PATIENTERS UPPLEVELSER AV EN HJÄRTINFARKT

Transkript

1 Hälsa och samhälle PATIENTERS UPPLEVELSER AV EN HJÄRTINFARKT En litteraturstudie Caroline Nilsson Maria Skenhall Examensarbete VT 03 Sjuksköterskeprogrammet Juni 2005 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post:

2 PATIENTERS UPPLEVELSER AV EN HJÄRTINFARKT En litteraturstudie Caroline Nilsson Maria Skenhall Nilsson, C & Skenhall, M. Patienters upplevelser av en hjärtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Det finns brister i kunskapen om hur patienters upplevelser efter en hjärtinfarkt ser ut. Syftet är därför att undersöka patienters upplevelser av en hjärtinfarkt. Syftet är också att ta reda på hur patienter upplever stöd och information från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt vilken information som är viktig för dem. En litteraturstudie har genomförts där vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar använts. Elva artiklar har granskats enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet. Resultatet visar att patienters upplevelser av en hjärtinfarkt är individuell och bygger på tidigare erfarenheter. De känslomässiga reaktionerna är många både i det akuta och i det efterföljande förloppet. Patienterna upplever bristande stöd och information framförallt tiden efter hemkomst från sjukhus. För att tillgodose patienters behov krävs att sjuksköterskan har god kunskap och förståelse för varje individs unika upplevelse. Nyckelord: hjärtinfarkt, information, patienter, stöd, upplevelser, litteraturstudie 2

3 PATIENTS EXPERIENCES OF A MYOCARDIAL INFARCTION A review Caroline Nilsson Maria Skenhall Nilsson, C & Skenhall, M. Patients experiences of a. A review. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, There is a lack in knowledge about how patients experience their myocardial infarction. The aim of this study is to investigate patients experiences of a myocardial infarction. The aim is also to examine how they experience the support and information given from nurses and other health professionals and which information they find most appropriate. A review of scientific literature has been made and critically examined articles has been used. We examined eleven scientific articles in accordance with Polits et al (2001) criteria for scientific validity. The results that emerged in the study are that the patients experience of myocardial infarction is individual and depends on previous experience. The emotional reactions are several both in the acute phase and in the rehabilitation phase. Above all patients experience lacking support and information after return home from hospital. To satisfy patients needs nurses have to possess a good knowledge and understanding about each individual unique experience. Keywords: experience, information,, patients, review, support 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Symtom 4 Diagnostik 5 Behandling 5 Rehabilitering 5 Sjuksköterskans omvårdnadsansvar 6 Hälso- och sjukvårdens ansvar 7 SYFTE 8 METOD 8 Artikelsökning 8 Avgränsningar 8 Artikelgranskning/Kvalitetsbedömning 10 Analys/Databearbetning 10 RESULTAT 10 Upplevelser i den akuta fasen 11 Upplevelser av symtom 11 Upplevelser av ett existentiellt hot 11 Upplevelser av stöd och information 12 Upplevelser tiden efter hemkomst 13 Upplevelser av fysiska besvär 13 Upplevelser av vad som orsakade hjärtinfarkten 14 Upplevelser av känslomässiga reaktioner 14 Upplevelser av osäkerhet 15 Upplevelser av beroende och självständighet 16 Upplevelser av stöd och information 16 Upplevelser av förändrade värden och behov av 18 livsstilsförändringar DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Resultatdiskussion 20 Upplevelser i den akuta fasen 20 Upplevelser tiden efter hemkomst 22 Slutsatser 25 REFERENSER 27 BILAGOR 29 4

5 INLEDNING Individinriktade insatser då det gäller att förebygga insjuknande samt förhindra återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom är framgångsrika och kostnadseffektiva och är hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. Sjukvårdshuvudmannen har det övergripande ansvaret för hela vårdkedjans funktion, alltifrån det akuta omhändertagandet till förebyggande av återfall och rehabilitering (Socialstyrelsen, 2004a). Det finns även utarbetade riktlinjer för hur hjärtsjukvård och behandling skall bedrivas och som sjuksköterskor skall följa (Socialstyrelsen, 2004b). Eftersom hjärtinfarkt drabbar en så stor del av vår befolkning kommer vi som allmänsjuksköterskor, oavsett var vi arbetar, att möta denna patientgrupp. Vi vill i denna litteraturstudie inta ett patientperspektiv och undersöka patienters upplevelser av hur det är att drabbas av en hjärtinfarkt. Vi anser det är viktigt att få ett inifrånperspektiv för att få en djupare kunskap om och förståelse för vad patienter kan uppleva efter en hjärtinfarkt. Denna kunskap tror vi är en grundläggande förutsättning för att kunna ge en god omvårdnad till dessa patienter. I föreliggande arbete har vi valt att benämna patienten som han och sjuksköterskan som hon. Denna indelning har vi gjort för att förbättra läsbarheten, inte för att lägga ett genusperspektiv på de olika rollerna. Med patienter avser vi inte bara inneliggande personer på sjukhus, utan vi har använt oss av ordet konsekvent genom hela arbetet. BAKGRUND Enligt Ericson och Ericson (2002) innebär hjärtinfarkt ett plötsligt försämrat blodflöde i en kransartär som leder till skadlig ischemi i myocardiet. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Medelåldern vid insjukna n- det i hjärtinfarkt är 71 år hos män och 77 år hos kvinnor (Schenk-Gustafsson, 2003). Antalet registrerade personer med akut hjärtinfarkt i Sverige under perioden uppgick till cirka personer. Av dessa avled personer före år Kön och ålder är starkt relaterade till insjuknade och dödlighet i hjärtinfarkt. Män har dubbelt så stor risk att både insjukna och avlida jämfört med kvinnor. Hos män under 55 år är risken tre till fyra gånger så stor jämfört med kvinnor. Under de senaste 10 åren har dödligheten i hjärtinfarkt minskat (Socialstyrelsen, 2004c). I världen insjuknar varje år kvinnor och män i hjärtinfarkt. Av dessa avlider kvinnor och män (Svanström, 2003). Kända och väl underbyggda riskfaktorer för hjärtinfarkt är rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, diabetes och stress (Infomedica, 2004). Symtom Svåra bröstsmärtor som sitter i längre än 15 minuter och som inte lindras genom nitroglycerinpreparat är starkt misstänkta för hjärtinfarkt. Smärtan, som beror på syrebrist till hjärtat, är ofta lokaliserad bakom bröstbenet med utstrålning mot vänster arm och ibland även mot käkarna. Hos diabetiker och äldre kan en hjärtin- 5

