Goda matvanor i förskolan En studie av pedagogers förändringsvillighet när det gäller ett minskat sockerintag.

Transkript

1 Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Sommarterminen 2007 SAMMANFATTNING Martina Ljung & Monica Malm Goda matvanor i förskolan En studie av pedagogers förändringsvillighet när det gäller ett minskat sockerintag. Good eating habits in preschool A study of the willingness of educationalists to change their attitudes concerning a reduced sugar intake. Antal sidor: 40 Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät. Dessutom har en kvalitativ intervju med öppna frågor genomförts med kokerskor/ekonomibiträden. Resultatet visar att de flesta pedagogerna är inställda på att minska på sockret i förskolan när det gäller måltiderna frukost och mellanmål. Det visar sig dock att pedagogernas förändringsvillighet är avgörande för att man ska kunna minska på sockret. Alla måste vara överens och det är inte givet att alla är det utan det är en lång och tidskrävande process som kräver många diskussioner. Sökord: Socker, aptit, matvanor, förhållningssätt, förskola Postadress Växjö universitet Växjö Gatuadress Universitetsplatsen Telefon E-post 1

2 Innhåll 1. Inledning 3 1:1 Syfte och forskningsfrågor 4 1:2 Begreppsförklaring 4 2. Teoretisk bakgrund 6 2:1 Historik 6 2:2 Tidigare forskning 7 2:3 Förskolans styrdokument 7 2:4 Matens betydelse för barnens hälsa 8 2:5 Förskolans uppdrag gällande barns matvanor 10 2:6 Riktlinjer 11 2:7 Attityder och förhållningssätt Metod 14 3:1 Metodval 14 3:2 Undersökningsgrupp 14 3:3 Genomförandet 15 3:4 Etiskt förhållningssätt 15 3:5 Tillförlitlighet Resultat och analys 17 4:1 Enkät till pedagogerna 17 4:2 Enkät till tre rektorer 26 4:3 Sammanfattning av pedagogernas och rektorernas enkäter 30 4:4 Intervjusammanställning av svar från kokerska/ekonomibiträde 31 4:5 Sammanfattning av intervjuresultat Diskussion Referenser 39 Bilagor 41 Bilaga 1: Informationsbrev Bilaga 2: Enkät till pedagoger Bilaga 3: Enkät till rektor Bilaga 4: Intervjufrågor till kokerska/ekonomibiträde 2

3 1. Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö-98 (Utbildningsdepartementet, 1998) säger att man skall sträva efter att alla barn utvecklar sin förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. För att förskolan ska kunna nå detta mål har pedagoger i förskolan en viktig roll i att främja goda matvanor. De flesta barn äter många av sina måltider utanför hemmet. Maten är en viktig del i barnens vardag och det är viktigt att den är energirik vilket gör att man orkar en dag i förskolan. Det är pedagogernas uppgift att påverka hur måltiderna utformas. Den här studien grundar sig på vårt intresse för goda matvanor i förskolan. Vi vet genom olika forskningsrapporter att matvanor och attityder till mat grundläggs tidigt, därför är det viktigt att barn lär sig goda matvanor. Genom att påverka barns matvanor till goda matvanor påverkas också i förlängningen barns hälsa och välbefinnande positivt. Vi har inte hittat någon forskning i ämnet om pedagogers syn på hur mycket sockerprodukter barn ska äta i förskolan. Därför kändes vår studie ännu mera angelägen att genomföra för att se hur pedagogerna tänker kring att minska på sockret i förskolan. Vårt intresse för ett minskat sockerintag i förskolan har väckts efterhand under den senaste tvåårsperioden. Det började med att kommunen anställde ett antal inspiratörer, en av dem hade inriktningen hälsa och rörelse. En av oss började arbeta på en nystartad förskola och i samband med starten diskuterades det matfrågor, attityder och förhållningssätt kring matvanor och matsituationer. Inspiratören hjälpte till att starta ett kostråd i förskolan och efterhand kom diskussionen upp om vi skulle minska på socker i förskolan och vi beslutade att göra det under våren och sommaren år Detta har i sin tur skapat många tankar och diskussioner hos oss pedagoger. Diskussionerna kom igång även med andra förskolor om hur mycket socker vi serverade. Det fanns ingen rekommendation från kommunen att förskolorna skulle minska på sockret, däremot att det är önskvärt att så sker. Varje rektor eller förskola har fått ta ställning till detta, men pressen har ökat under våren eftersom kommunen har anställt en kostchef, som följer Livsmedelsverkets riktlinjer och kräver att förskolorna också gör det. Detta har gjort att vårt intresse för hur pedagogerna ställer sig till ett minskat sockerintag har ökat. Vi har förstått att en del pedagoger tycker synd om barnen om de inte får äta glass i förskolan när de fyller år eller att de inte får socker och kanel på gröten. Vi började fundera mer och mer på hur villig personalen i förskolorna är att förändra sin syn på att minska på sockret. Är verkligen alla beredda på att ta det steget? Förskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn. Hem och familj har naturligtvis det grundläggande ansvaret för deras matvanor. Men eftersom de flesta barn äter många av sina måltider utanför hemmet har andra vuxna än föräldrar också inflytande över barnens matvanor. Barn tar efter vuxnas vanor och beteenden. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö, som barn och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. Bra mat i förskolan betyder att all mat som serveras smakar gott, är näringsriktig och kan ätas i en trevlig miljö (Livsmedelsverket, 2007). Lyckas man etablera en sund syn på mat och näring hos barnen har man gjort en stor insats för deras hälsa och välbefinnande - nu och i framtiden (Porsman och Paulún, 2003). 3

