KomTek Halmstads lådpedagogik

Transkript

1 KomTek Halmstads lådpedagogik Uppsats Götapriset BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN STADSKONTORET

2 Uppsats Götapriset 2015 KomTek Halmstads lådpedagogik Notera att när verksamheten KomTek nämns i texten nedan menas KomTek i Halmstad det finns 25 olika KomTek i Sverige och alla arbetar och förhåller sig på olika vis. Bakgrund För drygt 10 år sedan startade KomTek i Halmstad sin skolverksamhet genom att bjuda in alla kommunens skolor till KomTek för att få en teknikinjektion inom mekanik och/eller elektronik. Uppdragen eleverna skulle genomföra varierade beroende på elevernas ålder och genomfördes alltid i dialog med pedagogerna. HA KUL! GÖR FEL! är KomTeks ledord och grundar sig i att om du har roligt under tiden du lär dig nya saker lär du dig ofta lättare och du vill fortsätta att lära dig mer. Om du vågar göra fel kommer utvecklingen att gå framåt och nya upptäckter göras. KomTek ger felapplåder till barnen som vågar säga att de gjort fel när de varit på KomTek vi vill hjälpa till att få bort stämpeln att det inte är bra att göra fel. KomTek såg besöket som en kick-off för att arbeta vidare med teknik i klassrummet. På KomTek börjar man med en praktisk uppgift för att få igång kreativitet och tankar kring teknik. Efter några års erfarenhet insåg KomTek att besöket hos oss inte genererade något mer arbete inom teknikämnet i skolan. Det var enkelt att bocka av tekniken när man varit på besök hos oss. KomTek började undersöka orsaken till detta och kom fram till, i samråd med pedagogerna, att det fanns/finns en stor osäkerhet hos lärarna kring teknikämnet. Hur ska läroplanen uppfyllas och hur kan läroplanen tolkas? Till stor del kan osäkerheten bero på obefintlig utbildning i teknikämnet under lärarens högskolestudier. Som pedagog förväntas man att genomföra läroplanens krav på centralt innehåll och utveckla elevernas tekniska förmågor. KomTek får ofta höra att rädsla för att inte kunna svara på elevernas frågor också finns vilket kan tolkas som att lärarnas tekniska självförtroende måste ökas. Här bestämde sig KomTek för att rikta skolverksamheten till pedagoger istället för till elever. Efter att ha provat många olika fortbildningskoncept och kompetensutvecklingsinsatser bestämde vi oss för att prova på lådpedagogik. Lådpedagogiken har visat sig vara mitt i prick för alla lärare som provat konceptet. Vi har inte fått någon negativ feedback alls utan bara vi vill ha mer!. Syftet med lådpedagogik är att det ska vara enkelt för läraren att komma igång och ingen förkunskap ska behövas för att starta upp i klassrummet

