Delårsrapport Kommunalförbundet där kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå och Askersund samverkar om gemensam räddningstjänst

Transkript

1 Delårsrapport 2009 Kommunalförbundet där kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Laxå och Askersund samverkar om gemensam räddningstjänst

2 Härmed redovisas delårsrapport för kommunalförbudet Nerikes Brandkår för perioden Allmänt om verksamheten Många trafikolyckor Under delårsperioden (januari-juli) märks en tydlig ökning i antalet trafikolyckor i jämförelse med Under de första sju månaderna har brandkåren larmats ut till 174 trafikolyckor vilket är 36 fler händelser än förra året. Tyvärr inrymmer statistiken även åtta dödsolyckor där tio personer omkommit. Utav dessa är kommunen väghållare vid en händelse och Vägverket vid de övriga sju olyckorna. Inom Nerikes Brandkår utgör olika satsningar för trafikolyckor ett prioriterat område. Under våren har en större utbildning ägt rum för all heltidspersonal för att öka kunskaperna i olyckor med tunga fordon och bussar. Realistiska övningar har genomförts tillsammans med ambulanssjukvården. Vi har nu anskaffat all teknisk utrustning som behövs för att lyfta dessa fordon på ett snabbt och säkert sätt. Materielen är ständigt lastad på räddningsbilen i Örebro. Under perioden har antalet bränder minskat jämfört med förra året. Det har inte heller varit så många bränder av större omfattning vare sig i byggnader eller i skog och mark. Sådana variationer uppträder år från år. Fortfarande är glömd spis den mest förekommande brandorsaken i byggnader. Skolbränder I Sverige inträffar varje år cirka 500 skolbränder vilket innebär att 100-tals miljoner kronor går till spillo för kommunerna. Problemet med skadegörelse och anlagda bränder är väldigt stort och komplicerat. Forskning har nu påbörjats för att man ska kunna minska antalet bränder i skolorna. I nästan 20 år har Örebro/Nerikes brandkår bedrivit utbildning i skolorna för att få bukt med detta problem. Utbildningen bedrivs nu i alla kommuner som tillhör Nerikes brandkår och 82 registrerade utbildningar har genomförts under det senaste läsåret för årskurs sex. Förhoppningsvis har detta bidragit till att vi har sluppit uppleva några större skolbränder. Effekterna av förebyggande arbete är dock svårt att mäta. Under våren har Nerikes Brandkår tillsammans med Brandskyddsföreningen anordnat en större konferens om skolbränder. Sammanlagt deltog cirka 125 personer från våra ägarkommuner. Satsning i Hjortkvarn I våras färdigställdes en utbyggnad av brandstationen i Hjortkvarn i syfte att få till en garageplats så att en fullstor brandbil kunde inrymmas. Detta har nu blivit verklighet och dessutom har den gamla brandbilen som var dimensionerad efter mått på den lilla garageplatsen ersatts med ett modernt släckfordon. Den nya bilen är utrustad med en större vattentank på liter och har dessutom försetts med moderna räddningsverktyg för trafikolyckor. Satsningen är mycket positiv och stationen i Hjortkvarn är värdefull med tanke på skyddet av den stora sågen, där många arbetar, samt att orten ligger perifert i vårt insatsområde. Hittills har 18 utryckningar genomförts under delårsperioden vilket är dubbelt så många jämfört med förra året. Sotningsverksamheten Det finns två sotningsdistrikt inom Nerikes Brandkårs område där två sotarmästare har uppdraget att svara för brandskyddskontroll och sotning. Eldstadsrelaterade bränder har alltid varit en frekvent brandorsak genom tiderna. Ett mycket vanligt fel vid eldning är att man lägger på för mycket bränsle i eldstäderna. Det innebär att energiförbrukningen blir onödigt hög samt att eldstaden förslits snabbare, vilket kan resultera i onödiga bränder. Sedan ett par år finns möjligheten att utföra sotning själv i den egna fastigheten. Brandkåren har därför tillsammans sotarmästarna anordnat kurser för de som själv vill utföra sotning. Vi kan nu konstatera att få personer nyttjar denna möjlighet. I praktiken är det ungefär hälften av dem som genomgår utbildning som sedan utför egensotning. Utav dessa är medelåldern 67 år. Nerikes Brandkår ansvarar för tillsynen av sotningsverksamheten. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att sotningsverksamheten sköts på ett mycket professionellt sätt. 2

