Genom prao har jag lärt mig mycket om arbetslivet

Transkript

1 Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Genom prao har jag lärt mig mycket om arbetslivet - Ungdomars praktiska arbetslivsorientering och gymnasieval Through work experience, I have learned a lot about working life - Practical work-experience and choice of upper secondary school courses among adolescents Camilla Dichter Hakkarainen Habibeh Nikzad Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Nils Anderson Datum för slutseminarium: Handledare: Martin Kjellgren

2

3 Sammanfattning Detta arbete kommer att handla om ungdomar i årskurs nio och hur de förberett sig inför gymnasievalet. Syftet med arbetet är att se vilka kopplingar som finns mellan prao och val av gymnasieprogram. Respondenterna har gjort sina gymnasieval och har i första hand valt ett yrkesförberedande program. De tjänstemän som har ställt upp på intervjuer har arbetar med prao på olika sätt. Genom semistrukturerade intervjuer som spelats in har vi samlat in data. De teorier som arbetet bygger på är careership-teorin, happenstance learning theory och cognitiv information processing theory. Det som arbetet kommer fram till är vilka kopplingar som kan länkas mellan prao och gymnasieval, som intressen och drömmar. Andra faktorer som har påverkat respondenternas val är till exempel familj och vänner. Det visar sig också att respondenterna ser prao som ett viktigt och roligt inslag i skolgången. Prao låter även elever att reflektera över yrken och hur dessa passar de eller ej. Nyckelord: Prao, praktiskarbetslivsorientering, ungdomar, yrkesförberedande program, gymnasieval

4 Abstract This thesis will investigate how adolescents in the ninth grade have prepared themselves for the upper secondary school choice. The purpose with this thesis is to see couplings between practical work-experience and upper secondary school programs. The respondents already done their choices and their first choice is vocational programs. The officials that we interviewed has been working with practical working orientation in different ways. We have collected data through semi-structured interviews that has been recorded. The theories we use in the thesis are the careership-theory, happenstance learning theory and cognitive information processing theory. The main results show that the couplings between practical work-experience and upper-secondary school choices are for example interests and dreams about the future. Other factors that have affected the respondents are their friends and family. The respondents also think that practical workexperience is an important and fun element of schooling. Practical work-experience also creates the possibility to try out a profession and then the respondents easier can choose if the profession fits them or not. Keywords: practical work-experience, adolescents, vocational programs, upper secondary schoolchoice

5 Förord Vi vill börja med att tacka de personer i vår närhet som har stöttat oss under arbetets gång. Vi vill tacka Leonora Thörning och Petri Hakkarainen som hjälpt oss att korrekturläsa arbetet. Ett stor tack går också till vår handledare Martin Kjellgren som genom sin handledning hjälpt oss att få ihop arbetet. Arbetsfördelningen genom arbetet har sett ut som att Habibeh ansvarade för att kontakta studie- och yrkesvägledaren som hjälpte oss att hitta respondenter. Habibeh har även tagit kontakt med tjänstemännen och utfört intervjuerna. Vid intervju tillfället med eleverna tog vi några respondenter var och transkribera sedan på var sitt håll. Vi förde sedan in detta i resultatkapitlet. I teoriavsnittet skrev Habibeh careership-teorin och Camilla skrev happenstance learning theory och CIP teorin. Sammanställning av metodkapitlet och tidigare forskning gjordes av Camilla. Analyskapitlet och diskussionskapitlet skrev vi tillsammans via telefon. Vi har i efterhand tillsammans korrigerat och lagt till vissa delar i texten.

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... Abstract... Förord... 1 Inledning Förförståelse Syfte Frågeställningar Tidigare forskning Sammanfattning Teorier Careership theory Happenstance learning theory John D. Krumboltz Cognitive information processing theory (CIP) CASVE metoden Sammanfattning Metod Metodval Etiska ställningstaganden Presentation av respondenterna Eleverna Tjänstemän och politikern Resultat Intervjuer med elever Mys berättelse Max berättelse Lovas berättelse Lukas berättelse Karins berättelse Kalles berättelse Intervjuer med tjänstemän och politikern Studie- och yrkesvägledaren Lisa Politikern Birgitta... 27

7 5.2.3 Biträdande rektorn Magnus Sammanfattning Analys Kopplingar mellan valen Påverkansfaktorer Praos värde Sammanfattning Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Teoridiskussion Vidare forskning Avslutande reflektioner Referenslista...

8 1 Inledning Prao verksamheten kom in i skolvärlden på 60- talet och erbjöd eleverna att delta i studiebesök och två veckors prao. För att introducera ungdomar på arbetsmarknaden så startades SKAL projektet (skola och arbetsliv). I detta projekt så framkom det att det fanns en stor efterfrågan på arbetslivserfarenhet. Förslag lades då fram på att eleverna i skolan skulle erbjudas mer praktik (Fransson: 2001). Under de VFU-perioder vi har haft under utbildningen har vi märkt att det skiljer sig från skola till skola hur de integrerar arbetslivet och skolan. Enligt läroplanen för grundskolan 1980 (Skolverket:1980) skulle eleverna få delta i minst sex veckors praktisk arbetslivsorientering, i fortsättningen benämnt med förkortningen prao. Förändringen kom med nästkommande läroplan (Lpo 94, skolverket:1994) och prao var inte längre obligatoriskt utan det kunde nu ersättas med annat så länge eleverna fick en inblick i arbetslivet. I och med detta började vissa skolor välja bort prao och ersatte den med t.ex. studiebesök och samtal om olika yrken under lektionstid. I en intervju med svenskt näringsliv pratade Anders Lovén om praons vara eller inte vara. Praktisk arbetslivsorientering i grundskolan har unika värden, som inte kan ersättas av andra aktiviteter, säger Anders Lovén, universitetslektor vid lärarutbildningen på Malmö Högskola. Han ser det som mycket oroväckande att kommuner skär ner eller helt tar bort prao. (Svenskt näringsliv: 2008) Det finns många som diskuterar praons vara eller inte vara i skolvärlden. Arbetsmiljöverket (Jansson:2014) beskriver det som ett lärorikt element bara de inte sker på bekostnad av elevernas säkerhet. Det är en viss problematik för skolorna att riskbedöma de olika praoplatserna. Svenskt näringsliv (2008) menar att lagarna angående säkerheten på praoplatser har blivit ett argument för att ta bort prao. I samma artikel uttrycks det att säkerheten alltid har varit skolans ansvar så detta var inget nytt i och med de lagarna. Anders Lovén nämner i artikeln att prao borde vara reglerat av läroplanen (Svenskt näringsliv: 2008). Mer kritiska till prao är Källström (VD västsvenska industrin Sida 1 av 52