3 Skolinspektionens rapport Teknik gör det osynliga synligt, Rapport 2014:04 Skolinspektionen har genomfört en grundlig undersökning avseende teknikämnet i skolan. Den kursiva texten nedan är citat ur rapporten, siffran inom parantes anger sidan i rapporten. Flera undersökningar har gjorts av till exempel branschorganisationen Teknikföretagen och alla visar på samma resultat. Rapportens utgångspunkt är alla barns och elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Genom beskrivningar av viktiga kvalitetsaspekter inom granskningsområdet, avser rapporten att ge ett utvecklingsstöd även för skolor som inte har granskats. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 22 skolor (16 kommunala och sex fristående) som har granskats. Rapporten avser därmed inte att ge en nationell bild av teknikundervisningen. Dock ligger resultat och slutsatser i mångt och mycket i linje med vas om framkommit i tidigare studier, och har sannolikt relevans för många skolor i Sverige.(5) De brister som finns kan på sikt medföra att alla medborgare inte får den breda kompetens inom teknik som behövs. En annan möjlig konsekvens är att tekniska utbildningar väljs bort, framför allt av flickor. I granskningen framträder tydligt att elevernas intresse för teknik sjunker under grundskoletiden. Det går stick i stäv med intentionerna för ämnet. Teknikundervisningen möter inte i tillfredsställande utsträckning elevernas erfarenheter, förväntningar och intressen. Eleverna får inte tillräcklig hjälp med att urskilja och förstå syfte och mål med teknikundervisningen. De får heller inte nog med stöd av läraren i att uppfatta sitt eget lärande och sin kunskapsutveckling i ämnet. Undervisningen sker därtill ibland på för låg nivå, och eleverna får inte den stimulans och de utmaningar som behövs för att de ska uppleva teknikundervisningen som intressant och meningsfull. Det framgår vidare att många elever får en närmast sporadisk teknikundervisning. Ibland är det möjligen snarare elevens upplevelse att teknikundervisningen är sporadisk, eftersom de inte alltid förstår att det är teknikundervisning som de har. I flera fall får eleverna heller inte använda arbetssätt där de får diskutera, reflektera, prova, göra misstag och prova igen samt lösa problem på olika sätt. Detta kan resultera i ett oreflekterat görande som inte leder till ett lärande i teknik, och till att eleverna inte får träna sig i att identifiera behov och lösa problem. Det finns också brister i läromedel, utrustning och materiel. Undervisningen i teknik behöver förändras och förbättras så att både flickor och pojkar, med bibehållet och helst utvecklat intresse, får de kunskaper och förmågor som behövs i teknik. Teknikundervisningen måste få tid och plats under hela grundskolan! Det är väsentligt att teknikämnets syfte och mål tydliggörs, för såväl lärare och rektorer som för elever. En viktig del är också att eleverna får lämpliga uppgifter i teknik-undervisningen. Eleverna måste få en meningsfull och stimulerande teknikundervisning som utgår från teknikämnets förhållningsätt och metoder. Teknikundervisningen behöver därtill planeras och genomföras så att eleverna uppfattar den som relevant. Avgörande för dessa aspekter är att de lärare som undervisar i teknik har goda kunskaper i ämnet och om teknikdidaktik.(33-34)

4 Lådpedagogik för att göra tekniken mer konkret och synlig Upplägg KomTeks lådpedagogik riktar sig till pedagoger som enligt sitt uppdrag ska undervisa elever i teknik, men som av olika anledningar inte gör det i tillräckligt stor utsträckning. En majoritet av lärarna som har teknikundervisning i sitt uppdrag undervisar tyvärr inte i det alls, ofta på grund av tidigare nämnda anledningar. Många skolor har en nästintill obefintlig teknikundervisning och anledningen till detta förklaras ofta med brist på material, pengar och teknisk kunskap. Varje låda innehåller mellan 3-6 elevutmaningar och det lustfyllda lärandet är i fokus. Uppläggen ska vara lekfulla och praktiska. I varje låda ingår en pärm innehållande nyttig bakgrundsfakta för pedagogen, tips och idéer från KomTek samt en lärarhandledning som tar upp förslag på genomförande och vilka delar i läroplanen (LGR11) som läraren uppfyller, vilka förmågor eleverna övar på samt bedömningsmatriser där behovet finns (åk 6-9). Oavsett vilket tema lådan har ska läraren känna igen sig i konceptet. KomTeks tankar kring progression utgår från, i till exempel mekaniklådorna, att när eleverna går på lågstadiet ska de ska få upp ögonen för mekanik och teknik i stort. Eleverna får inga givna instruktioner när de ska konstruera en produkt, men de har fått en förkunskap och ett givet material för att tillverka en figur. Hur eleven når målet kan se olika ut. När eleverna går i mellanstadiet och högstadiet ser uppägget ut på samma vis. Eleverna får inga instruktioner, men nu stegras möjligheten att få prova och omprova sina tankar och idéer. Det finns inte en given lösning utan flera olika sätt att nå målet. Kortfattad förklaring av utmaningarna i lådan Enkel mekanik för F-3 Utmaning 1 Teknikrunda Pedagogen sätter upp en frågerunda med 10 st frågor som eleverna ska gå runt och svara och fundera på. Exempelvis Skriv två teknikprylar du använt idag, Ge exempel på teknik som är gjord för lek, Ge exempel på teknik som rullar. Tanken med uppgiften är att elevernas svar ska utgöra ett diskussionsunderlag för fortsatta funderingar kring teknik. Klassen ska komma fram till vad teknik kan vara för något. I denna diskussion kan pedagogen komma in på enkla mekaniska rörelser som eleverna träffar på i sin vardag och ge namn åt till exempel länk och led. Utmaning 2 Konstruera en figur med länk och led Material läggs fram på ett bord och eleverna får en utmaning i att tillverka en sax av materialet som finns. Eleverna tillverkar två saxar och sätter sedan ihop båda till en valfri figur som designas som eleven själv vill. Eleverna kan fortsätta med att skriva en instruktion till sin konstruktion eller rita av den och med bilder förklara hur de satte ihop de olika delarna. Pedagogen kan ge namn åt länk och led och genom en praktisk övning få eleverna att förstå vad enkel mekanik kan vara

