Innehållsförteckning. Personalbokslut INLEDNING 3 2. PERSONALSTRUKTUR 7

Transkript

1 PERSONALBOKSLUT 2016

2 2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. PERSONALSTRUKTUR Antalet anställda Ordinarie anställda Ordinarie personalens könsfördelning Ordinarie personalens ålder Personalens språk Avgångsomsättning PERSONALENS ARBETSINSATS SJUKFRÅNVARO PERSONALKOSTNADER ÖVERTIDSERSÄTTNINGAR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD ARBETARSKYDDET REKREATIONSVERKSAMHET ARBETSVERKSAMHET I REHABILITERINGSSYFTE PREMIERINGAR PERSONALENKÄT PERSONALENS KOMMENTAR 34 Sida

3 3 1. INLEDNING Åttonde året Raseborg År 2008 var för många anställda en tid av förberedelse inför kommunsammanslagningen innebar övergång till en ny organisation. För en del innebar förändringen en ny arbetsuppgift på en ny arbetsplats med en ny förman. För de flesta var dock övergången till Raseborg mindre dramatisk blev ett saneringsår som personalen fick känna av i form av permitteringar och spartalko kunde beskrivas som det första "normala" verksamhetsåret på länge. Det fjärde Raseborgsåret 2012 kan också beskrivas som ett normalt verksamhetsår men med en stor medvetenhet om att de ekonomiska realiteterna blir allt mer utmanande även för personalen. Det femte året 2013 innebar bl.a. slutet på grundtrygghetssektorns beställarutförar modell. Under hösten 2013 genomfördes samarbetsförhandlingar i syfte att minska personalen med minst 50 årsverken under Under våren 2014 genomfördes samarbetsförhandlingar i syfte att minska personalen med 100 årsverken under Resultatet av dessa båda samarbetsförfarandena är en minsking av personalen med totalt 125 årsverken under åren Det sjätte året 2014 kan beskrivas som ett år där det sker kraftiga anpassningar i verksamheten för att möta såväl ett ändrat servicebehov och ändrade möjligheter att finansiera verksamheten verkställdes de personalminskningar som var en del av åtgärdsprogrammets målsättningar skedde också ett byte av stadsdirektör och en process för att förnya stadens organisation påbörjades fortsatte arbetet med att omorganisera avdelningar och enheter. Samarbetsförhandlingar fördes också för att under åren minska personalen med ca 65 årsverken. Beslut om indragning av 4 enheter gjordes också. Personalstrategi Under åren hade staden en skild personalstrategi. Strategins namn Raseborg visar vägen en bra arbetsgivare med motiverad och kunnig personal sade en del om vad staden ville med sin personalpolitik. Under perioden har staden en ny övergripande strategi med följande värdegrund och riktlinjer: Värdegrund 1. Vilja till förändring och utveckling med sikte på framtiden 2. Staden finns till för sina invånare 3. Vi agerar etiskt, rättvist och öppet 4. Vi värnar om områdets svensk- och finskspråkiga kulturer och traditioner 5. Vi verkar enligt principerna för hållbar utveckling Strategins sju huvudsakliga riktlinjer 1. Raseborg stabiliserar sin ekonomi och tryggar sin livskraft 2. Raseborg söker aktivt möjligheter till samarbete 3. Raseborg kännetecknas av gott samarbete och en positiv attityd 4. Raseborg arbetar kostnadseffektivt för hälsa och välfärd 5. Raseborg skapar en välfungerande samhällsstruktur 6. Raseborg erbjuder en kreativ och trygg miljö för tillväxt och utveckling 7. Raseborg satsar på hållbar utveckling

4 4 För att konkretisera strategins förverkligande gällande personalpolitiken definierades följande tio punkter: 1. Ett gott medarbetarskap - Personalen ges stöd i medarbetarrollen 2. Ett gott ledarskap - Förmän får utbildning och stöd för sin uppgift 3. Aktiv information och kommunikation - Stadens kommunikationsplan implementeras hos personalen bl.a. genom utbildning 4. Fokus på att staden är en serviceorganisation - Kundbetjäningen lyfts fram tydligare gällande såväl externa som interna kunder 5. Satsningar på välmående och arbetshälsa för personalen - Åtgärder som förbättrar arbetshälsa och motivation prioriteras i budgeten 6. Sysselsätter långtidsarbetslösa inom den egna organisationen - Staden ombesörjer att det finns förutsättningar för att sysselsätta långtidsarbetslösa inom sin egen verksamhet - Stadens enheter tar i mån av möjlighet emot praktikanter, läroavtalselever, studerande som har inlärning i arbete - period, civiltjänstgörare samt elever som utför dagsverke. 7. Personalens kunnande utvecklas - Personalens kunnande kartläggs, utvecklas och tas till vara. Även tyst kunskap tas tillvara vid personalens avgång 8. Riktlinjer för pension utarbetas - Stadens syn på lämplig pensionsålder, deltidspension etc. har formulerats i ett policydokument 9. En bra arbetsmiljö eftersträvas - Såväl den fysiska som den psykiska arbetsmiljön förbättras 10. Personaldimensioneringen optimeras - Åtgärdsprogrammets åtgärder förverkligas Utbildningsplan Genom en lagändring har bestämmelsen om personal- och utbildningsplan ändrats. Lagens målsättning är att främja kompetensutveckling och förändringsförmågan, att förlänga arbetskarriärerna, att förbättra produktiviteten och konkurrenskraften, samt att stärka de anställdas konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Planen innehåller a) personalstruktur, b) användningen av olika anställningsformer, c) upprätthållande av arbetsförmågan och arbetsmarknadskompetensen, d) bedömning av yrkeskunnande samt e) kompetensutvecklingsmålen för Personal- och utbildningsplanen uppdateras årligen.