6 farkt ske helt utan smärta. Andra symtom på hjärtinfarkt är andfåddhet, illamående och kräkningar. Kallsvettighet är ett annat symtom och tyder på sympaticusaktivering. Detta symtom är särskilt allvarligt eftersom det pekar på hög smärtintensitet eller på sänkt hjärtminutvolym och blodtryckssänkning vilket kroppen försöker kompensera genom ett sympaticuspåslag (Hedner, 2003). Smärtan kan upplevas olika av kvinnor och män och symtombilden kan därför se annorlunda ut (Ericson & Ericson, 2002). Diagnostik Diagnos ställs med hjälp av EKG som ger information om hjärtinfarktens läge och utbreddhet. Vid en subendokardiell hjärtinfarkt är ST-sträckan sänkt och/eller T- vågs-negativ. EKG-bilden vid en transmural hjärtinfarkt är förhöjd ST-sträcka och/eller en ny extra Q-våg (Ericson & Ericson, 2002). Den transmurala hjärtinfarkten går genom hela kammarväggen och ger allvarligare skador på hjärtat än en subendokardiell hjärtinfarkt. Diagnostiken av hjärtinfarkt kompletteras med blodprover. De myocardceller som blivit skadade under hjärtinfarkten läcker ut myocardspecifika enzymer. De enzymer som är mest myocardspecifika är CKMB och Troponin-T. Med hjälp av dessa prover kan hjärtinfarktens storlek bedömas eftersom graden av enzymutsläpp är proportionerlig till myocardieskadans omfattning (Hedner, 2003). Behandling Eftersom vävnadsskadan utvecklas under det tidiga skedet av hjärtinfarkten är det viktigt med snabb behandling. Det finns i dagsläget specialutrustade ambulansteam som kan diagnostisera och påbörja behandling redan i patientens hem. Den akuta behandlingen fortsätter sedan i ambulansen på väg till sjukhuset. EGKbilden skickas trådlöst till sjukhuset för analys och vid tydliga EKG-förändringar kan trombolys påbörjas av ambulansteamet. Genom att fibrinkomponenten i tromben löses upp förbättras kranskärlets genomblödning och därmed begränsas hjärtinfarktens storlek (Ericson & Ericson, 2002). Om diagnosen är osäker sätts antitrombotisk behandling med ASA och/eller Plavix in. Smärtlindring i form av morfinpreparat ges vilket motverkar hjärtats arbete och sympaticusaktiveringen motverkas. Med hjälp av syrgas förbättras hjärtats syresättning. Idag sätts även betablockerare in rutinmässigt på många sjukhus (Hedner, 2003). Vid kvarstående ST-höjning efter trombolysbehandlingar utförs akut PTCA (perkutan transluminal coronar angioplastik) tidigt under hjärtinfarktens skede. PTCA utförs också om patienten har blodtrycksfall trots medicinering eller om patienten skulle råka ut för en ny hjärtinfarkt med annan lokalisation. Med hjälp av röntgengenomlysning förs en kateter in via arteria femoralis och fram till stenosen i kranskärlet. Genom att blåsa upp ballongen som finns på kateterns spets vidgas kärlet och cirkulationen i kärlet blir bättre. Stentbehandling kan ske i samband med PTCA. En metallhylsa med fjädrande effekt vidgar då kranskärlet och förträngningen minskar (Ericson & Ericson, 2002). Rehabilitering Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2004 kännetecknas vården av patienter med hjärtinfarkt av korta vårdtider på sjukhus. Det innebär att patienter inte alltid får tillräckligt med tid till att bearbeta den akuta händelsen eller tillräckligt med information från sjuksköterskor. Efter hemkomst från sjukhus är därför behovet av återuppföljning med stöd och information mycket stort. Hjärtrehabilitering definieras som fysiska, psykologiska och sociala åtgärder som vidtas efter en genomgången hjärtsjukdom för att motverka att sjukdomen förvärras och för 6

7 att patienter skall kunna återgå till ett liv i balans samt känna sig delaktig i samhället. Hjärtrehabilitering består av tre faser: - Första fasen innebär tidig mobilisering samt riskbedömning. - Andra fasen (3-6 månader efter hjärtsjukdom) består av fysisk träning, kostråd, rökavvänjning, psykosocialt stöd samt återgång till arbete. - Tredje fasen innebär livslång uppföljning, bevarande av fysisk aktivitet samt behandling av eventuella riskfaktorer. Fysisk aktivitet och rökavvänjning är mycket viktiga faktorer i hjärtrehabilitering för att minska risken för återinsjuknande. Även psykosocialt stöd som krisbearbetning i akut skede och behandling av ångest och depression i senare skede är viktigt för att patienter skall återgå till ett liv i balans och bibehålla sina livsstilsförändringar. Det har visat sig att hjärtrehabiliteringsprogram positivt bidrar till patienters motivation till att välja ett aktivt liv och att återgå till arbete inom tre månader efter insjuknande. Vårdcentraler med ett nära samarbete med Försäkringskassan gör det möjligt att patienter tidigt kan återgå till arbete. Idag finns vid flera svenska sjukhus rehabiliteringsprogram för hjärtpatienter bestående av olika yrkeskategorier som arbetsterapeut, dietist och psykolog ofta med en sjuksköterska som koordinator (Socialstyrelsen, 2004b). Sjuksköterskans omvårdnadsansvar I Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1993:17) klargörs omvårdnadens innehåll och genomförande som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Omvårdnad skall ges till patienter på lika villkor oavsett kön, ålder, etnicitet, utbildning och religion. Personer som på grund av sitt hälsotillstånd inte klarar av att planera och genomföra handlingar i sitt dagliga liv är i behov av hjälp i form av omvårdnad. Omvårdnaden skall utformas individuellt och patienten skall delta i beslut och genomförande av sin omvårdnad. Information, rådgivning och tydliggörande av mål är viktiga åtgärder på såväl sjukhus som i öppenvård. Enligt Hanssen (2002) finns det två huvudmål gällande information och undervisning. Dessa är dels att skapa trygghet och dels hjälpa patienter att klara av sin situation både fysiskt och psykiskt. Patienten bör få en realistisk bild om sitt tillstånd, om trolig utveckling och vad patienten själv kan göra för att påverka utvecklingen. Informationen bör innehålla vad som har hänt och orsaken till varför det har skett. Sjuksköterskan måste vara uppmärksam på hur informationen uppfattas så att patienten inte blir rädd. Det är också bra att tala om hur patienten kan komma att uppleva det som skall ske. Sjuksköterskan kan också hjälpa patienten genom att han får sätta ord på sina känslor. Det är av stor vikt att patientens anhöriga också informeras och det är viktigt att de får samma information som patie n- ten. Enligt Haugland m fl (2002) är det en skrämmande upplevelse att genomgå en hjärtinfarkt och leder ofta till att patienten genomgår en krisreaktion. Sjukdomen associeras ofta med risken för att plötsligt dö. Därför är ångest och rädsla en naturlig reaktion på händelsen. Nedstämdhet och hopplöshetskänslor inför framtiden är andra. Hur detta visar sig beror på erfarenhet, miljö, kultur och arv. Detta gör också att människor hanterar situationen på olika vis. I det akuta tillståndet handlar omvårdnaden om att fatta beslut och agera på patientens vägnar. Oftast är han inte mottaglig för information och vägledning i detta stadium. Trots det är det 7

