Livskunskap och värderingar

Transkript

1 Fo reningen FORUM LIVSKUNSKAP fo r socialt och emotionellt la rande Livskunskap och va rderingar Hjärnsmartare skolor? Na tverksmagasin nr Kunskapen om hur vår hjärna fungerar har vuxit explosionsartat de senaste 25 åren. Tack vare nya tekniker för avbildning kan man idag dokumentera vad som händer i hjärnan i samband med olika subjektiva upplevelser och mentala processer, t ex vid belöning, inlärning, stress och rädsla. Parallellt skapas nya förutsättningar för lärande genom digitalisering och artificiell intelligens (AI). Från Forum Livskunskap menar vi att det är angeläget att utnyttja och anpassa skolan till den nya kunskapen om hjärnan Internationellt uppmärksammades frågan 1999 av OECD i projektet Learning Sciences and Brain Research, sammanfattat 2007 i rapporten Understanding the Brain. Två egenskaper hos hjärnan betraktas här som särskilt betydelsefulla hjärnans plasticitet, dvs förmågan att under hela livet anpassas till nya förutsättningar, och hjärnans periodicitet, att mottagligheten för olika typer av lärande varierar över tiden. I England genomfördes projektet Brain Waves om neurovetenskapens konsekvenser för bl a utbildningen. Också här framhålls plasticitetens betydelse för livslångt lärande samt också värdet av succesivt ökad förmåga till självkontroll och anpassning genom den med åldern växande frontalloben. Våra svenska exempel kommer från Karolinska Institutet och från Neuroforum i Göteborg, från forskare som vill se att framstegen inom hjärnforskningen påverkar skolan. I skriften Hjärnan och skolan beskriver författarna från Neuroforum områden, som de anser viktiga att satsa på i framtidens lärarutbildningar t ex kreativitet, känslor, relationer, fysisk träning samt vila. Detta i syfte att befrämja psykisk hälsa för både elever och personal. Man menar att skolan behöver förändras från grunden genom att kunskap från hjärnforskningen integreras in i den traditionella utbildningen. Vid fyra hjärnsmarta skolor i Halmstad har man i samarbete med forskare från Neuroforum visat hur användning av evidensbaserad kunskap om hjärnan på relativt kort tid lett till märkbara resultat. Självklart finns också skepsis och kritik mot felaktig tolkning och användning av hjärnforskningens resultat bland annat s k neuromyter. Både internationella och svenska erfarenheter pekar på behovet av integration och ömsesidig dialog mellan hjärnforskningen och de pedagogiska vetenskaperna. Speciellt är det angeläget att pedagoger får vara med och prioritera forskningsinsatser, som ska komma skolan tillgodo. Sammanfattningsvis finner vi mycket starka argument för att ta vara på hjärnforskningen i den svenska skolan. Men att omsätta den till praktisk pedagogik såväl i lärarutbildningar som i skolor kräver stöd från både politiker och myndigheter. Och perspektivet måste vara långsiktigt. Rätt utformad kan då skolan på alla stadier bli en stabil grund för varje elevs fortsatta liv och därmed för det svenska samhällets framtid. Hjälp oss att påverka! Vi vill skapa utrymme för debatt och utveckling av life skills, socialt och emotionellt lärande. Som medlem får du bland annat nyhetsbrevet Livskunskap och värderingar och möjlighet att vid olika träffar nätverka med andra livskunskapare. För att bli medlem betalar du 200 kr till bankgiro Ange namn, e-post och telefon (eller maila uppgifterna separat). Kontakta oss Forum Livskunskap info@forumlivskunskap.se Ordf. Mona Lodén mona.loden@comhem.se 1

