Resevaneundersökning PÅ MARIEHAMNS GRUNDSKOLEELEVER

Transkript

1 Resevaneundersökning PÅ MARIEHAMNS GRUNDSKOLEELEVER Av Mathias Björkman, praktikant från Linköpings universitet Handledare Ulf Simolin, miljösamordnare Mariehamns stad Datum

2 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Syfte Metod Deltagande Resultat Diskussion Slutsats Referenser

3 1. Sammanfattning Under genomfördes en resvaneundersökning (RVU) i Mariehamns stad bland stadens 1130 skolbarn i årskurserna 1 9. Syftet med denna RVUn var att ta reda på hur Mariehamns skolbarn tar sig till och från skolan samt hur de upplever trafiksäkerheten och tryggheten längs skolvägen. Denna typ av resevaneundersökning (RVU) är vanligt förekommande i svenska och finska städer, men har ej tidigare genomförts på Mariehamns grundskolelever. RVUn kan användas som en grund till framtida åtgärder för att göra vägen till skolan säkrare och tryggare, vilket även skulle bidra med att antalet skolungdomar som cyklar till skolan ökar. De samanställda resultaten visar på att Mariehamns grundskoleelever har relativt hållbara resvanor jämfört med referenskommunen Nacka och Helsingfors. Det fanns även tydliga trender mellan föräldrarnas resvanor och elevernas. För att säkerställa hållbara resvanor för grundskoleeleverna i framtiden så bör regelbundna resevaneundersökningar utföras. Även åtgärder diskuteras, huruvida de skulle vara relevanta för att främja cykelanvändandet, utifrån de kommentarer som samlats in. 2

4 2. Bakgrund Den 25 september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de Globala målen för hållbar utveckling. De 17 globala målen har i sin tur 169 delmål och 230 globala indikatorer. Nu är det upp till var och en av världens länder att göra vad de kan för att uppnå dessa viktiga mål, Finland och Åland är inget undantag (Globala målen u.å.). Resvaneundersökningen utgör ett verktyg i stadens arbete för hållbara transporter och stadsplanering och har stöd i tre av de 17 globala målen från Agenda 2030 nämligen mål 3 Hälsa och välbefinnande, mål 11 Hållbara städer och samhällen och mål 13 Bekämpa klimatförändringarna. Den här undersökningen går även i linje med trafiksäkerhetsprogrammet som på beställning av Mariehamns stad togs fram Denna typ av undersökning kan bidra med information till framtida revideringar av trafiksäkerhetsprogrammet. 2.1 Mariehamns grundskolor Inom Mariehamns tre grundskolor så studerar cirka 1130 elever på grundskolenivå (ÅSUB 2018.a). Skolorna är belägna i olika delar av Mariehamn vilket resulterar i att många har korta avstånd till och från skolan. De korta avstånden innebär även att de flesta grundskoleleverna som bor inom Mariehamn inte har rätt till kommunal skolskjuts. Eftersom att det är lagstadgat i den åländska grundskolelagen 30 att elever i årskurs ett till tre har rätt till kostnadsfri skolskjuts om sträckan till skolan från hemmet överskrider tre kilometer (Grundskolelag (1995:18)). Elever från årskurs tre till nio har rätt till kostnadsfri skolskjuts om sträckan mellan skolan och hemmet överskrider fem kilometer (ibid). 2.2 Hälsa Enligt en rapport av Landskapsregeringen från 2015 så har åländska ungdomar en väldigt låg hälsostatus, jämfört med ungdomarna i övriga Finland (Ålands, landskapsregering 2015). De positiva hälsoeffekterna av att cykla och promenera till skolan är något som Stockholmsstad belyser i sin rapportplan för säkra skolvägar (2016). I rapporten skriver de även att det finns en hel del positiva hälsoeffekter med att cykla eller gå till skolan, bland annat lägre sjukfrånvaro, friskare och gladare barn samt minskad risk för fetma. Även andra indirekta hälsoeffekter, så som friskare luft, minskat buller och trivsel inom skolans område (Stockholms stad, 2016). Enligt en dansk studie från 2012 så visade det sig att de elever som gick eller 3

5 cyklade till skolan upplevde positiva hälsoeffekter. Studien baserades på barn i åldrarna fem till 19 år (Science Nordic, 2012). Enligt studien så presterade även de elever som gick eller cyklade till skolan bättre, vilket resulterade i högre betyg (Ibid). 2.3 Agenda 2030 Resultatet av resevaneundersökningen kommer att främja stadens i arbetet med att implementera agenda Eftersom RVUn kan ligga som grund för åtgärderna att öka andelen gång, cykel och kollektivtrafikresande vilket har stöd i tre av de 17 globala målen från Agenda Det första målet som berörs är Hållbara städer och samhällen, genom att använda sin cykel så kan man färdas helt fossilfritt, vilket skulle bidra till att uppfylla delmål 11.2 som går ut på att senast 2030 ska alla ha tillgång till hållbara och ekonomiskt överkomliga transportsystem. Även trafiksäkerheten ska förbättras fram till 2030 enligt delmål Ett annat mål som är relevant för den här studien är nr 13 bekämpa klimatförändringen- genom att grundskoleeleverna skulle cykla till skolan framför andra färdmedel så skulle detta bidra till kunskap om klimatförändringen vilket är en del av delmål Det tredje globala målet hälsa och välbefinnande är också relevant i den här studien. Målet fokuserar på alla åldersgrupper och finns till för att trygga hälsa och välbefinnande genom delmål 3.4 som inriktar sig på att i förebyggande syfte minska icke smittsamma sjukdomar som leder till att människor dör i förtid. Här kan hälsofördelarna med att cykla vara en potentiell insats för att bidra till detta mål. (globala målen u.å.). 2.4 Nulägesbeskrivning I dagsläget saknas statistik kring hur Mariehamns skolbarn tar sig till och från skolan samt hur de upplever trafiksäkerheten och tryggheten längs skolvägen. En genomförd en RVU skulle bidra till att stänga denna kunskapslucka som finns för att utföra de åtgärder som behövs för att främja hållbara transporter. RVU är vanligt förekommande i svenska städer och kommuner så som exempelvis Nacka. Genom undersökningarna kartläggs resvanorna hos stadens grundskoleelever kan relevanta åtgärder utföras (Nacka kommun, 2018.a). RVU förekommer även i Finland exempelvis så utförs en regelbunden undersökning vart femte år i Helsingfors. Just nu pågår 2018 års undersökning i huvudstadsregionen (HTR, 2015). Helsingforsregionens trafiks RVU fokuserar inte enbart på grundskoleelever utan har en större fokus grupp, som inkluderar alla boende inom huvudstadsregionen som är fem år eller äldre. För att sedan dela upp fokusgruppen i mindre statistiska grupper så som exempelvis studerande. Enligt studien 4