5 KomTeks förhållningssätt bygger på att ett praktiskt görande stärker elevernas kunskaper i teknik. Finns möjligheten att använda både händerna och hjärnan samtidigt ökar den tekniska förståelsen och tekniken blir mer tillgänglig. Utmaning 3 Praktiskt undersöka verkligheten utifrån länkar och leder I lådan ligger det flera olika verktyg/redskap som eleverna kan känna igen från verkligheten. Det kan vara tänger av olika slag, tumstockar, mekaniska handvispar och mekaniska glasskopor. Eleverna får parvis undersöka verktygen och identifiera länkar och leder. Syftet med uppgiften är att eleverna ska få kunskap om att länkar och leder (enkel mekanik) finns överallt omkring oss. Länkar och leder finns inte bara i en fantasifigur tillverkad av spatlar och påsnitar (utmaning 2). Utmaning 4 Memory I lådan ligger det små inplastade kort. Vissa kort visar bilder på verktyg, andra kort står det verktygets namn på och på vissa kort finns verktygets funktion. Det finns många olika sätt att genomföra denna utmaning, men syftet är att eleverna ska lära sig tekniska ord och begrepp samt förstå hur några vanliga verktyg används genom att spela memory på ett nytt sätt. HAMMARE

6 Utmaning 5 Mekanikslinga Här delar pedagogen ut inplastade kort med olika uppfinningar/konstruktioner. En lina sätts upp i klassrummet och varje elev får varsin tvättklämma. På linan kan pedagogen sätta upp olika århundranden (16-, 17-, 18-, 19-, och 2000-talet), men det är inte nödvändigt. Huvudsyftet med uppgiften är att eleverna ska fundera på varför tekniken utvecklas över tid. Vad är det som driver teknikutveckling framåt? För vem gör vi det och varför är det viktigt? Vissa av korten har samma innovation med med olika framtagningsår. Kortfattad förklaring av utmaningarna i lådan Rolig mekanik för 4-6 Utmaning 1 Att förstå en mekanisk rörelse Syftet med uppgiften är att eleverna ska sambandet mellan ett föremåls rörelse och de krafter som påverkar den. Syftet är också att fånga elevernas lust att lära sig och intresse för att jobba vidare med teknik i de kommande uppgifterna. I lådan ligger det 16 stycken trälådor med olika mekaniska rörelser (linjära, bågformade och roterande). Trälådorna ska vara tilltalande och visa roliga rörelser (till exempel en blomma som slår ut, ett djur som lyfter på hatten). Eleverna kan jobba i grupper om max tre och titta och utforska rörelserna i just deras låda för att sedan berätta inför klassen vilka olika rörelser de hittat och använda rätt benämning när de förklarar det mekaniska sambandet i lådan. Utmaning 2 Enkla maskiner Syftet med uppgiften är att eleverna ska få lära sig hur några av de enkla maskinerna fungerar och att de ska förstå mekanikens gyllene regel det du vinner i kraft förlorar du i väg. Kil av tidningspapper Vik en kil och prova kilen i klassrumsdörren. Fundera och skriv ner fler kilar som du har stött på i din vardag. Skruv av A4-papper Tillverka två olika skruvar av A4-papper. Instruktion finns. Skruvarna har olika stigning på gängorna, men är lika långa. Mät sträckorna som skruvas in i träet. Till vilken skruv används det mest kraft för att skruva in den i en träbit? Förklara mekanikens gyllene regel med hjälp av uppgiften du precis gjort