2 Tio goda vanor Källa: Kattegattgymnasiet I hjärnsmart-projekten i Halmstads kommun arbetar man bland annat med att skapa goda vanor hos eleverna. Genom dessa vanor skapas förutsättningar för eleverna att möjliggöra livslång hjärnhälsa och livslångt lärande. 1. Mat Hjärnan behöver en jämn tillförsel av energi. Vilka råvaror du använder och hur maten tillagas har stor betydelse för hur dina celler mår och utvecklas. Bryta invanda matmönster och belöna hjärnan med rätt mat och näring inte snabbmat och socker. 2. Fysisk träning Det bildas nya hjärnceller vid fysisk aktivitet därmed blir du smartare när du tränar. Varje gång du promenerar eller joggar och får upp pulsen så bygger hjärnan nya nervceller. Ett minst sagt motiverande faktum. 3. Positiv tanke Vill du hjälpa din hjärna? Avsätt tid för positiva tankar! Varje dag tänker du över tankar, så gör dem glada. Med rätt strategi svänger du förbi det negativa och skapar positiva strukturer. Skratta och din hjärna tackar dig! 4. Hantera stress Vi kan inte stryka stress från vardagen, men vi kan bygga upp en motståndskraft. Det gäller att hantera stress på rätt sätt och inse att det finns flera olika sorter. När du får kontroll över vilken typ av stress du upplever faller bitarna på plats. 5. Lär nya saker En nyfiken hjärna växer stadigt. Ny kunskap ger stimulans och omgående fler synapser. Kunskapstörst har drivit mänskligheten framåt i alla år och hjärnan stortrivs. Forts. i marginalspalten sid 3 2 Hälsofrämjande skolutveckling i Halmstad Sammanfattning av utvärderingsrapport Författare:Ann-Christine Wennergren, Sara Karlsson, Linda Bellvik och Frank Wedding Under de senaste fem åren har hjärnsmart -projekt med stöd från Skolverket bedrivits i fyra av kommunens skolor: Kattegattgymnasiet, 1400 elever, projektstart 2013 Haverdals byskola, F-5, 160 elever, projekt under flera år Sofiebergsskolan, F-3, 250 elever, projektstart januari 2018 Stentorpsskolan, åk 4-9, 380 elever, projektstart januari 2018 Visionen har varit en arena/plattform på vilken neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi kopplas samman. Det långsiktiga målet uttrycks som att personal och elever ska utveckla hållbara strategier för välbefinnande och kunskapsutveckling i skolan som även kan användas i andra sammanhang och senare i livet. I projektet har man prövat att omsätta resultat från hjärnforskningen i praktisk pedagogik. Tillsammans med utbildningsföretaget Hjärnberikad utarbetades konceptet Tio goda vanor (TGV), beteenden som enligt forskningen lägger grunden till god hjärnhälsa. Insatserna för hälsobefrämjande har handlat om att skapa förståelse för hur TGV kan främja elevers lärande, hälsa och motivation. Under arbetet har utbildningsidéer och material tagits fram, testats och vidareutvecklats i de deltagande skolorna tillsammans med forskare knutna till projektet. Resultaten så här långt visar på positiva effekter på såväl elevernas hälsa och välbefinnande som på arbetsmiljön, såsom detta utdrag från rapporten visar: Skola 1 (gymnasiet): Att få inta frukost på skolan eller få ingå i aktiviteter under teoretiska arbetspass som bygger på priming och grit har bidragit till att eleverna visar en mer positiv inställning och känner sig mer motiverade för skolarbetet. Skola 2 (åk F-5): Samarbetet mellan lärare och elevhälsan har bidragit till att hälsoaspekterna syns i de pedagogiska planeringarna. I analysen framkom mönster som visar att den stora mängden extra anpassningar på individnivå mycket väl kan lyftas till grupp - och klassnivå. Skola 3 (åk F-3): När lärarna planerat och genomfört lektioner som baseras på TGV utvecklades deras gemensamma språk samt att en kunskapsbank av viktiga aktiviteter kommunicerats i arbetslaget. Tendenserna vi kan se är att eleverna upplever mindre stress och kan fatta fler egna beslut. Skola 4 (åk 4-9): De mest framgångsrika insatserna har varit omväxlande (flexibla) klassrum och det förändrade arbetssättet under lektionstid i form av brainbreaks. Tendenser vi kan konstatera är att den fysiska lärmiljön blir tillgänglig för fler elever när både möblering och mikropauser anpassas efter kontexten. Olika typer av brainbreaks har bidragit till avbrott som gör att eleverna kan återvända till arbetsuppgiften med förnyad energi. De tydligaste tendenserna är ökad medvetenhet både bland elever och vuxna om hälsans betydelse för välbefinnandet både i och utanför skolan. Vi kan också konstatera att relativt små insatser har bidragit till relativt stora skillnader för eleverna. (Fortsättning på nästa sida).

