplats för kollektivtrafikfordon ordnas upp. Kommentar: Ny detaljplan för Norra Koholmen kommer att prioriteras. Programmet anger Norra Koholmen som detaljplaneetapp 2, vilket är närmast förestående då etapp 1 redan är påbörjad. Diskussion inför start på detaljplanearbetet för N Koholmen är redan påbörjad inom kommunen. 3. Lantmäterimyndigheten ( ) Yttrande enligt underrättelse om programsamråd. Allmänt Huvudmannaskaps- och ansvarsfrågor behandlas inte tillräckligt i programmet. Det finns t ex idéer om ökad tillgänglighet till vattnet, natur- kulturstig, utformning av gator mm. Det saknas dock uppgift om vem som ansvarar för genomförandet. Kommer kommunen att engagera sig genom kommunalt huvudmannaskap eller kommer det att ligga på fastighetsägarna att bekosta, genomföra och förvalta olika anläggningar? Vad är vägverkets roll? Huvudmannaskaps- och ansvarsfrågorna är viktiga och bör behandlas i programmet. Kommentar: Synpunkterna noteras och beaktas. Frågorna om huvudmannaskap, genomförande och ansvar är mycket viktiga, och behovet av noggrannare belysning av frågorna vid utarbetande av kommande detaljplaner understryks. Frågorna skall behandlas i till respektive detaljplan hörande genomförandebeskrivning.

5 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 5(31) 4. Fortum Distribution AB ( ) Fortum Distribution har tagit del av handlingar rörande Program för Klädesholmen, Tjörns kommun. Daterad juni 2007 Med hänvisning till översända handlingar i rubricerade ärende får vi meddela att vi inte har något att erinra mot de upprättade Programmet. Kommentar: Ingen erinran. 5. Bohusläns Museum ( ) Kulturhistorisk bakgrund. Samhället Klädesholmen finns redovisat i kommunens kulturmiljöprogram och utgör ett av flera värdefulla kustsamhällen i Tjörns kommun. Klädesholmen är i sin grundläggande struktur helt unik i ett Bohuslänskt och i ett nationellt perspektiv med sin länga historia som ett mycket tätbefolkat ösamhälle samt samhället stora mängd av fiskeberedningsanläggningar som funnits på orten. Unikt är också att så många av dessa alltjämt står kvar, om än utan funktion, utmed öns strandområden. Utlåtande ur Kulturlandskaps och bebyggelsesynpunkt: Museet vill inledningsvis framhålla det positiva att kommunen valt att upprätta detta underlag för framtida planarbete. Planen har som några av sina mål att finna former för den befintliga bebyggelsen bevarande på lång sikt och att möjliggöra ett levande kustsamhälle året runt, vilket är mycket positivt. Produkten är mycket genomarbetad och tydlig och ger en bra utgångspunkt för det fortsatta planarbetet. De kulturhistoriska värdena är mycket bra beskrivna och de förslag till hur dessa värden skall beaktas är också väl utredda. Unikt för klädesholmen är de många magasinen utmed stranden, magasin som idag står utan nyttjande och funktion. Planen föreslår här den okonventionella lösningen att tillåta boende, om än i reglerade former, i dess magasinsbyggnader. I samtliga andra kustsamhälle utmed Bohuskusten skulle museet sagt nej till en dylikt justering. Att en sjöbod eller ett magasin är en ekonomibyggnad och att dylika byggnader inte skall brukas för boende är både vår och de flesta Bohuskommunernas klara uppfattning i frågan. Men Klädesholmen kanske trots allt är det gyllene undantaget från denna regel. Magasinen och fiskeberedningsindustrierna här är många och mycket stora och det kanske är utopisk att tänka sig att dess fastighetsägare underhåller och rustar upp dessa, till stor del outnyttjade, stora magasin och industrilokaler såsom man underhåller mindre sjöbodar i andra kustsamhällen. Följaktligen kan förslaget ses som rimligt. För att tillämpa denna regel, Lex Klädesholmen, så bör dock Klädesholmens unika särställning i detta hänseende understrykas. En dokumentation samt upprättande av klara styrinstrument måste dessutom till för att utröna vilka f d verksamhetsbyggnader som denna unika specialförutsättning är avsedd att gälla för.

6 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 6(31) Kommentar: Programmet anger att det i samband med kommande detaljplanering skall utföras en noggrannare inventering av samhällets och bebyggelsens kulturhistoriska värden. Utredningen avses bland annat utmynna i en precisering av vilka byggnader som lämpar sig för ändrad användning, och i vilken utsträckning det även får medföra en förändring av byggnadens utseende. I enstaka fall där befintlig byggnad är i väldigt dåligt skick kan det förmodligen även komma att bli tal om rivning och ersättning med ny byggnad. Styrmedlet för att reglera förändring av bebyggelsen blir planbestämmelserna i kommande detaljplaner för Klädesholmen. Angeläget är att beredningsindustrier av alla sorter och årgångar kan bevaras med sina specifika karaktärsuttryck för att kunna förmedla samhällets unika bebyggelsekontinuitet, med bebyggelse från 1700-tal fram till Vid ombyggnad är det viktigt att även de halvt moderna anläggningarna bör få sin tidskaraktär bevarad. De skall varken exteriört förändras med ett mer modernistiskt formspråk eller byggas om med en nostalgiskt tillbakablickande exteriör, utan spegla just den tid sin tid i Klädesholmens historia då byggnaden fungerade som verksamhetslokal för fiske och beredningsindustri. För byggnader som från början varit klädda med asbestcementskivor bör detta, eller snarare dess moderna ersättningsmaterial, vara det naturliga valet, medan äldre anläggningar i enlighet med traditionen skall ha brädpanel med en utformning likt originalet. Det är oerhört viktigt att en konvertering av dessa stora f d magasin och beredningsindustrier görs med beaktande av kulturvärdena och att det är tydligt för alla ägare av dylika byggnader att varje konvertering är ett undantag från gällande praxis, vilket föranleder en planändring, och att motprestationen är att så långt möjlig bibehålla den enskilda byggnadens exteriör. Kommentar: Synpunkter noteras. Utlåtande ur fornlämningsperspektiv. Inom det redovisade planområdet finns inga kända fornlämningar. Programområdet ingår dock i område som i översiktsplanen är uttaget som område av särskilt intresse för marinarkeologi med hänsyn till bl.a. uppgifter om vrak och förlisningar. Beträffande vad som anges under "Kulturhistoriska värden" (s. 23) vill museet framhålla att behovet av båtplatser samt planerna på hamnutveckling i befintliga hamnar kan leda till konflikt med forn- och kulturlämningar under vattnet. Det är därför av största vikt att samråd sker med Bohusläns museum och länsstyrelsen på ett så tidigt stadium som möjligt i planeringsprocessen. Museet vill därutöver anföra att det under rubriken "Särskilda utredningar" (s. 27)bör anges som särskild punkt att det föreligger ett av en noggrannare inventering av kulturhistoriska värden på Klädesholmen samt i angränsande vattenområden. Kommentar: Programmets lista på särskilda utredningar kompletteras med en punkt om inventering av angränsande vattenområden.