5 5 Personalkostnadernas utveckling De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till ,27 jämfört med ,01 under D.v.s. en minskning på ,74, eller ca 2,4 %. Satsningar på hälsa och välbefinnande Under året har satsningar gjorts för att befrämja personalens hälsa och välbefinnande, och på detta sätt stöda arbetsförmågan. Stadens personal har möjlighet att få motions- och kultursedlar, simma i egen simhall till en liten kostnad samt delta i ledda motions- och rekreationsaktiviteter. En barnvänlig kommun Raseborgs stad deltar åren i arbetet med att vara en barnvänlig kommun. Modellen med barnvänlig kommun grundar sig på UNICEFs "Child Friendly City" modell. Målet är att främja förverkligandet av barnets rättigheter i barnets vardag. För Raseborgs stad betyder detta konkret: - Ett engagerat och produktivt utvecklingsarbete. - Att barnvänlighet främjas på alla nivåer inom staden. - Att åtgärder som leder till bestående förändringar vidtas. - Att barn och unga deltar i hela processen. Feelit För att öka arbetsvälmåendet, stärka arbetshälsan och för skapa ett bra arbetsklimat genomförde Raseborgs stad under åren tillsammans med Skärgårdens arbetshälsoakademi i Kasnäs projektet FEELIT. Totalt deltog 54 grupper och 993 deltagare i projektet under projekttiden. Eftersom det fanns flera arbetsplatser som hade intresse av att delta i projektet, men inte hann under själva projekttiden så har verksamheten fortsatt i liten skala utan extern finansiering. Under 2016 deltog 6 grupper med sammanlagt 74 deltagare. Statistik Detta personalbokslut är det åttonde som gjorts för Raseborgs stad. Personalbokslutet är ett redskap för uppföljning och utveckling av ärenden som gäller personalen. Syftet med personalbokslutet är att ge en helhetsbild av personalstrategin, personalmängden och strukturen, personalens arbetsinsats, sjukfrånvarofrekvensen, personalkostnaderna, företagshälsovården, arbetarskyddet, personalens rekreationsverksamhet, arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte, premieringar samt ett sammandrag av resultatet från personalenkäten. Redovisningen och uppföljningen av personalresurserna är en fortgående process sammanknuten med ekonomi- och verksamhetsplaneringen inom staden. För att öka användbarheten behövs dock jämförelser över en längre tidsperiod. I och med att detta personalbokslut är det åttonde för den nya organisationen kan jämförelser göras med

6 Direkta statistikjämförelser med tiden innan kommunsammanslagningen går tyvärr inte att göra. Detta beror dels på att organisationens indelning är ny och att statistikuppgifterna i de tidigare personalboksluten inte är uppgjord på samma grund och därmed inte jämförbara. Statistikuppgifterna är hämtade ur stadens lönesystem och ehrm-info rapportmodulen och de flesta av rapporterna kan brytas ned i mindre delar så att analyser också sker på enhetsnivå. På så sätt kan stadens enheter använda uppgifterna i uppföljningen av sin verksamhet likväl som de fungerar som ett hjälpmedel för stadens ledning bl.a. vid resursering och planering av verksamheten. Begreppsanalys Personalbokslutet mäter personalen på olika sätt. Det gör skillnad på tillsvidareanställda (ordinarie) och tidsbundet anställda (kan vara vikarier för en ordinarie, men behöver inte vara det), samt anställda på heltid och deltid. Dessutom görs skillnad på anställda i huvudtjänst och anställda i bitjänst. Dessa begrepp har inget att göra med om man är tjänsteman eller inte, utan är skattemyndigheternas indelning. De som är anställda i huvudtjänst får i regel sin huvudsakliga inkomst från staden. De som är anställda i bitjänst får i regel biinkomster från staden (t.ex. timlärare på MBI). En anställd i bitjänst kan dock vara anställd på heltid. I de fallen har personen i regel t.ex. ett företag eller jordbruksverksamhet som huvudtjänst. Anställningsförhållanden kortare än 14 dagar räknas inte med i statistiken som mäter personalen, men nog när antalet arbetsperioder i kalenderdagar räknas, eller antalet årsverken räknas. Praktikanter, civiltjänstgörare och anställda i rehabiliterande arbetsverksamhet syns inte i personalstatistiken, men är ändå sådana som utför en arbetsinsats åt staden.

7 7 2. PERSONALSTRUKTUR 2.1 Antalet anställda Nedan anges personal i huvudtjänst Diagram 1 och tabell 1 visar förutom antalet även fördelningen mellan sektorer. Diagram 2 visar fördelningen mellan personal på heltid respektive deltid. Tabell 2 visar förutom fördelningen mellan personalen på heltid respektive deltid, även om anställningsförhållandet är tidsbundet eller ordinarie. I statistiken ingår samtliga anställda förutom kortvariga arbetsförhållanden som varar mindre än 14 dagar. Även anställda som vid tidpunkten varit frånvarande utan lön är borträknade i detta sammanhang. I statistiken ingår dock inte timlärare vid medborgarinstitutet och musikinstitutet. Diagram 1

8 8 Personal i huvudtjänst Hela staden och sektorer Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Koncernförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Social- och hälsovård Bildning Samhällsteknik Raseborgs Vatten Sammanlagt Tabell 1 Diagram 2 Personal i huvudtjänst Heltid, deltid, ordinarie och tidsbundna. Hela staden Heltid ordinarie Heltid tidsbundna Deltid ordinarie Deltid tidsbundna Totalt Tabell 2

