Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet

Transkript

1 Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:5 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet Delrapport 1: Problembeskrivning och strategisk måluppfyllelse Martin Nordh

2

3 Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:5 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet Delrapport 1: Problembeskrivning och strategisk måluppfyllelse Martin Nordh Rikspolisstyrelsen

4 Denna rapport har upprättats vid Rikspolisstyrelsens funktion för utvärderingsverksamhet. Rikspolisstyrelsen har inte tagit ställning till innehållet. De åsikter som framförs är författarens egna.

5 Författarens förord 1 Författarens förord Jag vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt har bidragit till denna rapport, särskilt till docent Anders Nilsson vid Stockholms universitet för de värdefulla kommentarerna. Jag vill avslutningsvis även tacka regeringens särskilde utredare Björn Eriksson för ett meningsfullt utbyte av tankar och idéer under arbetets gång. Martin Nordh Stockholm, juni 2013

6 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Rekommendationer Del I: Bakgrund, syfte, metod och material 1. Inledning Bakgrund och syfte Kort om ansvarsfördelningen inom Polisen Internationella åtaganden Statliga offentliga utredningar om idrottsrelaterad brottslighet Frågeställningar Tidigare forskning om idrottsrelaterad brottslighet Metod och material Avgränsningar Tillvägagångssätt och material Del II: Pratar vi om samma saker? 3. Vad är egentligen idrottsrelaterad brottslighet och hur används begreppet inom Polisen? Användningen av begreppet idrottsrelaterad brottslighet i tidigare studier.. 14 Litteraturöversikten inom ramen för utvärderingen Brottsförebyggande rådets studie Hur används begreppet idrottsrelaterad brottslighet inom Polisen? Slutsatser Förslag till arbete med en nationell definition Vad är egentligen en risksupporter och hur används begreppet inom Polisen? 21 Definitionen av en risksupporter inom EU Den nationella risksupporterdefinitionen Hur använder Rikskriminalpolisen den nationella definitionen? Hur används begreppet risksupporter i de undersökta polismyndigheterna? 23 Polismyndigheten i Skåne län Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Östergötlands län Polismyndigheten i Västra Götalands län Polismyndigheten i Örebro län Slutsatser om risksupporterbegreppet

7 Innehållsförteckning 3 Del III: Polisens strategiska arbete mot idrottsrelaterad brottslighet 5. Vilken målsättning har RPS och vilka strategiska åtgärder har RPS vidtagit mot den idrottsrelaterade brottsligheten över tid? Polisens uppdrag och mål RPS Polisavdelning mfl Nationella strategier Funktionerna supporterpolis respektive evenemangspolis Frågor om tillståndsgivning och kostnader för polisbevakning Rikskriminalpolisen (RKP) Internationella åtaganden för RPS PoA och RKP Slutsatser Hur implementeras och tillämpas RPS målsättning mot idrottsrelaterad brottslighet i de undersökta polismyndigheterna? Övergripande om tillämpningen av mål och strategiska åtgärder Polismyndigheten i Skåne län Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Östergötlands län Polismyndigheten i Västra Götalands län Polismyndigheten i Örebro län Slutsatser Avslutande diskussion Referenser Appendix. Exempel på operationalisering av dokumentation i PUM-A

8 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet 4 Sammanfattning Brott och ordningsstörningar har blivit nästintill självklara inslag vid vissa idrottsevenemang. Men vad gör Polisen åt problemet? Den delrapport som du läser nu fokuserar på Polisens strategiska arbete mot idrottsrelaterad brottslighet. För att säkerställa att svensk polis har en enhetlig bild av de problem som ska hanteras finns det ett behov av en gemensam begreppsanvändning, d.v.s. att alla pratar om samma sak. Det första begrepp har analyserats är vad som egentligen menas med idrottsrelaterad brottslighet. Det finns ingen allmänt vedertagen definition av begreppet, vare sig inom vetenskapen eller inom polisorganisationen. Inom Polisen används begrepp som t.ex. fotbollsrelaterat våld och idrottsrelaterat våld i stället för idrottsrelaterad brottslighet. Ett förslag på en nationell definition av begreppet idrottsrelaterad brottslighet presenteras därför i delrapporten. Förslaget på definition är utformat för att överensstämma med befintlig forskning på området och samtidigt vara användbar i praktiken. Det andra begrepp som har analyserats är vad som avses med en risksupporter. Polisen har tidigare tagit fram en nationell risksupporterdefinition. Utvärderingen visar dock att risksupporterbegreppet sällan används på strategisk nivå i de undersökta polismyndigheterna. Även den nationella risksupporterdefinitionen används sparsamt, särskilt i operativa sammanhang. Den nuvarande utformningen av den nationella risksupporterdefinitionen bör därför förändras för att den ska kunna användas i praktiken. Polisen har sex övergripande mål i arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet: Arbetet ska ske effektivt och i samverkan med andra. Det ska också vara kunskapsbaserat och bidra till en ökad trygghet, minskad brottslighet och minskade ordningsstörningar. Delrapporten visar att de undersökta polismyndigheterna med tiden har blivit bättre på att få det strategiska arbetet att stämma överens med Rikspolischefens inriktning mot idrottsrelaterad brottslighet. Särskilt framträdande är mål och åtgärder som avser effektivt arbete, kunskapsbaserat arbete och minskad brottslighet. Mål och strategiska åtgärder för samverkan med andra aktörer och för en ökad trygghet tycks inte vara lika prioriterat. RPS Polisavdelning har det övergripande ansvaret att ta fram arbetsmetoder för att nå nyss nämnda mål och även ett ansvar för det internationella arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet. Rikskriminalpolisen har ett nationellt samordningsansvar för det operativa polisarbetet. RPS har därför inlett ett arbete med en nationell strategi för att ytterligare effektivisera Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet. Föreliggande delrapport är den första av tre rapporter i RPS utvärdering av Polisens arbetemot idrottsrelaterad brottslighet. Delrapport 2 utgörs av en litteraturöversikt som sammanfattar den forskning som finns på området och den kommande slutrapporten har sitt fokus på själva problemet med idrottsrelaterad brottslighet och på vissa delar av Polisens operativa arbete. 1 1 Slutredovisas under första kvartalet 2014.

