Lansering Marknadstillträde

Transkript

1 Intertek INFO #2 ETT INFORMATIONSBLAD FRÅN INTERTEK SEMKO AB. NUMMER TA GRÄDDFILEN TILL MARKNADEN Att tiden är kritisk i en lansering av en ny produkt vet alla. Trots det snubblar många på mållinjen ofta för att de inte klarar de regulatoriska kraven. Den internationella organisationen för tredjepartsaktörer IFIA publicerade 2012 en rapport som visade att så många som 63 procent av de vitvaror som organisationens medlemmar provat under året inte klarade kraven de provades mot på första försöket. En misslyckad provning sätter kostnadsbollen i rullning. Klarar produkten inte kraven på den marknad där den ska lanseras måste den i värsta fall tillbaka till ritbordet, lanseringen blir försenad och kanske hinner en konkurrent före ut med sin produkt. Det finns stora pengar att spara på att göra rätt från början, säger Fredrik Hirn, Key Account Manager på Intertek och nämner några mindre lyckade exempel från Interteks långa erfarenhet av produktprovning. Där finns företaget vars produktlansering försenades med nio månader till följd av en omkonstruktion. Eller miljardföretaget vars lansering i Brasilien blev tre månader försenad med stora intäktsbortfall och förlorade marknadsandelar som följd. Regulatoriska krav är egentligen viktigare än rena funktionskrav när man utvecklar en produkt, fortsätter Fredrik Hirn. Redan när man börjar planera för utvecklingen av en ny produkt bör man i sin strategi ha klart för sig på vilka marknader produkten ska säljas och utreda vilka tekniska krav som den marknaden ställer på den. Man bör också känna till vilka certifieringar och andra intyg som krävs och handläggningstiderna hos landets olika myndigheter. Det gäller också att hålla koll på eventuella ändringar i reglerna som finns på horisonten och planera så att produkten uppfyller även dem. Under själva produktutvecklingen bör man sedan fortlöpande gå igenom konstruktionen mot de regulatoriska krav man identifierat. Man bör också utvärdera eventuella underleverantörer mot tillämpliga krav, till exempel vad gäller kemikalier i varor, säger Fredrik Hirn. Man måste också, med tanke på de ofta långa handläggningstiderna, börja titta på sin ansökan om marknadstillträde. Målet är naturligtvis en lyckad lansering i rätt tid, men även när produkten finns ute på marknaden finns i de flesta länder regler som måste följas. Vissa certifieringar kräver regelbundna fabriksinspektioner, certifikat måste förnyas med jämna mellanrum, leverantörer följas upp och uppdateringar av regelverk och standarder måste hanteras. Att hantera regulatoriska krav för en viss produkt på en viss marknad är en specialistkompetens idag, säger Fredrik Hirn. Det krävs stora resurser och väl uppdaterade kontakter för ett företag för att hålla sig a jour med allt som händer på området. Därför väljer många att outsourca, eller hyra in den regulatoriska kompetensen. Intertek har utvecklat vad man kallar en modell för marknadstillträde som paketerar och presenterar de tjänster som företaget erbjuder genom en produkts hela livscykel. Följer man vår modell blir marknadstillträdet enkelt och kostnadseffektivt, säger Fredrik Hirn. Vill du veta mer, kontakta Fredrik Hirn, fredrik.hirn@intertek.com Planering Kravanalys Strategi för marknadstillträde Utbildning i regler och krav Kravhantering Utveckling Konstruktionsgenomgång Leverantörsutvärdering Prestandaprovning Delprovning Dokumentationsstöd Slutprovning Certifiering Ansökan för marknadstillträde Lansering Marknadstillträde Försäljning Inspektioner Återvinningsfrågor Ändringar i produkt och standarder Certifikatförnyelse Analyser av returnerade produkter Strategi för produkt återkallelse Leverantörsuppföljningar Interteks marknadstillträdesmodell illustrerar på ett tydligt sätt vad man bör tänka på genom en produkts olika faser för att säkerställa ett smidigt marknadstillträde. Företagens sociala ansvar i blickfånget Under de senaste åren har företagens ansvar gentemot de samhällen där de verkar seglat upp som en allt viktigare fråga. Många konsumenter efterfrågar varor som tillverkats på ett etiskt och miljöanpassat sätt. Dessutom värderar dagens unga mjuka faktorer som etik och miljöhänsyn högt när de ska välja en framtida arbetsgivare. Samtidigt blir produktionen allt globalare och leveranskedjorna allt längre och svårare att följa upp. En vara som säljs i Sverige kan ha monterats i Sverige av delar som plockats ihop i Kina av komponenter som tillverkats i Kambodja av en plast som skeppats från Brasilien. Det är heller inte säkert att den leverantör ett företag kontrakterar för att exempelvis sy ett par byxor faktiskt gör det. De kan lika gärna i sin tur lägga ut produktionen på någon annan i en lång kedja av underleverantörer. I en sådan värld är det extremt svårt för ett företag att ta sitt sociala ansvar fullt ut och garantera att produkten på hyllan verkligen producerats enligt företagets riktlinjer. Så vad kan företagen göra? Intertek är en av världens största leverantörer av tjänster som hjälper företag att verifiera sitt CSR-arbete och därigenom höja värdet på sina produkter. Vi erbjuder allt från IT-verktyg för att hantera underleverantörer ur ett CSR-perspektiv via skräddarsydda CRS-revisionslösningar till dna-analyser av livsmedel och kemiska analyser av elektriska produkter. Några av de här tjänsterna kan du läsa mer om i det här numret. Trevlig sommar! Erik Landgren, Norden-chef Nytt paket för marknadskontroll LÄS MER PÅ SID 2

