Kommunstyrelsens handlingar

Transkript

1 Kommunstyrelsens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kommunstyrelsen (3) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Restaurang Kalervos, Lokstallarna Sammanträdesdatum Tid: 08:30 16:00 Ordförande: Carl Fredrik Graf Sekreterare: Kerstin Petersson OBS! Sammanträdet startar kl Plats: Restaurang Kalervos, Lokstallarna Gemensam Lunch med information om studieresa

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (3) ÄRENDEN Sida 1 KS Val av justerare 2 KS Godkännande av dagordning 3 KS Årets bästa arbetsplats - Handlingar utdelas på sammanträdet Ann-Charlotte Westlund KS Remiss förslag till Kollektivtrafikplan 2015 Fredrik Ottosson 5 KS Detaljplan för del av Halmstad 10:2 m fl Trafikplats Halmstad Ö Beslut om antagande Fredrik Ottosson 6 KS Detaljplan för del av Spånstad 1:190 Beslut om antagande Fredrik Ottosson 7 KF Tilläggsanslag för ombyggnationer och drift inom verksamhetsområdena Kärleken och Furulund Henrik Persson KS Rapport Förenkla helt enkelt & Lotsfunktionen Torsten Rosenqvist Fika 9 KS KS 2010/0470 Information om resultatet av SMS-projektet Pernilla Thornberg-Berner KS Tullkammarkajen Stefan Almér och Max wehlin

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen (3) ÄRENDEN Sida Lunch med information om studieresa 11 KS Tema kultur Björn kalla, Kristina Blomquist, Lena Engström samt Tobias Nilsén och Hedvig Jalhed KS KS 2014/0035 Kommunberedningen - Information 13 KS KS 2014/0035 Information från ordföranden och kommunchefen 14 KS KS 2014/0035 Information från KSU ordförande och samhällsbyggnadschefen 15 KS KS 2014/0016 Övriga frågor

5 Ärende 4 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KSU 79 KS 2014/0207 Remiss förslag till Kollektivtrafikplan 2015 Beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att yttra sig över Kollektivtrafikplan Halland 2015 enligt samhällsbyggnadskontorets förslag, bilaga 1. Ärendet Hallandstrafiken har tagit fram förslag till kollektivtrafikplan Halland 2015 och överlämnat detta till Region Halland. Region Halland har beslutat sända planen för remiss. Halmstads kommuns planeringsdirektiv med budget anger som ett konkretiserat mål för målområde Resor och Trafik att Antalet resor med den lokala och regionala kollektivtrafiken ska fördubblas från år 2006 till år 2020". Kollektivtrafikplan 2015 kan till viss del bidra till måluppföljningen genom utökad tågtrafik på Västkustbanan, utökning av regionbusstrafiken och fortsatta satsningar på marknadsföring och testresenärsprojekt. Kollektivtrafikplanens utblick visar också på möjligheter att bidra till att målet framförallt genom förändring av stadstrafiken och utökad Öresundstågstrafik söder ut. Dessa delar är dock inte preciserade i planen, tex anges inte om förändringen i stadtrafiken också innebär en ökad ekonomisk satsning på stadstrafiken i Halmstad. För stadstrafiken finns inte heller några planer på förändring eller satsning under Det finns därför risk för att stadstrafikens trend av minskat resande inte kan brytas före 2016 då en större förändring aviseras i samband med trafikstart för etapp 2 av Halmstads resecentrum. Även då är det oklart vad denna förändring innebär. Ärendets beredning Ärendet har handlagts av samhällsbyggnadskontoret. Under året förs kontinuerliga diskussioner angående infrastrukturinvesteringar för kollektivtrafiken med teknik- och fritidskontoret. På grund av den korta handläggningstiden har det inte funnits möjlighet till att remittera ärendet till teknik- och fritidsnämnden eller andra berörda nämnder. Hallandstrafiken och Region Halland har under arbetets gång informerat Kommunberedningen. Hallandstrafiken har lämnat information om förslaget till den regionala tjänstemannagruppen för kollektivtrafik och infrastruktur KOLLIN Förslag till beslut Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att yttra sig över Kollektivtrafikplan Halland 2015 enligt samhällsbyggnadskontorets förslag, bilaga 1.

6 Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Ulrica Holm Justerat Ordförande Justerare Johan Rydén Bertil Andersson

7 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(2) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2014/0207 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kommunstyrelsen Planenheten Sabina Andersson E-post: Telefon: Yttrande över förslag till kollektivtrafikplan 2015 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar yttra sig över Kollektivtrafikplan Halland 2015 enligt samhällsbyggnadskontorets förslag, bilaga 1. Sammanfattning Ärendet Uppdrag Hallandstrafiken har tagit fram förslag till kollektivtrafikplan Halland 2015 och överlämnat detta till Region Halland. Region Halland har beslutat sända planen för remiss. Halmstads kommun har erbjudits möjlighet att yttra sig senast den 8 april Samhällsbyggnadskontoret har tagit fram förslag till yttrande. Samhällsbyggnadskontoret vill göra samhällsbyggnadsutskottet och kommunstyrelsen uppmärksamma på den mycket korta handläggningstiden. Bakgrund Analys, förslag och motivering Konsekvenser Halmstads kommuns planeringsdirektiv med budget anger som ett konkretiserat mål för målområde Resor och Trafik att Antalet resor med den lokala och regionala kollektivtrafiken ska fördubblas från år 2006 till år

8 Kollektivtrafikplan 2015 kan till viss del bidra till måluppföljningen genom utökad tågtrafik på Västkustbanan, utökning av regionbusstrafiken och fortsatta satsningar på marknadsföring och testresenärsprojekt. Kollektivtrafikplanens utblick visar också på möjligheter att bidra till att målet framförallt genom förändring av stadstrafiken och utökad Öresundstågstrafik söder ut. Dessa delar är dock inte preciserade i planen, tex anges inte om förändringen i stadtrafiken också innebär en ökad ekonomisk satsning på stadstrafiken i Halmstad. För stadstrafiken finns inte heller några planer på förändring eller satsning under Det finns därför risk för att stadstrafikens trend av minskat resande inte kan brytas före 2016 då en större förändring aviseras i samband med trafikstart för etapp 2 av Halmstads resecentrum. Även då är det oklart vad denna förändring innebär. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av samhällsbyggnadskontoret. Under året förs kontinuerliga diskussioner angående infrastrukturinvesteringar för kollektivtrafiken med teknik- och fritidskontoret. På grund av den korta handläggningstiden har det inte funnits möjlighet till att remittera ärendet till teknik- och fritidsförvaltningen, teknik- och fritidsnämnden eller andra berörda nämnder. Andra grupper Hallandstarfiken och Region Halland har under arbetets gång informerat Kommunberedningen. Hallandstrafiken har lämnat information om förslaget till den regionala tjänstemannagruppen för kollektivtrafik och infrastruktur KOLLIN. Fackliga organisationer Ärendet inte faller inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Förslag till yttrande över Kollektivtrafikplan för Halland 2015, Samhällsbyggnadskontoret Hallandstrafikens förslag till Kollektivtrafikplan 2015 För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef 2

9 Bilaga 1 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(3) Yttrande Diarienummer: KS 2014/0207 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kommunstyrelsen Planenheten Sabina Andersson E-post: sabina.andersson@halmstad.se Telefon: Yttrande över Kollektivtrafikplan Halland 2015 Halmstads kommun anser att kollektivtrafikplan Halland 2015 är väl strukturerad, lättläst och i många delar visar ett bra sätt att utveckla kollektivtrafiken i linje med det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Framförallt är det positivt att fortsatt satsning på Öresundstågstrafiken visas både under 2015 och i utblicken Hallandstrafiken lyfter på ett bra sätt fram de förändrade förutsättningar som kommer då tunnel genom Hallandsås färdigställs. Halland får då en möjlighet att bryta åsens barriär och kraftigt förbättra pendlingen mellan södra Halland och Skåne. Precis som planen visar på har kollektivtrafiken en stor samhällsnytta och är ett instrument för Hallands fortsatta utveckling. Vidare är det positivt att regionbusstrafiken kompletteras med mindre förbättringar, att en hållplatshandbok tas fram samt att det redan bra arbetet med marknadsföring och testresenärsprojekt forsätter. Det är också viktigt att planeringen av skolskjutsplaneringen tas upp och att ett förbättringsarbete har påbörjats tillsammans med kommunerna. Det är tydligt att fokus för kollektivtrafikplan under 2015 ligger i Hallands norra delar. Ekonomiskt är det självklart svårt att satsa på alla platser samtidigt och kollektivtrafiken t.ex. i Kungsbacka och Varbergs tätorter behöver utvecklas för att möta städernas utveckling. Samtidigt har stadstrafiken i Halmstad efter ett par år av relativt god utveckling ett minskat resande under Det är därför mycket viktigt att de förändringar av stadsbusstrafiken i Halmstad som nämns i utblicken genomförs samt att denna förändring också kan innebära en utökning där så behövs. 1