9 Rekommendationer 5 Rekommendationer 1. En nationellt enhetlig definition av begreppet idrottsrelaterad brottslighet bör antas inom Polisen. En enhetlig användning av centrala begrepp är nödvändig för att säkerställa effektiviteten och rättssäkerheten i Polisens arbete. Det bör övervägas om det alternativa och mer rättvisande begreppet idrottsrelaterade ordningsstörningar ska användas i stället för idrottsrelaterad brottslighet. Utformningen av en nationell defi nition bör utgå från resultaten av tidigare forskning. Det är avslutningsvis viktigt att defi nitionen går att använda i operativa sammanhang. 2. Den nationella definitionen av begreppet risksupporter bör ses över. Defi nitionen bör omarbetas för att göra den mer användbar i operativa sammanhang. 3. Det kommer att krävas en nationell samordning och analys av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet även i framtiden. En central analysfunktion för idrottsrelaterad brottslighet bör övervägas, förslagsvis inom ramen för RKP:s uppdrag. Det bör skapas rutiner för en nationellt enhetlig rapportering från lokal till central nivå.

10 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet 6 Del I Bakgrund, syfte, metod och material 1. Inledning Föreställ dig att en musikfestival anordnas i de centrala delarna av en svensk stad. Föreställ dig sedan att det i samband med musikfestivalen inträffar våldsamma upplopp, stora störningar i kollektivtrafiken, skadegörelse och en omfattande brandfara. Det är inte långsökt att anta att musikfestivalen snart skulle få ett dåligt rykte bland stadens medborgare och att musikfestivalen inte skulle tilllåtas att fortsätta på grund av de risker för liv och hälsa som festivalen medför. Föreställ dig nu att samma händelser som inträffade vid musikfestivalen i stället inträffar i samband med en fotbollsmatch mellan två framstående fotbollslag. Brott och ordningsstörningar har blivit nästintill självklara inslag vid vissa idrottsevenemang, vilket är ett intressant fenomen i sig. Men hur stora är egentligen problemen med idrottsrelaterad brottslighet i Sverige? Och hur bemöter Polisen dessa problem? Denna delrapport utgör den första delen av Rikspolisstyrelsens utvärdering av Polisens arbete mot den idrottsrelaterade brottsligheten. Delrapporten innehåller en diskussion om vad som egentligen menas med begreppen idrottsrelaterad brottslighet och risksupporter, följt av en analys av Polisens strategiska arbete mot problemet. I den slutrapport som presenteras under första kvartalet 2014 kommer en kartläggning över problemet med idrottsrelaterad brottslighet att presenteras följt av en analys av vissa delar av Polisens operativa arbete. I samband med det kommer även effekten av åtgärderna i form av minskade ordningsstörningar och minskad brottslighet i samband med idrottsevenemang att analyseras. I detta inledande kapitel kommer bakgrunden och syftet med utvärderingen att presenteras, följt av en kort genomgång av ansvarsfördelningen inom polisen. Därefter beskrivs Polisens internationella åtaganden och de statliga offentliga utredningar som berör problematiken med idrottsrelaterad brottslighet.

11 Del I Bakgrund, syfte, metod och material 7 Bakgrund och syfte Polisen ska 2013 i samverkan med andra aktörer, genom ett effektivt och kunskapsbaserat arbete, ha ökat tryggheten samt minskat brottsligheten och ordningsstörningarna i samband med idrottsarrangemang jämfört med nivån Rikspolischefens beslut om Polisens inriktning mot idrottsrelaterad idrott Rikspolisstyrelsens Polisavdelning (RPS PoA) har begärt att en utvärdering ska genomföras som ett led i Rikspolisstyrelsens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet. Syftet med utvärderingen är att studera och värdera Polisens mål och åtgärder mot idrottsrelaterad brottslighet samt effekten av dessa åtgärder. Målet är att ge ett kunskapsunderlag som gynnar Polisens verksamhetsutveckling och som kan användas i det nationella strategiarbetet mot idrottsrelaterad brottslighet. I föreliggande delrapport analyseras de mål och strategiska åtgärder som har vidtagits på RPS PoA och Rikskriminalpolisen (RKP). I rapporten utvärderas även måluppfyllelsen hos landets polismyndigheter genom att studera hur Rikspolischefens beslut och RPS strategiska dokument implementeras och används lokalt. Rikspolischefens övergripande beslut om Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet kan beskrivas som en specifikation av de mål som svensk polis ska prioritera mot problemet (punkterna 1-3 nedan) och de medel som ska användas för att nå dit (punkterna 4-6). På det idrottsrelaterade området ska Polisen (mål): 1. Öka tryggheten 2. Minska brottsligheten 3. Minska ordningsstörningarna Ovanstående mål ska uppnås genom (medel): 4. Samverkan med andra aktörer 5. Effektivt arbete 6. Kunskapsbaserat arbete