9 och handelskammaren) och Preisz (Ordförande i lärarförbundet) (2006) som menar att prao inte längre är användbart då arbetsmarknaden ser annorlunda ut idag. Detta tar sig uttryck i andra anställningsformer och arbetsuppgifter. De vill att prao antingen ska omarbetas eller ersättas med något mer relevant. Stina Dahlén, reporter och webbredaktör, (2010) skriver i sin artikel att när ungdomsarbetslösheten är så pass hög är prao viktigt för att ge ungdomar en inblick i arbetslivet. Anders Lovén, lektor vid Malmö högskola, beskriver att prao är av stor vikt för att lära ungdomar de normer och krav som kan ställas på dem i en arbetssituation (Svenskt näringsliv 2008). Vi som framtida studie- och yrkesvägledare anser själva att prao är ett viktigt verktyg i formandet av ens framtid, både inför valet av gymnasieprogram och framtida yrkesval. Det ger elever en inblick i yrkeslivet och praon kan bekräfta det gymnasieval eleven har tänkt göra eller gör att man förkastar en yrkesväg. Om prao skulle försvinna helt skulle elever förlora möjligheten att utforska arbetslivet och sina intressen. Av egna erfarenheter har vi märkt att personer som inte gör ett aktivt gymnasieval kan komma att byta program flertal gånger eller genomför programmet fast intresset inte finns där. Det innebär att eleverna får en behörighet som egentligen inte är relevant för dem. Vi tror att prao till stor del handlar om en resursfråga, det finns brist på placeringar som ett exempel. Om prao skulle tas bort blir det att lärarna får ta ett större ansvar för att informera eleverna om arbetslivet och yrken, det problematiska med detta är att alla lärarna inte fått utbildning i ämnet. Då blir de återigen en resursfråga då detta påverkar lektionstiden och lärare behöver fortbildning. En anledning till att skolor väljer bort prao har att göra med arbetsplatssäkerhet. Det finns lagar som förbjuder barn och ungdomar att utföra olika arbetsuppgifter då de är för fysiskt eller psykiskt ansträngande för dem (Arbetsmiljöverket:2012). Detta gör att antalet möjliga praoplatser minskar och svårigheten för skolor att hitta lämpliga arbetsplatser ökar. I vår kommande profession kommer vi att komma i kontakt med prao eller liknande möjligheter som ger inblick i arbetslivet. Vi vill med detta arbete undersöka vikten av prao och hur erfarenheterna från densamma tas tillvara av deltagarna. Sida 2 av 42

10 1.1 Förförståelse I fördjupningsarbetet vi gjorde andra året på utbildningen undersökte vi elevers upplevelser av prao. Resultatet i den studien var att respondenterna hade en positiv syn på prao. I studien kom vi även fram till att föräldrar var en påverkansfaktor som kunde uppmuntra sina barn att praoa på föräldrarnas arbetsplatser. Respondenterna ansåg att prao var ett bra sätt att undersöka yrken som de fann intressanta (Hakkarainen, Nikzad:2014). Efter fördjupningsarbetet ökade intresset att undersöka prao vidare. Vi ville ha mer information om prao och ser examensarbetet som en fortsättning på de frågor vi började undersöka i år två. Viktigt att veta är att de elever vi har intervjuat i detta examensarbete har gjort sina gymnasieval innan prao i årskurs nio. De har fortfarande möjlighet att göra ett omval fram till slutet av terminen. Skulle deras prao få dem att vilja byta program så har de möjlighet till detta. 1.2 Syfte Med hänsyn till det faktum att möjligheten att göra prao skiljer sig från olika skolor, vill vi undersöka hur de elever som fortfarande har prao använder sig av detta för att undersöka yrken för sitt kommande gymnasieval. Elevernas perspektiv är viktigt i denna fråga då det är de som deltar i prao. Vi undersöker också vad tjänstemän och politiker tänker i frågan om praos vara eller inte vara. 1.3 Frågeställningar - Vad finns det för kopplingar mellan elevernas val av prao-placeringar och deras gymnasieval? - Vilka påverkningsfaktorer upplever respondenterna i de val som görs? Sida 3 av 42

11 - Vad anser respondenterna om praons betydelse för gymnasie- och yrkesval, och vad finns det för likheter och skillnader mellan elevernas och tjänstemännens och politikerns synsätt? Sida 4 av 42

12 2 Tidigare forskning I detta kapitel kommer vi att beskriva tidigare forskning som ligger inom ämnet vi har valt att undersöka. Vi förklarar relevansen mellan vår frågeställning och den forskning vi har hittat. Rapporten Enkät bland 21-åringar (Svenskt näringsliv: 2006) undersöker i vilken utsträckning prao i grundskolan och praktik i gymnasiet har påverkat ungdomar i gymnasieval och yrkesval. Ansvarig för rapporten var undersöknings- och analysföretaget Rewind, de samlade in enkäter från 1003 stycken 21-åringar. Frågor som enkäten behandlade var om hur praktiken sett ut i grundskolan och gymnasiet samt hur bra de kände att de kommit i kontakt med arbetslivet under skoltiden. De undersöker också hur lärorik praktiken har varit för respondenterna och om de blev lättare att välja gymnasieprogram och yrke. Huvudsakligen visar rapporten på att ungdomarna hade ansett prao i grundskolan som lärorik och rolig. Rapporten visar också på att ungdomarna såg prao som ett bra sätt att prova på yrken och få en inblick hur det kan fungera att driva ett företag. Det framkom i undersökningen att respondenterna upplevde att gymnasieval blev enklare att fatta med hjälp av prao. Rapportens relevans för vår studie är att den undersöker hur prao har varit ett verktyg för eleverna i deras gymnasieval och yrkesval. Den visar på praos värde och att den har påverkat valen till den mån att det har underlättats för ungdomarna. Prao kopplas till gymnasievalet genom att de låter ungdomarna prova på yrken som ligger i deras intresseområde. Lennart Henrysson (1994),som har bakgrund i att utbilda lärare och syo, har i sin avhandling undersökt syo-kulturen i skolan. Undersökningsfrågan som är aktuell handlar om hur syo-kulturen och arbetslivsorienteringen uppfattas av elever och skolpersonal. Henrysson har intervjuat elevers och skolpersonals uppfattningar om syo-verksamheten. Forskningsfrågorna som har varit centrala i avhandlingen handlar om skolpersonalens uppfattningar och vilka förväntningar som de har på syo-verksamheten. Han undersöker också vilka kunskaper elever har om arbetslivet och hur de förbereds inför val av yrke eller utbildning. Tankarna som eleverna får när syo-verksamheten nämns är till den information som de får ta del utav när de gäller valsituationer och prao. Resultatet visar Sida 5 av 42