7 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 7(31) 8. Tjörns naturskyddsförening ( ) Yttrande över programsamråd Klädesholmen 1:1 Tjörns Naturskyddsförening har ingen erinran mot det föreslagna programmet för Klädesholmen. Kommentar: Ingen erinran. 11. Klädesholmens Samhällsförening, styrelsen ( ) Trafiksäkerhetsfrågor av vikt för Klädesholmens samhälle i tätortsstudien och planprogrammet: Klädesholmens samhälle är inte planerat och uppbyggt för att klara trafiksäkerheten för nutidens boende och besökare. Det är tätt mellan husen och vägarna som är mycket smala saknar trottoarer, Antalet bilar och fotgängare, för höga hastigheter och avsaknaden av tillräckligt antal parkeringsplatser skapar särskilt under sommarhalvåret en trafiksituation som inte är tillfredsställande. Klädesholmens Samhällsförening inbjöd 2005 till ett sammanträffande mellan Vägverket, Klädesholmens Vägförening, Tjörns Kommun och Polisen där lämpliga åtgärder för att höja trafiksäkerheten diskuterades. Samhällsföreningen har därefter under verksamhetsåren 2005, 2006 och hittills under 2007 lagt ner ett stort arbete för att få respektive väghållare att vidta åtgärder för att minska hastigheterna och begränsa antalet besökande motorfordon utan särskilt ärende till Klädesholmen. Vägnätet på Klädesholmen förvaltas av två olika huvudmän. Vägverket förvaltar Rytterholmen och Strandgatan fram till och med vändplatsen - torget - söder om den lilla bron mellan Koholmen och Klädesholmen. Klädesholmens Vägförening förvaltar övriga gator och vägar. Klädesholmens Vägförening beslutade på sitt årsmöte i mars 2007 att begränsa hastigheten på de vägar som förvaltas av Vägföreningen till högst 20 km i timmen och att på vissa vägavsnitt lägga ut farthinder. De beslutade åtgärderna kommer att förbättra trafiksäkerheten men härutöver krävs också Vägverkets åtgärder för att begränsa antalet fordon som kör in i Klädesholmens samhälle. Åtgärder måste också vidtas för att förtydliga hastighetsbegränsningen, den begränsade framkomligheten och bristen på parkeringsplatser på Klädesholmen. Det nu pågående planarbetet och de beslut som kommer att fattas av Tjörns Kommun på grund av planprogrammet och på grund av tätortsstudien kräver enligt Samhällsföreningen att trafiksituationen på Klädesholmen förbättras. Samhällsföreningen hemställer därför om biträde från Tjörns Kommun i diskussionerna med Vägverket om lämpliga åtgärder för att höja trafiksäkerheten framförallt på det allmänna vägnätet på Klädesholmen. För de beslut som krävs för att höja trafiksäkerheten ansvarar olika aktörer. Utan att ta ställning till på vem ansvaret vilar vill Klädesholmens Samhällsförening för sin del framhålla tre huvudområden där Samhällsföreningen bedömer åtgärderna som lämpliga och möjliga att genomföra.

8 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 8(31) 1. Farthinder på sträckan mellan Klädesholmen Seafood och ICA Bojen Ändra vägen mellan Klädesholmen Seafood och ICA Bojen så att en farthindrande effekt uppnås. Den stora öppna ytan på och runt omkring vägbanan på Rytterholmen frestar till de mycket höga hastigheter många fordon sedan har med sig in på Klädesholmen - buskörningen kvälls- och nattetid inte att förglömma. Kommentar: Se kommentar till skiss i Samhällsföreningens andra yttrande nedan. 2. Sänk hastigheten på Strandgatan Strandgatan är den mest trafikerade gatan på Klädesholmen, Endast via Strandgatan tar man sig vidare in på det enskilda vägnätet. Strandgatan skall rymma bilar, motorcyklar, mopeder, cyklar och fotgängare. Vägnätet är den stora mötesplatsen och lekande barn är ett dagligt inslag i trafiken på Klädesholmen - inte minst på Strandgatan. Den högsta tillåtna hastigheten är 30 km i timmen, Hastighetsbegränsningen är skyltad och målad i vägbanan men ytterst få håller den hastigheten. Sänk hastigheten mellan ICA Bojen och Tjörns Sparbank till max 20 km i timmen. Kommentar: Vid diskussion med Vägverket som är huvudman för vägen framgår det att Vägverket inte har för avsikt att begränsa hastigheten på Strandgatan till 20 km/h. 3. Fler parkeringsplatser Utöka antalet parkeringsplatser och förtydliga skyltningen främst strax före och strax efter den stora bron till Klädesholmen. Med fler och tydligt utmärkta parkeringsplatser uppmuntras besökare som bara vill se sig omkring att lämna bilen och promenera. Det finns också - om än begränsade - möjligheter att utöka antalet parkeringsplatser inne på Klädesholmen. Nya parkeringsplatser som ligger långt in på Klädesholmen begränsar inte trafiken men de har ett värde i sig bl.a. när det gäller framkomligheten. Ett område som skulle kunna utnyttjas för parkeringsplatser är området nedanför EFS kyrka och ett annat är den östra delen av Solviken vid Olleshall där det finns utrymme för ett mindre antal parkeringsplatser. Det finns fler platser där man skulle kunna överväga att iordningställa ett mindre antal parkeringsplatser t ex vid pumpstationen i Södra Stenvik och i backen upp mot skolgården. Klädesholmens Samhällsförening är angelägen om kontakt i ärendet så snart som möjligt. Kommentar: Synpunkten noteras. Andra yttrandet: Klädesholmens Samhällsförening ( ) Remiss på planprogrammet Styrelsen behandlade Program för Klädesholmen, juni 2007 med yttrande enligt följande: Styrelsen instämmer i planprogrammets skrivningar och finner dem välavvägda och relevanta för fortsatt planarbete. I det följande anmäls avvikelser eller kompletteringar till avsnitten.