12 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet 8 Kort om ansvarsfördelningen inom Polisen RPS har under ledning av Rikspolischefen det övergripande nationella ansvaret för Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet. De två mest framträdande aktörerna vid implementeringen av Rikspolischefens beslut på en nationell nivå är RPS PoA, som har ansvaret för bl.a. metodutveckling och utbildning, och RKP som genom ett särskilt beslut har samordningsansvaret gentemot landets Polismyndigheter. 2 De båda verksamhetsgrenarna kommer att beskrivas mer utförligt i kap. 6 nedan. Utvärderingsfunktionen vid RPS Verksledningskansli (VLK) ansvarar för det nationella utvärderingsarbetet kring Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet. Avslutningsvis är det värt att nämna att landets övriga 21 polismyndigheter fortfarande är fria att välja om de ska följa de arbetsmetoder som beslutas av RPS. 3 Internationella åtaganden Sverige har genom avtal åtagit sig ett antal internationella förpliktelser relaterade till idrottsrelaterad brottslighet och har genom sitt medlemskap i EU även vissa åtaganden gentemot unionen. 4 De internationella åtagandena är av stor betydelse även för det nationella arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet. Det är därför relevant att i utvärderingen översiktligt återge hur svensk polis uppfyller kraven på internationellt samarbete på det idrottsrelaterade området. Polisens internationella arbete ska bidra till att fullgöra de uppgifter som åligger polisorganisationen och Europarådet genomför regelbundet uppföljningar av problembilden och vidtagna åtgärder i de anslutande staterna. En övergripande analys av Polisens internationella arbete på det idrottsrelaterade området återfinns i kap. 5. Statliga offentliga utredningar om idrottsrelaterad brottslighet År 2011 beslutade Regeringen om en offentlig utredning av samhällets insatser mot den idrottsrelaterade brottsligheten. 5 Utredningens slutbetänkande presenterades under våren 2013 och innehöll ett stort antal förslag som syftade till att minska brottsligheten i samband med idrottsevenemang. 6 Som exempel på de förslag som gavs kan nämnas en förbättrad samverkan mellan myndigheter och organisationer på såväl lokal som regional och nationell nivå. Regeringens särskilda utredare synliggjorde även ansvarsfördelningen mellan olika aktörer som är inblandade i säkerhetsarbetet vid idrottsevenemang. Utredaren klargjorde även vilken betydelse som bruket av alkohol, narkotika och dopningsmedel har för den idrottsrelaterade brottsligheten. I utredningens delbetänkande från våren Rikspolisstyrelsen (2010c) 3 4 Polislagen (1984:387) 4 Som exempel kan nämnas European Convention on Spectator Violence and Misbehaviour at Sports Events and in Particular at Football Matches, där de anslutande staterna åtar sig att vidta åtgärder mot bl.a. idrottsrelaterat våld och ordningsstörningar (ETS VIII.1985). Vad gäller EU-samarbetet avses där främst landskamper och andra internationella idrottsevenemang (2006/C 322/01). 5 Dir 2011:22 6 SOU 2013:19

13 Del I Bakgrund, syfte, metod och material 9 framkom vissa synpunkter och frågor till Rikspolisstyrelsen. 7 Regeringens särskilda utredare efterfrågade särskilt en beskrivning av åtgärdssamordningen inom Polisen och kriminalstatistik gällande idrottsrelaterad brottslighet. I föreliggande utvärdering kommer den särskilda utredarens frågor och synpunkter att diskuteras i respektive sammanhang. 8 Förutom den nyss nämnda utredningen om samhällets insatser mot problemen redovisades ytterligare en statlig utredning med idrottsanknytning under våren Den sistnämnda utredningen syftade till att minska kostnaderna för polisbevakning i samband med idrottsevenemang. I utredningens direktiv ingick bl.a. att överväga och föreslå hur ersättningsskyldigheten för polismyndighetens kostnader för ordningshållning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster bör utformas för att begränsa kostnadsansvaret för dem som idag är betalningsskyldiga. 9 Resultatet av utredningen redovisades i maj 2013 och innefattade förslaget att kostnaderna för polisbevakning ska halveras. Förslaget baserades på ett avsteg från principen om s.k. full kostnadstäckning och berörde exempelvis inte storleken på personaluttaget vid poliskommenderingar. 10 Frågeställningar Denna delrapport kommer att behandla fyra frågeställningar. En motivering till respektive frågeställning ges här i kursiverad stil. 1. Hur används begreppen idrottsrelaterad brottslighet och risksupporter inom Polisen och hur skulle användningen av dessa begrepp kunna förbättras? Frågeställningen är relevant ur fl era perspektiv. Det mest framträdande i detta fall är om svensk polis talar samma språk och följderna av om så inte är fallet. Frågan är tätt sammanfl ätad med nedanstående frågor om måluppfyllelse och strategiska åtgärder till följd av RPS arbete med nationella defi nitioner av vissa begrepp. 2. Vilken målsättning har RPS mot den idrottsrelaterade brottsligheten? Frågan utgör utgångspunkten för studien av måluppfyllelsen och genomförandet hos de undersökta polismyndigheterna. 3. Vilka strategiska åtgärder har RPS vidtagit mot den idrottsrelaterade brottsligheten? RPS har ansvaret för det nationella strategiska arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet. RPS nyckelroll medför att myndighetens arbete måste studeras särskilt. 7 SOU 2012:23 8 Efter ett regeringsuppdrag presenterade Brå år 2008 en kunskapssammanställning om fotbollsrelaterade ordningsstörningar. Kunskapssammanställningen har bidragit till en del av bakgrundsbeskrivningen i den aktuella statliga offentliga utredningen. 9 Uppdrag att utreda kostnaderna för ordningshållning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster (Ju2012/831/P). 10 Ds 2013:24

14 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet Hur implementeras RPS mål mot idrottsrelaterad brottslighet på strategisk nivå i de undersökta polismyndigheterna? En polismyndighets inriktning på strategisk nivå är viktig för de prioriteringar som görs på operativ nivå. Frågan måste därför besvaras innan Polisens operativa arbete kan analyseras. Tidigare forskning om idrottsrelaterad brottslighet Inom ramen för delbetänkandet till SOU 2013:19 Mera glädje för pengarna har regeringens särskilda utredare beställt en litteraturöversikt av Idrottsvetenskapliga institutionen vid Malmö Högskola. 11 Litteraturöversikten har visat att det finns få svenska och skandinaviska studier om idrottsrelaterad brottslighet, trots att problemet blev känt i Sverige redan på 1920-talet. Det tycks vara svårt att direkt dra lärdom från internationella studier på området, bl.a. på grund av skillnader i samhällsstruktur, lagstiftning och politiskt klimat. 12 I vissa fall kandock slutsatser dras vad gäller effekten av vissa polisiära åtgärder i samband med idrottsevenemang. Som ett komplement till den nyss nämnda litteraturöversikten har även Kriminologiska institutionen vid Malmö Högskola genomfört en litteraturöversikt efter en beställning av RPS. 13 Det är avslutningsvis värt att särskilt nämna Brottsförebyggande rådets rapport i ämnet från år 2008, som bl.a. påtalar vikten av en nationell åtgärdsstrategi mot idrottsrelaterad brottslighet och relevansen av att använda samma begrepp för att beskriva problematiken SOU 2012:23 s Se även Larsen (2004) för en liknande diskussion om danska förhållanden. 13 Rikspolisstyrelsen (2012b) 14 Brå (2008)