10 I planen lyfts flera gånger vikten av prioritering av kollektivtrafiken och vikten av infrastrukturinvesteringar för att stödja kollektivtrafikens utveckling. Halmstads delar denna uppfattning och satsar enligt gällande planeringsdirektiv med budget 54 miljoner kr på infrastrukturinvesteringar för kollektivtrafiken mellan 2014 och Utav dessa är 7 miljoner specifikt avsatta för satsningar inom Närhet Halmstad. Utöver detta görs stora satsningar på cykelvägar, vilket på många ställen förbättrar anslutningen till busshållplatser och andra större bytespunkter. Samtidigt är det viktigt att påpeka att kommunens uppfattning är att gång, cykel och kollektivtrafik tillsammans är det som kan erbjuda ett bra alternativ till bilen. Dessa trafikslag ska också i första hand prioriteras i nämnd ordning, detta bl.a. för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Det är viktigt att dialogen om trafiklösningar som gynnar alla dessa tre trafikslag fortsätter mellan Hallandstrafiken och kommunen. Även utmed det regionala och nationella vägnätet behöver infrastukturen för kollektivtrafiken förbättras. Halmstad är mycket nöjd med det samarbete som har påbörjats mellan Hallandstrafiken, Trafikverket och Halmstads kommun i denna fråga. Här ges också en möjlighet att diskutera platser där trafikverkets och kommuns ansvar gränsar till varandra och där en delad finansiering kan ge ett bättre slutresultat. Att Halland tydligt visar att utveckling av västkustbanan prioriteras i första hand är viktigt i flera sammanhang och Halmstad delar denna uppfattning. Det är ändå viktigt att framhålla vikten av att även tvärbanorna på sikt bör utvecklas. Kollektivtrafikplanen visar t.ex. att resandet på Halmstad Nässjö järnväg ökar. Trafikverket planerar också investeringar i banan under 2015 och 2016 med byte av slipers, nytt underlag och räls mellan Oskarström Åled och Torup Hyltebruk. Vidare pekar Halmstads nya översiktsplan på utveckling i orterna utmed järnvägen. Markarydsbanan är vidare den tvärbana med bäst standard och Halmstad har tillsammans med ett flertal andra kommuner uppmanat Region Halland att fortsätta utreda möjligheten till att trafikera banan med persontrafik. För Halmstad likt övriga Halland är besöksnäringen en viktig del av näringslivet. Även om Hallandstrafikens fokus ligger på arbetspendling är det viktigt att kollektivtrafiken på ett bra sätt kan möta de som besöker Halmstad samt att den stödjer alla de företag som har sin viktigaste inkomst under sommaren. Sommartrafik måste därför till viss del få avvika från övriga årets linjesträckning och turtäthet. För de som redan bor här är en bra sommartrafik en viktig del i marknadsföringen av kollektivtrafiken och en väg in i ett regelbundet kollektivtrafikresande. Kollektivtrafikplanen föreslår att vissa satsningar finansieras genom indragning av busslinjer med lågt resande och föreslår inför 2015 flera neddragningar utifrån denna princip i Halmstads kommun. Halmstad delar uppfattningen att kollektivtrafiken ska utvecklas så effektivt som möjligt. Dock är det en förutsättning att den anropsstyrda trafik som föreslås som ersättning faktiskt genomförs samt att alla indragningar konsekvensbeskrivs. 2

11 Tillgänglighet i kollektivtrafiken är i många delar en fråga för kommunen genom tillgängliga hållplatser mm. En del som däremot är Hallandstrafikens är fordonens utformning och dess tekniska funktioner. I Halmstad har utropen på bussarna fungerar mycket dåligt i flera år. Detta är ett stort problem för många funktionshindrade, framförallt synsvaga, och bör åtgärdas omedelbart. Processen för kollektivtrafikplanen har förbättrats sedan föregående år, framförallt därför att ett remissförfarande nu finns vilket ger kommunerna i Halland möjlighet att yttra. Det bör ändå påpekas att remisstiden har varit mycket kort. Att på fyra veckor handlägga och politiskt behandla kollektivtrafikens utveckling under de närmaste tre åren ger inte möjlighet till en tillräcklig intern samrådsprocess eller politisk förankring. Även för Hallandstrafikens olika underlagsmaterial är transparens och möjlighet att lämna synpunkter en förutsättning för ett gott samarbete med kommunen. Då t.ex. en stråkstudie först redovisas när den är helt klar kan det innebära att viktig information går förlorad eller förs in för sent i processen. För Kommunstyrelsen Carl Fredrik Graf Ordförande Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef 3

12 Bilaga 2 Hallandstrafikens överlämnade förslag till Regionkontoret 1

13 Sammanfattning Kollektivtrafikplan 2015 är den tredje i sitt slag som arbetats fram av Hallandstrafiken på uppdrag av Kollektivtrafikmyndigheten. Planen innehåller föreslagna förändringar i kollektivtrafikutbudet för åren Kollektivtrafikplan 2015 ger en detaljerad beskrivning av föreslagna trafikförändringarna för detta år samtidigt som den för åren 2016 och 2017 ger en mer översiktlig beskrivning. Planen beskriver även övriga åtgärder som Hallandstrafiken bedriver för att nå målen som är satta för kollektivtrafiken i Halland. Kollektivtrafiken i Halland ska ses som ett verktyg för att uppnå de mål och visioner som är fastställda i den Regionala utvecklingsstrategin (RUS). Region Hallands mål för kollektivtrafiken i länet är att: Resandet med kollektivtrafikens skall öka och vara attraktivt Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2014 Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent till För 2013 nåddes inte målet med en femprocentig resandeökning utan ökningen stannade på 2,1 procent. För delmålet nöjda kunder visar 2013 års siffror på att utvecklingen går i rätt riktning. 71 procent av kunderna var nöjda med Hallandstrafiken under Andelen nöjda invånare har dock minskat och utfallet 2013 visar att 48 procent var nöjda med bolaget. Hallandstrafikens beskriver i denna plan hur de arbetar med måluppfyllnad och även hur bolagets huvudprocesser ser ut. Alla delar av Hallandstrafikens verksamhet bidrar till att målen för kollektivtrafiken kan uppfyllas. I planen beskrivs vilka marknadsföringsaktiviteter som finns planerade samt hur Hallandstrafiken arbetar med kollektivtrafikens infrastruktur mm. Alla trafikförändringar som återfinns i planen utgår från principer som är fastställda i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Det har tidigare skett strukturförändringar av busstrafiken i Halland enligt principerna som finns i programmet och dessa förändringar har genererat ett ökat resande, t.ex. Falkenbergs stadsbusstrafik och regionbusstrafiken mellan Halmstad och Laholm. För 2015 föreslås större strukturförändringar i Varbergs- och Kungsbackas stadsbusstrafik. För regionbussarna föreslås utökningar av busstrafiken på Onsalahalvön, mellan Halmstad Hylte (linje 400), Falkenberg Halmstad (351/350), Halmstad Trönninge (314) samt mellan Halmstad Växjö (145). För Öresundstågen föreslås ett utökat turutbud på insatstågen mellan Halmstad och Göteborg. Det är även föreslaget en turutökning för att den genomgående tågtrafiken ska få timmestrafik alla dagar fram till kl. 23. För utblickens år ligger fokus på att förtäta trafiken söderut på Västkustbanan från Halmstad ner till Helsingborg. Trafikförändringarna beskrivs även ekonomiskt och därmed blir planen också - underlag för Region Hallands budget. Trafikförändringarna som redovisas för 2015 uppgår till 13 Mkr och ingår i det totala underskottet på -343 Mkr. Hallandstrafiken har i sin rambudget för 2015 utgått från en prishöjning med i genomsnitt fem procent i samband med tidtabellskiftet december

14 Innehållsförteckning Kollektivtrafikplan Inledning 5 Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang 5 Styrande dokument 5 Kollektivtrafikplan 6 Målstyrning 7 Mål för kollektivtrafiken 7 Så styr vi mot målen 7 Måluppföljning Resandeutveckling 9 Resandeutveckling Halland 9 Tågtrafik 10 Regionbusstrafik 13 Närtrafik 15 Stadsbusstrafik 16 Nöjdkundindex 19 Leverans 20 Infrastruktur 21 Aktiviteter för att nå målen Marknadsaktiviteter 23 Översyn prisstruktur 25 Nästa generations betalsystem 25 Försäljning 26 Pågående utredningar 26 Trafikförändringar Tågtrafik 28 Regionbusstrafik 28 Stadsbusstrafik 32 Lågfrekvent resande 35 Infrastruktur 37 Mobilitetsåtgärder 37 Priser 38 Utblick 2016 och Tågtrafik 39 Regionbusstrafik 40 Stadsbusstrafik 40 Infrastruktur 41 Ekonomi 42 Samhällsnytta 42 Särskild kollektivtrafik 45 Skolskjuts 45 Anropsstyrd trafik 46 Färdtjänst 46 Sjukresor 46 Allmän anropsstyrd trafik 46 Verksamheten 47 Bilagor 49 3