6 så visade det sig att bland de studerande i Helsingfors var gång, cykel och bil vanligaste färdsättet under vardagar. (HTR, 2015). I Mariehamn fanns det registrerade personbilar år 2017, vilket gör Mariehamn till en av de biltätaste regionerna i norden (ÅSUB, 2018.b). Eftersom skolorna i Mariehamn ligger så centralt så finns det goda möjligheter för många av eleverna att ta sig till skolan genom att gå eller cykla, istället för att föräldrarna kör korta sträckor för att skjutsa barnen. I Mariehamn finns i dagsläget ungefär 47,3 kilometer gång- och cykelväg, vilket blir 4,0 meter gång- och cykelväg per invånare i Mariehamn, vilket är en väldigt hög siffra jämfört med många städer i vårt grannland Sverige. För enligt en svensk studie av cykelfrämjandet i Sverige så var det enbart en av de 53 kommuner som deltog fick mer än 4 meter gång- och cykelväg per invånare. Den kommunen var Lomma kommun med 4,4 meter gång- och cykelväg per invånare (Cykelfrämjandet, 2018). 2.5 Skolpoliser Från början kommer iden från Detroit där Skolpolisverksamheten startade redan 1919 för att minska trafikolyckor i närliggande skolområde, åtgärden spred sig sedan och är vanligt förekommande världen över, även i Mariehamn. Skolpoliser har funnits på Åland sedan 1986 då skolpolisverksamheten påbörjades i Strandnäs och Övernäs. År 2000 började även Ytternäs med skolpoliser och sedan dess har skolpoliser funnits i samtliga skolor i Mariehamns. Skolpolisernas uppgift är skapa en tryggare skolväg för sina skolkamrater genom att övervaka de närmaste övergångsställena kring skolan. Under årskurs fem rekryteras skolpoliserna för att då genomgå en utbildning från landskapsregeringens trafiksäkerhetskonsulent. Och under årskurs sex får eleverna får agera skolpoliser. (Ålands Landskapsregering, u.å) 2.6 Åtgärder Utifrån helhetsbilden som skapas av den här studien, så finns det bättre förutsättningar för att rätt åtgärder utförs. I dagsläget finns det normer och program inom Mariehamns stad som bidrar till möjligheten att cykla till skolan. Detta genom exempelvis Mariehamns stads cykelparkeringsnormen som godkändes av stadsstyrelsen Enligt cykelparkeringsnormen så ska det finnas en cykelplats på tre elever. Detta är av stor vikt då tillgången till cykelparking är en av de grundläggande förutsättningarna till att eleverna ska kunna cykla till skolan. Ett annat exempel är Vinterhållningsprogrammet för , vilket föreskriver att plogning 5

7 och sandning av gång- och cykelleder ska prioriteras. Ett annat program som är relevant inom området är Mariehamns trafiksäkerhets program från Enligt trafiksäkerhetsprogrammets mål så ska Barnens risk att skadas i sin närmiljö eller på väg till dagliga aktiviteter vara försumbar inom 10 år. - (Mariehamns stad, 1998). Det finns en hel del åtgärder som kan utföras för att få fler av stadens grundskoleelever att cykla och gå till skolan, men det är viktigt att ta reda på vad som har störst effekt bland eleverna. Genom resultaten från RVUn finns ett bättre underlag kring om vilka åtgärder som har störst effekt. 6

8 3. Syfte Den här RVUn utförs för att kartlägga hur Mariehamns skolbarn tar sig till och från skolan Genom att skapa en nulägesbild kan framtida åtgärder ses över som kan bidra till hållbarare, hälsosammare och tryggare resvanor hos stadens skolbarn. Fokusområdet är grundskolelever och föräldrar med barn som går i Mariehamns grundskolor. Utformandet och sammanställandet kommer även att göras i lärande syfte för en miljövetarstudent från Linköpings universitet som just nu utför sin praktik på Mariehamns stad. 3.1 Frågeställningar Hur tar sig Mariehamns grundskoleelever till skolan? Hur upplever grundskoleeleverna trafiksäkerheten och tryggheten längs skolvägen? Vilka åtgärder är relevanta utifrån grundskoleelevernas upplevelser? Hur skulle framtida resevaneundersökningar kunna se ut och utföras? 7