8 viktigt att sjuksköterskan börjar informera tidigt under de första dagarna för att sedan upprepa informationen och klargöra att patienten förstått. Patienten måste känna sig trygg i den information han får för att kunna hantera sin situation. Sjuksköterskan skall se till att yttre stressfaktorer i omgivningen inte stör patienten. Det är viktigt att patienten är lugn och får vila. Sjuksköterskan måste i tidigt skede inge hopp för att patienten skall känna att han kommer klara av situationen och bli frisk igen. Hon måste visa sig lugn och trygg för att patienten skall känna att sjuksköterskan har kunskap och erfarenhet, vilket kan minska den ångest som det okända skapar. Att sjuksköterskan är lyhörd för både patientens och närståendes behov är viktigt. För att patienten skall känna en kontinuitet i den vård han mottar är det bra om den sjuksköterska som skall bli patientens primärsjuksköterska gör att besök redan på sjukhuset (Haugland m fl, 2002). Livet blir förändrat efter en hjärtinfarkt för såväl patienten som anhöriga. För att sjuksköterskan på ett bra sätt skall kunna förbereda patienten på vardagen hemma krävs att hon stöttar, uppmuntrar och vägleder patienten så att han kan tro på sin egen förmåga att återgå till ett liv i balans. Efter att patienten skrivits ut från sjukhus behöver han individuellt anpassad information, undervisning och stöd. Han behöver få tala om sina problem med sjuksköterskan eller annan vårdpersonal. Senare kan information och stöd i grupp vara ett bra alternativ för att möta andra i liknande situation (a a). Hälso- och sjukvårdens ansvar Hälso- och sjukvårdens mål är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (HSL; SFS 1982:763). Vården skall vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. En humanistisk människosyn och respekt för människors lika värde genomsyrar hela HSL. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Individuellt anpassad information om hälsotillståndet, undersökningar, vård och behandling skall ges patienten. Om inte informationen kan ges till patienten skall närmast anhörig istället ta del av denna. Vidare säger lagen att hälso- och sjukvården skall förebygga ohälsa. Upplysningar skall ges till patienter som vänder sig till hälso- och sjukvården om metoder för att förebygga sjukdom. Där hälso- och sjukvård bedrivs skall den personal, de lokaler och den utrustning som behövs finnas för att god vård skall kunna ges (a a). Det är viktigt att tydliga målsättningar sätts upp på sjukhus för patienter med hjärtinfarkt samt att åtgärder för att nå dessa mål där inleds. Efter sjukhusvården skall en långsiktig och konsekvent uppföljning ske inom primärvården. Ett vä l- fungerande samarbete måste därför finnas mellan dessa instanser och ett lokalt utarbetat vårdprogram vara i bruk. I Sverige tillämpar de flesta sjukhus en modell där läkare och kranskärlssjuksköterska samarbetar då det gäller information, rådgivning, uppföljning och kontakt med primärvård för dessa patienter. För att patienter själva skall kunna ansvara för sin långsiktiga behandling behöver de stöd och uppmuntran i de förändringar patienterna gör. Det räcker således inte att endast informera och undervisa patienterna (Socialstyrelsen, 2004b). I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska 2005 anges att sjuksköterskan ska ge stöd, information och undervisning till patienter. Sjuksköterskan skall även informera patienters anhöriga och förvissa sig om att både patienter och anhöriga förstått given information (Socialstyrelsen, 2005). 8

9 Utifrån styrdokument för sjuksköterskors verksamhet finns det en angelägenhet att ta hand om hjärtinfarktspatienter på ett adekvat sätt. Upplevelsen av en hjärtinfarkt ser olika ut och för att tillgodose patienters behov krävs god kunskap och förståelse för varje individs unika upplevelse. SYFTE Syftet med föreliggande studie var att undersöka vetenskaplig litteratur för att få kunskap om patienters upplevelser av en hjärtinfarkt. Syftet var också att ta reda på hur patienter upplever det stöd och den information de mottar av sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt vilken information som var viktig för patienterna. METOD I detta avsnitt redovisas artikelsökning, avgränsningar, artikelgranskning/kvalitetsbedömning samt analys/databearbetning. Artikelsökning Föreliggande litteraturstudie bygger på elva vetenskapliga artiklar. I sökningen användes kombinationer av olika sökord för att hitta relevanta artiklar. Abstrakt som berörde ämnet lästes. I första hand söktes kvalitativa artiklar, men då det visade sig vara svårt att finna tio stycken har dessutom två kvantitativa artiklar använts. Databaserna Elin och Pubmed användes. I Elin hittades nio artiklar som fanns i fulltext. Två artiklar hittades genom att gå igenom de nio artiklarnas referenslistor. De två artiklarna framkom inte genom sökning på de sökord som använts. Däremot hittades de två artiklarna genom related articles på Pubmed, men eftersom sökvägen var svår att beskriva valdes att söka dessa på Medicinska centralbiblioteket, UMAS. Artiklarna som berörs är Bergman och Berterö (2001) You can do it if you set your mind to it: a qualitative study of patients with coronary artery disease och Wiles (1997) Empowering practice nurses in the follow-up of patients with established heart disease: lessons from patients experiences. Några av de artiklar som hittades i Elin fanns också i Pubmed. Litteratursökningen framkommer i tabell 1. Avgränsningar Begränsningar till att enbart söka artiklar i fulltext gjordes ej. Beställningar av artiklar från Norden var acceptabelt, däremot inte utanför Norden då det skulle kosta för mycket pengar. I Elin har avgränsningar gjorts från år 1995 och framåt samt all fields. I Pubmed skedde avgränsningar från år 1995 och framåt, English, Humans, Review och only items with abstract. Åldersbegränsningar på patienterna var inte av intresse. Tabell 1. Litteratursökning. Databas Sökord, enbart fritextsökning. Antal träffar Elin Antal lästa abstrakt Använda artiklar