9 9 2.2 Ordinarie anställda Nedan i tabell 3 beskrivs antalet ordinarie anställda på heltid och deltid per , samt ett sammandrag av perioden Eftersom motsvarande uträkningar inte gjordes på samma grund i Ekenäs, Karis och Pojo kan en relevant jämförelse med 2008 eller tidigare inte göras. Ordinarie på heltid och deltid Heltid Deltid Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Alla Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Stadskansliet Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Turism Intern service/admin Intern service/fastigh Intern service/städ Intern service/kök Grundtrygghet ordnare Social- o hälsov. admin Socialservice Vård i hemmet Serviceboende Åldringshem HVC tjänster Mentalvårdstjänster Tandvård Företagshälsovård Sysselsättningsavdelning Bildning administration Barndagvård och försk Svenskspråkig grundsk Finskspråkig grundskola Gymnasier Medborgarinstitut Musikinstitut Muséer Bibliotek Ungdomsverksamhet Kulturverksamhet Idrott och hälsomotion Samhällsteknik admin Samhällsteknik Stadsplanering Byggnadstillsyn Miljöskydd Fastighetsbildning Ekenäs Energi Raseborgs Vatten Hela staden Tabell 3

10 Ordinarie personalens könsfördelning I diagram 3 beskrivs könsfördelningen bland personalen för hela staden och per sektor. 84,83 % av personalen är kvinnor och 15,17 % män. Könsfördelningen ligger nära medeltalet för landets kommunalt anställda. Stadens system för personalstatistik har inte möjlighet att beakta anställda som inte önskar uppge kön. Staden har en jämställdhetsplan. Denna baserar sig på lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986, 232/2005). Bland sektorerna är social och hälsovården den med proportionellt sett mest kvinnor, 95 % av alla anställda. Inom affärsverket Raseborgs Vatten är förhållandet det motsatta där 87 % av de ordinarie anställda är män. Diagram 3

11 Ordinarie personalens ålder I diagram 4 beskrivs medelåldern hos stadens personal. Medelåldern bland kvinnor var 1,9 år lägre än männens medelålder. Diagrammet beskriver situationen per Diagram 4

12 12 Åldersprofilen i diagram 5 visar att åldersgruppen år samt år är de största enskilda åldersgrupperna bland både kvinnor och män. 34,1 % av personalen hör till någondera gruppen. Man kan konstatera att 47,2 % av den ordinarie personalen är 50 år eller äldre. Endast 7 % av den ordinarie personalen är under 30 år. Åldern för pensionering varierar och kan överstiga 65 år fanns 15 ordinarie anställda över 65 år vilket är fler än 2015 (13). Diagrammet beskriver situationen per Diagram 5

13 Personalens språk Ordinarie personalens modersmål beskrivs i diagram hade 74,5 % svenska som modersmål och 25,4 % finska och 0,1 % engelska. Språkförhållandet bland stadens befolkning är 31,2 % finskspråkiga och 65,4 % svenskspråkiga och 3,4 % övriga språk. Diagram 6

14 Avgångsomsättning Den totala avgångsomsättningen av ordinarie personal har under året varit 121 personer vilket är ca 6,4 %. Beteckningen slutat innehåller avgångsorsaker som byte av arbetsplats eller arbetsgivare, avgång p.g.a. av att arbetet upphört medan annan orsak innebär egen uppsägning eller bortgång. Tabell 4 visar hur många som gått i olika typ av pension under året, samt medelåldern för varje kategori. Diagram 7 Typ av pension Personer Medelålder Ålderspension 63 64,1 Deltidspension 7 61,9 Invalidpension 5 56,4 Delinvalidpension 9 54,8 Rehabiliteringsstöd 3 - Tabell 4

15 15 3. PERSONALENS ARBETSINSATS Tabell 5 beskriver arbetsperioder i kalenderdagar, frånvaron i kalenderdagar, den arbetade ordinarie årsarbetstiden i arbetsdagar samt arbetsinsatsen i årsarbeten. I beräkningen ingår inte arbetsförhållanden som är kortare än 14 dagar. I enlighet med Kommunala arbetsmarknadsverkets rekommendation om personalrapporter i kommunen (2003) används begreppet årsarbete istället för årsverke. Den utförda årsarbetstiden, d.v.s. den arbetade tiden under året är antalet dagar under kalenderåret (365) minus all frånvaro i kalenderdagar. Till frånvaron hör: lördagar, söndagar, arbetstidsförkortande söckenhelger, semesterdagar samt både avlönade och oavlönade arbets- och tjänsteledigheter. Ett årsarbete är således ett helt års arbetsinsats av en heltidsarbetande. Tabell 6 visar antal årsarbeten sektorvis Tabell 7 visar olika ledigheter i antal kalenderdagar. Arbetsperioder i kalenderdagar Frånvaro i kalenderdagar Arbetsinsats sammanlagt i kalenderdagar Arbetsinsats sammanlagt i procent Arbetsinsats i årsarbeten Koncernförvaltning ,2 % 163,3 Allmän- och ekonomiförvaltning ,3 % 52,6 Social- och hälsovård ,0 % 516,9 Bildning ,1 % 720,9 Samhällsteknik ,7 % 67,3 Raseborgs Vatten ,4 % 20,8 Sammanlagt ,2 % 1541,8 Tabell Allmän och koncernförvaltning 262,3 254,4 259,8 260,5 247,5 Koncernförvaltning 170,5 170,4 163,3 Allmän och ekonomiförvaltning 56,9 52,6 52,6 Grundtrygghet ordnare 14,4 8,3 9,8 9,7 Social- och hälsovård 328,6 358,2 403,6 508,7 521,5 545,7 539,4 516,9 Bildning 724,6 706,4 729,5 739,2 717,4 712,7 708,5 720,9 Samhällsteknik 79,2 75,6 71,8 67,3 49,5 53,1 61,7 67,3 Ekenäs Energi 25,1 24,5 28,0 27,7 28,7 Raseborgs Vatten 25,4 24,7 24,6 22,9 21,9 22,1 21,1 20,8 Totalt 1459,6 1452,1 1527,1 1636,0 1586,5 1561,0 1553,7 1541,8 Tabell Alterneringsledighet Utbildningsdagar Oavlönad tjänstledighet Vård av sjukt barn Permittering Spartalko Tabell 7