3 Första insatsperson Under drygt ett och ett halvt år har befälet, som har beredskap i Askersund, haft tillgång till ett eget mindre fordon för att snabbare kunna inställa sig på skadeplatser. Förfarandet benämns första insatsperson där syftet är att vinna tid och snabbt kunna skaffa sig en bild av läget så att räddningsarbetet kan påbörjas snabbare med rätt resurser. Målsättningen är att befälet ska vara på plats 3-5 minuter före styrkan. Denna verksamhet har utvärderats och all personal som är berörd är övervägande positiv till detta. Flera fall finns också där befälet har släckt mindre bränder med handbrandsläckare innan huvudstyrkan kommit på plats. Eftersom försöket har slagit väl ut i Askersunds kommun kan man även se att det skulle vara lämpligt att införa detta i Laxå kommun. Larm och ledning Med hjälp av statliga bidrag har ny teknik anskaffats för att få till stånd ett bättre system för larm och ledning vid brandstationen i Örebro. Normalt bedrivs ledningsverksamheten i gemensamma lokaler med SOS Alarm. Vid mer omfattande insatser kan ledningsverksamheten bedrivas i fler lokaler som försetts med olika teknisk utrustning. Dessutom har hela brandstationen i Örebro fått tillgång till reservkraft. Sammantaget finns en bra beredskap för att bedriva ledningsverksamhet oavsett om det är en mindre eller större händelse som inträffat. Redan från inkommande larm samarbetar brandkårens inre befäl tillsammans med SOS Alarms operatörer. Modern teknik finns för lägesuppföljning och ledningsverksamhet. I projektet har den yttre ledningsverksamheten försetts med två nya ledningsfordon. Ett har anskaffats för insatsledaren och ett för räddningschef i beredskap. Tid har också ägnats till att minska handläggningstiderna för utalarmering. Handläggningstider följs regelbundet upp och under våren var SOS Alarm i Örebro den snabbaste centralen att handlägga räddningstjänstärenden. Dyrbart Rakel I slutet av året väntas radiokommunikationssystemet Rakel vara utbyggt i Örebro län. Med stor sannolikhet kommer Polisen och ambulanssjukvården att ansluta sig snabbare än vad kommunerna har möjlighet till. Eftersom driftkostnaderna är så pass höga kommer Nerikes Brandkår att etappvis ansluta sig till systemet. Några större investeringar är därför inte planerade för nästa år, däremot kommer en Rakelstrategi att tas fram för Nerikes Brandkår. Måluppfyllelse Uppföljning av mål och aktiviteter för verksamheten redovisas i denna delårsrapport. Personalekonomisk redovisning Allmänt Personalkostnaderna svarar för 71,9% (70,4%) av verksamhetens kostnader. Förbundets 314 anställda fördelas enligt följande 22 dagtid, 88 i heltidsstyrkor, 135 i deltidsstyrkor och 69 i räddningsvärn vilket är samma antal i jämförelse med förra året. 10 kvinnor inom förbundet Antalet kvinnor i förbundet är 10, varav 1 brandman heltid, 3 brandmän deltid, 1 brandingenjör och 5 inom administrationen. Genomsnittsålder Medelåldern ligger på ungefär samma nivå när det gäller hel- och deltidspersonal för utryckningspersonal. Den uppgår till 41 (41) år på deltid och 39 (41) år för heltidsstyrkan. Dagtidspersonalen utgör en liten del av personalen och där är genomsnittsåldern 47 (47) år. För samtliga anställda är genomsnittsåldern 42 (41) år. Personalomsättning Under årets första 7 månader har 10 (5) heltidsanställda slutat, vilket ger en omsättning om 8 % och inom deltidsstyrkan har den uppgått till 5 (9) personer vilket utgör 3 %. Avsättningar till pensioner Avsättningar som hittills har gjorts för förbundets framtida pensionsutbetalningar inkl löneskatt uppgår till 42,5 (40,1) mnkr per Många pensionsavgångar framöver Liksom den övriga offentliga sektorn står även Nerikes Brandkår inför flera pensionsavgångar framöver. Den rörliga pensionsåldern gör det svårt att planera för behovet av personal. 3