15 Del I Bakgrund, syfte, metod och material Metod och material I kapitlet presenteras de avgränsningar och definitioner som används i föreliggande rapport. Avslutningsvis presenteras och diskuteras metodvalet översiktligt. Avgränsningar Utvärderingen omfattar polismyndigheterna i Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Örebro län och Östergötlands län. Polismyndigheterna har valts på grund av att samma polismyndigheter undersöktes i den nulägesbeskrivning som RPS PoA tidigare utarbetade inom ramen för myndighetens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet. 15 De valda polismyndigheterna omfattar även samma län som har besökts av regeringens särskilda utredare inom ramen för tidigare nämnda SOU 2013:19. I utvärderingen har data använts från åren Tillvägagångssätt och material Polisen bedriver ett fortlöpande arbete mot den idrottsrelaterade brottsligheten. Arbetet är till sin natur föränderligt över tid, vilket medför att även insamlingen av data till utvärderingen har skett kontinuerligt under studiens gång. De tekniker som används för detta ändamål kan delas in i två kategorier: Den första kategorin utgörs av analys av texter och annan dokumentation som kan förknippas med de aktuella frågeställningarna. I föreliggande studie har främst dokumentation i Polisens datasystem PUM-A använts, men även andra dokument som t.ex. beslutsdokument och metodbeskrivningar. Den studerade textens karaktär avgör tillsammans med den aktuella frågeställningen om analysen kommer att ske genom kvalitativ metod (t.ex. genom en tolkning av texten) eller en kvantitativ metod (t.ex. statistik). Även kombinationer av de två metoderna kan användas i en s.k. kvalitativ-kvantitativ analysstrategi. 16 Den andra kategorin består av intervjuer och enkätundersökningar med befattningshavare på olika nivåer i respektive organisation. Intervjuerna syftar till att belysa de processer som förknippas med åtgärder mot de aktuella problemen, t.ex. anledningen till att en polismyndighet har valt att gå till väga på ett visst sätt. I de delar av utvärderingen som beskriver Polisens strategiska arbete har information hämtats från dokumentation som registrerats i Polisens datasystem PUM-A. För att skapa en bild av utvecklingen över tid har texternas olika beståndsdelar i PUM-A operationaliserats, d.v.s. tillskrivits ett värde av 0 (överensstämmer inte med Rikspolischefens mål och inriktning), 0,5 (överensstämmer delvis med Rikspolischefens mål och inriktning) och 1 (överensstämmer helt med Rikspolischefens mål och inriktning) Rikspolisstyrelsen (2011b) 16 Denscombe (2007) 17 Se appendix för exempel på operationaliseringen.

16 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet 12 Det kan diskuteras om dokumentationen i datasystemet PUM-A verkligen återspeglar det arbete som sker i myndigheterna eller om det som visas snarare är en förändring i polisens användning av själva datasystemet i sig. Enligt ett särskilt beslut ska Polismyndigheterna dokumentera sitt arbete i systemet och tidigare studier har visat att den formella kvalitén på dokumentationen har blivit något bättre de senaste åren. 18 Den nyss nämnda generella förbättringen av den formella kvalitén är emellertid inte så stor att den ensam kan förklara en kraftig förbättring av dokumentationen gällande idrottsrelaterad brottslighet, även om den givetvis kan utgöra en del av förklaringen. De intervjuer som har genomförts har även visat att det har skett en faktisk förändring av polismyndigheternas sätt att arbeta mot idrottsrelaterad brottslighet under den aktuella fyraårsperioden. De förändringar som har beskrivits i intervjuerna överensstämmer i stora drag med den utveckling som återfinns i PUM-A. Sammantaget kan det med andra ord antas att den förändring som återfinns i PUM-A i stort sett återspeglar det strategiska arbete som utförs, åtminstone vad gäller arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet. Oavsett om dokumentationen visar en verklig förändring i det strategiska arbetet eller också en förbättring av myndigheternas förmåga att dokumentera i PUM-A, fyller den strategiska dokumentationen en mycket viktig funktion. En väl formulerad strategisk målsättning och inriktning ger bättre förutsättningar för att arbete på operativ nivå ska kunna utföras på ett effektivt och rättssäkert sätt. En tydlig strategisk inriktning kan även hjälpa till att säkerställa att nationella riktlinjer och arbetssätt implementeras på lokal nivå hos Polismyndigheterna. Då PUM-A är det verktyg som ska användas för att förmedla de strategiska besluten till den operativa personalen, blir det därför relevant att undersöka dokumentationen i PUM-A vad gäller mål och inriktning för arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet. 18 Rikspolisstyrelsen (2012c)

17 Del II Pratar vi om samma saker? 13 Del II Pratar vi om samma saker? 3. Vad är egentligen idrottsrelaterad brottslighet och hur används begreppet inom Polisen? Det finns ett antal svenska och internationella studier som behandlar brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang men det finns ingen allmänt vedertagen definition av begreppet idrottsrelaterad brottslighet. Genomgången av de undersökta polismyndigheternas strategiska dokumentation visar att de övergripande begrepp som används varierar över tid och även varierar mellan olika myndigheter. Begrepp som fotbollsrelaterat våld och idrottsrelaterat våld förekommer i den strategiska dokumentationen samtidigt som begreppet idrottsrelaterad brottslighet sällan används. För att säkerställa att svensk polis talar om samma saker såväl internt inom organisationen som externt med andra aktörer finns det ett behov av en gemensam begreppsanvändning. Ett förslag på en nationell definition av begreppet idrottsrelaterad brottslighet presenteras därför i kapitlet. Förslaget är utformat för att överensstämma med befintlig forskning på området och samtidigt vara användbar i praktiken. Det finns ingen allmänt vedertagen definition av begreppet idrottsrelaterad brottslighet. Samtidigt är en stor mängd aktörer på olika sätt inblandade i arbetet mot ordningsstörningar och brottslighet i samband med idrottsevenemang. Avsaknaden av en allmänt känd definition av vad som egentligen menas med idrottsrelaterad brottslighet medför att dessa aktörer, t.ex. idrottsföreningar, politiker, massmedia och myndigheter, riskerar att prata om olika saker. Begreppsförvirringen ställer höga krav på Polisens förmåga att tydligt och enhetligt kunna beskriva vad myndigheten menar med begreppet idrottsrelaterad brottslighet och även kunna förhålla sig till andra närliggande begrepp. I detta kapitel kommer begreppet idrottsrelaterad brottslighet att analyseras i syftet att belysa de begreppsanvändningar som återfinns inom Polisen.