9 4. Metod Enkäten utformas på ett tydligt och enkelt sätt så att fler elever ska ha möjligheten att delta. Liknande studier kommer att granskas för inspiration till utformningen. Utskicket av enkäterna kommer att ske genom Fronter och Wilma där både elever och föräldrar nås. Fokusgruppen är samtliga av de ca grundskoleelever samt föräldrar till elever inom Mariehamns grundskolor. Själva fokusgruppen kan med hjälp av frågorna det inledande avsnittet i enkäten delas upp utifrån exempelvis årskurs och skola. Anledningen till att dessa frågor ställts är för att se vilka bakomliggande faktorer som kan komma att påverka skolbarnens resvanor, exempelvis genom fråga 17 (se bilaga 1) som handlar om hur mycket klimatförändringen påverkar deras val av färdmedel. Alternativen men också fråga nummer 9.1 där bakomliggande orsaker till att barnen får skjuts till skolan framkommer. Detta gör att statistiken från RVUn kan nyanseras utifrån olika perspektiv och bakomliggande orsaker. Till själva enkäten har Google forms använts som enkätprogram, anledningen till detta var att det finns tillgängligt. Även skolornas IT-ansvarig rekommenderade Google forms då det tidigare används inom skolornas interna nätverk, vilket kan komma att påverka svarsfrekvensen positivt då eleverna och föräldrarna är vana att arbeta med programvaran. Anledningen till att det utförs en online enkät är dels för att nå ut till föräldrarna på enkelt sätt men också för att det inte ska ta upp lektionstid. För att bidra till högre svarsfrekvens så har vi även valt att lotta ut 10 stycket 10- gångerskort på Mariebad, detta går även i linje med hälsoaspekten i studien genom det globala målet god hälsa och välbefinnande. För att delta i utlottningen av presentkorten på Mariebad så kommer det att finnas en länk i slutet av enkäten som leder vidare till ett Lyyti formulär där man kan fylla i mailadress. Anledningen till att vi inte frågar efter namn är för att undvika onödiga personuppgifter utifrån GDPR direktivet. Samtliga insamlade uppgifter kommer att raderas direkt efter utlottningen. Anledningen till att utlottningen sker genom ett annat formulär är för att enkäten är anonym och därför kan vi inte samla in en mailadress som kan kopplas till svarsalternativen på enkäten. Resultaten kommer att sättas i relation till vad liknande studier i Sverige och Finland kommit fram till, med fokus på Nacka i Sverige, samt Helsingfors i Finland Jämförandet med Helsingforsregionens trafiks RVU kommer att vara mer begränsat jämfört med nackas undersökning då HRTs RVU skiller sig så pass markant jämfört med RVUn som genomförs i den här studien. 8

10 5. Deltagande 5.1 Deltagande Inom den här resevaneundersökningen representeras 233 respondenter ifrån samtliga årskurser och skolor i Mariehamn. Totalt är ca 20 % av Mariehamns grundskoleelever representerade. Lägst deltagande med en svarsfrekvens på 15,5 % hade Övernäs grundskola och högst deltagande hade Ytternäs grundskola där svarsfrekvensen var ca 34 %. (se tabell 1). 5.2 Resultat av deltagande Figur 1: Figurtext 1, Den här grafen visar på procentandelen av deltagande från Mariehamns tre skolor, data kommer från fråga 1 i enkäten (se bilaga 1). 9

11 Tabell, 1: Strandnäs Ytternäs Övernäs Totalt: Antal respondenter Procentandel i undersökningen 33.5% 38.2% 28.3% 100 % Totalt antal elever Svarsfrekvens inom skola 17.2% 33.7% 15,5% 20.4 Total svarsfrekvens 20,4% Tabelltext 1. I den här tabellen står antal deltagande studenter, hur stor procentandel av skolan som deltog i RVUn, totala antalet elever i skolan och svarsfrekvensen för vardera skola. Tabell 1 innehåller data från fråga 2 (se bilaga 1). Figur 2: Figurtext 2. Cirkeldiagrammet visar hur de olika årskurserna är representerade. Figur 2 innefattar data från fråga 3 (se bilaga 1). 10

12 6. Resultat Under sammanställandet har passande grafer valts ut för att illustrera RVUns data på ett enkelt sätt, så att så många som möjligt ska kunna ta del och förstå den. Några av graferna kommer även att visa data från mer än en fråga. Detta är intressant utifrån bakomliggande faktorer till val av färdmedel. I följande avsnitt kommer enbart relevanta grafer och tabeller utifrån insamlade data representeras, detta för att djupare kunna analysera och bearbeta den utvald data. 6.1 Resvanor och bakomliggande faktorer Figur 3: Figurtext 3. Cirkeldiagrammen representerar hur stor procentandel av de olika färdmedlen som används för att ta sig till skolan. Samåkning har ej innefattats i figur 3 och figur 4 eftersom att samåkning bland grundskolelever ej förekom enligt studien. i diagrammen finns även antal elever i skolorna. Figur 3 innefattar fråga nr 3 och 5 (se bilaga 1). 11

13 Figur 4: Figurtext 4. Detta cirkeldiagram visar procentandelen av de olika färdmedlen för alla grundskolelever i Mariehamn. Samåkning har ej innefattats i figur 3 och figur 4 eftersom att samåkning bland grundskolelever ej framkom genom studien. Diagrammet innefattar fråga nr 5 (se bilaga 1). Figur 5: Figurtext 5, I stapeldiagrammet syns hur stor andel i procent som de olika färdmedlen utgör, uppdelat på föräldrar och elever. I diagrammet är fråga 5 och 10 representerad (se bilaga 1). 12