4 Övertiden har ökat Under perioden januari till juli 2009 var övertiden något högre än motsvarande period Detta beror främst på ökad intern utbildningsverksamhet. Sjukfrånvaro De direkta kostnaderna för sjuklön uppgick under perioden till 208 tkr att jämföra med samma period 2008 då den uppgick till 251 tkr. Sjukfrånvaron fördelat per åldersgrupp framgår av tabellen nedan. Kostnader för inkallning blir oftast en realitet vid korttidssjukskrivningarna. I samband med längre sjukskrivningar omplaneras personal för att undvika inkallning. I jämförelse med annan kommunal verksamhet är sjukfrånvaron mycket låg för Nerikes Brandkår. Åldersgrupp Total sjukfrånvaro/ Ordinarie arbetstid Långtidssjukfrånvaro/ total sjukfrånvaro > 29 1 % 1 % 0 % 0 % % 2 % 0 % 1 % 50< 2 % 3 % 0 % 1 % Totalt 2 % 2 % 0 % 1 % Ekonomisk uppföljning Område Politik och förbundsledning Redovisat Budget 2009 Redovisat Prognos Avvikelse Lönekostnader Administration Skydd Räddning Summa verksamheten Finans - kostnader Summa kostnader Automatiska Brandlarm Avtal Räddningstjänst mm Uppdragsutbildning Myndighetsutövning Övrigt Summa intäkter Finans intäkter Totalt intäkter Netto Resultat Perioden januari-juli 2009 uppvisar ett negativt resultat på 75 tkr. Prognosen för hela året är negativt med 252 tkr. Det är 771 tkr sämre än budgeterat resultat. Verksamhetens intäkter Intäkterna för de första sju månaderna är i nivå med förra året och är 224 tkr högre än motsvarande period föregående år. Det är främst automatiska brandlarm som ökat. 4