18 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet 14 Användningen av begreppet idrottsrelaterad brottslighet i tidigare studier Det finns ett antal nationella och internationella studier som behandlar brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, men inga studier som använder begreppet idrottsrelaterad brottslighet. De olika beskrivningar av begrepp liknande idrottsrelaterad brottslighet som förekommer i litteraturen kan i grova drag delas in i tre kategorier: Den första kategorin är en avgränsning av brott och ordningsstörningar som begås i kontexten av ett lagsportsevenemang. 19 Ett exempel kan vara ett på förhand uppgjort slagsmål mellan två supportergrupperingar på en plats och en tid då inget idrottsevenemang är aktuellt. Den andra kategorin är en geografisk avgränsning som avser ett bestämt område eller utrymme, t.ex. inne på en idrottsarena. 20 Den tredje kategorin är en tidsmässig avgränsning, vilken drar gränsen för vad som är att anse som idrottsrelaterad brottslighet inom ett visst tidsintervall från ett idrottsevenemang. 21 En kort översikt av innehållet i dessa studier presenteras i det följande. Litteraturöversikten inom ramen för utvärderingen I den litteraturöversikt som har genomförts av Malmö Högskola visas det att idrottsrelaterad brottslighet är ett av flera olika begrepp som används synonymt för att beskriva en liknande problematik. 22 De vanligaste benämningarna inom forskningen tycks vara läktarvåld, supportervåld och huliganism. Därtill tillkommer mer specifika benämningar såsom bland annat fotbollsrelaterade ordningsstörningar eller fotbollshuliganism. På grund av att fotbollen har varit särskilt utsatt för ordningsstörningar och andra problem vilar också tyngdpunkten i tidigare forskning på fotbollsrelaterade ordningsstörningar. Ett fåtal studier beskriver även ordningsstörningar inom ishockey och bandy i Sverige. 23 En av orsakerna till att fotbollskulturen är mer utsatt är troligtvis att fotbollen är betydligt mer etablerad både inom Sverige och övriga Europa. 24 Brottsförebyggande rådets studie Brottsförebyggande rådets rapport från 2008 beskriver den övergripande problembilden med idrottsrelaterad brottslighet specifikt i samband med fotboll. I rapporten framkommer att det vid sidan av de mer generella ordningsstörningar som kan uppstå där ett stort antal människor samlas, även kan förekomma s.k. fotbollsrelaterade ordningsstörningar. De problem som enligt Brå ingår i begreppet fotbollsrelaterade ordningsstörningar är ordningsstörningar som uppstår i sam- 19 Se t.ex. Dunning (2000) 20 Se t.ex. Spaaij (2006) 21 Se t.ex. Frosdick & Marsh (2005) 22 Rikspolisstyrelsen (2012b) 23 Se t. ex. Radmann, A. (2012) 24 Rikspolisstyrelsen (2012b)

19 Del II Pratar vi om samma saker? 15 band med alkohol och narkotika, pyroteknik, inkastande av föremål, på plan, planinvasioner, bråk inne på arenan, bråk utanför arenan, bråk på väg till och från match, organiserade bråk mellan firmor [ ] samt hot och trakasserier mot olika aktörer inom fotbollen. 25 Enligt Brå har det även visats att droger har blivit ett allt vanligare inslag bland risksupportrar, särskilt droger som kokain, amfetamin och Rohypnol. 26 Brottsförebyggande rådets rapport baseras i stor utsträckning på intervjuer med polispersonal i olika funktioner. 27 I rapporten påtalas även att det finns ett stort behov av att enas om vilket begrepp som ska användas och vad det ska innehålla då den begreppsförvirring som råder riskerar att medföra att olika aktörer har olika uppfattning om hur stort problemet är. 28 Rapporten anger avslutningsvis vikten av en nationell åtgärdsplan mot idrottsrelaterad brottslighet, då det finns stor osäkerhet om vem som har ansvaret för vad, vilka som ska samverka och vilka som ska ha samsyn om vad och att de olika aktörerna saknar en samlande och drivande kraft. 29 Hur används begreppet idrottsrelaterad brottslighet inom Polisen? Som det har visats ovan finns ingen allmänt vedertagen definition av idrottsrelaterad brottslighet, eller huliganism som förmodligen är ett vanligare uttryck. 30 Anledningen till att det har visat sig vara svårt att definiera begreppet är den komplexa problembild som brottslighet och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang utgör. Fokus tycks emellertid i huvudsak ligga på våld och allmänna ordningsstörningar snarare än t.ex. ekonomisk brottslighet eller doping. Regeringen har i sitt uppdrag till utredningen för att minska idrottsrelaterat våld beskrivit idrottsrelaterad brottslighet som: ( ) Brott i samband med idrottsarrangemang, främst inom fotboll och ishockey. Det kan röra sig om slagsmål på arenan, ordningsstörningar runt arenan eller skadegörelse på transportmedel, närliggande restauranger och butiker. Idrottsrelaterad brottslighet sker också vid andra tidpunkter och på andra platser än i anslutning till själva idrottsarrangemangen. ( ) Till detta kommer de hot som riktas mot exempelvis spelare, domare och andra funktionärer samt representanter för klubbarna (exempelvis styrelseledamöter) Brå (2008) s Ibid. s Det kan vara värt att notera att Brå i rapporten ger förslag på vidare studier inom ämnet. Förslagen överensstämmer till viss del med de frågeställningar som används i föreliggande utvärdering. 28 s. 15 in fine 29 Rikspolisstyrelsen (2011c) 30 Rikspolisstyrelsen (2012b) 31 Kulturdepartementet (2011)

