Falkenbergs kommun Kommunledningskontaret Kanslienhc'1-n Dnr j{ 2.ötH -(21

Transkript

1 BÄSTA LIVSPLATSEN Region Halland 1(2) Regionkontoret Åse Allberg, verksamhetschef Regional samhällsplanering Da,;um Falkenbergs kommun Kommunledningskontaret Kanslienhc'1-n Diarienummer RS Till samrådsinstanser Dnr j{ 2.ötH -(21 Dpi s~o Förslag till Kollektivtrafikplan Halland 2015 Hallandstrafiken AB arbetar på uppdrag av kollektivtrafikmyndigheten i Halland utifrån de principer som återfinns i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikplanen tas årligen fram och beskriver den verksamhet Hallandstrafiken AB ska bedriva för att uppfylla kollektivtrafikens mål. Kollektivtrafikplan 2015 ger en detaljerad beskrivning av Hallandstrafikens föreslag till trafikförändringar för året 2015 samtidigt som den för åren 2016 och 2017 ger en mer översiktlig beskrivning av behoven av trafikförändringar. Hallandstrafikens styrelse antog planen den 28 februari och skickade därefter förslaget till Region Halland. Kollektivtrafikplan 2015 utgör underlag till Region Hallands budget vilken antas i Regionfullmäktige den 18/6. Därefter kommer Kollektivtrafikplan 2015 att antas i Regionstyrelsen den 25/6. Ni inbjuds härmed att lämna synpunkter på förslaget till Kollektivtrafikplan. Eventuella synpunkter på planen ska vara skriftliga och lämnas senast den 7 april 2014 till: Region Halland, Box 517, Halmstad eller via e-post: regionen@regionhalland.se Ange vårt diarienummer RS Önskas muntlig föredragning av planen eller om ni har frågor om planens innehåll kontakta: Daniel Modiggård: daniel.modiaaard@hlt.se, tel alternativt Catrine Karlsson: catrine.karlsson@reqionhalland.se, tel d vänliga hälsning Jörgen Prouss Bi rädandc regiondirektör Åse Allberg Verksamhetschef Regional samhällsplanering

2 2(2) Sändlista Falkenbergs kommun Halmstad kommun Hylte kommun Kungsbacka kommun Laholms kommun Varbergs kommun

3 Samrådsversion mars 2014 Sammanfattning Kollektivtrafikplan 2015 är den tredje i sitt slag som arbetats fram av Hallandstrafiken på uppdrag av Kollektivtrafikmyndigheten. Planen innehåller föreslagna förändringar i kollektivtrafikutbudet för åren Kollektivtrafikplan 2015 ger en detaljerad beskrivning av föreslagna trafikförändringarna för detta år samtidigt som den för åren 2016 och 2017 ger en mer översiktlig beskrivning. Planen beskriver även övriga åtgärder som Hallandstrafiken bedriver för att nå målen som är satta för kollektivtrafiken i Halland. rrfji^u Kollektivtrafiken i Halland ska ses som ett verktyg för att uppnå de mål och visioner som är fastställda i den Regionala utvecklingsstrategin (RUS). Region Hallands mål för kollektivtrafiken i länet är att: Resandet med kollektivtrafikens skall öka och vara attraktivt i» KOLLEKTIVTRAFIKPLAN HALLAND 2015 Hallandstrafikens överlämnade förslag till Regionkonto/et i. m Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2014 Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent till För 2013 nåddes inte målet med en femprocentig resandeökning utan ökningen stannade på 2,1 procent. För delmålet nöjda kunder visar 2013 års siffror på att utvecklingen går i rätt riktning. 71 procent av kunderna var nöjda med Hallandstrafiken under Andelen nöjda invånare har dock minskat och utfallet 2013 visar att 48 procent var nöjda med bolaget. Hallandstrafikens beskriver i denna plan hur de arbetar med måluppfyllnad och även hur bolagets huvudprocesser ser ut. Alla delar av Hallandstrafikens verksamhet bidrar till att målen för kollektivtrafiken kan uppfyllas. I planen beskrivs vilka marknadsföringsaktiviteter som finns planerade samt hur Hallandstrafiken arbetar med kollektivtrafikens infrastruktur mm. Alla trafikförändringar som återfinns i planen utgår från principer som är fastställda i RegionaltTrafikförsörjningsprogram. Det har tidigare skett strukturförändringar av busstrafiken i Halland enligt principerna som finns i programmet och dessa förändringar har genererat ett ökat resande, t.ex. Falkenbergs stadsbusstrafik och regionbusstrafiken mellan Halmstad och Laholm. För 2015 föreslås större strukturförändringar ivarbergs- och Kungsbackas stadsbusstrafik. För regionbussarna föreslås utökningar av busstrafiken på Onsalahalvön, mellan Halmstad-Hylte (linje 400), Falkenberg-Halmstad (351/350), Halmstad- Trönninge (314) samt mellan Halmstad-Växjö (145). För Öresundstågen föreslås ett utökat turutbud på insatstågen mellan Halmstad och Göteborg. Det är även föreslaget en turutökning för att den genomgående tågtrafiken ska få timmestrafik alla dagar fram till kl. 23. För utblickens år ligger fokus på att förtäta trafiken söderut på Västkustbanan från Halmstad ner till Helsingborg. Trafikförändringarna beskrivs även ekonomiskt och därmed blir planen också - underlag för Region Hallands budget. Trafikförändringarna som redovisas för 2015 uppgår till 13 Mkr och ingår i det totala underskottet på -343 Mkr. Hallandstrafiken har i sin rambudget för 2015 utgått från en prishöjning med i genomsnitt fem procent i samband med tidtabellskiftet december BÄSTA LIVSPLATSEN Region Halland Hallandstrafiken Ett txriag Inom Region Haltand

4 Innehållsförteckning Kollektivtrafikplan Inledning 5 Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang 5 Styrande dokument 5 Kollektivtrafikplan 6 Målstyrning 7 Mål för kollektivtrafiken 7 Så styr vi mot målen 7 Måluppföljning Resandeutveckling 9 Resandeutveckling Halland 9 Tågtrafik 10 Regionbusstrafik 13 Närtrafik 15 Stadsbusstrafik 16 Nöjdkundindex 19 Leverans 20 Infrastruktur 21 Aktiviteter för att nå målen Marknadsaktiviteter 23 Översyn prisstruktur 25 Nästa generations betalsystem 25 Försäljning 26 Pågående utredningar 26 Trafikförändringar Tågtrafik 28 Regionbusstrafik 28 Stadsbusstrafik 32 Lågfrekvent resande 35 I nfrastruktu r 37 Mobilitetsåtgärder 37 Priser 38 Utblick 2016 och Tågtrafik 39 Regionbusstrafik 40 Stadsbusstrafik 40 Infrastruktur 41 Ekonomi 42 Samhällsnytta 42 Särskild kollektivtrafik 45 Skolskjuts 45 Anropsstyrd trafik 46 Fä rdtjä n st 46 Sjukresor 46 Allmän anropsstyrd trafik 46 Verksamheten 47 Bilagor 49 3

