Ordföranden och brandchefen har ordet 2. Vision, Verksamhetsidé och Mål 4. Nerikes Brandkårs insatsområde 6. Organisationen 7. Räddningsenheten 8

Transkript

1 Innehåll Förvaltningsberättelse Ordföranden och brandchefen har ordet 2 Vision, Verksamhetsidé och Mål 4 Nerikes Brandkårs insatsområde 6 Organisationen 7 Räddningsenheten 8 Skyddsenheten 10 Administrativ service 12 Personalekonomisk redovisning 13 Miljöredovisning 16 Drifts- och investeringsredovisning 17 Ekonomisk översikt 18 Resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys 22 Redovisningsprinciper 23 Noter 24 Fem år i sammandrag 27 Revisionsberättelse 28 1

2 Ordföranden och brandchefen har ordet Efter nära två år med diskussioner och utredningar välkomnar vi nu Nora och Lindesbergs kommuner som nya medlemmar i ett utökat kommunalförbund. Samverkan i åtta kommuner De första diskussionerna om samverkan påbörjades ursprungligen för mer än två år sedan med målet att alla kommuner ska känna sig som vinnare när kommunalförbundet utökas. Det känns bra att så många har varit positiva till utökningen, och bra erfarenheter kring övrig samverkan har också stärkt oss att tro på denna förändring. Det finns givetvis många fördelar med att samverka. Detta märks tydligt vid all räddningstjänst oavsett om det är en mindre eller större händelse. Medborgarna i våra åtta kommuner, som för övrigt representerar 81% av länets befolkning, får redan vid larmögonblicket en bättre hjälp. Detta beror på att Nerikes Brandkår samverkar kring larm och ledning med SOS Alarm. Vårt inre befäl kommer nu att ha tillgång till 27 brandstationer med 89 personer i beredskap. Tillsammans med räddningsvärnen finns cirka 130 personer tillgängliga för räddningstjänst dygnet runt. Tydliga fördelar finns också i vardagsarbetet med operativ planering, olycksförebyggande arbete, övningsverksamhet samt exempelvis då det gäller all materiel- och fordonstillsyn. Redan under hösten 2009 påbörjades omställningsarbetet med att ta fram en ny dagtidsorganisation för det utökade kommunalförbundet. Mycket annat arbete har också skett under det gångna året för att få ihop den nya organisationen. Ett bra exempel på detta är att ett gemensamt utbildningsprogram redan har tagits fram för all personal (cirka 475 personer) som gäller redan från årsskiftet. Lars Elamson, Susanne Stenlund och P-O Staberyd Tillsammans skapar vi trygghet! 2

3 Positivt resultat Under 2009 genererade den egentliga verksamheten ett överskott på 300 tkr. Utöver detta har pensionsavsättningarna anpassats till det verkliga utfallet, vilket gör att årets resultat uppgår till tkr. Utryckningsverksamheten Under verksamhetsåret inträffade 1779 händelser som innebar att en eller flera räddningsstyrkor larmades, vilket endast var 22 utryckningar färre än under För första gången noterades däremot att trafikolyckor var den olyckstyp som vi larmades till flest gånger (frånsett onödiga automatiska brandlarm). Oftast brukar bränder dominera insatsstatistiken. Dessbättre har antalet döda och svårt skadade i trafiken minskat. Däremot kallas räddningstjänsten allt oftare till olika trafikolyckor. Detta beror nog främst på att SOS Alarm gjort om sina rutiner och nivågrupperat dessa händelser i tre nivåer. Första insatsperson Under snart två år har befälet, som har beredskap i Askersund, haft tillgång till ett eget mindre fordon för att snabbare kunna inställa sig på skadeplatser. Förfarandet benämns första insatsperson där syftet är att vinna tid och snabbt kunna skaffa sig en bild av läget så att räddningsarbetet kan påbörjas snabbare med rätt resurser. Målsättningen är att befälet ska vara på plats 3-5 minuter före styrkan. Denna verksamhet har utvärderats och all berörd personal är övervägande positiv till detta. Flera fall finns också där befälet har släckt mindre bränder med handbrandsläckare innan huvudstyrkan kommit på plats. Eftersom försöket har slagit väl ut i Askersunds kommun kan man även se att det skulle vara lämpligt att införa detta i Laxå kommun. Investeringsplan En ny investeringsplan har tagits fram under verksamhetsåret. I huvudsak består investeringsobjekten av 60 stora brandfordon och 40 mindre, samt ett flertal båtar, efterfordon och sexhjuliga motorcyklar. I den nya planen kommer stora fordon att bytas ut efter 30 år och mindre fordon efter 8-20 år. Det innebär en förlängning av den tidigare användningstiden, 25 år för stora fordon och 8-15 år för mindre fordon. Tiden har förlängts eftersom de årliga investeringsbehoven är högre än tidigare samt att kostnaden ökat mer än sedvanliga budgetuppräkningar. Tjugo stora fordon har hittills också tagits bort för att minska kommunalförbundets investeringskostnader. Deltidspersonal Tyvärr kan vi konstatera att omsättningen bland deltidspersonal har varit högre under senare år. Det finns ett allmänt rekryteringsproblem eftersom personalen dels måste uppfylla vissa fysiska krav, och dels ha bostad och arbetsplats med närhet till brandstation. Hittills har det alltid ordnat sig med rekrytering av den personal vi behöver, men med ökad omsättning märks däremot en ökad kostnad för kringkostnader gällande introduktionsutbildningar, kompetensutbildningar och körkortsutbildningar för tunga fordon. Under 2009 var dessa extrakostnader cirka 350 tkr högre än normalt. Rakel Med tanke på att Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) är förenat med dyra driftkostnader har en särskild Rakelstrategi tagits fram för Nerikes Brandkår. Strategin bygger på att det nya radiosystemet ska kunna införas successivt i vår organisation sett över ett par års tid. De första radiostationerna kommer att köpas in under 2010 för att ge erfarenheter inför ett fortsatt anskaffande. Idag använder Nerikes Brandkår ett analogt radiosystem från 2004, som fungerar helt tillfredställande. Sett till våra egna behov brådskar det därför inte att gå in i det nya Rakelsystemet. När brandkåren går in baseras istället på när samverkande aktörer börjar använda den nya tekniken. Polisen och ambulansen väntas använda systemet i större skala under Avslutningsvis vill vi tacka alla medarbetare och alla samverkande organisationer för ert engagemang och fina arbete under verksamhetsåret. Lars Elamson, ordförande Susanne Stenlund, vice ordförande P-O Staberyd, brandchef 3