9 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 9(31) Avsnitt FÖRORD Styrelsen betonar att de riktlinjer inför planarbetet som samhällsföreningen lämnat 2005 ligger fast och ur samhällets synpunkt är viktiga utgångspunkter för detaljplanerna i magasinsområdena. Dock pekar styrelsen på att ett tryckfel i pkt 8 har förändrat meningen. Brandväggar är förvisso viktiga men skrivningen har avsett att behovet av brandvägar tillgodoses. Kommentar: Stavfelet rättas till i programmet. Avsnitt ANALYS OCH FÖRSLAG - Levande samhälle Rubrik: Främja verksam hetsetablering och ökat helårsboende Sid 11, tredje stycket: Styrelsen motsätter sig att ändamålet handel ges utrymme i detaljplanerna för magasins- och bryggområdena Sid 11, sista stycket, 1:a till 3:e meningen: Styrelsen ställer sig ej bakom resonemanget om ytterligare styrning mot verksamhetsetablering... så att bottenvåningen ej får användas för bostäder Kommentar: Synpunkterna noteras och beaktas i programmet. rubrik: Utveckla hamnarna Sid 12, andra stycket Styrelsen hänvisar angående inre Skabholmen/Västra hamnen till sitt yttrande över tätortsstudien beträffande bebyggelse i detta avsnitt och vill därmed inte öppna för etablering av vandrarhem och understryker också vikten av att tillströmning av trafik och parkering hanteras så att ytterligare störning ej åstadkommes. Kommentar: Frågan kommer att bemötas i samrådsredogörelse för Tätortsstudien. Sid 12, tredje stycket osv. Styrelsen instämmer i uppfattningen att Norra hamnområdet, buss- och parkeringsplanen behöver lyftas för att utgöra en entrépunkt. Avsnitt ANALYS OCH FÖRSLAG Byggrätter rubrik: Det befintliga styr storleken Sid 14, första stycket Styrelsen instämmer i resonemanget att byggrätterna ska följa den befintliga bebyggelsens volym, höjder och area. Styrelseledamoten, tillika magasinsägaren, Gösta Andersson anmäler avvikande mening och reserverar sig mot denna uppfattning. Avsnitt ANALYS OCH FÖRSLAG Kulturhistorisk karaktär rubrik: Rekommendationer och framtida utveckling

10 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 10(31) Sid 17, tredje stycket Styrelsen instämmer i resonemanget om ursprungliga materialval, autenticitet och färgsättning. Gösta Andersson anmäler avvikande mening och reserverar sig mot denna uppfattning Kommentar: Synpunkterna noteras. Sid 17, femte stycket Styrelsen instämmer i behovet av gestaltningsprogram men vill också att övriga delar av samhället bör få ett gestaltningsprogram med riktlinjer för om-, på- och tillbyggnader. Gösta Andersson anmäler avvikande mening och reserverar sig mot denna uppfattning Kommentar: Ett gestaltningsprogram för hela samhället bedöms bli alltför omfattande och ej heller nödvändigt, då regler för om-, på- och tillbyggnader kommer att läggas fast i kommande detaljplaner i form av planbestämmelser. Riktlinjer och råd för gestaltning kommer också att formuleras i till respektive detaljplan hörande planbeskrivning. Avsnitt ANALYS OCH FÖRSLAG Tillgänglighet till brygga, kaj och strand rubrik: Dagens läge - ökad privatisering Styrelsen betonar att utgångspunkten för tillträde till bryggor har skett enligt principen gammal hävd. Detta är ett synsätt som bör prägla detaljplanens utformning. Båda principerna för allmän tillgänglighet bör prövas beroende på omständigheterna. Gösta Andersson anmäler att han endast kan godta principen stickgränder och reserverar sig därför mot styrelsens uppfattning Kommentar: Kommunen anser att en rimlig princip för att lösa tillgängligheten till vattnet kan vara att på privat mark tillämpa stickgrändsprincipen och att på kommunal mark tillämpa stråkprincipen. Avsnitt: ANALYS OCH FÖRSLAG Trafik och parkering rubrik: Nya parkeringsytor Styrelsen bedömer att byte från bil till cykel i entrépunkten inte är realistiskt och förordar att ytor för sådan anordning inte planeras in. Likaså bedöms en bergrumsparkerings kostnadsnivå som så hög att den inte är genomförbar. Skulle i en framtid en sådan planering erfordras kan en detaljplan för detta ändamål utarbetas då. Kommentar: Goda cykelparkeringar är viktiga att anordna även för dem som nyttjar kollektivtrafiken, något som i förlängningen antas bidra till minskat bilberoende. Ett förslag om bergsrumsparkering i ett program är inte något som skall göras, utan som i en framtid ev. kan göras. Styrelsen instämmer inte i att kommunens parkeringsnorm på 1,8 platser ska beaktas. Utökningen av parkering behövs förvisso men en strikt tillämpning av denna norm skulle medföra förödande konsekvenser för delar av Klädesholmen. Den kulturhistoriska miljön ger företräde före bekvämlighet och tillgång till parkeringsplatser.