5 Kollektivtrafikplan 2015 Inledning År 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft. Detta innebar ett nytt trafikslagsövergripande regelverk för kollektivtrafiken i Sverige som innebär att det ska finnas en kollektivtrafikmyndighet i varje län. Kollektivtrafikmyndigheten beslutar om kollektivtrafikens inriktning i ett RegionaltTrafikförsörjningsprogram och beslutar om allmän trafikplikt. Lagen innebar att marknaden öppnades upp, det är nu fritt för trafikföretag att etablera kommersiell trafik var som helst i landet. För Hallands del innebar detta att en kollektivtrafikmyndighet bildades på Region Halland och att Hallandstrafikens ägarstuktur förändrades i juli 2011 då Region Halland blev ensam ägare av Hallandstrafiken AB. Hallandstrafiken som bolag står för detaljplaneringen och det operativa arbetet med kollektivtrafiken i Hallands län utifrån de riktlinjer som finns angivna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang Det viktigaste styrdokumentet för Region Halland är den regionala utvecklingsstrategin (RUS) där Region Hallands vision "Halland - bästa livsplatsen" återfinns. Kollektivtrafiken ska ses som ett medel för att uppnå visionen. Kollektivtrafiken bidrar till att de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets- och studiemarknader kan uppnås. De mål och strategier som finns för kollektivtrafiken i Halland tar avstamp i RUS:en. Som ett led i arbetet med att uppfylla visionen i RUSren har regionfullmäktige fastställt mål i "Mål och strategier för Region Halland "för områden som anses vara prioriterade. Samma mål som finns för kollektivtrafiken i Mål och strategier återfinns i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Utifrån "Mål och strategier för Region Halland "fattar regionfullmäktige varje år beslut om de ekonomiska ramarna för Region Hallands verksamhet genom "Mål och budget". Utifrån den ekonomiska ram som finns i "Mål och budget" arbetar Hallandstrafiken fram förslag på trafikförändringar som redovisas i en årlig Kollektivtrafikplan. Denna kollektivtrafikplan redovisar år 2015 i detalj samtidigt som det presenteras en utblick mot åren 2016 och HaHand -bluulivspfatscn 'Ws=- MALS. lujdcet 2014 Region Halland Under 2012 antogs det första regionala trafikförsörjningsprogrammet i Halland, "Regionalt Trafikförsörjningsprogram-Kollektivtrafik för en hållbar utveckling". En komplettering av programmet har genomförts och i december 2013 beslutade regionfullmäktige att lägga till avsnitt i programmet som tidigare saknats. Alla de förslag på trafikförändringar som återfinns i denna plan är baserade på de principer som återfinns i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Målen som finns för kollektivtrafiken i Halland redovisas i kapitel 2 och i detta kapitel redovisas också hur Hallandstrafiken arbetar med måluppfyllnad. Kollektivtrafikplan Kollektivtrafikplanen för 2015 är den tredje i sitt slag som arbetats fram av Hallandstrafiken. Planen fungerar i ett första steg som beslutsunderlag då den beskriver föreslagna trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken för det kommande trafikåret. Trafikförändringarna beskrivs även ekonomiskt och därmed blir planen också underlag för Region Hallands budget. Arbetet med kollektivtrafikplanen påbörjades under hösten 2013 då Hallandstrafiken gjorde en avstämning med de halländska kommunerna, operatörer samt även länstrafikbolag i grannlänen. Inkomna synpunkter från allmänhet och kunder tas också i beaktande när trafikförändringar föreslås. Under januari 2014 har en andra omgång med bilaterala kommundialoger genomförts där de föreslagna trafikförändringarna diskuterats. I slutet av januari beredes Hallandstrafikens rambudget för 2015 där de förslagna trafikförändringarna ingick, vilket också blev inspel till budgetdiskussionerna hos Region Halland. I slutet av februari tar Hallandstrafikens styrelse beslut om att skicka förslag till plan till Region Halland som därefter tar beslut om att skicka planen på samråd. Samrådet sker under mars månad. Efter samrådstiden och efter eventuella justeringar ska planen behandlas hos Region Halland. I juni tar Regionfullmäktige beslut om Region Hallands budget och Regionstyrelsen beslutar om planen. De trafikförändringar som finns med i den beslutade Kollektivtrafikplanen för 2015 kommer att genomföras i samband med tidtabellsskiftet i december Bilden intill visar hur dokumentet hör samman. Bild I: Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang

6 Målstyrning Kollektivtrafiken bidrar till de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets- och studiemarknader. Kollektivtrafiken bör ses som ett av många medel för att uppnå visionen Halland - Bästa livsplatsen. Detta ställer krav på en attraktiv kollektivtrafik med ett utbud som ger flexibilitet i resandet och restider som är konkurrenskraftiga jämfört med bilens. Kollektivtrafikens övergripande syfte är att bidra till tillgänglighet både inom länet och till angränsande regioner. Just tillgänglighet ses som en faktor för utveckling och tillväxt. En attraktiv och effektiv kollektivtrafik är en förutsättning för såväl regional utveckling som hållbar stadsutveckling. Mål för kollektivtrafiken Region Hallands övergripande mål för kollektivtrafiken i länet är att: Resandet med kollektivtrafikens skall öka och vara attraktivt Detta mål återfinns i såväl Regional Trafikförsörjningsprogram som Mål och strategier för Region Halland Det övergripande målet finns sedan nedbrutet i Mål och budget 2014 som tre delmål: Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2014 Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent för att minska persontrafikens miljöpåverkan (mätt i andel motoriserade resor, vilket exkluderar cykel och gång). Så styr vi målen Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån de mål och strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av valda nyckeltal jämfört med fastställda mål. I det fall nyckeltal utvecklas negativ ställer det krav på reaktion genom analys följt av justerande åtgärd. Vårt målinriktade arbetssätt skapar en kultur där viljan finns att ständigt förbättra resupplevelsen för våra kunder. Arbetet med målstyrning och viljan att ständigt förbättra verksamheten är en viktig del när Hallandstrafiken tillsammans med anlitade operatörer följer upp och utvärderar den dagliga leveransen. Ölot resande Nöjd-kund Ekonomi i balans Nöjd ägare Bild 2: Hallandstrafikens processkarta Hallandstrafiken har identifierat vilka huvudprocesser som stödjer verksamhetsutveckling, som en del i arbetet att arbeta mot fastställda mål. Input (längs till vänster i bild) kan beskriva nuläget, ett antal kunder som är halvnöjda med Hallandstrafiken verksamhet. Output (längst till höger i bild) beskriver önskat läge, nöjdare kunder som även blivit fler i antal. Första huvudprocessen är benämnd Identifiera resbehov, denna process följs av Skapa tidtabell. Det är först när kundens behov av transporter har identifierats som produkter i form av linjenät kan utvecklas som uppfyller kundernas behov, krav och förväntningar. Därefter följer paketering av produkterna inom huvudprocess Marknadsföring & försäljning som naturlig del. I arbetet med att ständigt förbättra leveransen ingår slutligen huvudprocess Leverans & uppföljning där Hallandstrafiken systematiskt genom revisioner och andra angreppssätt mäter leveransen. Hallandstrafiken härunder 2013 påbörjat arbetet med ett internt målstyrningsarbete med metoden Balanserat styrkort. Inom detta arbete har företagets vision och strategier setts över vilket förväntas presenteras under Ett Balanserat styrkort används för att styra verksamheten mot fastställda mål och att alla delar i utvecklingsarbetet omfattas. Balanserat styrkort är ett viktigt verktyg för att säkerställa att hela företaget driver utvecklingen i likvärdig riktning. Ett antal strategier för hur den allmänna kollektivtrafiken skall utvecklas framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafikens arbete med målstyrning mäter hur dessa strategier fungerar och om insatserna i form av justerat trafikutbud och marknadsinsatser ger önskat resultat.

7 Måluppföljning 2013 Resandeutveckling Resandeutveckling Halland Hallandstrafiken har som mål att öka resandet med minst 5 procent jämfört med föregående år. Under 2013 uppfylldes inte detta mål då den totala resandeökningen stannade på 2,1 procent jämfört med år 2012.Trots att inte målet uppfylls är detta en högre resandeökning jämfört med utfallet föregående år. I den totala resandesammanställningen i Halland ingår även resandet på Öresundstågen vilket starkt bidrar till de positiva siffror som 2013 redovisar.tas resorna som utförts med Öresundståg bort i jämförelsen mellan åren 2012 och 2013 så stannar resandeökningen på 0,3 procent Resandeutveckling i Halland Öresundståg i Buss och länståg Tågtrafik Hallandstrafikens tågtrafik omfattar trafiken på Västkustbanan, Viskadalsbanan, Halmstad-Nässjö banan samt pendeltågstrafiken Kungsbacka-Göteborg. Västkustbanan Öresundstågen är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark. Bakom Öresundstågen står förutom Hallandstrafiken även Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Västtrafik och danska Trafikstyrelsen. Sedan den 11 december 2011 är Veolia Transport operatör för tågtrafiken som körs i Sydsverige. Öresundstågstrafiken är nyligen upphandlad och ny avtalsperiod är december 2015 till december Veolia som vann upphandlingen kommer fortsatt att vara operatör. Det genomförs reanderäkning på Öresundstågen tre gånger per år, i mars, ett tillfälle under sommaren och i oktober. Med utgångspunkt från räkningen i oktober har årsvärden beräknats. Räkningarna görs manuellt och varje tåg är räknat dagligen i cirka en vecka. Det är på- och avstigande som räknas. Vid stora resenärsflöden på större stationer kan det vara svårt för få en korrekt notering av samtliga på- och avstigande vilket bör tas i beaktande när den manuella resanderäkningen presenteras. Sammantaget, i hela Öresundstågssystemet påvisas ett svagt ökat resande (1 procent). Västkustbanan härden största ökningen i hela systemet. Ökningen är dock inte lika stor som föregående år men resandet har ändå utvecklats mycket bra. Hela sträckan norr om Hallandsåsen till Göteborg har ökat med nästan 10 procent Öresundstågen Figur 7: Resandeutveckling i Halland En jämförelse mellan 2006 och 2013 vad gäller resandeutvecklingen på bussar och länståg i Halland påvisar en ökning med 12 procent. Under 2013 genomfördes 16,1 miljoner resor med Hallandstrafiken. Den bussförarstrejk som genomföredes i södra Halland i somras är en bidragande orsak till att inte det 5 procentiga resandemålet uppfylldes. Kungsbackapendeln resandestatistik justerades under hösten (se avsnittet om Kungsbackapendeln) vilket också bidrar i sammanhanget. Även ändrade förutsättningar för betalning med sms-biljetter har påverkat utfallet. Genom att studera antalet sålda sms-biljetter under 2012 och jämföra detta med biljetter sålda via mobil applikation under 2013 påvisas en minskning på -64 procent Resande Figur 2: öresundståg Ovan presenteras resandeutvecklingen på Öresundstågen i Halland och den positiva resandeutvecklingen syns tydligt. Under 2013 genomfördes 4,22 miljoner resor med Öresundstågen genom Halland, vilket är en ökning med 8,8 procent i genomförda resor jämfört med Vid den manuella räkningen framkom att Mölndal är den station som ökat mest (34 procent) i hela Öresundstågssystemet följt av Kungsbacka (29 procent).