10 Pubmed and nursing and nursing and information and nursing and support and nursing and interviews and experience and experience and patients and experience and patients and qualitative and experience and lifeworld and communication and information and interviews and patients satisfaction and anxiety and depression and experience and information needs and patients knowledge and emotions and patients perceptions and nursing and nursing and information and nursing and support and nursing and interviews and experience and experience and patients and experience and qualitative and experience and lifeworld and communication

11 and interviews and information and patients satisfaction and anxiety and depression and experience and information needs and patients knowledge and emotions Totalt antal Totalt har 75 abstrakt lästs. Då sökningen gjordes upptäcktes att samma abstrakt fanns under flera sökordskombinationer. Varje abstrakt är endast registrerat som läst en gång även om det påträffats flera gånger. Artikelgranskning/Kvalitetsbedömning Polits m fl (2001) bedömningskriterier har använts då artiklarnas struktur granskats. Carlsson och Eiman (2003) har utarbetat bedömningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier (bilaga 1-2). I dessa bedöms hur hög vetenskaplig kvalitet artiklarna håller. Mallarna innehåller tre grader där grad 1 håller hög vetenskaplig kvalitet och grad 3 låg. Under bilaga 3 redovisas kvalitetsbedömningen i föreliggande studie i matrisform. Analys/Databearbetning Enligt Polit m fl (2001) är databearbetning en aktiv process där läsaren blir bekant med sitt material genom att läsa detta flera gånger för att få en djupare kunskap och förståelse om innehållet. Materialet kan organiseras i kategorier för att underlätta bearbetningsprocessen. Teman utvecklas ofta inom en kategori, utifrån de likheter eller olikheter som framkommer i materialet. Teman presenteras ofta som rubriker i studiers resultat. Då de artiklar som skulle ingå i föreliggande litteraturstudie bestämts läste författarna artiklarna var för sig flera gånger. Författarna jämförde sedan sinsemellan uppfattning och förståelse av artiklarna. Därefter analyserades gemensamt sådana upplevelser som var relevanta för studiens syfte. Materialet organiserades i två kategorier som berörde dels den akuta fasen och dels tiden efter utskrivning från sjukhus. De mönster som framkom i patienternas upplevelser systematiserades i olika teman under de två kategorierna. De teman som framkom under analysen valdes som underrubriker i resultatredovisningen. RESULTAT Resultatet redovisas under de två framtagna kategorierna. 11

12 Upplevelser i den akuta fasen Nedan redovisas de tre teman som framkom under denna kategori. Upplevelser av symtom Gassner m fl (2002) genomförde en kvalitativ studie där 50 patienter ingick varav 42% var kvinnor och 58% män. Studien genomfördes i Australien och undersökte patienternas beskrivningar av sina symtom, samt egna teorier om vad som var orsaken till deras hjärtinfarkt. Patienterna blev intervjuade inom ett dygn efter ankomst till sjukhus. Några patienter upplevde de initiala symtomen som plötsliga, våldsamma eller likt en attack. Andra patienter beskrev attacken som personifierad, likt ett slag i bröstet. Samtliga patienter hade en känsla av maktlöshet. Symtomen upplevdes som så skrämmande att patienterna beskrev det som att de inte kunde tänka klart eller minnas något av det som hände runtomkring dem. Hälften av patienterna som deltog i studien upplevde inte initialt symtomen komma från hjärtat. De nämnde dålig matsmältning, andningsproblem och gallblåsebesvär som orsaker till smärtan, eftersom patienterna haft problem med detta tidigare i livet. Först då symtomen inte längre stämde överens med deras tidigare erfarenheter sökte de medicinsk vård (a a). I en dansk studie genomförd av Jensen och Peterson (2003) intervjuades 30 patienter varav åtta var kvinnor och 22 var män. Patienterna intervjuades inom tre dagar sedan ankomst till sjukhus samt 17 veckor efter utskrivning. I studien undersöktes patienternas upplevelser av en hjärtinfarkt samt tillfrisknandeprocessen och livssituationen tiden efter hemkomst från sjukhus. Patienterna intog ett vänta-och-se förhållningssätt. De tog inte symtomen på allvar utan väntade på spontan förbättring. En del patienter upplevde symtomen bero på något sjukligt i lungorna eller övre luftvägarna. Andra trodde besvären berodde på högt blodtryck eller brist på sömn. Först då smärtan fick en annorlunda karaktär eller förvärrades ändrade en del uppfattning till att tro att smärtan kom från hjärtat. Först då deras egna försök att lindra smärtan inte hjälpte sökte de vård. Beslutet att söka medicinsk hjälp fattades oftast av eller tillsammans med partnern (a a). Upplevelser av ett existentiellt hot I Wiles och Kinmonths (2001) studie från Storbritannien intervjuades 25 patienter två veckor och fyra månader efter utskrivning. 12 kvinnor och 13 män deltog i studien. De var alla del i en större undersökning där de fick information och uppföljning i större omfattning. I studien undersöktes hur patienter upplevde och fö r- stod sin hjärtinfarkt samt den information som gavs av sjuksköterskor och annan vårdpersonal. De första dagarna beskrev patienterna att de befann sig i ett chocktillstånd. Patienterna kunde inte förstå att de drabbats av en hjärtinfarkt och att de överlevt den akuta fasen. Många upplevde att de drabbats av ett kroniskt tillstånd som skulle leda till permanent invaliditet (a a). Det fanns en variation i hur patienterna i Jensen och Peterssons (2003) studie upplevde den akuta situationen. En del patienter var i chocktillstånd och hade svårt att acceptera att de blivit sjuka. Några patienter kände ingen rädsla alls, medan andra 12