2 ROHS-KONTROLLERNA ÖKAR Nu ökar Kemikalieinspektionen sin marknadskontroll i enlighet med RoHS-direktivet. Förutom ett löpande tillsynsprojekt i samarbete med Elsäkerhetsverket startar myndigheten till hösten ett eget projekt inom samma område. RoHS-direktivet började gälla 2006 med syftet att fasa ut användningen av kvicksilver, bly, kadmium, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE. Sedan dess har mycket hänt, exempelvis är många branscher idag i det närmaste blyfria. Trots det innehåller fortfarande runt 20 procent av de produkter Kemikalieinspektionen kontrollerar mer än tillåtet av de begränsade kemikalierna. Mariana Pilenvik, En siffra som dessutom hållit sig konstant inspektör på genom åren. Kemikalieinspektionen Då ska man visserligen komma ihåg att vår uppgift inte är att göra ett statistiskt urval på marknaden, utan vi riktar in oss på produkter där risken för överträdelser mot direktivet är som störst, säger Mariana Pilenvik, inspektör på Kemikalieinspektionen. Men det kan ändå tyckas anmärkningsvärt Tips för RoHS-arbetet från Kemikalieinspektionen Välj seriösa leverantörer och gärna sådana som enbart har RoHS-kompatibel tillverkning. Specificera krav på överensstämmelse med RoHS i avtalen med leverantörerna. Se till att ni har läst och förstått testrapporter och annan dokumentation från tillverkaren avseende spårbarhet, datum för rapporten, att dokumentationen gäller rätt produkt och artikelnummer och att testerna gäller alla relevanta delar. Riskområden är exempelvis bly i lödpunkter och andra lödningar och bly och kadmium i plaster, speciellt kring kablar. Gör egna stickprovskontroller. Kemikalieinspektionen har gett ut en guide om RoHSarbete, som kan beställas av Mariana Pilenvik på mariana.pilenvik@kemi.se EU-projekt ska lotsa tillverkare rätt i hållbarhetsfrågor Intertek är ett av femton partnerföretag från sju länder i SustainHub, ett europeiskt samarbetsprojekt med syfte att maximera eko-effektivitet och hållbarhet genom hela leverantörskedjan. att andelen felaktiga produkter inte minskar. I den löpande tillsynen samarbetar Kemikalieinspektionen med Elsäkerhetsverket. Produkter som klarat kontrollen för elsäkerhet går vidare till Kemikalieinspektionen för screening för de begränsade ämnena och eventuellt vidare kemisk analys av de ingående komponenterna. Till hösten kommer dock Kemikalieinspektionen att starta ett eget tillsynsprojekt med avseende på RoHS, vilket innebär att marknadskontrollerna ökar inom området. Vi kommer att titta på en specifik produktgrupp inom elektriska och elektroniska produkter. Vilken är inte riktigt klart ännu, men det kommer att bli en produktgrupp där vi bedömer att riskerna är extra stora, säger Mariana Pilenvik. Nyheter i RoHS2 I och med att direktivet uppdaterades 2013 har RoHS blivit ett CE-märkningsdirektiv, något som Mariana Pilenvik och hennes kollega Frida Ramström hoppas ska göra att företagen lägger ned mer tid och arbete på att ha dokumentationen i ordning. Det kommer säkerligen att ta tid, men vi förväntar oss att företagen ska bli bättre på att samla in, läsa och förstå dokumentation i samband med RoHS, något som ofta brister idag, säger Frida Ramström. Frida Ramström, inspektör på Kemikalieinspektionen En annan nyhet är den möjlighet till miljösanktionsavgift som finns i nya RoHS. Det innebär att en avgift på upp till kronor kan dömas ut för vissa typer av överträdelser, exempelvis avsaknad av CE-märkning samt kontaktuppgifter till importör och tillverkare på produkten. Redan sedan tidigare kan också Kemikalieinspektionen lägga försäljningsförbud för produkter som inte följer lagstiftningen om företaget inte frivilligt upphör med försäljningen. Misstänker Kemikalieinspektionen att ett brott mot reglerna i RoHS-direktivet har skett är de dessutom enligt lag skyldiga att anmäla detta till Åklagarmyndigheten. Åklagaren bedömer sedan om det finns anledning att inleda förundersökning och väcka åtal. Straffet för denna typ av miljöbrott är enligt miljöbalken böter eller fängelse i högst två år. En annan positiv nyhet i RoHS2 är att man öppnat upp för att inkludera fler ämnen, säger Mariana Pilenvik. Ämnen som just nu utreds för att eventuellt tas med är flamskyddsmedlet HBCDD och tre ftalater DEHP, BBP och DBP som används som mjukgörare i plast och redan är förbjudna i leksaker. Sammanfattningsvis har kraven på tillverkare och importörer ökat, samtidigt som tillsynsmyndigheten fått fler vapen i sin arsenal för att hantera överträdelser. Förhoppningsvis gör det att andelen produkter över gränsvärdena äntligen minskar. Vill du veta mer, kontakta Ann-Britt Fransson, ann-britt.fransson@intertek.com Projektet SustainHub, som pågår fram till februari 2015, ska hjälpa tillverkare och leverantörer att möta utmaningarna inom kemikalieanvändning och andra hållbarhetsfrågor. Hållbarhetsarbete ligger i tiden, säger Ann-Britt Fransson, team leader på Interteks Kemi, Hälsa och Miljöenhet och ansvarig för Interteks arbete med SustainHub. Kraven på företagen ökar, både från konsumenterna och från en allt striktare kemikalielagstiftning. Om företagen ska klara av att leva upp till kraven krävs att de samarbetar i de här frågorna. Därför har SustainHub, som stöds av EU-kommissionens sjunde ramprogram, kommit till. Projektet syftar dels till att skapa nätverk kring insamling, utbyte och validering av information om miljö och hållbarhet längs hela leveranskedjan, dels till att skapa konkreta tekniska lösningar för informationsutbytet. Som en av femton europeiska projektdeltagare från industri och forskning inom elektronik och fordonsindustri bidrar Intertek med sin kompetens inom kemikalielagstiftning och kemiska