4 Övergripande målsättningar Konsekvenserna av olyckor minskar genom att vi identifierar och analyserar risker i vår omvärld och tar lärdom av inträffade händelser. Alla insatser dokumenteras i en särskild utryckningsrapport. Dessutom genomförs många utredningar i syfte att ta lärdom av inträffade händelser. Under 2009 larmades brandkåren ut till fler trafikolyckor än brand i byggnad och brand utomhus. Vi ser en trend att trafikolyckornas konsekvenser minskar trots detta. Vision, Verksamhetsidé och Mål Till din hjälp dygnet runt Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund där Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå och Askersund samverkar om gemensam räddningstjänst. Förbundet bildades 1 januari 1998, då Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg gick samman om en gemensam räddningstjänst. Den 1 januari 2001 blev Laxå en del i kommunalförbundet och den 1 januari 2002 kom även Askersund med. Riskmedvetenheten hos alla är hög genom att vi ger råd, information och utbildning samt genom tillsyn kontrollerar efterlevnaden av skydd och säkerhet. Antalet tillsyner har utförts enligt plan. Nerikes brandkår utbildar ca personer varje år vid olika utbildningar och informationstillfällen. Flera andra aktörer finns även på den privata sidan som också bedriver brandskyddsutbildning. Vision Ett olycksfritt samhälle Visionen Ett olycksfritt samhälle är vår yttersta målsättning, satt med ett mycket långsiktigt perspektiv. Under 2009 genomfördes insatser, i jämförelse med under 2008, vilket ryms i vad vi brukar kallla ett statistiskt normalår. Trots många händelser kan vi ändå konstatera att konsekvenserna av främst bränder och trafikolyckor minskar. Men det finns mycket kvar att göra för att få antalet händelser på en bättre nivå. Verksamhetsidé Tillsammans skapar vi trygghet Verksamhetsidén är inte unik för enbart vårt förbund utan är en följd av lagstiftningen inom området. Vi betonar likafullt samverkan som ett viktigt medel för att nå framgång, och menar då all samverkan med såväl ägande kommuner som andra organisationer såsom Polis, Ambulans, andra förbund, företag och enskilda. Sammantaget har detta skett med en hög målsättning under verksamhetsåret. Nerikes Brandkår erbjuder snabb, uthållig och tillgänglig hjälp. Den håller högsta tekniska standard och kännetecknas av hög kompetens. Vi har bra teknisk utrustning samt välutbildad och tränad personal på 18 olika platser inom förbundet. Vi når mer än 76% av de boende i vårt område inom högst tio minuter. Med medborgaren i centrum bedrivs verksamheten i största möjliga samverkan. Hela vårt förbund är ett samverkansprojekt, där sex kommuner bedriver räddningstjänst i samverkan. På olika sätt samverkar vi dessutom med Polis, SOS Alarm, Ambulans, andra kommuner och förbund m.fl. för att medborgarna ska få den bästa servicen. 4

5 Verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och miljömedvetet. Varje anställd inom Nerikes Brandkår har en helhetssyn. Vid all upphandling tas miljöhänsyn. Vi eftersträvar alltid efter att lösa uppkomna problem med de bästa och billigaste lösningarna. De anställda inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. Genom samverkan, ökat ansvarstagande, information, kommunikation och utbildning verkar vi för att de anställda ska kunna känna sig stolta över att arbeta vid Nerikes Brandkår. Sammantaget anser vi att vi uppnått våra mål på ett tillfredställande sätt. Verksamhetsmål och god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att förbundet ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Nerikes Brandkår har mål både för verksamheten och för ekonomin. De finansiella målen redovisas i avsnittet Ekonomisk översikt, medan verksamhetsmålen kopplade till god ekonomisk hushållning redovisas nedan. God ekonomisk hushållning innebär för Nerikes Brandkår att förbundet använder sina resurser för att bedriva verksamheten effektivt och miljömedvetet utifrån medborgarnas behov. Antalet fordon ska minska genom utbyten och förflyttningar inom förbundet enligt investeringsplanen. Under året har antalet minskat med ett fordon. Planera beredskapen i skiftlagen så att antalet extrapass minskar, arbeta aktivt för att antalet övertidstimmar ska minska samt skapa förutsättningar för ett ökat semesteruttag. Under sommarsemestern är antalet planerade extrapass förutbestämda om alla tar ut sin semester. Om någon inte tar sina tilldelade fyra veckor minskar antalet extrapass för övrig personal. Vi kan dock inte minska antalet vikarier för att någon enstaka anställd inte tar ut sin semester fullt ut. Antalet extrapass minskar något men kostnaden för 12 semestervikarier kvarstår. Under semesterperiodens åtta veckor är bemanningen minimerad och varje frånvaro genererar en inkallning mot övertid. Under övrig tid av året försöker vi jämna ut bemanningen mellan skiftlagen genom gruppbyten och vikarier så att antalet inkallningar minskar. En hög bemanningskvot innebär en låg andel inkallning, en lägre bemanningskvot innebär en högre andel inkallning. Den optimala balansen mellan inkallning mot övertid och bemanningskvoten är svår att beräkna. Under 10 månader av året sänker vi bemanningen i skiftlagen något mot att vi höjer på dagtid för att möta behoven av våra tjänster på dagtid och behoven av ledighet i skiftlagen. Under större delen av året finns möjlighet för all personal att söka ledigt och utnyttja en sparad semester eller kompsaldo. Det är endast under storhelger och under sommarsemestern som vi inte kan erbjuda möjlighet att ta extra ledigt. Förlarm ska erhållas inom 1 minut, ordinarie larm inom högst 2 minuter. Larmtider mäts kontinuerligt i SOS datasystem och resultatet vidarebefordras till Nerikes Brandkår en gång per månad. Målsättningen i procent har satts i samverkan mellan SOS och Räddningstjänsten. Senaste mätningen för 2009 visade: (målsättning inom parentes) Antal förlarm inom 30 s 74(60)% Antal förlarm inom 60 s 98(90)% Beträffande tiden till förlarm uppfylls målen med förhållandevis god marginal. Antal huvudlarm inom 120 s 46(60)% Antal huvudlarm inom 180 s 87(90)% Antal förstalarm inom 120 s 78(60)% Antal förstalarm inom 180 s 93(90)% Målsättningen med huvudlarm inom 120 sekunder är inte uppfylld. Trenden över året visar att siffrorna går åt rätt håll och att vi är på god väg. Fortfarande kommer det in svåra ärenden, där det är tveksamt om ärendet överhuvudtaget ska klassas som räddningstjänst eller inte. Ofta kopplas samtalet vidare för bedömning vilket leder till att sekunderna tickar iväg. Däremot går ofta förlarm i ett tidigt skede. Tiden till första larm är därför avsevärt kortare än tiden till huvudlarm. Minskning av antal tillbud i skolorna. Uppgift på antalet rapporterade tillbud saknas. Riktade insatser mot skolor i medlemskommunerna, med start

6 Nerikes Brandkårs insatsområde Inom insatsområdet finns 18 brandstationer med minst 63 personer i beredskap. I och med att även frivillig personal finns att tillgå förfogar organisationen över ca 100 personer dygnet runt. Dessutom kan extrahjälp fås av kommuner som gränsar till Nerikes Brandkår. Grundstyrka (5 man) hel/deltidspersonal Bemannade för rökdykning Nora Örebro Byrsta 2 grundstyrkor heltid 1 grundstyrka heltid 60 Arboga Askersund Byrsta Fjugesta Laxå 1 grundstyrka deltid Degerfors Karlskoga E18 Garphyttan Vintrosa Örebro E18 Glanshammar E20 Hjälmaren Förstastyrka (3-4 man) deltidsanställda Med begränsad uppgift Garphyttan 4 man Vintrosa 4 man Odensbacken 4 man Skagern Pålsboda 3 man Finnerödja 3 man Vretstorp 3 man Hjortkvarn 3 man Förstastyrka räddningsvärn Med begränsad uppgift utan beredskap E Unden 205 Finnerödja Mullhyttan Laxå 204 Hasselfors Olshammar Fjugesta Vretstorp Askersund 50 Hammar E20 Kumla Hallsberg Mariedamm 51 Hjortkvarn Pålsboda Odensbacken 52 Vinön 49 Vättern 50 Gammal yrkessymbol Nerikes Brandkårs varumärke består av fågel Fenix som varit brandmännens skyddshelgon, samt yrkessymboler i form av strålrör och yxa. Den åttauddiga stjärnan är internationell för brand- och polispersonal i olika länder och står för; Kunskap, Lojalitet, Mod, Omtanke, Skicklighet, Takt, Uppmärksamhet, och Uthållighet. 6