4 Vi som ansvarar för examensarbetet tillsammans har gjort en arbetsfördelning enligt följande: Vi har delat upp förarbetet och sedan har vi träffats med jämna mellanrum för att diskutera det vi har kommit fram till och för att se om vi är på rätt väg. Enkät och intervjufrågorna har vi gjort tillsammans, en av oss delade ut enkäterna och den andra hämtade dem. Enkätsammanställningen har varit en tung och krävande del men den har givit oss mycket material till vår undersökning. Intervjuerna gjorde vi tillsammans ute på kökspersonalens förskolor. Sammanställningen delade vi upp genom att en lyssnade av och skrev ned medan den andre sedan vid ett senare tillfälle också lyssnade för att kunna höra om vi uppfattat svaren rätt. 1:1 Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna studie är att ta reda på om pedagogerna är förändringsvilliga när det gäller att minska på sockret i förskolebarnens mat. Vi vill också veta vilken roll kökspersonalen samt förskolans rektorer har, när det gäller att förändra barnens matvanor. Matsituationerna gäller frukost och mellanmål eftersom pedagogerna har stört inflytande över dessa måltider. Forskningsfrågor - Hur förändringsvilliga är pedagoger när det gäller ett minskat sockerintag på förskolan? - Hur motiverar man förskolebarn till ett minskat sockerintag? - Vad anser kökspersonal och förskolans rektorer om ett minskat sockerintag? 1:2 Begreppsförklaring Vi vill här förklara ett antal begrepp som är återkommande i vår studie. Dessas begrepp är viktiga och de visar vad vi har för syn och förhållningssätt till: Socker - är en kolhydrat. Fruktsocker (fruktos), mjölksocker (laktos) och vanligt socker (sackaros) är alla sockerarter. Framför allt finns det socker i drycker, kräm, glass och fruktsoppor. Det finns också andra typer av kolhydrater, till exempel stärkelse som finns i bröd, flingor, mjöl och pasta. Stärkelse ger viktig energi och ska inte jämföras med socker. (Landstinget Kronoberg, 2007). Förändring - kan definieras som att något ändras från ett tillstånd till ett annat. Begreppet förändring är i sig värderingsfritt. Däremot kan vi värdera den aktuella förändringen på tre sätt beroende på omständigheterna: 1) irrelevanta förändringar uppfattas inte medföra vare sig några positiva eller negativa konsekvenser för en persons välbefinnande. 2) Positiva förändringar är händelser som individen uppfattar som välgörande. 3) Påfrestande förändringar inkluderar de situationer som uppfattas innehålla element av antingen skada/förlust, hot eller utmaning (Angerlöw, 1991). Attityd - kan sägas vara vår inställning till någon eller något. Komponenterna som skapar denna inställning utgörs av en emotionell komponent och en kognitiv: Känsla + Kunskap = Attityd. Attityden påverkar vårt sätt att förhålla oss och vårt sätt att handla (Rydqvist & Winroth, 2002). 4

5 Pedagog - är ursprungligen benämningen på person som uppfostrar och undervisar barn. numera betyder pedagog en person som undervisar (Wikipedia, 2007 Internet). I vår studie omfattar begreppet pedagog de personer som arbetar direkt med barnen. 5

6 2. Teoretisk bakgrund 2:1 Historik Statens folkhälsoinstitut (2007) menar att matvanorna i Sverige har förändrats en hel del under de senaste 30 åren. En positiv utveckling är att vi äter mer grönsaker, rotfrukter, frukt, mjöl, gryn, pasta och matbröd. Konsumtionen av magra matfetter och mjölkprodukter har ökat. Men vi äter mindre potatis och mer av fet ost och grädde. Detta gör att vi totalt äter för mycket av de feta livsmedlen och för lite av livsmedel som är rika på kostfibrer och kolhydrater. Övervikt och fetma är ett snabbt ökande hälsoproblem i Sverige och i övriga världen. Nära 2,5 miljoner människor beräknas vara överviktiga i Sverige. Ökningen beror till stor del på förändringar i våra matvanor och hur fysiskt aktiva vi är. Vardagsaktiviteten har minskat och vi rör oss allt mindre både på arbetet, på fritiden och vid resor till och från arbete och skola. Det finns också en klar koppling mellan övervikt och samhällsklass (Statens folkhälsoinstitut, 2007). Sockerhotet har funnits sedan 1970-talet, men det har blivit värre de senaste åren säger etnologen Barbro Johansson (Centrum för konsumtionsvetenskap). Barn och socker är en problematisk kombination. På och första delen av 1980-talet var det oron för tandhälsan som dominerade. Fram till mitten av åttiotalet stod sockret i fokus. Sedan följde en period då socker, fett och kemiska tillsatser utsattes för parallell kritik, men i ett lägre tonfall. På talet handlade det om att man skulle äta sitt lördagsgodis och borsta tänderna ordentligt så hade man kontroll. Nu är det som att sockret smyger sig in överallt och man aldrig vet var det dyker upp. I början av 1990-talet fanns en slags duell mellan socker och fett då man inte var riktigt överens om det var sockret eller fettet som var den stora boven, 2001 kom sockerlarmet. Barnfetman blev ett samhällsproblem och läkare upptäckte att barn hade hälsoproblem och symtom på allvarliga sjukdomar som man inte sett tidigare (Björkman, 2007). Vårt samhälle präglas av snabba förändringar och vi måste kanske se det som den grekiske filosofen Herakleitos berättade ungefär 500 år f Kr. En aforism säger att när vi stiger ned i en flod för andra gången är det inte längre samma flod och liksom vattnet så glider allt annat i livet förbi oss; pánta rhei, allt flyter! Herakleitos menar att förändringen är den enda sanna verkligheten, att allt befinner sig i ständig förändring (Angerlöw, 1991). Vidare menar Angerlöw att vår tillvaro kännetecknas med andra ord av en fortlöpande livslång förändringsprocess. Vad som kan diskuteras är takten på och omfattningen av dessa förändringar. Vårt samhälle har under de senaste decennierna råkat ut för en eldstorm av förändring. Nu tycks denna storm tillta i styrka. Förändringen sveper genom vår vardag med allt snabbare hastighet. Dessa förändringar är såväl positiva som negativa, både välkomna och hatade. Våra reaktioner beror på i vilken omfattning förändringarna är självvalda eller påtvingade, vilka handlingsalternativ vi har samt vilka konsekvenser de får i våra liv (a.a). 6