analyser i två av SustainHubs delprojekt. I det ena delprojektet handlar arbetet om att samla in och analysera information kring risker för att inte uppfylla de lagkrav som företagen möter i sin verksamhet. Det andra delprojektet där Intertek deltar går ut på att hitta vägar att dela analysdata mellan nätverkets medlemmar med målet att förbättra datakvaliteten och samtidigt minska det totala antalet analyser och de enskilda företagens arbetsbörda. Vi är stolta över att få bidra med vårt kunnande i den här typen av projekt, samtidigt som vi också lär oss mycket som kommer våra kunder till del, säger Ann-Britt Fransson. Vill du veta mer, kontakta Ann-Britt Fransson, ann-britt. fransson@intertek.com VIND I SEGLEN Intertek ackrediterat för provning av småskalig vindkraft Nu är Interteks provningslabb som ett av tre i Europa ackrediterat för provning av småskalig vindkraft enligt grundstandarden IEC-EN och tilläggsstandarderna (buller) och (prestanda). Dessutom är Intertek, som enda labb i Europa ackrediterat att utföra provningen hos kund. I Sverige är tredjepartscertifiering av småskaliga vindkraftverk frivillig och för att CE-märka verket räcker det med egendeklaration enligt lågspännings- och maskindirektivet Samtidigt måste man förstås ha ordning på underlagen och standarden kräver en provningsrapport, säger Roger Larson, teknisk expert inom vindkraft på Intertek. En provning tar dessutom mellan sex och tolv månader att utföra beroende på vindförhållandena och det är inte alla som har tillgång till lämpliga provningsplatser. Många tillverkare väljer också att göra en ackrediterad provning eftersom den ackrediterade provningsrapporten fungerar som underlag för den brittiska MCS-certifieringen. En sådan certifiering ger nämligen ägaren till ett vindkraftverk extra betalt för den el han eller hon levererar in i det brittiska elnätet och är därför en konkurrensfördel för tillverkaren. Något sådant system finns i dagsläget inte i Sverige, men i många andra europeiska länder. Sedan 2011 finns också en frivillig konsumentmärkning för småskalig vindkraft, en märkning som måste utföras av en oberoende tredje part. Bakom märkningen, som anger bullernivå och producerad effekt vid en specificerad vindstyrka, står IEA (International Energy Agency). För att räknas som småskalig vindkraft ska kraftverket ha en svepyta (rotorarea) mindre än 200 kvadratmeter och det är hela verket fundament, torn, blad, generator etc. som provas enligt standarderna. Intertek kan utföra den ackrediterade provningen antingen på sin egen vindkraftsprovningsplats Lilla Båtskär på Åland eller hos kund. Intertek är det enda testlabb i Europa som kan utföra ackrediterad provning hos kund. Vill du veta mer, kontakta Tom Bengter, tom.bengter@intertek.com

3 NYTT PRODUKTSÄKERHETSPAKET SKRUVAR ÅT MARKNADSKONTROLLEN I EU Säkrare konsumentprodukter med uppdaterat produktsäkerhetsdirektiv och ny förordning om marknadskontroll. EU-kommissionen presenterade nyligen ett förslag till ny lagstiftning på produktsäkerhetsområdet som är tänkt att börja gälla Det så kallade Produktsäkerhets- och marknadskontrollpaketet består av en ny förordning om konsumentprodukters säkerhet och en förordning om marknadskontroll. Dessutom innehåller paketet en handlingsplan för marknadskontroll som sätter upp 20 konkreta åtgärder för hur marknadskontrollen ska förbättras fram till de nya reglerna träder i kraft. Den öppna marknaden för varor och tjänster är en av EU:s grundbultar och för att den ska fungera krävs att konsumenterna har förtroende för de kontrollmekanismer som ska säkerställa att produkterna de köper är säkra att använda, säger Anders Delsborn, regional certifieringschef för Europa på Intertek. Med det nya förslaget till lagstiftning för produktsäkerhet och marknadskontroll vill man stärka kontrollen, både på EU:s inre marknad och vid de yttre gränserna. Förslaget är en del i arbetet med att implementera det så kallade New Legislative Framework, eller Varupaketet (se Intertek INFO ). Varupaketet drar upp de övergripande riktlinjerna för hur EU:s öppna marknad ska fungera, men själva implementeringen sker stegvis genom både nya direktiv och uppdateringar av befintliga direktiv, säger Anders Delsborn. Vi kommer att se fler förändringar till följd av detta fram gent. I Produktsäkerhets- och marknadskontrollpaketet revideras det tidigare generella produktsäkerhetsdirektivet (2001/95/ EC) och direktiv 87/357/EEC om farliga livsmedelsimitationer och slås samman till en produktsäkerhetsförordning. Syftet är att förenkla regelverket för konsumentprodukter livsmedel, läkemedel och medicintekniska produkter undantaget för att göra det tydligare och, som man skriver, anpassa det till dagens globaliserade marknad. Marknadskontroll Dagens regler för marknadskontroll är spridda över flera olika regelverk. Enligt förslaget lyfts all text om marknadskontroll ut från de olika direktiv där den återfinns idag för att skapa en enda förordning om marknadskontroll. Förhoppningen är skapa en mer harmoniserad marknadskontroll över hela EU genom att ländernas marknadskontrollerande myndigheter ska samarbeta tätare och bland annat utbyta information om nationella regler, marknadskontrollaktiviteter och arbetssätt. En viktig nyhet är en ansats att förbättra spårbarheten hos produkter genom hela leveranskedjan. Bland annat introduceras ett krav på märkning med produktens ursprungsland, ett ansvar som läggs på tillverkaren eller importören. Arbetet startar nu I den handlingsplan för marknadskontroll som också finns med i paketet listar Kommissionen ett