3 Kommentar av Rolf Ekman Hjärnsmarta skolor i Halland bygger på tio goda vanor, TGV, som är framtagna från pedagogisk och neurovetenskaplig forskning. Här pågår sedan flera år ett aktivt uppbyggande av kunskap kring TGVs effekter på hälsa, motivation och lärande. Forskare, elevhälsa, lärare och elever ser ett behov av att träna och mäta strategier för att hantera stress, fysisk aktivitet och återhämtning Under VT-HT 2019 pågår studier och utvärdering av TGV med ekonomiskt stöd från skolverket, Hälsofrämjande skolutveckling och Vinnova, Real Class room Lab. Elever och lärare kommer under tre månader att träna TGV-strategier och utrustas med aktivitetsarmband där de kan följa sin fysiska aktivitet, stress och sömn. Parallellt med detta kommer eleverna att utföra olika VRaktiviteter som tränar dem i olika strategier för stresshantering, vila och återhämtning. Eleverna skriver kontrakt på att de dagligen ska träna TGV i de hjärnsmarta miljöerna men också på andra platser på sin fritid. Elever och lärare kommer att starta upp arbetet med skattningshjulet för TGV och a) sätta sitt önskade läge och b) utefter detta utformas ett schema som följs och utvärderas regelbundet. Parallellt förs personliga loggböcker där de noterar när de utför aktiva TGVval. Vi kommer i analyserna titta efter vilka medvetna val av aktiviteter eleverna genomför under dagen. Skattningshjulet Hösten 2020 kommer Kattegattgymnasiet att stå klart. Skolan kommer att ha ett Hjärnsmartgym som består av ett stort och två mindre rum. Det här gymmet ska fyllas med möjligheter för att träna TGV i form av konkreta övningar, inspiration och kunskap. Rummen kommer att utrustas med olika mätinstrument för att man ska kunna studera och medvetandegöra elever och lärare om olika strategier och effekter för ökad god hälsa, lärande och motivation. Elever och lärare kommer även att utveckla sin digitala kompetens genom att aktivt prova på och testa de olika teknikerna i en anpassad fysisk lärmiljö. Fokus kommer att ligga på att öka elevernas hälsa, lärande och motivation och att på så vis öka framgångarna inom naturvetenskap, teknik, matematik och personlig utveckling. Den personliga utvecklingen har fokus på kreativitet, motivation, känslor, yoga och mindfulness. Låt 10 goda vanor bli startskottet för smartare lärande, du samarbetar med din hjärna och du kan med enkla grepp utveckla den och din framtid mot din fulla potential. Låt din hjärna blomma. Forts. Tio goda vanor 6. Repetition Hjärnan vill repetera och repetera igen. Det skapar spår som gör att ny kunskap fastnar. Samtidigt får du återhämta dig och känna att du bemästrar något. Så passa på, njut och vila i din repetition! 7. Omväxling Din hjärna mår bra av omväxling och älskar utmaningar. Våga lämna gamla vanor och tvinga dig att ta nya grepp. Gör något du inte brukar göra plötsligt blir du väldigt närvarande. Nya upplevelser bidrar till din hjärnas utveckling. 8. Ta egna beslut Låt din egen hjärna ta dina egna beslut, för ingen känner dig bättre. I dag ställs vi inför mängder av fler val än för tio år sedan och takten ökar. Lär dig strategier som hjälper dig att forma beslut. Lita på dig själv och njut av frihetskänslan. 9. Vänner Vill du ha en smartare hjärna? Umgås med dina kompisar! Din hjärna är allra tryggast i sällskap med äkta vänner. Din hjärna blommar när den smartaste delen ges rejält med utrymme en vidunderlig kraft. 10. Sömn Sömnen är avgörande för att hjärnan ska kunna återhämta sig, bearbeta intryck och lösa problem. Du är aktiv när du sover dessutom rensas hjärnan på slaggprodukter. En effektiv och nödvändig sanering. Rolf Ekman / Neuroforum Professor emeritus, Klinisk neurokemi, Göteborgs Universitet 3