7 2:2 Tidigare forskning Sepp (2007) har gjort en ingående studie av förskolebarns matvanor, studier som sedan resulterade i en doktorsavhandling. Hon menar att köket är hjärtat i förskolan. Där står kocken och arbetar på förmiddagen med det som sedan serveras till lunch. Dit kan barnen gå för att lukta och se på det som lagas. Sepp menar att vi måste se på barn och mat ur ett större perspektiv än att bara reducera frågan till att handla om näringsinnehåll. Särskilt med tanke på den aktuella problematiken med överviktiga barn och det faktum att diabetes ökar bland barn. Hon menar att vi måste lära barn vad som är bra mat. Hur ska det lukta? Hur ska det smaka? Om man tittat på själva måltidssituationen i förskolan så är den ju mycket viktig. Försök väcka nyfikenhet för mat genom att låta barnen vara delaktiga i dukningen och förberedelserna kring maten. Ge måltiden gott om tid. Måltiderna i förskolan är inte ett tillfälle för pedagogerna att ha rast, menar Sepp. Måltiderna räknas som en pedagogisk situation, rast har man sedan. Det är också viktigt att pedagogerna äter den mat som barnen äter, annars ger man fel signaler. Att få goda matvanor handlar om hela situationen kring måltiden och om att få en positiv syn på det vi äter (a.a). Vidare kunde vi läsa att Livsmedelverket gjort en riksomfattande kostundersökning som genomfördes år 2003 på 4-åringar, barn i år 2 och barn i år 5. Barnen i undersökningen åt för mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Nästan en fjärdedel av den energi barnen fick i sig kom från dessa livsmedel. Dessa livsmedel bidrar med en stor andel mättade fettsyror, transfettsyror och tillsatt socker. En halvering av konsumtionen av godis, läsk, glass, snacks och bakverk skulle förbättra barnens kost avsevärt. Barnen åt bara hälften av den rekommenderade mängden grönsaker och frukt. Barnen behöver alltså äta dubbelt så mycket frukt och grönt för att få i sig mer fibrer och få en mer välbalanserad kost. Intaget av mättade fettsyror, tillsatt socker och koksalt var för stort och intaget av fibrer och vitamin D för litet. Intaget av tillsatt socker låg 30-50% över det rekommenderade. Tre fjärdedelar av det totala sockerintaget är tillsatt socker och det är denna andel som i genomsnitt är alldeles för stor. Den största sockerkällan är läsk och saft följd av godis, sötade mjölk- och yoghurtprodukter och bakverk. Barnen drack i genomsnitt 4-9 dl läsk och åt 1-2 hg godis i veckan. Tio procent av barnen drack dock från 1 till 2 liter läsk i veckan och åt 3-5 hg godis. Sockerintaget kan minskas avsevärt om barnen dricker huvudsakligen vatten istället för läsk och saft och om godisätandet minskar (Livsmedelsverket, 2007 Internet). Angerlöw (2005) menar att senare tids forskning har visat att våra tankar är av allra största betydelse för hur våra liv kommer att gestalta sig. Hur vi mentalt uppfattar och tolkar information bestämmer vad vi tänker, hur vi känner oss och vad vi gör. Vår hjärna har svårt att skilja på det vi faktiskt upplever och det vi föreställer oss. Det innebär att om en människa tolkar en situation som verklig så blir den också verklig i sina konsekvenser. Slutsatsen blir således att våra föreställningar och förväntningar har stor betydelse för vad som kommer att hända. Vår tolkning av en situation ger upphov till olika känslor och avgör hur vi kommer att agera i praktiken enligt Angerlöw. 2:3 Förskolans styrdokument I förskolans eget dokument Läroplanen för förskolan Lpfö-98 (Utbildningsdepartementet, 1998) nämns inte maten med ett enda ord. Men visst finns den ändå, ligger lite inklämd mellan raderna. Till exempel skriver läroplanen på flera ställen om normer och värden, om respekten för allt levande och om omsorg om närmiljön. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet, vilket ger argument nog för att satsa på ekologiska alternativ i matlagningen. När barnen i förskolan ska ges möjlighet att utvecklas, 7

8 skapa sig nya insikter och kunskaper kan man förstås inte bortse från maten. När vi äter är det inte bara våra kroppar som får näring utan också våra sinnen och vårt intellekt (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande, där bl.a. under rubriken Utvecklande och lärande vars mål är att Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (Utbildningsdepartementet, 1998). Vidare tar läroplanen upp vikten av barns inflytande i förskolan. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Då arbetslaget skall ta till vara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen. 2:4 Matens betydelse för barnens hälsa Vilken sorts mat barn äter har en stor betydelse. Bra mat ger barnen energi för lek och idrott, medan skräpmat gör barnen rastlösa och trötta på samma gång. Bra mat ökar barnens motståndskraft mot sjukdomar. Skräpmat och matslarv är däremot uppenbara riskfaktorer för hälsoproblem av olika slag, både på kort och lång sikt. Kort sagt: vad barn äter påverkar helt klart deras hälsa och välbefinnande, både nu och i framtiden. Föräldrarna har ansvar och kontroll över vad deras barn äter - framför allt medan de är små. Därmed har föräldrarna också möjlighet att ge sina barn en optimal start i livet ur ett hälsoperspektiv. Goda matvanor grundläggs tidigt. Hälsa genom maten handlar egentligen väldigt lite om en viss vikt (oavsett hur normal den än må vara enligt diverse tabeller). Det stämmer inte heller att barn växer ur dåliga matvanor. Ett barn som ofta får godis, läsk, chips och fet snabbmat när det är litet kommer att vilja ha det även när det blir äldre. Vidare är det viktigt att inse att många allvarliga vuxensjukdomar som exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, diabetes och högt blodtryck grundläggs eller förebyggs redan under barnaåren. Det gäller även om besvären visar sig först i vuxen ålder (Porsman & Paulún, 2003). Livsmedelsverket (2007) menar att mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Matvanorna har också stor betydelse för hälsan, såväl för barn som för vuxna. Bra mat och fysisk aktivitet gör dessutom att barnen blir pigga och får lättare att leka och lära. Att mat är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande belyses också av att det i FN:s barnkonvention står att barn har rätt att få näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, och undervisning i näringslära (artikel24, 2c och e). Förskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn. Hem och familj har naturligtvis det grundläggande ansvaret för barnens matvanor - men eftersom de flesta barn äter många av sina måltider utanför hemmet har andra vuxna än föräldrarna också inflytande över barnens matvanor. Barn tar efter vuxnas vanor och beteenden. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som barn och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. Bra mat i förskolan betyder att all mat som serveras smakar gott, är näringsriktig och kan ätas i en trevlig miljö (Livsmedelsverket, 2007). 8