16 16 4. SJUKFRÅNVARO Sjukfrånvaron var under år 2015, kalenderdagar vilket motsvarar ca 85 årsarbeten. Diagrammen 8, 9 och 10 beskriver sjukfrånvarofrekvensen per månad, typen av frånvaro samt antalet frånvarodagar räknat i kalenderdagar under Med lagstadgad frånvaro avses moderskapsledigheter m.m. och övrig frånvaro bl.a. rehabilitering. Tabell 8 beskriver sjukfrånvaron i arbetsdagar. Sjukfrånvaron är i medeltal 16,5 arbetsdagar per årsarbete, vilket motsvarar 7,65 % av årets arbetsdagar var sjukfrånvaron i medeltal 13,0 arbetsdagar per årsarbete, vilket motsvarar 6,01 % av årets arbetsdagar. Sjukfrånvaron har således ökat med 1,64 procentenheter eller 3,5 arbetsdagar per årsarbete jämfört med Diagram 8

17 17 Diagram 9 Diagram 10

18 18 Sjukfrånvaron i arbetsdagar och perioder. Hela staden, avdelningar och i medeltal per person Sjukfrånvaro i arbetsdagar Antal sjukfrånvaroperioder Arbetsdagar per person Sjukfrånvaro % av arbetsdagar Arbetsdagar per person Sjukfrånvaro % av arbetsdagar Arbetsdagar per person Sjukfrånvaro % av arbetsdagar Stadskansliet ,4 10,81 % 12,1 5,61 % 13,4 6,22 % Ekonomiavdelningen ,2 2,41 % 20,3 9,38 % 22,2 10,28 % Personalavdelningen ,2 2,42 % 5,5 2,56 % 8,2 3,81 % Turism (tidigare Utv. Avd.) 8 4 2,9 1,32 % 3,3 1,54 % 2,1 0,96 % Intern service/administration 8 3 3,5 1,61 % 1,4 0,66 % 1,6 0,72 % Intern service/fastigheter ,0 6,93 % 12,4 5,72 % 14,1 6,54 % Intern service/städ ,8 12,88 % 23,1 10,68 % 32,9 15,24 % Intern service/kök ,4 12,22 % 10,4 4,83 % 18,4 8,53 % Social- o hälsov. administration ,1 1,88 % 4,4 2,05 % 2,8 1,28 % Socialservice ,7 5,89 % 9,6 4,44 % 10,3 4,78 % Vård i hemmet ,7 12,38 % 23,3 10,79 % 28,9 13,36 % Serviceboende ,4 13,63 % 21,0 9,70 % 22,3 10,31 % Åldringshem ,8 9,19 % 16,4 7,60 % 17,9 8,27 % HVC tjänster ,8 5,45 % 11,2 5,20 % 20,8 9,62 % Mentalvårdstjänster ,5 19,66 % 16,1 7,45 % 13,7 6,36 % Tandvård ,0 6,01 % 9,0 4,16 % 5,3 2,45 % Företagshälsovård ,5 19,23 % 15,4 7,13 % 17,7 8,18 % Sysselsättningsavdelningen ,0 3,70 % 9,6 4,46 % 12,0 5,53 % Bildning administration ,3 2,45 % 7,2 3,35 % 6,3 2,92 % Barndagvård och förskola ,1 7,94 % 15,6 7,22 % 15,7 7,28 % Svenskspråkig grundskola ,9 3,67 % 8,6 3,97 % 7,5 3,47 % Finskspråkig grundskola ,4 7,14 % 15,3 7,07 % 12,8 5,92 % Gymnasier ,0 2,77 % 3,8 1,78 % 2,3 1,09 % Medborgarinstitut ,5 8,57 % 1,5 0,67 % 1,5 0,70 % Musikinstitut ,2 3,34 % 5,2 2,42 % 4,9 2,25 % Muséer ,6 2,14 % 1,4 0,66 % 1,7 0,77 % Bibliotek ,4 2,98 % 10,6 4,89 % 12,3 5,71 % Ungdomsverksamhet ,9 13,36 % 29,8 13,80 % 21,6 9,99 % Kulturverksamhet ,4 2,06 % 9,6 4,44 % 8,0 3,70 % Idrott och hälsomotion ,1 5,61 % 5,2 2,39 % 7,6 3,51 % Samhällsteknik administration 5 3 0,8 0,37 % 4,2 1,96 % 7,9 3,64 % Samhällsteknik ,9 5,99 % 12,0 5,54 % 10,3 4,76 % Stadsplanering ,9 1,80 % 2,4 1,11 % 1,9 0,86 % Byggnadstillsyn ,0 5,57 % 8,7 4,01 % 20,4 9,44 % Miljöskydd ,6 6,78 % 18,1 8,38 % 3,8 1,74 % Fastighetsbildning ,6 1,67 % 5,5 2,57 % 9,0 4,17 % Raseborgs Vatten ,8 5,45 % 4,6 2,15 % 4,9 2,25 % Hela staden ,5 7,65 % 13,0 6,01 % 14,5 6,71 % Tabell 8