11 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 11(31) Kommentar: Kommunen ser som alternativ till parkeringsnormen 1,8 över hela linjen, att man för flerbostadshus sänker normen till 1,2 bilplatser per lägenhet. Parkeringsbehovet skall kunna tillgodoses inom gemensamma anläggningar, och behöver alltså inte nödvändigtvis anordnas inom egen tomt. rubrik: Strandgatan Styrelsen önskar att en trafiklösning enlig nedan studeras för entrépunkten. Gatan från stora bron bör utformas med en krök, en raksträcka - och en krök tillbaka så att bilarna gör två fartdämpande sidorörelser. Parkeringsplatserna flyttas söderut. Se skiss. Kommentar: Frågan skall utredas och diskussion är inledd mellan kommunen och Vägverket. 12. Klädesholmens Västra Hamnförening ( ) YTTRANDE ÖVER PROGRAM FÖR KLÄDESHOLMEN, TJÖRNS KOMMUN. Klädesholmens Västra Hamnförening har följande synpunkter på innehållet i Program för Klädesholmen och vi väljer att enbart yttra oss över de delar, som berör Västra hamnen. Under rubriken Utveckla hamnarna kan vi först konstatera ett fel: Hamnen har ca 120 båtplatser. I övrigt stämmer beskrivningen av hamnen helt. Kommentar: Felet rättas till i programmet. Beträffande fler båtplatser är det en fråga, som vi brottas med. Behovet är stort och båtplatskön är lång. Vi ser gärna, att i samarbete med Tjörns kommun, söka finna lösningar.

12 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 12(31) När det gäller etablering av kiosk, restaurang, vandrarhem mm anser vi att man måste se på möjligheterna i hela hamnbassängen och inte enbart fritidsbåtshamnen. Ytorna inom det av KVH arrenderade området (hamnplanen med tillhörande bryggor) behövs för båtuppläggning vintertid och parkering sommartid samt det sociala liv, som nämns i planen. Området utgör i stort sett (förutom parken) de enda fria ytorna på Klädesholmen, där man kan ströva fritt och njuta av friluftsliv och bad och ska inte exploateras, utan bevaras för dessa ändamål. En kioskverksamhet har diskuterats vid flera tillfällen och segelsällskapet har drivit glasskiosk under några år. Man har dock varit rädd för att utveckla detta vidare för att inte konkurrera med öns affär. KVH har inget emot en mindre kioskverksamhet, där man kan köpa sitt morgonbröd, tidning och kanske få en kopp kaffe. Många båtgäster har efterlyst detta. Kommentar: Synpunkterna noteras och beaktas. Vi ställer helt upp på de slutsatser, som beskrivs under Tillgänglighet till brygga, kaj och strand. Detta förutsätter dock att Inre Skapholmen och Hjälmen bevaras och skyddas mot exploatering. Vi konstaterade med förskräckelse och förvåning att man i Tätortsstudien hade tankar på att bygga hyreshus på yttre Skapholmen. Detta anser vi vore en katastrof för såväl boende på Klädesholmen som sommargäster och båtfolk! Kommentar: Frågan kommer att bemötas i samrådsredogörelse för Tätortsstudien. 14. Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU ( ) YTTRANDE ÖVER PROGRAM FÖR KLÄDESHOLMEN 1:1 M FL - SAMRÅD Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett program för Klädesholmen 1:1 m fl. Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att godkänna handlingarna för samråd enligt 5 kap 20 plan- och bygglagen. Planområdet ligger på Klädesholmen samt Koholmen på västra Tjörn. Programförslaget tar upp de tre frågorna tillgänglighet, parkering och arbete med den kulturhistoriska miljön i ett helhetsgrepp. Detta program skall ange utgångspunkter och mål för de detaljplaner som sedan skall göras på Klädesholmen och Koholmen. Synpunkter skall skriftligen inlämnas till samhällsbyggnadsförvaltningen senast den 27 augusti. Yrkande Benny Andersson (s) yrkar att arbetsutskottets remissvar skall vara enligt bilaga. Arbetsutskottets beslut: Arbetsutskottet beslutar att som yttrande över program för Klädesholmen 1:1 m fl överlämna bilagda synpunkter. Bilaga: KSAU har följande synpunkter på program för Klädesholmen 1:1 m fl.: Sida 11. sista stycket på sidan: För ytterligare styrning mot verksamhetsetablering i magasinsområdena kan reglering ske så att bottenvåningen ej får användas för bostäder.

13 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 13(31) Ändras till: Det är viktigt att få en flexibel användning av fastigheterna. Med enbart verksamhet i bottenvåningarna, så kan Smögensyndromet påskyndas. Hela fastigheten skall sålunda kunna användas till bostad, verksamhet och/eller en kombination. Kommentar: Synpunkterna noteras och beaktas. Meningen formuleras om. Sida 12, sista meningen sista stycket på sidan: I detaljplaneringen behöver planbestämmelser införas som anger lägsta tillåtna golvnivåer. Ändras till: I detaljplaneringen behöver planbestämmelser införas som anger lägsta tillåtna golvnivåer; allt i enlighet med dagens lagkrav. Kommentar: Synpunkterna noteras och beaktas. Meningen formuleras om. Sida 13, sista meningen i sammanfattningen: Bevara bebyggelsens kulturhistoriska värden och därmed holmens särart. Ändras till: Med ekonomiskt/byggnadstekniskt ansvar bevara bebyggelsens kulturhistoriska värden och därmed holmens särart. Kommentar: Synpunkterna noteras. En förklarande mening läggs till på s. 13, sista stycket. Sida 16 fjärde stycket: Klädesholmen har för Bohuskusten ett ovanligt högt antal stora magasin eller f.d. fiskberedningsfabriker Magasinsbebyggelsen karaktäriseras av relativt stora, enkla byggnadsvolymer, få fönster och traditionell färgsättning. Kompletteras med: smärre ändringar i fasaden måste ändå kunna accepteras, ex. sätta igen ett fönster; komplettera med ett annat. Kommentar: Synpunkterna noteras och beaktas. Meningen formuleras om, se sid. 17 andra stycket. Sida 17 tredje stycket: Ursprungliga materialval bör bevaras, för att åskådliggöra materialens variationsrikedom. Ändras till: Ursprungliga materialval kan bevaras om det är rimligt och möjligt. Kommentar: Synpunkterna noteras. Sida 17 femte stycket: Bryggor bor bevaras enkelt utformade. Ett gestaltningsprogram för bryggmiljön bör tas fram i samband med fortsatt planering Ändras till: Bryggor bör bevaras i enkelt utförande, allt i enlighet med Bohuslänsk tradition.