9 Mat står för så mycket positivt. Vi äter inte bara för att få nödvändig energi och bli mätta, utan maten fyller både ett sinnligt och ett socialt behov som är nog så viktigt även för barnen i förskolan. Att lära sig njuta av maten, av dess smaker och sammanhang är en erfarenhet som man har glädje av under hela livet. Kort sagt att lära sig känna matglädje. Att maten doftar gott, är aptitlig och god och dessutom serveras i en tilltalande och lugn miljö är viktigt för måltiden och för barnets lust att äta. Att få vara med om hela processen från råvara till färdig maträtt ökar också lusten och känslan för maten. Genom att se maten och måltiden i ett pedagogiskt sammanhang med plats för lärande och sinnliga upplevelser öppnas en värld av möjligheter, som också främjar en hälsosam livsstil hos både barn och personal. Förutsättningarna är olika, men det gäller att ta vara på de möjligheter som bjuds (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Barns matvanor blir sällan bättre med åren. Har de vuxit upp med fri tillgång till godis, chips, läsk och fet snabbmat kommer de att föredra detta när de blir äldre också. Eftersom det är sådana matvanor som leder till övervikt och överviktsrelaterade hälsoproblem gäller det att redan från början etablera sunda kostvanor. De flesta barn utvecklar sin övervikt mellan 2 och 6 års ålder. Ett stort intag av socker eller snarare så kallade snabba kolhydrater är ett mycket viktigt skäl till att allt fler barn och ungdomar blir överviktiga. Man ska undvika att servera barnen godis, kakor, bullar, läsk, choklad och annat som innehåller mycket snabba kolhydrater. Det är en myt att barn kan hantera socker bättre än vuxna. Men, en del barn (långt ifrån alla) är betydligt mer aktiva än vuxna, de kräver också betydligt mer energi i förhållande till sin kroppsvikt. Vilket innebär att de i själva verket blir ännu känsligare för blodsockersvängningar än vuxna. Dessutom innebär en kost rik på snabba kolhydrater i barndomen betydligt större risk för överviktsproblem senare i livet. Du kan delvis komma runt problemet med de snabba kolhydraterna genom att servera alternativ sötade produkter. Men det är inte helt problemfritt, eftersom barn som får för mycket lightläsk, lightsaft etc. vänjer sig vid den söta smaken. Många vill då att allt ska smaka sött ( Porsman & Paulún, 2003). Det finns inget samband mellan knubbighet i spädbarns/småbarnsåren och fetma senare i livet. När barnet börjar gå och springa försvinner det knubbiga. Men för de barn som lägger på sig vikt och har fetma vid fyra års ålder finns en nästan 70-procentig risk att lida av fetma vid tio års ålder. En tioåring med fetma har i sin tur 70-procentlig risk att fortfarande lida av fetma som vuxen. Fetma är en belastning för kroppen, som kan ge upphov till hjärtkärlsjukdomar och diabetes typ 2 (åldersdiabetes), som idag ökar i omfattning hos tonåringar med fetma (Landstinget Kronoberg, 2007). Det sägs att luktsinnet är vårt starkast verkande minne. Tänk bara på doften av bullar som kan flytta oss tillbaka till barndomen på mindre än en sekund. Ofta har dessa minnen ett starkt känslomässigt värde för oss. Detta är ett tecken på kopplingen mellan känslor, sinnen och mat som visar att vi skaffar oss livets starkaste matminne i barndomen. De goda matvanorna grundläggs i barndomen, men i begreppet goda matvanor ligger inte bara matens energi- eller näringsinnehåll. Mat är också kultur, njutning, lust och tröst. Att äta nyttigt och näringsriktigt behöver verkligen inte innebära att äta tråkigt, tvärtom. Genom att låta alla sina sinnen stimuleras när man äter kan den enklaste vardagsmåltid bli till en upplevelse. Samtidigt som maten påverkar vår hälsa är den också en stor källa till njutning. Matvanor är intimt kopplade till värderingar och känslor och för att må bra behövs balans och helhet i vardagen (Myndigheten för skolutveckling, 2007). 9

10 2:5 Förskolans uppdrag gällande barns matvanor Livsmedelsverket (2007) skriver om att maten i förskolan är viktig på flera sätt som näringskälla. Barn som är mätta är gladare, mer kreativa och läraktiga än hungriga barn. Måltiderna i förskolan ger unika möjligheter att lägga grunden för bra matvanor. Vuxna är förebilder för barnen och kan bidra till bra matvanor genom att förmedla matglädje och äta tillsammans med barnen. Personalen har ansvar för att maten som serveras är näringsriktig, säker och tillräcklig, medan barnen själva bestämmer vad och hur mycket de ska äta. Att uppmuntra barnen att smaka på allt som serveras är bra, men barn ska aldrig tvingas att äta. I förskoleåldern ska barnen lära sig bra matvanor, måltidsordning och bordsskick. Barn som får smaka på och vänja sig vid olika livsmedel och maträtter, blir mindre kräsna och mer allätare. Att lära sig hälsosamma matvanor redan i förskolan har betydelse för resten av livet. Schemat bör läggas så att måltiderna är jämnt fördelade över dagen och återkommer vid samma tid dag efter dag. Måltiden ger möjlighet till trevlig samvaro, en stund att ta det lugnt och bokstavligt talat fylla på energi. Både de vuxna som äter tillsammans med barnen och de andra barnen är viktiga förebilder. Måltiden är ett tillfälle att lära känna olika livsmedel och matkulturer - både kulturer som är nya i Sverige och landets egna kulturkretsar med variationer. Barnen får öva både självständighet och samspel med andra. Att dela grönsaker, baka bröd, bre smörgås och dela maten i mindre bitar blir träning i motorik. Måltiden erbjuder också tillfällen att träna matematik, utveckla språk och social samvaro. I allt detta är de vuxna förebilder. Om de inte äter samma mat och dricker samma dryck, eller kanske inte äter alls, går många pedagogiska möjligheter förlorade (Livsmedelsverket, 2007). Barn är ofta skeptiska till mat som de inte smakat förut. Det är en naturlig försiktighet och kallas neofobi, rädsla för nytt. Men eftersom det är bra att äta många olika livsmedel, som bidrar med olika näringsämnen, så är vi också utrustade med nyfikenhet på ny mat. Efter att först ha smakat försiktigt på ny mat, lär sig barn fort och kan öka portionsstorleken. Många barn behöver pröva nya livsmedel och maträtter mer än 15 gånger innan de accepterar dem. Barn bestämmer själv om och hur mycket de ska äta. Många barn är periodare och kan under långa tider nöja sig med att äta bara något enstaka livsmedel. Det kan man inte göra så mycket åt, men man bör fortsätta att servera varierad mat, tills barnet har breddat sina erfarenheter av olika smaker. Det är mycket sällsynt att förskolebarn äter så lite eller ensidigt att de tar skada (a.a). Livsmedelsverket (2007) anser att i de flesta kulturer firar man högtider och andra tillfällen genom att äta tillsammans, gärna sådant som är sött och fett. Länge var fester gyllene undantag i vardagen och efterlängtade avsteg från vardaglig matsedel. Med ökande välstånd och bättre ekonomi har vi vant oss vid att unna oss allt mer gott - godis, snacks, mat och dryck. Detta är med säkerhet en av orsakerna till att så många i befolkningen ökar i vikt. I en hälsosam meny finns det plats för bara lite festmat om maten i övrigt ska ge den näring som barn behöver. Därför bör förskolan mycket sällan servera söta drycker, bullar, kakor, kex, glass, snacks och godis. En konsekvens blir att i förskolan fira till exempel födelsedagar på annat sätt än med mat. Det är bara kreativiteten som sätter gränser för hur man visar uppmärksamhet och har roligt tillsammans (a.a). 10