19 19 5. PERSONALKOSTNADER De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till ,27 jämfört med ,01 under D.v.s. en minskning på ,74, eller ca 2,4 %. LÖNEUTGIFTERNAS UTVECKLING (Enligt skatteredovisningar) Löner för huvudsyssla Raseborgs stad Ekenäs Energi 0 0 Raseborgs Vatten Löner för bisyssla Raseborgs stad Raseborgs Vatten Naturaförmåner Raseborgs stad Ekenäs Energi 0 0 Raseborgs Vatten 0 0 Pensioner Raseborgs stad Ekenäs Energi 0 0 Raseborgs Vatten Arbetsersättningar Källskattepliktiga löner Totalt PERSONALKOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden , ,12 Till löner hörande ersättningar , , , ,77 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,23 Övriga lönebikostnader , ,34 Totalt enligt resultaträkningen , ,34 Aktiverade personalkostnader , ,67 Personalkostnader totalt , ,01

20 20 6. ÖVERTIDSERSÄTTNINGAR I diagram 11 och 12, samt i tabell 9 beskrivs övertidsersättningarna exklusive lönebikostnader. I redovisningen ingår inte lärarnas extra timmar utöver normal undervisningsskyldighet eftersom dessa timmar ingår som en komponent i deras lönesystem. Detta arrangemang är ett billigare alternativ än att anställa flera lärare, och kan således inte anses vara övertid i egentlig mening. Diagram Koncernförvaltning Allmän- och ekonomi Social och hälsovård Bildning Samhällsteknik Ekenäs Energi Raseborgs Vatten Sammanlagt Tabell 9

21 21 Diagram 12

22 22 7. FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Företagshälsovårdstjänsterna producerades fram till av tre vårdproducenter. För de anställda i Ekenäs och Pojo-området har Raseborgs hälsovårdscentrals företagshälsovård erbjudit vårdtjänster och för anställda i Karisområdet Folkhälsan Syd. Läkarcentral Medek har anlitats av stadens ledningsgrupp, personalen vid Ekenäs hälsostation och personalen vid Raseborgs hälsovårdscentrals företagshälsovård. Från och med har alla företagshälsovårdstjänster köpts av Mehiläinen AB. Mottagningar finns i Ekenäs och Karis. Kostnaderna för företagshälsovård fördelas på förebyggande vård (ersättningsklass I) och sjukvård (ersättningsklass II). I de totala kostnaderna ingår även undersökningar hos specialläkare, röntgen- och laboratoriekostnader, förstahjälpberedskap, rökavvänjning, specialarbetsglasögon samt ergonomiutredningar på arbetsplatsen. Folkpensionsanstalten ersätter kostnaderna för företagshälsovård enligt 60 % för förebyggande verksamhet och 50 % för sjukvård. Förebyggande vård (klass I) brutto netto Folkhälsan Syd jan-mars ,78 Medek(jan-mars), Raseborgs ,22 egen ftghv (jan-mars) och Mehiläinen april-dec Förstahjälpberedskap ( utrustning och utbildning) Totala kostnader, klass I ,80 Sjukvård ( klass II) brutto netto Folkhälsan Syd jan-mars ,30 Medek(jan-mars), Raseborgs ,94 egen ftghv (jan-mars) och Mehiläinen april-dec Förstahjälpberedskap ( utrustning och utbildning) Totala kostnader, klass II , ,12 totala kostnader, klass I + klass II , ,92 kostnad i medeltal per anställd (2015) (334 ) (157 ) Tabell 10: Kostnader för företagshälsovårdstjänsterna år 2016.

23 23 Företagsläkare Hälsoundersökning information, rådgivning och vägledning Sjukvård Arbetsplatsutredning Företagshälsovårdare Hälsoundersökning Information, rådgivning och vägledning Sjukvård Arbetsplatsutredning annan hälsovård Arbetsplatsfysioterapeut Hälsoundersökning Sjukvård( fysioterapibehandling) Arbetsplatsutredning( ergonomikartläggning Information, rådgivning och vägledning Arbetspsykolog Hälsoundersökning Information, rådgivning och vägledning Specialläkare Hälsoundersökning Sjukvård Information, rådgivning och vägledning Undersökningar Laboratorie Bilddiagnostik 581 st. 29 st st. 10 timmar 500 st. 112 st st. 54,5 timmar 4 st. 27 st. 941 st. 61,5 timmar 196 st. 10 st. 94 st. 30 st. 273 st. 1 st st. 419 st. Övriga sakkunniga Synergonomi 2 st. 2 st. Tabell 11: Uppgifter om företagshälsovårdens verksamhet, totalt.

24 24 8. ARBETARSKYDDET Arbetarskyddspersonalen Resursen för arbetarskyddsfullmäktige, dvs. personalens representanter i arbetarskyddsarbetet är totalt 2,0 årsverken. En på heltid och två på deltid. Resursen för arbetarskyddschef, dvs. arbetsgivarens representant i arbetarskyddsfrågor är en på heltid. Arbetarskyddssektionen Arbetarskyddssektionen har sammanträtt 4 ggr under Man har under 2016 arbetat för ett systematiskt arbetarskydd. resultatet av detta blev en årsklocka för arbetarskyddsverksamheten, aktivering av arbetarskyddsparen samt ett aktivare grepp om arbetsolyckorna. Arbetarskyddspersonalens tidsanvändning Utbildning och fortbildning Arbetarskyddet arrangerade utbildningstillfällen för arbetarskyddsparen år Arbetarskyddspersonalen deltog också i utbildningar under året. Riskkartläggningar och -bedömningar Riskkartläggningar gjordes i stadens alla skolor och daghem. Arbetsolycksfall i arbetet Anmälda arbetsolyckor till försäkringsbolaget Fennia ökade lite jämfört med Till försäkringsbolaget rapporterades 113 arbetsolyckor (2015:92). Av dessa har Fennia godkänt 63 som arbetsolyckor och gett avslag på 5 arbetsolyckor. 45 anmälningar har försäkringsbolaget ännu inte beslutat om. Totalt räknat ökade arbetsolyckorna, eftersom arbetsplatserna rapporterat om 38 händelser som nära på händelser, tillbud eller våldssituationer som arbetarskyddet bedömt som arbetsolycka eftersom den anställda skadat sig i händelsen. Därmed var verkliga antalet arbetsolyckor 151.