7 Hävstång av spatlar, gummiband och uppställningsblock Ta spateln med hållaren, lägg den på uppställningsblocket och testa hur långt pingisbollen flyger. Testa att förlänga armen med flera spatlar. Vad påverkar pingisbollens sträcka? Förklara mekanikens gyllene regel med hjälp av uppgiften du precis gjort. Lutande planet-mäta med dynamometer Ta en tyngd, sätt fast på dynamometern och dra den upp för det lutande planet, avläs dynamometern. Hur långt har du dragit upp vikten? Ta samma tyngd, sätt fast på dynamometern och lyft rakt upp lika högt som lutande planets kortsida. Läs av dynamometern och mät sträckan du lyft. Förklara mekanikens gyllene regel med hjälp av uppgiften du precis gjort. Hjul/kugghjul lyft vikt och räkna varv En KomTek-tillverkad lyftanordning med kugghjul och vikt finns med i lådan. Trä på det lilla kugghjulet på axeln och veva upp vikten hur många varv behövde du veva? Trä på det stora kugghjulet på axeln och veva upp vikten hur många varv behövde du veva? Med vilket hjul gick det trögast att veva upp vikten? Förklara mekanikens gyllene regel med hjälp av uppgiften du precis gjort. Utmaning 3 Egen konstruktion av katapult Syftet med uppgiften är att eleverna ska använda sin kunskap om de enkla maskinerna och omsätta kunskapen i en praktisk uppgift samt öka förståelsen för en stabil konstruktion. Startutmaning: Tillverka egna trianglar och kvadrater av blompinnar och gummiband för att få in känslan för en stabil konstruktion och begreppet fackverk. Förslag på genomförande Varje elev/grupp får 20 gummiband och 50 glasspinnar. Ingen begränsning på lim. Eleverna ska konstruera en katapult med det givna materialet. Låt eleverna jobba i grupper om två eller enskilt. Eleverna startar utmaningen med att göra en skiss av sin tänkta katapult. Låt dem bygga katapulten efter sin skiss. Avslutning, låt alla elever skjuta iväg en vaddkula och mät hur långt varje kommer. Att fundera på Vad är det som gör att vinnarens konstruktion skjuter längst? Hur hade du kunnat förbättra din egen katapult? Skriv ner minst fem stabila konstruktioner som du använder i din vardag. Gör en beskrivning som förklarar hur du har gått till väga när du tillverkade din katapult. Tänk på att använda rätt ord och begrepp

8 Utmaning 4 Beskriv och gissa Syftet är att förbättra det tekniska språket, beskriva sammanhang samt fundera på och förstå varför teknikutveckling är en viktig del för både människan och samhället. Förslag på genomförande Två påsar med två produkter i varje, till exempel nagelsax och dörrstopp, spiralvisp och litet gummidäck). Eleverna jobbar två och två och tar varsin påse. Den ena elevensätter sig med ryggen mot sin kamrat och den andra tar upp en av sina produkter. Eleven försöker att beskriva produkten utan att säga vad den används till för sin kamrat och när hon/han gissat rätt sätter de sig tillsammans och diskuterar möjliga förbättringar samt nya användningsområden och varför utveckling av en befintlig produkt kan vara bra för den enskilde individen, men även i ett globalt perspektiv. Ur skolinspektionens rapport Teknik gör det osynliga synligt För styrda uppgifter och för lite problemlösning Skolinspektionen har också sett att eleverna på flera skolor får uppgifter där ett och samma problem bara kan lösas på ett sätt, vilket leder till att eleverna inte får pröva olika problemlösningsstrategier. Eleverna följer en given instruktion som ska leda till ett givet resultat. En elev uttrycker exempelvis: Jag tycker att vår tekniklärare är dålig för han varken uppmuntrar eller är positiv till att göra fel (prova, ompröva). Han är väldigt sur och allt ska vara på ett visst sätt. Den här eleven upplever sig inte få möjligheter till kreativitet och egna initiativ. Ett annat exempel är en observerad lektion där eleverna har i uppgift att konstruera en ficklampa. Eleverna får alla samma instruktion, samma ritning och samma materiel. Resultatet blir således snarlikt för alla elever, under förutsättning att eleverna lyckas förstå instruktionen. I alltför många lektionsobservationer har Skolinspektionen noterat att uppgifterna ska leda till ett resultat som är rätt eller fel. Lärarna uppmuntrar på så sätt inte eleverna att ompröva sina lösningar i syfte att komma på olika möjliga lösningar på ett och samma problem. (25) Exempel från lärarhandledningen i Enkel mekanik för F-3 Memory Material: Syfte: Inplastade kort Verktygskunskap (ord och begrepp) samt verktygens funktion och användningsområde Genomförandeförslag Dela in klassen i mindre grupper. Lägg korten med text och bild neråt. Spela memory, välj ett av förslagen nedan Para ihop bild med ord (verktygskunskap) o Till exempel en bild på en hammare och text med ordet hammare Para ihop bild med bild (funktion) o Till exempel en bild på en hammare och en bild på en spik