14 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 14(31) Kommentar: Synpunkterna noteras. Ett enkelt gestaltningsprogram bifogas programhandlingen. Sida 18 under rubriken, Tillgänglighet till brygga och kaj och strand. Ändras till: För att om möjligt kunna realisera nya detaljplaner som gynnar Klädesholmens samhälle och även andra samhällen inom kommunen som har en dylik struktur; är det viktigt att tillgängligheten till vattnet sker via en stickgränd ut mot vattnet, från gångstråk på en parallellgata bakom magasinsbyggnaderna. Få det viset kommer allmänheten att få tillgång till vattnet. Avtal och servitut kan säkra allmänhetens tillgänglighet. Däremot där vi som kommun är ägare till strandnära mark, skall vi innan marken försäljes, skaffa oss ett servitut som tryggar allmänhetens framkomlighet till vattnet. Kommentar: Meningen formuleras om till: Kommunen anser att en rimlig princip för att lösa tillgängligheten till vattnet kan vara att på privat mark tillämpa stickgrändsprincipen och att på kommunal mark tillämpa stråkprincipen. Där kommunen är ägare till strandnära mark, skall ett servitut som tryggar allmänhetens framkomlighet till vattnet upprättas innan marken försäljes. Sida 23. under rubriken: Konsekvenser, kulturhistoriska värden: Vad gäller kulturhistoriska värden på sidan 23, så skall texten i programmet revideras i enlighet med ovan gjorda påpekande. Kommentar: Synpunkten noteras. Sida 27. under rubrikerna: Avtal och särskilda utredningar. Ändras till: Eventuellt kompletterande utredningar initieras av samhällsbyggnadsnämnden. Kommentar: Synpunkterna beaktas, skrivning enligt förslag läggs in i programmet. 15. Kultur och fritidsnämnden ( ) Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra mot det föreslagna programmet Kommentar: Ingen erinran. 16. Teknik och servicenämnden ( ) Föreligger av förvaltningen upprättad tjänsteskrivelse daterad Teknik- och servicenämnden beslutar: Att ställa sig positiv till föreslaget programsamråd för Klädesholmen 1:1, med enda tillägget att det är viktigt att hamnavdelningen blir involverad i planeringen av hamnområden. Kommentar: Synpunkten noteras, och kommer att följas upp i planeringen.

15 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 15(31)

16 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 16(31) 17.Socialnämnden ( ) Hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal behöver fler speciellt avsatta parkeringsplatser i området för att kunna utföra sina insatser hemma hos äldre och sjuka. Programmet föreslår bättre parkeringsmöjligheter, vilket är positivt. Äldre som inte längre vill bo kvar i sina fristående hus skall ges möjlighet att byta till ett mer lättskött hushåll i en lägenhet enligt programmet, som föreslår att lägenhetsbostäder skall skapas i området. Även detta förslag överensstämmer med socialförvaltningens syn på vad som är viktigt att beakta i den kommande planeringen. Kommentar: Behoven noteras. 18.Räddningstjänsten ( ) Planavdelningen har hemställt om Tjörns räddningstjänst yttrande över programförslag för Klädesholmen 1:1 m.fl. Yttrandet grundar sig på förslag till program (juni 2007) för Klädesholmen, Tjörns kommun. I räddningstjänstens riskanalys betraktas delar av Klädesholmen/Koholmen som särskilt brandfarlig bebyggelse. Här avses de delar av ön/öarna där tillräckliga avstånd ur brandspridningssynpunkt, inte upprätthålls mellan byggnader. Riskerna betraktas som störst i områden med magasinsbyggnader innehållande stora volymer. Bedömningen om brandfarlig bebyggelse är utförd i samråd mellan räddningsverket, länsstyrelsen och kommunen. Tillsynsmyndigheterna ansåg med anledning härav att särskilda åtgärder avseende brandskyddet bör vidtas av kommunen. Detta innebär bl.a. att särskilt beakta brandskyddet i samband med bygglovspliktiga ändringar, om-/tillbyggnader och vid nybyggnation. I PBL och BVL ställs krav på utrymningssäkerhet, skydd mot uppkomst av brand, brandspridning mellan byggnader och räddningstjänstpersonalens säkerhet. Om detaljplanen medger förändring av industrifastigheter till fastigheter/byggnader för bostadsändamål ställs särskilda krav enligt lagstiftningen. Riskutredning med förslag till åtgärder för att uppfylla kraven i PBL/BVL avseende brandskyddet bör utföras. På Klädesholmen/Koholmen är släckvattenkapaciteten mycket begränsad och står inte i paritet med räddningstjänstens resursbehov, vid brand i de delar som betraktas som brandfarlig bebyggelse. Riskutredning bör även inbegripa hur behovet av släckvattenresurser kan säkerställas. Kommentar: Notering skrivs in i programmet om att utredning och åtgärdsförslag ang. brandrisk och släckvattenkapacitet skall utföras i samband med detaljplaneringen.