25 25 Arbetsolycksfall och nära på händelser Fall Trafikolycka Våldssam pat./elev Krosskada/ klämskada Stick och skärsår Övrigt Totalt Bildning (38) Social- och hälsovård (65) Samhällsteknik (3) Intern service (17) Koncern- och ekonomiförvaltning (3) Raseborgs Vatten (4) Sysselsatta (2) Totalt Tabell 12: Olycksfall under arbetstid Trafikolycka Bildning 3 Social- och hälsovård 7 Samhällsteknik 0 Intern service 0 Koncern- och ekonomiförvaltning 0 Raseborgs Vatten 0 Sysselsatta 0 Totalt 10 (18) Tabell 13: Olycksfall under arbetsresa 53,6% av arbetsolyckorna har inte orsakat någon sjukfrånvaro. Däremot har det förorsakat en störning i arbetet då den anställda skadat sej och eventuellt fått uppsöka vård. Försäkringsbolaget Fennia har betalat ersättning till Raseborgs stad för totalt 652 dagar. Stadens statistik visar 1212 dagar. Skillnaden beror på att ett visst antal ansökningar inte behandlats klart samt att försäkringsbolaget gett avslag på 5 arbetsolyckor. Därtill betalar inte försäkringsbolaget dagpenning för de arbetsolyckor där den skadade inte varit helt eller delvis oförmögen att arbeta i minsta 3 dagar i följd. Nära på händelser Arbetarskyddet har tagit emot 38 anmälningar om nära på händelser.

26 26 Första hjälpen Arbetarskyddet har arrangerat kurser i första hjälp, både uppdateringar (4h) och kurser i livräddande nöd första hjälp (8h). Arbetarskyddet har ansvarat för beställningar av första hjälpen-material. Inomhusluftsgruppen Arbetarskyddspersonalen är medlemmar i stadens inomhusluftsgrupp. Gruppen har sammanträtt till 6 möten under året. Vid årets slut hade gruppen 14 arbetsplatser/fastigheter på sin arbetslista. Under året tog gruppen emot 4 nya anmälningar om inomhusluftsproblem Antal rapporterade olycksfall i arbete Antal rapporterade olycksfall under arbetsresa Arbetsrelaterade sjukdomar - Yrkessjukdomar Antal rapporterade nära på händelser Tabell 14: Arbetarskydd statistik sammandrag

27 27 9. REKREATIONSVERKSAMHET Muuvit gruppen för motion och hälsa ordnar rekreationsverksamhet för stadens personal. Rekreationen ordnas gratis eller mot en liten avgift. Följande aktiviteter har erbjudits under 2016: - ledd gymnastik på gym, 1 timme/vecka på Sportfigur (våren) och Lyfte (hösten) i Karis och på Sportten (våren) och Trainium (hösten) i Ekenäs, - motionstimme på Raseborgs fysioterapi i Ekenäs och på Sportfigur (våren 2016) och med Johanna Malmström (hösten 2016), gympasalen i KYK, Karis, - Muuvit kören; sångövningar hölls en gång per vecka, - renande och energigivande yogaveckoslut i mars på Merijooga i Hangö, - skrinning 2 ggr i mars i ishallen i Karis. En gång med klubba och en gång fri skrinning, - löpskola hölls varannan vecka i Karis och varannan vecka i Ekenäs. På hösten ordnades gemensam anmälning och buss till Ruissaloloppet, i vilket alla stadens anställda fick delta. - utflykt i april till Arena Center i östra Helsingfors med bowling och carting på programmet, - i augusti gjordes en utflykt med båt till Rödjan, - tekniksimning 4 ggr på hösten i Ekenäs simhall Trollskogsrundan 12.5 inhiberades på grund av att endast ett fåtal anmält sig. Stadens personal har fått besöka simhallen för 1 /gång. Simhallsbesöken var totalt 5221 st. Personalen har fått lösa ut 10 st motions- och kultursedlar per person. Sedlarna löstes ut av 1862 anställda. Lillajulsfest för stadens personal hölls fredag i bollhallen i Ekenäs. Festen var en trevlig tillställning med live irländsk musik av bandet Irish Finn och med partymusik av Chameleon. Stadsdirektören och personalchefen delade ut pris till anställda som utmärkt sig på något sätt under året.