5 Intäkterna för hela året beräknas bli 400 tkr lägre än budgeterat, beror i huvudsak på att externutbildningen har minskat i omfattning. För övriga intäkter är prognosen att de kommer upp i nivå med budget. Verksamhetens kostnader och avskrivning Verksamhetens kostnader i delårsresultatet är 194 tkr lägre än motsvarande period föregående år. Förra året blev kommunalförbundets personalkostnader högre än budget p.g.a. den stora branden i Tivedsskogarna. I år kommer kostnaderna avseende utbildning av hel- och deltidsanställd personal att bli högre än budgeterat. Det beror på att utbildningar som var planerade förra året istället genomförs under Resekostnaderna har ökat i samband med utbildningar då MSB har lagt ner de två skolor som låg närmast vårt område. Då tidigare dispenser för båtförare gått ut har samtliga båtförare nu utbildats till rätt behörighet. Sammantaget får detta till följd att budgeten för utbildningskostnader beräknas överskridas med 330 tkr. Totalt sett beräknas pensionskostnaden för årets avsättning till pensionsskulden inklusive ränta på pensionsskulden minska med 206 tkr. Minskningen beror delvis på en tidigare felberäkning av pensionskostnaden. Däremot har den finansiella kostnaden mer än fördubblats från tkr enligt KPAs prognos för ett år sedan till 2394 tkr enligt den senaste prognosen från KPA per Denna ökning av räntekostnaden beror främst på att inkomstbasbeloppet har ökat kraftigt de senaste åren, vilket drivit upp inflationstakten som KPA baserar sina prognoser på. För närvarande räknar KPA med att inflationstakten blir svagt negativ för nästa år. När det gäller IT-kostnaden så har behovet av konsulthjälp ökat kraftigt. Kostnaden har ökat för såväl hårdvaror som programvaror. Den budgeterade kostnaden kan komma att överskridas med 175 tkr. Semestermånaderna är också den period som är mest kostsam när det gäller personalkostnader. Kostnaden för vikarier ökar och semesterersättningar betalas ut. Personalkostnaden har också ökat i samband med de många utbildningarna under detta år då kostnaden för vikarier och ersättare ökar. Avskrivningarna beräknas bli ca 100 tkr lägre än budgeterat då en stor del av årets investeringar ännu inte är fullt genomförda varför avskrivning inte har påbörjats. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna är redan i delårsbokslutet högre än helårsbudgeten. Prognosen är att intäkterna kommer att ligga ca 50 tkr över budget vid årets slut. De finansiella kostnaderna beräknas ligga rejält över budget vid årets slut och det beror uteslutande på att räntan på pensionsskulden är mer än dubbelt så hög som budgeterat. Investeringsredovisning Objekt Budget 2009 Redovisat Prognos Avvikelse prognos - budget Terrängbil Mindre fordon * Ledningsfordon * Ledningsbil * Minibuss * Sexhjuling och släp * Caddy Tankbil -08, Räddningsmateriel Dataserver Ledningsstöd Reservkraft SUMMA

6 Ledningsstöd och reservkraft redovisas även som projektredovisning i och med att statsbidrag har betalats ut. Projektredovisning Ledningsstöd och Reservkraft Projekt Beräknad totalkostnad för statsbidrag Utfall totalkostnad Statsbidrag Nerikes Brandkårs del Budget underlag 2007 Prognos Avvikelse prognos - budget Ledningsstöd Reservkraft Statsbidraget täcker även vissa kostnader som redovisats Projektbudgeten baseras på uppgifter från Räddningsverket Ursprungligt statsbidrag uppgick till 905 tkr. Begärt tilläggsanslag på 533 tkr. Totalt bidrag tkr. Investeringar Investeringarna t o m är tkr. En tankbil som beställdes 2008 sköts över till detta år eftersom leveransen av fordonen inte skedde förrän våren Inom kort kommer de två projekten Ledningsstöd och Reservkraft att färdigställas. Nedlagda kostnader för dessa uppgår till 674 tkr respektive tkr. Totalkostnaden för dessa projekt är emellertid avsevärt högre då de delvis har finansierats med statsbidrag. Finansiella mål De finansiella målsättningarna som direktionen beslutat om för Nerikes Brandkår lyder: Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 % av verksamhetens nettokostnader för att tillskapa en buffert för variationer i utryckningsverksamheten. Målet kommer inte att uppfyllas under 2009 till följd av de ökade kostnaderna för personalutbildningar, IT samt att intäkterna för externutbildningen minskar. Övriga intäkter och kostnader bedöms ligga i nivå med budget vid årets slut. för som visar på ett negativt resultat på -252 tkr kommer balanskravsresultatet i stället att öka. Kommunalförbundet har emellertid ett eget kapital på tkr per Investeringarna ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån kommer att vara relativt jämn de kommande åren och investeringstakten för 2009 kommer att ligga på en normal nivå. Det kommer inte att lånas upp några medel för att finansiera investeringar. Prognosen för helåret är att resultatet blir negativt med 252 tkr, vilket är 771 tkr sämre än budget. Negativt resultat blir positivt? Det finns flera avvikelser i prognosen, både positiva och negativa. Genom att vara restriktiva med alla kostnader under de återstående månaderna av året är förhoppningen att underskottet ska minska innan årsskiftet så att ett positivt resultat erhålls uppstod ett underskott på tkr. Direktionen beslutade då att underskottet skulle återställas under flera års tid, vilket också har skett. Det balanskravsresultat som är kvar att återställa uppgår till 463 tkr. Enligt prognosen P-O Staberyd Brandchef Elisabeth Östlund Administrativ chef 6