9 Efter genomfört memory-spel kan man välja ut några verktyg och diskutera följande: - Hur skulle en hammare kunna se ut i framtiden? - Vad har den för funktion? - Vad ska man tänka på när man använder en hammare för att spika? - Vad kan man mer använda den till? - Vilka målgrupper vänder den sig till? - Kan man göra om den så den passar fler målgrupper? - Välj ut en målgrupp och fundera på en ytterligare funktioner en hammare kan ha och gör en ritning på den nya uppfinningen. Måluppfyllelse LGR 11 Förmågor Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar Använda begrepp och uttrycksformer Centralt innehåll Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Säkerhet vid teknikanvändning Ytterligare ett genomförandeförslag, om eleverna inte kan läsa än, kan vara att pedagogen läser upp en verktygsbenämning som eleverna ska hitta rätt bild till. Det går även att involvera äldre elever på skolan som kan hjälpa till att läsa och skriva ner idéer om de yngre eleverna inte lärt sig detta än. Läroplanen påvisar även många andra förmågor än de tekniska, många av dessa används också vid genomförandet. Konceptet ska också genomsyras av kvalitet eftersom det är många elever som kommer att använda materialet. Det är viktigt att materialet är hållbart och känns nytt för varje ny grupp som använder det. I kvalitet ingår också att inte bara ha låda av varje sort utan minst sex stycken för att fler än en klass ska kunna utföra uppgifterna samtidigt

10 Lådpedagogiken ska stå för ett konkret och lättanvänt material. Pedagogen ska inte alltid behöva gå en fortbildning på två timmar för att kunna starta upp i klassrummet. De pedagoger som vill kan hämta upp lådan utan någon genomgång alls, men man kan även få en kort dragning för att få en inblick i upplägget. KomTek rekommenderar att vi tillsammans går igenom lådan. Pedagogen har under genomförandet möjlighet att höra av sig till KomTek för att få stöd och hjälp om det behövs. Innehållet i lådorna blir mer avancerat ju äldre eleverna är och det genererar ofta en längre genomgång/fortbildning av materialet. Konceptet innebär att varje låda innehåller lekfulla och praktiska övningar av något slag. För de yngre eleverna ska det vara enkelt material som skolan ska kunna köpa in själva, men allt material ingår alltid för att det inte ska bli en stoppkloss för utförandet. Materialet blir dyrare i förhållande till åldern på eleverna som lådan riktar sig till. Känslan av att lyckas tillverka en mekanisk figur eller modell av något slag är en härlig upplevelse för både barn och vuxna. Problemlösning och uppfinningsrikedom är egenskaper som KomTek utgår från när vi utvecklar de olika koncepten. Framgångsfaktorer och vinster I nedan text är vinsterna fetmarkerade för att det ska vara enkelt att lyfta ut dem ur texten. En följd av att KomTek utvecklar och äger konceptet är att fler skolor kommer kunna erbjuda en likvärdig teknikundervisning. Vi har träffat flera hundratals lärare genom åren och fått klart för oss de stora olikheterna när det gäller material i teknikämnet. En skola undervisar sina mellanstadieelever i pneumatik med material som till exempel sprutor och toalettrullar, vilket är full relevant. Andra skolor använder toalettrullar och sugrör till sina elever i högstadiet. Skillnaden mellan skolorna är stor och det finns ingen likvärdig progression i teknikämnet även om styrdokumenten förevisar detta. Användandet av lådpedagogik gör det lätt att nå ut till många fler pedagoger/klasser än vanlig traditionell fortbildning, som också kräver ett större engagemang från läraren. Eftersom KomTeks personal består av tekniker och ingenjörer och har erfarenhet från olika områden finns möjligheten att scanna av marknaden, hålla sig a jour med teknisk utveckling, hitta lämpligt material för olika åldersgrupper som håller hög teknisk nivå som är lämplig för målgruppen. KomTek har ett nära samarbete med det tekniska näringslivet i regionen som bidrar med stort engagemang och lovordar lådpedagogiken som ett led i få fler barn och ungdomar intresserade av teknik. När det gäller progression inom till exempel pneumatik (styr- och reglerteknik) innehåller vår pedagogiska låda riktad till högstadiet material från företaget Festo. Festo säljer bland annat pneumatisk styr- och reglerutrustning till industrin runt om i Europa. Företaget har tagit fram ett skolmaterial som består av verkligt material i miniformat. Eleverna kan bygga ihop egna pneumatiska konstruktioner som ser ut precis som en miniindustri