11 Inte leka med maten!. Säg det barn som inte fått höra det någon gång och visst, köttbulle - och ketchupkrig är inte kul för den förälder som råkar komma i vägen eller måste städa upp efteråt. Men idén att göra måltiderna mer lekfulla är i själva verket en riktig god idé anser Porsman och Paulún (2003). Att barnen så tidigt som möjligt får positiva associationer till begreppen mat och måltid är bara bra. Dessutom kan också det matkinkigaste barn ofta förmås att äta åtminstone en liten portion om maten serveras på ett roligt och aptitligt sätt. Små barn faller ofta för mat och godis som är förpackade på ett roligt sätt. Tänk efter - är det inte de roliga förpackningarna och vetskapen att det förutom maten döljer sig en leksak i förpackningen snarare än själva maten som får ungarna att ropa efter de särskilda barnmålen på snabbmatsresturanger? Barn älskar det färgglada, de ovanliga formerna, det lekfulla och roliga. Använd den kunskapen för att få de små att uppskatta maten som serveras a.a. Låt barnen lukta och smaka olika kryddor, frukter eller annat som finns tillgängligt och gissa. Börja med lätta smaker som sött, salt, och surt. Låt barnen lära sig om smaklökarna, om var de sitter på tungan och hur lukt och smak samarbetar när vi äter. Att låta maten tysta mun är ett förlegat begrepp. Låt istället maten inspirera till samtal om smaker, färg, dofter och konsistenser. Prata om varifrån maten kommer och vart den tar vägen. Genom samtal om måltiden lär man känna och vänja sig vid olika livsmedel och maträtter. Hitta på matramsor med barnen, eller varför inte göra temaluncher? (Myndigheten för skolutveckling, 2007). 2:6 Riktlinjer Livsmedelsverket, (2007 annonsbilaga) skriver om att de flesta barn äter många av sina måltider utanför hemmet. Förskolan och skolan har en viktig roll för att främja goda matvanor. Livsmedelsverket har tagit fram nya råd som riktar sig till kommuner, rektorer, skolornas kök, lärare och föräldrar. Det var hösten 2005 som livsmedelsverket fick ett regeringsuppdrag att utarbeta råd för måltider i förskola och familjedaghem, skola, gymnasieskola och fritidshem. Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten- barn 2003 visar att de flesta barn äter frukost, lunch och middag. Intaget av de flesta vitaminer och mineraler är tillfredsställande, men barn får i sig alldeles för mycket mättat fett, socker och salt. Godis, glass, läsk, saft, snacks och bakverk överkonsumeras; grönsaker, frukt och fisk äts för lite av säger Koivisto Hursti, som är nutritionist vid Livsmedelsverket. Sedan tidigare finns riktlinjer för barnomsorgens måltider, framtagna För grundskolan fanns råd kring skolluncher, men de var mest koncentrerade på matlagning och upphandling. I de nya matråden har inkluderats alla målgrupper som är viktiga för arbetet med att främja bra matvanor i skola och förskola. I de nya skrifterna klargörs roller och ansvarsområden för de olika aktörerna, från den kommunala nämnden som ytterst är ansvarig för livsmedelshantering, mat och måltider i skolan, till hur rektor kan arbeta för bra matvanor, och hur matsedelsplanering och näringsberäkningen utförs av kommunens kostchef. Matråden ger även råd till lärare, regelverket i skolans kök och konkreta råd i samband med själva serveringen. Andra som berörs är skolhälsovården, kafeterian och elevskyddsombud. Som exempel på praktiska råd i skriften kan nämnas planering av måltider för olika åldrar, rekommendationer kring val av livsmedel och tankar om hur man kan bygga en positiv miljö runt matbordet. Ambitionen är att råden ska fungera som ett stöd för både kommunernas, förskolornas och skolornas arbete för att främja bra matvanor bland barn och ungdomar, säger Koivisto Hursti. Vidare anser hon 11