14 Figur 6: Procentandel som cyklar per månad 90% 80% 70% 80% 79% 73% 64% 64% 79% 81% 79% 60% 50% 40% 30% 54% 53% 46% 38% 53% 49% 52% 33% 33% 33% 41% 51% 55% 55% 20% 10% 0% elever föräldrar Figurtext 6. Stapeldiagrammet visar på under vilka månader eleverna/ föräldrarna tar sig till skolan. Diagrammet innehåller även trendlinjer där eventuell trend kan avläsas. Figur 6 innehåller data från fråga 5.1 och 10.1 (se bilaga 1). Figur 7: Figurtext 7. Cirkeldiagrammet visar hur många procent av Mariehamns grundskolelever som har/inte har tillgång till en egen fungerande cykel. Data från fråga 6 (se bilaga 1). 13

15 Figur 8: Figurtext 8. Cirkeldiagrammet visar på hur många som ansåg/inte ansåg att det fanns en praktisk och fungerande cykelparkering vid skolan. Data från fråga 10.1 (se bilaga 1). Figur 9: Figurtext 9. Stapeldiagrammet visar hur eleverna tar sig till skolan. Data från fråga 8 och 8.1 i enkäten (se bilaga 1). Figur 10 14

16 Figurtext 10. I cirkeldiagrammet framkommer det hur ofta föräldrarna skjutsar sina barn till skolan. Diagrammet omfattar fråga 9 (se bilaga 1). Figur 11 Figurtext 11. I detta stapeldiagram finns det sammanställt hur mycket respondenterna håller med på de olika påståendena längs x-axeln. Diagrammet berör fråga 12 (se bilaga 1). 15

17 Figur 12 Figurtext 12. På x-axeln står medvetenheten och längs y-axeln på stapeldiagrammet är påverkan av miljömedvetenheten på elevernas resvanor. Figur 12 innefattar fråga 16 och 17 (se bilaga 1). 6.2 Analys Elevernas resvanor Enligt figur 3 så är cykeln det vanligaste färdmedlet bland grundskoleleverna i Ytternäs, där tar sig 60 % av eleverna sig till skolan genom att cykla och 20 % genom att gå. Cykeln är även det vanligaste sättet att ta sig till skolan i Strandnäs där 46 % väljer cykeln och 16 % går. I Övernäs var det vanligast att gå till skolan, där gick 36 % av eleverna till skolan, och 27 % cyklade. Att få skjuts till skolan var vanligast i Ytternäs där 20 % av eleverna fick privat skjuts till skolan. I Övernäs var det 17 % av eleverna som fick skjuts till skolan och i Strandnäs fick 12 % av eleverna privat skjuts till skolan. Även kommunalskolskjuts och kollektivtrafik var förekommande i samtliga skolor i mer eller mindre utsträckning. Moped och mopedbil användes enligt studien enbart av eleverna i övernässkola. Sammanställt så är det vanligaste färdmedlet till skolan cykel för Mariehamns grundskolelever då 44 % av respondenterna svarade att de eller deras barn oftast cyklade till skolan (figur, 4). Näst vanligast var gång på 24 % och sedan privatskjuts på 20 % (figur 4). 16

18 6.2.5 Val av färdmedel elever och föräldrar Enligt figur 5, så var de färdsätt som användes minst inom båda grupperna var kollektivtrafik. Färdmedlet som användes mest av föräldrarna var bilen, anledningen till att bilen användes mest var för att 64 % av föräldrarna tog bilen på jobb. När det kommer till gång så var eleverna mycket bättre på det än föräldrarna, då bara 7 % av föräldrarna gick på jobb och 24 % av barnen gick till skolan. Liknande trend syns även i cykelkategorin där barnen cyklade marginellt mer till skolan än vad föräldrarna cyklade på jobb. Det är viktigt att ta i beaktande här att föräldrarnas resväg till jobb och andra aktiviteter ofta överskrider barnens resväg till skolan, detta då grundskoleeleverna i regel går i den närliggande skolan Cyklande uppdelat per månad I Figur 6 syns en tydlig trend i att färre elever cyklar till skolan under vinterhalvåret. Under augusti månad var det vanligast för eleverna att cykla till skolan då 80 % av eleverna cyklade, under januari var de ovanligare att ta cykeln till skolan då cyklade bara 49 % elever till skolan. I figur 6 finns även föräldrarnas cykel vanor representerade, här syns ett tydligt samband mellan de olika grupperna. Där även föräldrarnas resvanor följer elevernas trend med mindre cykelanvändande på vinterhalvåret jämfört med sommarhalvåret. Även en tydlig trend mellan föräldrar och elever kan utläsas, månaderna som de cyklar till skola, jobb eller andra aktiviteter. Det visade sig även här att Skolbarnen var mer villiga att cykla till skolan än sina föräldrar, exempelvis under augusti månad då 88 % av eleverna cyklade till skolan och enbart 54 % av föräldrarna gjorde det. Även här är det viktigt att ta i beaktande att föräldrarnas resväg till jobbet kan vara mycket längre än barnens skolväg Medvetenhet Enligt figur 12 så kan man se att de som ansåg sig vara inte alls insatta påverkades minst, och de som ansåg sig väldigt insatta påverkades mest, av miljömedvetenheten i sina resvanor. Inom samtliga grupper i figur 12 så är påverkar miljömedvetenhet elevernas resvanor ganska lite. 6.3 Kommentarer Sammanställningen och kategoriseringen av kommentarerna från enkäten resulterade i följande sju problemområden: Svibyvägen, Lemlandsvägen, Nabben vägen/trädgårdsgatan, Området kring Övernässkola, Övergångstället vid pingstkyrkan, Västravästernäsvägen och 17