4 Älskade, förbannade tonåring Förlaget Natur & Kultur har gett ut en ny upplaga av boken Älskade, förbannade tonåring av Birgitta Kimber och Virginia Molgaard. Författarna betonar att man som förälder verkligen kan göra skillnad då det gäller att hjälpa den egna tonåringen att bli flygfärdig och att stärka och fördjupa relationen. Bokens olika kapitel tar upp situationer och dilemman som säkerligen de allra flesta tonårsföräldrar ställs inför, till exempel oro för vad tonåringen gör på nätet, att bara kompisarna tycks betyda något, känslan att hen inte lyssnar, svårigheten att få tonåringen att hjälpa till mer hemma, och att prata om sex. Bokens författare är forskare och de råd de ger om hur föräldrar kan agera i samvaron med sina tonåringar är fast förankrade i forskningen om risk och skyddsfaktorer även om de kan ge intryck av att mest bygga på sunt förnuft, till exempel att behålla lugnet, att använda jag-budskap, ta sig tid att sitta ner och prata, att försöka förstå sin tonåring, ha familjemöten, att tillsammans skapa regler och överenskommelser och att göra saker tillsammans. Forts. i marginalspalten sid 6 Torkel Klingberg: om arbetsminne, uppmärksamhet och motivation Torkel Klingberg är professor i kognitiv vetenskap vid Karolinska Institutet. Vid en konferens 2012 arrangerad av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) med temat Hur kan hjärnforskningen bidra till bättre undervisning? visade han exempel från sin forskning om arbetsminnet. Arbetsminnet är det kortsiktiga minnet som reglerar vår förmåga att vara uppmärksamma i stunden, ta emot och handla efter instruktioner. Arbetsminnets kapacitet ökar med barnets ålder, dock i mycket varierande takt för olika barn, såsom denna bild visar: Bilden (från boken Den lärande hjärnan) visar på den stora ökningen av arbetsminnet med ca 20% per år från 6 år upp i tonåren. Samtidigt är de individuella variationerna stora. Exempel finns det några 10-åringar, som har samma kapacitet som snittet för 6- åringar, och andra med kapacitet som snittet för 14-åringar, alltså ett spann på 8 år inom en åldersgrupp. Detta får konsekvenser för barns förmåga att följa med i undervisningen. Barn med nedsatt arbetsminne får svårt att komma ihåg instruktioner svårt att behålla koncentrationen på en uppgift svårigheter med matematik och läsförståelse låg självkänsla Arbetsminnets kapacitet är förutom av hjärnan beroende av arv och miljö. Det finns gener med direkt koppling till arbetsminnet. Speciellt har man kunnat visa att stress sätter ned arbetsminnets kapacitet. Man har också kunnat ta fram metoder som gör det möjligt att träna arbetsminnet och därmed öka dess kapacitet. I sin senaste bok, Hjärnan, gener och jävlar anamma beskriver Klingberg olika former av motivation, och då speciellt den ökade betydelse man funnit i grit, ett slags jävlar anamma, som barn och unga utvecklar och behöver för att inte ge upp när de stöter på motgångar. Referenser: Böcker av Torkel Klingberg Den lärande hjärnan, Natur & Kultur Akademisk, 2011 Hjärnan, gener och jävlar anamma: hur barn lär, Natur & Kultur Akademisk,

5 Hjärnan och skolan Sammanfattning av rapport från Neuroforum i Göteborg, version 2, januari 2019 Författare: Rolf Ekman, professor em i neurokemi Joanna Giota, professor i pedagogik Carl-Gerhard Gottfries, professor em i neurovetenskap Aadu Ott, professor i ämnesdidaktik, docent i fysik Bertil Thomas, docent i reglerteknik, ordförande i Neuroforum Neuroforum är ett tvärvetenskapligt nätverk med forskare, lärare, ingenjörer, beteendevetare och andra som vill tillämpa de framsteg som gjorts inom modern hjärnforskning de senaste 25 åren. Sedan starten 2015 har man samarbetat med grundskolor, gymnasier och universitet, vilka vill tilllämpa de senaste forskningsrönen, bl a konferenser på temat den hjärnsmarta skolan. Författarna hävdar att framtidens lärarutbildning och skola behöver byggas om från grunden och grundas mycket mer på de nya kunskaper som vuxit fram inom neurovetenskapen och angränsande ämnesområden de senaste decennierna. De pekar på flera viktiga kunskaper, som vi idag har om hjärnan: att hjärnan är formbar och plastisk hur vårt lärande och minne fungerar betydelsen av repetitioner, omgivande faktorer och rätt sorts feedback betydelse av förväntningar och självkänsla för att klara olika utmaningar vad som händer i huvudet då vi blir