12 att det bör finnas en kostchef i varje kommun och det är önskvärt att matsedlarna näringsberäknas (Livsmedelsverket, 2007 annonsbilaga). 2:7 Attityder och förhållningssätt Attityd kan sägas vara vår inställning till någon eller något. Den påverkar vårt sätt att förhålla oss och vårt sätt att handla. Om vi ska arbeta med förändrings- och utvecklingsarbete är det nödvändigt att diskutera attityder och värderingar hos dem som berörs. Våra attityder påverkar alltså vårt sätt att handla och vårt beteende eller med andra ord vårt förhållningssätt (Rydqvist och Winroth, 2002). Angerlöw (1991) menar att väsentligt fler människor misslyckas i sitt arbete på grund av sina attityder än på grund av bristande förmåga att utföra arbetet. Attityder är i sin tur beroende av hur du ser på dig själv och din omgivning. De är beroende av vad du tänker, hur du pratar och hur du resonerar med dig själv. De människor som tänker problem - skapar problem. De som tänker möjligheter - skapar möjligheter. Attityder är frågan om personligt val hävdar Angerlöw vidare. Alla förändringar får konsekvenser i nya sätt att arbeta, nytt arbetsinnehåll. Därför innebär de också ett mått av osäkerhet. Kanske är det därför de så ofta är sega att genomföra. Det tar tid men förändring innebär inte bara förändrat handlande utan också förändrade värderingar. All förändring börjar med dig själv (Friman, 1996). Vid förändringar kan olika typer av reaktioner uppstå, såsom försvarsmekanismer, syndabocksroller, kris och förändringsstress. Synen på förändring har betydelse för hälsa och välbefinnande enligt Angerlöw (1991). Om vi skall nå framgång med vårt arbete bör varje medarbetare veta när de gör ett bra respektive dåligt arbete. Vi är dåliga på att tala om detta, speciellt dåliga är vi på att ge beröm, tänk vad roligt det är att få uppskattning säger Friman (1996). Motivationen eller förändringsviljan utgör en mycket central faktor i det goda förändringsarbetet. Drivkraften för individens handlingar utgörs av motivationen enligt Angerlöw (1991). Barn äter bara sådant de verkligen gillar. Men det betyder inte att barn inte kan uppskatta sund mat och nyttigheter som frukt och grönsaker. Det är helt enkelt en fråga om vad barnen får vänja sig vid från början, men det räcker inte. Barn gör inte som du säger, utan som du gör. Det betyder att föräldrarna har en enormt viktig roll som förebild och lärare. Om dina barn ser att du äter sunt och motionerar regelbundet, så kommer de att göra detsamma. Dina attityder till mat, ätande, motion och kropp kommer att påverka dina barn starkt. Det innebär att om du vill att ditt barn ska lära in hälsosamma vanor vad gäller kost och motion, så handlar det inte bara om vad barnet ska äta utan om hela familjens matvanor menar Porsman och Paulún (2003). Gren (2001) menar att i arbetet med barnen/eleverna är du själv det stora redskapet. Ett redskap som rymmer kunskap, men också hela din personlighet. Dina idéer och färdigheter präglar verksamheten, det gör också dina värderingar, normer, ideal och den syn du i grunden har på människan. Allt detta påverkar ditt förhållningssätt till barnen/eleverna och det sätt vilket du förmedlar omsorgen och kunskapen på. Det är omöjligt att som pedagog försöka vara neutral i sitt sätt att vara och det är inte heller eftersträvansvärt. Barnen/eleverna behöver möta levande pedagoger som tänker, tycker och känner. Du påverkar barnen, men du har inte rätt att påverka dem hur du vill. Grunden i detta är de flesta av oss väl förtrogna med (a.a). 12

13 Barn behöver möta vuxna som är goda förebilder. Vuxna som är tydliga i sitt förmedlande av nämnda värden. I det att barnet självt får ta emot dessa värden, lär det sig förverkliga dem i sitt eget liv. Vårt etiska tänkande, vår medvetenhet i yrkesrollen, är som starkast i det direkta mötet och samspelet med barnet och föräldrarna. I alla våra samtal och i vårt sätt att vara i förhållande till varandra i vår yrkesutövning är vi förebilder för barnen enligt Gren. 13

14 3 Metod 3:1 Metodval Vi har valt ett vetenskapligt förhållningssätt utifrån hermeneutiken som arbetar med att tolka människors språk och handling. Enligt Patel och Davidsson, (2003) betyder hermeneutik ungefär tolkningslära och är numera en vetenskaplig riktning där man studerar, tolkar och försöker förstå grundbetingelserna för den mänskliga existensen. Den synen på vetenskap passar i den typ av undersökning vi valt att göra, därför väljer vi ett hermeneutiskt synsätt. Patel och Davidsson menar att den hermeneutiske forskaren har förståelsen. De tankar, intryck och känslor samt den kunskap som forskaren har, är en tillgång och inte ett hinder för att tolka och förstå forskningsobjektet. Hermeneutiken försöker se helheten i forskningsproblemet. Forskaren ställer helheten i relation till delarna och pendlar mellan del och helhet för att på detta sätt nå fram till en så fullständig förståelse som möjligt. Forskaren som tolkar en text, t.ex. en noggrant utskriven intervju, börjar med att först läsa hela intervjun och försöker förstå helheten av den, för att sedan läsa olika delar i texten var för sig för att skaffa sig förståelse av dessa. Forskaren kan sedan pendla mellan dessa båda synsätt och ställa de olika förstålelserna i relation till varandra. På samma sätt kan forskaren pendla mellan subjektets synvinkel (intervjuaren) och objektets synvinkel (den intervjuade), för att nå fram till en god förståelse av det studerande problemet. Hela tiden använder också forskaren sin egen förförståelse som ett verktyg i tolkningen. För att lyckas med detta krävs ofta av den hermeneutiske forskaren att kunna använda sin empati eller medkänsla för att förstå objektet a.a. För studien valdes en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har valt att göra en kvalitativ intervju med öppna frågor till kökspersonal i de utvalda förskolorna. Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattning om något fenomen. Kvalitativa intervjuer har så gott som alltid en låg grad av standardisering, dvs. frågorna som intervjuaren ställer ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord (Patel & Davidsson 2003). I en kvalitativ bearbetning arbetar man oftast med ett textmaterial. Anledningen till att vi valde kvalitativa intervjuer var att vi ville få en djupare förståelse av kökspersonalens syn på sockret i barnens kost. Forskningsresultat ska helst vara så generella som möjligt. Detta innebär bland annat att om vi studerar en grupp människor vill vi gärna kunna generalisera resultaten till alla andra människor som kan betraktas som jämförbara med den undersökta gruppen. När vi samlar in information av kvantitativ art innebär detta att vi gör en mätning. Med mätning avses att tilldela numeriska värden, dvs. siffervärden, på ett entydigt sätt till det objekt vi studerar. I de kvantitativa enkäterna ville vi jämföra och mäta hur de olika förskolorna arbetar med ett minskat sockerintag, därför ansåg vi att en kvantitativ inriktning var att föredra. Vi efterstävade även att få vetskap om pedagogers och rektorers djupare syn på villigheten att förändra och enkäten innehöll därför även frågor av kvalitativ art. 3:2 Undersökningsgrupp Enkätundersökningen utförs i tre förskolor. Alla tre förskolorna ligger i kommunens största tätort. De som har deltagit i undersökningen är kvinnliga pedagoger, rektorer och kokerskor/ekonomibiträden. Dessa tre förskolor valdes eftersom vi kände till att de har kommit olika långt i sin förändringsvillighet att minska på sockret i förskolan. Den ena förskolan har fem avdelningar och de andra förskolorna har två avdelningar. Två av förskolorna har restriktiv inställning till sockret och har kommit en bit på vägen när det gäller 14