19 Järsövägen. Sammanlagt fick enkätstudien in 357 kommentarer, det är viktigt att ta i beaktande att flera kommentarer inom ett vist område kan vara skrivna av samma respondent eftersom att enkäten innehöll totalt 4 frågor där egna kommentarer kunde lämnas. Vissa av de så kallade problemområdena har tagits upp i trafiksäkerhetsprogrammet för Mariehamn. som utfördes Exempelvis Lemlandsvägen där passagerna och övergångställena upplevdes som otrygga, som även i år fick 21 kommentarer angående samma sak. Även enstaka kommentarer angående anslutande vägar till Västra ytternäsvägens, exempelvis Måsvägen och Öhbergsvägen, kommenterades både 1998 och i år (Mariehamns stad, 1998). 18

20 Figur 13 Figurtext 13. Illustrationen är en sammanställning av ofta nämnda områden i kommentarerna från enkäten. Under de olika områdena finns antalet kommentarer som berör de specifika området och en kortfattad sammanfattning om kommentarernas syfte. Figur 14 Skola Väg Plats Hastighet Överskridande andel i procent Norr om Lotsgatan 50Km/h 22 % Ytternäs Västra Ytternäsvägen Söder om Lotsgatan 50 (30 vard.7-16) Km/h 19 % Norr om segelmakargatan 50 km/h 17 % Strandnäs Lemlandsvägen Kors. Askuddvägen 51 km/h 46 % Figurtext 14, I tabellen finns trafikmätningar samtliga data är från Under överskridande procent finns procentandelen av de trafikanter som kör för fort vid de platserna där mätningar utfördes. 19

21 7. Diskussion 7.1 Inledande diskussion Enligt den här undersökningen så kan 78 % av elevernas resvanor klassas in i kategorin hållbara transporter. Inom Mariehamn kan grundskoleeleverna skolresor klassas som relativt hållbara jämfört med Nacka där hållbara transporter uppgick till 71 % av kommunens elever 2018 (Nacka 2018.a). Av de färdsätt som angivits kan det diskuteras huruvida vissa färdsätt kan anses hållbara, är exempelvis samåkning hållbart om bara få personer som samåker eller är kollektivtrafik hållbart om det enbart används av ett fåtal personer? Samtidigt så är det ju bättre jämfört med att var och en sitter i sin egen bil och kör samma sträckor. Även resevaneundersökningen i Nacka kommun har valt att kategorisera samåkning och kollektivtrafik som hållbart. 7.2 Deltagande Jämfört med liknande studier så är deltagande andelen på 20 % relativt låg, Exempelvis studien i Helsingfors där deltagarprocenten var 36 % av fokusområdet (HTR, 2015) (Tabell, 1). Det låga deltagandet kan bero på att insamlingsperioden sträckte sig till stor del under jullovet. Skillnaden mellan skolorna kan komma att bero på hur enkäten blev postad på de interna nätverken och marknadsföringen. Även viljan att delta i RVUn kan ha påverkat deltagarandelen. Spridningen mellan årskurserna är relativt jämt fördelad, deltagare procenten var som lägst inom högstadieårskurserna (årskurs 7 till 9) detta kan bero på föräldrarna kanske håller sig mer uppdaterade på fronter och Wilma bland de yngre årskurserna. Det låga deltagandet från högstadieelever kan även bero på att det var högst deltagande från Ytternäs (figur 1) som inte har högstadieskola. 7.3 Kommentarer Inom resevaneundersökningen fanns möjligheten för respondenterna att lämna kommentarer, på fyra ställen. Det var inte obligatoriskt för respondenten att lämna kommentarer och därför fanns möjligheten att lämna svarsrutan blank. Trots detta fick undersökningen in 371 kommentarer gällande problematiska områden utifrån olika anledningar. Detta antyder på att respondenterna var engagerade i undersökningen, vilket även understryker vikten av resevaneundersökningar. Kommentarerna bestod tills störst del av missnöje angående säkerheten kring cykel och gångvägarna mellan hem och skola. Det är 20