7 Revision Direktion Organisationen Brandchef Per-Ove Staberyd Administrativ service Elisabeth Östlund Skyddsenheten Kommunansvarig Örebro/Lekeberg Ulf Smedberg Räddningsenheten Anders Larsson Kommunansvarig Hallsberg/Laxå Jonas Eriksson Uppdragsutbildning Robin Muskos Teknikprojekt Magnus Bern Personalhantering Jan Nordin Kommunansvarig Kumla/Askersund Mattias Heimdahl Räddningsgymnasiet Michael Nilsson Operativ planering Anna Henningsson Jan Backström Underhåll och service Roger Eriksson Christer Sundqvist Kommunansvarig: Ansvarig för kontakterna med respektive kommun samt handläggare i alla förekommnande ärenden. Utbildning och metodutveckling Magnus Djursvik Antal tjänster totalt 313 Utryckningsstyrkor heltid 88 Örebro 52 Byrsta 28 Inre befäl 8 Övrig dagtidspersonal 21 Räddning 7 Skyddsenheten 8 Administration 6 Utryckningsstyrkor deltid 135 Askersund 15 Fjugesta 15 Byrsta 15 Laxå 15 Vintrosa 12 Garphyttan 12 Pålsboda 12 Odensbacken 12 Vretstorp 9 Hjortkvarn 9 Finnerödja 9 Räddningsvärn 69 Hasselfors 15 Glanshammar 12 Vinön 12 Hammar 10 Mariedamm 12 Olshammar 8 Revisionen Ordförande Jan Rohlén (c) Vice ordförande Anders Johansson (s) Ledamöter Gösta Persson (s) Lars Billström (s) Arild Wanche (kd) Solweig Clefjord (fp) Örebro Kumla Lekeberg Hallsberg Laxå Askersund Direktionen Ordförande Lars Elamson (m) Vice ordförande Susanne Stenlund (s) Ledamöter Marie Brodin (fp) Leif Landén (s) Björn Eriksson (s) Gerhard Olsson (c) Thomas Doxryd (s) Torbjörn Karlsson (s) Ersättare Magnus Lagergren (kd) Ingegerd Oberg (s) Michael Horvath (mp) Katrin Tensmyr (fp) Lennart Pettersson (m) Lennart M Pettersson (s) Richard Nygren (m) Benny Holgerson (m) Örebro Laxå Örebro Örebro Kumla Lekeberg Hallsberg Askersund Örebro Örebro Örebro Kumla Hallsberg Lekeberg Laxå Askersund 7

8 Räddningsenheten Enhetens uppgifter Räddningsenheten ansvarar för all utryckningsverksamhet inom Nerikes Brandkår och samordnar: Personalhantering Inom Nerikes Brandkår finns det ständigt 63 brandpersonal i jour och beredskap. För att upprätthålla den beredskapen har vi totalt 304 utryckningstjänster fördelade på 100 heltid, 135 deltid och 69 frivillig värnpersonal. De är i sin tur fördelade på 18 brandstationer inom Nerikes Brandkår. Den löpande personalplaneringen görs av kårcheferna deltid och stationscheferna heltid tillsammans med lagansvariga styrkeledare. Operativ planering En brandingenjör och en brandinspektör arbetar med operativ planering. Det innebär samordning och planering inom egen verksamhet och med andra myndigheter för att tillsammans skapa trygghet för medborgaren. De skapar rutiner och larmplaner för utryckning samt följer upp förekommande larm. Utbildning och utveckling För att behålla kompetensen hos vår brandpersonal krävs regelbunden övning. Utbildning och utvecklingsavdelningen planerar kompetens-, vidare- och repetitionsutbildningar. De utvecklar också våra metoder och vår teknik. Teknik Inom teknikavdelningen planeras och genomförs investeringarna inom Nerikes Brandkår, plus att de utvecklar vår materiel och teknik. Kompetens inom data-, tele- och larmteknik finns inom denna avdelning. Allt underhållsarbete på våra ca 70 fordon och på all materiel planeras och genomförs av personal inom denna avdelning. Måluppfyllelse I linje med Nerikes Brandkårs övergripande målformuleringar har följande arbete genomförts under året: Krafttag har tagits under året för att komma ikapp med kompetensutbildning för deltid. Samtidigt har grunden för en framtida övningsverksamhet lagts med fler instruktörer och stomprogram för deltid och värn. Antalet kvinnliga brandmän har ökat på deltid men tyvärr inte inom heltidsstyrkan. Andelen restvärdesräddning och vägsaneringsarbete har ökat under året. Snabbheten i utalarmeringen har tillsammans med SOS-alarm stabiliserats under året och vi är mycket nära målet med förlarm inom 1 minut och ordinarie larm inom 2 minuter. Ur grupperna har flera brandmän utbildats till instruktörer inom olika områden och de leder övningar inom såväl heltid, deltid som värn. Bostadsbränderna har minskat, men det finns fortfarande mycket att göra för att underlätta för den enskilde att ta ett eget ansvar. Samtliga investeringar har genomförts under året och planeringen inför kommande år ligger långt framme. Vad har hänt under året? Semestersystem Det nya semestersystemet för heltid med två perioder har permanentats efter två lyckade provår. Tyvärr kan det vara svårt att rekrytera tillräckligt med semestervikarier eftersom antalet anställningsbara brandmän från SMOutbildningen är för få. Larm under året Antalet trafikolyckor har ökat men tack och lov har konsekvenserna minskat. Skilda körbanor med vajerräcken bidrar till de minskade konsekvenserna. I övrigt har år 2009 varit ett genomsnittsår utan större olyckor. Några lägenhetsbränder som spridits till takbränder har inträffat under året. Samtliga har varit mycket lyckade släckinsatser med efterföljande restvärdesarbete. Vi ser också hur smidigt Inre befälen disponerar samtliga styrkor och beordrar flerstationslarm och förstärkningslarm inom förbundet där det krävs. Detta arbete är ett förbunds främsta styrka som också Noras och Lindesbergs kommuninnevånare kommer att få nytta av från och med Ledningsfordon Under året har Nerikes brandkår investerat i två nya ledningsfordon. Insatsledarens fordon är numera ett ledningsfordon med 3-4 sittplatser för operativ ledning. Räddningschef i 8

9 beredskap har ett mindre ledningsfordon med identisk teknisk utrustning så att de båda ledningsfordonen kan utgöra reserv för varandra men också utgöra en egen operativ stab. Framtiden Det är nu ett faktum att Nora och Lindesbergs kommuner är en del av Nerikes brandkår från och med Det är en stor utmaning för vår organisation att möta upp de förväntningar som finns hos politiker, kommuninnevånare och vår egen personal om att detta samarbete är en vinst för alla. Vi har förstärkt organisationen inom de områden vi tror kan bli hårt belastade de närmaste åren på grund av anpassningen till en större organisation. Bland annat inom underhåll, övningsplanering och genom personalplanering. Ett stigande problem är rekryteringen av brandmän, både heltid och deltid. För heltid är det den tvååriga eftergymnasiala SMO-utbildningen som inte klarar av att leverera tillräckligt många elever som är anställningsbara som utryckande brandmän. Här pågår utredningar om utbildningen, men kvarnarna inom MSB mal sakta och vi väntar på ett resultat av dessa utredningar. Inom deltid är det framförallt den vikande konjukturen som innebär att fler tvingas att pendla för att hitta ett arbete. Det innebär att många deltidsstationer har problem att upprätthålla beredskapen under dagtid. En del av lösningen kan vara att införa en flexiblare beredskap med Första Insats Person (FIP) på flera stationer. Under 2010 avser Nerikes brandkår att påbörja FIP verksamhet i Laxå. Anders Larsson Vice brandchef Antal utryckningar per station Heltid Byrsta Örebro Summa Deltid Askersund Finnerödja Fjugesta Garphyttan Byrsta deltid Hjortkvarn Laxå Odensbacken Pålsboda Vintrosa Vretstorp Summa Händelser fördelat på typ Brand i byggnad Brand ej i byggnad 702 Automatlarm ej brand Antal räddningsinsatser per månad Trafikolycka 2009 Genomsnitt 2009 Övrigt Genomsnitt Räddningsvärn Glanshammar Hammar Hasselfors Mariedamm Olshammar Vinön Summa Totalt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 9