15 att minska på sockret vid frukosten och mellanmålet. En av förskolorna har inte börjat minska på sockret men för diskussioner om det. 3:3 Genomförandet När vi formulerat frågorna för enkäten ringde vi till de tre förskolornas rektorer och frågade om vi fick lämna ut enkäterna. Vi berättade om vårt examensarbete och vad frågeställningen handlade om. Rektorerna välkomnade initiativet och vi var välkomna med våra enkäter. Enkäterna lämnades ut till pedagogerna och rektorerna i de olika förskolorna. Vi lämnade personligen ut enkäterna och varje förskola hade en kontaktperson som i sin tur samlade in enkäterna åt oss. Med enkäterna följde ett informationsbrev (se bilaga 1) som talade om vad vårt examensarbete handlade om. Totalt lämnade vi ut 30 enkäter till pedagogerna (se bilaga 2) Dessa enkäter har några frågor med svarsalternativ samt plats för motivering av svar och några frågor där pedagogen fick svara med egna ord, sammanlagt 19 frågor. Rektorerna i de tre förskolorna fick en liknande enkät (se bilaga 3) utformad på samma sätt som pedagogernas, men innehöll endast 16 frågor. När vi samlat in alla enkäter sammanställde vi alla svaren på frågorna och gick igenom dem flera gånger tillsammans. Vi fick in 20 enkäter av 30, samtliga 20 svarade på alla frågorna samt skrev en motivering till sina svar. Vi ansåg att underlaget skulle räcka för att få svar på vår frågeställning. Vidare intervjuade vi två kokerskor/ekonomibiträden som arbetar i två av de förskolor vi lämnade ut enkäter till. Vi formulerade intervjufrågor som handlade om deras inställning till goda matvanor med inriktning mot minskat sockerintag i förskolan. Vi ringde personligen och berättade om våra frågor och om hur intervjun skulle genomföras och att vi gärna ville träffa dem för att få deras åsikt om att minska på sockret i förskolan. (I vår undersökning har vi gett kokerskor/ekonomibiträden namnen Rut och Lisa). Rut fick se frågorna när vi träffades för intervju. Vi satt i hennes kök under intervjun som tog 27 minuter. En av oss skötte intervjun och den andra hade mp3-spelaren samt förde anteckningar. Lisa fick frågorna några dagar innan intervjun eftersom hon gärna ville det. Här satt vi i personalrummet då vi genomförde intervjun. Den varade i 13 minuter. Vi hade samma uppläggning vid båda intervjuerna. Sammanlagt hade vi sex frågor som vi spelade in med mp3- spelare (Bilaga 4). 3:4 Etiskt förhållningssätt Vi har följt de etiska principer som Bryman, (2006) rekommenderar. Bryman betonar betydelsen av ett etiskt förhållningssätt. Det kan uppstå etiska problem runt en undersökning. De principer som gäller för svensk forskning är: Informationskravet Här ska forskaren informera berörda personer om den aktuella undersökningens syfte. Försökspersonerna skall veta att deras deltagande är frivilligt och vilka moment som ingår i undersökningen. De ska också informeras om att de har rätt att avbryta, om de så önskar. Samtycketskravet De som deltar i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. 15

16 Konfidentialitetskravet Uppgifter deltagarna i undersökningen ska behandlas med största möjliga konfidentialitet. För att obehöriga inte skall kunna komma åt personuppgifter, måste de förvaras på ett säkert sätt. Nyttjandekravet Uppgifter som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (a.a). 3:5 Tillförlitlighet Patel och Davidsson (2003) beskriver begreppet tillförlitlighet, reliabiliteten som ett mått på hur instrumentet påverkas av slumpen eller tillfälliga premisser. De talar om individens observerade värde som kan vara såväl ett sannt värde som ett felvärde. För att minimera felvärdet har vi i denna undersökning utformat standardiserade frågeformulär med fasta svarsalternativ samt intervjuer som bygger på fasta frågor med låg grad av strukturering. Frågeformuläret gav även möjlighet till kommentarer. Enkät och intervjufrågor har utformats med en god kännedom om undersökningens område och vi anser därför att vi varit väl medvetna om att eftersträva en hög tillförlitlighet. Vi har inte heller fått någon reaktion från respondenterna som tyder på att de inte förstått frågorna. Det interna bortfallet är lågt. Intervjusvaren uppvisar en viss skillnad i omfattning. Det kan bero på att de yttre förutsättningarna var olika. En av de intervjuade personerna i köket hade fått frågorna innan intervjun genomfördes den andra personen fick frågorna direkt vid intervjutillfället. 16

17 4. Resultat och analys Enkäterna redovisas i huvudsak som stapeldiagram med sammanfattande text. Utvalda kommentarer från respondenterna redovisas som citat. Avslutningsvis har vi gjort en sammanfattning av pedagogernas och rektorernas enkätsvar. Intervjusvaren sammanställde vi utifrån varje fråga och de redovisas efter enkätsvaren. Även här avslutar vi med en sammanfattning av intervjuresultatet. Kökspersonalen svarade på alla frågorna. 4:1 Enkät till pedagogerna Vilken utbildning har du? Av respondenterna var 10 förskollärare, 3 barnskötare, 1 fritidspedagog och 1 saknade utbildning inom området. Internt bortfall 5 av totalt 20 Vad anser du om frukosten som serveras i förskolan? Antal svar Dåligt Mycket bra 4 Figur 1. Figuren visar att samtliga tycker frukosten är bra eller mycket bra. Den är varierande under veckan och det finns valmöjligheter för alla. Har minskat på sockret, frukt istället för sylt. Den är varierande och näringsmässigt fullständigt. Sammanfattning Pedagogerna tycker frukosten är bra, varierande och näringsriktig. I ett av svaren framkom det att frukosten blivit bättre sedan den nya kostchefen anställdes i kommunen. 17