8 Nedan följer en sammanställning över på och avstigandet/vardag på de olika stationerna i Halland. Halmstad toppar listan tätt följt av Varberg i antalet avoch påstigande per vardag. Åsa station började trafikeras i samband med tidtabellskiftet i december Av och på/vardag Kungsbacka Varberg F alkenberg Halmstad Laholm Figur 3: Av-och påstigande Öresundståg i Halland resenärer från pendeln till Öresundstågen. En annan faktor som spelat in är att det i slutet av 2013 genomförde en ny stämplingsbenägenhetsberäkning som har påverkat statistiken. Kungsbackapendeln I I I I I I I I I I i Totalt resande Hallands andel Figur 4: Kungsbackapendeln I januari genomfördes en manuell räkning av trafikoperatörens ombordspersonal, där av- och påstigande resenärer vid Åsa station registrerades. Det finns en del felkällor i undersökingen och den bör därmed enbart ses som en indikation på resandet. Resultaten är dock goda, runt cirka av- och påstigande per vardag registrerades vid Åsa station. Kungsbacka pendeln Kungsbackapendeln som trafikerar sträckan Kungsbacka och Göteborg ingår som en av tre linjer i Göteborgsområdets pendeltågstrafik. Sedan maj 2012 utförs trafiken av SJ-Götalandståg och trafiken håller för närvarande på att upphandlas med beräknad trafikstart december Hallands del av Kungsbackapendeln baseras på fördelningsmallar och sedan 2008 räknas 47,5 procent av resandet på Kungsbackapendeln till Halland. Kungsbackapendeln ser ut att öka ryckvis och detta beror på att Västtrafik under vissa år genomfört mätningar av den s.k. stämpelbenägenheten. Konkret innebär detta att räkningar görs på hur många resenärer som stämplar sina kort på tågen. Utifrån dessa beräkningar görs sedan en procentuell justering av statistiken från biljettmaskinerna, vilket innebär att om benägenheten att stämpla biljetter sjunkit så räknas resandeastatistiken i motsvarande grad upp. Genom att jämföra Hallands del av Kungsbacka pendeln mellan åren 2006 och 2013 redovisas en resandeökning på 40 procent. Under 2013 har Hallands del av resandet på Kungsbackapendeln minskat med -1,9 procent jämfört med En del av minskningen kan förklaras med att det skett en överflytt av I Kungsbacka har pendeltågsperrongerna förlängts för att kunna ta emottrippelkopplade X61:or. Fortfarande återstår förlängning av perrongerna i Hede station och Liseberg station innan hela systemet kan ta emot längre tåg. Stationerna Hede och Liseberg ska åtgärdas under Viska dalsbanan Denna järnväg går mellan Varberg och Borås och är en del av samarbetet mellan Västtrafik, Hallandstrafiken och Jönköpings Länstrafik kallat Västtågen. Sedan 1 maj 2012 utförs trafiken av SJ Götalandståg. Även denna trafik är under upphandling med beräknad trafikstart i december Under 2013 har resandet med Hallandstrafikens färdbevis på Viskadalsbanan utvecklats positivt. Totalt uppgick resandet med Hallandstrafikens färdbevis till under 2013, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med år Utöver detta tillkommer resande med Västtrafiks färdbevis och biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Denna ökning har föranlett att det på vissa avgångar fått bytas till fordonstyper med större kapacitet för att alla ska få sittplats. Halmstad-Nässjö banan Järnvägen mellan Halmstad och Nässjö ingår i tågsystemet Krösatågen. Krösatågen har under 2013 utvidgats med nya linjer benämnda Krösatåg Syd där trafiken mellan Växjö och Hässleholm samt Kalmar - Emmaboda - Karlskrona ingår. Därmed har Krösatågslinjerna delats upp i Krösatåg Syd och Krösatåg Nord. Det långväga resandet och anslutningarna i Nässjö mot Stockholm prioriteras

9 även om banan också har betydelse för lokalt resande. Tågens ankomsttider har justerats och anpassats till Öresundstågens avgångar i Halmstad vilket underlättat för de resenärer som ska vidare på Västkustbanan. Sedan december 2010 utför DSB Småland trafikeringen på banan. Tvister om ersättning har lett till att DSB och trafikbeställarna tagit avtalstolkningen till skiljenämnd, där utfallet blev att DSB-Småland avslutar avtalet vilket sker den 1 mars Ny entreprenör för Krösatåg Nord kommer då att vara Veolia-Transport som därmed utför trafik i hela Krösatågstrafiken. Resandemässigt är HNJ en liten linje i Halland, 2013 reste totalt resenärer med Hallandstrafiken färdbevis, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med året innan. Utöver detta tillkommer resande med Jönköpings Länstrafiktrafik samt biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Regionbusstrafik De regionala huvudlinjerna möjliggör arbetspendling i stor utsträckning. Dessa regionbusslinjer matar i möjligaste mån till stationer längs Västkustbanan för att omstigning och vidare resa med tåg ska kunna ske. Huvudlinjerna består av linjerna 320/324, 350/351, 316/400/401, 555/556,651,652/653,615/732/777, 730/731 samt Hallands del av Blå Express där även 720 räknas med. Dessa linjer är antingen tunga i bemärkelsen att de har många registrerade resor eller trafikerar i de stråk som Regionalt Trafikförsörjningsprogram utpekat som huvudstråk. Övriga linjer, dvs. de som inte räknas till huvudstråken i denna sammanställning ingår i det s.k. grundläggande basutbudet och har ibland ett annat syfte, det kan t.ex. vara linjer avsedda för service- och skolresor. I denna kategori ingår även den linjelagda anropsstyrda trafiken. Se karta över regionbusslinjerna i länet i bilaga 1. Huvudlinjerna i Halland har sedan toppnoteringen år 2008 påvisat en negativ utveckling. En jämförelse mellan åren 2012 och 2013 påvisar dock en ökning på 0,6 procent. För "basutbudet" i Halland redovisas en minskning på -0,6 procent jämfört med föregående år. Se även bilaga 2 där nyckeltal för respektive regionbusslinje redovisas. En förklaring till den svaga resandeutvecklingen på regionbussarna i Halland är att gymnasiekullarna blir mindre i Halland och detta speglar av sig i resandet. Vidare har det under 2013 skett några större neddragningar inom industrin i Halland. Exempelvis har Stora Enso minskat på verksamheten i Hyltebruk och Pilkington har lagts ner i Halmstad vilket avspeglar sig i resandestatistiken. Ytterligare en faktor till resandeutvecklingen är framgångssagan Öresundståg. Sedan sommaren 2010 är biljettpriset detsamma oavsett om du väljer buss eller tåg, dvs. priset baseras på sträckan istället för som tidigare på trafikslag, buss eller tåg. Detta har lett till en överflytt av resenärer från buss till tåg på de sträckor där busslinjer trafikerar parallellt med Västkustbanan. I slutet av 2012 genomfördes en stor förändring av regionbusstrafiken mellan Halmstad och Laholm, enligt principer hämtade från genomförd stråkstudie. I samband med tidtabellskiftet i december 2012 började även linje 320 trafikera i stråket. Tidigare trafikerade enbart linje 324 stråket och denna linje hade åtta olika körvägar och vissa av avgångarna var s.k. snabbturer. Genomförd trafikförändring innebar att linjerna renodlades, linje 320 blev snabbuss med en restid som matchar bilens och linje 324 fick samma linjesträckning på samtliga turer. Detta tillsammans med ett ökat antal turer, marknadsföring samt att turerna i största möjligaste mån ligger taktfast i syfte att förenkla tidtabellen har lett till ökat resande. I grafen nedan presenteras det ackumulerade resandet i stråket Halmstad-Laholm ] Regionbusstrafik i Halland I 1 T 1 1 T 1 T Basutbud Huvudlinjer Figur 5: Regionbusstrafik i Halland Ackumulerad 12 mån resandeutveckling i Nov-Okt ; April-mars ~ Sept-Aug ; Febr-Jan ; Juli-Juni : Dec-Nov : Maj -April j Okt-Sept ; Mars-Febr 5 i Jan 10-Dec 10 i [j April-mars Sept 11-Aug 12 Febr 12 -Jan 13 i 1 II 11 ii Figur 6: Ackumulerad resandeutveckling 324/320 åren