22 viktigt att ha i åtanke att tre av de fyra ställen där kommentarer kunde lämnas var fokuserade frågorna på osäkra områden. Formuleringen av frågorna kan ha påverkat respondenten. Det är även viktigt att ha i åtanke att upp till fyra kommentarer inom de olika problemområdena kan komma från en och samma respondent, detta eftersom att kommentarer kunde lämnas på fyra olika ställen. Under sammanställningen kunde en del identiska kommentarer under olika frågor utläsas. Enligt trafikmätningar så styrks kommentarerna kring hög hastighet på Lemlandsvägen, enligt mätningar på Lemlandsvägen vid korsningen mot askuddsvägen så överskreds hastigheten i 46 % av fallen. Liknande samband fanns även längs Västra Ytternäsvägen då hastighetsgränsen överskred vid 19 % av fallen vid avfarten till Lotsgatan och 17 % av fallen vid korsningen till segelmakargatan. (trafikmätningar 2016). 7.4 Åtgärder Utifrån RVUn så sammanställdes en hel del intressanta och konstruktiva kommentarer, angående områden som upplevs som otrygga, samt anledningarna till detta. Den här delen av diskussionen kommer ägnas åt förslag på relevanta åtgärder utifrån kommentarerna. Trafiken kring skolgård och närliggande område kring skolan har i kommentarerna beskrivits som problematiskt både vid Strandnäs och Övernäs skola. Problematiken kring strandnäskola berodde till stor del på mycket trafik längs Nabbvägen vid skolstart och skolslut. I Nacka som är den här studiens jämförelse kommun har åtgärder för att minska biltrafiken runt skolorna utförts i form av bilfria veckan. Bilfria veckan går ut på att öka trafiksäkerheten kring skolan och att främja fysisk aktivitet, genom att stänga av närliggande område kring skolan för fordonstrafik. I Nacka fick de skolor som valde att delta i bilfria veckan banderoller av kommunen som sattes upp kring skolorna. Enligt Ingela Marké, biträdande rektor för Saltsjö- Duvnäs skola så har den bilfria veckan tagits emot positivt av de flesta elever och föräldrar (Nacka kommun, 2018.b). Vid utförandet av bilfri vecka som åtgärd är det viktigt att informera och inkludera elever och föräldrar, detta skulle förslagsvis utföras samband med trafiksäkerhetsdag eller i samband med den möjliga åtgärden bilfrivecka. Efterssom att många har möjligheten att cykla eller gå till skolan så skulle en bilfri dag eller vecka fungera utan problem i Mariehamsns skolor. För de som måste ta bilen på grund av långa avstånd eller annat kan passa på att stanna lite längre bort från skolan och låta barnen gå själva, eller följa med den sista biten. 21

23 Ett önskemål som framkom vid strandnäs skolområde var en gång- och cykelbana längs Nabbvägen. Liknande komentarer framkom från många andra respondenter från strandnässkola, där handlade de flesta komentarena om avsaknad av gång och cykelbana ut till Apalängen. Att anlägga en gångbana kanske kan anses vara en dyr åtgärd, men många av de insamlade komentarena menade på att det inte är möjligt för barnen boende i apalängen att cykla till skolan på grund av säkerheten. Det är viktigt att ta i åtanke att mariehamn redan har ett väl utbrett nät av gång- och cykelvägar, men detta visar på att mariehamn fortfarande måste se över möjligheten att anlägga nya gång- och cykelbanor för att få fler elever att cykla och gå till skolorna. I Mariehamn finns det en gällande cykelparkeringsnorm från 2008 som fasthåller antal cykelparkeringar per person för olika byggnationer. För skolor och undervisning ska det finnas en cykelparkering per tre elever. När respondenterna blev tillfrågade om de ansåg att det finns en praktisk fungerande cykelparkering vid skolan så svarade 85 % ja och resterande 15 % nej. När det kommer till de 15 % som var missnöjda med cykelparkeringarna så kan detta upplevas som ett hinder av respondenterna för att eleverna ska cykla till skolan. Eftersom att cykelparkeringen upplevs som ett hinder för var tionde elev så är detta såklart problematiskt. Här bör en åtgärd utföras genom att göra en uppföljning av cykelparkeringsnormen för att se hur vida den följs. Om cykelparkeringsnormen följs så kanske cykelparkeringsnormen bör omformas så att samtliga elever i Mariehamns grundskola upplever att de har tillgång till en praktiskt fungerande cykelparkering vid skolan. Eftersom att ingen dokumenterad uppföljning på cykelparkeringsnormen finns idag. (bilaga 3) Hoppas på att en cykelbana längs Svibyvägen är på kommande snarast! Det är många som tar sig fram med cykel eller till fots där. Framförallt många barn. Alla barn har rätt till en säker skolväg!... (Respondent Strandnässkola) I kommentarerna som insamlades under studien på barn upp till årskurs tre inte får att cykla till skolan (Respondent Strandnässkola) Mariehamns grundskolor så uppmärksammade vissa respondenter att barn upp till årskurs tre inte får att cykla till skolan. Enligt skolans rekommendationer så får barn upp till årskurs tre inte cykla själva, men det är inget som hindrar barnen att cykla med en förälder till skolan. 22

24 Enligt kommentarerna fanns det problematik längs västra ytternäsvägen med osäkra infarter, höga hastigheter och farliga övergångsställen. Liknande kommentarer insamlades angående skolområdena kring Övernäs- och Strandnässkola. Här skulle en passande åtgärd kunna vara att utöka skolpolisverksamheten som i dagsläget finns på det är bra policy från Ytternäs skola med sexorna som trafikpoliser som hjälper till vid övergångsställen (Respondent Ytternässkola) samtliga grundskolor i Mariehamn. I nuläget finns det ingen officiellt dokumenterad uppföljning av skolpolisverksamheten så att bedöma i vilken utsträckningen en sådan åtgärd skulle säkra trafiken kring skolorna är svårt att avgöra. Men insamlande kommentarer visar på att skolpolisverksamheten uppskattas, och skapar tryggare skolresan för eleverna i stadens grundskolor. Man borde bygga tunnlar under Västra Ytternäsvägen för cykelbanor. Eller broar över (Respondent Ytternässkola) Insamlade Kommentarer angående västra ytternäsvägen var det stort fokus på farliga övergångställen, dålig sikt och höga hastigheter. I dagsläget är det 50 Km/h zon vid Mattis punkten och korsningen in till skolan. Vid Mattispunkten finns även ett övergångställe som elever boende på andra sidan ytternäsvägen måste ta sig över för att komma till skolan. Utifrån kommentarerna har en del olika önskemål framkommit för västra Ytternäsvägen, så som exempelvis byggnationen av en gångbro över västra ytternäsvägen så väl som en tunnel under västra ytternäsvägen för cyklister. Liknande önskemål fanns även vid östernäsvägen där respondenterna upplevde gång och cykel övergångställen som osäkra. Enligt trafikmätningar så håller 83 % av bilisterna sig till hastighets begräsningar (figur 14). Så ungefär var sjätte bil överskrider de tillåtna hastigheten. En åtgärd som skulle vara relevant är att utöka den nuvarande 30 Km/h zonen som gäller vardagar mellan 07:00 och 16:00, så att den sträcker sig förbi övergångstället vid Mattispunkten. Även ökade hastighets kontroller under vardagar mellan 07:00 och 16:00 i närheten av skolorna skulle vara relevanta för att säkerställa trafiksäkerheten för eleverna. Detta eftersom att Det måste bli 30 km/h även vid övergångstället vid Mathis punkten. (Respondent Ytternässkola) 23