10 Skyddsenheten Enhetens uppgifter Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Tillsyn och tillståndsärenden enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Sakkunnig i brandskyddsfrågor åt byggnadsnämnderna. Remissinstans åt kommuner, polis och länsstyrelse. Konsulttjänster åt Atlas Copco. Tillsyn över sotningsväsendet. Räddningsgymnasium i Örebro och Byrsta. Uppdragsutbildning Vice brandchef, två brandingenjörer, fyra brandinspektörer, en brandförman samt en brandman har tjänstgjort på dagtid. Dessutom har fyra brandinspektörer och en brandman i kontinuerlig blandtjänst med utryckningsverksamhet och förebyggande brandskydd till ca 50% tillhört avdelningen. Förbränningsanordningar och rökkanaler för eldning av fasta bränslen ska vara fria från beläggningar som kan orsaka brand samt vara fria från brandtekniska brister som kan orsaka brandspridning. Personsäkerheten i allmänna lokaler ska vara betryggande med avseende på brand. Systematiskt brandskyddsarbete ska bedrivas i alla verksamheter. Hanteringen av farliga ämnen vid riskfyllda verksamheter ska ske säkert. Människor som dagligen vistas i närheten av riskfyllda verksamheter ska vara medvetna om riskerna och hur de ska skydda sig i händelse av olycka. Verksamheters hantering av brandfarliga varor ska ske på så sätt att riskerna för olyckor, med avseende på människa, miljö och egendom, förebyggs och begränsas. Bebyggelsemiljön ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Att uppnå målen Efter att lagen om skydd mot olyckor kom har tillsynsverksamheten präglats av omställningsarbete. Tillsyn behövs Under 2009 har 524 tillsynsbesök genomförts. Vid ca 20 % av dessa besök påträffades inga brister i brandskyddet. Resultatet visar att tillsyn alltjämt behövs och att vi gör tillsyn i enlighet med lagens intention att vara behovsanpassad. Med anledning av att MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har gett ut ett allmänt råd beträffande brandskydd på hotell har tillsyn utförts på flertalet hotell och vandrarhem inom Nerikes brandkår. Nya frister Under 2008 infördes nya frister för inlämnandet av skriftlig redogörelse. Förändringen innebär att de verksamheter som lämnat in sin första redogörelse inte behöver lämna in någon ny redogörelse regelbundet. Ny redogörelse ska bara lämnas om verksamheten har förändrats eller om Mål med verksamheten Öka medborgarnas kunskaper om risker för olyckor samt hur man förebygger dessa. Den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. Barn och ungdomar ska vara medvetna om konsekvenserna av anlagda bränder. Erbjuda en gymnasial fördjupningsutbildning inom områdena räddning, miljö och säkerhet. I skälig omfattning klarlägga olyckor, olycksförlopp samt hur insatser genomförs. Utveckla verksamheten utifrån erfarenheter från olycksförloppsutredningar, brandorsaksutredningar etc. Uppföljning av planerade aktiviteter 2009 Utföra 500 tillsyner. 524 tillsyner har utförts under Extra fokus vid tillsyn på hotell och andra tillfälliga boendeformer. Extra fokus på samlingslokaler med tanke på utrymningssäkerhet. Extra fokus vid tillsyn på skolor med tanke på anlagd brand och skadegörelse. Genomföra två tillsyner på anläggningar som är bedömda som farlig verksamhet. Kontrollera sotningsverksamheten vad avser myndighetskontroll och sotning. Tillsyn har utförts på 39 av förbundets 45 hotell och vandrarhem under perioden tillsyner har utförts på restauranger under kvällstid. Aktiviteten kommer att genomföras med start under En tillsyn har skett utifrån LSO 2 kap 4. Ca 90% av planerade sotningar har genomförts. Brandskyddskontroll har utförts på anläggningar av planerade. 10

11 Nerikes Brandkår så begär. Under 2009 har 79 skriftliga redogörelser lämnats in till Nerikes brandkår. Uppdragsutbildning En viktig del av det olycksförebyggande arbetet är den externa utbildningen. Trots försiktig marknadsföring är efterfrågan på information och utbildning stor och vi ser ingen minskning framöver. Under 2009 har personer informerats/utbildats av Nerikes brandkår. Räddningsgymnasiet Räddningsgymnasiet finns både på stationen i Örebro och i Byrsta. I Örebro samarbetar Nerikes Brandkår och Risbergska skolan och i Byrsta med Alléskolan i Hallsberg. Verksamheten i Örebro omfattar för närvarande 135 elever i tre olika årskurser, och i Byrsta är det tre årsklasser med sammanlagt 61 elever. Eleverna utbildas två timmar per vecka samt under några temadagar på Nerikes Brandkår i operativt arbete, säkerhet och skydd för människa, miljö och egendom samt samverkan, ledarskap och psykologi. Sotning Sotning och brandskyddskontroll i förbundets kommuner har under året i stort följt planeringen. Inom Nerikes Brandkårs område finns nästan sotnings- och brandskyddspliktiga objekt. Brandskador och eldstadsrelaterade olyckor har under året främst berört lokaleldstäder av typ braskaminer och spisar. Orsakerna har ofta varit brukande- och handhavandefel. Information om risker med eldning och erfarenheter från eldstadsrelaterade skador har skett vid flera tillfällen under året. Utbildning för egensotare har skett under ledning av Brandskyddsföreningen Örebro län. För närvarande har 153 personer tillåtelse att själv sköta sin sotning. Samarbete med kommunerna I handlingsprogrammet för Nerikes Brandkår står det att samarbetet mellan Nerikes Brandkår och den enskilda kommunen ska driva det olycksförebyggande arbetet framåt och upptäcka frågor/problem som annars aldrig skulle ha aktualiserats. Ett bra samarbete präglas av god kommunikation och detta skapas bäst genom kontinuerliga träffar i arbetsgrupper. Nerikes Brandkår är idag aktiv inom många olika grupper i syfte att förebygga olyckor. Exempel är: RH-grupper, byggnadsnämnder, olycksförebyggande råd, katastrofledningsgrupp, säkerhetshandläggare, förvaltningssamrådsgrupp och POSOM. Framtiden Anlagda bränder är i dagens samhälle ett stort problem, ofta är det ungdomar som eldar på t.ex. en skola. Statistik visar att minst var fjärde brand är anlagd. Gemensamma insatser inom kommunen krävs för att vända denna trend som kostar samhället stora summor varje år. Många gånger finns mycket att vinna på förebyggande insatser. Antal utförda besiktningar Skriftliga redogörelser Normaltillsyn LSO/LBE Tematillsyn LSO/LBE Tillsyn farlig verksamhet Totalt LSO: Lagen om skydd mot olyckor. LBE: Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Redovisning övriga ärenden Tillståndsärenden - brandfarlig vara Sakkunnig åt kommunernas byggnadsnämnder 59 * 51* 67* Remissyttranden, planärenden Remissyttranden till polisen och kommunerna enligt ordningslagen samt utskänkningstillstånd Brandutredning åt Räddningsverket Olycksförloppsutredn/spridningsintyg Sotning egen anläggning Totalt Tillsynsverksamheten är inte längre reglerad utan tillsyn ska göras där det finns anledning att anta att brandskyddet inte är tillfredställande. Det innebär att tillsyn och annat förebyggande arbete till stor del kommer att ske utifrån statistik och inträffade händelser i framtiden. Antalet personer som omkommer i bränder i Sverige ligger konstant på ca 100 per år. De flesta omkommer i sina bostäder, och därför krävs informationsinsatser och utbildning till allmänheten om hur man förebygger bränder i sin bostad. Ulf Smedberg Vice brandchef 11