antal åtgärder som man vill genomföra under tiden fram till den föreslagna lagstiftningen träder i kraft. Det handlar bland annat om att skapa ett bättre och effektivare samarbete mellan ländernas kontrollmyndigheter genom att dela information om utförda kontroller. Förslaget gör det tydligt och enhetligt hur respektive EUlands ansvariga myndigheter ska jobba med de här frågorna så att kraven är likvärdiga över hela EU och det är Anders Delsborn, regional certifieringschef för Europa på Intertek. viktigt, säger Anders Delsborn. Samtidigt ska man inte glömma bort att detta kräver ökade resurser och kompetens i de enskilda länderna, något som kan bli tufft under den nuvarande ekonomiska krisen. Det har också höjts en del tveksamma röster från industrin, bland annat om förslaget att myndigheter ska kunna beslagta produkter om de har tillräcklig anledning att tro att oacceptabla risker med produkten föreligger. Sammantaget är det dock ett förslag som uppfyller sitt syfte att stärka säkerheten för konsumenterna på den öppna marknaden. Förändringarna i produktsäkerhetspaketet Paketet ska stärka produktsäkerheten och skapa en bättre och mer koordinerad marknadskontroll över hela Europa genom att: Det ska bli lättare att återkalla farliga produkter från marknaden. Reglerna för produktsäkerhet och marknadskontroll ska bättre anpassas till varandra. Tydligare ansvar för tillverkare, importörer och distributörer av konsumentprodukter. Bland annat ställs krav på ursprungsmärkning för att förbättra spårbarheten genom hela leveranskedjan. Bättre spårbarhet för produkter, bland annat för att förbättra möjligheterna till snabba produktåterkallelser. Stärkta kontroller vid produkter med kända risker. När en produkt har funnits vara farlig ska det bli enklare att vidta åtgärder för att begränsa, och till och med, förbjuda den. Ett system för marknadskontroller som främjer samarbete mellan de olika ländernas myndigheter. Förenklade processer för hur farliga produkter ska rapporteras in. Nyanställd på Intertek Emelie Åström, Projektledare, GMA. Nytt från världens marknader Indiens nya elsäkerhetslag försenad Den indiska regeringen har skjutit upp införandet av den nya lag som kräver registrering och provning av femton olika kategorier av elektriska och elektroniska produkter. Reglerna skulle, som vi skrev i förra numret av Intertek INFO, ha trätt i kraft 3 april, men skjuts nu upp till 3 juli Den anledning som angetts till förseningen är att de inhemska företagen har haft svårt att leva upp till reglerna, som är de första i sitt slag i Indien. Den nya lagen säger att alla produkter inom de femton kategorierna som sätts ut på den indiska marknaden ska provas av ett oberoende och ackrediterat testhus. Intertek Indien är nu ackrediterat för att utföra den krävda provningen. Japan ser över sin säkerhetslagstiftning för elektriska produkter I oktober 2013 lanserar Japans näringslivs departement (Ministry for Enterprise, Trade and Industry) nya regler för elektriska och elektroniska produkter. Detta innebär stora förändringar både i texten till landets lag om säkerhet för elektriska produkter och material och i hur standarder ska användas för att visa överensstämmelse. Referenser till individuella standarder för varje produkttyp ersätts med krav på en allmän prestandanivå med hänvisning till en generell säkerhetsstandard. Detta görs för att bättre anpassa lagens skrivning till nya innovativa produkter där etablerade designspecifikationer och testmetoder saknas. Stora ansträngningar görs för att säkerställa harmonisering med globala säkerhetsstandarder. Säkerhetsprincipen i lagtexten förtydligas. Lagens omfattning kommer dock inte att ändras. Om den nuvarande tidplanen håller förväntas den nya lagen att träda i kraft 15 oktober Uppdaterat avtal med Korean Testing Certification ger snabbare service Intertek och det koreanska certifieringsorganet Korean Testing Certification (KTC) skrev nyligen under ett uppdaterat avtal i syfte att ge Interteks kunder en ännu effektivare kanal till den koreanska marknaden. Enligt det uppdaterade avtalet accepterar KTC nu CBrapporter inom elsäkerhet och EMC för hela Interteks CB-scope i enlighet med IECEE:s hemsida. Dessutom accepteras Interteks provningsrapporter enligt standard IEC som hanterar prestanda för LED-moduler. Intertek har också ett dedikerat team hos KTC för att garantera ett snabbt och okomplicerat marknadstillträde i Korea för Interteks kunder. Vill du veta mer, kontakta Andreas Marström, andreas.marstrom@intertek.com

4 KUNDCASE EN OKÄND MUSIKEXPORT När man pratar om svensk musikexport menar man vanligtvis Abba och the Cardigans eller Swedish House Mafia. Men man skulle lika gärna kunna prata om Clavia och deras syntar. Hans Nordelius växte upp med två stora intressen musik och elektronik. På sextiotalet spelade han i popband samtidigt som han byggde elorglar och andra keyboardinstrument som hobby. Lite senare blev elektroniken ett jobb och musiken en hobby, innan han på 80-talet kom på ett sätt att kombinera dem grundade Hans Nordelius tillsammans med Mikael Carlsson företaget Clavia och började i en källare i Västertorp utanför Stockholm konstruera och bygga digitala trummor. Året därpå lanserades trummorna under namnet ddrum och blev en framgång, först i dansbands-sverige, sedan vartefter i resten av världen. Men det var hos klaviaturinstrumenten Hans Nordelius hade sitt hjärta och drömmen om att bygga en riktig keyboardsynt fanns kvar under de första åren med Clavia och ddrum. Tretton år tog det innan det blev verklighet, säger Hans Nordelius. Min