25 trafikmätningar som utförts visar på att 81 % trafikanterna inom 30 Km/h zonerna vid Ytternässkola under vardagar 07:00 till 16:00, följer hastighetsbegränsningen (figur 14). Detta resulterade i att ungefär var femte bil kör för fort inom detta område. Här är det dock viktigt att ta i beaktande att mätningarna sker dygnet runt så det går ej att fastställa om de är hastighetsbegränsningen på 30 Km/h som överskrids eller om det är under helger och kvällar som hastighetsbegränsningen på 50 Km/h begränsningen som överskrids. För att lågstadieeleverna ej skall behöva konfronteras med cigaretter, droger varje morgon, kväll, är det akut att området mellan östra/västra Skolgatan blir skolområde (Respondent Övernässkola) Respondenterna från Övernäs skola lämnade många kommentarer angående området kring skolan, med stort fokus på området mellan östra och västra Skolgatan. Enligt kommentarerna kände vissa grundskolelever otrygga när de närmade sig skolan. I vissa fall valde eleverna att gå omvägar för att undvika detta område. Anledningarna till otryggheten berodde på dålig belysning mellan västra/ östra Skolgatan o parkområdet, men även ungdomsgrupper i närheten av skolans område. Önskade åtgärder från kommentarerna berör bland annat att utöka skolområdet över området mellan västra och östra Skolgatan för att nå ökad trygghet, även ökad belysning i området var önskvärt. 7.5 Medvetenhet Gång och cykelbanor mellan östra och västra Skolgatan är i dag blockerade av rökande ungdomar, och de mindre skolbarnen går i krok in i skogen (respondent Övernässkola) Enligt undersökningen så visade det sig att de elever som ansåg sig vara väl medvetna om klimatförändringen, påverkades så att de gjorde hållbarare val av färdsätt till skolan. Även här finns ett möjligt behov av en kommunikations åtgärd för att göra eleverna mer medvetna om klimatförändringarna. Åtgärden skulle exempelvis bestå av mer undervisning om miljö och klimat samt hur elevernas val spelar sin roll i den globala utmaning vi idag står inför. Detta skulle inte bara bidra till implementeringen av de globala målen på kort sikt, utan även ur ett framtidsperspektiv genom att framtidens Mariehamnare blir mer klimatsmarta i sina val. 24

26 7.6 Framtida utvecklingsmöjligheter Att genomföra en liknande RVU på samtliga klasser på årsbasis skulle kräva en hel del resurser. Men genom att begränsa RVUn till en viss årskurs på årsbasis och genom att låta eleverna på skoltid svara på undersökningen så skulle även svarsfrekvensen kunna styrkas. I jämförelsestudien från Nacka är fokusgruppen samtliga elever i årskurs fem (Nacka, 2018). Där utförs resevaneundersökningen genom att fråga alla elever i årskurs fem hur de tagit sig till skolan varige dag under en vecka i maj och en i december. Skulle en liknande metod användas i Mariehamn så skulle detta innebära att klassläraren åsidosätter ca 10 minuter varige morgon till att gå ett varv runt klassen och fråga hur eleverna tagit sig till skolan den dagen. Anledningen till att RVUn bör genomföras under två veckor är för att få resultat som representerar hela året. Detta eftersom att resultaten från denna RVU visade på olika trender beroende på säsong, där exempelvis färre valde att cykla under vinterhalvåret, jämfört med de varmare sommarhalvåren. Skulle enbart studien utföras en gång under året så skulle inte statistiken representera en helhetsbild över elevernas resvanor. Sammanställningen av resultaten fån RVUn skulle kunna utföras på ett liknande sätt som i Nacka och presenteras på Mariehamns hemsida. I sammanställningen kan sedan de som är intresserade ta del av resultaten från undersökningen och se hur resvanorna förändras över tid. I samband med den årliga RVUn så skulle även en kortfattad sammanfattning av resultaten kunna utföras i form av ett pressmeddelande. Detta för att dels uppmärksamma att årets resultat finns tillgänglig, men de skulle även ge en möjlighet för Mariehamns stad och skolorna att ge en kommentar kring resultaten. En mer omfattande RVU skulle på detta sätt kanske enbart bli nödvändig om stora förändringar sker i resvanorna bland eleverna. Eftersom att genom de förslagna årliga undersökningarna framgår enbart resvanorna och inte bakomliggande faktorer till resvanorna. Ett annat alternativ för att samma in mer information angående resvanorna skulle vara att under veckorna som resevaneundersökningen utförs öppna ett frivilligt formulär på de interna nätverken där kommentarer kan lämnas. Här skulle elever och föräldrar ha möjlighet att lämna feedback på platser som dom upplever som problematiska för att eleverna ska kunna cykla eller gå till skolan. I den här RVUn så syntes ett stort engagemang och intresse från föräldrarna och eleverna, så framtida möjligheter för att även dom ska kunna delta är viktiga. Detta skulle enkelt kunna ske genom en karta där respondenterna kan gå in och markera problemområdena, vilket även skulle göra sammanställningen enklare och mindre tid för sammanställning skulle behövas. 25