13 upplevde stark ångest och/eller nedstämdhet. Att acceptera och hantera tanken om sin egen förgänglighet var ett problem för flera. Sjukdomen sågs av många patie n- ter som en varning och de kände sig tvingade till att genomföra livsstilsförändringar. Detta gav upphov till känslor av hjälplöshet, svaghet, skam, rädsla och självförebråelser. Det fanns också en rädsla att hjärtinfarkten skulle ge komplikationer som kunde leda till invaliditet och att därmed behöva bli beroende av andra människor. För att hantera den stressfyllda situationen efter hjärtinfarkten använde patienterna egna resurser som vilja, styrka, beslutsamhet och humor. En del tänkte positivt för att hantera situationen och andra uppgav att de kände hopp då de tänkte på att de åter var i god fysisk kondition (Jensen & Petersson, 2003). I en kanadensisk studie gjord av Stewart m fl (2000) undersöktes patienters och deras partners upplevelser av stressfaktorer, stöd och vilka copingstrategier de använde efter en hjärtinfarkt. 13 par bestod av en manlig hjärtinfarktspatient med en kvinnlig partner medan enbart ett par bestod av en kvinnlig hjärtinfarktspatient med manlig partner. I studien framkom hur patienterna använde olika copingstrategier för att avleda negativa känslor och stress. Vanligt var att patienterna, genom att söka information på egen hand, kände att de återfick en känsla av kontroll och minskad osäkerhet. En del använde känslomässiga copingstrategier som förnekelse och avledning genom aktivitet. Andra fokuserade på att kommunicera med sina anhöriga. I dessa nära relationer fick de känslomässigt stöd och kunde där hantera svåra känslor (a a). Upplevelser av stöd och information I Wiles och Kinmonths (2001) studie framkom att sjuksköterskor gav information till patienterna om bland annat hur tillfrisknandet kom att ske. Det visade sig att patienterna upplevde denna som hoppfull och positiv. Den information som gavs till dem var att de snart skulle kunna återgå till ett normalt liv och att hjärtat skulle vara återställt efter ungefär tre månader. Informationen som gavs på tidigt stadium visade sig i studien ha stort inflytande på hur patienterna förstod sin sjukdom. Innan informationen givits upplevde patienterna sitt tillstånd vara kroniskt och invalidiserande. När sjuksköterskorna hade informerat förändrades patienternas förståelse till att uppfatta sin situation som ett akut tillstånd, vilket det under relativt kort tid var möjligt att tillfriskna från. Detta ingav hopp och minskade ångesten hos patienterna. Sjuksköterskorna gav även information om livsstilsförändringar såsom kost, rökning, fysisk aktivitet och följsamhet med medicinering. Eftersom patienterna förstod sin hjärtinfarkt som ett akut tillstånd, upplevde de informationen som relaterad till tillfrisknandet, inte som ett led i en mer långsiktig livsstilsförändring. Tillfrisknande och livsstilsförändringar var sammankopplade eftersom patienterna var fokuserade på den akuta återhämtningen. Patienterna upplevde inte hjärtinfarkten som ett symtom på en underliggande sjukdom och var därför inte motiverade till att bibehålla långsiktiga livsstilsförändringar (a a). I en norsk kvalitativ studie undersökte Hanssen m fl (2005) patienternas behov av information dels under sjukhusvistelsen och dels efter hemkomst. 14 patienter intervjuades tre till fem månader efter utskrivning från sjukhus. Av dessa var två kvinnor och 12 män. 13

14 Studien visade en stor variation i hur patienterna uppfattade sin situation. Några kände sig väl omhändertagna och trygga. Personalen upplevdes som empatisk och välutbildad. De flesta patienterna var nöjda med den information de fick på sjukhuset med tanke på att de befann sig i en akut situation. En del tyckte att informationen var för generell och tyckte det var svårt att veta vad som var viktigt för dem. Andra tyckte informationen fokuserade på tekniska angelägenheter. Patienterna efterfrågade individualiserad information och de som fått denna kände sig mer nöjda än andra. Några patienter upplevde förvirring eftersom det hände mycket på samma gång och de tyckte det var svårt att ställa lämpliga frågor. Detta berodde också på att de inte visste vad som väntade dem, eftersom de inte upplevt en hjärtinfarkt tidigare. Patienterna kände sig oförberedda på konsekvenserna av sin hjärtinfarkt. Även skriftlig information uppfattades på olika sätt. En del tyckte informationen var skrämmande medan andra tyckte den var intressant och såg det som ett tillfälle att lära sig mer om sin sjukdom (Hanssen m fl, 2005). Ett tydligt tema i Stewarts m fl (2000) studie var patienternas upplevelser av bristande information från vårdpersonalen. Många lade ner egen kraft på att söka information. En del nämnde brist på känslomässigt stöd från vårdpersonalen. En av de intervjuade patienterna ansåg att mer information till hans partner skulle leda till minskad ångest och rädsla hos denna. Detta skulle ge patienten en minskad känsla av att vara överbeskyddad av sin partner. Det var viktigt för patienterna att känna en balans mellan att vara oberoende och i behov av hjälp. Patienterna upplevde brist på information om fortsatt sexuellt samliv samt biverkan av mediciner som kunde påverka detta. Upplevelser tiden efter hemkomst Nedan redovisas de sju teman som framkom under denna kategori. Upplevelser av fysiska besvär I en studie från Storbritannien undersökte Roebuck m fl (2001) patienternas livskvalitet efter en hjärtinfarkt. 31 patienter, tio kvinnor och 21 män, intervjuades sex veckor efter utskrivning från sjukhus. Patienterna upplevde att fysiska besvär var de som mest inskränkte på deras livskvalitet. Andfåddhet väckte stark rädsla och en känsla av att drunkna i sig själv och upplevdes som det mest besvärande symtomet. Många av patienterna upplevde detta under natten, vilket påverkade sömnen negativt. Någon beskrev andfåddheten som en kvävande känsla, vilket gjorde att patienten successivt tog sig för allt mindre och blev alltmer passiv. Andra upplevde trötthet vilket påverkade de dagliga aktiviteterna. Somliga upplevde bröstsmärtor vilket gav upphov till stark oro för att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt. Andfåddhet upplevdes som mer skrämmande än bröstsmärtor (a a). Fysisk motgång upplevde även patienterna i Hanssens m fl (2005) studie. Flera av patienterna upplevde efter ett tag illamående, trötthet och utmattning. Dessa besvär satte patienterna i samband med medicineringen. Patienterna i Jensen och Peterssons (2003) studie hade besvär med lättare bröstsmärtor. De såg själva ett samband mellan kropp och själ och beskrev ångesten som förkroppsligad smärta runt hjärtat. 14