17 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 17(31)

18 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 18(31)

19 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 19(31) 23.Svaljulgruppen ( ) Så vill vi från Svaljulgruppen framföra våra synpunkter på det planprogram för Klädesholmen, som nu föreligger. Vi kan bara inledningsvis lätt konstatera, att några större skillnader i detta program gentemot den information vi fått på informationsmöten med kommunens tjänstemän är svåra att finna. Kommunens tidiga intentioner att möjliggöra ett flexibelt användningssätt av de nedlagda konservfabrikerna, och därmed också ge tillfälle för en omvandling till en- eller flerfamiljsboende innebär att det strama regelverk som föreslås i planprogrammet måste luckras upp väsentligt, om man skall ha framgång i detta arbete. Skulle beslutet bli så som programmet föreslår, är det stor risk att allt förblir vad det är. Vad har vi då vunnit? Vi är inte emot att den traditionella byggnadsstil, som finns på Klädesholmen. Däremot måste vi acceptera att vi inte kan spara varenda gammal brädbit eller spik vid en ombyggnation. Vi skall ha i minnet att det inte finns ett enda ursprungligt magasin kvar i Svaljulgruppens område. Förändringar har ständigt förekommit och måste så ske, även om det sker med varsam hand. Det finns naturligtvis mycket att påtala i detta planprogram. Vi väljer att trycka speciellt på nedanstående punkter: Användningsområde: I planprogrammet vill man reglera så att bottenvåningen enbart skall få användas för verksamhet. I vilket syfte kan man fråga sig? Vi vill inte ha någon smögenbrygga. Liksom Klädesholmens Samhällsförening, motsätter vi oss därför, att ett affärsstråk etableras längs våra magasinsfastigheter. Vi förslår: ett flexibelt användningssätt av hela huset, med antingen ett hundraprocentigt boende eller en d: o lätt industriverksamhet samt allt däremellan. Kommentar: Synpunkterna noteras och beaktas. Meningen formuleras om. Lägsta golvnivå: Detta blir svårt att genomföra på befintliga hus. Eftersom statusen på flera av magasinen är så dålig att det säkerligen måste till rivning och nybyggnation, om det skall bli bostadsstandard, så kan lägsta golvnivå beaktas vid ett sådant tillfälle. Vi förslår: Svårt att åtgärda på befintliga fastigheter, utan detta skall beaktas vid nyproduktion och i möjligaste mån för befintliga. Kommentar: Synpunkterna noteras och beaktas. Bevara bebyggelsens kulturhistoriska värden och därmed holmens särart: Vilken särart? Magasinens eller bostadshusens? Bostadshusens särart på Klädesholmen är generellt mer bevarade än magasinens. Som tidigare påpekats så har industrin genomgått så många strukturomvandlingar, och magasinen har följt med dessa.

20 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 20(31) Bland de hus som räknas upp som de mest värdefulla i en programenkät finns Klädesholmens Museum. Det är notabelt att detta magasin genomgick en exteriör totalrenovering 1994/95 med en anpassning till traditionellt utseende. Om museet sett ut som det gjorde före 1994 hade det nog inte kommit med på denna lista. Vad vi dock skall komma ihåg, så var museets exteriör vid denna tid anpassat till den verksamhet, som då förekom i huset. Kommentar: Programmet anger att det i samband med kommande detaljplanering skall utföras en noggrannare inventering av samhällets och bebyggelsens kulturhistoriska värden. Utredningen avses bland annat utmynna i en precisering av vilka byggnader som lämpar sig för ändrad användning, och i vilken utsträckning det även får medföra en förändring av byggnadens utseende. Styrmedlet för att reglera förändring av bebyggelsen blir planbestämmelserna i kommande detaljplaner för Klädesholmen. Vi vet att vissa magasin är i sådan dålig kondition, att skall någon form av åretruntboende kunna äga rum i dessa, så måste den gamla byggnaden ersättas med en ny. Flera av magasinen står på knäppen, d.v.s. uppstaplade stenar, som ibland står ostadigt på strandslänterna med kraftiga sättningar som följd. Här måste rivningslov kunna beviljas för att möjliggöra en stabil grundbyggnation. Ett nyuppfört hus kan då i byggnadsstil anpassas till traditionellt utseende. Detta är inte kontroversiellt. Vi föreslår: Att bevarandet av magasin och hus sker med sunt förnuft och inom ekonomiskt försvarbara gränser. Kommentar: Vissa magasinsbyggnader kan mycket riktigt komma att behöva ersättas för att fungera som bostadshus. Det är i dessa fall viktigt att den nya byggnaden ges en magasinskaraktär präglad av enkelhet. Reglerna för om rivning får ske och för hur ersättningsbyggnaden får utföras kommer att preciseras i detaljplanernas planbestämmelser. Byggrätter: Byggrätter till såväl magasin som bostadshus måste anpassas till verkligheten. Det är inte bara till de idag befintliga bostadshusen på ofri grund, som byggrätten skall kunna utökas. Smärre justeringar måste även kunna göras för alla fastigheter. Att dessutom i planprogrammet föreslå en utsläckning av för magasinen befintliga byggrätter, men för tillfället ej utnyttjade, är en horribel logik. Skall det finnas ett flexibelt användningsområde för magasinen, så måste detta även gälla byggrätten. I detta sammanhang får vi därför heller inte glömma byggnadens volym. Liksom för byggrätter skall en byggnads volym kunna ändras. Skall ett magasin omvandlas till ett boende med flera lägenheter, så skall byggnadsvolymen inom rimliga nivåer kunna justeras uppåt. Vi vill: Att byggrätter och byggnadsvolymer skall kunna justeras för att tillmötesgå ett flexibelt användningsområde. Att inga befintliga byggrätter skall kunna släckas ut, innan vederbörlig utredning gjorts.