vision var en digital Clavias grundare och VD Hans Nordelius flankeras av Mikael Norlin (tv), inköpare och ansvarig för regulatoriska frågor, och José Esparza, hårdvaruutvecklare. synt med modern teknik, men med den typen av användarvänligt gränssnitt med tydliga knappar och rattar som fanns hos de tidiga, analoga syntarna. Att det tog tretton år berodde på att tekniken inte var redo för visionen. Inte förrän i mitten av 1990-talet fanns processorer med tillräcklig beräkningskraft för att göra det Hans Nordelius ville. Och då gick det fort från idé till färdig produkt tog det åtta månader. Clavias första röda så kallade virtuella analoga synt blev en storsäljare och finns fortfarande, efter ett antal uppdateringar, kvar i sortimentet. Användarvänlighet nyckeln Idag huserar Hans Nordelius, hans fortfarande lika röda syntar och ett trettiotal anställda bakom en anonym dörr på Södermalm i Stockholm. På tre plan i den gamla fabriksbyggnaden utvecklas och slutmonteras syntar, digitala pianon och orglar som syns och hörs på scener och inspelningar världen över. Fortfarande är det hantverket och omsorgen om kvaliteten och användargränssnittet som skiljer Clavias instrument från mängden. Våra syntar är så enkla att musikern kan vara kreativ och jobba aktivt med ljudet på scenen, säger Hans Nordelius. Vi lägger ned en otrolig omsorg på att se till att vi har precis rätt knappar och rattar med rätt funktioner. Numera har Clavia världen som marknad störst är Tyskland och USA och med det följer ett antal regler och krav att hantera. Företaget har samarbetat med Intertek sedan 1999 och Interteks ETL-märke har varit en förutsättning för att komma in på den eftertraktade USAmarknaden. Närheten till labbet i Kista och snabbheten i servicen har också haft stor betydelse för det långvariga samarbetet. Vi är ofta beroende av att det går fort, Det enkla, lättanvända användargränssnittet med knappar och rattar i stället för displayer och menyer är Clavias signum, precis som den röda färgen. säger Mikael Norlin, ansvarig för inköp och regulatoriska frågor på Clavia. Våra distributörer lägger inte order på en ny produkt innan all provning är klar och märkningen är på plats. Samtidigt vill både de och vi ha ut produkten på marknaden så snabbt som möjligt, och då är en god relation med Intertek och snabb service i labbet otroligt viktigt. Trots att många användare är professionella eller halvprofessionella musiker, räknas syntar, digitalpianon och elorglar i de flesta länder som hemelektronik. Kraven Clavia har att ta hänsyn till kretsar således vanligen kring elsäkerhet, kemikalieanvändning och EMC. Just EMC är extra relevant på en scen där det kryllar av trådlös utrustning som inte får störa eller störas. Musikinstrument och kringutrustning är också ofta extra känslig för den här typen av störningar, så bekymmer på det området är inte ovanliga. Vi har faktiskt en gång för länge sedan fått ett mail där en kund skrev att det började kvittra i det trådlösa mikrofonsystemet när de slog på vår synt, erkänner Hans Nordelius. Det var visserligen bara en gång, men det är en gång för mycket. För att det inte ska hända igen och för att nya produkter säkert ska klara kraven vid lansering jobbar Clavia sedan några år tillbaka nära Intertek genom hela produktutvecklingsprocessen. Man arbetar bland annat med pre compliance-provning för just EMC. Jag har tillbringat många timmar hos Intertek, säger Hans Nordelius med glimten i ögat. Och vi har lärt oss mycket om hur vi ska designa våra produkter för att se till att de klarar kraven. Är det något vi ska falla på så inte är det för att vi inte följer lagkraven! Kort om Clavia: Detta gör Intertek för Clavia Grundades 1983 av Hans Nordelius och Mikael Carlsson. Började med att bygga digitala trummor under varumärket ddrum som sedan sålts av. Lanserade sin första synt Runt 30 anställda. Utvecklar och säljer idag syntar, digitalpianon, elorglar och, återigen, en trummodul och en trum-pad. ETL (elsäkerhet) och FCC (EMC) för den nordamerikanska marknaden. Elsäkerhet och EMC för CE-verifiering för EU. Pre compliance-provning inom EMC. CB-certifikat med nationella avvikelser för övriga marknader. Intertek kopplar greppet om kemikaliedebatten Många företagsledningar är omedvetna om vilka farliga kemikalier deras varor innehåller och vilka effekter det kan ha på människors hälsa och miljö. Intertek lyfter frågan under Almedalsveckan. I debatten Farliga kemikalier i vardagen vems ansvar?, som leds av Mikael Salo från tidningen Miljöaktuellt, medverkar Interteks kemikalierådgivare Anna Forsgren tillsammans med Ellinor Wickström från Clas Ohlson, Emma Lindberg från Miljödepartementet och Mikael Karlsson från Naturskyddsföreningen. Som ett av världens ledande testhus granskar vi på Intertek en mängd produkter för att se till att de uppfyller lagstadgade krav på säkerhet och kvalitet. Vi ser hela tiden exempel på företag som inte uppfyller kraven och som är omedvetna om att de ens har kemikalier som påverkar hälsa och miljö i sina produkter. Därför bjuder vi in till debatt, säger Carin Wikström, marknadsansvarig på Intertek. Debatten går 4 juli på Mijöaktuellts arena, Gotlands Museum, Strandgatan 14 i Visby. TVÅ STANDARDER BLIR EN I NYA RISKBASERADE IEC/EN Nu ritas standardkartan om för audio/video, IT och kommunikationsutrustning. Under 2014 publiceras den andra utgåvan av IEC I IEC slås IEC som behandlar säkerhet för audio, video och liknande utrustning och IEC som hanterar säkerhet för elektrisk utrustning för informationsbehandling, kontorsmaskiner och telekommunikation