7 Resultatredovisning Not Januari - juli Januari - juli Helårsprognos Budget 2009 Avvikelse budget - Redovisning i tkr Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens Nettokostnader Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Balansredovisning Not Redovisning i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Finansiell anläggningstillgång Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristig placering Kassa och bank EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder STÄLLDA PANTER 0 0 ANSVARSFÖRBINDELSER 0 0 Pensioner Medlemskommunerna ansvarar för pensioner intjänade t o m förutom Laxå och Askersunds kommuner som har tillkommit senare och där ansvaret övergår per 31/12 året före inträdet. Redovisningsprinciper Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Fakturor överstigande 20 tkr har periodiserats till rätt period. 7

8 Noter SUMMA 100 % Not 1 Verksamhetens intäkter Automatiska brandlarm Avtal Räddningstjänst o tekn service Uppdragsutbildning Myndighetsutövning Övrigt SUMMA Not 5 Finansiella intäkter Avkastning på värdepapper Resultat av värdepapper Återföring nedskrivning av värdepapper Övriga ränteintäkter SUMMA Not 2 Verksamhetens kostnader Materiel, entreprenader, bidrag Personalkostnader inkl pensioner Lokaler Materiel och främmande tjänster SUMMA Not 6 Finansiella kostnader Ränta på lån till förbundsmedlemmar Ränta på pensionsskuld Bank- och räntekostnader 7 7 SUMMA Not 3 Syftet med avskrivningar är att fördela anskaffningsvärdet över den beräknade brukningstiden. Avskrivningarna baseras på anskaffningsvärdet och påbörjas månaden efter att investeringen har tagits i bruk. Not 4 Kommunbidraget utbetalas med 1/12 varje månad och avser innevarande månad och fördelas enligt följande: Förbundsmedledel Ägaran Örebro 60,5% Kumla 14,2% Hallsberg 10,1% Laxå 6,5 % Askersund 4,9 % Lekeberg 3,8 % Ränta på lån till förbundsmedlemmar uppgår till 7,3 % av bokfört värde. Not 7 Anläggningstillgångarna består av maskiner och inventarier: Materiella anl.tillgångar Maskiner Inventarier Transportmedel Avgår: Nedskrivning transportmedel Materiella anl.tillgångar Summa

9 Not 11 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Donationsmedelsfonden Aktieindexobligationer Summa Eget kapital Ingående balans 1/ Resultat 31/ Utgående balans 31/ Korr löneskatt Resultat Utgående balans 31/ Placeringen i Donationsmedelsfonden avser framtida utbetalningar av särskild avtalspension. Innehavet är långsiktigt. Per uppgick andelarnas anskaffningsvärde till tkr medan marknadsvärdet uppgick till tkr. Anskaffningsvärdet har ökat med 72 tkr genom utdelning under året. Aktieindexobligationerna har garanterat kapitalvärde. Under året har nya placeringar gjorts med tkr. Not 12: Avsättningar avser pensioner inklusive löneskatt. Totalt uppgår pensioner till tkr och löneskatt uppgår till tkr, totalt tkr. Semesterlöneskulden redovisades som avsättning t o m Semesterlöneskulden uppgick till tkr per Not 9 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Moms Periodiseringar Övriga fordringar 28 - SUMMA Not 10 Kortfristiga placeringar är aktieindexobligationer och ränteplaceringar som förfaller inom ett år. Per uppgick kortfristiga placeringar till tkr. Not 13 Långfristiga skulder avser lån hos förbundsmedlemmar för övertagande av inventarier. Utöver detta har inga nya lån upptagits. Not 14 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Moms och skatter Övr kortfristiga skulder Upplupna semesterlöner Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA Semesterlöneskulden redovisades som avsättning t o m Semesterlöneskulden uppgick till tkr per