10 Under andra halvåret 2013 har resandeökningen per månad legat på cirka 10 procent högre jämfört med samma månad föregående år. För helåret slutade resande ökningen på 6 procent, vilket är "all time high"på regionbussarna i denna relation. Att erbjuda en trafik enligt principer hämtade från Regionalt Trafikförsörjningsprogram, med en rak och gen linjesträckning tillsammans med justerat turutbud har här visat sig generera ett ökat resande. I december 2013 sjösattes ytterligare en stråkstudie i Halland och denna gång var det den nya stationen i Åsa som föranledde trafikförändringen. Linjerna 615 och 777 omarbetades för att kunna ansluta till Öresundstågen i Åsa. Närtrafik Närtrafik finns i länets alla kommuner och är till för de personer som av geografiska skäl inte har tillgång till ordinarie kollektivtrafik. Reglerna för Närtrafiken finns beskrivet i kapitel 8. Nedan redovisas utvecklingen av Närtrafiken i Halland under Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Figur 8 påvisar tydligt skillnaden i volym på de olika systemen med stadbussar i Halland. Det totala resandet med stadsbuss i Halland har haft en positiv utveckling sedan 2006 och genom att jämföra med utgångsåret 2006 påvisas en ökning med 16 procent. Jämförelsen mellan år 2012 och 2013 påvisar dock en minskning med -1,4 procent vilket beror på utvecklingen av Halmstads stadsbusstrafik. Se bilaga 2 med ytterligare nyckeltal för stadsbusstrafiken i Halland. Stadsbusstrafiken i Halland är i möjligaste mån knutet till tågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbussarna har ökat i betydelse då dessa resor utgör en viktig länk till och från tågstationen för personer som arbetar utanför den egna kommunen och som använder sig av tågen på Västkustbanan för att ta sig till arbetet S Närtrafik i Halland Antal resor Stadsbusstrafik i Halland Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Figur 7: Närtrafik i Halland Figur 8: Stadsbusstrafik i Halland / 3 Antalet resor med Närtrafiken sjönk mellan 2006 till 2009 och detta beror på att regelverket förändrades i Laholm. Under 2009 infördes Närtrafik i hela länet och fram till 2011 redovisas en ökningen i antalet resenärer. Under 2013 genomfördes 742 färre resor med Närtrafiken jämfört med 2012 vilket är en minskning på 20 procent. Halmstad Det är inte enbart i jämförelse med stadsbussarna i länet som Halmstads stadsbusstrafik slår igenom. I Hallandstrafikens totala resandestatistik utgör Halmstads stadsbusstrafik hela 23 procent av resorna. Genom att jämföra antalet registrerade resor på stadsbussarna i Halmstad 2013 med basåret 2006 redovisas en ökning på nästan 8 procent. Under 2013 har dock resandet minskat med 4 procent jämfört med Orsaken till detta beror på flera faktorer som varit omöjliga för Hallandstrafiken att påverka. I februari 2012 ändrades lagstiftningen vad gäller betalningar med mobiltelefoner, detta medförde att sms-biljetterna försvann och ersattes av Mobilbiljetter 15

11 via app. Då sms-biljetterna stod för ca 8 procent av färdbevisen på stadsbussarna i Halmstad blevtappet kännbart under våren. I juni 2013 gick bussförarna ut i strejk och all stadstrafik låg nere under fyra dagar. Troligt är att resenärer hittade andra sätt än buss att ta sig till arbetet under strejken och att vissa resenärer aldrig hittade tillbaka till kollektivtrafiken när väl strejken var avblåst. Vidare har Brogatan i Halmstad var avstängd under hela hösten vilket haft som följd att bussarna inte kunnat trafikera Stora Torg vilket är en av de största hållplatserna i Halmstad. Infrastrukturen och framkomligheten är nära knutet till den kvalité på trafik som kan erbjudas. Sänkt reshastighet med stadsbussar i Halmstad har lett att dess konkurrenskraft jämfört med andra trafikslag har försämrats under året. Falkenberg, Varberg och Kungsbacka De övriga städerna med stadsbusstrafik i Halland ligger alla på en nivå under resor per år. Se graf nedan Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka avsedd för t.ex. serviceresor. Omläggningen innebar att linjerna rätades upp, blev snabbare och genare samtidigt som de knöts närmare avgångarna på Öresundstågen. I samband med denna omläggning omfördelades resurserna och vissa linjer lades ned medan turutbudet på de nya linjerna utökades. Tillsammans har linje 1 och linje 7 ökat med 16,5 procent jämfört med föregående år. Det är en viss fördröjning mellan när trafikförändringar genomförs och när resenärerna upptäcker fördelar med den genomförda förändringen. Stadsbusstrafiken i såväl Varberg som Kungsbacka har länge legat på en låg men stabil nivå. De senaste två åren har dock en viss ökning i antalet resor påvisats. Denna ökning är mest framträdande i Varberg som redovisar en resandeökning på 8,9 procent vid jämförelsen mellan åren 2012 och Under december 2013 påbörjades omläggningen avvarbergs stadsbusstrafik då den nya linje 10 inrättades. Denna linje trafikerar Varbergs station -Varbergs sjukhus och har ett bra turutbud som är kopplat till Öresundstågens ankomst och avgångar. Linje 10 är starten på arbetet med strukturförändringen avvarbergs stadsbusslinjenät. Även Kungsbackas stadsbussar påvisar en positiv resandeutveckling. Jämfört med föregående år visar 2013 på en ökning med 4,3 procent. Införandet av trängselskatten i Göteborg har påverkat resandet på stadsbussarna i Kungsbacka. Den starka inflyttningen i Kungsbackas tätort är också en bidragande orsak Falkenberg Varberg -Kungsbacka Figur 9: Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Falkenbergs stadsbusstrafik påvisar en kraftig ökning sedan 2008 och denna ökning beror till stor del på linje 10, den så kallade stationspendeln som kom till i samband med att järnvägsstationen flyttade till utkanten av tätorten Falkenberg. Under 2013 har dock resandeutvecklingen på linje 10 mattats av och vid en jämförelse med antalet resor under 2012 och 2013 påvisas bara en ökning på 1,7 procent. Den positiva utvecklingen som idag finns i Falkenberg beror till största delen av den trafikomläggning som skedde sommaren Falkenbergs stadsbusstrafik består idag av två huvudlinjer, linje 7 och linje 1 vilka erbjuder en attraktiv kollektivtrafik för bl.a. arbetspendling där turutbudet är utökat under högtrafik samtidigt som bussarna körs regelbundet över dagen. Övriga linjer är s.k. speciallinjer och dessa utgörs av industriturer eller är trafik

12 Nojdkundindex Ett av Hallandstrafikens mål är att öka nöjdheten hos såväl kunder som invånare i Halland. Målet innebär att minst 75 procent av kunderna ska vara nöjda samt att minst 55 procent av invånarna i Halland ska vara nöjda med Hallandstrafiken till Detta mål mäts med hjälp av statistik hämtat från Kollektivtrafikbarometern vilket är ett branschgemensamt verktyg för kvalitets- och attitydundersökningar. Utvecklingen av nöjdheten hos Hallandstrafikens befintliga resenärer har ökat och är på väg mot målet som är satt för År 2013 var 71 procent av de tillfrågade kunderna nöjda med Hallandstrafiken, vilket är en höjning med två procenteneheter jämfört med föregående år. Tyvärr ser utvecklingen av nöjdheten hos invånarna i Halland inte lika positiv ut, utan här redovisas en nedgång med tre procentenheter. Då Kollektivtrafikbarometern inte inkluderar kvalitativa frågor i urvalet är det svårt att närmare analysera varför nöjdheten hos invånarna har dalat. Det kan dock konstateras att det ser ut på liknande sätt överallt i Sverige och hela branschen har tappat i andelen nöjda invånare. Se utvecklingen av nöjdheten med Hallandstrafiken nedan. 80% ^ 75% Nojdkundindex Leverans Att erbjuda kollektivtrafik av god standard där kunderna kan lita på den trafik som utförs är en viktig faktor för att skapa nöjda resenärer, vilket i sin tur även påverkar icke-resenärerna (invånarna i Halland). Hallandstrafiken har under 2013 intensifierat arbetet med att säkerställa att leveransen av utförd trafik följer avtalen. Detta gäller såväl trafiken, fordonen, teknik i fordonen och förarnas bemötande. Det allra viktigaste området för en attraktiv kollektivtrafik är att turerna utförs och att de utförs på rätt tid. 99,9 procent av alla turer i busstrafiken körs enligt tidtabell. Kunderna har förståelse för att turer kan bli försenade men vill få information om detta så snabbt som möjligt för att då kunna förhålla sig till störningen. Att få ut rätt information till kunderna på ett tidigt stadium är något Hallandstrafiken arbetar intensivt med. Nästa viktiga område i en attraktiv kollektivtrafik är personalens bemötande. En försening kan kunden lättare acceptera om föraren visar förståelse och förklarar varför bussen är försenad. Fordonen håller generellt en hög klass i Halland då medelåldern är relativt låg. Utfasningen av fossila bränslen sker i den takt som stipuleras i avtalen från All busstrafik är tillgänglighetsanpassad och teknik i bussarna möjliggör resor för synsvaga genom automatiska utrop i och från bussarna. Arbetet med att hela tiden följa upp brister i leveransen tillsammans med Hallandstrafikens operatörer leder till att verksamheten bättre lever upp till de löften som ges till kunderna. M 70% m 65% I 60% o o» 55% Q %!«* 40% Hallandstrafikens resenärer -Invånare Halland Figur 10: Nojdkundindex Nedan redovisas punktligheten i Öresundstågsystemet. Det som synliggörs är att tågen på Västkustbanan håller en hög punktlighet, framförallt sträckan Göteborg-Malmö. Punktlighet i öresundstågssystemet (RT+5) Då Kollektivtrafikbarometern ställer frågor om Hallandstrafiken och de tillfrågade svarar på frågor som berör Hallandstrafikens varumärke snarare än kollektivtrafiken i Halland är inte Kungsbacka inkluderat i denna sammanställning. 70X Figur 77: Rättidighet Öresundståg 19