15 4

16 Kollektivtrafikplan 2015 Inledning År 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft. Detta innebar ett nytt trafikslagsövergripande regelverk för kollektivtrafiken i Sverige som innebär att det ska finnas en kollektivtrafikmyndighet i varje län. Kollektivtrafikmyndigheten beslutar om kollektivtrafikens inriktning i ett Regionalt Trafikförsörjningsprogram och beslutar om allmän trafikplikt. Lagen innebar att marknaden öppnades upp, det är nu fritt för trafikföretag att etablera kommersiell trafik var som helst i landet. För Hallands del innebar detta att en kollektivtrafikmyndighet bildades på Region Halland och att Hallandstrafikens ägarstuktur förändrades i juli 2011 då Region Halland blev ensam ägare av Hallandstrafiken AB. Hallandstrafiken som bolag står för detaljplaneringen och det operativa arbetet med kollektivtrafiken i Hallands län utifrån de riktlinjer som finns angivna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang Det viktigaste styrdokumentet för Region Halland är den regionala utvecklingsstrategin (RUS) där Region Hallands vision Halland - bästa livsplatsen återfinns. Kollektivtrafiken ska ses som ett medel för att uppnå visionen. Kollektivtrafiken bidrar till att de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets- och studiemarknader kan uppnås. De mål och strategier som finns för kollektivtrafiken i Halland tar avstamp i RUS:en. Som ett led i arbetet med att uppfylla visionen i RUS:en har regionfullmäktige fastställt mål i Mål och strategier för Region Halland för områden som anses vara prioriterade. Samma mål som finns för kollektivtrafiken i Mål och strategier återfinns i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Utifrån Mål och strategier för Region Halland fattar regionfullmäktige varje år beslut om de ekonomiska ramarna för Region Hallands verksamhet genom Mål och budget. Utifrån den ekonomiska ram som finns i Mål och budget arbetar Hallandstrafiken fram förslag på trafikförändringar som redovisas i en årlig Kollektivtrafikplan. Denna kollektivtrafikplan redovisar år 2015 i detalj samtidigt som det presenteras en utblick mot åren 2016 och Bilden intill visar hur dokumentet hör samman. Bild 1: Kollektivtrafikplanen i ett sammanhang 5

17 Under 2012 antogs det första regionala trafikförsörjningsprogrammet i Halland, Regionalt Trafikförsörjningsprogram Kollektivtrafik för en hållbar utveckling. En komplettering av programmet har genomförts och i december 2013 beslutade regionfullmäktige att lägga till avsnitt i programmet som tidigare saknats. Alla de förslag på trafikförändringar som återfinns i denna plan är baserade på de principer som återfinns i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Målen som finns för kollektivtrafiken i Halland redovisas i kapitel 2 och i detta kapitel redovisas också hur Hallandstrafiken arbetar med måluppfyllnad. Kollektivtrafikplan Kollektivtrafikplanen för 2015 är den tredje i sitt slag som arbetats fram av Hallandstrafiken. Planen fungerar i ett första steg som beslutsunderlag då den beskriver föreslagna trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken för det kommande trafikåret. Trafikförändringarna beskrivs även ekonomiskt och därmed blir planen också underlag för Region Hallands budget. Arbetet med kollektivtrafikplanen påbörjades under hösten 2013 då Hallandstrafiken gjorde en avstämning med de halländska kommunerna, operatörer samt även länstrafikbolag i grannlänen. Inkomna synpunkter från allmänhet och kunder tas också i beaktande när trafikförändringar föreslås. Under januari 2014 har en andra omgång med bilaterala kommundialoger genomförts där de föreslagna trafikförändringarna diskuterats. I slutet av januari beredes Hallandstrafikens rambudget för 2015 där de förslagna trafikförändringarna ingick, vilket också blev inspel till budgetdiskussionerna hos Region Halland. I slutet av februari tar Hallandstrafikens styrelse beslut om att skicka förslag till plan till Region Halland som därefter tar beslut om att skicka planen på samråd. Samrådet sker under mars månad. Efter samrådstiden och efter eventuella justeringar ska planen behandlas hos Region Halland. I juni tar Regionfullmäktige beslut om Region Hallands budget och Regionstyrelsen beslutar om planen. De trafikförändringar som finns med i den beslutade Kollektivtrafikplanen för 2015 kommer att genomföras i samband med tidtabellsskiftet i december

18 Målstyrning Kollektivtrafiken bidrar till de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets- och studiemarknader. Kollektivtrafiken bör ses som ett av många medel för att uppnå visionen Halland Bästa livsplatsen. Detta ställer krav på en attraktiv kollektivtrafik med ett utbud som ger flexibilitet i resandet och restider som är konkurrenskraftiga jämfört med bilens. Kollektivtrafikens övergripande syfte är att bidra till tillgänglighet både inom länet och till angränsande regioner. Just tillgänglighet ses som en faktor för utveckling och tillväxt. En attraktiv och effektiv kollektivtrafik är en förutsättning för såväl regional utveckling som hållbar stadsutveckling. Mål för kollektivtrafiken Region Hallands övergripande mål för kollektivtrafiken i länet är att: Resandet med kollektivtrafikens skall öka och vara attraktivt Detta mål återfinns i såväl Regional Trafikförsörjningsprogram som Mål och strategier för Region Halland Det övergripande målet finns sedan nedbrutet i Mål och budget 2014 som tre delmål: Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2014 Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent för att minska persontrafikens miljöpåverkan (mätt i andel motoriserade resor, vilket exkluderar cykel och gång). Så styr vi målen Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån de mål och strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av valda nyckeltal jämfört med fastställda mål. I det fall nyckeltal utvecklas negativ ställer det krav på reaktion genom analys följt av justerande åtgärd. Vårt målinriktade arbetssätt skapar en kultur där viljan finns att ständigt förbättra resupplevelsen för våra kunder. Arbetet med målstyrning och viljan att ständigt förbättra verksamheten är en viktig del när Hallandstrafiken tillsammans med anlitade operatörer följer upp och utvärderar den dagliga leveransen. 7

19 Bild 2: Hallandstrafikens processkarta Hallandstrafiken har identifierat vilka huvudprocesser som stödjer verksamhetsutveckling, som en del i arbetet att arbeta mot fastställda mål. Input (längs till vänster i bild) kan beskriva nuläget, ett antal kunder som är halvnöjda med Hallandstrafiken verksamhet. Output (längst till höger i bild) beskriver önskat läge, nöjdare kunder som även blivit fler i antal. Första huvudprocessen är benämnd Identifiera resbehov, denna process följs av Skapa tidtabell. Det är först när kundens behov av transporter har identifierats som produkter i form av linjenät kan utvecklas som uppfyller kundernas behov, krav och förväntningar. Därefter följer paketering av produkterna inom huvudprocess Marknadsföring & försäljning som naturlig del. I arbetet med att ständigt förbättra leveransen ingår slutligen huvudprocess Leverans & uppföljning där Hallandstrafiken systematiskt genom revisioner och andra angreppssätt mäter leveransen. Hallandstrafiken har under 2013 påbörjat arbetet med ett internt målstyrningsarbete med metoden Balanserat styrkort. Inom detta arbete har företagets vision och strategier setts över vilket förväntas presenteras under Ett Balanserat styrkort används för att styra verksamheten mot fastställda mål och att alla delar i utvecklingsarbetet omfattas. Balanserat styrkort är ett viktigt verktyg för att säkerställa att hela företaget driver utvecklingen i likvärdig riktning. Ett antal strategier för hur den allmänna kollektivtrafiken skall utvecklas framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafikens arbete med målstyrning mäter hur dessa strategier fungerar och om insatserna i form av justerat trafikutbud och marknadsinsatser ger önskat resultat. 8

20 Måluppföljning 2013 Resandeutveckling Resandeutveckling Halland Hallandstrafiken har som mål att öka resandet med minst 5 procent jämfört med föregående år. Under 2013 uppfylldes inte detta mål då den totala resandeökningen stannade på 2,1 procent jämfört med år Trots att inte målet uppfylls är detta en högre resandeökning jämfört med utfallet föregående år. I den totala resandesammanställningen i Halland ingår även resandet på Öresundstågen vilket starkt bidrar till de positiva siffror som 2013 redovisar. Tas resorna som utförts med Öresundståg bort i jämförelsen mellan åren 2012 och 2013 så stannar resandeökningen på 0,3 procent Resandeutveckling i Halland Öresundståg Buss och länståg Figur 1: Resandeutveckling i Halland En jämförelse mellan 2006 och 2013 vad gäller resandeutvecklingen på bussar och länståg i Halland påvisar en ökning med 12 procent. Under 2013 genomfördes 16,1 miljoner resor med Hallandstrafiken. Den bussförarstrejk som genomföredes i södra Halland i somras är en bidragande orsak till att inte det 5 procentiga resandemålet uppfylldes. Kungsbackapendeln resandestatistik justerades under hösten (se avsnittet om Kungsbackapendeln) vilket också bidrar i sammanhanget. Även ändrade förutsättningar för betalning med sms-biljetter har påverkat utfallet. Genom att studera antalet sålda sms-biljetter under 2012 och jämföra detta med biljetter sålda via mobil applikation under 2013 påvisas en minskning på -64 procent. 9

21 Tågtrafik Hallandstrafikens tågtrafik omfattar trafiken på Västkustbanan, Viskadalsbanan, Halmstad Nässjö banan samt pendeltågstrafiken Kungsbacka Göteborg. Västkustbanan Öresundstågen är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark. Bakom Öresundstågen står förutom Hallandstrafiken även Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Västtrafik och danska Trafikstyrelsen. Sedan den 11 december 2011 är Veolia Transport operatör för tågtrafiken som körs i Sydsverige. Öresundstågstrafiken är nyligen upphandlad och ny avtalsperiod är december 2015 till december Veolia som vann upphandlingen kommer fortsatt att vara operatör. Det genomförs reanderäkning på Öresundstågen tre gånger per år, i mars, ett tillfälle under sommaren och i oktober. Med utgångspunkt från räkningen i oktober har årsvärden beräknats. Räkningarna görs manuellt och varje tåg är räknat dagligen i cirka en vecka. Det är på- och avstigande som räknas. Vid stora resenärsflöden på större stationer kan det vara svårt för få en korrekt notering av samtliga på- och avstigande vilket bör tas i beaktande när den manuella resanderäkningen presenteras. Sammantaget, i hela Öresundstågssystemet påvisas ett svagt ökat resande (1 procent). Västkustbanan har den största ökningen i hela systemet. Ökningen är dock inte lika stor som föregående år men resandet har ändå utvecklats mycket bra. Hela sträckan norr om Hallandsåsen till Göteborg har ökat med nästan 10 procent Öresundstågen Resande Figur 2: Öresundståg Ovan presenteras resandeutvecklingen på Öresundstågen i Halland och den positiva resandeutvecklingen syns tydligt. Under 2013 genomfördes 4,22 miljoner resor med Öresundstågen genom Halland, vilket är en ökning med 8,8 procent i genomförda resor jämfört med Vid den manuella räkningen framkom att Mölndal är den station som ökat mest (34 procent) i hela Öresundstågssystemet följt av Kungsbacka (29 procent). 10