11 Igenkänning från verkligheten ses som en viktig del för elevernas fortsatta intresse för teknik i de högre åldrarna, enligt skolinspektionens rapport, Skapa mening och relevans - uppmärksamma särskilt flickorna. I de lägre årskurserna är flickorna lika intresserade av teknik som pojkarna. Hos flickorna sjunker detta intresse markant under senare årskurser. Undervisningen behöver bedrivas så att både flickor och pojkar uppfattar den som meningsfull. Undervisningen behöver också i högre grad knyta an till elevernas vardag och kommande studie- och yrkesliv samt till det samhälle som omger oss, för att skapa intresse och relevans för eleverna. (9) KomTeks erfarenhet är att om eleverna får använda material som liknar verklighetens blir steget inte lika långt när det kommer till att välja ett gymnasieprogram. Har du använt relevant material och lärt dig rätt ord och begrepp under din högstadietid känner du igen dig vid besök inför ditt gymnasieval. Detta kan bidra med att det blir mindre skrämmande att välja till exempel el/automationsprogrammet än om du använt toalettrullar och sprutor. I vår pedagogiska pneumatiklåda ingår elevplanering, lärarplanering, elevuppgifter med facit samt en lärarhandledning. Innan du har möjlighet att låna en klassuppsättning pneumatiklådor genomgår pedagogen en kortare fortbildning på två timmar. KomTek tänker att, för att få igång en kontinuerlig teknikundervisning i skolan, behöver pedagogerna stöd och hjälp i olika former. Finns det inte material på skolorna måste det lösas, finns det inte tid att gå fortbildningar så måste det lösas, finns det inte pengar till vikariekostnader för fortbildning så måste det lösas, finns det inte tid att undersöka marknaden efter utbildningsmaterial så måste det lösas, finns det inte tid att planera tekniklektioner så måste det lösas, finns det inte tid att göra bedömningsmatriser så måste det lösas. På lång sikt måste givetvis dessa frågor lösas högre upp i organisationen eftersom det inte endast är ett problem inom teknikämnet. På kortare sikt måste vi lösa utmaningarna som finns inom teknikämnet för att kunna säkra kompetensförsörjningen till den svenska industrin. Kommentarer från elever i förskoleklass som använt Enkel mekanik-lådan Nelia: Alltihop var roligt! Anton och Sarah: Göra hajar var roligast! Tim: Allting var roligt, särskilt det med när saker uppfanns och så