20 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet 16 I den nulägesbeskrivning som togs fram av RPS PoA under 2011 används följande definition av idrottsrelaterad brottslighet: Brottslighet som är direkt kopplad till supporterrelaterade ordningsstörningar i samband med ett idrottsevenemang i en av de högre serierna i fotboll, ishockey eller bandy ( ) Begreppet innefattar inte överträdelser såsom våld mellan spelare, dopning, ekonomisk brottslighet eller liknande normbrytande beteenden som inte traditionellt förknippas med brott och ordningsstörningar vid idrottsevenemang. 32 Genomgången av de fem undersökta polismyndigheternas mål och strategiska åtgärder såsom de presenteras i datasystemet PUM-A visar att de övergripande begrepp som används varierar över tid och även varierar mellan olika myndigheter. Med övergripande begrepp menas här de begrepp som används för att beskriva vad de strategiska dokumenten syftar till. Dokumentens syfte analyseras dels genom valet av titel på respektive dokument och dels genom en analys av dokumentens innehåll, d.v.s. brödtexten. I tabellen nedan presenteras en sammanställning över respektive myndighets val av titel på sin strategiska dokumentation. Tabell 1: Polismyndigheternas inriktning i stort enligt PUM-A, Polismyndighet Skåne län Fotboll [ ] allsvenskan Stockholms län Östergötlands län Våld i offentlig miljö Länsgemensam fotboll Offentliga tillställningar Idrottsrelaterad brottslighet Idrottsevenemang, särskild händelse Idrottsevenemang Ishockey Fotboll Idrottsevenemang Idrottsevenemang Offentliga tillställningar Idrottsrelaterat våld Idrottsevenemang Ishockey Fotboll Offentliga tillställningar Idrottsevenemang Idrottsrelaterat våld Våld i offentlig miljö Idrotts relaterat våld Idrottsevenemang Ishockey Fotboll Bandy Västra Götalands län Fotboll eller andra idrottsevenemang Idrottsevenemang Idrottsevenemang Idrottsevenemang Örebro län Idrottsevenemang Idrottsevenemang Idrottsevenemang Idrottsevenemang 32 Rikspolisstyrelsen (2012c) 33 Hämtat från respektive polismyndighets inriktningsbeslut, initieringsdirektiv och/eller myndighetsbeslut för åren

21 Del II Pratar vi om samma saker? 17 Ingen av de undersökta Polismyndigheterna använder sig av begreppet idrottsrelaterad brottslighet i rubriken till sina övergripande inriktningar. I rubriksättningen finns tendenser till ett med tiden mer idrottsneutralt språkbruk, d.v.s. att den problembild som beskrivs inte är begränsad till en specifik idrott. Stockholm har som enda myndighet en uttrycklig inriktning mot idrottsrelaterat våld. Begreppet idrottsrelaterad brottslighet återfinns emellertid i enstaka fall i de strategiska dokumentens brödtext. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas Polismyndigheten i Stockholm som beskriver att stora delar av den idrottsrelaterade brottsligheten är organiserad och/eller systemhotande samt Polismyndigheten i Skåne som anger en strävan att skapa en varaktig förbättring av ordningsläget samt minska idrottsrelaterad brottslighet. 34 Även andra begrepp som t.ex. ordningsstörningar vid idrottsevenemang och våldsbrott i offentlig miljö förekommer i de undersökta strategiska dokumenten. 35 Slutsatser Som det har visats ovan används begreppet idrottsrelaterad brottslighet endast sporadiskt i polismyndigheternas strategiska dokumentation. Myndigheternas övergripande begreppsanvändning kan delas in i två kategorier, där den ena kategorin påtalar en specifik problematik, t.ex. idrottsrelaterat våld. Den andra kategorin fokuserar på en mer ospecificerad problematik i anslutning till vissa händelser, t.ex. fotboll, ishockey eller offentliga tillställningar. Skillnaderna i begreppsanvändning riskerar att få oönskade konsekvenser, något som kommer att diskuteras mer ingående i det följande. Begreppet idrottsrelaterad brottslighet är på grund av sin ordalydelse begränsad till gärningar som är straffbara enligt lag. Det är dock inte helt ovanligt att olika individer uppträder på ett sätt som kan uppfattas som stötande eller som störande av den allmänna ordningen, t.ex. i samband med alkoholberusning. Detta agerande behöver inte utgöra en brottslig gärning trots att det påkallar ett polisiärt ingripande. Den sistnämnda typen av ordningsstörningar beskrivs kanske enklast som rena ordningsstörningar. Oavsett om det är fråga om faktiskt brottslighet eller rena ordningsstörningar bidrar förekomsten av dessa till en ökad otrygghet för utomstående personer. 36 Brottslighet och rena ordningsstörningar bidrar även till ökade samhällskostnader exempelvis i form av störningar i kollektivtrafik. Detta får till följd att rena ordningsstörningar är lika viktiga för Polisen att hantera som den egentliga brottsligheten, något som finner stöd i den övergripande målsättningen för Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet Stockholm Initieringsdirektiv V och Skåne Myndighetsdirektiv V Västra Götaland Initieringsdirektiv V och Örebro inriktningsbeslut V SOU 2012:23 och SOU 2013:19 37 Rikspolisstyrelsen (2010c)