samman. Med största säkerhet kommer också både den europeiska (EN) och den amerikanska (UL/CSA) versionen av den nya standarden publiceras under samma år. Förutom att ta in omfattningen av två tidigare standarder under samma paraply, innebär IEC ett betydande avsteg från hur en standard brukar se ut. I stället för att utgå från kravbeskrivningar utgår man från de risker som kan förekomma och ger tillverkaren större frihet att bestämma hur skyddet mot dem utformas. Den största skillnaden ligger inte i de tekniska krav som standarden omfattar. Det är sättet att läsa och applicera den som är helt nytt, säger Martin Axelsson, Technical Leader, multimedia, IT och kommunikationsutrustning på Intertek och medlem i IEC:s tekniska kommitté 108 som arbetar med utvecklingen av standarden. Standarden delar in en produkts säkerhetsrisker i tre nivåer. Detsamma görs med människor som kan tänkas komma i kontakt med produkten. Utifrån detta specificeras sedan vad som exempelvis är acceptabel spänning och vilka typer av skydd som ska finnas. Också sakinnehållet i kraven kommer att förändras, även om det inte handlar om några stora förändringar av de grundläggande kraven, menar Martin Axelsson. En del acceptabla nivåer kan komma att ändras, dels för att man slår samman två standarder och dels för att man gör en ny utvärdering av nivåerna, säger han. Samtidigt som den nya standarden publiceras uppdateras också IEC och IEC med nya utgåvor. Under en period fram till IEC :s slutar gälla existerar därför de tre standarderna parallellt. Det innebär att enligt IEC och IEC accepteras komponenter provade efter båda standarderna. Samma sak gäller för IEC och IEC På Intertek pågår nu förberedelserna för både provning enligt den nya standarden och en betydande utbildningsinsats som dras igång under Vill du veta mer, kontakta Fredrik Hirn, fredrik.hirn@intertek.com

5 SOCIALT ANSVAR I PRAKTIKEN Idag är det en självklarhet för de flesta företag att jobba aktivt med socialt ansvarstagande. Men hur långt sträcker sig företagets sociala ansvar, och hur kan man säkerställa att ansvaret verkligen tas på rätt sätt, genom hela leveranskedjan? På senare tid har det skrivits mycket om stora företags, ibland bristande, sociala ansvarstagande. Ett exempel är klädkedjan Benettons eventuella ansvar för säkerheten i en underleverantörs fabrik i Bangladesh där ett tusental arbetare dödades i en brand. Ett närliggande exempel är flera internationella företags initiala vägran att skriva på ett avtal för bättre villkor för textilarbetare i samma land. Dessa exempel illustrerar dels hur globala leveranskedjorna är för många av de produkter vi köper, dels hur snabbt en nyhet sprids till konsumenter i vår uppkopplade värld. Idag jobbar de allra flesta företag med så kallade CSR-frågor (Corporate Social Responsibility) och är också noga med att berätta om vad de gör. Exempelvis har så många som 97 procent av Europas största företag en CSR-del på sin hemsida. Men ju mer man slår på trumman om sitt arbete, desto mer måste man vara säker på att man verkligen har torrt på fötterna. ISO Sedan 2010 finns en internationell standard för socialt ansvarstagande. ISO ger vägledning och riktlinjer om hur företag kan jobba med CSR-frågor genom att ta upp sju kärnområden: organisationsstyrning, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, ansvarsfulla affärsmetoder, konsumentfrågor och lokal samhällsutveckling. Standarden vill, skriver ISO, uppmuntra företagen att gå längre än vad lagen kräver på området. Ett företag kan dock inte låta certifiera sig enligt ISO 26000, något som heller aldrig varit meningen, säger Mats Bergström, expert på CSR och hållbarhetsfrågor på Intertek. Den innehåller inga skallkrav, utan finns för att vägleda företag och organisationer i arbetet. Samtidigt vill allt fler företag på ett konkret sätt kunna visa hur man arbetar med CSR för kunder och investerare. För att möta det behovet har flera nationella initiativ tagits. Svenska SIS publicerade i januari i år en specifikation till en egendeklaration (SIS- SP 2:2013 Socialt ansvarstagande Systematisk egendeklaration) som företagen kan använda för att göra just det. Egendeklarationen innebär att företaget svarar på ett batteri med frågor samt skriver ett uttalande om sitt CSR-arbete. Dessutom arbetar SIS just nu med ytterligare en specifikation som ska möjliggöra en ackrediterad certifiering av egendeklarationen, säger Mats Bergström. Det innebär att en ackrediterad och oberoende tredje part verifierar riktigheten i företagets svar på frågorna och i uttalandet de gjort. I verifieringen ingår också en uppföljning av för företaget betydande intressenter, exempelvis leverantörer, fackliga organisationer och miljöorganisationer. Både företagets egendeklaration och verifieringsorganisationens uttalande ska finnas tillgängligt för allmänheten. Arbetet med specifikationen beräknas vara klart under hösten Uppföljning av leverantörer I sitt CSR-arbete genomför de flesta företag olika typer av riskanalyser i leverantörskedjan, till exempel i form av en Code of Conduct (uppförandekod). Analyserna kan göras på olika nivåer, antingen på det egna företaget, på både det egna företaget och leverantörerna eller enbart på leverantörerna, ibland under medverkan av externa intressenter. Ytterligare en väg för att på ett förtroendefullt sätt följa upp sitt CSR-arbete är att låta en oberoende part granska företagets leverantörer utifrån krav på socialt ansvarstagande generellt eller i valda delar, exempelvis affärsetik, arbetsmiljö och miljö, säger Mats Bergström. Intertek