13 Infrastruktur Kollektivtrafiken är nära knuten till infrastrukturen. Utan framkomlighet på vägar är det svårt att skapa en kollektivtrafik som är konkurrenskraftig gentemot bilen. Även hållplatser och ytorna runtomkring dessa är viktiga då de utgör en del i kollektivtrafikresan. Standarden på hållplatserna runt om i länet varierar men sammanfattningsvis kan konstateras att den är låg och att det kvarstår mycket arbete för att en acceptabel och någorlunda jämn standard ska uppnås. Under 2013 har Hallandstrafiken fortsatt arbetet med förbättring av standarden på hållplatserna i länet. Arbetet bedrivs tillsammans med Trafikverket och de olika kommunerna beroende på vem som är väghållare. Hallandstrafiken försöker även samordna hållplatsarbeten med andra förändringar i vägområdet runt hållplatsernas för att effektivisera byggandet. turåtgärder. Den största investeringen i kollektivtrafikens infrastruktur som skedde under 2013 var Åsa station och även denna bekostades av kommunen. En översyn och samordning av hållplatsarbetet pågår för närvarande. Under 2014 är tre hållplatser i Kungsbacka upptagna på Trafikverkets lista för åtgärder. Utöver detta kommer en inventering ske för att möjliggöra införandet av det nya stadsbusslinjenätet. Under 2013 har sammanlagt 26 hållplatser tagits upp i listan för åtgärder på vägar där Trafikverket är väghållare. Utöver dessa 26 tillkom en p.g.a. vägombyggnad i Kvibille.Tre av de 26 handlade om mindre åtgärder och de övriga om åtgärder knutna till tillgänglighet/säkerhet/trygghet mm. 21 av de 26 hållplatserna angörs av linjer som trafikerar i de utpekade huvudstråken och två hållplatser ligger på annan sträcka. Varje hållplats har som regel två lägen, ett i vardera riktningen, vilket innebär att de resterande 21 hållplatserna har 42 lägen. Under 2013 kunde sex av dessa lägen färdigställas, övriga 36 lägen skjuts framåt till 2014 och några ev På vägar där Laholms kommun är väghållare har fyra hållplatser i Laholms tätort tagit upp för åtgärd under Laholms Station och Glänninge Vårdcentral (ett läge vardera) färdigställdes i slutet av Övriga skjuts fram till Där Halmstads kommun är väghållare bedrivs ett kontinuerligt arbete med tillgänglighet/ säkerhet/trygghet. Under 2013 färdigställdes 28 hållplatslägen. Vägar med Falkenbergs kommun som väghållare ligger i huvudsak inom stadsbusslinjenätet men även hållplatsen i Ullared är kommunens ansvar. Ombyggnad av hållplatsområdet i Ullared är under projektering och sker förhoppningsvis under Falkenbergs tätort samordnas hållplatsombyggnader med asfalteringsarbete eller annan ombyggnad i vägområdet. Under 2013 byggdes tre hållplatser och för planeras sex ombyggnader. I Hyltes kommun är det i huvudsak Trafikverket som är väghållare. Det är troligt att den centrala hållplatsen i Torup åtgärdas under Ytterligare två hållplatser är med på Trafikverkets lista för åtgärder under 2014/2015. På vägar med Varbergs kommun som väghållare färdigställdes i slutet av 2013 hållplatsen Lorensberg som varit efterlängtad. Införandet av det nya stadsbusslinjenätet kommer att kräva en del investeringar i infrastruktur och detta arbete har inletts. En stor brist i tillgängligheten är Varbergs station där det inte finns något hållplatsläge med fullgod tillgänglighet. Avståndet mellan bussarna är smalt vilket innebär att det inte går att använda bussens ramp för att ta ombord rullstolsburna om bussfickan bredvid används. En plan för förbättring saknas eftersom ett nytt resecentrum ska byggas men detta står förmodligen klart tidigast Mycket av det hållplatsarbete som sker i Kungsbacka har genom åren sköts av kommunen själv och samordnas det ofta med andra infrastruk- 21

14 Aktiviteter för att nå målen 2014 Hallandstrafikens verksamhet består av Trafikavdelning, Ekonomiavdelning, Kommunikationsavdelning och IT-avdelning. Därtill kommer stödfunktioner som t.ex. Kundcenter och Personaladministration. Hela Hallandstrafikens verksamhet är viktig i uppfyllande av målen och alla avdelningar arbetar med delar som bidrar till helheten. Nedan följer en kortare beskrivning av de aktiviteter som finns planerade i arbetet med att nå målen som är satta för Marknadsaktiviteter Kommunikationsverksamheten förvaltar och utvecklar organisationens förtroendekapital och skapar därmed handlingsutrymme för pågående och planerad verksamhet. Kommunikationsavdelningen skall fungera som stöd och bidra till att Hallandstrafiken kommunicerar på ett professionellt sätt. Kommunikation och marknadsaktivitet ses som en naturlig och integrerad del i Hallandstrafikens verksamhet samt är en nödvändig och avgörande del att uppnå bästa effekt för verksamheten och för att stärka Hallandstrafikens varumärke. Kommunikationsavdelningen analyserar kollektivtrafikens position på marknaden med hjälp av kollektivtrafikbarometem. Information, marknadsföring och profilering är en löpande verksamhet för att uppmuntra befintliga kunder till fortsatt resande och samtidigt attrahera nya kunder att välja kollektivtrafiken. Kundanpassning är ett ledord och dialog med kunder, invånare, operatörer, personal och övriga intressenter sker löpande för att Hallandstrafiken ska nå uppsatta mål. Marknadsföringsinsatserna ska bidra till att resandet med Hallandstrafiken ökar och göra invånarna mer medvetna om den nytta Hallandstrafiken bidrar med till samhället i stort. Kommunikationsavdelningen ansvarar för att producera texter, layout och tryckoriginal. Utöver löpande kommunikationsinsatser som t.ex. Hallandstrafikens tidning, hemsida och facebook samt kampanjer inför tidtabellarbetet och vid trafikförändringar är tidtabeller, hållplatsanslag och linjekartor viktiga verktyg i kommunikationen med resenärerna. Vid tidtabellsskiftet i juni 2014 kommer den tryckta tidtabellen att vara borta. Tidtabellen på papper fyller idag inte samma funktion som tidigare då många har tillgång till en smart telefon. Via den mobila applikationen kan resenären söka sin resa, köpa biljett, hitta närmsta hållplats och självklart ladda ner sin tidtabell. Appen fungerar även för äldre mobiler, det som krävs är att mobilen har internet. De som inte har tillgång till eller känner sig bekväma med att använda elektroniska tidtabeller kommer kunna beställa via Hallandstrafikens hemsida eller besöka Hallandstrafikens kundservicebutiker för att få sin efterfrågade linje utskriven. Det kommer även gå att e-posta eller ringa till Hallandstrafiken, så hjälper personal till med att skriva ut önskad linjetabell och postar den hem till kund. Flexibiliteten i trafikplaneringen ökar och utan den tryckta tidtabellen kan snabba anpassningar och förändringar i busstrafiken lättare genomföras. Vidare så kan eventuella felaktigheter justeras på ett smidigare sätt. För 2014 planeras bl.a. en större kampanj för Sommarkortet. Kortet är prisvärt, vilket leder till att nya resenärer testar kollektivtrafiken under sommaren och att 23