28 ARBETSVERKSAMHET I REHABILITERINGSSYFTE Inom avdelningen för sysselsättningstjänster finns en vuxenenhet, en ungdomsenhet samt stödtjänster för hela avdelningen. Inom vuxenenheten finns fyra verkstäder, Sic- Sac Center och Fix-it vars verksamhet är sömnad, handarbeten, matlagning och städning. Versta med inriktning på träarbeten och Tamfix med inriktning på befrämjande av psykiska hälsan i vilken utförs underleverantörsjobb. Alla fungerar som rehabiliterande arbetsverksamhet utom inom Tamfix där kunderna har vårdkontakter och är i arbetsträning. Inom ungdomsenheten finns Fixar-Malte gruppen som är en rörlig grupp som utför trädgårds-, flytt-, reparations och fastighetsskötselarbeten av olika slag. Meningen här är att verksamheten skall vara så nära riktiga arbetsuppgifter som möjligt och i den deltar både unga och vuxna som är i slutet av sin rehabilitering. Ungdomsverkstaden KOI är en verkstad för ungdomar i vilken man tränar på sociala färdigheter och alla unga är i arbetsrehabilitering. Förutom egna verkstäder köps även tjänster av föreningar och producenter för både unga och vuxna, därtill sysselsätts det inom stadens olika enheter. Målsättningen är att bygga en helhet med många alternativ för deltagare i verksamheten med olika behov. Som ny verksamhet skapades sektorövergripande samservicen för arbetslösa från inom vilken kommunen, TE-tjänsterna och FPA jobbar aktivt med arbetslösa och kartlägger deras behov samt hänvisar till rätt service. Aktiveringsplanen uppgörs tillsammans med TE-tjänsternas sakkunniga, socialarbetare, sysselsättningskoordinatorer och klienten själv. Deltagande i uppgörande av aktiveringsplanen är en skyldighet. Det finns två koordinatorer för vuxna, en som jobbar i samservicen och en för unga inom avdelningen dessutom har avdelningen en egen socialarbetare samt hälsovårdare för arbetslösa. Avdelningen ansvara även för det uppsökande ungdomsarbetet och har två anställda inom området som fungerar som register- och kontaktansvariga i kommunen för de som avbryter studier-, värnplikt eller civiltjänstgöringen. De jobbar även tillsammans med koordinatorn för unga samt socialbyrån för att nå alla unga i behov av stöd och handledning. Verksamhetens ekonomiska resultat: Staden sökte ersättning från TE-centralen på totalt Denna summa uträknas enligt följande: arbetsdagar x 10,09 /dag, som staten (TEcentralen) betalar till kommunen då den sysselsätter en långtidsarbetslös. Eftersom några avtal avbröts blev den beviljade summan något lägre Inbesparat arbetsmarknadsstöd av kommunens del av arbetsmarknadsstödet har inbesparats. Detta eftersom Raseborgs stad har under året sysselsatt 285 personer under olika långa tidsperioder. Inbesparat arbetsmarknadsstöd samt inkomst från TE-centralen och avdelningens övriga inkomster utgör en inbesparing/inkomst på

29 29 Diagram 13 beskriver antalet sysselsatta i rehabiliterande arbetsverksamhet per månad. Diagrammet beskriver också antal långtidsarbetslösa som inte är sysselsatta samt de båda grupperna tillsammans. Procenten beskriver antalet sysselsatta per månad i förhållande till hela mängden långtidsarbetslösa. Diagram 13 Antal sysselsatta långtidsarbetslösa i genomsnitt per månad Tabell 15

30 PREMIERINGAR Vid lillajulfesten premierades följande personer för goda insatser under året Individuella 1. Årets medarbetare Fastighetsskötaren Jouni Vasankari och närvårdaren Minna Halinen 2. Årets glädjespridare Simövervakaren Benny Forsström 3. Årets förman Föreståndaren för Bromarfhemmet Margareta Schrey Grupper 1. Årets bragd Kiila skolas team för förberedande undervisning. Till teamet hör: Kaisa Kukkonen, Sirpa Tarmi-Öhman, Ronja Koskinen, Sari Hiltunen och rektorn Antti Jyrkkänen 2. Årets vitaminer Parkavdelningen. (ca. 15 personer) 3. Årets team Hälso- och sjukvårdsmottagningen. (ca. 30 personer)

31 PERSONALENKÄT För att kartlägga personalens välmående och upplevelse av arbetet genomfördes under 2016 en enkät bland personalen. Enkäten fylldes i mellan 7 november och 31 december Totalt 942 enkätsvar kom in. Svarsprocenten blev ca 50 %. Vid tidpunkten för genomförandet av enkäten gjordes en organisationsförändring när intern service gick in i tekniska sektorn. Målet är att enkäten skall genomföras årligen och att resultaten skall användas för att förbättra arbetsförhållandena och personalens välmående. Enkäten består av 42 frågor som omfattar följande områden: - Personuppgifter (kön, åldersgrupp, arbetsplats). - Arbetsförhållanden och arbetstid. - Arbetsatmosfär och arbetsgemenskap. - Information och respons. - Jämlikhet, rättvishet och uppskattning. - Löne- och belöningspolicy. - Förmannens arbete. - Utvecklingsmöjligheter. - Möjligheter att delta och påverka. - Övriga frågor (utvecklingssamtal, pension, mobbning). Alla anställda som har en raseborg.fi e-post adress fick via e-post en länk till enkäten. Länken är unik och gör att varje anställd kunde fylla i enkäten endast en gång. Enkäten var tvåspråkig och tar minuter att fylla i. Enkäten fick ifyllas på arbetstid. Förmannen ansvarade för att dator fanns tillgänglig även för de anställda som inte har egen dator i arbetet. Några yrkesgrupper, bl.a. familjedagvårdarna fick möjlighet att besvara enkäten till pappers. Programmet som användes för personalenkäten (ZEF) omöjliggör redovisning av enkätsvar som omfattar färre än 4 personers svar. Detta för att inga enskilda anställdas svar skall kunna gå att identifiera. Programadministratörerna kan se om en enskild anställd har fyllt i enkäten, men det går inte att se hur någon enskild fråga besvarats. Integritetsskyddet för den som svarar på enkäten garanteras i grundlagens 10, lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation, personuppgiftslagen, lagen om integritetsskydd i arbetslivet samt strafflagen 24 kap, 8. Resultatet av enkäten har sammanställts på avdelnings- eller enhetsnivå. Varje förman ansvarar för att personalen inom avdelningen/enheten får ta del av enkätens resultat, samt för att nödvändiga åtgärder görs till följd av enkätens resultat.