har tagit fram en egen modell för CSR-uppföljning, Workplace Condition Assessment (WCA) som används internationellt. Den hjälper företagen att utvärdera arbetsvillkor, anställningsvillkor och avtal, hälsa och säkerhet, ledningssystem och miljö hos sina underleverantörer. För den svenska marknaden kommer Intertek även att kunna erbjuda en ackrediterad verifiering av organisationers egendeklaration, när specifikationen är publicerad. Verktygen finns, det är egentligen bara att sätta igång och använda dem, avslutar Mats Bergström Läs mer om WCA, ackrediterad verifiering av egendeklaration och leverantörsrevisioner i kommande nummer av Intertek INFO. Vill du veta mer, kontakta Mats Bergström, mats.bergstrom@intertek.com Mats Bergström är agronom och ekonom och har arbetat med hållbarhetsfrågor på Intertek i 17 år. Han är också ledamot i TK 478, den tekniska kommitté inom SIS som arbetar med socialt ansvarstagande. Belysningsstandard under revidering Just nu pågår en revision av standard IEC Luminaires General Requirements and Tests. Den nya utgåvan utgåva 8 av IEC-standarden som beräknas fastställas i slutet av året anpassas till den nya LEDteknologin genom att bland annat inkludera krav för blåljusskaderisk. Bland övriga nyheter märks att man förtydligar isolationskraven mellan olika kretsar och inför nya begrepp när det gäller utbytbara ljuskällor med tillhörande beröringsskyddskrav. Publiceringsdatum (dop) för den europeiska versionen av standarden anges normalt till ett år efter att IEC-standarden fastställts. Vill du veta mer, kontakta Göran Stenfelt, goran.stenfelt@intertek.com Nytt inom ekodesign energisnålare dammsugare, gräns för datorers elförbrukning och krav på pannor och värmepumpar. Från 1 september 2014 gäller nya energieffektivitetskrav på dammsugare inom EU. Kraven reglerar maxeffekt och energianvändning per år. Bland dem finns även miniminivåer på funktion som dammupptagningsförmåga och maximal tillåten ljudnivå. Även energimärkning på dammsugare antas inom kort. Energimärkningsetiketten ska tala om årlig energianvändning, ljudnivå, dammupptagning på matta och hårt golv samt filtreringsförmåga. Två månader tidigare, 1 juli 2014, kommer en gräns för elanvändning för datorer och servrar. De nya kraven baseras på Energy Star-märkningen och gäller för både bärbara och stationära datorer samt servrar. För servrar gäller kraven för det interna nätaggregatet. I och med den snabba utvecklingen på området kommer kraven att skärpas ytterligare 1 januari kommer också krav på energieffektivitet och energimärkning för pannor som drivs av olja, gas och el. Även värmepumpar ska få liknande krav. Pannorna förväntas dessutom bli den produkt som kommer att spara mest energi av alla de som fått lagkrav om ekodesign och energimärkning. Kraven på energieffektivitet träder i kraft om drygt två år, alltså år 2015 och skärps ytterligare två år senare. Dessutom kommer krav på minskade buller- och kväveutsläpp om två respektive fem år. De nya lagkraven gäller alla pannor och värmepumpar till vattenburna uppvärmningssystem, upp till 400 kw och även pannor som producerar varmvatten ingår. Vill du veta mer, kontakta Anders Åhman, anders.ahman@intertek.com

6 Intertek Academy höstterminen 2013 Aktuellt kalendarium finns på Har du frågor? Skriv till September 2013 FSSC med HACCP september Helsingborg Riskhantering för medicinteknik enligt ISO september Stockholm RoHS och WEEE september Stockholm IEC Medical Device Usability 19 september Stockholm Effektiv produktutveckling inom medicinteknik september Stockholm CE-märkning med inriktning på elektriska produkter 26 september Stockholm Oktober 2013 REACH i praktiken 2 oktober Stockholm RoHS i praktiken Den tekniska filen 3 oktober Stockholm Kemi&Miljö Express 8 oktober Stockholm QA/RA Leader Medical Devices 8-9 oktober Stockholm Export med sikte på Kina 9 oktober Stockholm Grundkurs i EMC 10 oktober Stockholm Litiumjonbatterier 16 oktober Stockholm Food Contact Regelverket för material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel 17 oktober Stockholm ISO i praktiken Miljöledningssystem 22 oktober Stockholm Regelverk för medicintekniska produkter MDD, kvalitetssystem och CE-märkning oktober Stockholm Så går en provning till 24 oktober Stockholm November 2013 IEC , 3:e utgåvan, inklusive nya Amendment 1 samt riskhantering 5-6 november Stockholm ISO 9001 i praktiken ledningssystem för kvalitet 6-7 november Stockholm EN ISO 13485:2012 Kvalitetssystem för medicinteknik 6-7 november Stockholm Internrevision enligt ISO för medicintekniska verksamheter 8 november Stockholm RoHS och WEEE november Stockholm IEC/EN ; Elektrisk utrustning för mätning, styrning och laboratorieändamål 13 november Stockholm R&TTE-direktivet, Trådlös kommunikation 19 november Stockholm Internrevision & revisionsteknik november Stockholm RoHS i praktiken Den tekniska filen 27 november Stockholm REACH i praktiken 28 november Stockholm December 2013 Regelverk för medicintekniska produkter MDD, kvalitetssystem och CE-märkning 3-4 december Stockholm IEC/EN , Elektriska hushållsprodukter 4-5 december Stockholm CE-märkning - med inriktning på elektriska produkter 5 december Stockholm IEC/EN ; Utrustning för informationsbehandling december Stockholm Grundkurs i EMC 10 december Stockholm Riskhantering för medicinteknik enligt ISO december Stockholm IEC Medical Device Usability 19 december Stockholm STANDARDNYTT Standardnummer. Namn Standarden Date of ersätter withdrawal EN V5.2.1 EN V2.3.1 EN V1.9.2 EN V1.5.1 EN 55024:2010 EN :2007/A1:2011 EN :2007/A1:2011 EN V2.4.1 