stressade, trötta, glada, arga mm risker med överanvändning av datorer, skärmar och mobiler hur ungdomars motivation kan främjas förutsättningar som främjar kreativitet och nyfikenhet om skadlig stress och stresstålighet betydelsen av god sömn, nyttig varierad kost och fysisk träning Många av de nya kunskaperna tas inte upp på lärarhögskolorna, än mindre lärs ut till eleverna. Utveckling av intellektuell kapacitet har prioriterats framför den emotionella kapaciteten. Kreativitet, impulskontroll och empati, förmågor som är viktiga för att klara livet på ett bra sätt, får alltför lite uppmärksamhet. Kunskaperna om hjärnan skulle kunna användas för att till exempel förebygga framtida problem, optimera hjärnans funktioner, förbättra livskvalitet och skapa bättre samarbete mellan människor. Författarna vill därför att utbildning om hjärnan införs på alla nivåer från grundskola till universitet, antingen som ett eget ämne eller som moment i andra ämnen. Utbildningen ska innehålla både teori och praktik kunskap om hjärnan och dess funktioner samt övning i t ex empati, kreativitet, ledarskap och social kompetens. Också övning i studieteknik, meditation och mindfulness bör ingå. Sammanfattningsvis föreslår de att utbildningen ska omfatta följande områden: Hur hjärnan och minnet fungerar Hjärnans produkter i form av tankar och känslor, impulskontroll, stresshantering mm Begrepp från beteendevetenskapen: grit, gruppdynamik, kreativitet, konflikthantering mm Etik och moral, värderingar, jämställdhet, ledarskap, mindfulness mm Utbildningen om hjärnan föreslås bli ett komplement till de traditionella ämnena och antas kunna medverka till att övrig utbildning blir mer effektiv och kan komma att kräva färre timmar. Mer om neuroforum och rapporten på 5

6 Forts. från sid. 4 Älskade, förbannade tonåring (Forts från sid 4) Ofta inleds de olika avsnitten med en dialog mellan förälder och tonåring eller mellan en tonårsförälder och någon annan vuxen. De kanske kan verka lite tillrättalagda och nedkortade. Vilken förälder löser en konflikt eller ett meningsutbyte med sin tonåring med bara ett par repliker? Men de visar ändå tydligt på de verktyg man kan använda sig av i en diskussion med sitt tonårsbarn. I varje avsnitt beskriver författarna vilka forskningsbaserade verktyg som föräldrarna kan använda sig av. Fokus i boken ligger förstås på att förstå och möta tonåringens känslor och beteende. Klokt nog ägnar författarna också en del uppmärksamhet åt föräldrars känslor av oro, upprördhet och uppgivenhet och ger råd hur man kan förstå och hantera dessa. Många föräldrar efterlyser stöd och erfarenhetsutbyte med andra tonårsföräldrar. Därför kan det vara en bra idé att ta initiativ till en studiecirkel för klassens föräldrar då barnet går i sjuan eller åttan. Älskade förbannade tonåring ger förslag på innehåll i en sådan studiecirkel. Neurovetenskap och pedagogik Slutsatser från internationella rapporter Understanding the Brain: The Birth of a Learning Science ( OECD ) Rapport från OECD-projektet Learning Sciences and Brain Research, Neuroscience: implications for education and lifelong learning ( UK ) Brain Waves Module 2 från The Royal Society, UK, 2011 After two decades of pioneering work in brain research, the education community has started realise that understanding the brain can help to open new pathways to improve educational research, policies and practice. (OECD) Ett för lärandet viktigt budskap är att hjärnan har förmåga att genom nya synapser anpassa sig till omgivningens krav plasticitet. Den är störst under barndomen men förmågan att skapa nya synapser följer oss genom hela livet. Hjärnforskningen stödjer en holistisk syn på utbildning, speciellt att fysiskt och intellektuellt välbefinnande samverkar samt att det finns ett nära samspel mellan emotionellt och kognitivt lärande. Ett viktigt mål är att barn så tidigt som möjligt får aha upplevelser av att förstå tankar och begrepp och därmed bli motiverade att lära. Barns och ungdomars känslor påverkar deras uppmärksamhet, problemlösningsförmåga