12 KomTeks lådor ska vara tillgängliga och innehåller mycket service till pedagogen. KomTeks dialog med lärarna visar att för att komma igång och bli varm i teknikkläderna önskar man som pedagog den här hjälpen i starten och efter några år kommer man kanske att börja hitta egna lösningar och få egna idéer som eleverna kan genomföra. Idag innehåller Enkel mekanik-lådan (F-3) färdigborrade träspatlar för att tillverka en ledad figur. Man kan tycka är det inte bättre om eleverna får borra hålen själva och jo det tycker KomTek också, men vår erfarenhet säger att om vi lägger i spatlar utan borrhål så får vi tillbaka alla oanvända. Detta vill vi undvika. Så småningom kommer kanske pedagogen att känna samma sak och då ändrar vi innehållet till spatlar utan hål, borrmaskin, borr och säkerhetsutrustning. I dagsläget ser inte behovet ut så här. Kommentar från en pedagog som använt lådan Enkel mekanik för F-3 Bra att få färdigborrade spatlar, för mycket jobb annars Allt material är konkret och lättanvänt. Det är enkelt för läraren att antingen göra utmaningarna svårare eller lättare beroende på klassens förutsättningar. Det kan handla om att förenkla språket för en klass med stor andel elever med invandrarbakgrund eller att göra utmaningarna mer stimulerande för elever som kommit långt i kunskapsinhämtning. Lådorna är även enkla att ändra innehåll i efterhand som utveckling av teknikämnet sker. Att övervinna rädslor och osäkerhet kan göras på olika vis. Erfarenhet och kunskap är ett sätt. För att få erfarenhet måste man våga göra något man kanske aldrig gjort tidigare och med erfarenhet kommer kunskap. Lådpedagogiken är ett verktyg som kan användas för att få erfarenhet i ett ämne som ofta anses som svårt och ibland lite tråkigt och som historiskt och av tradition mer kanske tillhört männen i samhället. Könsfördelningen på pedagoger i F-6 domineras av kvinnor. I åk 7-9 ökar antalet män inom teknik- matematik- och No-ämnena. Ord och begrepp har en tydlig koppling till varje enskild låda. Ett välutvecklat och nyanserat språk där vi kan använda rätt ord och begrepp ökar ofta själförtroendet hos användaren och gör det lättare att vara delaktig i samhället. Exempelvis när du ska till en industri- eller detaljhandel och köpa in material för att hänga upp en tavla på din vägg. Istället för att behöva förklara för expediten med den där grejen prylen som man använder för att blir det både lättare och mer respektingivande om vi säger jag behöver expanderplugg för enkelgips jag behöver ett betongborr 5 mm i diameter. Språk skapar möjligheter

13 Det finns många vinster med att KomTek får möjlighet att utveckla sin lådpedagogik. Istället för att varje skola själv måste lägga tid och pengar på att utveckla eget material som mestadels av tiden står oanvänt, utvecklar och äger KomTek lådorna. Skolan behöver inte lägga tid på att se till att lådan är komplett när den ska användas. Kommentarer från pedagoger som använt lådan: Smidigt! Lyxigt! Bra stöd! Lådpedagogiken kännetecknas av hållbarhet och bidrar till lägre kostnader för skolan. Alla detaljer är noggrant genomtänkta och tillverkade för att hålla för flera användare under lång tid. Aspekten att lådorna används i princip varje vecka istället för lite då och då, om varje skola äger sin egen låda, bidrar positivt ur ett miljöperspektiv i vårt konsumtionssamhälle. Inget material står oanvänt. Framtid För att kunna säkra kompetensförsörjningen inom teknikområdet till den svenska industrin, vårdsektorn, nya innovationer med mera behöver vi utbilda fler tekniker och ingenjörer på både gymnasie- och högskolenivå. I dagsläget har svensk industri svårt att hitta personal med rätt teknisk kompetens och som ett led i detta ser KomTek att skolan behöver allt stöd de kan få för att kunna utveckla en likvärdig och framåtskridande teknikundervisning, som leder till att fler ungdomar söker sig till tekniska gymnasieprogram, både praktiska och teoretiska. Utöver teknisk industri blir fler och fler verksamheter högteknologiska och kräver kompetenser som inte enbart är användare av teknik utan även har förståelse för hur saker och ting fungerar. Viktigt är att synliggöra teknikens inverkan på välfärden, det är en demokratisk rättighet att förstå sig på teknik som vi möter varje dag för att kunna ta rätt beslut i frågor som till exempel rör hållbar utveckling eller äldreomsorgen. Branschorganisationen Teknikföretagen skriver på sin hemsida De yrkesroller som är kritiska för teknikföretag är kvalificerade yrkesarbetare, tekniker samt högskole- och civilingenjörer. Utbildningsvägarna till dessa roller går via det offentliga utbildningssystemet. Ett väl fungerande utbildningssystem är därför avgörande för att teknikföretag ska behålla sin konkurrenskraft. Vidare står det i Teknikföretagens Policy Grundskolan SKOLAN LÄGGER GRUNDEN FÖR MORGONDAGENS VÄLFÄRD SKOLAN ÄR AVGÖRANDE FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN Det sker en stor kompetensväxling i svenska teknikföretag och betydelsen av kvalificerade medarbetare ökar. Antalet ingenjörer ökar och på yrkesarbetarsidan krävs kvalificerad utbildning. I teknikindustrin idag representerar tjänstemännen över 60 procent av de anställda. Enligt SCBs (Trender och prognoser, SCB, 2011) långsiktiga prognoser kommer det att saknas över teknikutbildade Framförallt ingenjörer men också många yrkesutbildade. Om det inte är möjligt för företag att rekrytera medarbetare med de kunskaper som efterfrågas kan Sverige gå miste om nyetableringar, större företag kan föredra att flytta sin verksamhet till annat land där kompetensen finns och för mindre företag är det ytterst en fråga om överlevnad. Kompetensväxlingen och kompetensbehoven framöver ställer stora krav på utbildningssystemet att tillhandahålla utbildning med hög kvalitet och med ett innehåll som överensstämmer med de behov som finns i dag och i framtiden. Och det måste börja i grundskolan