22 Nedan följer en sammanställning över på och avstigandet/vardag på de olika stationerna i Halland. Halmstad toppar listan tätt följt av Varberg i antalet avoch påstigande per vardag. Åsa station började trafikeras i samband med tidtabellskiftet i december Av och på/vardag Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Figur 3: Av- och påstigande Öresundståg i Halland I januari genomfördes en manuell räkning av trafikoperatörens ombordspersonal, där av- och påstigande resenärer vid Åsa station registrerades. Det finns en del felkällor i undersökingen och den bör därmed enbart ses som en indikation på resandet. Resultaten är dock goda, runt cirka av- och påstigande per vardag registrerades vid Åsa station. Kungsbackapendeln Kungsbackapendeln som trafikerar sträckan Kungsbacka och Göteborg ingår som en av tre linjer i Göteborgsområdets pendeltågstrafik. Sedan maj 2012 utförs trafiken av SJ-Götalandståg och trafiken håller för närvarande på att upphandlas med beräknad trafikstart december Hallands del av Kungsbackapendeln baseras på fördelningsmallar och sedan 2008 räknas 47,5 procent av resandet på Kungsbackapendeln till Halland. Kungsbackapendeln ser ut att öka ryckvis och detta beror på att Västtrafik under vissa år genomfört mätningar av den s.k. stämpelbenägenheten. Konkret innebär detta att räkningar görs på hur många resenärer som stämplar sina kort på tågen. Utifrån dessa beräkningar görs sedan en procentuell justering av statistiken från biljettmaskinerna, vilket innebär att om benägenheten att stämpla biljetter sjunkit så räknas resandeastatistiken i motsvarande grad upp. Genom att jämföra Hallands del av Kungsbackapendeln mellan åren 2006 och 2013 redovisas en resandeökning på 40 procent. Under 2013 har Hallands del av resandet på Kungsbackapendeln minskat med -1,9 procent jämfört med En del av minskningen kan förklaras med att det skett en överflytt av 11

23 resenärer från pendeln till Öresundstågen. En annan faktor som spelat in är att det i slutet av 2013 genomförde en ny stämplingsbenägenhetsberäkning som har påverkat statistiken Kungsbackapendeln Totalt resande Hallands andel Figur 4: Kungsbackapendeln I Kungsbacka har pendeltågsperrongerna förlängts för att kunna ta emot trippelkopplade X61:or. Fortfarande återstår förlängning av perrongerna i Hede station och Liseberg station innan hela systemet kan ta emot längre tåg. Stationerna Hede och Liseberg ska åtgärdas under Viskadalsbanan Denna järnväg går mellan Varberg och Borås och är en del av samarbetet mellan Västtrafik, Hallandstrafiken och Jönköpings Länstrafik kallat Västtågen. Sedan 1 maj 2012 utförs trafiken av SJ Götalandståg. Även denna trafik är under upphandling med beräknad trafikstart i december Under 2013 har resandet med Hallandstrafikens färdbevis på Viskadalsbanan utvecklats positivt. Totalt uppgick resandet med Hallandstrafikens färdbevis till under 2013, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med år Utöver detta tillkommer resande med Västtrafiks färdbevis och biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Denna ökning har föranlett att det på vissa avgångar fått bytas till fordonstyper med större kapacitet för att alla ska få sittplats. Halmstad-Nässjö banan Järnvägen mellan Halmstad och Nässjö ingår i tågsystemet Krösatågen. Krösatågen har under 2013 utvidgats med nya linjer benämnda Krösatåg Syd där trafiken mellan Växjö och Hässleholm samt Kalmar Emmaboda - Karlskrona ingår. Därmed har Krösatågslinjerna delats upp i Krösatåg Syd och Krösatåg Nord. Det långväga resandet och anslutningarna i Nässjö mot Stockholm prioriteras 12

24 även om banan också har betydelse för lokalt resande. Tågens ankomsttider har justerats och anpassats till Öresundstågens avgångar i Halmstad vilket underlättat för de resenärer som ska vidare på Västkustbanan. Sedan december 2010 utför DSB Småland trafikeringen på banan. Tvister om ersättning har lett till att DSB och trafikbeställarna tagit avtalstolkningen till skiljenämnd, där utfallet blev att DSB-Småland avslutar avtalet vilket sker den 1 mars Ny entreprenör för Krösatåg Nord kommer då att vara Veolia-Transport som därmed utför trafik i hela Krösatågstrafiken. Resandemässigt är HNJ en liten linje i Halland, 2013 reste totalt resenärer med Hallandstrafiken färdbevis, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med året innan. Utöver detta tillkommer resande med Jönköpings Länstrafiktrafik samt biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Regionbusstrafik De regionala huvudlinjerna möjliggör arbetspendling i stor utsträckning. Dessa regionbusslinjer matar i möjligaste mån till stationer längs Västkustbanan för att omstigning och vidare resa med tåg ska kunna ske. Huvudlinjerna består av linjerna 320/324, 350/351, 316/400/401, 555/556, 651, 652/653, 615/732/777, 730/731 samt Hallands del av Blå Express där även 720 räknas med. Dessa linjer är antingen tunga i bemärkelsen att de har många registrerade resor eller trafikerar i de stråk som Regionalt Trafikförsörjningsprogram utpekat som huvudstråk. Övriga linjer, dvs. de som inte räknas till huvudstråken i denna sammanställning ingår i det s.k. grundläggande basutbudet och har ibland ett annat syfte, det kan t.ex. vara linjer avsedda för service- och skolresor. I denna kategori ingår även den linjelagda anropsstyrda trafiken. Se karta över regionbusslinjerna i länet i bilaga 1. Regionbusstrafik i Halland Basutbud Huvudlinjer Figur 5: Regionbusstrafik i Halland

25 Huvudlinjerna i Halland har sedan toppnoteringen år 2008 påvisat en negativ utveckling. En jämförelse mellan åren 2012 och 2013 påvisar dock en ökning på 0,6 procent. För basutbudet i Halland redovisas en minskning på -0,6 procent jämfört med föregående år. Se även bilaga 2 där nyckeltal för respektive regionbusslinje redovisas. En förklaring till den svaga resandeutvecklingen på regionbussarna i Halland är att gymnasiekullarna blir mindre i Halland och detta speglar av sig i resandet. Vidare har det under 2013 skett några större neddragningar inom industrin i Halland. Exempelvis har Stora Enso minskat på verksamheten i Hyltebruk och Pilkington har lagts ner i Halmstad vilket avspeglar sig i resandestatistiken. Ytterligare en faktor till resandeutvecklingen är framgångssagan Öresundståg. Sedan sommaren 2010 är biljettpriset detsamma oavsett om du väljer buss eller tåg, dvs. priset baseras på sträckan istället för som tidigare på trafikslag, buss eller tåg. Detta har lett till en överflytt av resenärer från buss till tåg på de sträckor där busslinjer trafikerar parallellt med Västkustbanan. I slutet av 2012 genomfördes en stor förändring av regionbusstrafiken mellan Halmstad och Laholm, enligt principer hämtade från genomförd stråkstudie. I samband med tidtabellskiftet i december 2012 började även linje 320 trafikera i stråket. Tidigare trafikerade enbart linje 324 stråket och denna linje hade åtta olika körvägar och vissa av avgångarna var s.k. snabbturer. Genomförd trafikförändring innebar att linjerna renodlades, linje 320 blev snabbuss med en restid som matchar bilens och linje 324 fick samma linjesträckning på samtliga turer. Detta tillsammans med ett ökat antal turer, marknadsföring samt att turerna i största möjligaste mån ligger taktfast i syfte att förenkla tidtabellen har lett till ökat resande. I grafen nedan presenteras det ackumulerade resandet i stråket Halmstad Laholm Ackumulerad 12 mån resandeutveckling Jan 05 Dec 05 Juni Maj Nov Okt April mars Sept Aug Febr Jan Juli Juni Dec Nov Maj April Okt Sept Mars Febr Aug Juli Jan 10 Dec 10 Juni Maj Nov Okt April mars Sept 11 Aug 12 Febr 12 Jan 13 juli12 juni13 dec12 nov13 Figur 6: Ackumulerad resandeutveckling 324/320 åren