15 Upplevelser av vad som orsakade hjärtinfarkten Patienterna i Gassners m fl (2002) studie förklarade att orsaken till deras hjärtinfarkt var ett ständigt oroande i livet. De hade ett behov av att förstå sin sjukdom genom att kunna härleda den till en möjlig orsak tidigare i livet. De behövde en rationell förklaring till insjuknandet så att de kunde se en mening i det som skett. 60 % av de 50 patienterna uppgav att de hade en teori om vad som orsakade hjärtinfarkten. De vanligaste nämnda orsakerna var stress och fysisk ansträngning. Stress definierades olika av män och kvinnor. Män förklarade stress relaterat till sitt arbete medan kvinnor upplevde stress relaterat till omsorg och ansvar inom familjen, nära anhörigs död samt ekonomiska svårigheter. Några nämnde degenerativa processer i hjärtat, ärftlighet eller ödet som orsak. Någon patient ansåg att hjärtinfarkten berodde på att de under en period intagit droger. Få patienter ansåg att hjärtinfarkten var orsakad av högt blodtryck, höga kolesterolvärden, fysisk inaktivitet eller diabetes. I Bergman och Berterös (2001) svenska kvalitativa studie deltog åtta patienter, tre kvinnor och fem män. De intervjuades fem till åtta månader efter att diagnos ställts. I studien beskrev patienterna sina upplevelser om varför de drabbats av en hjärtinfarkt. Patienterna framhöll ärftlighet som en orsak till deras hjärtinfarkt då flera av dem haft släktingar som avlidit i förtid på grund av en hjärtinfarkt. Ärftlighet var en omöjlig orsak att själv påverka. Andra orsaker till hjärtinfarkten härledde patienterna till sin tidigare livsstil. Många patienter var överens om att rökning, övervikt, höga kolesterolvärden och fysisk inaktivitet var orsaker till att de fått sin hjärtinfarkt. Krav på sig själva och från andra ansåg de vara en annan orsak. Dessa krav upplevdes av patienterna som måsten och ledde till bland annat stress, irritation, ängslighet, sömnlöshet och utmattning (a a). I Jensen och Peterssons (2003) studie framkom att en del patienter upplevde att interpersonella påfrestningar orsakade deras hjärtinfarkt. Det kunde vara traumatiska händelser inom familjen, spända familjerelationer, ekonomiska svårigheter eller mental stress på arbetet. Andra patienter nämnde personliga egenskaper såsom att ha höga krav på sig själv, nervositet, perfektionism och oro. Även i denna studie framkom av en del patienter att fysisk ansträngning, högt blodtryck, diabetes, ärftlighet och ålder kunde orsaka hjärtinfarkt. Upplevelser av känslomässiga reaktioner Känslan av att ha förlorat kontrollen över sitt liv skapade rädsla och förvirring hos patienterna i Stewarts m fl (2000) studie. Några beskrev aggressivitet och irritation över att behöva anpassa sig till sin nya livssituation. Att inte längre kunna göra sådant som de tidigare kunnat göra skapade frustration. Patienterna nämnde också en rädsla över att vara ensamma, vem skulle hjälpa dem om de drabbades av en ny hjärtinfarkt? Om rädslan över att vara ensam berättade även patienterna i Hanssens m fl (2005) studie. Efter att ha varit hemma en tid och haft tid att tänka över sin situation upplevde många av patienterna ångest och/eller nedstämdhet. En del beskrev känslo r- na som mest framträdande den första tiden, medan andra upplevde nedstämdhet och/eller ångest en längre tid framöver. 15

16 I Bergman och Berterös (2003) svenska studie intervjuades sex kvinnor och sju män ett till två år efter genomgången hjärtinfarkt. Författarna ville med studien få en ökad kunskap och förståelse om vad som var den drivande kraften till patienternas tillfrisknande efter en hjärtinfarkt. Känslomässiga reaktioner efter hjärtinfarkten beskrevs även av patienterna i denna studie. Känslor av att vara bedrövade, ängsliga och nedstämda upplevdes av många. Patienterna kände inte igen sig själva längre (a a). I Jensen och Peterssons (2003) studie uppgav patienterna att de kände skuld och självförebråelse över sin tidigare livsstil. De upplevde koncentrationssvårigheter, irritabilitet och hade lätt att falla i gråt. Att ha en positiv inställning till livet och personliga resurser som att kunna känna glädje, ha vilja och humor hade en positiv effekt tiden efter hjärtinfarkten. Roebeuk m fl (2001) visade i sin studie att patienterna upplevde aggressivitet över att ha blivit drabbade trots att de haft en hälsosam livsstil innan hjärtinfarkten. Några uppgav försämrat humör, irritation, låg toleransnivå och nedstämdhet. Detta ledde bland annat till spända familjerelationer. En del av patienterna kände sig handikappade efter sin hjärtinfarkt så till vida att de ställde in aktiviteter och avbokade semestrar. De patienter som levde ensamma orkade inte som förr hälsa på vänner eller delta i andra sociala aktiviteter. Det gjorde att de kände sig mer ensamma och isolerade än förut. Upplevelser av osäkerhet I Bergman och Berterös (2001) studie uppgav patienterna svårigheter med att anpassa sig till en framtid som var annorlunda än den patienten tänkt sig. De kände en osäkerhet och sorgsenhet över hur framtiden skulle utvecklas och kände att livet aldrig skulle bli detsamma igen. Många av patienterna talade om framtiden med tårar i ögonen och kände sorg över sin förlorade hälsa. Även i Hanssens m fl (2005) studie framkom att patienterna kände osäkerhet inför framtiden. Framförallt de yngre patienterna upplevde oro över att inte kunna återgå till sitt tidigare arbete. Att återgå till arbetet gav upphov till oro och stress även hos patienterna i Stewarts m fl (2000) studie. Patienterna tvekade på att de hade den energi och koncentrationsförmåga som krävdes för att klara av arbetsuppgifterna. De var också oroliga över om de skulle orka med de krav som åter skulle ställas på dem. Några upplevde den första tiden att åter träffa sina vänner som svår samt saknade energi att delta i olika sociala aktiviteter. Att återgå till den sexuella samvaron med sin partner var komplicerad och att inte kunna fungera som tidigare gav ångest. Den enda kvinnan i studien upplevde svårigheter med att återanpassa sig till de roller hon hade i och utanför hemmet samt det ansvar dessa roller krävde av henne. Patienterna i Bergman och Berterös (2003) studie beskrev tiden efter hjärtinfarkten som att de svävade i en osäkerhet. De kände sig osäkra över vad de skulle klara av i framtiden och om det var möjligt att återgå till arbetet. Framtida undersökningar, behandling och risken för en ny hjärtinfarkt var också tankar som gjorde dem osäkra. Hjärtinfarkten påminde dem om hur skört livet var och tankar om döden blev mer påfallande. Patienterna insåg att de drabbats av en kronisk sjuk- 16