27 8. Slutsats Hur tar sig Mariehamns grundskoleelever till skolan? Grundskoleeleverna i Mariehamn reser hållbart till och från skolan, i jämförelse med skolbarnen i Nacka. Av grundskoleeleverna som valde att delta i studien så reste 78% med hållbara färdmedel. Medans 21% av grundskoleleverna får skjuts i bil till skolan av föräldrarna. Hur upplever grundskoleeleverna trafiksäkerheten och tryggheten längs skolvägen? Utifrån de insamlade kommentarerna så visade det sig att många av grundskoleleverna kände sig osäkra när de tog sig till och från skolan. Detta kunde bero på avsaknad av gångbanor, hög hastighet, dålig sikt, osäkra områden i närheten av skolan och osäkra övergångsställen. Vilka åtgärder är relevanta utifrån grundskoleelevernas upplevelser? Relevanta åtgärder utifrån grundskolelevernas upplevelser: - En Bilfri vecka/dag skulle inspirera fler att gå eller cykla till skolan, vilket skulle vara både hälsofrämjande och bra för miljön. - Gång och cykelbanor önskades i fler av kommentarerna, både vid nabbvägen men också längs Svibyvägen ut mot Apalängen. Vid Apalängen beskrevs Svibyvägen enligt 32 kommentarer, som direkt farligt för eleverna att gå och cykla längs. - En uppföljning av cykelparkeringsnormen för Mariehamns stad skulle vara relevant eftersom 11% av respondenterna var missnöjda och ansåg att det ej fanns praktiska cykelparkeringar vid skolorna. - Skolpolisverksamheten är uppskattad bland elever och föräldrar, genom att rekrytera fler skolpoliser skulle fler vägar och korsningar övervakas. På så sätt skulle sista biten av skolvägen kännas tryggare för eleverna i Mariehamn. - Tunnlar och broar för gång och cykeltrafik skulle vara relevanta att bygga för gång och cykeltrafikanter över Västra Ytternäsvägen. - Längs Västra Ytternäsvägen bör även Hastighetsbegränsningen för sträckan vid övergångstället vid Mattispunktens ses över för att sänka hastigheten från 50 km/h till 30 km/h. 26

28 - Området mellan Västra-/ Östraskolgatan bör ses över. Bland annat bör belysningen och möjligheten för ökad skolpolisverksamhet ses över så att eleverna ska känna sig trygga när de rör sig inom detta område, och ej behöva gå omvägar. Hur skulle framtida resevaneundersökningar kunna se ut och utföras? I Mariehamn finns goda möjligheter för framtida resevaneundersökningar. Men de bör utformas och genomföras på ett enkelt sätt så att lite skoltid kan åsidosättas för att nå ett högt deltagande. Utifrån engagemanget hos elever och föräldrar att lämna kommentarer så skulle det vara relevant att även i framtiden skapa liknande möjligheter. Detta kan ske i samband med resevaneundersökningen och är ett bra sätt för Mariehamns stad att få konkret feedback om säkerheten på skolvägen för grundskoleeleverna. 27

29 9. Referenser Cykelfrämjandet (2018) -Kommunvelometer, En granskning och jämförelse av kommunernas satsningar på att öka cykling och göra cykling säkrare och mer attraktivt. Globala målen, (u.å.) Globala målen, FNs utvecklingsprogram. [Hämtad: 4 december 2018] Grundskolelag (1995:18) för landskapet Åland kap 5. _idrott_2012.pdf HRT (Helsingforsregionens trafik), (2015) Liikkumistottumukset Helsingin seudulla 2012 Semaforbron 6 A, Helsingfors lla2012.pdf Landskapsregeringen, (2015), Åland Folkhälsorapport ent/folkhalsorapport pdf Mariehamns stad, (1998) Trafiksäkerhetsprogram för Mariehamns stad akerhet/trafiksakerhetsprogram-mh-stad-1998.pdf Nacka kommun 2018.a) Resvaneundersökning [Hämtad: 14 januari 2019] Nacka kommun (2018.b) Snart dags för bilfrivecka [Hämtad: 15 januari 2019] Science Nordic (2012) Children who walk to school concentrate better 17januari.2019] [Hämtad: Stockholm stad (2016), plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. 28

30 Tillgänglig via: [Hämtad:17januari.2019] Trafikverket (2011) Den Hållbara Skolresan SE/10708/RelatedFiles/2011_152_den_hallbara_skolresan_nulagesbeskrivning_av_r esande_till_och_fran_skolan.pdf Ålands Landskapsregering (u.å.a) skolpolis lisverksamhet.pdf [Hämtad: 14 januari 2019] Ålands Landskapsregering (u.å.b) vandrande skolskjuts ande-skolbuss.pdf [Hämtad: 14 januari 2019] ÅSUB Ålands statistiska undersökningsbyrå (2018.a) Grundskolan hösten [Hämtad: 15 januari 2019] ÅSUB Ålands statistiska undersökningsbyrå (2018.b) Motorfordon [Hämtad: 15 januari 2019] 29

31 9.Bilagor Bilaga 1. 30

32 31

33 32

34 33

35 34

36 35

37 36

38 37