21 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 21(31) Kommentar: Kommunens uppfattning är att de befintliga byggnadsvolymerna i Klädesholmens magasinsområden är i stort sett lämpliga till sin omfattning, och kan läggas till grund för byggrätter i kommande detaljplaner. De byggrätter som anges i befintliga planer härrör från en tid med andra förutsättningar då flexibla industriplaner lades ut för att verksamheterna skulle kunna anpassa sina lokaler till föränderliga behov. Bostadsanvändningen är förutsägbarare än industriändamål och kan därmed läggas fast striktare i en detaljplan. De nya detaljplanerna skall också utformas med ett perspektiv som tar hänsyn till kulturhistoriska värden; en fråga som sannolikt inte diskuterades i de äldre industriplanerna. Befintliga, ej utnyttjade byggrätter, kommer dock att ges ny byggrätt om det möjligt med tanke på de nya användningsområdena (bostäder mm), se sid 14, första stycket. Materialval, fönster och gestaltningsprogram: Vad är ursprungligt materialval som ytterklädsel? Trä, eternit eller plåtpanel? För de flesta är nog den stående träpanelen den som man i första hand betecknar som ursprunglig. Plåten och eterniten började användas från 1950-talet och framåt, i första hand för att man slapp det yttre underhållet. Vill någon ändra från plåt och eternit till trä, så skall detta vara tillåtligt. Kom ihåg vad vi tidigare skrev om museet. Varför skall magasinens fönsterantal begränsas men inte bostadshusens? Har användningsområdet för ett magasin ändrats, så borde rimligen fönsterantal och fönsterpartier också kunna ändras. Det vi talar om är inte ytterligheter, men skall man låta folk få bo i magasinen, så får denna realitet också anpassas till dagens normer. Ett gestaltningsprogram för bryggor måste vara fullständigt onödigt. Det är att totalt överdriva i sammanhanget. Att bygga en brygga i traditionell stil är en fullt tillräcklig programförklaring i detta sammanhang Vi vill: Att trä skall vara ett ursprungligt materialval, och att de magasinsägare vars hus är klädda med eternit eller plåtpanel, skall få möjlighet att byta till träpanel. Att omvandlingen av magasinen till bostadshus inte skall medföra att kompletteringar och ändringar av fönsterpartier i traditionell stil försvåras. Kommentar: Synpunkterna noteras. Att ta fram ett gestaltningsprogram för bryggorna är en fullständigt onödig utredning. I såväl program- som detaljplan kan man skriva in: bryggorna skall byggas i traditionell kustnära stil. Kommentar: Kommunens avsikt med gestaltningsprogram för bryggmiljöerna är bland annat att på ett tydligt sätt förklara vad en traditionell brygga innebär, till exempel att det inte är traditionellt att uppföra staket på bryggor. Staket och andra sorters avskärmningar på bryggorna är ett led i den privatisering av bryggmiljöerna som kommunen inte finner önskvärd. Då mindre staket inte är bygglovpliktiga kan ett gestaltningsprogram vara ett sätt att skapa stöd för att man i planeringen skall kunna undvika en icke önskvärd utveckling. Detta material kommer dock att utföras i enkel form och bifogas programhandlingen.

22 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 22(31) Kuriosa: I planprogrammet på sidan 17 nämns att båttrafiken kan fortsätta vara central för Klädesholmen. Kanske inte riktigt med sanningen överensstämmande, Det centrala i denna trafik försvann på hösten 1962, när bilfärjan kom. Och definitivt den 1 december 1983, när bron invigdes. Kommentar: Kommunen anser att båttrafik och sjöfart fortfarande, trots bilens intåg, spelar stor roll för Klädesholmens identitet; en del fiskebåtar finns kvar, många boende på holmen har fritidsbåtar antingen i någon av hamnarna eller vid egen brygga. Det ses inte heller som otänkbart att det i framtiden återupprättas färjetrafik till Klädesholmen. Tillgänglighet: En viktig punkt. Här har vi faktiskt fått en viss förståelse i utredningen. Klädesholmen är faktiskt en av få öar i den bohuslänska arkipelagen, där närheten till havet är så god. Man ser havet från nästan var man än befinner sig, och att ha så många ställen, som vi har, där man når själva strandlinjen är mycket speciellt. Vilken målgrupp är det vi vänder oss till i första hand när gäller bryggtillgänglighet? Det är naturligtvis den befolkning som bor på Klädesholmen, och inte den massturism, som i någon dold form finns som i en andemening i programmet. Vi skall veta att klädesholmarna är ett hänsynsfullt släkte, när man går på andras bryggor. Det kan man väl inte i alla sammanhang säga om turisterna, som i många sammanhang tror att här bara finns rättigheter. Vi har i tidigare sammanhang i vårt planarbete föreslagit stickgränder, som ett för oss godtagbart alternativ. Vi håller kvar vid detta. Det är dock viktigt att ansvarsfrågan görs klar innan man går till beslut. Vi vill: Att tillgängligheten till bryggorna sker genom stickgränder. Ansvarsfrågan måste dock definitivt lösas först. Kommentar: Kommunen anser att en rimlig princip för att lösa tillgängligheten till vattnet kan vara att på privat mark tillämpa stickgrändsprincipen och att på kommunal mark tillämpa stråkprincipen. Naturstigar: Å ena sidan pratar man om traditionellt byggande och å den andra om naturstigar för turister. Naturstigar kan ju inte vara traditionellt, och hör inte hemma här. Att jämföra Klädesholmen med Dyrön är som att jämföra äpplen med päron. Öarna är ju topografiskt så olika att någon jämförelse i det avseendet inte går att göras. Att klädeholmarna gått på sina vägar i alla tider, är något man kommer fortsätta med. Även en tur över bron låter sig också göras. Klädesholmarna uppskattar nog hellre gång- och cykelbanor när man kommer över till fastlandet. Vi tycker: Naturstigar på Klädesholmen är inte det minsta traditionellt Kommentar: Synpunkten noteras.