12 Administrativ service Enhetens uppgifter Administrativa enheten är en serviceenhet för hela förbundet. Enheten tar hand om inköp, kansli, information, ekonomi- och personalfrågor. Vi arbetar med post- och diariehantering, televäxel samt service vid studiebesök. Vi säljer motsvarande 0,25 tjänst till Brandskyddsföreningen Örebro län och dess dotterbolag för hjälp med administration, bokföring, fakturering m.m. Enheten består av sex personer, en man och fem kvinnor som innehar 5,5 tjänster. Vad har hänt under året? Upphandling av system för elektronisk fakturahantering påbörjades med hjälp av en fristående it-konsult. Ett flertal företag visade sina produkter innan vi slutligen bestämde oss för ett lämpligt program. Införandet av elektronisk fakturahantering kommer att inledas i början av Under våren anskaffades ett nytt system för tidrapportering. Samtidigt infördes flextid för dagtidspersonalen. Fr.o.m. september registrerar all dagtidspersonal sin arbetstid i flextidsystemet. Under hösten beslutade kommunfullmäktige i samtliga medlemskommuner om att utöka kommunalförbundet med två kommuner Lindesberg och Nora. Ett omfattande arbete inleddes då för den administrativa enheten med att lösa många praktiska frågor: Budgeten reviderades med tillägg av intäkter och kostnader för de tillkommande kommunerna. Alla anställda i Nora och Lindesberg erbjöds anställning i Nerikes Brandkår. Personalen som tackade ja till erbjudande om anställning registrerades i såväl personalregistret som i löneprogrammet. Informationsmöten har hållits med samtliga anställda i Nora och Lindesberg. Under 2010 har arbetet fortsatt med att registrera maskiner och inventarier, som övertogs vid samgåendet, i anläggningsregistret. Personalen i Nora och Lindesberg har utbildats i rutiner kring ekonomi, lönerapportering och övriga personalfrågor. För att kunna hantera tillskottet på 130 anställda har tjänsterna omfördelats inom administrationen. I samband med att en av våra anställda gick i pension övertog ekonomiadministratören arbetet med kundfaktureringen. En ny löneadministratör anställdes, som också fungerar som stöd i det löpande ekonomiarbetet. Personalsekreteraren sköter personalärenden, men fungerar också som stöd till löneadministratören. Vår informatör kommer att arbeta 80% fr o m Direktionen har haft sex sammanträden under året. Dessutom hölls ett ägarmöte under året där det beslutats att ägarmöten ska hållas varje år. Måluppfyllelse De mål som enheten hade inför 2009 har delvis uppnåtts. Arbetet med att få in Nora och Lindesberg i organisationen har prioriterats. Målen var följande: Revidera finanspolicyn Vi har kommit en bra bit på väg men har ännu inte slutfört arbetet. Flera viktiga frågor har uppkommit under arbetet, som därför fortsätter under Revidera drogpolicyn Under hösten har samtliga heltidsanställda deltagit i utbildning om alkohol och andra droger. Chefer och lagansvariga har haft ytterligare ett utbildningstillfälle. Inför utbildningstillfällena reviderades drogpolicyn, vilken kommer att läggas fram för direktionen under Alkoblås kommer att införas under Fortsätta decentralisering av löneregistreringen Under hösten 2008 började personalen inom administration och förebyggande registrera sina tidrapporter i ett webbaserat tidrapporteringssystem kopplat till lönesystemet. Detta system fasades sedan ut i takt med att det nya flextidsystemet infördes. Som ett moment i vår internkontroll utvärderades det första tidrapporteringssystemet, vilket har redovisats för direktionen under Fortsätta arbetet med dokumentation av ekonomisystemet Arbetet har påbörjats men har ännu inte färdigställts. Införa elektronisk fakturahantering Programvaror och scanner har anskaffats och kommer att tas i bruk i början av Framtiden Utvärdera flextidredovisningen Under året ska flextidredovisningen som infördes 2009 utvärderas. Fortsätta arbetet med dokumentation av ekonomisystemet Arbetet har påbörjats. Införandet av elektronisk fakturahantering kommer att påverka systemet avsevärt, varför det är lämpligt att avvakta med dokumentationen tills förändringen är genomförd och fungerar tillfredsställande. Införa elektronisk fakturahantering Implementeringen av systemet sker i början av Planlägga för mediakontakter avseende det förebyggande arbetet Vår informatör kommer att påbörja detta arbete under Elisabeth Östlund Administrativ chef 12

13 Personalen - vår största tillgång Personalkostnaderna uppgår till knappt tre fjärdedelar av förbundets kostnader. Att bedriva räddningstjänst inom förbundet är således en mycket personalintensiv uppgift. Den stora tillgången som personalen utgör, med sin samlade kompetens, framgår inte i den ekonomiska redovisningen. Därför är det viktigt att synliggöra den ur olika perspektiv. Personalpolitiken Direktionen för Nerikes Brandkår har fastställt ett flertal olika policydokument, bland annat policy för kamratstöd, drogpolicy, policy mot kränkande särbehandling, rehabiliteringspolicy samt jämställdhetsplan. Dessa program ska vara levande dokument och kända av alla i organisationen. Antal anställda Under 2009 har 313 personer arbetat i förbundet, vilket är samma antal som föregående år. Heltidsstyrkor finns på brandstationerna i Byrsta och Örebro. I förbundet finns dessutom sex räddningsvärn. Personalen vid värnen får ersättning för sina insatser vid räddningstjänst samt vid övningar. Någon beredskapsskyldighet finns inte. Antal kvinnor Nerikes Brandkår har sju kvinnor anställda, vilket är en färre än förra året. En arbetar heltid inom utryckningstjänsten. Övriga återfinns inom administration och operativ planering. Personalomsättning Under året slutade fem heltidsanställda Åldersfördelning utryckningspersonal och fem personer gick i pension. Personalomsättningen blir då 9,2 (8,9)%. På våra deltidskårer slutade 16 personer sin anställning. Personalomsättningen på deltidsstyrkorna uppgick därmed till 11,8 (15,4)%. Riksgenomsnittet brukar ligga på ca 10%. Genomsnittsåldern Medelåldern för utryckningspersonalen är 41 (40) år för heltidsanställda och 41 (41) år för deltidsanställda. För dagtidspersonalen är medelåldern 48 (48) år Heltid Deltid Deltidsanställd brandpersonal finns vid tio brandstationer. Kravet för dessa är att de bor och arbetar i närheten av sin brandstation. Personalen har beredskap var tredje vecka. -29 år år år år 60 år - Åldersfördelningen mellan den heltidsanställda respektive deltidsanställda personalen. 0 13