17 dom och att livet aldrig mer skulle bli sig likt igen. Upplevelsen av att ha konfronterats med döden gjorde att patienterna tog tag i sina liv. De intervjuade i Roebucks m fl (2001) studie var bekymrade över sin framtida hälsa. Tankar på hur länge de skulle få leva plågade dem. De upplevde rädsla för att drabbas av en ny hjärtinfarkt som kanske nästa gång kunde leda till döden. En del var osäkra över att deras aktivitetsnivå var för hög, andra att den var för låg. Några nämnde osäkerhet vad gällde att gå tillbaka till arbetet och de ekonomiska svårigheter som därmed kunde uppstå. Samtliga upplevde att denna osäkerhet gav upphov till ångest. Upplevelser av beroende och självständighet Patienterna kände en frustration över att familjen var överbeskyddande, att de inte längre tilläts göra det de kunde. Patienterna beskrev att deras anhöriga menade att måttlig fysisk aktivitet var ett hot mot deras hälsa. Spända relationer förekom i dessa familjer. Även vänner och arbetskamrater kunde upplevas som överbeskyddande. Patienterna förklarade att det berodde på bristande kunskap om sjukdomen (Roebuck m fl, 2001). Även patienterna i Jensen och Peterssons (2003) studie kände sig kontrollerade av partnern. De upplevde att partnern tagit större känslomässig skada än de själva och att de därför blev överbeskyddande. Det skapade aggressivitet och irritation hos patienterna. De kände sig kontrollerade i allt vad de företog sig. Det framkom i både Bergman och Berterös (2003) och Hanssens m fl (2005) studie att patienterna upplevde sig vara kontrollerade och överbeskyddade av partnern. I Hanssens (2005) studie berättade patienterna att de trodde att det berodde på att deras anhöriga saknade kunskap om sjukdomen. En tredjedel av patienterna i Stewarts m fl (2000) studie kände sig överbeskyddade och upplevde brist på förståelse från sin partner. En del beskrev relationer till vänner som stressfyllda. Upplevelser av stöd och information I Turtons (1998) kvantitativa studie från England där 18 patienter, varav två kvinnor och 16 män deltog, presenterades vikten av information efter en hjärtinfarkt. Frågeformulären ifylldes ungefär två veckor efter hjärtinfarkten. I studien redovisades patienternas behov av information och vilken information de ansåg som viktigast efter en hjärtinfarkt. Detta resultat jämfördes med deras partners uppfattning respektive vilken information sjuksköterskor ansåg som viktigast. Patienterna rangordnade 36 informationspunkter från det viktigaste och nedåt. Det skall dock tilläggas att de flesta punkterna var viktiga för patienterna. Den information som visade sig vara av störst värde för patienterna var att veta hur stor skada hjärtat tagit. Annan viktig information för patienterna var att veta vilka symtom en hjärtinfarkt gav och hur de själva kunde minska risken för en ny hjärtinfarkt. Även information om fysisk aktivitet och när de behövde ringa ambulans om de fick symtom hemma var viktigt. Sådant som de ansåg vara av mindre vikt var patofysiologin bakom sjukdomen, var de själva och deras familj kunde lära sig hjärt- och lungräddning och när de kunde återta det sexuella samlivet. Patienterna lade även mindre vikt vid läkemedelsinformation och eventuella biverkningar av medicinerna. Även om dessa punkter rangordnades lågt ansågs de 17

18 ändå vara betydelsefulla. De 36 punkterna var också indelade i åtta kategorier och rangordnades på följande vis: 1. Livsstilsfaktorer 2. Hantering av symtom 3. Anatomi och fysiologi 4. Fysisk aktivitet 5. Psykologiska faktorer 6. Information om kost 7. Läkemedelsinformation 8. Övrigt (Turton, 1998) I Timmins och Kaliszers (2003) studie från Irland användes samma frågeformulär som i Turtons (1998) studie. 27 patienter, 13 kvinnor och 14 män, deltog i studien. Syftet var att undersöka patienternas behov av information efter hjärtinfarkten och sedan jämföra resultatet med sjuksköterskornas uppfattningar. Frågeformulären ifylldes sex veckor efter hjärtinfarkten. Patienterna rangordnade de åtta kategorierna efter vilken information de ansåg vara av störst vikt efter en hjärtinfarkt. Kategorierna har av patienterna rangordnats på följande vis: 1. Hantering av symtom 2. Läkemedelsinformation 3. Livsstilsfaktorer 4. Anatomi och fysiologi 5. Övrigt 6. Information om kost 7. Psykologiska faktorer 8. Fysisk aktivitet Patienterna i Jensen och Peterssons (2003) studie beskrev tiden direkt efter utskrivning från sjukhus som den svåraste. De kände ett stort behov av hjälp och stöd. För patienterna innebar information och stöd från vårdpersonal bland annat att få svar på sina frågor om vad de själva kunde göra om de fick bröstsmärtor. Patienterna önskade mer information om hur deras läkemedel verkade, vad de hade för effekt och hur länge behandlingen skulle pågå. Även alternativ behandling såsom fiskolja var de intresserade av att veta mer om. Många uppgav att det viktigaste var att få information om vad de själva kunde göra för att undvika att åter drabbas av en hjärtinfarkt samt få en förklaring på varför de drabbats. En del uppgav att de inte fått tillräcklig information om möjligheten att delta i fysisk rehabilitering. Andra ansåg sig inte vara i behov av rehabilitering. Några patienter upplevde att deras partner var i behov av mer stöd och information eftersom sjukdomen även påverkat dem. Kunskap om hur hjärtat fungerade, vad som hänt dem och vad en hjärtinfarkt innebar var en förutsättning för att patienterna skulle kunna åstadkomma en livsstilsförändring. Patienterna ville också veta varför läkemedel ordinerats, vilka effekter de hade och vilka biverkningar de kunde förvänta sig av dem. Viktigt för patienterna var att veta att de enkelt kunde komma i kontakt med kompetent personal. Det gav en känsla av trygghet (Bergman & Berterö, 2001). När patienterna kom hem från sjukhus upplevde de att de saknade information om hur de skulle handskas med sin sjukdom. De efterlyste mer information om fysisk 18