15 de sedan upplever fördelar med kollektivtrafiken som gör att de fortsätter åka på hösten. Marknadsinsatser i form avt.ex. mobilitetsåtgärder är en viktig pusselbit i arbetet med att göra kollektivtrafiken till ett attraktivt alternativ till bilen. Att låta bilförare testa att åka kollektivt är ett sätt att sänka tröskeln till det kollektiva resandet. Testresenärsprojekt kommer att genomföras under 2014 och då erbjudas personer som vanligtvis kör bil att testa kollektivtrafiken i en månad. Översyn prisstruktur Hallandstrafiken har idag ett brett sortiment av färdbevis, både vad avser biljetter och periodkort. Bredden är dock inte homogen vad avser trafikslag och resevillkor, vilket bidrar till att sortimentet ofta upplevs som ostrukturerat och svårbegripligt, både av kund och av anställda på Hallandstrafiken. Vad avser zonstrukturen i länet, vilken ligger till grund för prissättningen, är den anpassad efter ett resandemönster från ytterområden till centralorten eller mellan närliggande centralorter. Detta tydliggörs av de "bandzoner"som omger centralorterna. Dagens resande sker däremot i allt högre utsträckning över längre sträckor, vilket zonstrukturen inte är anpassad för. Resenärer som idag reser med Öresundståg genom centralorterna betalar på så vis för samma zon (er) två gånger. Hallandstrafiken påbörjade därför under hösten 2013 en översyn av både taxeoch zonstrukturen. Arbetets syfte är att skapa ett attraktivt färdbevissortiment och en zonstruktur anpassad efter dagen och morgondagens behov och som bidrar till att fler väljer kollektivtrafiken före bilen. Arbetet kommer att pågå under 2014 och innefattar kundundersökningar, fokusgrupper och omvärldsanalys. Nästa generations betalsystem Ett projekt är etablerat för att utreda hur en framtida gemensam biljettsystemlösning kan se ut. I projektgruppen ingår representanter från länstrafikbolagen inom Sytaxesamarbetet. Projektets effektmål är att identifiera en eller flera vägar för att på bästa sätt utveckla lösningar för framtida biljettsystem. Projektmålen enligt nedan; presentera kritiska utvecklingsfrågor relaterade till befintliga resekortbaserade biljettsystem beskriva konsekvenser för respektive organisations verksamhet för det fall ett samarbete med Cubic (tillverkaren av Hallandstrafikens biljettsystem) ej kan fortsätta presentera konsekvenser av utvecklingen av mobila lösningar presentera handlingsalternativ för beslut om framtida betal/biljett-lösningar I rapporten redovisas de handlingsalternativ som projektgruppen bedömde vara mest realistiska och möjliga att genomföra. Samt rekommendationer om att en gemensam strategi för framtida biljett- och betalsystem formuleras med utgångspunkt från de slutsatser som presenteras i rapporten. Parallellt pågår en nationell utredning om gemensamma framtida biljett- och betallösningar. Ett av målen är att ta fram en nationell reseplanerare där även biljettköp ska kunna ske. Försäljning Hallandstrafiken erbjuder en rad olika reslösningar för företag och företagsanställda. Bland annat kan företag i Halland köpa årskort till anställda som sedan betalar av årskorten via nettolöneavdrag måndasvis. På så vis får den anställde ett ännu bättre erbjudande än ett 30-dagars periodkort eftersom prissättning av årskortet är baserat på priset av 8,5 perioder. I oktober 2013 släpptes Företag Flexkortet som ger resenären möjlighet att resa mot faktura. Flexkortet, som fungerar som resekort med en reskassa, kan fritt användas av företagets anställda till resor på bussar och tåg inom sydtaxesamarbetet (bl a Öresundståg). Därefter faktureras företaget kostnaden för de samlade resorna. Företag Flex-kortet erbjuder ett smidigare resande och en enklare betaisätt som möjliggör för företag att konkretisera sina miljövisioner. Användning av produkten förväntas öka markant under kommande år. Pågående utredningar Som ett led i att identifiera resbehoven kartlägger Region Halland och Hallandstrafiken de planeringsförutsättningar som finns för kollektivtrafiken i länet. Genom att identifiera resbehoven och ta ett helhetsgrepp om detta kan Region Halland tillsammans med Hallandstrafiken skapa sig en uppfattning om vilket kollektivtrafikutbud som ska erbjudas medborgarna utifrån principerna som återfinns i RegionaltTrafikförsörjningsprogram. Under 2014finns målsättningen att Hallandstrafiken ska få tillgång till Region Hallands GIS (Geografiskt Informationssystem) med tillhörande statistik för att ytterligare kunna göra fördjupade analyser och visualisera resultat av dessa. Att utveckla kollektivtrafiken till ett reellt alternativ till bilen kräver underlag i form av markandsanalyser och en belysning av potentialen i en ändrad linjesträckning. Det pågår i dagsläget ett arbete med att ta fram stråkstudier för de utpekade huvudstråken i länet. Stråkstudierna Kungsbacka-Varberg och Halmstad-Hyltebruk-Smålandsstenar är i stort sett klara. Falkenberg-Ullared- Svenljunga och Laholm-Båstads nya station pågår och Falkenberg-Varberg och Falkenberg-Halmstad är under uppstart. Dessa stråkstudier ska samtliga vara klara under Själva genomförandet av trafikförändringar baserade på principer hämtade från stråkstudierna samt i vilken ordning detta sker är knutet till ekonomi, resbehov och inte minst till behovet av infrastrukturåtgärder. En utredning om Halmstads stadsbusslinjenät har påbörjats med anledning av Resecentrums etapp 2 som beräknas vara klart 2015/2016. Marknadspotentialen ska analyseras stadsdel för stadsdel för att belysa potentialen i det nya linjenätet. Etapp 2 av resecentrum underlättar byten mellan stads- och regionbuss samt med tåg vilket möjliggör hela resan. Detta bidrar till att stadsbussarnas attraktivitet ökar. Det pågår även utredningar kring Västkustbanans trafikering när tunneln genom Hallandsås är klar. Det handlar om hur tågplanen behöver läggas upp så att samspelet med snabbtåg och kommersiella aktörer fungerar. Även möjligheterna att köra Öresundståg var 30:e minut söderut från Halmstad utreds. 25

16 Hallandstrafiken, Trafikverket och kommunerna utreder tillsammans infrastrukturåtgärder, främst hållplatser. Det handlar om åtgärder för standardhöjning, förbättrad tillgänglighet för funktionsnedsatta samt trafiksäkerhet på befintliga hållplatser. Även etablering av nya hållplatser i samband med förändrade linjesträckningar till följd av stråkstudiernas genomförande ingår i detta arbete. När det gäller stråket Kungsbacka-Varberg följs nu stråkstudien upp med en Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) tillsammans med Trafikverket, de aktuella kommunerna och Hallandstrafiken. Denna ÅVS är ett pilotprojekt och bygger på 4-stegs principen, vilket innebär att arbetsgruppen tillsammans kommer fram till åtgärderna i infrastruktur, informationsinsatser m.m. för att få invånarna att resa mer kollektivt. Hallandstrafiken utreder även samhällsnyttan med kollektivtrafiken i länet. En modell ska tas fram som belyser de nyttor kollektivtrafiken genererar till samhället i Halland, nyttor utöver de traditionellt företagsekonomiska. I uppdraget ingår även att utbilda trafikutvecklare på Hallandstrafiken så att dessa framöver själva kan använda modellen för att kunna göra beräkningar på den nytta som kollektivtrafiken ger till samhället i form av t.ex. minskade utsläpp, trängsel och olyckor. Trafikförändringar 2015 I detta kapitel redovisas de trafikförändringar som Hallandstrafiken föreslår för året Alla förändringar som föreslås planeras att ske i samband med tidtabellskiftet i december tabellen nedan sammanfattas de föreslagna förändringarna för året Objekt Beskrivning Kostnad (netto) 1 a. Kungsbacka tätort b. Onsala "problematiken" Justerat linjenät. Säkerställa tidhållning. 2 Varberg tätort Fullt genomförande Varbergs stadsbusstrafik. 3 Öresundståg Utökning tidiga turer vardagar möjliggör arbetsstart 7.00 Halmstad resp 6.00 Göteborg. Timmestrafik fram till 23.00, fylla lucka i tidtabell med ny tur från Halmstad ,0 Mkr 4,0 Mkr 4,0 Mkr En hållplatshandbok håller på att arbetas fram och kommer att presentaras under Handboken innehåll kommer att stämmas av med väghållarna i länet. 4 Förtätning huvudtråk Halmstad-Hylte Halmstad-Falkenberg Halmstad-Ljungby Utökat turutbud på linjer i huvudstråk, med avsikt att möta identifierat resbehov. Renodla tidtabeller med färre avvikelser(fotnoter) vilket förenklar resandet. 3,0 Mkr 5 Lågfrekvent resande -2,0 Mkr 13,0 Mkr Tabell 1: Hallandstrafiken förslag trafikförändringar 2015 Tågtrafik Västkustbanan med tillhörande persontrafik är en förutsättning för Hallands utveckling och tillväxt. Den geografiska rörligheten inom, till och från Halland är stor. Det största utbytet sker i de norra länsdelarna, men även utbytet på arbetsmarknaden mellan de halländska kommunerna är betydande. Utbytet i söder, mellan arbetsmarkanden i nordvästra Skåne och de södra delarna av Halland är i dagsläget inte stort men det finns en potential. Kollektivtrafiken på Västkustbanan bör ses som ett verktyg som kan bidra till en arbetsmarknadsförstoring söderut. Hallandstrafiken kommer att undersöka möjligheterna att öppna upp fler resmöjligheter söderut. Öresundstågen har sedan trafikstarten 2009 fördubblat antalet resenärer. För att bibehålla nuvarande resenärer och även locka nya krävs att kvalitén på trafiken bibehålls. Genom att inrätta fler avgångar finns förhoppningen att förbättra vardagsresandet. Hallandstrafiken föreslår att under 2015 utöka halvtimmestrafiken mellan Göteborg och Halmstad på vardagar. Den tidiga morgonturen som föreslås ankomma i Halmstad kl. 06:24 och kan passa personer som börjar