26 Under andra halvåret 2013 har resandeökningen per månad legat på cirka 10 procent högre jämfört med samma månad föregående år. För helåret slutade resande ökningen på 6 procent, vilket är all time high på regionbussarna i denna relation. Att erbjuda en trafik enligt principer hämtade från Regionalt Trafikförsörjningsprogram, med en rak och gen linjesträckning tillsammans med justerat turutbud har här visat sig generera ett ökat resande. I december 2013 sjösattes ytterligare en stråkstudie i Halland och denna gång var det den nya stationen i Åsa som föranledde trafikförändringen. Linjerna 615 och 777 omarbetades för att kunna ansluta till Öresundstågen i Åsa. Närtrafik Närtrafik finns i länets alla kommuner och är till för de personer som av geografiska skäl inte har tillgång till ordinarie kollektivtrafik. Reglerna för Närtrafiken finns beskrivet i kapitel 8. Nedan redovisas utvecklingen av Närtrafiken i Halland under Närtrafik i Halland Antal resor Figur 7: Närtrafik i Halland Antalet resor med Närtrafiken sjönk mellan 2006 till 2009 och detta beror på att regelverket förändrades i Laholm. Under 2009 infördes Närtrafik i hela länet och fram till 2011 redovisas en ökningen i antalet resenärer. Under 2013 genomfördes 742 färre resor med Närtrafiken jämfört med 2012 vilket är en minskning på 20 procent. 15

27 Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Figur 8 påvisar tydligt skillnaden i volym på de olika systemen med stadbussar i Halland. Det totala resandet med stadsbuss i Halland har haft en positiv utveckling sedan 2006 och genom att jämföra med utgångsåret 2006 påvisas en ökning med 16 procent. Jämförelsen mellan år 2012 och 2013 påvisar dock en minskning med -1,4 procent vilket beror på utvecklingen av Halmstads stadsbusstrafik. Se bilaga 2 med ytterligare nyckeltal för stadsbusstrafiken i Halland. Stadsbusstrafiken i Halland är i möjligaste mån knutet till tågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbussarna har ökat i betydelse då dessa resor utgör en viktig länk till och från tågstationen för personer som arbetar utanför den egna kommunen och som använder sig av tågen på Västkustbanan för att ta sig till arbetet. Stadsbusstrafik i Halland Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Figur 8: Stadsbusstrafik i Halland Halmstad Det är inte enbart i jämförelse med stadsbussarna i länet som Halmstads stadsbusstrafik slår igenom. I Hallandstrafikens totala resandestatistik utgör Halmstads stadsbusstrafik hela 23 procent av resorna. Genom att jämföra antalet registrerade resor på stadsbussarna i Halmstad 2013 med basåret 2006 redovisas en ökning på nästan 8 procent. Under 2013 har dock resandet minskat med 4 procent jämfört med Orsaken till detta beror på flera faktorer som varit omöjliga för Hallandstrafiken att påverka. I februari 2012 ändrades lagstiftningen vad gäller betalningar med mobiltelefoner, detta medförde att sms-biljetterna försvann och ersattes av Mobilbiljetter 16

28 via app. Då sms-biljetterna stod för ca 8 procent av färdbevisen på stadsbussarna i Halmstad blev tappet kännbart under våren. I juni 2013 gick bussförarna ut i strejk och all stadstrafik låg nere under fyra dagar. Troligt är att resenärer hittade andra sätt än buss att ta sig till arbetet under strejken och att vissa resenärer aldrig hittade tillbaka till kollektivtrafiken när väl strejken var avblåst. Vidare har Brogatan i Halmstad var avstängd under hela hösten vilket haft som följd att bussarna inte kunnat trafikera Stora Torg vilket är en av de största hållplatserna i Halmstad. Infrastrukturen och framkomligheten är nära knutet till den kvalité på trafik som kan erbjudas. Sänkt reshastighet med stadsbussar i Halmstad har lett att dess konkurrenskraft jämfört med andra trafikslag har försämrats under året. Falkenberg, Varberg och Kungsbacka De övriga städerna med stadsbusstrafik i Halland ligger alla på en nivå under resor per år. Se graf nedan Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Falkenberg Varberg Kungsbacka Figur 9: Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Falkenbergs stadsbusstrafik påvisar en kraftig ökning sedan 2008 och denna ökning beror till stor del på linje 10, den så kallade stationspendeln som kom till i samband med att järnvägsstationen flyttade till utkanten av tätorten Falkenberg. Under 2013 har dock resandeutvecklingen på linje 10 mattats av och vid en jämförelse med antalet resor under 2012 och 2013 påvisas bara en ökning på 1,7 procent. Den positiva utvecklingen som idag finns i Falkenberg beror till största delen av den trafikomläggning som skedde sommaren Falkenbergs stadsbusstrafik består idag av två huvudlinjer, linje 7 och linje 1 vilka erbjuder en attraktiv kollektivtrafik för bl.a. arbetspendling där turutbudet är utökat under högtrafik samtidigt som bussarna körs regelbundet över dagen. Övriga linjer är s.k. speciallinjer och dessa utgörs av industriturer eller är trafik 17

29 avsedd för t.ex. serviceresor. Omläggningen innebar att linjerna rätades upp, blev snabbare och genare samtidigt som de knöts närmare avgångarna på Öresundstågen. I samband med denna omläggning omfördelades resurserna och vissa linjer lades ned medan turutbudet på de nya linjerna utökades. Tillsammans har linje 1 och linje 7 ökat med 16,5 procent jämfört med föregående år. Det är en viss fördröjning mellan när trafikförändringar genomförs och när resenärerna upptäcker fördelar med den genomförda förändringen. Stadsbusstrafiken i såväl Varberg som Kungsbacka har länge legat på en låg men stabil nivå. De senaste två åren har dock en viss ökning i antalet resor påvisats. Denna ökning är mest framträdande i Varberg som redovisar en resandeökning på 8,9 procent vid jämförelsen mellan åren 2012 och Under december 2013 påbörjades omläggningen av Varbergs stadsbusstrafik då den nya linje 10 inrättades. Denna linje trafikerar Varbergs station - Varbergs sjukhus och har ett bra turutbud som är kopplat till Öresundstågens ankomst och avgångar. Linje 10 är starten på arbetet med strukturförändringen av Varbergs stadsbusslinjenät. Även Kungsbackas stadsbussar påvisar en positiv resandeutveckling. Jämfört med föregående år visar 2013 på en ökning med 4,3 procent. Införandet av trängselskatten i Göteborg har påverkat resandet på stadsbussarna i Kungsbacka. Den starka inflyttningen i Kungsbackas tätort är också en bidragande orsak. Foto: Henri Kokko 18

30 Nöjdkundindex Ett av Hallandstrafikens mål är att öka nöjdheten hos såväl kunder som invånare i Halland. Målet innebär att minst 75 procent av kunderna ska vara nöjda samt att minst 55 procent av invånarna i Halland ska vara nöjda med Hallandstrafiken till Detta mål mäts med hjälp av statistik hämtat från Kollektivtrafikbarometern vilket är ett branschgemensamt verktyg för kvalitets- och attitydundersökningar. Utvecklingen av nöjdheten hos Hallandstrafikens befintliga resenärer har ökat och är på väg mot målet som är satt för År 2013 var 71 procent av de tillfrågade kunderna nöjda med Hallandstrafiken, vilket är en höjning med två procenteneheter jämfört med föregående år. Tyvärr ser utvecklingen av nöjdheten hos invånarna i Halland inte lika positiv ut, utan här redovisas en nedgång med tre procentenheter. Då Kollektivtrafikbarometern inte inkluderar kvalitativa frågor i urvalet är det svårt att närmare analysera varför nöjdheten hos invånarna har dalat. Det kan dock konstateras att det ser ut på liknande sätt överallt i Sverige och hela branschen har tappat i andelen nöjda invånare. Se utvecklingen av nöjdheten med Hallandstrafiken nedan. % Nöjda personer (Betyg 4 + 5) 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% Nöjdkundindex % 70% 70% 69% 69% 71% 66% % 67% 54% 49% 52% 51% 50% 51% 48% % 48% Hallandstrafikens resenärer Invånare Halland Figur 10: Nöjdkundindex Då Kollektivtrafikbarometern ställer frågor om Hallandstrafiken och de tillfrågade svarar på frågor som berör Hallandstrafikens varumärke snarare än kollektivtrafiken i Halland är inte Kungsbacka inkluderat i denna sammanställning. 19

31 Leverans Att erbjuda kollektivtrafik av god standard där kunderna kan lita på den trafik som utförs är en viktig faktor för att skapa nöjda resenärer, vilket i sin tur även påverkar icke-resenärerna (invånarna i Halland). Hallandstrafiken har under 2013 intensifierat arbetet med att säkerställa att leveransen av utförd trafik följer avtalen. Detta gäller såväl trafiken, fordonen, teknik i fordonen och förarnas bemötande. Det allra viktigaste området för en attraktiv kollektivtrafik är att turerna utförs och att de utförs på rätt tid. 99,9 procent av alla turer i busstrafiken körs enligt tidtabell. Kunderna har förståelse för att turer kan bli försenade men vill få information om detta så snabbt som möjligt för att då kunna förhålla sig till störningen. Att få ut rätt information till kunderna på ett tidigt stadium är något Hallandstrafiken arbetar intensivt med. Nästa viktiga område i en attraktiv kollektivtrafik är personalens bemötande. En försening kan kunden lättare acceptera om föraren visar förståelse och förklarar varför bussen är försenad. Fordonen håller generellt en hög klass i Halland då medelåldern är relativt låg. Utfasningen av fossila bränslen sker i den takt som stipuleras i avtalen från All busstrafik är tillgänglighetsanpassad och teknik i bussarna möjliggör resor för synsvaga genom automatiska utrop i och från bussarna. Arbetet med att hela tiden följa upp brister i leveransen tillsammans med Hallandstrafikens operatörer leder till att verksamheten bättre lever upp till de löften som ges till kunderna. Nedan redovisas punktligheten i Öresundstågsystemet. Det som synliggörs är att tågen på Västkustbanan håller en hög punktlighet, framförallt sträckan Göteborg Malmö. 100% Rättidighet Punktlighet i i Öresundstågssytemet Öresundstågssystemet (RT+5) 95% 90% 85% 80% G M M G Ck M M Ck KaC M M KaC 75% 70% Figur 11: Rättidighet Öresundståg 20