14 Personalkostnader Av förbundets externa utgifter består drygt 70% av personalkostnader, d.v.s. lönekostnader, kostnader för pensioner samt personalomkostnader. Kostnaden för löner och arvoden uppgår till (52 471) tkr. Lagstadgade och avtalsenliga avgifter samt pensioner uppgår till (23 411) tkr. Årets minskning beror främst på att pensionsåldern har höjts med ett år i beräkningsunderlaget till pensionskostnaden. Läs vidare om det under rubriken pensionskostnader. Verksamheten gynnades också av sänkta kostnader för avtalsförsäkringarna. Kostnaden för övertid och extrapass ligger kvar på en hög nivå och uppgår till (1 524) tkr, vilket är en ökning med 12% jämfört med År 2008 berodde den kraftiga ökningen på bränderna i Tiveden, medan förbundet under 2009 har utbildat dubbelt så många deltidsbrandmän eftersom utbildningsverksamheten låg på en låg nivå när Räddningsverket, som driver utbildningarna, omorganiserades under Dessutom genomfördes utbildning av båtförare då dispensen som vi tidigare år fått inte förlängdes. Både dessa extra utbildningsinsatser är av engångskaraktär. Personalkostnader exklusive pensioner samt semesterlöneskuldens ökning, fördelat per personalkategori framgår i tabellen nedan. Pensionskostnader Pensionsavtalet KAP-KL gäller från och med Avtalet innebär att brandmän inom räddningstjänsten, som uppfyller kravet på 30 års anställning med minst 25 år i utryckningstjänst, har rätt att avgå med särskild avtalspension vid 58 års ålder. Tidigare år har förbundet drabbats av höga kostnadsökningar till följd av att förutsättningarna för pensionsberäkningarna ändrats och att KPA har gjort rena felberäkningar. Tyvärr drabbades kommunalförbundet av det även detta år. I den prognos som låg till grund för budgeten för 2009 var den finansiella kostnaden, som värdesäkrar pensionsskulden, för lågt beräknad med 1,6 mkr av KPA. Personalkostnad, tkr Arvoden politiker/revision Dagtidspersonal Utryckning heltid Utryckning deltid Arvoden värn Summa Pensionskostnader, tkr Avgiftsbestämd ålderspension Avsättning framtida pensionsutbet Återföring tidigare pensionsavsättning pga höjd pensionsålder i pensionsskuldsberäkning Pensionsutbetalningar under året Avgiftsbefrielseförsäkring Löneskatt på ovanstående Summa I samband med bokslutsarbetet framkom ytterligare en befarad felräkning av pensionskostnaden i budgeten p.g.a. att KPAs underlag lätt kan misstolkas. Det framstod först som att pensionskostnaden var för högt beräknad med ca 2 mkr. Dessa poster bedömdes därför kunna möta varandra. I samband med bokslutsarbetet framkom emellertid att pensionskostnaden var rimlig, men att den finansiella kostnaden ökade med 1,6 mkr. Kommunalförbundet måste kunna bedriva sin verksamhet utan att ideligen drabbas av stora underskott på grund av hur pensionskostnaden slår. En undersökning gjordes som visade hur hög den faktiska pensionsåldern är, d.v.s. när brandmän med rätt att gå i särskild avtalspension går i pension. Vid slutet av 2009 låg den åldern på 60,3 år. I de beräkningar som KPA gör används 59 år. Det var därför befogat att höja beräkningstidpunkten till 60 år. KPA beräknade en ny prognos för år 2009 baserad på en pensionsålder på 60 år. Så här har man gjort även i andra räddningstjänstförbund. Minskningen av den totala pensionskostnaden inklusive finansiell kostnad och löneskatt uppgår till 7 mkr efter höjningen av pensionsåldern. Denna minskning leder till en engångseffekt år 2009 eftersom alla tidigare års avsättningar till pensioner räknas om med den nya åldern som bas. Årets positiva resultat på 5,4 mkr beror alltså inte på hur verksamheten har gått utan på variationer i pensionsberäkningen, som vi har marginell möjlighet att själva påverka. Årets resultat sätts av i en balansfond inom det egna kapitalet för att kunna brukas för framtida variationer av pensionskostnaderna. Många pensionsavgångar Nerikes Brandkår står liksom den övriga offentliga sektorn inför stora pensionsavgångar de närmaste åren. Inom en femårsperiod har 21 anställda möjlighet att avgå med pension. Av dessa återfinns 19 bland utryckningsstyrkan, vilket innebär att 9% av utryckningsstyrkan kan komma att bytas ut inom de närmaste fem åren. Under det senaste året har nio personer haft möjlighet att avgå med så kallad särskild avtalspension och fyra personer har utnyttjat den möjligheten. En person har avgått med förtida ålderspension. 14

15 Det är inte alla som uppfyller kraven att gå med så kallad särskild avtalspension som tar den möjligheten. Detta leder till svårigheter med planering av utbildning och rekrytering, varför vi idag har flera överutbildade. Av de fem personer som har möjlighet att gå i pension 2010 har alla haft möjlighet att gå tidigare år. Semesterlöneskulden ökar Semesterlöneskulden utgörs av kostnaden för innestående semester, okompenserad övertid och lagstadgade arbetsgivaravgifter på detta. Skulden uppgår vid årets slut till (3 919) tkr, en ökning med 489 tkr och utgörs till 80 (78)% av sparade semesterdagar och till 20 (22)% av övertidstimmar. Låg sjukfrånvaro Arbetsgivaren ersätter de första 14 dagarna av sjukfrånvaron. Dag ett är karensdag, då ingen ersättning utgår. För tiden dagar ersätter arbetsgivaren den anställde med 10% av lönen. Bruttoarbetstiden uppgår till ca timmar för den heltidsanställda personalen (utryckning och dagtid). Sjukfrånvaron uppgår till 1,6 (2,1)% av bruttoarbetstiden år 2009, vilket motsvarar 2,0 (4,2) dagar per anställd. Andelen sjukfrånvaro över 90 dagar uppgår till 30 (24)% av den totala sjukfrånvaron. Kostnader för inkallning blir ofta följden i samband med korttidssjukskrivningar. Vid längre sjukskrivningar omplaneras personal i möjligaste mån för att undvika inkallning och därmed övertidskostnader. Sjukfrånvaron fördelat per åldersgrupp framgår av tabellerna nedan. Sjukfrånvaro i dagar/anställd Åldersgrupp > 29 1,7 0, ,5 1,7 50 < 3,1 3,9 Sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden Åldersgrupp > 29 1,6 1, ,5 2,0 50 < 1,8 2,7 Anpassning & rehabilitering Som arbetsgivare ansvarar vi enligt arbetsmiljölagstiftningen för att genomföra anpassning och rehabilitering inom vår verksamhet. Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare är det att komma tillbaka. Därför fångas längre sjukskrivningar upp i ett tidigt skede för att så snabbt som möjligt komma igång med rehabiliteringsarbetet. Det kan till exempel handla om succesiv återgång till arbetet genom deltidssjukskrivning eller anpassning av arbetstider. Det kan också handla om att anpassa arbetsuppgifter tillfälligt eller för en längre tid. Rehabilitering på Nerikes Brandkår omfattar även psykosocial ohälsa som nödvändigtvis inte är kopplad till en sjukskrivningsperiod. Anpassningsoch rehabiliteringskostnaderna omfattar lön och andra kostnader som kan uppkomma på grund av ohälsa eller övertalighet hos personalen. Rehabiliteringskostnaden är för året 9 (39) tkr. Företagshälsovård Nerikes Brandkår har under året anlitat Previa AB och Räddningshälsan AB för förbundets företagshälsovård. Dessutom finns ett hängavtal med Capio Läkargruppen som möjliggör för arbetsgivaren att ge den anställde möjlighet till snabbare behandling än inom den offentliga sjukvården. På detta sätt kan sjukfrånvarotiden förkortas och den anställde kommer snabbare i tjänst. Kostnaden för hälsokontroll och arbets- EKG uppgick under året till 636 (647) tkr eller 0,9 (1,2)% av lönekostnaden. Investering i personalvård Företagshälsovård Övrig sjukvård/ läkemedel 32 0 Rehabilitering och anpassningskostn Friskvård Personalsociala aktiviteter Summa Kostn./anställd (kr) Kompetensutveckling Av heltidspersonalen har en person genomgått utbildningen räddningsledare A och tre personer räddningsledare B. Dessutom har en person genomgått tillsyn B. Tre deltidsanställd har genomgått utbildningen räddningsledare A. Investering i kompetensutveckling Kursavg. och logi Reseersättningar Traktamenten Summa Kostn./anställd (kr)