18 Vad anser du om mellanmålet som serveras till barnen i förskolan? Antal svar Dåligt Mycket bra 4 Figur 2 Figuren visar att 12 pedagoger av 20 tycker att mellanmålet är bra och 7 att det är mycket bra. Alla krämer är borttagna istället är det smörgås, mjölk, frukt och nyttigt pålägg. Samma saker varje dag inte så varierande. Vi pedagoger plockar fram mellanmålet så det blir inte så stor variation. Bra och varierande sen den nya kostchefen. Sammanfattning Pedagogerna tycker mellanmålet är bra eller mycket bra, men kommentarerna visar att det inte är så stor variation, det är enkla mellanmål med smörgås, mjölk och mycket frukt. Anser du att du kan påverka frukostens och mellanmålets innehåll? Antal svar Nej, inte alls Ja, mycket 4 Figur 3. Figuren visar att de flesta pedagogerna inte anser sig kunna påverka innehållet i frukost och mellanmål. 18

19 Inte så mycket nu när vi har ny kostchef. Vi har ett matråd som man kan lämna synpunkter till. Det är kokerskans beslut och jag tycker inte jag behöver påverka. Pedagogerna kan inte påverka frukostens och mellanmålets innehåll. På grund av nya riktlinjer av den nya kostchefen där man skall följa den nya matsedeln. Sammanfattning Pedagogerna påverkar inte frukosten eller mellanmålet utan det ansvaret har kökspersonalen. Den nya kostchefen har gjort en ny matsedel för alla förskolor i kommunen. Har ni diskuterat om er förskola ska minska på sockerintaget eller inte? Antal svar Nej, inte alls Ja, mycket 4 Figur 4. På denna fråga svarar 19 av 20 att de har haft diskussioner på förskolan om ett minskat sockerintag. Matråd är tillsatt och det har gjort att det blivit mycket diskussioner. Vi har plockat bort en del. Har inte kunnat undvika debatten, eftersom det förs överallt. Sockerdebatten har gått för långt, vi har tagit bort vissa saker. Viktigt att stöta och blöta innan man tar beslut och det har vi gjort mycket. Valt att ta bort födelsedagsfirande med glass, godis och kakor. Sammanfattning Samtliga förskolor har livligt diskuterat vikten av socker i kosten och hos samtliga har det lett till en reducering av sockerprodukter. I en av förskolorna har man ett matråd där även föräldrarna är delaktiga. 19

20 Är du själv intresserad av sockrets vara eller icke vara i förskolan? Antal svar Nej, inte alls Ja, mycket. Figur 5. Figuren visar att de flesta pedagogerna är mycket eller ganska mycket intresserade av behovet av socker i kosten. Inte prioriterat för mig men följer de beslut som tas. Klart att det är viktigt men kan gå till överdrift. Lagom är bäst. Det är viktigt att ha ett naturligt förhållningssätt. Sammanfattning Intresset för om sockret är viktigt eller ej påtalas av alla utom en. I kommentarerna poängteras att det inte får gå till överdrift men att man ska följa fattade beslut. Att pedagoger ska vara goda förebilder angavs också. Har du själv sökt kunskap om sockrets påverkan av barns hälsa? Antal svar Nej, inte alls Ja, mycket 4 Figur 6. Figuren visar ett ganska splittrat svar där 13 av totalt 20 svarat att de sökt kunskap själva om sockrets påverkan på hälsan. 20

21 Det finns mycket information om ämnet utan att man behöver leta efter den. Inte mycket, läser en del men inte överdrivet mycket, föreläsningar Sammanfattning Pedagogerna anser att det inte är ett ämne som man behöver söka kunskap om, det förekommer i media dagligen och man pratar med varandra. Är er köksa med i den ev. sockerdiskussionen? Antal svar Nej, inte alls Ja, mycket 4 Figur 7. Figuren visar att kökspersonalen är väl insatt i den aktuella sockerdiskussionen. 2 av totalt 20 svar tyder dock på avvikande uppfattning. Är med i matrådet. Ja hon är den som ger barnen frukost, middag och mellanmål. En självklarhet. Hon har varit motsträvig innan men nu finns det en matsedel att följa. Sammanfattning Den nya organisationen med ny matsedel har gjort att kökspersonalen är mer insatt i sockerdiskussionerna. På en förskola finns kökspersonal representerad i matrådet och där får hon information om hur intresset är hos pedagoger och föräldrar att minska på sockret i kosten. 21

22 Är föräldrarna delaktiga i den ev. sockerdiskussionen? Antal svar Nej, inte alls Ja, mycket 4 Figur 8. Av figuren framgår att 16 av totalt 20 pedagoger anser att föräldrarna är delaktiga i diskussionerna kring sockret. De som vill är delaktiga. Föräldrar är med i matrådet. De flesta föräldrar tycker att debatten gått för långt. Vi har en förslaglåda på varje avdelning som de kan lägga sina förslag i. Sammanfattning Föräldrarna är insatta i diskussionen genom matråd som finns på förskolorna På en förskola uppmuntrar man föräldrar att komma med egna skriftliga förslag genom att lägga dem i en förslagslåda. Varifrån har du fått din kunskap ang. sockerdebatten och barn? Motivera ditt svar Antal svar Media Nätet Arbetet Matråd Figur 9 Figuren visar att 16 av totalt 20 svar anger media som den viktigaste kunskapskällan. 22

23 Heta debatter i media. Läser artiklar på nätet. Diskussioner i arbetslaget. Med i matråd. Sammanfattning Pedagogerna anger media som det mest förekommande sättet att få information. Diskussionerna med arbetslaget och i matrådet anges också som värdefulla. När var tidpunkten för förändringen? Motivera ditt svar. 4 pedagoger angav 2007, 11 angav 2006, 4 angav 2005 och 1 pedagog angav 2003 som det år förändringen skedde. Kommentarer saknas Har ni fått några riktlinjer ang. sockret i förskolan från er rektor eller förvaltning? Motivera ditt svar Antal svar Rektor Matråd Kostchef Figur 10. Figuren visar att 8 pedagoger angav kostchefen, 7 angav rektor och 4 angav matrådet som den enhet som angett riktlinjer för hur det minskade sockerintaget ska hanteras. Rektorn har varit bestämd. Matråd. Ny kostchef. Sammanfattning Pedagogerna har en klar uppfattning om vem som angett riktlinjerna för sockerdebatten i förskolan där matrådet har en mindre betydelse i sammanhanget. Internt bortfall 1 av totalt 20 23