13 på att anknytning mellan arbetslivet och ämnesundervisningen är liten och behöver utvecklas. Det som är problematiskt i detta fall är att lärarna har ingen utbildning i att hantera syo-frågor i undervisningen. Prao ansågs ge en god inblick i arbetslivet och eleverna efterfrågade mer (Henrysson: 1994). Avhandlingen visar på värdet som prao och arbetslivet i undervisningen har för eleverna. Skolpersonalen som medverkade i intervjuer menade att information om arbetslivet behöver utvecklas inom ämnesundervisningen. Detta är relevant för vår studie eftersom vi undersöker liknande frågor och kan komma att stöta på detta i både resultatet och diskussionen. Phil Hodkinson och Andrew Sparkes (1993) undersökte vad som påverkar och bekräftar ungdomars val. Författarna intervjuade 115 elever (59 pojkar och 56 flickor) i åldrarna år, genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att ungdomarna ofta påverkades av någon i deras närhet, till exempel familj, vänner eller grannar. Författarna kom fram till att ungdomar kunde bekräfta eller avfärda ett utbildning- eller yrkesval med hjälp av arbetslivserfarenhet. Ungdomarna undersökte oftast yrken som de fann intressanta och fick information av personer som de kände. Några av eleverna gjorde rationella val efter att ha provat på yrken, de grundade sig dock oftast i något som de själva var bekanta med eller kände till. Författarna menade att beslutsprocessen behövde förbättras för att få ungdomar att tänka utanför sina ramar. De kom fram till att ungdomar behövde få ökad förståelse för kulturella och sociala möjligheter och begräsningar, som de själva lever med. De behövde utmanas för att ungdomarna skulle kunna se fler vägar utöver sina egna begränsningar. Mottagligheten för information behövde också ökas hos ungdomar för att kunna utmana stereotypiska föreställningar. Något som författarna också ansåg behövde förbättras var ungdomars självkänsla och självkännedom. Detta ansågs ligga till grund för att ungdomarna skulle förstå och våga utmana sina föreställningar. Relevansen mellan undersökningen och vårt arbete är att vi har undersökt liknande frågor. Detta kan komma att bli relevant i arbetet då Hodkinson och Sparkes även menar att ungdomar behöver förbättra sin pragmatiska beslutsförmåga. Vi kommer att ha det i åtanke i vårt arbete då vi inte vet hur ungdomarna har funderat igenom sina val. Intressen är något som kan driva ungdomar till sina val, de som kan diskuteras är vart intresset kommer ifrån. Ungdomarna kan ha omedvetet blivit begränsade eller begränsat sig själva i sina val. Arbetslivserfarenhet har de fått från sin prao och vi vill veta hur detta kan ha ökat eller minskat intresset för gymnasieprogram eller yrken. Sida 6 av 42

14 Författarna Lena Lindström (Umeå Universitet), Ann-Sofie Holm (Borås universitet) och Ulf Lundström (Umeå universitet) (2014) undersöker i sin studie om vilka olika faktorer som påverkar ungdomars skolval upp till gymnasienivå. Deras fokus ligger på marknadsföring från skolorna och vad som är viktigt för eleverna när de väljer en skola. Författarna har intervjuat studenter, rektorer och studie- och yrkesvägledare för att få olika synvinklar på vad som påverkar ungdomarnas skolval. Olika faktorer spelade in i valet av skola. Det kunde t.ex. vara de geografiska läget och rektorerna samt de anställda på skolan ansåg att läget var den viktigaste faktorn. Studenterna kunde känna att skolor marknadsförde sig för mycket vilket ledde till förvirring inför valet. Studiens resultat visade att rykten kunde lyfta en skola och ge den högre status på marknaden, men det kunde också vara förödande för skolan. Studien undersöker marknadsföring i olika former som påverkansfaktor. Intresset för detta i vår studie är att det finns flera olika faktorer som påverkar val. Även om vi inte undersöker just marknadsföring, så kan vi komma i kontakt med att eleverna har hört information från andra som påverkat deras val. Det kan vara i form av ryktesspridning som påverkat eleverna och vi vet inte om detta kommer att vara positivt eller negativt för eleverna. Börje Lindblom, Gunnar Tjörnebro och Märtha Lindhoff har skrivit Arbetsliv och skola i samverkan (1981) som handlar om SKAL-projektet (Skola och arbetsliv projektet). Författarna sammanställer hur arbetslivet kan integreras i skolan och även faktorer som kan påverka ungas val. Författarna ha intervjuat fyra personer som sitter i olika organisationer som har satsat mycket på kontakten mellan skola och arbetsliv. De berörda organisationerna är Svenska Arbetsgivare Föreningen (SAF), Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens central organisation (TCO) och Svenska akademikers centralorganisation/statstjänstemännens riksförbund (SACO/SR). Intervjuerna utgör grunden för undersökningen som senare diskuterar och ger exempel på hur skolan kan integrera arbetslivet. De menar att arbetslivet kan integreras i ämnesundervisningen, då speciellt i NO, SO och svenskundervisningen. Författarna ger konkreta exempel på hur skolor kan genomföra detta, som att prata om arbetsmiljöer, skriva dagbok under praoperioden och informera om arbetsuppgifter. Föräldrar kan även fungera som en resurs genom att de kan frågas om de kan visa sin arbetsplats för elever. Hemförhållanden ses som en påverkningsfaktor i de val unga tar. Även om forskningen är 34 år så är den relevant för oss. Den visar på hur prao har varit i ett historiskt perspektiv Sida 7 av 42