17 arbeta kl. 7, t.ex. inpendlande personal på Halmstads sjukhus. Vidare föreslås den genomgående trafiken få timmestrafik fram till kl. 23 under veckans alla dagar och därmed fylls de luckor som idag finns i tidtabellen. De föreslagna utökningarna finns inlagt i en exempeltidtabell i bilaga 3. Nettokostnad: 4 Mkr Inom övrig tågtrafik, dvs. de f.d. länsjärnvägarna planeras inga förändringar detta år. Regionbusstrafik Onsalahalvön Det finns idag problem med tidshållning för busslinjerna på Onsalahalvön. Huvudlinjerna består av linjerna 731 och 734. Även om linjenumren är olika så är trafikupplägget runt Onsalahalvön förlagt på en buss. Detta innebär att om linje 731 är försenad till sin slutdestination så startar 734 med en försening då det är samma buss som enbart skyltar om. Omloppen för linje 731 och 734 är även knutna till linje 732 vilket gör att förseningar fortplantar sig i systemet. Linjerna är anpassade till pendeltågen vid Kungsbackas station där det idag finns problem med trängsel. Genom skapa en större robusthet i systemet och ha med "Hela resan perspektivet" i planeringen kan behovet av pendelparkeringar minska inne i Kungsbackas centrala delar. Hallandstrafiken föreslår en utökning för att göra busstrafiken på Onsalahalvön mer robust, den föreslagna utökningen består snarare av att lägga till tid inom befintligt system än att utökat antalet turer på linjerna. Varvet runt Onsalahalvön har länge varit tidtabellagt till 55 minuter och detta är inte längre hållbart. Onsalahalvön har haft en kraftig befolkningstillväxt och sammanslaget har de tätorter som berörs av denna trafikförändring ökat befolkningen med drygt 25 procent från 1990 till Onsala är den största tätorten på halvön och här bor idag drygt personer. Befolkningsökningen har lett till att även bilismen har ökat, vilket i sin tur inneburit att det idag är svårt att ta sig in och ut från hållplatsen. Även hastighetsbegränsningarna har ökat. Vidare så trafikerar linjerna 731 och 734 områden som blir som en avstickare i slingan runt Onsalahalvön, Toråsskolan, Klaraplan och Ära näsgymnasiet vilket är tidskrävande. Denna trafikförändring är nära knutet till förändringen i Kungsbackas stadsbussar. Att istället trafikera Aranärsgymnasiet med stadsbuss, snabbar upp resan med linje 731 in mot Kungsbackas centrum vilket ligger i linje med de principer som återfinns i RegionaltTrafikförsörjningsprogram. Befolkningsutvecklingen på Onsalahalvön har varit kraftig och det finns inget som tyder på att den ska stanna av, snarare tvärtom då Kungsbacka kommun planerar för ytterligare ett 30-tal nya bostäder fram till 2017 och redovisar ytterligare tillväxt i sin befolkningsprognos för Onsala fram till Nettokostnad: 1 Mkr Satsningar i huvudstråk De trafikförändringar som presenteras nedan ingår i arbetet med att göra trafiken i de utpekade huvudstråken mer attraktiv. Nettokostnad: 3 Mkr Halmstad-Hylte Stråket mellan Halmstad och Hylte ingår som ett av huvudstråken som finns utpekade i RegionaltTrafikförsörjningsprogram. Linje 400 som trafikerar i stråket är en av de mest frekventerade linjerna i Hallandstarfikens regi. Arbetspendlingen i stråket är relativt betydande och linjen har även stor betydelse för gymnasielevers resor från Hylte till Halmstad. År 2013 var 24 procent av totala resandet på linjer resor registrerade med skolkort. För Hylte kommun är relationen till Halmstad kommun den viktigaste när det kommer till befintlig arbetspendling, detta gäller för såväl in- som utpendling. Totalt arbetspendlar drygt 1000 personer mellan kommunerna. Hallandstrafikens förslag är att utöka linje 400 med fem nya dubbelturer på vardagar, dessa turer består i huvudsak av direktturer. Utökningen av linje 400 kan innebära att busstrafiken i stråket blir ett starkare alternativ till bilen. Det har genomförts en studie för stråket längs Nissans dalgång under 2013 och smärre justeringar efter de principer som finns i studien kan komma att ske under Halmstad-Falkenberg Även detta stråk återfinns i Regionalt Trafikförsörjningsprogram som ett utpekat huvudstråk. I detta stråk trafikerar två linjer, linje 351 och 350. Det kommer att genomföras en stråkstudie under 2014 och det är möjligt att viss justering av trafiken efter principer hämtade från stråkstudien sker i samband med tidtabellskiftet På linje 351 föreslår Hallandstrafiken en utökning med två nya dubbelturer på vardagarna kl och kl från Halmstad. Dessa nya turer skapar timmestrafik mellan Halmstad och Falkenberg via Getinge och samtidigt förskjuts första och sista turen på linjen en halvtimme. Förutom centralorterna Falkenberg och Halmstad berör linje 351 tätorterna; Holm, Kvibille, Getinge, Slöinge, Heberg och Skrea. Tillsammans har dessa mellanliggande tätorter ökat befolkningen med 15,4 procent mellan åren 1990 och Getinge är den största av de mellanliggande tätorterna och här bodde drygt invånare år Antalet arbetspendlare mellan Getinges och Halmstads tätort ligger på drygt 600 personer. Pendlingen är relativt dubbelriktad, dvs. lika stor del som pendlar från Getinge till Halmstad gör resan omvänt. Upptill denna arbetspendling ska läggas gymnasieelevers resor. För linje 350 föreslår Hallandstrafiken att tre turer förlängs till Skipås för att skapa en mer enhetlig tidtabell. Vidare så föreslås ytterligare en kvällstur för att fylla den lucka i tidtabellen som idag finns kvällstid. De trafikförändringar som föreslås i stråket Halmstad-Falkenberg är en del av arbetet med att förenkla tidtabellen och arbeta bort de avvikelser som idag finns på de olika turerna. Att alla turer trafikerar samma sträcka gör osäkerheten mindre vilket underlättar för nya resenärer. Halmstad-Trönninge-( Laholm) I detta stråk trafikerar linje 324 och 320 hela sträckan mellan Halmstad och Laholm. Linje 314 trafikerar del av stråket, mellan Halmstad tätort och tätorten 29

18 Trönninge. Hallandstrafiken har här som förslag att utöka linje 314 med fyra dubbelturer på vardagar. Drygt 400 personer arbetspendlar från Trönninge till Halmstad och det finns även arbetspendling i motsatt riktning. År 2012 uppgick befolkningen i Trönninge till drygt Mellan åren 1990 och 2010 har befolkningen i tätorten ökat med 23 procent. Genom att utöka utbudet med de föreslagna turerna får relationen Halmstad- Trönninge halvtimmestrafik mellan kl. 06 och kl. 21. Ett bra turutbud skapar flexibilitet i resandet och är en viktig faktor när det kommer till val av färdmedel. Halmstad-Växjö Detta stråk trafikeras av linje 318 och 145, linje 145 trafikerar hela sträckan Halmstad-Växjö med ett fåtal turer per dag. Stråket finns med i Regionalt Trafikförsörjningsprogram som ett huvudstråk som knyter Halland till angränsande län/regioner. Idag trafikerar 145:an sträckan mellan Halmstad och Ljungby med 5,5 dubbelturer per dag och ytterligare en senare dubbeltur på fredagar (kl ). Idag avgår sista turen mån-tors från Halmstad till Växjö kl Att göra fredagsturen till en tur som går alla vardagar gör linjen mer attraktiv för arbetsoch studiependling från t.ex. Ljungby till Halmstad. Växjö och Linnéuniversitet är också intressant att nå mer frekvent. Utökningen är knutet till linje 318 och trafiken på linjen kan behöva justeras för att tidsmässigt anpassas till de nya turerna på linje 145. Genom att göra denna utökning förbättras enkelheten i linjens tidtabell och avvikelsen med att trafikera olika på olika veckodagar arbetas bort. Det finns en viss arbetspendling i stråket och främst är det relationen Halmstad - Ljungby som är intressant i detta sammanhang. Resan till Halmstads Regionbussterminal har snabbats upp enligt principer hämtade från Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Sedan tidtabellskiftet i december 2013 trafikerar inte längre linje 145 via Vallås. Trafikutökningen tillsammans med förändringen av linjesträckning in mot Halmstads Regionbussterminal gör linjen mer attraktiv. Stadsbusstrafik Hallands befolkning växer. I stort sett alla centralorter i de halländska kommunerna påvisar en befolkningsökning från 1990 och framåt och det finns inget som tyder på att denna utveckling ska stagnera. Tvärtom planerar flertalet av de halländska kommunerna att förtäta i centralorten. Genom förtätning får fler invånare tillgång till stadsbusstrafiken, vilket även skapar förutsättningar för en god trafikförsörjning till en rimlig ekonomisk insats. För år 2015 föreslår Hallandstrafiken större trafikförändringar i Varbergs och Kungsbackas centralorter. Varbergs stadsbussar I föregående Kollektivtrafikplan beslutades om en trafikutökning i Varbergs stadsbusstrafik som uppgick till 4 Mkr. Hallandstrafiken föreslår för detta år ytterligare satsningar för att fullt ut införa det linjenät som baseras på principer hämtade från stråkstudien (DanielsonDosk 2011). Trafikutbudet och linjedragningarna har i princip varit desamma sedan i början av 80-talet och anses inte hålla tillräckligt god standard för att generera en resandeökning. Genom att utöka stadsbusstrafiken i Varberg och erbjuda samtrafik med Öresundståg och regionbussar förbättras möjligheterna till arbetspendling då det är möjligt att åka kollektivt hela resan. IVarberg kommun har arbetspendlingen, såväl in-som utpendling, i princip fördubblats sedan Även inflyttningen till kommunen har ökat kraftigt sedan 1980 och många inflyttare kommer från Göteborg. Inflyttare från närliggande kommuner i norr har ofta en kultur med sig att åka kollektivt och det är viktigt att Halland kan ta tillvara på detta och erbjuda en kollektivtrafik som upplevs som ett bra alternativ till bilen. En god kollektivtrafik med anslutning till Öresundståg underlättar för inflyttare att kunna behålla sitt arbete i t.ex. Göteborg. Mellan 1990 och 2010 har befolkningen i Varbergs tätort ökat med 21,4 procent och idag harvarbergs tätort en befolkning på drygt invånare. Varberg kommun planerar för ytterligare förtätning i områden som planeras trafikförsörjas med stadsbusstrafiken. Grundtanken i trafikupplägget är att satsa resurserna i två genomgående huvudlinjer och komplettera dessa med speciallinjer t.ex. linjer avsedda för service eller industrilinjer. Huvudlinjerna koncentereras till stråk med hög befolkningstäthet, där förutsättningarna förökat resande är goda. I huvudlinjenätet erbjuds en trafik som har en rak och gen linjesträckning in mot centrum samt en hög turtäthet.