32 Infrastruktur Kollektivtrafiken är nära knuten till infrastrukturen. Utan framkomlighet på vägar är det svårt att skapa en kollektivtrafik som är konkurrenskraftig gentemot bilen. Även hållplatser och ytorna runtomkring dessa är viktiga då de utgör en del i kollektivtrafikresan. Standarden på hållplatserna runt om i länet varierar men sammanfattningsvis kan konstateras att den är låg och att det kvarstår mycket arbete för att en acceptabel och någorlunda jämn standard ska uppnås. Under 2013 har Hallandstrafiken fortsatt arbetet med förbättring av standarden på hållplatserna i länet. Arbetet bedrivs tillsammans med Trafikverket och de olika kommunerna beroende på vem som är väghållare. Hallandstrafiken försöker även samordna hållplatsarbeten med andra förändringar i vägområdet runt hållplatsernas för att effektivisera byggandet. Under 2013 har sammanlagt 26 hållplatser tagits upp i listan för åtgärder på vägar där Trafikverket är väghållare. Utöver dessa 26 tillkom en p.g.a. vägombyggnad i Kvibille. Tre av de 26 handlade om mindre åtgärder och de övriga om åtgärder knutna till tillgänglighet/säkerhet/trygghet mm. 21 av de 26 hållplatserna angörs av linjer som trafikerar i de utpekade huvudstråken och två hållplatser ligger på annan sträcka. Varje hållplats har som regel två lägen, ett i vardera riktningen, vilket innebär att de resterande 21 hållplatserna har 42 lägen. Under 2013 kunde sex av dessa lägen färdigställas, övriga 36 lägen skjuts framåt till 2014 och några ev På vägar där Laholms kommun är väghållare har fyra hållplatser i Laholms tätort tagit upp för åtgärd under Laholms Station och Glänninge Vårdcentral (ett läge vardera) färdigställdes i slutet av Övriga skjuts fram till Där Halmstads kommun är väghållare bedrivs ett kontinuerligt arbete med tillgänglighet/ säkerhet/trygghet. Under 2013 färdigställdes 28 hållplatslägen. Vägar med Falkenbergs kommun som väghållare ligger i huvudsak inom stadsbusslinjenätet men även hållplatsen i Ullared är kommunens ansvar. Ombyggnad av hållplatsområdet i Ullared är under projektering och sker förhoppningsvis under I Falkenbergs tätort samordnas hållplatsombyggnader med asfalteringsarbete eller annan ombyggnad i vägområdet. Under 2013 byggdes tre hållplatser och för planeras sex ombyggnader. I Hyltes kommun är det i huvudsak Trafikverket som är väghållare. Det är troligt att den centrala hållplatsen i Torup åtgärdas under Ytterligare två hållplatser är med på Trafikverkets lista för åtgärder under 2014/2015. På vägar med Varbergs kommun som väghållare färdigställdes i slutet av 2013 hållplatsen Lorensberg som varit efterlängtad. Införandet av det nya stadsbusslinjenätet kommer att kräva en del investeringar i infrastruktur och detta arbete har inletts. En stor brist i tillgängligheten är Varbergs station där det inte finns något hållplatsläge med fullgod tillgänglighet. Avståndet mellan bussarna är smalt vilket innebär att det inte går att använda bussens ramp för att ta ombord rullstolsburna om bussfickan bredvid används. En plan för förbättring saknas eftersom ett nytt resecentrum ska byggas men detta står förmodligen klart tidigast Mycket av det hållplatsarbete som sker i Kungsbacka har genom åren sköts av kommunen själv och samordnas det ofta med andra infrastruk- 21

33 22 turåtgärder. Den största investeringen i kollektivtrafikens infrastruktur som skedde under 2013 var Åsa station och även denna bekostades av kommunen. En översyn och samordning av hållplatsarbetet pågår för närvarande. Under 2014 är tre hållplatser i Kungsbacka upptagna på Trafikverkets lista för åtgärder. Utöver detta kommer en inventering ske för att möjliggöra införandet av det nya stadsbusslinjenätet.

34 Aktiviteter för att nå målen 2014 Hallandstrafikens verksamhet består av Trafikavdelning, Ekonomiavdelning, Kommunikationsavdelning och IT-avdelning. Därtill kommer stödfunktioner som t.ex. Kundcenter och Personaladministration. Hela Hallandstrafikens verksamhet är viktig i uppfyllande av målen och alla avdelningar arbetar med delar som bidrar till helheten. Nedan följer en kortare beskrivning av de aktiviteter som finns planerade i arbetet med att nå målen som är satta för Marknadsaktiviteter Kommunikationsverksamheten förvaltar och utvecklar organisationens förtroendekapital och skapar därmed handlingsutrymme för pågående och planerad verksamhet. Kommunikationsavdelningen skall fungera som stöd och bidra till att Hallandstrafiken kommunicerar på ett professionellt sätt. Kommunikation och marknadsaktivitet ses som en naturlig och integrerad del i Hallandstrafikens verksamhet samt är en nödvändig och avgörande del att uppnå bästa effekt för verksamheten och för att stärka Hallandstrafikens varumärke. Kommunikationsavdelningen analyserar kollektivtrafikens position på marknaden med hjälp av kollektivtrafikbarometern. Information, marknadsföring och profilering är en löpande verksamhet för att uppmuntra befintliga kunder till fortsatt resande och samtidigt attrahera nya kunder att välja kollektivtrafiken. Kundanpassning är ett ledord och dialog med kunder, invånare, operatörer, personal och övriga intressenter sker löpande för att Hallandstrafiken ska nå uppsatta mål. Marknadsföringsinsatserna ska bidra till att resandet med Hallandstrafiken ökar och göra invånarna mer medvetna om den nytta Hallandstrafiken bidrar med till samhället i stort. Kommunikationsavdelningen ansvarar för att producera texter, layout och tryckoriginal. Utöver löpande kommunikationsinsatser som t.ex. Hallandstrafikens tidning, hemsida och facebook samt kampanjer inför tidtabellarbetet och vid trafikförändringar är tidtabeller, hållplatsanslag och linjekartor viktiga verktyg i kommunikationen med resenärerna. Vid tidtabellsskiftet i juni 2014 kommer den tryckta tidtabellen att vara borta. Tidtabellen på papper fyller idag inte samma funktion som tidigare då många har tillgång till en smart telefon. Via den mobila applikationen kan resenären söka sin resa, köpa biljett, hitta närmsta hållplats och självklart ladda ner sin tidtabell. Appen fungerar även för äldre mobiler, det som krävs är att mobilen har internet. De som inte har tillgång till eller känner sig bekväma med att använda elektroniska tidtabeller kommer kunna beställa via Hallandstrafikens hemsida eller besöka Hallandstrafikens kundservicebutiker för att få sin efterfrågade linje utskriven. Det kommer även gå att e-posta eller ringa till Hallandstrafiken, så hjälper personal till med att skriva ut önskad linjetabell och postar den hem till kund. Flexibiliteten i trafikplaneringen ökar och utan den tryckta tidtabellen kan snabba anpassningar och förändringar i busstrafiken lättare genomföras. Vidare så kan eventuella felaktigheter justeras på ett smidigare sätt. För 2014 planeras bl.a. en större kampanj för Sommarkortet. Kortet är prisvärt, vilket leder till att nya resenärer testar kollektivtrafiken under sommaren och att 23

35 Foto: bossefoto.se 24

36 de sedan upplever fördelar med kollektivtrafiken som gör att de fortsätter åka på hösten. Marknadsinsatser i form av t.ex. mobilitetsåtgärder är en viktig pusselbit i arbetet med att göra kollektivtrafiken till ett attraktivt alternativ till bilen. Att låta bilförare testa att åka kollektivt är ett sätt att sänka tröskeln till det kollektiva resandet. Testresenärsprojekt kommer att genomföras under 2014 och då erbjudas personer som vanligtvis kör bil att testa kollektivtrafiken i en månad. Översyn prisstruktur Hallandstrafiken har idag ett brett sortiment av färdbevis, både vad avser biljetter och periodkort. Bredden är dock inte homogen vad avser trafikslag och resevillkor, vilket bidrar till att sortimentet ofta upplevs som ostrukturerat och svårbegripligt, både av kund och av anställda på Hallandstrafiken. Vad avser zonstrukturen i länet, vilken ligger till grund för prissättningen, är den anpassad efter ett resandemönster från ytterområden till centralorten eller mellan närliggande centralorter. Detta tydliggörs av de bandzoner som omger centralorterna. Dagens resande sker däremot i allt högre utsträckning över längre sträckor, vilket zonstrukturen inte är anpassad för. Resenärer som idag reser med Öresundståg genom centralorterna betalar på så vis för samma zon (er) två gånger. Hallandstrafiken påbörjade därför under hösten 2013 en översyn av både taxeoch zonstrukturen. Arbetets syfte är att skapa ett attraktivt färdbevissortiment och en zonstruktur anpassad efter dagen och morgondagens behov och som bidrar till att fler väljer kollektivtrafiken före bilen. Arbetet kommer att pågå under 2014 och innefattar kundundersökningar, fokusgrupper och omvärldsanalys. Nästa generations betalsystem Ett projekt är etablerat för att utreda hur en framtida gemensam biljettsystemlösning kan se ut. I projektgruppen ingår representanter från länstrafikbolagen inom Sytaxesamarbetet. Projektets effektmål är att identifiera en eller flera vägar för att på bästa sätt utveckla lösningar för framtida biljettsystem. Projektmålen enligt nedan; presentera kritiska utvecklingsfrågor relaterade till befintliga resekortbaserade biljettsystem beskriva konsekvenser för respektive organisations verksamhet för det fall ett samarbete med Cubic (tillverkaren av Hallandstrafikens biljettsystem) ej kan fortsätta presentera konsekvenser av utvecklingen av mobila lösningar presentera handlingsalternativ för beslut om framtida betal/biljett-lösningar I rapporten redovisas de handlingsalternativ som projektgruppen bedömde vara mest realistiska och möjliga att genomföra. Samt rekommendationer om att en gemensam strategi för framtida biljett- och betalsystem formuleras med utgångspunkt från de slutsatser som presenteras i rapporten. Parallellt pågår en nationell utredning om gemensamma framtida biljett- och betallösningar. Ett av målen är att ta fram en nationell reseplanerare där även biljettköp ska kunna ske. 25