32 32 Resultatet av enkäten har analyserats i olika korstabelleringar för att få ut så mycket information som möjligt av svaren. Följande allmänna konklusioner kan göras om enkätens resultat inom hela organisationen: 1. Inom social- och hälsovårdssektorn är man fortfarande minst nöjd med sina arbetsutrymmen, medan man inom tekniska sektorn och Raseborgs vatten är mest nöjd med sina utrymmen. 2. Männen och äldre arbetstagare är betydligt nöjdare med arbetsplatsens fysiska förhållanden såsom utrymmen, luftkvalitet etc. än vad kvinnor och yngre arbetstagare verkar vara. 3. Inom tekniska sektorn och Raseborgs vatten är man nöjdast med arbetstiderna. 4. Det är väldigt små skillnader i hur olika åldersgrupper upplever vi-andan på arbetsplatsen. Yngre arbetstagare upplever dock en sämre vi-anda än äldre. Männen vågar dock i något högre grad än kvinnorna framföra avvikande åsikter och ifrågasätta saker i arbetet. 5. Inom organisationen som helhet tycker man att informationen och responsen blivit bättre, fastän både koncerntjänster och social- och hälsovårdssektorn har gjort en nedgång. Inom bildningssektorn är den bättre än medeltalet. Föga överraskande anser de som haft utvecklingssamtal att de fått mer respons än de som inte haft utvecklingssamtal. 6. Inom bildningssektorn upplever man i högre grad än andra att man blir rättvist behandlad och respekterad som individ. 7. Tidigare har kvinnor i högre grad än män upplevt att de blir rättvist och jämlikt behandlade på sin arbetsplats, nu är det dock väldigt lika. Männen och yngre arbetstagare upplever däremot i högre grad än kvinnor och äldre arbetstagare att kvinnor och män behandlas på samma grunder.

33 33 Diagram Inom bildningssektorn verkar man vara något mer medveten om grunderna för sin lön än andra vilket kan ha att göra med lärarnas speciella kollektivavtal. Inom koncerntjänster, tekniska sektorn och Raseborgs vatten verkar man vara nöjdast med sina löner. Social- och hälsovårdssektorn är den sektor där man är minst nöjd med sina löner. 9. Männen är som förut något nöjdare med sina löner än kvinnorna. Den åldersgrupp som är minst nöjda med sin lön är de som är åringarna. De som däremot verkar nöjda med sin lön är de som är 60+. Förut har det varit tvärtom. 10. Inom hela organisationen upplever man att förmännen sköter sitt arbete något sämre än 2015, dock inte inom bildningssektorn. Särskilt yngre anställda önskar mer feedback av sin förman. 11. Inom koncerntjänster är man i regel mindre nöjd med förmännens arbete. Inom bildningssektorn är det tvärtom. 12. Unga anser i högre grad än andra att de hela tiden lär sig nya saker i sitt arbete. 13. Inom tekniska sektorn och Raseborgs vatten anser man i högre grad än andra att man har möjlighet att byta arbetsuppgifter eller delta i rotation. Kvinnliga anställda upplever tvärtom. 14. Upplevelsen av att arbetsplatsen är demokratisk är särskilt hög inom bildningssektorn. Däremot verkar yngre arbetstagare inte uppleva arbetsplatsen lika demokratisk som äldre arbetstagare är det något färre än 2015 som uppger att de inte haft något utvecklingssamtal. De som inte haft något utvecklingssamtal är över lag mindre nöjda än andra. Trenden är tydlig i alla svar personer anser sig ha blivit osakligt bemötta under året. Detta är en liten ökning jämfört med De som anser sig vara osakligt bemötta kommer från alla sektorer, men personalen inom koncerntjänster kan sägas vara överrepresenterad. 17. De som ansett sig vara osakligt bemötta är över lag mindre nöjda än andra. Särskilt gäller det vi-andan och förmågan att behandla konflikter när sådana uppstår. Däremot anser sig de osakligt bemötta nästan i lika hög grad som andra själva sträva efter att förbättra arbetsatmosfären. 18. Osakligt bemötande verkar inte ha samband med personens modersmål, men däremot är personer som anser sig utsatta för osakligt bemötande missnöjda med sin förman och har lågt förtroende för denne. 19. Inom bildningssektorn planerar man att gå i pension tidigare än andra. 15 % av alla svarande uppger att de tänker gå i pension först efter 65 års ålder.

34 Överlag visar personalenkät 2016 att personalen blivit något missnöjdare än Resultatet år 2015 var det bästa någonsin i denna personalenkät som gjorts sedan PERSONALREPRESENTANTERNAS KOMMENTAR Det svåra ekonomiska läget avspeglas ofta på personalen. Raseborg har inte undgått samarbetsförfarande, år 2016 fördes förhandlingar i två repriser. Lyckligtvis har man utöver personalkostnaderna hittat även andra sätt att spara. Personalen är en resurs, som åstadkommer resultatet, inte en ekonomisk kostnad. De viktigaste avtalsorganisationerna förväntar sig bättre utsikter också för personalen, när ekonomin håller på att vända uppåt. Vi är dock oroade över att personalens representation i olika organ enbart har skurits ned i reformeringen av organisationen och förvaltningsstadgan. Därmed har man år för år försvårat personalens möjligheter att påverka i frågor som gäller personalen. Raseborg är i detta avseende på väg i en helt annan riktning än övriga stora kommuner i Södra Finland.