19 Kungsbackas stadsbussar År 2007 togs en stråkstudie fram för Kungsbackas stadsbusstrafik där nuvarande linjenät analyserades och förbättringsförslag arbetades fram. Det linjenät som idag finns i Kungsbacka möter inte de principer som återfinns i Regionalt Trafikförsörjningsprogram, där snabb och gen trafik i starka stråk förespråkas. Linjenätet i Kungsbacka består idag av ringlinjer som trafikeras i en riktning åt gången vilket gör att vissa områden får väldigt dåligt utbud. Vidare så har linjenätet ett antal olika varianter vilket tillsammans med ringlinjestrukturen gör system svårförståeligt och tröskeln in i systemet för nya resenärer är hög. De förslag som finns i studien är att satsa på tre genomgående linjer som knyter an till Kungsbackas samt Hede station med anslutning till Kungsbackapendeln. Hallandstrafiken föreslår förändringar i Kungsbackas linjenät utifrån principer hämtade från stråkstudien. Bild 3: Nuvarande linjenät Varberg Bild 4: Föreslaget linjenät Varberg Strukturförändringar av detta slag har visat sig vara framgångsrika och genererat stora resandeökningar. Hallandstrafiken menar att det finns en stor potential att öka resandet med stadsbusstrafiken i Varberg. Det krävs en del infrastrukturåtgärder för att framkomligheten ska kunna garanteras i Varbergs centrala delar. Fullt införande av det nya linjenätet förutsätter busstrafikering på Västra Vallgatan. Hallandstrafiken anser att infrastrukturåtgärder på denna gata bör prioriteras högt. Nettokostnad: 4 Mkr Bild 5: Nuvarande linjenät Kungsbacka Bild 6: Föreslaget linjenät Kungsbacka Kungsbacka tätort har under åren 1990 till 2010 ökat sin befolkning med drygt 31 procent. Det bor idag ca invånare i Kungsbackas tätort. Kungsbacka kommun planerar för att göra staden mer stadsmässig med tätare och högre byggnader, vilket ytterligare skapar underlag för en utbyggd stadsbusstrafik. Befolkningsprognosen kommunen tagit fram för Kungsbackas stad visar ytterligare befolkningstillväxt på 17 procent mellan åren 2012 och Att göra resealternativet med stadsbuss konkurrenskraftigt gentemot bilen underlättar de trängselproblem som idag tidvis finns i Kungsbackas centrala delar. Arbetspendlingen mellan Kungsbacka och Göteborg är den största i Halland och att skapa säkra anslutningar till pendeltågen med stadsbussarna kan göra att fler väljer att åka kollektivt hela rensa. Nettokostnad: 3 Mkr

20 Halmstads och Falkenbergs stadsbusstrafik De nya turerna på Öresundstågen som föreslås kommer att mötas upp med ytterligare avgångar på linje 10 i Falkenberg. Halmstad stadsbusstrafik föreslås få nya morgonturer på linje 30 och 65. Smärre justeringar och omfördelningar av resurser kan komma att ske under året då trafiken kontinuerligt är föremål för översyn. Detta beräknas dock rymmas inom befintlig budget och genomförs efter samråd med de kommuner som berörs. Lågfrekvent resande Under 2013 fördjupade Hallandstrafiken översynen av befintligt turutbud för att säkerställa att befintliga resurser utnyttjades på rätt sätt. Linjer med en kostnadstäckningsgrad på mindre än 30 procent flaggades upp för en fördjupad analys och turer med mindre än fyra resenärer per tur belystes ytterligare. Som ett led i denna översyn omfördelades resurserna och trafik flyttades över till linjer där den kan förväntas göra större nytta, dvs. där fler resenärer antas använda det utbud av kollektivtrafik som erbjuds. De turer som drogs in ersattes i de flesta fall av anropsstyrd trafik, vilket innebar att själva resmöjligheten kvarstod men att den utfördes med ett mindre fordon efter beställning. Att köra taxi på turer med litet resande är mer miljömässigt motiverat än att köra en stor buss med få resenärer. När den fördjupade analysen genomförs beaktas strukturen på dagens trafik, bl.a. finns det i Halland en tradition att tidtabellslägga bussarnas tomkörningar. Exempel på detta är att en tur kan vara riktad för resande in mot centrum, kostnaden för körning från depå till starthållplats finns redan och Hallandstrafiken har då valt att lägga in denna tur i tidtabellen. Resandet på turen kan inte förväntas bli högt men kostnaden för att tidtabellslägga tomkömingen är minimal. Detta är något som påverkar beläggningsgraden i bussarna, men samtidigt utnyttjas befintliga resurser till fullo och skapar bättre resmöjligheter. Vid införande av ny trafik tar det ofta något år innan resenärerna upptäcker de nya resmöjligheterna och även detta tas i beaktande när genomgången av Lågfrekvent resande görs. Översynen efter principer för Lågfrekvent resande kommer att fortsätta under år Mindre justerinar, t.ex. att ersätta befintliga turer med anropsstyrd trafik kommer att ingå som en del i det ordinarie tidtabellsarbete. Dialog kommer att ske löpande med kommunerna i denna fråga. De effektiviseringar som visas i denna kollektivtrafikplan är av större karaktär och i tabellen på nästa sida redovisas de föreslagna effektiviseringarna. Hallandstrafiken planerar att omfördela resurser för 2 Mkr i samband med tidtabellskiftet i december Objekt Resande per dag Åtgärd Konsekvens 72 < 2,5 resande i snitt. Enskilda turer dras in, resande möjliggörs med regionbussar (linje 330/350). 77 < 1 resande i snitt. Indragning av morgontur <1.5 resenärer i snitt. Indragning av eftermiddagsstur / Ersätts med anropsstyrd trafik som utförs med taxi. 314 < 1.5 resenärer i snitt (Gullbranna, Laxvik, Påarp 0,7 resande/dag). Indragning av morgontur 04.41/ < 2 resenärer i snitt. Indragning av kvällstur fredagar 23.07/ < 2.5 resenärer i snitt. Indragning av morgonturer 04.27/ < 2 resenärer i snitt. Indragning av eftermiddagstur < 2 resenärer i snitt. Indragning av kvällstur fredagar 20.13/ < 1.5 resenärer i snitt. Minskning med en tur i eftermiddagstrafiken Harplinge-Getinge Resmöjlighet kvarstår för Tofta och Lindberg genom Viskadalsbanan och linje 662. Onsalatrafiken < 4 resenärer i snitt. Onsalasnabben har ett lågt resande och vissa områden i Onsala har ett överutbud av trafik (se sidan 29). Resmölighet kvarstår med regionbuss. Sista turen på industrilinjen dras in, avgång passar inte längre med arbetstiderna i området då dessa har förändrats. Resmöjlighet kvarstår. Linje 324 från Laholm erbjuder resmöjlighet i Eldsberga ochtrönninge. Resenärer från Gullbranna, Laxvik och Påarp får första turen senarelagd till Linje 324 till Laholm erbjuder resmöjligheter till Trönninge och Eldsberga. Resenärer till Laxvik/Påarp/Gullbranna blir av med en förbindelse fredagkvällar. Avgångar kvarstår en timme före och efter. Ny tur från Hyltebruk kompletterar indragen tur från Oskarström och Åled Resenärer från Sennan tappar resmöjligheterna (0,2 resenärer), resenärer från Oskarström och Åled får längre avstånd till hållplatsen på Rv26. Resmöjligheter kvarstår 30 minuter senare. M-To ersätts turen av 145 från Halmstad till Simlångsdalen.Turen från Simlångsdalen dras in, resmöjligheter finns Kvällsturen på fredagar har lågt resande. Hänvisning till turen före eller efter. Blir sämre förbindelser mellan Harplinge och Getinge. Timmestrafik kvarstår mellan orterna. Indragning av körväg Tofta-Lindberg- Trönninge i och med en ny stadstrafik samt för att få en attraktivare linje som är rak och gen in mot Varberg. Genom effektivisering kan trafiken i Onsala bli attraktivare (se sidan 29). Tabell 2: Lågfrekvent resande, planerade jus teringar 2015 Nettokostnad: -2 Mkr