19 aktivitet, livsstilförändringar och medicinering. Många patienter hade svårt att relatera den standardiserade information och den kunskap de fått på sjukhuset till de problem de upplevde när de kom hem. De saknade att ha någon att ställa frågor till direkt efter utskrivning från sjukhus. Patienterna önskade att de hade någon att ringa till eller att bli uppringd av en sjuksköterska. Det skulle kännas tryggt att veta att någon tänkte på dem. Några patienter i studien tyckte det hade varit bra att träffa andra i samma situation (Hanssen m fl, 2005). I Bergman och Berterös (2003) studie önskade även dessa patienter få träffa andra i samma situation för att kunna utbyta erfarenheter med varandra. Det skulle innebära ett stort stöd för patienterna. De upplevde inte att vårdpersonalen hade den känslomässiga kunskapen om hur det var att drabbas av en hjärtinfarkt. Önskan om att ha tillgång till olika metoder för att hantera sitt liv på ett mer hälsosamt sätt hade av patienterna varit av stort värde. De intervjuade i Roebucks m fl (2001) studie uttryckte ett behov av ytterligare stöd och råd efter utskrivning från sjukhus. De önskade mer information om hur de på bästa sätt kunde hjälpa sig själva samt hur aktiva de skulle vara. En del av patienterna upplevde råden om kostförändringar från vårdpersonal som ångestgivande. För att undersöka patienters upplevelser av stöd, råd och information från sjuksköterskor efter en hjärtinfarkt genomförde Wiles (1997) en studie där 22 patienter intervjuades, åtta kvinnor och 14 män. Dessa patienter tog alla del av ett uppföljningsprogram som genomfördes av sjuksköterskor och som utvecklats specifikt för patienter med hjärtinfarkt och angina pectoris. Intervjuerna skedde i patienternas hem strax efter utskrivning från sjukhus och tre månader senare. Det viktigaste och mest betydelsefulla för patienterna i efterförloppet av sin sjukdom var att känna att de enkelt kunde vända sig till vårdpersonal som hade kunskap om sjukdomen och social- och känslomässig förmåga. I studien framkom en mängd olika synpunkter på sjuksköterskornas förmåga att bistå med denna kunskap. En del ansåg att sjuksköterskorna inte hade den kunskap som behövdes för att möta deras behov, de föredrog istället läkarens expertroll. Andra tyckte att sjuksköterskorna hade full kompetens att tillgodose deras behov medan andra ansåg sig inte alls vara i behov av varken stöd, råd eller information i efterförloppet. Åsikterna ändrades också över tid. En del kände ett behov av att första tiden hemma ha kontakt med en läkare för att senare uppleva att sjuksköterskorna var mer kompetenta i att möta deras behov. De patienter som kände att sjuksköterskorna saknade tillräcklig kunskap var de som upplevde sin hjärtinfarkt som särskilt svår. Några patienter ansåg bara den personal som varit där då hjärtinfarkten inträffade och som bevittnat hur svår den varit som kompetenta att ge stöd och information i efterförloppet. Andra som upplevde att sjuksköterskorna saknade kunskap i efterförloppet var de som tillhörde en sämre eller större öppenvårdsorganisation. Det visade sig att dessa patienter träffade olika sjuksköterskor vid varje besök och därmed upplevde de ingen kontinuitet. Däremot värderade patienterna sjuksköterskornas sociala och känslomässiga förmåga högt. De ansåg dem vara tillgängliga, lätta att tala med och stödjande (a a). Upplevelser av förändrade värden och behov av livsstilsförändringar De patienter i Wiles och Kinmonths (2001) studie som tillfrisknat efter sin hjärtinfarkt och förstått sin sjukdom som en akut händelse visade låg motivation till att 19

20 bibehålla sina livsstilsförändringar. Chocken som den akuta hjärtinfarkten gav minskade långsamt med tiden och deras hälsa upplevdes inte längre som ett hot. En konflikt mellan informationen som gavs och patienternas egna upplevelser och erfarenheter visade sig bidra till lägre motivation att fullfölja livsstilsförändringar. Informationen som givits patienterna i ett initialt skede påverkade även de patienter som inte tillfrisknat fyra månader efter hjärtinfarkten i att fortfarande se sin sjukdom som en akut händelse. Patienterna upplevde att om de bibehöll sina livsstilsförändringar skulle de helt tillfriskna från sin sjukdom. De var fokuserade på att tillfriskna eftersom de upplevde sjukdomen som en akut händelse. Några patienter i studien brydde sig inte om att förändra sin livsstil då de upplevde sitt hjärta redan vara förstört och därmed en onödig ansträngning. De hade upplevt sin hjärtinfarkt som så livshotande och skrämmande och risken att insjukna igen så stor att de mer eller mindre väntade på döden. Motivationen att följa den medicinska behandlingen var mer stabil i jämförelse med kost, rökning och fysisk aktivitet. Patienterna kände att det låg under deras kontroll att välja en sundare livsstil men att läkaren hade kontroll gällande medicinering och därmed följde de läkarens beslut. Några intervjuade kände stress i behovet av att förändra sin livsstil såsom att radikalt ändra sin kost, bli mer fysiskt aktiva och sluta röka (Stewart m fl, 2000). Andra kände ingen svårighet med att sluta röka och hjärtinfarkten hade bidragit till motivationen (Roebuck m fl, 2001). I Bergman och Berterös (2001) studie hade sjukdomen fått patienterna att se livet från ett annat perspektiv. En del hade slutat röka och dricka alkohol. Patienterna hade även försökt börja äta nyttigare, men detta upplevdes som svårare eftersom matlagningen gick på rutin. Jensen och Peterssons (2003) studie visade att patienternas upplevelser av orsak hade samband med hur de genomförde livsstilsförändringar. De patienter som kännetecknade sin hjärtinfarkt som orsakad av psykosociala påfrestningar eller ärftlighet bibehöll ingen långvarig livsstilsförändring då det gällde kost, rökning, alkohol och viktnedgång. I Bergman och Berterös (2003) studie hade patienterna förändrat sin syn på livet. Livet togs inte längre för givet och insikten i att patienterna själva bestämde över sin kropp hade gjort att en del slutat röka, äta nyttigare och börjat träna i grupp. Patienterna funderade på meningen med livet och övervägde vad som egentligen var viktigt för dem. De njöt av livet på ett annorlunda sätt än innan hjärtinfarkten och tog en dag i taget. Patienterna tillät sig också att göra saker de inte gjort tidigare. Många hade också kommit till insikten att livet var skört och kunde snabbt och oväntat ta slut. Patienterna fokuserade på vad som var hälsosamt i livet, även om hjärtat var sjukt var resten av kroppen frisk. DISKUSSION Diskussionen delas upp i två delar. I den första delen diskuteras metoden och i den andra delen diskuteras resultatet. Metoddiskussion Från början var intresset riktat mot att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser av en hjärtinfarkt. Det visade sig vara svårt att hitta artiklar som specifikt handlade om mäns upplevelser, däremot fa nns det ar- 20