16 Miljöredovisning Utöver utryckningsverksamheten är vår främsta uppgift att minska riskerna, så att olyckor förhindras och att konsekvenserna av olyckorna reduceras. Detta kan formuleras enligt följande: Delta i samhällsplaneringen. Inventera och analysera risker och föreslå åtgärder. Ge råd, information och utbildning. Bedriva ett aktivt förebyggande arbete. Utbilda personal så att räddningsinsatserna är effektiva och professionella. I dessa målsättningar finns miljötanken med som en röd tråd i arbetet. Vid exempelvis bränder, olyckor med farligt gods, olje- och kemikalieutsläpp, översvämningar, ras och skred påverkas miljön på olika sätt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på regeringens uppdrag, i linje med de nationella miljömålen, tagit fram fem förslag till målformuleringar inom sektorn Skydd mot olyckor, där just konsekvenserna på miljön betonas. Mål och måluppfyllelse Minska antalet bränder och konsekvenserna av de bränder som inträffar. Den tidigare minskningen av antalet bränder har stannat av. Ett intensivare arbete för att ytterligare minska antalet bränder bör övervägas. Nerikes Brandkår har fordon med en pump med förhöjt lågtryck. Det gör att vattenförbrukning och miljö belastningen av släckvatten minskar. En del av arbetet att minska konsekvenserna av bränder är restvärdesarbetet som kan ske efter bränder. Nerikes Brandkår kan öka antalet restvärdesinsatser i framtiden. Minska antalet olyckor med farliga ämnen och konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Antalet larm till utsläpp av farliga ämnen har fortsatt på en mycket låg nivå. En bidragande orsak till detta är bl.a. gemensamma (internationella) bestämmelser om transporter av farligt gods samt bättre hantering av farligt gods vid industrier och större företag. Samverkan med miljörestvärdesledare i det förebyggande arbetet kan förbättras. Minska antalet ras, skred, översvämningar och dammbrott och minska konsekvenserna av dessa. Inom Nerikes Brandkårs område har vi inga utpekade ras- eller skredområden. Vi deltar i diskussionerna om översvämningsriskerna inom Örebro kommun genom Svartåprojektet. På länsstyrelsens initiativ deltar vi också i en älvsamordningsgrupp för utflödena i Hjälmaren. Internt miljötänkande Vid upphandling används miljökriterier för de produkter som ska köpas in. Ett minimum av kemikalier och undvika engångsmateriel samt källsortering är ett naturligt inslag för personalen vid Nerikes Brandkår. Framtiden Miljöfrågorna väger allt tyngre vid prioriteringar av material, metoder, taktik och inköp. Miljöhänsynen finns med i riskanalyser och insatsplaner. Det finns dock mer att göra, exempelvis på våra fordon, där vi fortfarande har bensin- och dieseldrivna fordon som ej är miljögodkända. Vi kan också stimulera vår personal att i utökad omfattning cykla eller åka kollektivt till arbetet. 16

17 Drifts- och investeringsredovisning Driftsredovisning Brandchefen har till sin hjälp tre funktionschefer som ansvarar för varsin enhet, dessa är Räddning, Förebyggande och Administration. Målsättningen är att samtliga anställda skall arbeta såväl skadeförebyggande som skadeavhjälpande. Administrationen är en serviceorganisation till de övriga enheterna. Av tabellen framgår kostnader och intäkter per ansvarsområde. Driftsredovisning Redovisat Budget Redovisat Avvik. mot Kostnader Ledning Löner Administration Skydd Räddning Summa verksamhet Finans Summa kostnader Intäkter Aut. brandlarm Avtal Räddningstjänst Utbildning Myndighetsutövning Övrigt Summa intäkter Finans Totalt intäkter Netto Investeringsredovisning Vid bildandet av Nerikes Brandkår övertog förbundet fordon och inventarier från förbundsmedlemmarna till ett bokfört värde om 24 mkr. Dessa löstes mot ett långfristigt lån gentemot respektive förbundsmedlem. Löptiden motsvarade den återstående ekonomiska livslängden på inventarierna. I samband med Laxå och Askersunds kommuners medlemskap respektive överfördes inventarier på motsvarande sätt till ett totalt värde av 6 mkr. Detta finansierades med revers. Investeringsredovisning Objekt Redovisat Budget Avvik else Räddningsmateriel Datorer Räddningsfordon Tankbil 605, överf. från Mindre fordon Ledningsstöd Reservkraft Övrigt Summa materiella investeringar Reinvestering av fondutdelning 146 Köp av aktieindexobligationer Summa Investeringar

18 Ekonomisk översikt Nedan redovisas förbundets ekonomi ur olika perspektiv utifrån upprättade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalysen. Inom parentes redovisas jämförelser med föregående år. Årets resultat i förhållande till balanskravet Årets resultat för Nerikes Brandkår enligt balanskravet är i tkr: Resultat enligt resultaträkningen Realisationsvinst vid försäljning av fordon -274 Balanskravsresultat 463 Den samhällsekonomiska utvecklingen Sverige befinner sig i en mycket djup lågkonjunktur. Trots tecken på en ljusning tar det många år innan ekonomins resurser åter utnyttjas fullt ut och arbetslösheten kommer ner till normala nivåer. Det förbättrade läget beror till stor del på att både finansoch penningpolitiken sedan 2009 är mycket expansiva, i såväl Sverige som omvärlden. Detta har bidragit till att läget på de finansiella marknaderna nästan normaliserats efter den akuta kris som rådde under hösten och vintern Det svaga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden, till följd av en hög arbetslöshet, håller tillbaka utvecklingen av lönerna de närmaste åren. År 2010 genomförs en stor avtalsrörelse som omfattar ca 75% av alla löntagare. (Källa: Konjunkturinstitutet dec 2009). Nerikes Brandkårs resultat Bokslutet 2009 visar ett resultat på tkr, vilket är tkr högre än budgeterat resultat. Det höga positiva resultatet beror på en omläggning av pensionsåldern från 59 år till 60 år i pensionsberäkningen. Läs mer om detta under rubriken pensionskostnader. Avvikelser mot budget kommenteras på nästkommande sida. I april 2000 gjordes en placering i Nordeas donationsmedelsfond för framtida pensionsutbetalningar. Fonden har inte haft någon positiv utveckling under åren. I början redovisades fonden till anskaffningsvärdet i bokslut, trots att detta alltid varit lägre än marknadsvärdet, med hänvisning till att placeringen är för framtida pensionsutbetalningar och att innehavet är långsiktigt. Från och med 2007 har fonden skrivits ner till marknadsvärdet på balansdagen. De årliga utdelningarna reinvesteras löpande och ökar därmed fondens anskaffningsvärde. I bokslutet för 2006 var balanskravsresultatet tkr. På direktionens sammanträde i juni när budget 2008 behandlades beslutade direktionen att 2006 års underskott ska återställas under flera års tid. Detta för att det inte finns något syfte för ett kommunalförbund att bygga upp ett stort eget kapital. I första hand ska underskottet återställas med överskott under kommande år. Det kvarvarande balanskravsresultatet på 463 tkr återställs i sin helhet under Långsiktigt garanterar medlemskommunerna det egna kapitalet. Balanskravsresultat Balanskravsresultat Balanskravsresultat Balanskravsresultat Kvar att återställa 0 Finansiella mål I samband med budget 2009 beslutade direktionen om finansiella målsättningar för Nerikes Brandkår. Årets resultat ska uppgå till minst 0,5% av verksamhetens nettokostnader för att skapa en buffert för variationer i utryckningsverksamheten. Investeringarna ska finansieras med egna medel. Ovanstående mål är uppfyllda under Avkastning på värdepapper Donationsmedelsfondens anskaffningsvärde uppgår till tkr och understiger marknadsvärdet på Fonden har därför skrivits ner med tkr i bokslutet. Värdeminskningen har uppstått mellan åren Under 2009 återhämtades fondens värde med 359 tkr. 18