10 10

11 Uppföljning av aktiviteter för verksamheten Räddning Aktivitet Nuläge Prognos Skapa förutsättningar för alla kategorier av brandpersonal heltid, deltid och värn att upprätthålla en god kompetens och beredskap. Antalet kvinnliga brandmän skall öka inom Nerikes Brandkår. Antalet restvärdesräddningar skall öka. Fler individer och grupper skall ges ökat ansvar. Bostadsbränderna inom Nerikes Brandkårs område skall minska med förebyggande åtgärder. Avdelningen för internutbildning behöver förstärkas. Alternativa beredskapsformer för deltid bör ses över. Tre kvinnliga brandmän har anställts på deltid gjordes RVR i 17 % av larmen Brand i byggnad ligger vi på 32 % av larmen Brand i byggnad. Delegation till grupper och individer har inte nått så långt som vi önskar. Antalet lägenhetsbränder har hittills i år minskat i jämförelse med En drive från SBF om bostadsbränder kommer att göras under hösten Ett framtida samarbete med Nora-Lindesberg kan ge de personella förstärkningar som behövs. Kravet nått på deltid. Vi fortsätter att följa upp och stimulera restvärdesinsatser. Vi klarar målet. Fler projekt och individuppdrag bör tas fram för Målet nås. Variationer sker dock varje år. En tydlig trend saknas. Operativ planering Aktivitet Nuläge Prognos Tillsammans med SOS Alarm utveckla larmrutiner så att förlarm erhålls inom 1 minut och ordinarie larm inom högst 2 minuter. Starta och driftsätta projekt Stab och Ledningsstöd. Utvärdera upprättad statistik från utryckningsverksamheten. Utvärdera FIP enheten (första insatsperson) i Askersund. 60 % av förlarmen sker inom 1 minut och 85 % av ordinarie larm sker inom 2 minuter. Teknik på plats, allt driftsatt men utbildningen ännu ej klar. Ett program om 40 punkter har tagits fram. Utredning upprättad och godkänd av direktionen. Uppnått resultat är tillfredsställande. 11

12 Teknik Aktivitet Nuläge Prognos Upprätta en strategi för RAKEL inom Nerikes Brandkår. Verkställa beslutad investeringsplan. Påbörjat i liten skala. I stort sett klart. Personalhantering Aktivitet Nuläge Prognos Arbeta aktivt för att antalet övertidstimmar ska minska. Arbetar aktivt, omplanerar om möjligt. Övertiden kommer ej att vara i den nivå som var planerad p g a omfattande utbildningar. Myndighetsutövning Aktivitet Nuläge Prognos Utföra 500 tillsyner per år. 319 tillsynsbesök har utförts. Extra fokus vid tillsyn på hotell och andra tillfälliga boendeformer. Extra fokus på samlingslokaler med tanke på utrymningssäkerhet. Extra fokus vid tillsyn på skolor med tanke på anlagd brand och skadegörelse. Genomföra två tillsyner på anläggningar som är bedömda som farlig verksamhet. Tillsyn har genomförts på flertalet av nämnda objekt Uppföljning sker vid tillsynsbesök Vid 3 gånger per år utförs tillsyn kvällstid på restauranger och nattklubbar Startar under hösten Klart under Inga tillsynsbesök har utförts. Målet uppfylls. Kontrollera sotningsverksamheten vad avser myndighetskontroll och sotning. Uppföljning sker efter årets utgång. Målet uppfylls. Administrativ service Aktivitet Nuläge Prognos Revidera finanspolicyn. Påbörjat. Klart under

13 Nerikes Brandkår Org nr Box ÖREBRO tel: fax: