Budget 2011 Verksamhetsplan

Transkript

1 2011 Verksamhetsplan Antagen av direktionen: Version: 1,0 Handläggare: Ed/Po

2 Innehåll 1. Brandchefen Allmänt Vision Verksamhetsidé Övergripande mål Uppgifter enligt lagar, förordningar och avtal Systematiskt arbetsmiljöarbete Räddningsverksamhet Avdelning: Utbildning och insats Avdelning: Teknik och underhåll Avdelning: Personal Olycksförebyggande verksamhet Avdelning: Myndighetsutövning Avdelning: Extern verksamhet Administrativ service processen och finansiella målsättningar Resultatbudget och verksamhetsplan Balansbudget Finansieringsbudget/kassaflödesanalys Investeringsbudget Intern kontrollplan

3 1. Brandchefen Denna budget är den fjortonde sedan kommunalförbundet bildades Under dessa år har förbundet ständigt förändrats och utvecklats. En bidragande orsak till detta är att nya medlemmar har tillkommit samt att förbundsarbetet har möjliggjort effektiviseringar inom många områden. Ensam är inte stark, då det gäller att bedriva effektiv räddningstjänst! En av de viktigaste uppgifterna för Nerikes Brandkår är att hålla hög beredskap för olyckor och bränder. Det finns nog ingen annan samhällsverksamhet som kan mäta sig med brandkårens servicenivå. Nästan alla invånare har hjälpen på plats inom högst 10 minuter! Detta är möjligt eftersom brandstationerna är många (27 stycken) samt att de är belägna där de större tätorterna finns. Grunden i utryckningsverksamheten utgörs av heltidsanställd utryckningspersonal som finns i Örebro och Byrsta samt brandmän i beredskap (deltidsanställda) som finns på 15 platser. Ett mycket värdefullt komplement till detta är de tio frivilliga räddningsvärnen. Kostnaden för att hålla grundberedskapen med lokaler, fordon, materiel och personal utgör den klart största delen av brandkårens budget. Resterande del som berör utryckningsverksamheten budgeteras enligt den uppföljning som görs av utryckningsstatistiken varje år. Under senare år har den förebyggande verksamheten utvecklats i mycket hög grad. Brandkåren har blivit mycket publik med flera tusen besökare som genomgår utbildning och information inom flera områden. I samverkan med andra organisationer är den förebyggande personalen dessutom verksam i andra skadeförebyggande verksamheter än brand. Från och med 2010 har Nerikes Brandkår tagit över ansvaret för tillsyn och tillstånd angående explosiva varor. Tidigare sköttes detta av Polisen. Sammantaget är det mycket positivt att den förebyggande verksamheten lyfts fram mer och mer för varje år. Framtiden Alla typer av trygghets- och säkerhetsfrågor kommer att vara mer i fokus under den närmaste tiden. En del räddningstjänster kan också få ett bredare uppdrag inom dessa områden, exempelvis I Väntan På Ambulans (IVPA). Denna fråga ska redovisas av landstinget under Tekniken för Rakel är infört i Örebro län. Polisen och ambulansen kommer troligtvis att införa den nya radiotekniken snabbare än vad de olika räddningstjänsterna kommer att göra. Det nya radiosystemet får successivt införas i Nerikes Brandkår. I Sverige dör varje år lika många människor i suicid, som två fullastade Estonia-båtar. Detta är ett stort samhällsproblem och kräver samverkan från många myndigheter, för att minska konsekvenserna. I ett par län har ett särskilt program tagits fram för att hitta bättre rutiner kring detta arbete. Nerikes Brandkår ser gärna att Örebro län omfattas av detta arbete. Arbete med jämställdhet och mångfald måste prioriteras inom räddningstjänsten. En konsekvens av detta kan innebära att vissa brandstationer måste byggas om för att kunna ta emot kvinnlig personal inom räddningstjänsten. Utöver detta krävs också olika informationer och projekt kring jämställdhet och mångfald. 3

4 Anlagda bränder är fortfarande ett stort samhällsbekymmer. Skolor är speciellt utsatta för detta då det gäller kommunala byggnader. Ett arbete är påbörjat i Örebro kommun för att få ett helhetsgrepp på detta. Projektet kan sedan lanseras i fler medlemskommuner. Trafikolyckor är den olyckstyp som genererar flest skadade och döda varje år, vilket innebär att detta område ska prioriteras. Arbete pågår för att ta fram en ny brandstation i Lindesberg. Brandstationen i Ramsberg behöver dessutom byggas om, alternativt att en ny hyreslokal tas fram för att möjliggöra garagering av större fordon. En särskild plan finns framtagen för utbyte av fordon och kostnadskrävande materiel. 2. Allmänt Nerikes Brandkår bildades 1998 då Örebro, Kumla, Hallsbergs och Lekebergs kommuner beslutade att samverka inom räddningstjänsten. År 2001 blev Laxå kommun medlem och året därpå, 2002, blev även Askersunds kommun medlem i kommunalförbundet. Från och med verksamhetsåret 2010 ingår även Nora och Lindesbergs kommuner i kommunalförbundet. Inom Nerikes Brandkårs insatsområde bor sammanlagt invånare vilket motsvarar mer än 81 % av länets invånare. Geografiskt omfattar insatsområdet 15 x 8 mil. Sammanlagt uppgår personalstyrkan till nästan 500 personer inklusive vikarier och poolpersonal. Huvuddelen av dessa återfinns inom brandkårens utryckningspersonal där tre personalkategorier förekommer med minst numerär heltid 119 personer, deltid 215 personer (brandpersonal i beredskap) samt räddningsvärn 103 personer (frivillig personal utan beredskap) exklusive vikarier och personalpoolen. Antal brandstationer är 27 stycken. 31 personer arbetar ren dagtid vid brandstationerna i Örebro, Byrsta och Lindesberg. Utöver dessa kan en del av utryckningspersonalen arbeta i blandtjänst, vilket innebär att utryckningstjänsten kombineras med dagtidstjänstgöring under hösten, vintern och våren. Dagtidspersonalen är uppdelad på sex olika avdelningar; räddning, personal, teknik, myndighetsutövning, extern verksamhet samt administrativ service. Brandkårens ledningsgrupp består av brandchefen, två vice brandchefer samt chefer för administrativ service, teknik, operativ planering och den externa verksamheten. Ett särskilt verksamhetsråd finns dessutom för samverkan och skyddsfrågor mellan arbetsgivare och arbetstagare. Förbundets uppgift enligt förbundsordningen är att svara för räddningstjänst samt skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsatser. Enligt beslut under senare år ska ett ägarmöte årligen äga rum. Till detta möte kallas kommunstyrelsens ordförande från varje medlemskommun. 4

5 Direktionen är det högsta beslutande organet i Nerikes Brandkår. Kommunfullmäktige i medlemskommunerna har fastställt en förbundsordning samt reglemente för direktionen, som sätter de yttersta ramarna för arbetet vid Nerikes Brandkår. Varje kommun har en ordinarie ledamot och en ersättare i direktionen förutom Örebro kommun som har tre ordinarie ledamöter och tre ersättare. Revisionen är vald av fullmäktige i respektive kommun och har till uppgift att granska direktionen och verksamheten vid Nerikes Brandkår. Varje kommun har en ledamot i revisionen. Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser, för att förhindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön. Sådana händelser kan inträffa såväl i fred som under höjd beredskap. Exempel då kommunal räddningstjänst blir aktuell: bilbränder, byggnadsbränder, båtolyckor, räddning av tamboskap, drunkningstillbud, farligt godsolyckor, gruvolyckor, gräsbränder, hissnödlägen, järnvägsolyckor, oljeskador, ras, skogsbränder, soteldar, trafikolyckor och översvämningar. 3. Vision Verksamhetsidé Övergripande mål Samhället eftersträvar ett ökat skydd mot olyckor. Det känns därför naturligt att vår vision är: Ett olycksfritt samhälle! Arbetet kan inte utföras isolerat av olika aktörer utan måste ske i största möjliga samverkan för att uppnå bästa möjliga resultat. Vår verksamhetsidé är därför: Tillsammans skapar vi trygghet! Ovan nämnda verksamhetsidé är inte unik för enbart vårt förbund, utan är en följd av lagstiftning på området. Vi betonar dock samverkan som ett viktigt medel för att nå framgång. Vi avser då samverkan med såväl ägarkommuner som andra organisationer såsom polis, ambulans, andra förbund, företag och enskilda. Verksamhetsidén ligger till grund för den övergripande inriktningen. I inriktningen och målen anger förbundet vad man vill uppnå med verksamheten. Vi har valt att formulera oss i fem övergripande mål som sedan i sin tur kan brytas ner i verksamhetsmål och aktiviteter under respektive område. Övergripande mål för Nerikes Brandkår: Verksamheten bedrivs effektivt och miljömedvetet i största möjliga samverkan utifrån medborgarnas behov. Vi ska underlätta för medborgarna att själva ta ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. Konsekvenserna av olyckor minskar i och med att vi identifierar och analyserar risker i vår omvärld och tar lärdom av inträffade händelser. Vi erbjuder snabb och uthållig hjälp med hög kompetens och med stöd av modern teknik. Att medarbetare inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. Värdegrund För att bli framgångsrika i all verksamhet som Nerikes Brandkår bedriver, bör våra värderingar utåt främst präglas av ansvar, engagemang, ordning och respekt! Sammantaget är det också viktigt att kunna våga samt tänka nytt! 5

6 4. Uppgifter enligt lagar, förordningar och avtal Enligt lag och förordning om skydd mot olyckor (LSO) ska kommunalförbundet ansvara för bland annat följande: Räddningstjänst. Förebygga bränder och verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Ge rådgivning och information åt den enskilde. Se till att sotning och brandskyddskontroll genomförs. Utföra olycksundersökningar Drygt räddningstjänstinsatser genomförs varje år vid våra 27 brandstationer. Den största delen av dessa insatser genomförs av styrkorna i Örebro och Byrsta. Sammanlagt finns 89 man i beredskap dygnet runt. Tillsammans med tio räddningsvärn kan i praktiken oftast 130 man finnas tillgängliga. Det skadeförebyggande arbetet omfattar ca ärenden per år inom följande områden: granskning av översikts-, detalj-, trafik-, miljö- och energiplaner, granskning av nybyggnader, om- och tillbyggnader, riskanalyser och rådgivning, tillsyner och besiktningar, brandfarliga och explosiva varor, tillstånd för farliga arbeten och offentliga föreställningar, säkerhetsvakttjänst. En viktig del inom vår verksamhet är att ge information och utbildning till allmänheten, företag och organisationer. Denna del har ökat år från år. Enligt lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor ska kommunalförbundet ansvara för bland annat följande: Utöva tillsyn hos dem som hanterar brandfarliga varor. Utfärda tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Ge råd och information. Enligt lagen om extraordinära händelser: Upprätta stabs- och ledningsverksamhet vid större händelser. Säkerställa kommunikation mellan brandkårens ledningsutrymme/sos Alarm och kommunernas krisorganisationer. Bistå medlemskommunerna med planeringsarbete, riskanalysarbete m.m. Enligt avtal med grannkommuner och övriga räddningstjänstansvariga myndigheter: Samarbetsavtal med Örebro flygplats. Bistå förbundets grannkommuner med kommunal räddningstjänst. Bistå länsstyrelsens organisation samt deras räddningstjänstorganisation vid svåra påfrestningar i samhället. 6

7 Enligt avtal med Försäkringsbranschens Restvärderäddning AB och Vägverket: Restvärdesskydd under och efter räddningstjänstinsatsen. Rengöring och sanering av vägbanan efter trafikolyckor. Enligt avtal med Atlas Copco och Orica: Utbildning samt förebyggande brandskydd. Enligt avtal med SAKAB Insatsplanering, utbildning av personal, kontroll och kontinuerlig tillsyn av brandskyddsutrustning samt rådgivning vid upprättande av skyddsföreskrifter m.m. Enligt avtal med vissa större företag: Leasing och tillsyn av andningsutrustning samt utbildning. Enligt avtal med Risbergska skolan, Örebro kommun: Gymnasieutbildning i räddningstjänst, miljö och säkerhet. Enligt avtal med Alléskolan, Sydnärkes utbildningsförbund: Gymnasieutbildning i räddningstjänst, Byrsta. Enligt avtal med Örebro läns landsting: Hjärtstoppsverksamhet vid tätorterna Hallsberg och Kumla. IVPA (i väntan på ambulans) vid brandstation i Fellingsbro. Bistå med sjuktransport i terräng. Enligt avtal med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap: Brandorsaksutredningar. Hjälp med arbete om jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten. Enligt avtal med Brandskyddsföreningen Örebro län: Tjänster ekonomiadministration. Tjänst för information om förebyggande brandskydd. 7

8 5. Systematiskt arbetsmiljöarbete Inom Nerikes Brandkår ska arbetsmiljöarbetet i största möjliga omfattning integreras i den dagliga verksamheten. Detta innebär att arbetsmiljöarbetet integreras i arbetet på våra brandstationer, på skadeplats i samband med räddningsinsatser samt vid myndighetsutövning och andra uppdrag. Generellt ska säkerhets- och arbetsmiljöfrågor ha hög prioritet inom Nerikes Brandkår, särskilt mot bakgrund av att personalen vid olika typer av räddningsinsatser kan komma att utsättas för komplexa och svåra situationer. En god arbetsmiljö skapar förutsättningar för att personalen trivs och fungerar väl i sitt arbete, vilket även medför en tryggare och säkrare arbetsplats. Nerikes Brandkår ska vara en jämställd arbetsplats där både kvinnor och män, oavsett ålder, etnisk tillhörighet och livssituation, ska trivas och kunna utvecklas i sitt arbete. Arbetsplatsträffarna utgör basen i arbetsmiljöarbetet. Syftet med dem är bl.a. att öka delaktigheten samt ge bättre möjligheter att påverka det egna arbetet. Utöver detta är personalen delaktig i utvecklingen av verksamheten genom förändringsarbeten i projektform i grupperna. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att: mål ska finnas för arbetet med arbetsmiljön, risker och brister i arbetsmiljön ska kartläggas, analyseras och vid behov åtgärdas, handlingsplaner ska upprättas årligen, utredningar och dokumentation av arbetsskador, ohälsa och tillbud ska utföras så att lämpliga åtgärder kan vidtas, alla anställda i Nerikes Brandkår inser betydelsen av att vi är varandras arbetsmiljö. Efter samråd med huvudskyddsombudet skall följande aktiviteter prioriteras under 2011 i det systematiska arbetsmiljöarbetet: Uppföljning av projektet drogutbildning. Genomomföra aktiviteter med tanke på mångfald- och jämställdhet. Aktiviteter markerade med pil skall redovisas till direktionen. Övriga aktiviteter följs upp internt i verksamheten. 8

9 6. Räddningsverksamhet Ansvarig: Anders Larsson År 2011 innebär nya utmaningar för Nerikes brandkår har varit ett fantastiskt år med Nora och Lindesbergs kommuner som nya medlemmar i förbundet. Det återstår en hel del av implementeringen av Nora och Lindesberg i Nerikes brandkår. Nya traditioner, rutiner och ersättningar skall fortsätta att anpassas till varandra. Att få logistiken för underhåll att fungera med 27 brandstationer och drygt 100 brandfordon kräver mycket planering och vi utvecklar ständigt rutinerna för att klara behoven. Beskrivning av områdets uppgifter Utryckningsverksamhetens arbete FÖRE-UNDER-EFTER utryckning samordnas i nedanstående avdelningar inom räddningsverksamheten: Utbildning och insats Teknik och underhåll Personal Utbildning och insats I Utbildning och insats ryms Operativ planering, Intern utbildning och Strategisk ledning i T100. Avdelningen har att planera förberedande rutiner vid utryckning såsom larmplaner, intern utbildningsverksamhet, ledningsstruktur och uppföljning av larm. För att nå ett lyckat resultat vid olyckor gäller det att samhällets resurser övas och samordnas. Cirka 450 brandmän skall övas regelbundet i olika omfattning beroende av om man är heltid, deltid eller värnpersonal. Avdelningen skall utveckla kontakterna med övriga blåljusmyndigheter och resurser samt planera samövningar. Antalet utryckningar inom förbundet kommer att uppgå till cirka per år, där cirka 60 % av utryckningarna utförs av personalen i Byrsta och Örebro. Våra övningsanläggningar i Hidingehöjd, Örebro, Byrsta och Knottebo används flitigt i den interna och externa utbildningsverksamheten. Under 2011 måste vi göra en plan för vilka satsningar som skall göras på dessa övningsområden. Miljökrav och ett stort slitage på anläggningarna gör att de kräver ett omfattande underhåll. Fler larm och teknikutveckling gör att vår ledningsorganisation vid larm ständigt behöver utvecklas. Vårt webbaserade beslutsstöd till Inre befäl behöver uppdateras och göras lättillgängligt. Teknik och underhåll I Nerikes Brandkår finns det cirka 115 olika fordon, 27 brandstationer och 450 brandmän som skall utrustas. Allt detta kräver en omfattande organisation för inköp och underhåll. Årligen antas en investeringsplan av förbundets direktion. I vår strävan att hålla en hög teknisk standard på all vår materiel återinvesteras materiel till ett värde av ca 8-9 miljoner per år. Det innebär att våra äldsta fordon blir upp till 30 år. Det nya digitala radiosystemet RAKEL är på väg in i Nerikes Brandkår. Forfarande är den mycket höga driftkostnaden för systemet en svår post att lösa inom befintlig budget. 9

10 Personal Verksamheten ansvarar för all utryckningspersonal, såväl hel-, deltids- som värnpersonal, vid förbundets 27 brandstationer. Vår främsta uppgift är att planera, utbilda och leda utryckningsverksamheten och samordna resurserna så effektivt som möjligt. Bemanningen skall planeras så att beredskapen upprätthålls på en skälig nivå i hela Nerikes brandkår och personalen erhåller nödvändig kompetensutbildning. Vi skall stödja kårchefer och stationschefer i deras arbete med personal och rekrytering ute på våra 27 brandstationer. Avdelningen ansvarar också för att det systematiska arbetsmiljöarbetet genomsyrar hela organisationen. Bemanning inom räddningsverksamheten 1 vice brandchef 2 brandingenjör 8 brandinspektörer (varav 3 i blandtjänst) 1 vaktmästare 5 brandmän i blandtjänst Utryckningspersonal ca 450 personer inklusive poolpersonal: Heltid: ca110 Deltid: ca 220 Värn: ca 100 Strategiska mål för räddningsverksamheten Underlätta så att beslut fattas så långt ut i organisationen som möjligt. Verka för att antalet kvinnliga brandmän skall öka inom Nerikes Brandkår. Övningsnärvaron för deltidspersonal och värnpersonal skall vara lägst 80 % av den totala övningstiden. Verka för att bostadsbränderna inom Nerikes Brandkårs område skall minska. Andelen förlarm som erhålls inom 1 minut och ordinarie larm inom 2 minuter skall öka. Andelen restvärdesräddningar i förhållande till antalet Brand i byggnad skall öka jämfört med föregående år. Antalet stora fordon skall minska genom utbyten och förflyttningar inom förbundet enligt investeringsplanen. Införa RAKEL systemet successivt. Kommunikationsradio för rökdykning och skadeplats kan tillgodoses med andra alternativ än RAKEL för att minska driftkostnaden. Framtiden Vi skall fortsätta att arbeta aktivt för att upprätthålla vårt stora förtroende hos allmänheten. Det är viktigt att hela organisationen har en gemensam värdegrund att utgå ifrån. RAKEL-införandet kommer de närmaste åren att vara en dominerande fråga för vår organisation. Den kommer att kräva att resurser avsätts för en introduktion och att nya medel tillförs till Nerikes Brandkår för att täcka driftkostnader. Nya alternativa släckmetoder utvecklas och vår organisation skall vara aktiv i utvärderingen av nya metoder och överväga användandet i egen organisation. 10

11 6.1 Avdelning: Utbildning och insats Ansvarig: Anna Henningsson Beskrivning av områdets uppgifter Tillsammans med samverkande myndigheter och enskilda skapa rutiner så att människor som vistas inom Nerikes Brandkårs utryckningsområde och som drabbas av olyckshändelse får så snabb och kvalificerad hjälp som möjligt. Ansvara för att olyckor utreds och erfarenheter tas till vara. Ansvara för att Nerikes brandkårs utryckningspersonal erhåller nödvändig utbildning. Ansvara för övningsanläggningar. Ansvara för planering och bemanning av Inre befälsfunktionen inom Nerikes Brandkår. Olycksundersökning Efter en räddningsinsats ska Nerikes Brandkår se till att olyckan undersöks för att klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts, så kallad olycksundersökning. Syftet med undersökningarna är att återföra erfarenheter från räddningsinsatser till den egna och andra berörda organisationer för att förbättra vår och andras förmåga att arbeta med skydd mot olyckor. Bemanning inom utbildnings- och insatsverksamheten 1 Brandingenjör 1 Brandinspektör 3 Brandinspektörer i blandtjänst 2 Brandmän Lindesberg (ca 1,5 tjänst) Aktiviteter 2011 Tillsammans med SOS Alarm utveckla larmrutiner så att förlarm erhålls inom 1 minut och ordinarie larm inom högst 2 minuter. Utvärdera upprättad statistik för utryckningsverksamheten. Starta FIP-verksamhet i Laxå kommun. Regelbundet följa upp och utvärdera utalarmeringen tillsammans med SOS Alarm. Genomföra minst en större samverkansövning med våra samverkande myndigheter. Utbilda ledningsbefäl i Regional samverkan. (RSK-kurs) Utreda alla dödsolyckor under året. Utreda större eller speciella händelser. Utveckla system för att bättre ta lärdom av inträffade händelser. Utveckla rutiner, metoder samt samordna resurser vid skogsbrandsläckning. Synkronisera metoder och anvisningar inom hela Nerikes brandkår. Genomföra rökdykningsutbildning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. era och genomföra ledningsövningar för insatsledare, RCB samt styrkeledare. Anordna körkortsutbildning. Anordna halkkörningsutbildning. Anordna preparandutbildning. Anordna rökdykarledarutbildning. Se till att övningsnärvaro registreras. 11

12 Upprätta övningsprogram för heltid, deltid och värn. Rekrytera och utbilda instruktörer. Införa operativa webben som ett hjälpmedel för strategisk och operativ stab. Arbeta fram insatsplaner i samverkan med berörda verksamheter. Kartlägga framtida behov av övningsanläggningar. Ta fram och genomföra en gemensam kemorganisation för förbundet. Ta fram underlag för att kunna införa Rakel-systemet. Framtiden I framtiden måste vi anpassa oss till en flexiblare utryckningsorganisation där styrkeuppbyggnaden sker först ute på skadeplatsen. Vi har även mindre och snabbare enheter som ska samordnas och ledas på ett effektivt sätt. Det kommer att ställas stora krav på en fungerande kommunikation och ett aktivt strategiskt tänkande. Den utryckande organisationen behöver förberedas för ett Rakelinträde Samordning av resurser blir nyckelord i framtiden. 12

13 6.2 Avdelning: Teknik och underhåll Ansvarig: Magnus Bern Beskrivning av områdets uppgifter Ansvara för investeringsplan och inköp, drift och underhåll av brandkårens fordon, båtar, tele- och larmutrustningar och övrig räddningstjänstmateriel. Bemanning inom teknik- och underhållsverksamheten 1 Brandingenjör 1 Brandinspektör 1 Mekaniker (0,8 tjänst) 1 Vaktmästare 2 Brandmän Lindesberg (1,5 tjänster) 6 Brandmän i blandtjänst (3 tjänster) Aktiviteter 2011 Verkställa beslutad investeringsplan. Ta fram ett alternativ till nuvarande rökskyddsmaterial. Utveckla Nerikes Brandkårs rutiner om automatiskt brandlarm och nyckelhantering och insatskort. Fortsätta ombyggnad och standardisering av utryckningsfordon inom Nerikes Brandkår. Löpande hantera nyinstallation av automatiska brandlarm. Samordna underhåll och materielförsörjning till Nerikes Brandkårs samtliga 27 brandstationer. Utveckla rutiner för besiktning och underhåll för samtliga fordon inom Nerikes brandkår. Föreslå en strategi för utrustning i samband med livräddning på vatten för Nerikes brandkår. Framtiden Integrering av Nora och Lindesbergs kommuner innebär ett fortsatt stort jobb för avdelningen. Fler fordon och mer materiel skall standardiseras enligt Nerikes brandkårs rutiner. Stationer, fordon och materiel skall märkas om och namnges. Logistiken för underhåll förbättras. På längre sikt skall minskning av antalet större fordon och samordnade resurser för underhåll göra att planerat underhåll kan hinnas med. Rutiner för införandet av RAKEL kommer också att innebära en hel del arbeten de närmsta åren. 13

14 6.3 Avdelning: Personal Ansvarig: Anders Larsson Beskrivning av områdets uppgifter Området ansvarar för all personalplanering och rekrytering inom utryckningsverksamheten. Detta innebär ansvar för företagshälsovård, rehabilitering, samverkan, arbetsmiljö och skydd, kontakten med hyresvärdar för brandstationer och uppvaktning av personal. Ansvaret för det övergripande arbetsmiljöarbetet åligger vice brandchef. Bemanning inom personalverksamheten 1 vice brandchef 3 stationschefer 25 kårchefer Samtliga arbetsledare Adjungerade: 1 personalsekreterare 1 löneadministratör Aktiviteter 2011 Arbeta aktivt för att antalet övertidstimmar ska minska. Ta fram en utbildningsplan för samtliga personalkategorier. Bilda en jämställdhetsgrupp inom Nerikes Brandkår. Arbeta aktivt med personalplaneringen i skiftlagen så att antalet extra pass minskar. era bemanningen så antalet uttagna semesterdagar ökar. Anordna minst 6 lagansvarigträffar. Anordna minst 2 träffar med insatsledare. Anordna minst 2 träffar med inre befäl. Underlätta för anställning av kvinnliga brandmän. Genomföra skyddsronder på samtliga brandstationer. Genomföra minst 6 verksamhetsråd per år (samverkansmöten). Genomföra arbetsplatsträffar varje månad i alla grupper. Anordna 3 kårchefsträffar. Vid behov rekrytera befäl till utryckningsstyrkan. Ansvara för kompetensutbildning och kontakt med MSB:s skolor. Framtiden Två stora frågor dominerar framtiden, det är rekryteringen av deltidsanställd personal samt hur får vi in fler kvinnliga brandpersonal inom räddningstjänsten. Om vi inte löser dessa två frågor kommer räddningstjänsten att stagnera i utvecklingen och vi kommer att få svårt att tillgodose medborgarnas förväntningar på tillgänglighet och tid till hjälp. 14

15 7. Olycksförebyggande verksamhet Ansvarig: Ulf Smedberg 7.1 Avdelning: Myndighetsutövning Ansvarig: Ulf Smedberg Beskrivning av uppgifter Den olycksförebyggande avdelningen ska i takt med samhällets utveckling förebygga nya risker i samhället. Detta sker bl.a. genom tillsyn, brandteknisk information, tillståndsgivning för brandfarliga varor, stöd till ägarkommunerna samt stöd och rådgivning till den enskilde. Dessutom svarar avdelningen för frågor angående sotningsverksamheten. Bemanning för myndighetsutövning 1 vice brandchef 3 brandingenjörer 6 brandinspektörer, varav 3 i blandtjänst Personalen arbetar i två team. Även andra anställda inom Nerikes Brandkår deltar i olika förebyggande aktiviteter. Strategiska mål Öka medborgarnas kunskaper om risker för olyckor samt hur man förebygger dessa. Hur detta ska gå till bör framgå av en särskild kommunikationsplan där olika aktiviteter tydliggörs. Kostnader för olika insatser bör även framgå av kommunikationsplanen. Den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. I skälig omfattning klarlägga olyckor, olycksförlopp samt hur insatser genomförs. Utveckla den olycksförebyggande verksamheten utifrån erfarenheter från olycksförloppsutredningar, brandorsaksutredningar etc. Förbränningsanordningar och rökkanaler för eldning av fasta bränslen ska vara fria från beläggningar som kan orsaka brand samt vara fria från brandtekniska brister som kan orsaka brandspridning. Hanteringen av farliga ämnen vid riskfyllda verksamheter ska ske säkert. Människor som dagligen vistas i närheten av riskfyllda verksamheter ska vara medvetna om riskerna och hur de ska skydda sig i händelse av olycka. Verksamheters hantering av brandfarliga varor ska ske på så sätt att riskerna för olyckor, med avseende på människa, miljö och egendom, förebyggs och begränsas. Bebyggelsemiljön ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Syftet med tillsyn är att förebygga bränder och andra olyckor som kan drabba människor, egendom och miljö. Nerikes Brandkårs tillsyn av brandskyddet är en del av det generella kommunala tillsynsansvaret enligt Lagen om skydd mot olyckor. Enligt lagen har Nerikes Brandkår rätt att göra tillsynsbesök överallt och vid alla tillfällen när behov finns. Den enskilde har alltid det yttersta ansvaret för sitt brandskydd. Detta innebär en skyldighet att i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning vid brand och att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Förutom 15

16 kontroll av det fysiska brandskyddet vid tillsyn, verkar tillsynsförrättarna för att ägaren/nyttjanderättshavaren själv ska ta fram en organisation som bland annat har till uppgift att planera, leda och följa upp brandskyddsarbetet. Organisationen ska formas så att brandskyddsarbetet integreras i den övriga verksamheten. På så sätt ökar engagemanget och motivationen hos personalen. Tillsyn över farlig verksamhet Enligt LSO (lag om skydd mot olyckor) är ägaren eller utövaren av verksamheten i en anläggning, där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap för att hindra eller begränsa sådana skador. Det är länsstyrelsen som beslutar om vilka anläggningar som ska omfattas av detta krav, och sedan är det Nerikes Brandkår som utför tillsynen vid dessa anläggningar. Tillstånd för hantering av brandfarlig och explosiv vara Vid hantering av explosiv vara, brandfarliga vätskor och gaser krävs tillstånd enligt LBE (lag om brandfarliga och explosiva varor). Tillståndshandläggningen utförs av Nerikes Brandkår sedan 1 september Handläggningen består av granskning av underlag, avstämning mot lagstiftningen samt avsyning av anläggningen. Avsyningen är en form av besiktning som sker på plats i anläggningen. Vid avsyning görs en bedömning av om anläggningen uppfyller kraven i gällande lagstiftning. Tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor Nerikes Brandkår är även tillsynsmyndighet för hantering av explosiva och brandfarliga varor och kontrollerar att hanteringen uppfyller de säkerhetskrav som anges i gällande föreskrifter. En verksamhet kan vara både tillsynsobjekt enligt LSO och samtidigt vara tillsynsobjekt enligt LBE. - och byggprocessen Vid behandling av planärenden skickar byggnadsnämnderna ärendet på remiss till Nerikes Brandkår. Nerikes Brandkår granskar förslaget avseende brandskydd och säkerhet i området. Bedömningen görs dels via register och arkivmaterial, men baseras även på erfarenheter. Nerikes Brandkår deltar i byggprocessen genom att vara byggnadsnämnden behjälplig. Detta kan yttra sig i medverkan vid samråd, yttrande på remisser etc. Sotning Nerikes Brandkår ansvarar för att sotningsverksamheten inom kommunerna utförs enligt bestämmelserna i LSO. Grundprincipen är den att förbundet ska ansvara för såväl sotning som brandskyddskontroll. Lagen ger emellertid utrymme för förbundet att låta en fastighetsägare själv, eller via någon annan, utföra sotning inom den egna fastigheten. En förutsättning för detta är att sotningen kan ske på ett, ur brandskyddssynpunkt, betryggande sätt. Framtiden I slutet av 2010 redovisade MSB regeringsuppdraget att ta fram en nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda. Brandskyddet i Sverige ska få en egen nollvision Visionen är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder i Sverige. För att människor inte ska omkomma eller skadas allvarligt genom brand har kunskaper och beteende hos den enskilde stor betydelse. Den enskildes förmåga är dels beroende av kunskaper om att förebygga brand, dels att agera rätt om något ändå händer. För att jobba mot visionens mål måste satsningar göras inom framförallt tre olika områden; kunskap och kommunikation, tekniska lösningar och genom lokal samverkan. 16

17 En viktig del är att arbeta med uppsökande verksamhet. Erfarenheter visar att satsningar på till exempel hembesök har en mycket positiv effekt för ökad brandsäkerhet i hemmen. Traditionellt har Nerikes Brandkårs olycksförebyggande arbete riktat sig till företag och organisationer, väldigt små resurser har satsats på att träffa den enskilde medborgaren i dennes hemmiljö. Ser vi till statistik så brinner 6000 bostäder per år och det är i bostaden man omkommer. Nerikes Brandkår måste därför synas i våra bostadsområden och ge information. Anlagd brand är i dagens läge ett stort samhällsproblem. Totalt anläggs över bränder i Sverige årligen. Minst hälften av dessa är verk av barn och ungdomar under 18 år. Hälften av alla skolbränder är anlagda, d v s nästan dubbelt så många som för bränder totalt. Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i Sverige. Endast skolbränderna uppskattas kosta samhället minst 300 miljoner kronor varje år. Skolbränder är dessutom bara en del av hela anlagd brand problemet som dessutom omfattar flera anlagda bilbränder eller bostadsbränder per dag. Trots problemets omfattning saknas identifierad gärningsman i 90 % av fallen. Nerikes brandkår ska tillsammans med andra aktörer arbeta för att på olika sätt minska problemen med anlagda bränder. Under hösten 2010 har en arbetsgrupp tillsammans med Brandskyddsföreningen Örebro samt Örebro kommun startats upp för att försöka ta fram åtgärdsförlag till att minska antalet anlagda bränder. Under våren 2011 kommer en ny PBL (- och bygglagen) att träda i kraft. Förändringar i PBL som påverkar Nerikes brandkår kan vara byggnadsnämndens krav på tillsyn över byggprojekten. Vilken roll Nerikes Brandkår kommer att ha i detta får framtiden utvisa, dock är det viktigt att kontrollen av det som byggs måste bli bättre. Hösten 2011 förväntas nytt brandkapitel i BBR (Boverkets byggregler) träda ikraft, stora förändringar har skett inom det byggnadstekniska området. Vissa förändringar kommer även att påverka tillsynsarbetet med hänsyn taget till tolkning av nivån på skäligt brandskydd enligt LSO. Aktiviteter för 2011 Informera hushåll hur man förebygger och agerar i samband med brand. Utföra 550 tillsyner per år. Genomföra 3 tillsyner på anläggningar som är bedömda som farlig verksamhet. För övrigt handlägger avdelningen Medverka i samhällsplaneringen avseende ca 80 ärenden. Vara byggnadsnämnderna behjälpliga med ca 80 byggnadsärenden. Hantera ca 120 tillståndsansökningar enligt LBE-ärenden. Besvara ca 40 remisser beträffande utskänkningstillstånd. Besvara ca 40 remisser från polismyndigheten. Hantera ansökningar från privatpersoner som själva vill utföra sin sotning. Delta i kommunernas risk- och säkerhetsarbete. 17

18 7.2 Avdelning: Extern verksamhet Ansvarig: Michael Nilsson Beskrivning av uppgifter Räddningsgymnasiet är i Örebro ett samarbete mellan Nerikes Brandkår och Risbergska gymnasiet. På stationen i Byrsta är räddningsprofilen inom omvårdnadsprogrammet ett samarbete mellan Nerikes Brandkår och Alléskolan i Hallsberg. Eleverna utbildas ca två och en halv timmar per vecka på Nerikes Brandkår i operativt arbete, säkerhet och skydd för människa, miljö och egendom, samverkan, ledarskap och psykologi samt räddningsmedicin. Uppdragsutbildningar erbjuds i form av grundläggande brandkunskap, heta arbeten, intern brandskyddskontrollant, L-ABCDE, hjärt-lungräddning, föreståndare för brandfarlig vara, anläggningsskötare samt företagsanpassade utbildningar där vi skräddarsyr utbildningarna så de passar till just deras verksamhet. Utbildningarna genomförs i alla åtta medlemskommunerna och riktar sig till bland annat föreningar, skolor, vård/omsorg, industri, handel, hotell, kommunala verksamheter och verksamheter med publika lokaler. PRAO-verksamheten är årligen återkommande (vår- och hösttermin) och en mycket uppskattad aktivitet för elever i årskurs 8 och 9. Instruktörer under PRAO-veckan är elever från räddningsgymnasiets årskurs 3. Under hösten har utbildning av all personal inom för och grundskola i Örebro kommun startat. Detta är ett projekt som skall utbilda all personal i nämnda kategori under fyra år. Bemanning för den externa verksamheten 3 brandinspektörer, varav 2 i blandtjänst 1 brandförman 3 brandmän Personal från utryckningsstyrkan Strategiska mål Öka medborgarnas kunskaper om risken för olyckor samt hur man förebygger dessa. Den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. Barn och ungdomar ska vara medvetna om konsekvenserna av anlagda bränder. Erbjuda en gymnasial fördjupningsutbildning inom områdena räddning, miljö och säkerhet. Framtiden Näringsdepartementet har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till åtgärder för att komma tillrätta med konkurrensproblemen mellan offentlig och privat sektor. Hur detta kommer att påverka oss framöver är i nuläget oklart. Den externa utbildningsverksamheten har vuxit bland annat genom samgåendet med Nora och Lindesberg. Detta har skapat ett behov av samordning av personal, lokaler, transportmedel mm. Vi strävar även efter att ta ut samma avgifter för utbildningar i hela förbundet. Detta skall vara genomfört till den första januari En ny gymnasiereform skall genomföras från och med hösten 2011, där alla lokala kurser skall ersättas av nationella kurser. Detta kan innebära en minskning av räddningsgymnasiets verksamhet inom Nerikes brandkår. 18

19 Räddningsgymnasiet har nu två eller tre grupper i varje årskurs i Örebro, samt en eller två grupper i varje årskurs i Byrsta. Detta innebär att vi sammanlagt har ca 190 elever inom verksamheten. Framtidens arbete i Örebro och Byrsta kommer att vara inriktat på att kunna fortsätta att hålla en hög standard på utbildningen. Då Nerikes brandkår utökas och omfattar även Nora och Lindesbergs kommuner kan en eventuell utökning av räddningsgymnasiet norrut till Lindesberg vara en möjlighet. Aktiviteter för 2011 Genomföra sommarläger i samtliga kommuner alternativt medverka med annan aktör. Nerikes Brandkår utför tjänster åt Atlas Copco och Orica via avtal. Även SAKAB har avtal om tjänster från Nerikes Brandkår. En del mindre avtal finns även med andra företag. Utbilda 120 elever i tre olika klasser i Örebro. Utbilda 70 elever i tre olika klasser i Byrsta. Erbjuda 80 grundskoleelever PRAO-verksamhet hos Nerikes brandkår. Genomföra utbildning i allmän brandkunskap och HLR med skolpersonal i Örebro kommun. Genomföra utbildning i enlighet med nedanstående tabell: Kurs med avgift Målgrupp Antal Elever Allmän brandkunskap Företag m.m Allmän brandkunskap Vård/omsorg Heta arbeten Svetsare, takläggare m.m Intern brandskyddskontrollant Brandskyddsombud Anläggningsskötare - Anläggningsskötare 2 30 automatiskt brandlarm Övriga HLR, utr, släck, anpassade, mm Summa Information/kurs utan avgift Målgrupp Antal Elever Anlagd brand * Skolelever år Information** Bostads- och hyresgästförening Studiebesök Örebro Allmänheten Studiebesök Byrsta Allmänheten Summa *Anlagd brand är ett projekt som syftar till att ge elever i årskurs 6 ökad förståelse kring samhällets problem med anlagda bränder och skadegörelse. Informationen bedrivs av instruktörer från skiftgående personal. **Information till hyresgäst- och bostadsrättsföreningar genomförs för att höja brandskyddsnivån för enskilda i deras boende. Många tips och goda råd kan man även få via Nerikes Brandkårs hemsida, både för företag och privatpersoner. 19

20 8. Administrativ service Ansvarig: Elisabeth Östlund Beskrivning av områdets uppgifter Inom avdelningen handläggs ärenden rörande förbundets ekonomi, personaladministration, information och kansli. Arbetet innebär att utföra arbetsuppgifter inom dessa områden, att följa utvecklingen och att omsätta förändringar i praktiken inom Nerikes Brandkår. Förbundet förfogar över egna system inom samtliga områden. Avdelningen svarar dessutom för redovisning och fakturering åt Brandskyddsföreningen Örebro län samt Brandskyddsföreningen Örebro län Utbildning AB, samt åt dessa även administration av utbildning för Heta arbeten och Anlagd brand. Bemanning inom den administrativa verksamheten Avdelningen administration har 5,8 tjänster: 1 administrativ chef 1 personalsekreterare 1 löneadministratör 1 ekonomiadministratör 1 informationsassistent 1 informatör (80%) Aktiviteter för 2011 Revidera inköpspolicyn. Revidera attestreglementet. Genomföra en utredning om integrering av personalprogram för självregistrering när det gäller heltidsanställd utryckningspersonal Uppdatera dokumentationen av ekonomisystemet. Upprätta rutinbeskrivningar för arbetet inom administrativ service Utveckla intranätet vad gäller information och kommunikation inom förbundet. Framtiden För att klara av vårt uppdrag inom Administrativ service med ekonomi-, kansli- och personalfrågor och kunna möta förändringar inom området krävs: Kontinuerlig kompetensutveckling. Omvärldsbevakning av förändringar och utveckling inom området. Utökat samarbete via nätverk med andra kommunalförbund - genom samarbete kan vi stötta varandra och hjälpa till vid t.ex. långvarig frånvaro, och bredda vår kompetens inom området. God intern kommunikation som främjar kunskap, delaktighet och dialog. Detta är grunden för vår externa information, som bidrar till att främja tryggheten i samhället och förtroendet för räddningstjänsten. 20

21 9. processen och finansiella målsättningar Balanskrav Förbundets resultat var positivt med tkr i bokslutet Det höga positiva resultatet berodde främst på en omläggning av pensionsåldern från 59 år till 60 år i pensionsberäkningen. Det positiva resultatet sattes av i en balansfond inom det egna kapitalet i syfte att användas till att möta variationer av framtida pensionskostnader. Det kvarvarande balanskravet på 463 tkr, som uppstod 2006, återställdes i sin helhet. Det egna kapitalet uppgick därefter till tkr. Det finns inget syfte för ett kommunalförbund att bygga upp ett stort eget kapital. Däremot kan det vara bra att ha en buffert för oförutsedda utgifter och variationer i utryckningsverksamheten. Den senaste helårsprognosen per 30 september 2010 pekar på att ett nollresultat är möjligt att uppvisa på balansdagen. God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att förbundet ska ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Både för verksamheten och för ekonomin ska det finnas mål som är av betydelse för detta. God ekonomisk hushållning innebär för Nerikes Brandkår att förbundet använder sina resurser för att bedriva verksamheten effektivt och miljömedvetet i största samverkan utifrån medborgarnas behov. Det är ett av de övergripande målen för brandkåren. Verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning: För att uppfylla målet om att bedriva verksamheten effektivt finns det bland annat en investeringsplan för utbyte av fordon. I den regleras hur och när fordonen ska bytas ut och hur fordonen förflyttas inom förbundet. Genom samverkan i förbundet har medlemskommunerna sparat mycket pengar på att det har gått att minska antalet fordon genom samverkan. Mål: Minska antalet stora fordon genom utbyten och förflyttningar inom förbundet enligt investeringsplanen. Metod: Utläsa förändringar i aktuell anläggningsförteckning. Mått: Förändring av antal fordon tills optimal nivå uppnåtts. Tillsammans med SOS Alarm utveckla larmrutiner så att förlarm erhålls inom 1 minut och ordinarie larm inom högst 2 minuter. Kortare insatstid minskar resursbehovet för Nerikes Brandkår och minskar även samhällets totala skadekostnader. Mål: Förlarm skall erhållas inom 1 minut och ordinarie larm inom högst 2 minuter. Metod: Ta del av statistik från SOS Alarm. Mått: Förändring av antalet larm med insatstid på högst 2 minuter. Arbeta aktivt för att minska antalet övertidstimmar. Mål: Minska antalet övertidstimmar. Metod: Aktiv personalplanering. Mått: Förändring av antalet nyintjänade övertidstimmar enligt rapport ur lönesystemet. 21

22 Finansiella målsättningar Förbundet har två mål för ekonomin som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Det är att: Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 % av verksamhetens nettokostnader för att skapa en buffert för variationer i utryckningsverksamheten. Investeringarna ska finansieras med egna medel. processen Förbundet träffar förbundsmedlemmarnas ekonomichefer vid fyra tillfällen varje verksamhetsår och redogör för förbundets ekonomiska ställning och resultat. Förbundets kostnader består till största delen av personalkostnader och lokalkostnader. För att täcka kostnadsökningar har kommunerna räknat upp kommunbidraget med 2 % i budget 2011 och med 2 % för åren en tas fram under perioden april-november och beslutas av direktionen i december. I budgetarbetet för 2011 har ambitionen varit att öka personalens delaktighet och även ge en bättre återkoppling till personalen avseende de önskemål som kommit in. Det sker genom information och återkoppling på möten med olika personalgrupper, t.ex. lagansvariga, stations- och kårchefer. 22

23 10. Resultatbudget och verksamhetsplan 2011, verksamhetsplan Resultaträkning Utfall Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader *varav pensionskostnad inkl löneskatt Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiell kostnad pensionsskuld inkl löneskatt Ianspråktagande av medel ur balansfond avseende pensioner Resultat Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter framgår nedan. Avgifterna har räknats upp med 2 % för åren Utfall Intäkt Automatiska brandlarm Avtal Räddningstjänst och teknisk service Uppdragsutbildning Myndighetsutövning Övrigt SUMMA

24 Verksamhetens kostnader I budgeten har inga generella uppjusteringar av kostnader skett för åren , utöver löner och lokalkostnader. År 2013 har några poster uppjusterats med 0,5 %, förutom löner och lokalkostnader. Avstämning har skett gentemot bokslut 2009, prognos 2010 samt de förslag som kommit från medarbetarna under hösten. Verksamhetens kostnader vid Nerikes Brandkår framgår av tabellen nedan: Typ av kostnad Utfall Löner heltid Löner deltid och värn Lokaler Pensionskostnad inkl löneskatt SOS och operativ planering Materiel och förbrukning Fordon Administrativa kostnader Direktion, revision och övergripande Personal- och företagshälsovård Utbildning och utveckling Stationsdrift Datorkostnader, hemsida, intranät Larm och sambandsutrustning Rakel Extern verksamhet Summa kostnader Pensioner Kostnaden har beräknats av KPA, och har fördelats i enlighet med de upprättade finansieringsavtalen. Dessa innebär att respektive kommun svarar för pensionerna intjänade t.o.m , förbundet därefter. För kommunerna Laxå, Askersund, Lindesberg och Nora, som har inträtt senare övergår ansvaret per 31 december året före inträdet. Nyintjänade pensioner har belastat verksamhetens kostnader, medan räntekostnaden återfinns bland finansiella kostnader. Löneskatt på de nyintjänade pensionerna samt på räntekostnaden har också belastat verksamheten. 24

25 Avskrivningar För de fordon och inventarier som förbundet övertog från förbundsmedlemmarna belastas förbundet med planenliga avskrivningar. För nyinvesteringar påbörjas avskrivning enligt plan, månaden efter att investeringen har tagits i bruk och beräknas enligt Sveriges Kommuner- och Landstings rekommendationer, vilket innebär följande ekonomiska avskrivningstider: Utryckningsfordon Personbilar Maskiner och inventarier Kommunikationsutrustning 10 år 5 år 5 år 3 år Nedan redovisas avskrivningar på inventarier som överfördes till förbundet vid inträdet samt avskrivningar på nyanskaffade investeringar. Under 2010 tillkom avskrivningar på de inventarier som överfördes från Nora och Lindesbergs kommuner. Värdet av de maskiner och inventarier som övertogs från Nora och Lindesbergs kommuner uppgick till totalt tkr. Avskrivningarna fördelat per kommun framgår av tabellen nedan: Utfall Kommun Örebro Lindesberg Kumla Hallsberg Laxå Nora Askersund Lekeberg Summa Av- och nedskrivningar Summa I slutet av 2009 såldes ett stort fordon som hade övertagits från Hallsbergs kommun. Det skedde efter att budgeten för 2010 antagits. I tabellen har 2010 års budget justerats med de planerade avskrivningarna på det fordonet. 25

26 Kommunbidrag Kommunbidraget är uppräknat med 2 % för åren Bidraget fördelas per kommun enligt följande: Kommun Ägarandel Utfall Örebro 49,0% Lindesberg 14,8% Kumla 11,5% Hallsberg 8,2% Laxå 5,3% Nora 4,2% Askersund 4,0% Lekeberg 3,0% Summa 100% Finansiella intäkter De finansiella intäkterna består av avkastningen på likvida och placerade medel. Under 2011 faller aktieindexobligationer ut till ett värde av 4 mkr ut, 5,3 mkr under 2012 och 1 mkr under Avkastningen på dessa blir inte känd förrän det är dags för återbetalning. Finansiella kostnader I finansiella kostnader ingår posten räntekostnader för lån till förbundsmedlemmar. Lånen avser de fordon och inventarier som förbundet övertog vid bildandet av förbundet samt övertaganden vid senare inträden i förbundet. Under 2010 uppkom nya lån för de inventarier som Nora och Lindesbergs kommuner tillfört förbundet. Räntekostnaderna fördelat per kommun framgår av tabellen nedan: Kommun Utfall Örebro Lindesberg Kumla Hallsberg Laxå Nora Askersund Lekeberg Summa