15 och ger konkreta exempel på hur skolan kan integrera arbetslivet, med prao som hjälpmedel. 2.5 Sammanfattning I detta kapitel har vi gett en övergripande bild av den forskning som finns inom vårt fält. De handlar om hur prao har påverkat elevers gymnasie- och yrkesval. De visar också att elever som deltagit i prao har funnit de som en lärorik och roligt inslag i skolgången. Prao underlättar elevers val genom att de får känna på arbetslivet, prova på yrken och får information om hur det är att driva ett företag. Forskning visar på att ungdomar behöver utveckla sin pragmatiska förmåga när det gäller beslut. Påverkningsfaktorer behandlas också i tidigare forskning. Det kan vara i form av anhöriga som påverkar ungdomars beslut och att intressen kan vara drivande när ungdomar ska göra ett studie- eller yrkesval. En annan forskning fastställde hur marknadsföring och ryktesspridning påverkar de val eleverna gör. Något som också påverkar elevers skolval är det geografiska läget. Vi kan komma att stöta på detta i våra intervjuer med eleverna i frågan om vad som påverkat dem i sina gymnasieval. Vi har även redovisat SKAL projektet som ger konkreta exempel på hur arbetslivet och skolan kan samarbeta. Sida 8 av 42

16 3 Teorier I detta avsnitt kommer vi att presentera de tre teorier som vi har använt oss av i framställningen av intervjuguide och i analysen. 3.1 Careership theory Careership-teorin är skapad av Hodkinson och Sparkes (1997). Författarna menar att val hos ungdomar är delvis rationella. De menar att ungdomar kan avvisa eller påbörja en yrkesbana som grundar sig på de erfarenheter de har fått från till exempel sommarjobb, praktik, timanställningar eller efter inrådan av vänner och släktingar. I detta arbetes fall kan det yttra sig i den prao som eleverna deltagit i. Beslut som fattas på detta sätt är mer praktiska än systematiska och baseras på information efter erfarenheter. Besluten som ungdomarna fattar kan inte skiljas från ungdomarnas familjebakgrund, kultur eller livshistoria menar Hodkinson och Sparkes (1997). Deras beslut påverkas således av deras erfarenheter och av personer i deras omgivning. Dessa olika faktorer formar individens habitus. Careership-teorin använder sig av Bourdieus begrepp om de fält en individ befinner sig i. Det är utifrån fältet som individer agerar och utför handlingar. Detta inkluderar de val individen gör. I fälten finns individens normer, regler och värderingar som påverkar bilden av vad som är möjligt och inte. Inom fältet finns individens olika kapital. Dessa kapital är ekonomiskt kapital, kulturellt kapital och socialt kapital (Hodkinson, Sparkes: 1997). Hodkinson och Sparkes (1997) beskriver att individer som går igenom en brytpunkt genomgår en förändring av sin identitet. Författarna beskriver tre olika typer av brytpunkter. Det finns strukturella brytpunkter där det krävs planering eller finns riktlinjer Sida 9 av 42

17 att följa som gör att individen behöver förändra något i sitt liv. I vår undersökning är det skolans riktlinjer som styr ungdomarna till prao. Det innebär att ungdomarna behöver delta oavsett om de vill eller inte. Den andra brytpunkten är självinitierade, där individen frivilligt är inblandad. Ungdomarna kan komma att delta frivilligt i den mån att de själva söker upp och letar efter sin praoplacering. Det blir inte helt som en självinitierad brytpunkt eleven kan välja själv vart han eller hon ska spendera praoperioden. Den tredje är påtvingade brytpunkter som är händelser individen själv inte kan styra över. Det kan komma att uttrycka sig i form av att anhöriga styr över vart eleven ska ha prao någonstans. Som ett exempel kan föräldern ta kontrollen och anordna praoperioden åt eleven. 3.2 Happenstance learning theory John D. Krumboltz Happenstance learning theory beskriver hur situationer som ligger utanför individens kontroll kan avgöra livs- eller karriärval. Teorin menar att de är hur individen agerar och tar tillvara på de situationerna som påverkar dess val. Exempel på situationer är att individen kan tvingas flytta till annan ort för att kunna genomgå den utbildning han eller hon vill. Krumboltz och Levin (2010) beskriver att detta är möjligheter för individen att utforska nya kompetenser. Teorin grundas till stor del på hur individen agerar vid oplanerade händelser och hur slumpen kan styra in individen på en ny bana. De ungdomar vi kommer att intervjua har haft förväntningar innan prao på hur det kommer att vara. Om dessa förväntningar inte levs upp till eller yttrar sig på andra sätt leder detta till en oplanerad händelse. Genom detta kan de påverka deras gymnasieval att bli annorlunda än vad de tidigare tänkt sig. Individer som håller möjligheterna öppna och vågar prova nya saker kan lära sig mycket om sig själva och upptäcka fler förmågor. Även om utfallet av de val som görs inte är klart så är de av stor vikt att individen vågar genomföra valet. Happenstance learning theory menar att det alltid finns något nytt att lära sig och att det är viktigt för individen att hålla ögonen öppna för nya lär möjligheter. De beskriver att om individen endast ser en väg att gå så skapas karriärtunnelseende. Individen behöver hitta sina egna möjligheter och skapa sig sin egen lycka för detta är inget som kommer utav sig självt. Här kommer individens mål och drömmar in som en motivation för att Sida 10 av 42

18 våga ta osäkra steg. Individen kan sträva mot ett mål eller en dröm och vara öppen för att detta kan omvärderas på vägen. Karriärval är inte skrivet i sten utan individen kan omvärdera och välja att gå en annan väg (Krumboltz, Levin: 2010). 3.3 Cognitive information processing theory (CIP) CIP-teorin ses genom ett kognitivt perspektiv och genom teorin kan det förtydligas hur tidigare val och erfarenheter påverkar individers problemlösning- och karriärvalprocess. CIP-teorin ser också individers egna tankar och minnen som två faktorer i processen. Teorin kan delas upp i fyra olika beståndsdelar: definitioner, antaganden, genomföranden och konsekvenser (Peterson, et.al, 2002). Teorin kan beskrivas med koncentriska cirklar som visar vad individen går igenom i ett karriärval. I de olika faserna påverkas individen av olika faktorer, till exempel relationer, ekonomi och intressen. Individen landar till slut i den yttersta cirkeln där karriärvalet har integrerats i individens liv och dess omgivning. Det finns fyra olika antaganden i CIP-teorin, vilka beskriver hur karriärval och förändring har en koppling till individers känslor. Det kan uttrycka sig i att personen först har ångest som sedan utvecklar sig till andra känslor ju närmare individen kommer lösningen. Forskarna menar också att alla individer har olika tillgångar och kunskaper vilket visar hur individen är kapabel att göra ett karriärval. Individen utvecklar också självinsikt och yrkesmässig kunskap genom hela livet. Genom karriärval så lär individen sig att behandla information som hjälper till att kunna förbereda sig på oväntade händelser inom karriären (Peterson, et.al, 2009) Två grundläggande byggstenar i CIP-teorin är utvecklingen av självkännedom och yrkeskunskap samt utvecklingen av informationsomvandlingsegenskaper som tar en från problem till lösning. Dessa två byggstenar kan visas genom pyramiden här nedan: Sida 11 av 42

19 I basen finns självkännedom (self-knowledge) och yrkeskunskaper (Occupational knowledge). Individens insamlande av information utvecklar dess självkännedom. Detta kan delas upp i två delar; hur individen tolkar händelser och hur händelserna sedan rekonstrueras. De händelser som sedan relaterar till varandra ger individen en självbild. Yrkeskunskaperna som individen har hjälper till att skapa en hierarki i kunskaperna och låter individen göra ett aktivt val. Hierarkin påverkas av hur individen samlar in information CASVE metoden I mitten av pyramiden finns individens beslutsförmåga. I denna del av pyramiden krävs det att individen kan resonera och dra paralleller mellan självkännedomen och yrkeskunskaperna han eller hon har. Genom CASVE-metoden kan detta uppnås. Den första av de fem faserna är kommunikation där individen upplever interna och externa problemsignaler. De externa signalerna kan vara krav från omgivningen att göra ett val och de interna signalerna är hur personen känner inför detta. Analysfasen är när individen reflekterar över sin situation och på eventuella faktorer som spelar in. Efter det går individen in i syntesfasen. Syntesfasen består av två steg där det ena steget är att individen använder sig av olika metoder för att komma på lösningar eller val han eller hon ska ta. Det andra steget är att skära ner på valen som individen kommit fram till. Detta leder vidare till valideringsfasen och individen ska då komma fram till det bäst lämpade valet Sida 12 av 42

20 för sig själv. När individen kommit fram till sitt val krävs det att han eller hon lägger upp en strategi att följa i genomförandet. Sedan landar individen i kommunikations fasen igen för att avgöra om planen är den bäst lämpade. 3.4 Sammanfattning I kapitlet har vi presenterat tre teorier som vi kommer använda oss av i arbetets gång. Careership-teorin tar upp om hur erfarenheter från praktik används av ungdomar i deras karriärval. Ungdomar baserar sina val på information som de samlat in genom erfarenheter. För att få denna typ av erfarenheter krävs det att ungdomarna får prova på ett yrke eller på något sätt få inblick i det. Careership-teorin kan också förklara andra påverkansfaktorer som finns inom ungdomars habitus. Alla ungdomar har inte samma förutsättningar och detta kan Bourdieus olika kapital påvisa. De brytpunkter som vi kan komma att se som relevanta i arbetet är strukturella i och med att det finns riktlinjer om prao i kommunen som skolorna behöver följa. Detta blir då en påtvingad brytpunkt för eleverna eftersom de inte kan styra över om de vill eller inte vill ha prao. Happenstance learning-teorin visar de risker eleverna tar i sina val och hur de tar vara på sina möjligheter med prao. Detta är något som de själva inte kan styra över och genom prao kan de undersöka olika karriärvägar. Individens mål och drömmar kan finnas som motivation i karriärval. Genom denna teori tror vi att vi bland annat kommer att se kopplingar mellan valen utifrån elevernas drömyrken. Teorin kan också visa på hur de tar tillvara på praon och vilka erfarenheter de samlar in. CIP-teorin menar att karriärval påverkas av tidigare erfarenheter och val. Det finns antaganden i CIP-teorin som bland annat förklarar känslor som kan förknippas med val, till exempel ångest och lättnad. Det som utgör en bas för karriärval är självkännedom och yrkesmässiga kunskaper, och hur individen resonerar om paralleller mellan dessa. CASVE förklarar processen i ett val och de olika faser som individen går igenom. Med hjälp av denna teori tror vi att vi kommer att se samband om hur tidigare erfarenheter från prao har fått eleverna att välja ett specifikt gymnasieval. Sida 13 av 42

21 Samtliga teorier kan hjälpa oss att ta fram praons värde från respondenternas synvinkel. Teorierna tar upp vikten av erfarenheter när individer kommer i en situation där de behöver göra ett val. Detta kommer att vara till användning för oss i analysen och diskussionen om praos värde. Sida 14 av 42

22 4 Metod 4.1 Metodval Vi samlade in data genom semistrukturerade intervjuer där vi hade förberett en intervjuguide vi skulle följa (Larsen: 2009). Vi ville ha möjligheten att kunna ställa följdfrågor för att kunna få mer information. Genom följdfrågor kunde vi också få mer data att arbeta med och få ett bredare perspektiv av de respondenterna sa. Vi kunde genom följdfrågor även jämföra och diskutera elevernas upplevelser med tjänstemännen och politikern. Vår frågeställning som berör kopplingar, påverkansfaktorer och praos värde tror vi inte hade kunnat få samma autenticitet genom kvantitativ metod. De frågor vi har undersökt behövde vi få så mycket data som möjligt om för att kunna vara trovärdigt. Jan Trost (2010) beskriver i sin bok om användning av kvalitativ metod bör ske när frågeställningen försöker leta mönster eller hur respondenterna resonerar. Då vi är ute efter att få respondenternas personliga upplevelser för att kunna se skillnader eller likheter, ansåg vi att kvalitativ metod kunde ge oss relevanta svar på våra frågor. Kvantitativ hade kunnat användas också, vi kände att de personliga upplevelserna inte blivit lika tydliga för oss. Genom möjligheten at kunna ställa följdfrågor kunde vi få mer information om vad respondenterna själv upplevt och lärt sig av prao. De enheter som vi ville att respondenterna skulle ha gemensamt var att de ska ha valt ett yrkesförberedande program, de ska ha haft prao under sin grundskoleperiod och de ska gå i årskurs nio. Vi har valt att inte ha genus som en enhet då vi i vår studie undersöker elever som en grupp och inte ur ett genusperspektiv. För att få kontakt med eleverna tog vi kontakt med en studie- och yrkesvägledare som hjälpte oss att komma i kontakt med sex stycken elever som kunde ställa upp på intervjuer. Intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefon, endast ljudupptagning, för att sedan transkriberas. Studie- och yrkesvägledaren valde ut respondenterna efter de kriterier vi hade gett henne. Vi kom i kontakt med tjänstemännen och politikern i samband Sida 15 av 42

23 med att vi påbörjade vår undersökning. Vi valde att även ha med tjänstemän och politikern för att få fler synvinklar på prao. Intervjuerna skedde antingen via mejlkontakt eller vid intervjutillfälle. Vi analyserar den data vi samlat genom innehållsanalyser och kodat transkriberingarna genom olika teman (Larsen: 2009). De teman vi använt oss av är påverkningsfaktorer, kopplingar och praos värde. Påverkningsfaktorer tänker vi kan innefattas av familj, vänner och upplevelser på praoplatsen. De kapital som beskrivs i careership-teorin kommer vara till användning för att förklara påverkan. Att använda oss av innehållsanalys gjorde att vi kunde se samband mellan respondenternas berättelser och även se likheter och skillnader. 4.2 Etiska ställningstaganden I undersökningarna vi har gjort har vi följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet: 2002). Respondenterna vi har haft har blivit informerade om vad undersökningen kommer att handla om. Vi har även låtit dem själva bestämma om de vill delta eller inte. Vi bad om samtycke från målsman till de elever som har ställt upp i intervjuerna, detta eftersom de endast är 15 år. Både målsman och eleverna har fått information om att de när som helst under processen kan avbryta sitt deltagande. I examensarbetet väljer vi att hålla respondenterna anonyma och dessa kommer att benämnas med fingerade namn. 4.3 Presentation av respondenterna Eleverna Första respondenten kommer att kallas My. My har valt att gå på Barn- och fritidsprogrammet och har fått en plats på programmet vid den preliminära antagningen. Sida 16 av 42

24 My spenderade praoperioden i årskurs åtta på en restaurang och i årskurs nio var hon på en förskola. Andra respondenten kommer att kallas för Max och han har också valt att gå på Barnoch fritidsprogrammet och även fått en plats på programmet vid den preliminära antagningen. Max gjorde praoperioden i årkurs åtta i en bilverkstad och i årkurs nio var han i en livsmedelsbutik. Tredje respondenten kommer att kallas för Lova och hon har valt att gå Barn- och fritidsprogrammet och kommit in preliminärt. Lovas praktikperioden i årskurs åtta var i en blomsterbutik och i årkurs nio var hon i ett stall. Fjärde respondenten kommer att kallas för Lukas och han har valt att gå Bygg- och anläggningsprogrammet och kommit in vid den preliminära antagningen. Lukas spenderade praoperioden i årkurs åtta i en fabrik och i årkurs nio jobbade han i ett vaktmästeri. Femte respondenten kommer att kallas för Karin och hon har valt att gå på Naturbruksprogrammet med inriktning häst och kommit in preliminärt på utbildningen. Karin gjorde praoperioden i årskurs åtta i en simhall och i årskurs nio var hon i ett stall. Sjätte respondenten kommer att kallas för Kalle och han har valt att gå på Viltvård och jakt och kommit in preliminärt på programmet. Kalle tillbringade praoperioden i årskurs åtta på ett företag som tillverkar och säljer husvagnar och i årskurs nio på ett viltslakteri Tjänstemän och politikern Studie- och yrkesvägledaren som vi kallar för Lisa arbetar på den skola som vi intervjuade eleverna på. Hon har varit verksam som studie- och yrkesvägledare i tio år. Politikern som vi kommer att kalla för Birgitta har förtroendeuppdrag i barn- och utbildningsnämnden i berörd kommun. Biträdande rektorn som vi intervjuat kommer vi att kalla för Magnus. Han är verksam på den berörda skolan där vi gjort intervjuer med eleverna. Sida 17 av 42

25 5 Resultat Vi kommer att presentera respondenternas berättelser en i taget för att tydligare lära känna respondenterna. Vi kommer i berättelserna att ta upp upplevelser som fått respondenterna att välja eller välja bort ett programval eller yrkesval, vilka faktorer som spelat in i deras val, hur tankarna går kring prao och hur det känns när de tänker tillbaka både på praoperioderna och gymnasievalet. En analys av resultatet kommer i nästa kapitel. 5.1 Intervjuer med elever Mys berättelse My uttryckte ett intresse för Restaurang- och livsmedelsprogrammet men detta intresse avtog efter att hon praoat två veckor på en restaurang i årkurs åtta. Förväntningarna som hon hade på hur det var att jobba på en restaurang var att få möta människor, och då hon är en glad och social tjej tänkte hon att det kunde vara roligt att prova på. En annan anledning till att hon valde restaurang var för hon hade hört från vänner att det fanns en chans att få jobb. My uttryckte att de viktigaste för henne var att få möta människor i sitt framtida jobb. Jag gillar att vara med folk och då vet jag att jag kan utbilda mig till de så man får ju rätt så stor chans att vara med folk [ ] Nej, det tror jag är roligt för man är glad och träffar folk och det är vad jag tycker är viktigast. Hon kände efter praktiken att hon inte ville söka till restaurang- och livsmedelsprogrammet eftersom hon inte trivdes och hon kände att hon inte blev väl bemött av chefen. Förväntningarna på arbetsplatsen uppfylldes inte heller, utan det var mycket mer slitsamt än My hade tänkt sig. De anledningar hon hade till sina val av Sida 18 av 42

26 praoplaceringar var bland annat att få sommarjobb och att få prova på arbeten inom hennes intressen. Den andra placeringen var på en förskola på en avdelning med barn från ett till tre år. Hon trivdes där och blev välkomnad av både de anställda och barnen på avdelningen. Hennes bild av yrket innan prao var ganska tydlig då en av hennes släktingar jobbar som förskolelärare och My har fått följa med henne till jobbet ett par tillfällen. Hon hade hört från vänner som tidigare varit på förskola att det var påfrestande då barnen krävde uppmärksamhet och behövde bli omhändertagna i stort sett hela tiden. Detta tyckte inte My var avskräckande alls då hon redan visste hur det kunde vara och hon ville gärna prova på att vara på förskola en längre period. Hennes mamma tryckte också på att ta tillvara på chansen att prova på yrken som var intressanta så hon kunde få en inblick i yrkena och se vad de innebär. I valet av gymnasieprogram tänkte My tidigt att hon ville gå ett yrkesförberedande program då hon känner att hon är skoltrött. Jag tror det är dels att jag är lite skoltrött så då känns barn och fritid som en bra linje, och sen så har jag chans att vara med och umgås med folk som har liknande intressen och verkligen vill jobba med barn och går in för dem. My vill ha mer praktiskt i skolan och inte bara sitta på lektioner varje dag. Hon uttrycker också att genom att välja program som matchar hennes intressen så kanske hon möter likasinnade som tycker om att jobba med människor lika mycket som hon. Hon berättade att den informationen hon fick angående Barn- och fritidsprogrammet var att det var ett yrkesförberedande program och att det fortfarande fanns en möjlighet att läsa på högskolan efteråt. På frågan om det fanns några fler vägar hon kunde ta efter barn- och fritidsprogrammet svarade hon att möjligheten fanns att fortsätta och bli förskolelärare och brandman som hon också hade lite intresse av. Det som inte lockade med brandmansyrket var ifall hon skulle klara av det psykiskt, men hon var intresserad av den fysiska biten och kunna utmana sig själv i jobbet. När hon värderade det hon fått lära sig under praoperioderna säger hon att hon har lärt sig mycket om förskolläraryrket. Hon tycker också det är viktigt att kunna få prova på yrken för att kunna veta vad man kanske vill göra i framtiden. My känner att för henne personligen så har det hjälpt henne mycket i gymnasievalet att ha varit på en restaurang och en förskola. Sida 19 av 42

27 5.1.2 Max berättelse Max spenderade sin första praoperiod på en bilverkstad och förklarade att han ofta hjälpte sin kusin att laga och rusta upp bilen hemma. Han ville prova på yrket på en riktig bilverkstad för att se hur det kunde vara att jobba som bilmekaniker. Max förklarade att när han var yngre var intresset starkare för bilar, men efter praon svalnade intresset och han tyckte att det räckte att fortsätta med det hemma som en hobby. Jag vet inte. Jag var mer intresserad av bilmek när jag var yngre [ ] Jag fick göra de som stod på schemat, typ byta filter och olja. Sen fick jag också tvätta däck typ. Max ser på yrket ungefär på samma sätt som han gjorde innan prao. Det som han kom fram till under prao var att intresset inte var starkt nog för honom för att välja fordonsprogrammet. Andra perioden var han i en livsmedelsbutik där några av hans släktingar arbetar. Han hade tidigare varit där några dagar och visste precis vad han hade att förvänta sig. Han berätta att uppgifterna han hade där var att packa upp varor, stå i kassan och hjälpa kunder som kom in i butiken. Max kan tänka sig att jobba i livsmedelsbutiken fast han vill helst kunna jobba med sina intressen. Restaurang- och livsmedel var egentligen inte heller något som var intressant för honom. När vi började prata om vad som inspirerat honom i gymnasievalet så sa han att det var bland annat en av hans kusiner fick honom att välja Barn- och fritid. Den största anledningen till att han ville gå barn- och fritidsprogrammet var för han har ett stort intresse för träning. Programmet erbjuder inriktningen träning och ledarskap, den erfarenhet Max har av detta är att han själv tränar fem till sex dagar i veckan. Intresset för träning är stort och det gör att Max skulle vilja ha det som ett framtida yrke. Han sade att programmet kan ge honom möjligheten att få jobba inom friskvård eller som personlig tränare. Inför valet kände Max sig stressad eftersom han inte visste vad han skulle göra förrän det var en vecka kvar innan gymnasievalet skulle lämnas in. Han kunde välja bort två program tack vare prao, det som var stressande var att han inte hade kunnat bekräfta ett val. Det (gymnasievalet) var så där stressigt och jag visste inte vad jag skulle välja riktigt, så jag frågade runt om programmen [ ] Sen kände jag ju av lite själv och då jag tränar ganska mycket och så är de ju lite av ett träningsprogram. Sida 20 av 42

28 Max hade ingen direkt bild över vad han ville välja och det var en vecka innan gymnasievalet skulle in som han bestämde sig. Max funderade även på att välja samhällsprogrammet när han inte var säker på vad han ville. Det som gjorde att han valde bort samhällsprogrammet var att han kände att han skulle nog tröttna och inte kunna utföra sina studier och nå målen. Han uttryckte att för honom var det viktigt att han tyckte programmet var intressant. Max fick information om de olika programmen genom att prata med personer som var i hans omgivning, som släkt och vänner. Han pratade med äldre släktingar som nyligen gått ut eller fortfarande gick i gymnasiet om hur deras program hade varit. Jo jag valde bort att bli mekaniker. Men det beror också på min kusin som ska bli personbilsmekaniker och han har berättat om de och det lockar inte mig så mycket [ ]Från början var de fordon, sen var de kanske samhäll. Sen snacka jag och kusinen och kom fram till barn och fritid. I slutet av intervjun pratade vi om vad Max tyckte om prao. Max såg detta som positivt och bra för honom som är skoltrött och vill känna på hur det är på en arbetsplats. Max var medveten om sin skoltrötthet och hade de i åtanke när han skulle välja gymnasieprogram. Hans intressen blev de som i slutändan gjorde att han bestämde sig Lovas berättelse Lova spenderade sin första praoperiod i en blomsterbutik. Personen som ägde blomsterbutiken var en vän till familjen och Lova säger att när hon var yngre ville hon bli florist. I och med att Lova kände personen som ägde blomsterbutiken så underlättade de för henne att få praoplats där. Innan hon började praoa i blomsterbutiken trodde hon att hon skulle få binda buketter och fixa med blommorna. Lova berättade att hon fick göra det och andra uppgifter också såsom prismärkning, städning och stå i kassan med sin handledare. När hon berättade om vad hon tyckte om sin prao sa hon att hon tyckte att det var en rolig arbetsplats även om hon inte kan tänka sig att jobba inom handel i framtiden, möjligen i så fall som extrajobb. Lova berättade att hon fick ta mycket ansvar under sin tid i blomsterbutiken och att hon först kände sig nervös, men i efterhand uppskattade hon att hon fick ta ansvar. Att få ta eget ansvar går många jobb ut på, berättade Lova vilket gjorde att hon fick en bättre inblick hur det kan vara på en arbetsplats. En stor anledning till att hon valde bort floristprogrammet var för att hon ansåg att det skulle vara svårt att Sida 21 av 42

29 få jobb. Det kändes även omständligt att starta en egen blomsterbutik, det finns redan väletablerade florister. Den andra praoperioden tillbringade Lova i ett stall där fick hon hjälpa till att ta hand om hästar och kossor. Det som var det bästa berättade Lova var att hon kunde få rida när hon ville. Det var ett tungt arbete och många gånger blev hon lämnad ensam av handledaren utan några instruktioner om vad som skulle göras. Lova berättade att hon visste ungefär vad hon skulle göra eftersom hon på sin fritid rider och tar hand om hästar. Det som var komplicerat var att hästarna skulle ha olika slags foder. Efter upplevelserna på praon så var hon säker på att hon inte ville jobba med hästar utan ville fortsätta med det enbart på fritiden. Hon berättade att anledningen till att hon valde placeringen var för att hennes kompis ville att de skulle tillbringa praon på samma ställe. Lova kände att hon hellre velat vara på ett gym eftersom hon är intresserad av träning och vill bli personlig tränare. Jag känner nu att jag kanske hellre hade velat vara på ett gym istället för ett stall. Jag är ju inte intresserad av att jobba med hästar egentligen utan det är bara en hobby. Lova ångrade alltså att hon var i ett stall under sin praoperiod, när hon tänkte tillbaka så hade de gett henne mer om hon varit på ett gym. Vi började sedan prata mer om hennes gymnasieval och hur det kommer sig att hon just valt att gå barn- och fritid. Lova berättade då att hon vill jobba med människor och att när hon fick reda på att träning- och ledarskapsinriktningen fanns blev programmet som mest intressant. Hon samlade på sig information om programmet genom att prata med studie- och yrkesvägledare. Lova kände att det var skönt att hittat ett program som matchade hennes intressen, det som var lite osäkert var om hon verkligen ville jobba inom det. Hon kände att om hon hade valt att vara på ett gym istället för att var i ett stall så hade de kunnat bekräfta sitt val av gymnasieprogram. Lova vill i framtiden arbeta som personlig tränare eller inom rehabilitering. Hon har tränat i friidrott och även tävlat. På grund av en skada har hon slutat men har fortsatt träna på gym. Hon tror att barn- och fritidsprogrammet kan hjälpa henne att nå sin dröm, det känns lite osäkert eftersom hon inte tog möjligheten att vara på ett gym under praon. Lova var tidigare inriktad på att välja samhällsprogrammet, men hon kände att hon hellre ville gå ett yrkesförberedande program eftersom hon känner sig skoltrött. Lova nämnde att hon tycker att praon var bra för henne. Hon uppskattar att ha fått prova på Sida 22 av 42

30 arbetslivet. Hon känner att hon genom prao har kunnat välja bort eventuella valmöjligheter för gymnasiet Lukas berättelse Lukas första praoperiod var i en fabrik som tillverkade produkter av plast. Han förväntade sig att han kanske skulle få testa någon av maskinerna. Detta var dock inte möjligt eftersom han var för ung. Han nämnde att ingen under 18 år fick sköta maskinerna. Det han fick göra var att titta på när hans handledare använde maskinerna, mala ner produkter som blivit fel tillverkade och packa ner färdiga produkter i kartong. Det underlättade för Lukas att få spendera sin prao där eftersom hans syster kunde ordna en plats åt honom. Lukas hade hört från sin syster om arbetet och tänkte att det kunde vara något för honom. När vi pratade i efterhand om hur det kändes berättade Lukas att det var skönt när det var över. Han hade väldigt roligt under praon men det var tungt och längre dagar än vad han var van vid. En annan anledning var att han kände att han inte riktigt fått en helhet av arbetet. Han tyckte dock att praoperioden hade gett honom en inblick i arbetslivet. Den andra praoperioden spenderade han med park- och anläggningsarbete. Han trodde innan att det skulle bestå av att klippa gräs och rensa i rabatter. När han kom dit fick han räfsa löv eftersom det krävdes körkort för gräsklipparen. Hans förväntningar stämde alltså inte överens med hur arbetet var. Anledningar till att han valde båda sina praoplaceringar var att han gillar fysiskt arbete och skulle gärna ha ett yrke som är utomhus. Citatet nedan beskriver Lukas vad som påverkat honom i både val av praoplaceringarna och även gymnasieprogram. Ja, båda praoplatserna är ju där man arbetar ute och inte bara sitter framför en dator. Utan jag gillar att vara ute och arbeta med kroppen [ ] Först är väl att man inte behöver mycket meritpoäng och sen att jag tycker de är kul att jobba och att det är mer praktiskt och inte så mycket att sitta och skriva. En stor anledning till hans val av både praoplaceringar och gymnasieval grundar sig i att han vill ha ett aktivt arbete där man får jobba med maskiner. Han uttrycker också att han är skoltrött och vill gärna gå något program med mycket praktiska inslag. Han pratade mycket med sina föräldrar som också tyckte att det var bra för honom att välja ett yrkesförberedande program med tanke på hans intressen och hur bra han trivts under sina Sida 23 av 42