22 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet 18 Det kan med andra ord argumenteras för att idrottsrelaterad brottslighet och vad som här benämns som rena ordningsstörningar i själva verket utgör beståndsdelar av en större problematik som närmast kan beskrivas som idrottsrelaterade ordningsstörningar. Ett sådant begrepp skulle även kunna användas för att förklara otrygghet och övriga samhällskostnader i samband med idrottsevenemang på ett enkelt sätt. I det följande kommer emellertid begreppet idrottsrelaterad brottslighet att fortsätta användas för att göra det enklare för läsaren. Förslag till arbete med en nationell definition En stor mängd aktörer är på olika sätt inblandade i arbetet mot ordningsstörningar och brottslighet i samband med idrottsevenemang. Avsaknaden av en allmänt känd definition av vad som egentligen menas med idrottsrelaterad brottslighet och användandet av ett antal olika begrepp för att beskriva problemet medför att dessa aktörer riskerar att prata om olika problem när de i själva verket tror sig mena samma sak. Som det har framhållits i kapitlets inledning ställer denna begreppsförvirring höga krav på Polisens förmåga att tydligt och enhetligt kunna beskriva vad myndigheten menar med begreppet idrottsrelaterad brottslighet, eller idrottsrelaterade ordningsstörningar som kanske är att föredra. En lösning på detta skulle kunna vara en nationell definition av begreppet. Som tidigare har nämnts kan begreppet idrottsrelaterad brottslighet delas in i tre grova kategorier: Den första kategorin är en avgränsning av brott och ordningsstörningar som begås i kontexten av ett lagsportsevenemang. 38 Ett exempel kan vara ett på förhand uppgjort slagsmål mellan två supportergrupperingar på en plats och en tid då inget idrottsevenemang är aktuellt. Den andra kategorin är en geografisk avgränsning som avser ett bestämt område eller utrymme, t.ex. inne på en idrottsarena. 39 Den tredje kategorin är en tidsmässig avgränsning, vilken drar gränsen för vad som är att anse som idrottsrelaterad brottslighet inom ett visst tidsintervall från ett idrottsevenemang. 40 Vilken avgränsning som är mest lämplig måste ses i ljuset av syftet med avgränsningen. En avgränsning behöver inte heller utesluta de andra, vilket kan illustreras med ett exempel: Anta att ett idrottsevenemang, låt oss säga en fotbollsmatch, spelas i en stadskärna en viss dag (geografisk och tidsmässig avgränsning). Anta vidare att underrättelser har gjort gällande att en grupp personer kommer att åka med tåg dagen innan från en annan stad för att se fotbollsmatchen. Vid tidigare tillfällen har samma grupp personer stannat i någon mellanstor stad halvvägs till slutdestinationen och där bidragit till större bråk och ordningsstörningar (avgränsning i kontext). Exemplet visar på hur begreppets närmare innebörd förändras utifrån den problembild som man avser att beskriva. Ett annat exempel är denna utvärderings kommande slutrapport, där den idrottsrelaterade brottsligheten kommer att analyseras med hjälp av en tidsmässig avgräns- 38 Se t.ex. Dunning (2000) 39 Se t.ex. Spaaij (2006) 40 Se t.ex. Frosdick & Marsh (2005)

23 Del II Pratar vi om samma saker? 19 ning (inom en tjugofyratimmarsperiod från ett idrottsevenemang) och en geografisk avgränsning (inom vissa specifika Polismyndigheters geografiska ansvarsområden). Kopplingen till ett idrottsevenemang får samtidigt inte bli för vag. Låt oss säga att en person iklädd en tröja med favoritlagets färger slår en annan person i ansiktet när de båda råkar i bråk på krogen. Personen med supportertröjan är där heltsjälv och det finns inga tecken på att slagsmålet hade något att göra med exempelvis tillhörighet till en viss supportergruppering. Det finns inte heller något idrottsevenemang som kan sättas i samband med händelsen i tid eller rum. Det vore i ett sådant fall oskäligt att beskriva händelsen som idrottsrelaterad brottslighet då det snarare är fråga om ett helt vanligt krogslagsmål. 41 Ett sätt att beskriva saken är med andra ord att den kontextuella kopplingen till ett lagsportsevenemang utgör den yttersta avgränsningen för vilken begreppet idrottsrelaterad brottslighet kan användas. Lagsportsevenemanget behöver därmed inte vara specificerat närmare utan det borde vara tillräckligt att identifiera en generell koppling till tidigare eller kommande evenemang. Inom den kontextuella avgränsningen kan det sedan göras ytterligare avgränsningar i tid och rum, beroende på vad betraktaren är intresserad av att studera närmare. Det är nästintill omöjligt att närmare specificera var gränsen mellan tid, rum och kontext går då det är helt beroende på sammanhanget. Huvudsaken måste sägas vara att de avgränsningar som görs är klart och tydligt formulerade. 42 Ett rimligt grundläggande krav på en nationell definition är att den är tydlig och enkel så att den blir praktiskt användbar, även i operativa sammanhang. En framtida nationell definition av begreppet idrottsrelaterad brottslighet (eller idrottsrelaterade ordningsstörningar ) bör, med hänvisning till befintlig forskning på området, även ta hänsyn till de tre dimensioner som tidigare har nämnts. I ljuset av de tre dimensionerna kan sedan problemets beståndsdelar beskrivas, förslagsvis med stöd av den diskussion om brottslighet kontra rena ordningsstörningar som har redovisats ovan. Ett exempel på en sådan definition skulle kunna se ut som följer: Brottslighet eller rena ordningsstörningar som kan sättas i rimligt samband med ett lagsportsevenemang på grund av en geografi sk, tidsmässig eller kontextuell koppling. Nyss nämnda exempel innefattar med andra ord både händelser som sker inne på en idrottsarena och uppgjorda slagsmål mellan risksupportergrupperingar på en plats och en tid utan direkt koppling till ett idrottsevenemang. En sådan definition innefattar emellertid inte ekonomisk brottslighet och grov organiserad brottslighet då sådan brottslighet per definition har alltför vag koppling till idrottsevene- 41 Ett liknande resonemang återfinns i prop. 2004/05:77 s Problemet med att hitta en konkret och allmängiltig definition av idrottsrelaterad brottslighet beskrivs av Frosdick & March i Football hooliganism där författarna konstaterar att: we find ourselves in the interesting position of writing a book about something we re not sure what to call (2005), s. 28.