14 Teknikämnet i grundskolan lider av stora kvalitetsbrister. Undervisningen varierar mycket kraftigt, progressionen är svag och ämnet integreras ofta inom andra ämnen och verksamheter. En av sex elever riskerar att bli helt utan undervisning i teknikämnet och i och med att teknikundervisningen på var sjätte skola nämligen sker främst tillsammans med fritidsverksamhet eller elevens val, som inte är obligatoriskt för alla elever (Teknikämnet i träda, Teknikföretagen och CETIS, 2012). Därmed blir övriga elever på skolan utan undervisning i teknik. Undervisningen misslyckas ofta med att stimulera elevernas intresse för teknik, eleverna blir successivt mer negativa till teknikundervisningen ju äldre de blir. Antalet elever som tycker att teknikämnet är viktigt, intressant och roligt sjunker kontinuerligt och markant från årskurs 5 till årskurs 9 (Teknik-gör det osynliga synligt, Skolinspektionen, 2013). Detta är mycket olyckligt eftersom det första steget mot en ingenjörsutbildning längre fram i livet är att först söka sig mot ett teknikinriktat gymnasieprogram. Bland de som väljer att studera till ingenjör finns ofta ett intresse för teknik, teknikens möjligheter och problemlösning i grunden. Det är därför oerhört angeläget att grundskolan stimulerar elevernas intresse inom detta område. I debatten hör man ofta att teknikämnet är nytt och att ämnet behöver tid för att etableras. Det resonemanget håller inte. Ämnet har varit obligatoriskt i grundskolan sedan 1994,vilket är 20 år. Det innebär att ungefär halva skolans lärarkår och rektorskår alltid verkat i en skola med obligatoriskt teknikämne. KomTek har visat upp lådpedagogiken för representanter från Teknikföretagen och enbart erhållit positiv respons. Möjligheten till utveckling av lådpedagogiken är stor. KomTek önskar att utveckla lådor för förskola, F-3, 4-6 och 7-9 i följande teknikteman. Mekanik Elektronik Pneumatik (styr- och reglerteknik) Programmering CAD och 3D-utskrifter KomTeks långa erfarenhet av möten och dialog med skolans värld och KomTek-personalens breda tekniska kunskap gör att vi tror att lådpedagogiken går att utveckla hur långt som helst. Bara fantasin sätter stopp. Avslutande ord ur Skolinspektionens rapport Uppmärksamma teknikämnet - gör det osynliga synligt Teknikämnet kommer ofta i skymundan och teknikämnet har lågstatus på skolorna. Uppmärksamma teknikämnet och utveckla teknikundervisningen så att elevernas rätt till kunskap i teknik infrias. (9)