23 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 23(31) Parkering En olöslig fråga. Problemet är från midsommar och sex veckor framåt. Resten av året obefintligt. Vissa smärre parkeringsytor kan tillskapas och några fastighetsägare kan parkera sin bil på egen fastighet. En radikal åtgärd är att under högsäsong förlägga en parkeringspråm vid öns infart. Är detta en framkomlig framtida möjlighet? Att tala om lastmopeder och cykelkärror håller inte på en plats, där biltrafik redan är sanktionerad. Detta beslut skulle ha fattats för fyrtiofem år sedan. I nya detaljplaner skall kommunens parkeringsnorm vara 1.8 p-platser per fastighet. När ökades den från 1.5? I planprogrammet på sidan 20 finns en karta där vissa magasinsområden skall utredas vad gäller parkering. Varför skall inte alla magasins framtida parkeringsbehov utredas? Vi vill: Att alla magasinsägares framtida parkeringsbehov skall utredas. Kommentar: Idé om parkeringspråm noteras. Kommunen ser som alternativ till parkeringsnormen 1,8 över hela linjen, att man för flerbostadshus sänker normen till 1,2 bilplatser per lägenhet. Parkeringsbehovet skall kunna tillgodoses inom gemensamma anläggningar, och behöver alltså inte nödvändigtvis anordnas inom egen tomt. Parkeringsutredning kommer att krävas för de fastigheter som ges ändrad markanvändning från industri till bostäder i kommande detaljplaner. Karta i programmet justeras. Avtal Här talas om avtal för tillgänglighet, upplåtelseformer för nya bostäder och verksamheter. Tror man verkligen att man skall få någon som helst framgång i ett planarbete, om man går fram med sådana krav i ett planprogram? Vi vill: Att man från politiskt håll överväger, om en dylik skrivning bör finnas i planprogrammet. Kommentar: Synpunkten noteras. Dessa var de punkter i programmet som vi ansåg vara väsentliga för vårt eventuellt fortsatta planarbete. 24.Else Andersson ( ) Invändningar mot planerad parkeringsplats i Solvik. 1. Enligt köpekontrakt daterat ingick tomten, där parkeringsplatsen i Solvik planeras, i köpet av fastigheten Koholmen 1:107, Solviksvägen 6. Undertecknad köpte den då av mina föräldrar Erik och Gertrud Davidsson. Därefter har Erik Davidsson ingått överenskommelse med Tjörns Kommun, utan undertecknads vetskap, om att överföra denna del till kommunen. Är det möjligt för Tjörns Kommun att planera för tomt som den ej förvärvat av rätt ägare? Kommentar: Informationen noteras. Kommunen har rätt att planera både kommunal och privatägd mark.

24 - Programsamrådsredogörelse för Klädesholmen 1:1 m.fl. - 24(31) 2. Att öka mängden korsande bilar över Solviksvägen via backen från Strandgatan där parkeringsskylten idag finns vore synnerligen olämpligt. Det är denna väg som samtliga gående och cyklande från västra delen av Koholmen och hela Klädesholmen använder för att ta sig till badviken. Det är en mycket otäck korsning redan idag där Solviksvägen möter backen från Strandgatan. Ännu har det inte inträffat någon allvarlig olycka mellan gående, som ofta är små barn, och bil, men sikten och medvetenheten från bilisterna som korsar Solviksvägen till parkeringen är begränsad. 3. I skriften Program för Klädesholmen står följande: Vid utveckling av hamnar såväl som magasinsområdena måste man noga beakta konsekvenserna av stigande havsnivåer med anledning av pågående klimatförändring. Detta måste ju även beaktas vid anläggande av parkeringsplatser. Det planerade området i Solvik står redan idag under vatten vid storm och högt vattenstånd, ibland ända upp till befintligt garage. Om vattennivåerna förväntas öka kommer denna parkeringsplats inte alltid kunna nyttjas. 4. Via denna yta nås ett garage som hör till Solviksvägen 6, framkomligheten till detta tår ej begränsas. Här finns också soptunnor för Solviksvägen 4 och 6, vilket medför att sopbilen måste kunna ta sig fram. 5. I förordet till skriften Program för Klädesholmen punkt 5 i riktlinjerna för det fortsatta planarbetet står det Att bostäder kräver viss störningsfrihet från trafik så även gångtrafik- bör beaktas. Detta kan inte anses ha beaktats vid planläggning av parkeringsplats i Solvik. Här finns redan en stor parkeringsplats och på Solviksvägen passerar många gående till badviken. Detta upplever vi som vistas på Solviksvägen 6 som störande under högsäsong redan idag. Hur kommer det att bli om ytterligare parkeringsytor anläggs? 6. Utsikten över Solvik kommer radikalt att försämras. Vem vill blicka ut över en parkeringsplats i direkt anslutning till sjöutsikten? Detta kommer i så fall även minska fastighetens marknadsvärde. Vem vill vara granne med 2 parkeringsplatser? 7. Här finns idag ett antal båtplatser i Solvik, vad kommer hända med dessa? Det är ju redan idag känt att även antalet båtplatser behöver vara fler och att bryggor som allmänheten kan nå bör öka. (Se även punkt 4 i förordet i tidigare nämnda skrift om bryggzon.) Kommentar: Programmets förslag på anläggning av parkeringsplatser i Solvik kvarstår, då det är nödvändigt att tillskapa fler parkeringsplatser inom Klädesholmen, och Solvik är en yta inom kommunal mark som i stort sett lämpar sig väl för ändamålet. Synpunkterna i yttrandet noteras dock och beaktas så till vida att anläggningen inte föreslås få karaktären av asfalterad parkeringsplats, utan kan vara betydligt enklare till sin karaktär, ges en allmän uppfräschning, brukas för båtuppläggning vintertid och bilparkering sommartid. 8. Ett alternativ till Solviken skulle vara att anlägga parkering i Dyngevig, i anslutning till Västanvindsvägen. Här finns ett utfyllt område som ej verkar nyttjas vare sig för bilar, båtar och badande. Kommentar: Synpunkten noteras. Dyngevig är dock en möjlig plats för en helikopterplatta och anses därför inte vara lämplig för parkering.