EN V1.8.1 EN / A1:2013 EN / A1:2013 IMT cellular networks; Harmonized EN covering the essential requirements of article 3.2 of the R&TTE Directive; Part 1: Introduction and common requirements Matters (ERM); Short Range Devices (SRD); Radio equipment to be used in the 25 MHz to MHz frequency range with power levels ranging up to 500 mw; Part 2: Harmonized EN covering essential requirements under article 3.2 of the R&TTE Directive Matters (ERM); ElectroMagnetic Compatibility (EMC) standard for radio equipment and services; Part 1: Common technical requirements Matters (ERM); ElectroMagnetic Compatibility (EMC) standard for radio equipment and services; Part 23: Specific conditions for IMT-2000 CDMA, Direct Spread (UTRA and E-UTRA) Base Station (BS) radio, repeater and ancillary equipment Information technology equipment - Immunity characteristics - Limits and methods of measurement Electromagnetic compatibility (EMC) - Part 6-3: Generic standards - Emission standard for residential, commercial and light-industrial environments Electromagnetic compatibility (EMC) - Part 6-4: Generic standards - Emission standard for industrial environments Matters (ERM); Short Range Devices (SRD); Radio equipment to be used in the 25 MHz to MHz frequency range with power levels ranging up to 500 mw; Part 2: Harmonized EN covering essential requirements under article 3.2 of the R&TTE Directive Matters (ERM); Wideband transmission systems; Data transmission equipment operating in the 2,4 GHz ISM band and using wide band modulation techniques; Harmonized EN covering the essential requirements of article 3.2 of the R&TTE Directive Washing machines for household use Vacuum cleaners for household use EN V4.2.1 EN V2.1.2 EN V1.8.1 EN V1.4.1 EN 5024:1998 and its amendments N/A, New amendment N/A, New amendment EN V2.3.1 EN V1.7.1 New amendment New amendment 31 jan 2013 Företagsanpassade utbildningar Förutom de öppna kurserna i kalendariet här bredvid erbjuder Intertek Academy utbildning anpassad för just ditt företag, antingen i våra egna lokaler eller på plats ute hos er. Vill du veta mer, kontakta Camilla Torebrandt, camilla.torebrandt@intertek.com 31 maj juni aug dec jan jan feb dec nov dec 2015 Listan med standarder ovan är bara ett urval av allt som hänt sedan förra numret av Intertek INFO. Ladda ned en komplett standardlista på INTERTEK ACADEMY VÄSSAR KOMPETENSEN Koll på regler och krav är en färskvara. Intertek Academys föreläsare är med där det händer i internationella standardiseringskommittéer och i praktisk provning och alltid uppdaterade med den senaste kunskapen. Intertek Academy har växt stadigt sedan starten. Med ett hundratal kurser under det senaste året har Intertek blivit en utbildningsaktör att räkna med. Vid starten i september 2009 var målet att tredubbla verksamheten och det har vi uppnått med råge, säger Camilla Torebrandt, chef för Intertek Academy. Men detta är bara början. Utbildningsbehovet växer hela tiden och många nya kurser har löpande Röster från klassrummet Kurserna om kemikalier i varor och det uppdaterade RoHS-direktivet har varit populära under våren. Intertek INFO träffade några av deltagarna på kursen RoHS i praktiken den tekniska filen. Bo Kaltea, Tjeders Industri AB, tillverkar system och komponenter för larm och kommunikation, bland annat för vården, kontor och handel. Vi har levt med RoHS sedan den första Camilla Torebrandt. upplagan av direktivet, men behövde en uppdatering i och med att direktivet omarbetats. Att gå en kurs är ett effektivt sätt att få ny, viktig information och också träffa andra som brottas med liknande problem. Kursen har definitivt infriat mina förväntningar. Jag har fått hjälp att tolka den nya tillkommit sedan starten. Vi jobbar väldigt nära våra säljare och konsulter för att fånga upp våra kunders kompetensutvecklingsbehov, säger Camilla Torebrandt. Dessutom är våra föreläsare aktiva i både internationella och nationella standardiseringskommittéer så de vet vad som kommer att påverka våra kunders vardag framöver. Nya ämnen inför hösten är bland annat RoHS för medtech, export med Kina i sikte och en halvdag om hur en produktprovning går till i praktiken. Vi vidareutvecklar våra utbildningar kontinuerligt. Bland annat har vi till hösten uppdaterat vår populära CE-märkningsutbildning, avslutar Camilla Torebrandt. Bo Kaltea, Tjeders Industri AB, standarden inom området och råd på vägen i hur jag ska lägga upp det vidare RoHS-arbetet på företaget. Lars Göran Welin och Kjell Malmberg, Scancoin, utvecklar lösningar för mynt- och sedelhantering. För oss är det ett smidigt sätt att ta reda på vad det är vi behöver kunna i och Lars Göran Welin och Kjell Malmberg, Scancoin med uppdateringen av RoHS. Att gå en kurs är mycket enklare och effektivare än att själv läsa och tolka en standard. Den här kursen var väl investerade pengar, nu vet vi vad vi ska fokusera på när vi kommer hem. Anna Forsgren, konsult på Interteks Kemi, hälsa och miljöenhet, föreläser om kemikalier i varor under en av vårens populära RoHS-kurser. Elisabet Jansson, Elekta, som utvecklar och säljer utrustning inom strålmedicin: Jag kom hit för att lära mig mer om hur man bygger upp den tekniska filen med tanke på RoHS på ett effektivt sätt. Jag jobbar i ett RoHS/REACH-projekt Elisabet Jansson, Elekta och projektledaren rekommenderade den här kursen. Det är en jättebra kurs med mycket användbar information. Jag uppskattar också att den innehåller en praktiskt övning. Redaktör: Åsa Larsbo, asa.larsbo@intertek.com Intertek Semko AB, Torshamnsgatan 43, Box 1103, KISTA, Tel ,