24 Upplevd otrygghet Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet 20 manget som sådant. Detta utesluter givetvis inte att Polisen vidtar åtgärder mot risksupportrar som är inblandade i t.ex. grov organiserad brottslighet, men med hänvisning till det som nyss beskrivits är det är mer rimligt sådana insatser sker i anslutning till polisens arbete mot grov organiserad brottslighet än inom arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet. En tydlig uppdelning mellan idrottsrelaterad brottslighet och andra typer av brottslighet, som t.ex. organiserad brottslighet, skulle vidare kunna förtydliga behovet att särskilja vilka problem som kan hanteras genom en poliskommendering på en matchdag och vilka problem som bara går att lösa genom andra, mer långsiktiga arbetsmetoder. Slutsatserna från den diskussion som har förts här sammanfattas i figuren nedan. Figur 1: Modell för de inition av begrepp som beskriver brottslighet och ordningsstörningar vid idrottsevenemang. 1. Geografisk koppling 2. Tidsmässig koppling 3. Kontextuell koppling Lagsportsevenemang Ordningsstörningar Brottslighet Övrig samhällskostnad

25 Del II Pratar vi om samma saker? Vad är egentligen en risksupporter och hur används begreppet inom Polisen? Användningen av enhetlig risksupporterdefinition viktig för att säkerställa ett effektivt arbete mot ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang. Polisen har därför tagit fram en nationell risksupporterdefinition med vissa fastslagna kriterier för att en person ska kunna anses vara en risksupporter. Begreppet risksupporter används dock sällan i de undersökta polismyndigheternas strategiska dokumentation och den nationella risksupporterdefinitionen används sparsamt, särskilt i operativa sammanhang. Definitionens utformning väcker därför vissa frågor om dess användbarhet i praktiken. Poliser som arbetar operativt mot idrottsrelaterad brottslighet vet ofta vilka personer som är intressanta för Polisen, oavsett vilken benämning som används för att beskriva dem. När det emellertid kommer till samordnade aktioner, exempelvis i form av samarbeten mellan olika polismyndigheter eller med utländska polisenheter, blir frågan om vilka begrepp som används för att beskriva problemaktörerna desto viktigare. Inom det europeiska samarbetet förespråkas de båda begreppen supportrar respektive risksupportrar. 43 Även svensk polis har officiellt börjat använda samma terminologi, från att tidigare ha använt begreppen A-supportar (skötsamma supportrar), B-supportrar (oftast skötsamma supportrar) och C-supportrar (oskötsamma supportrar). 44 Själva ordet risksupporter är detsamma inom EU och Sverige, men begreppets närmare betydelse förtjänar att analyseras mer i detalj. Definitionen av en risksupporter inom EU Innan diskussionen om de risksupporterbegrepp som används inom svensk polis är det intressant att presentera den av EU antagna definitionen av risksupporter ( Risk supporter ) i fotbollssammanhang: 45 A person, known or not, who can be regarded as posing a possible risk to public order or antisocial behaviour, whether planned or spontaneous, at or in connection with a football event. 43 C 322/18 44 Green (2009) /C 322/01

26 Utvärdering av Polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet 22 I samma dokument anges även EU:s definition på en icke-risksupporter ( Nonrisk supporter ) som i det närmaste är den negation på risksupporterdefinitionen: A person, known or not, who can be regarded as posing no risk to the cause of or contribution to violence or disorder, whether planned or spontaneous, at or in connection with a football event. EU:s risksupporterdefinition är relativt allmänt hållen, vilket sannolikt har sin grund i att den måste kunna användas i samtliga medlemsstater. Den nationella risksupporterdefinitionen Inom svensk polis finns sedan år 2012 en nationell defi nition av begreppet risksupporter. Den nationella definitionen är menad att användas av landets polismyndigheter och har följande lydelse: 46 En person som vid upprepade tillfällen deltagit i ordningsstörningar vid idrottsevenemang och visat sig benägen till att systematiskt delta i våldsyttringar eller antas ha samband med annan brottslig verksamhet där ett års fängelse ingår i straffskalan. Det är redan här värt att nämna att kravet på brott med ett års fängelse i straffskalan har lagts till med hänvisning till polisdatalagens kriterier på vilka personuppgifter som får registreras i en s.k. gemensamt tillgänglig uppgiftssamling. 47 Den nationella definitionen ligger bl.a. till grund för den åtgärdsplan mot risksupportrar som utarbetats av RKP och Polismyndigheten i Stockholms län. 48 Hur använder Rikskriminalpolisen den nationella definitionen? RKP har i en rapport från 2013 genomfört en analys av förekomsten av risksupportrar i Sverige under tidsperioden I rapporten presenteras bl.a. det antal individer som har ansetts uppfylla kriterierna för den nationella risksupporterdefinitionen och en kartläggning av individernas brottsbelastning. Begreppet risksupporter har emellertid inte ansetts räcka till för att kartlägga problematiken, då definitionen har bestämts av tekniska skäl vilket medför att definitionen främst kan användas på personer som det finns tillräckligt med uppgifter om i Polisens olika dataregister. 50 Detta har lett till att även begreppen kanske risk (individer som delvis uppfyller kriterierna i den nationella risksupporterdefinitionen) och liten risk (personer som tidigare varit föremål för ingripanden men som inte 46 Rikskriminalpolisen (2012b), s kap. polisdatalagen (2010:361). Se äv. Rikskriminalpolisen (2013). 48 Rikskriminalpolisen (2012b) 49 Rikskriminalpolisen (2013) 50 Ibid. s. 9

27 Del II Pratar vi om samma saker? 23 har påträffats av polis i samband med idrottsrelaterade ordningsstörningar det senaste året) används. I rapporten diskuteras även svårigheterna med att avgöra ett exakt antal individer som är att betrakta som risksupportrar, bl. a. pågrund av att de aktuella individerna rör sig ut och in i risksupportergrupperingarna. Det finns även en variation över tid i hur delaktiga individerna är vid brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, vilket medför att en individ kan anses uppfylla kriterierna för en risksupporter vid ett tillfälle men inte uppfyller kriterierna vid ett senare tillfälle. I rapporten påpekas det också att det kan finnas gradskillnader i uppfattningen om hur man ska bedöma vad det innebär att delta i ordningsstörningar och våldsyttringar. Hur används begreppet risksupporter i de undersökta polismyndigheterna? Hur förhåller sig då de studerade polismyndigheterna till den nationella definitionen? I de strategiska dokumenten förekommer det överlag få beskrivningar av de individer eller grupper som ingår i problembilden. Generellt används risksupporterbegreppet förhållandevis sparsamt. De begrepp som beskrivs i det följande är hämtade från de undersökta polismyndigheternas strategiska dokument i datasystemet PUM-A. I de fall som det i PUM-A har hänvisats till annan dokumentation har även den texten tolkats som ett strategiskt dokument.