och relationer. Förmågan att hantera känslor, självkontroll, framhålls därför som en nyckel till effektivt lärande. Båda rapporterna lyfter fram några på hjärnforskningen grundade teman av intresse för utbildning: Kontinuerligt livslångt lärande (plasticiteten) Förutsättningar för lärande inledningsvis hög kognitiv förmåga hos barn men låg emotionell förmåga till självkontroll. Hos ungdomar fortsatt hög kognitiv förmåga och långsamt växande emotionell förmåga till självkontroll. Särskilt känsliga perioder, då ungdomar är speciellt redo för en viss typ av lärande t.ex. läsning, språk, matematik dock ej kritiska perioder då lärande måste äga rum. Individualiserad undervisning för att förstärka lärande ej för urval och exklusivitet. Också viktigt att göra olika former av undervisning tillgängliga för alla. Användning av belöningssystem också här individuella skillnader att beakta. Bidrag till kunskap om de 3 D:na: dyslexi, dyskalkyli och demens. 6

7 Neuropedagogik missförstånd, myter och kritik Mycket har hänt och händer sedan ovanstående rapporter från OECD och UK publicerades. I en artikel från 2014 sammanfattar Paul A. Howard-Jones läget så här: Skillnader i begrepp och språk mellan neurovetenskapen och pedagogiken har bidragit till missförstånd och myter. Några vanligt förekommande myter är: Vi använder bara 10% av vår hjärnkapacitet, Det finns personer med utpräglad höger- respektive vänsterhjärna. Kommunikationen mellan de två vetenskaperna förbättras dock kontinuerligt. Ett nytt vetenskapsområde, neuropedagogik, håller på att utvecklas och etableras i olika forskningscentra världen över. Generellt kommer mer samarbete att behövas mellan hjärnforskning och utbildning, dels för att överbrygga missförstånd, dels för att prioritera forskningsinsatser utifrån utbildningens behov. Också i Sverige noteras skepsis, bl a från den pedagogiska forskningen. Ett par artiklar i Pedagogiska Magasinet får illustrera. Roger Säljö, seniorforskare vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, menar att betydelsen av neurovetenskapen är övervärderad och att det finns mycket i läroplanens krav, som inte täcks av hjärnforskningens möjligheter. Anita Norlund och Magnus Levinsson, pedagogikforskare vid högskolan i Borås, menar att den internationella debatten om neuropedagogik fått mindre uppmärksamhet i Sverige. De efterlyser mer vetenskaplig och kritisk diskussion kring hjärnforskningens möjligheter och begränsningar i skolan. Referenser: Howard-Jones, P A, Neuroscience and Education, myths and messages, Nature Review Neuroscience, vol 15, 2014 Säljö, R, Det svåra sambandet mellan lärande och biologi, Pedagogiska Magasinet, februari 2018 Norlund, A & Levinsson, M, Förenklingar, myter & tveksam nytta, Pedagogiska Magasinet, februari 2018 OECD undersöker elevers sociala och emotionella förmåga Vid Centre for Educational Research and Innovation CERI bedrivs forskning och utveckling kring utbildning och lärande inom OECD. Ovan nämnda projekt Learning Sciences and Brain Research är ett exempel. Enligt CERI indikerar känd forskning att ungdomar med god social och emotionell förmåga sannolikt.... har högre betyg.. får bättre jobb och mer betalt.. har bättre hälsa.. i mindre utsträckning är våldsamma och kriminella.. är lyckligare.. är mer fysiskt aktiva.. är en mer aktiv medborgare Genom Study of Social and Emotional Skills vill man nu undersöka hur olika typer av styrning, undervisning och aktiviter samt omgivningsfaktorer hänger ihop med utveckling av dessa förmågor. Studien inleddes 2016 och kommer att vara slutförd Den riktar sig till två grupper av ugdomar, 10 och 15 år gamla, utvalda i 10 länder: Canada (Ottawa), USA (Houston), Colombia (Manizeles och Bogotá), Portugal (Sintra), Italien (Rom), Finland (Helsingfors), Turkiet, Ryssland (Moskva), Syd-Korea (Daegu) och Kina (Suzhou). Man undersöker 19 specificerade förmågor inom the big five domains uppgiftsorientering, emotionell kontroll, samarbete, öppet sinne och relationer samt i kombinationer av dessa. 7