37 Försäljning Hallandstrafiken erbjuder en rad olika reslösningar för företag och företagsanställda. Bland annat kan företag i Halland köpa årskort till anställda som sedan betalar av årskorten via nettolöneavdrag måndasvis. På så vis får den anställde ett ännu bättre erbjudande än ett 30-dagars periodkort eftersom prissättning av årskortet är baserat på priset av 8,5 perioder. I oktober 2013 släpptes Företag Flexkortet som ger resenären möjlighet att resa mot faktura. Flexkortet, som fungerar som resekort med en reskassa, kan fritt användas av företagets anställda till resor på bussar och tåg inom sydtaxesamarbetet (bl a Öresundståg). Därefter faktureras företaget kostnaden för de samlade resorna. Företag Flex-kortet erbjuder ett smidigare resande och en enklare betalsätt som möjliggör för företag att konkretisera sina miljövisioner. Användning av produkten förväntas öka markant under kommande år. Pågående utredningar Som ett led i att identifiera resbehoven kartlägger Region Halland och Hallandstrafiken de planeringsförutsättningar som finns för kollektivtrafiken i länet. Genom att identifiera resbehoven och ta ett helhetsgrepp om detta kan Region Halland tillsammans med Hallandstrafiken skapa sig en uppfattning om vilket kollektivtrafikutbud som ska erbjudas medborgarna utifrån principerna som återfinns i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Under 2014 finns målsättningen att Hallandstrafiken ska få tillgång till Region Hallands GIS (Geografiskt Informationssystem) med tillhörande statistik för att ytterligare kunna göra fördjupade analyser och visualisera resultat av dessa. Att utveckla kollektivtrafiken till ett reellt alternativ till bilen kräver underlag i form av markandsanalyser och en belysning av potentialen i en ändrad linjesträckning. Det pågår i dagsläget ett arbete med att ta fram stråkstudier för de utpekade huvudstråken i länet. Stråkstudierna Kungsbacka-Varberg och Halmstad-Hyltebruk-Smålandsstenar är i stort sett klara. Falkenberg-Ullared- Svenljunga och Laholm-Båstads nya station pågår och Falkenberg-Varberg och Falkenberg-Halmstad är under uppstart. Dessa stråkstudier ska samtliga vara klara under Själva genomförandet av trafikförändringar baserade på principer hämtade från stråkstudierna samt i vilken ordning detta sker är knutet till ekonomi, resbehov och inte minst till behovet av infrastrukturåtgärder. En utredning om Halmstads stadsbusslinjenät har påbörjats med anledning av Resecentrums etapp 2 som beräknas vara klart 2015/2016. Marknadspotentialen ska analyseras stadsdel för stadsdel för att belysa potentialen i det nya linjenätet. Etapp 2 av resecentrum underlättar byten mellan stads- och regionbuss samt med tåg vilket möjliggör hela resan. Detta bidrar till att stadsbussarnas attraktivitet ökar. Det pågår även utredningar kring Västkustbanans trafikering när tunneln genom Hallandsås är klar. Det handlar om hur tågplanen behöver läggas upp så att samspelet med snabbtåg och kommersiella aktörer fungerar. Även möjligheterna att köra Öresundståg var 30:e minut söderut från Halmstad utreds. 26

38 Hallandstrafiken, Trafikverket och kommunerna utreder tillsammans infrastrukturåtgärder, främst hållplatser. Det handlar om åtgärder för standardhöjning, förbättrad tillgänglighet för funktionsnedsatta samt trafiksäkerhet på befintliga hållplatser. Även etablering av nya hållplatser i samband med förändrade linjesträckningar till följd av stråkstudiernas genomförande ingår i detta arbete. När det gäller stråket Kungsbacka-Varberg följs nu stråkstudien upp med en Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) tillsammans med Trafikverket, de aktuella kommunerna och Hallandstrafiken. Denna ÅVS är ett pilotprojekt och bygger på 4-stegs principen, vilket innebär att arbetsgruppen tillsammans kommer fram till åtgärderna i infrastruktur, informationsinsatser m.m. för att få invånarna att resa mer kollektivt. Hallandstrafiken utreder även samhällsnyttan med kollektivtrafiken i länet. En modell ska tas fram som belyser de nyttor kollektivtrafiken genererar till samhället i Halland, nyttor utöver de traditionellt företagsekonomiska. I uppdraget ingår även att utbilda trafikutvecklare på Hallandstrafiken så att dessa framöver själva kan använda modellen för att kunna göra beräkningar på den nytta som kollektivtrafiken ger till samhället i form av t.ex. minskade utsläpp, trängsel och olyckor. En hållplatshandbok håller på att arbetas fram och kommer att presentaras under Handboken innehåll kommer att stämmas av med väghållarna i länet. 27

39 Trafikförändringar 2015 I detta kapitel redovisas de trafikförändringar som Hallandstrafiken föreslår för året Alla förändringar som föreslås planeras att ske i samband med tidtabellskiftet i december I tabellen nedan sammanfattas de föreslagna förändringarna för året Objekt Beskrivning Kostnad (netto) 1 a. Kungsbacka tätort Justerat linjenät. 4,0 Mkr b. Onsala problematiken Säkerställa tidhållning. 2 Varberg tätort Fullt genomförande Varbergs 4,0 Mkr stadsbusstrafik. 3 Öresundståg Utökning tidiga turer vardagar möjliggör arbetsstart 7.00 Halmstad resp 6.00 Göteborg. Timmestrafik fram till 23.00, fylla lucka i tidtabell med ny tur från Halmstad ,0 Mkr 4 Förtätning huvudtråk Halmstad Hylte Halmstad Falkenberg Halmstad Ljungby Utökat turutbud på linjer i huvudstråk, med avsikt att möta identifierat resbehov. Renodla tidtabeller med färre avvikelser(fotnoter) vilket förenklar resandet. 3,0 Mkr 5 Lågfrekvent resande -2,0 Mkr 13,0 Mkr Tabell 1: Hallandstrafiken förslag trafikförändringar 2015 Tågtrafik Västkustbanan med tillhörande persontrafik är en förutsättning för Hallands utveckling och tillväxt. Den geografiska rörligheten inom, till och från Halland är stor. Det största utbytet sker i de norra länsdelarna, men även utbytet på arbetsmarknaden mellan de halländska kommunerna är betydande. Utbytet i söder, mellan arbetsmarkanden i nordvästra Skåne och de södra delarna av Halland är i dagsläget inte stort men det finns en potential. Kollektivtrafiken på Västkustbanan bör ses som ett verktyg som kan bidra till en arbetsmarknadsförstoring söderut. Hallandstrafiken kommer att undersöka möjligheterna att öppna upp fler resmöjligheter söderut. Öresundstågen har sedan trafikstarten 2009 fördubblat antalet resenärer. För att bibehålla nuvarande resenärer och även locka nya krävs att kvalitén på trafiken bibehålls. Genom att inrätta fler avgångar finns förhoppningen att förbättra vardagsresandet. Hallandstrafiken föreslår att under 2015 utöka halvtimmestrafiken mellan Göteborg och Halmstad på vardagar. Den tidiga morgonturen som föreslås ankomma i Halmstad kl. 06:24 och kan passa personer som börjar 28