19 Dessutom steg anskaffningsvärdet med reinvesterad utdelning på 146 tkr. I övrigt har avkastningen på de placerade medlen varit mycket lägre 2009 än året innan, vilket beror på den djupa finansiella kris som rått under Årets resultat Resultat (tkr) Resultat/bidrag % 5,2 0,7 1,7 En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan de löpande kostnaderna och intäkterna i verksamheten. Detta kan belysas av hur stor del verksamhetens kostnader tar i anspråk av kommunbidraget. Denna andel kan dessutom kompletteras med kostnader för avskrivningar samt finansnettot. I tabellen nedan redovisas detta för förbundets tre senaste verksamhetsår: Kostnadsandel av bidrag i procent Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar 88,5 93,3 91,7 Av- o nedskrivningar 4,7 5,2 4,6 Finansnetto -1,6 0,9 2,0 Summa 91,6 99,4 98,3 Tillsammans tog de löpande kostnaderna 92% i anspråk av förbundets kommunbidrag. Förbundet hade 8% lägre kostnader än kommunbidrag och ett positivt resultat på tkr redovisades berodde det höga resultatet på höjningen av pensionsåldern i pensionsberäkningarna vilket är en händelse av engångskaraktär. Finansnettot Tidigare år har finansnettot förbättrats i takt med att lån för övertagna inventarier från medlemskommunerna har amorterats av och att räntekostnaden därmed successivt minskat. Några nya lån har inte upptagits för att finansiera investeringar vilket har varit möjligt genom att nyttja pensionsmedlen och tidigare års överskott. Finansnettot är negativt och uppgår till tkr (-872 tkr). De finansiella intäkterna uppgår till 785 tkr (1 336 tkr), medan de finansiella kostnaderna till 96% utgörs av ränta på pensionsskulden. Högre intäkter än budgeterat Medlemsbidraget utgör den huvudsakliga intäkten till Nerikes Brandkår och står för ca 90% av de totala intäkterna. Verksamhetens intäkter 2009 blev 1 mkr högre än budgeterat. Intäkterna för tillsyn och tillstånd, utbildningar och konsulttjänster ligger i nivå med budget, medan intäkter för obefogade larm ligger klart över budget. Intäkterna fördelas enligt följande diagram. Avtal 38 % Materiel och fordon 8 % Lokaler 17 % Övrigt 6 % Övrigt 4 % Tillsyn och tillstånd 11 % Utbildning 15 % Automatlarm 30 % Kostnader i nivå med budget Den största delen av förbundets kostnader är personalkostnader inklusive pensionskostnader. Personalkostnaden ökade 676 tkr mot budget. Det beror främst på extra utbildningsinsatser för deltidsbrandmän 2009 till följd av Räddningsverkets omorganisation av utbildningen under 2008 samt på nya utbildningar av båtförare då tidigare dispenser inte längre medgavs. Återföringen av tidigare avsatta pensionsmedel till följd av höjd pensionsålder har minskat personalkostnaden. Minskade kostnader för avtalsförsäkringar har också minskat personalkostnaden. Lokalkostnaderna för förbundets 18 brandstationer står också för en stor del av de totala rörelsekostnaderna. Verksamhetens kostnader framgår av diagrammet nedan. Personal 71 % 19

20 Likviditeten är god Kassa och bank uppgår på balansdagen till 19,4 (21,1) mkr, en minskning med ca 1,7 mkr. Kortfristiga placeringar uppgår till 5,5 (3,0) mkr. Totalt sett har de likvida medlen ökat med 0,8 mkr. Årets investeringar på 9,4 (5,7) mkr har finansierats med egna likvida medel Balanslikviditet (%) (oms tillg / kortfr skulder) Rörelsekapital (tkr) (oms tillg./. kortfr skulder) Låneskulden minskar Av den långfristiga låneskulden, som i sin helhet avser lån från förbundsmedlemmarna för inventarier som Nerikes Brandkår övertog vid bildandet av kommunalförbundet, återstår 0 (686) tkr. Räntekostnaden uppgår till 85 (121) tkr, till en räntesats på 7,3%. I dagsläget finns inget som tyder på att förbundet kommer att ta upp nya lån för finansiering av investeringar förutom övertagande av inventarier från nya medlemskommuner. Minskad pensionsskuld Förbundet ansvarar för intjänade pensioner fr.o.m. 1998, förbundsmedlemmarna dessförinnan. Personal i utryckningsstyrka har möjlighet att gå i pension vid 58 års ålder och då betalar arbetsgivaren 73,5% av lönen fram till 65 års ålder. Tidigare nyttjade merparten av medarbetarna möjligheten att avgå vid 58 års ålder, men fr.o.m har tendensen varit att avvakta med pensionering. Snittåldern för pension har varit 59,4 år sedan förbundet bildades, ökade till 60 år från 2003 och är under 2009 uppe i 60,3 år. Fr o m 2009 höjs därför pensionsåldern i pensionsberäkningarna vilket har minskat pensionsskulden som en engångseffekt. Under 2007 beslutade Sveriges kommuner och landsting om att en beräkningsmodell RIPS 07 ska användas för pensionsskuldsberäkningar. Det innebär bland annat att hänsyn tas till avgångssannolikhet d.v.s. att alla som börjar inom räddningstjänsten inte är kvar till pension. Det resulterade i lägre skuldökning än beräknat. Bland verksamhetens kostnader har pensionsskuldsökningen, avgiftsbestämd ålderspension, pensionsutbetalningar samt löneskatt bokförts. Ränteuppräkningen har bokförts bland finansiella kostnader. Pensionsskulden redovisas som en avsättning i balansräkningen, likvidmässigt utnyttjar vi dem i den löpande likvidhanteringen. Pensionsförvaltning Avsättningar, pensioner Totala förpliktelser Finansiella placeringar, Donationsmedelsfonden - bokfört värde marknadsvärde Återlåning i verksamheten Pensionsförpliktelser Donationsmedelsfonden har tappat kraftigt i värde. I bokslutet för 2009 har det bokförda värdet skrivits ned till marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet uppgår till tkr, medan ackumulerad nedskrivning uppgår till tkr. Marknadsvärdet har återhämtat sig med 359 tkr jämfört med förra året. Brandkåren har inga pensionsförpliktelser till förtroendevalda. Materiella anläggningstillgångar Värdet på maskiner och inventarier, uppgår vid årsskiftet till 21,3 (18,5) mkr. Nyinvesteringarna uppgår till 9,4 (5,7) mkr och avskrivningarna till 4,9 (4,6) mkr gjordes en nedskrivning på 701 tkr till följd av onormalt hög förslitning på fordon och inventarier som användes vid de svårsläckta och långvariga bränderna i Tiveden under sommaren I tabellen nedan framgår investeringsvolymen. Investeringsbudgeten för 2009 uppgick till 8,2 mkr. Sent på året stod det klart att ett tankflak värderat till 335 tkr kommer att levereras först under Under 2009 avslutades två projekt som löpt på de senaste åren. Båda har delfinansierats med statsbidrag från Räddningsverket och resterande delar har kommunalförbundet stått för. Det ena projektet var Ledningsstöd som syftade till att underlätta stabsarbetet, som numera bedrivs med hjälp av avancerad teknisk utrustning. Det andra projektet var Reservkraft som innebär att ett reservkraftsystem förser brandstationen i Örebro med kraft om det ordinarie systemet slås ut. Det projektet blev dyrare än beräknat. Investeringsvolym Summa årets nettoinvesteringar, tkr Investeringsvolym/ nettokostnader, % 9,6 5,6 8,3 Avskrivningar/ nettoinvesteringar %