40 arbeta kl. 7, t.ex. inpendlande personal på Halmstads sjukhus. Vidare föreslås den genomgående trafiken få timmestrafik fram till kl. 23 under veckans alla dagar och därmed fylls de luckor som idag finns i tidtabellen. De föreslagna utökningarna finns inlagt i en exempeltidtabell i bilaga 3. Nettokostnad: 4 Mkr Inom övrig tågtrafik, dvs. de f.d. länsjärnvägarna planeras inga förändringar detta år. Regionbusstrafik Onsalahalvön Det finns idag problem med tidshållning för busslinjerna på Onsalahalvön. Huvudlinjerna består av linjerna 731 och 734. Även om linjenumren är olika så är trafikupplägget runt Onsalahalvön förlagt på en buss. Detta innebär att om linje 731 är försenad till sin slutdestination så startar 734 med en försening då det är samma buss som enbart skyltar om. Omloppen för linje 731 och 734 är även knutna till linje 732 vilket gör att förseningar fortplantar sig i systemet. Linjerna är anpassade till pendeltågen vid Kungsbackas station där det idag finns problem med trängsel. Genom skapa en större robusthet i systemet och ha med Hela resan perspektivet i planeringen kan behovet av pendelparkeringar minska inne i Kungsbackas centrala delar. Hallandstrafiken föreslår en utökning för att göra busstrafiken på Onsalahalvön mer robust, den föreslagna utökningen består snarare av att lägga till tid inom befintligt system än att utökat antalet turer på linjerna. Varvet runt Onsalahalvön har länge varit tidtabellagt till 55 minuter och detta är inte längre hållbart. Onsalahalvön har haft en kraftig befolkningstillväxt och sammanslaget har de tätorter som berörs av denna trafikförändring ökat befolkningen med drygt 25 procent från 1990 till Onsala är den största tätorten på halvön och här bor idag drygt personer. Befolkningsökningen har lett till att även bilismen har ökat, vilket i sin tur inneburit att det idag är svårt att ta sig in och ut från hållplatsen. Även hastighetsbegränsningarna har ökat. Vidare så trafikerar linjerna 731 och 734 områden som blir som en avstickare i slingan runt Onsalahalvön, Toråsskolan, Klaraplan och Aranäsgymnasiet vilket är tidskrävande. Denna trafikförändring är nära knutet till förändringen i Kungsbackas stadsbussar. Att istället trafikera Aranärsgymnasiet med stadsbuss, snabbar upp resan med linje 731 in mot Kungsbackas centrum vilket ligger i linje med de principer som återfinns i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Befolkningsutvecklingen på Onsalahalvön har varit kraftig och det finns inget som tyder på att den ska stanna av, snarare tvärtom då Kungsbacka kommun planerar för ytterligare ett 30-tal nya bostäder fram till 2017 och redovisar ytterligare tillväxt i sin befolkningsprognos för Onsala fram till Nettokostnad: 1 Mkr Satsningar i huvudstråk De trafikförändringar som presenteras nedan ingår i arbetet med att göra trafiken i de utpekade huvudstråken mer attraktiv. Nettokostnad: 3 Mkr 29

41 Halmstad Hylte Stråket mellan Halmstad och Hylte ingår som ett av huvudstråken som finns utpekade i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Linje 400 som trafikerar i stråket är en av de mest frekventerade linjerna i Hallandstarfikens regi. Arbetspendlingen i stråket är relativt betydande och linjen har även stor betydelse för gymnasielevers resor från Hylte till Halmstad. År 2013 var 24 procent av totala resandet på linjer resor registrerade med skolkort. För Hylte kommun är relationen till Halmstad kommun den viktigaste när det kommer till befintlig arbetspendling, detta gäller för såväl in- som utpendling. Totalt arbetspendlar drygt 1000 personer mellan kommunerna. Hallandstrafikens förslag är att utöka linje 400 med fem nya dubbelturer på vardagar, dessa turer består i huvudsak av direktturer. Utökningen av linje 400 kan innebära att busstrafiken i stråket blir ett starkare alternativ till bilen. Det har genomförts en studie för stråket längs Nissans dalgång under 2013 och smärre justeringar efter de principer som finns i studien kan komma att ske under Halmstad Falkenberg Även detta stråk återfinns i Regionalt Trafikförsörjningsprogram som ett utpekat huvudstråk. I detta stråk trafikerar två linjer, linje 351 och 350. Det kommer att genomföras en stråkstudie under 2014 och det är möjligt att viss justering av trafiken efter principer hämtade från stråkstudien sker i samband med tidtabellskiftet På linje 351 föreslår Hallandstrafiken en utökning med två nya dubbelturer på vardagarna kl och kl från Halmstad. Dessa nya turer skapar timmestrafik mellan Halmstad och Falkenberg via Getinge och samtidigt förskjuts första och sista turen på linjen en halvtimme. Förutom centralorterna Falkenberg och Halmstad berör linje 351 tätorterna; Holm, Kvibille, Getinge, Slöinge, Heberg och Skrea. Tillsammans har dessa mellanliggande tätorter ökat befolkningen med 15,4 procent mellan åren 1990 och Getinge är den största av de mellanliggande tätorterna och här bodde drygt invånare år Antalet arbetspendlare mellan Getinges och Halmstads tätort ligger på drygt 600 personer. Pendlingen är relativt dubbelriktad, dvs. lika stor del som pendlar från Getinge till Halmstad gör resan omvänt. Upptill denna arbetspendling ska läggas gymnasieelevers resor. För linje 350 föreslår Hallandstrafiken att tre turer förlängs till Skipås för att skapa en mer enhetlig tidtabell. Vidare så föreslås ytterligare en kvällstur för att fylla den lucka i tidtabellen som idag finns kvällstid. De trafikförändringar som föreslås i stråket Halmstad Falkenberg är en del av arbetet med att förenkla tidtabellen och arbeta bort de avvikelser som idag finns på de olika turerna. Att alla turer trafikerar samma sträcka gör osäkerheten mindre vilket underlättar för nya resenärer. Halmstad Trönninge ( Laholm) I detta stråk trafikerar linje 324 och 320 hela sträckan mellan Halmstad och Laholm. Linje 314 trafikerar del av stråket, mellan Halmstad tätort och tätorten 30

42 Trönninge. Hallandstrafiken har här som förslag att utöka linje 314 med fyra dubbelturer på vardagar. Drygt 400 personer arbetspendlar från Trönninge till Halmstad och det finns även arbetspendling i motsatt riktning. År 2012 uppgick befolkningen i Trönninge till drygt Mellan åren 1990 och 2010 har befolkningen i tätorten ökat med 23 procent. Genom att utöka utbudet med de föreslagna turerna får relationen Halmstad Trönninge halvtimmestrafik mellan kl. 06 och kl. 21. Ett bra turutbud skapar flexibilitet i resandet och är en viktig faktor när det kommer till val av färdmedel. Halmstad Växjö Detta stråk trafikeras av linje 318 och 145, linje 145 trafikerar hela sträckan Halmstad Växjö med ett fåtal turer per dag. Stråket finns med i Regionalt Trafikförsörjningsprogram som ett huvudstråk som knyter Halland till angränsande län/regioner. Idag trafikerar 145:an sträckan mellan Halmstad och Ljungby med 5,5 dubbelturer per dag och ytterligare en senare dubbeltur på fredagar (kl ). Idag avgår sista turen mån-tors från Halmstad till Växjö kl Att göra fredagsturen till en tur som går alla vardagar gör linjen mer attraktiv för arbetsoch studiependling från t.ex. Ljungby till Halmstad. Växjö och Linnéuniversitet är också intressant att nå mer frekvent. Utökningen är knutet till linje 318 och trafiken på linjen kan behöva justeras för att tidsmässigt anpassas till de nya turerna på linje Foto: bossefoto.se

43 Genom att göra denna utökning förbättras enkelheten i linjens tidtabell och avvikelsen med att trafikera olika på olika veckodagar arbetas bort. Det finns en viss arbetspendling i stråket och främst är det relationen Halmstad Ljungby som är intressant i detta sammanhang. Resan till Halmstads Regionbussterminal har snabbats upp enligt principer hämtade från Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Sedan tidtabellskiftet i december 2013 trafikerar inte längre linje 145 via Vallås. Trafikutökningen tillsammans med förändringen av linjesträckning in mot Halmstads Regionbussterminal gör linjen mer attraktiv. Stadsbusstrafik Hallands befolkning växer. I stort sett alla centralorter i de halländska kommunerna påvisar en befolkningsökning från 1990 och framåt och det finns inget som tyder på att denna utveckling ska stagnera. Tvärtom planerar flertalet av de halländska kommunerna att förtäta i centralorten. Genom förtätning får fler invånare tillgång till stadsbusstrafiken, vilket även skapar förutsättningar för en god trafikförsörjning till en rimlig ekonomisk insats. För år 2015 föreslår Hallandstrafiken större trafikförändringar i Varbergs och Kungsbackas centralorter. Varbergs stadsbussar I föregående Kollektivtrafikplan beslutades om en trafikutökning i Varbergs stadsbusstrafik som uppgick till 4 Mkr. Hallandstrafiken föreslår för detta år ytterligare satsningar för att fullt ut införa det linjenät som baseras på principer hämtade från stråkstudien (DanielsonDosk 2011). Trafikutbudet och linjedragningarna har i princip varit desamma sedan i början av 80-talet och anses inte hålla tillräckligt god standard för att generera en resandeökning. Genom att utöka stadsbusstrafiken i Varberg och erbjuda samtrafik med Öresundståg och regionbussar förbättras möjligheterna till arbetspendling då det är möjligt att åka kollektivt hela resan. I Varberg kommun har arbetspendlingen, såväl in- som utpendling, i princip fördubblats sedan Även inflyttningen till kommunen har ökat kraftigt sedan 1980 och många inflyttare kommer från Göteborg. Inflyttare från närliggande kommuner i norr har ofta en kultur med sig att åka kollektivt och det är viktigt att Halland kan ta tillvara på detta och erbjuda en kollektivtrafik som upplevs som ett bra alternativ till bilen. En god kollektivtrafik med anslutning till Öresundståg underlättar för inflyttare att kunna behålla sitt arbete i t.ex. Göteborg. Mellan 1990 och 2010 har befolkningen i Varbergs tätort ökat med 21,4 procent och idag har Varbergs tätort en befolkning på drygt invånare. Varberg kommun planerar för ytterligare förtätning i områden som planeras trafikförsörjas med stadsbusstrafiken. Grundtanken i trafikupplägget är att satsa resurserna i två genomgående huvudlinjer och komplettera dessa med speciallinjer t.ex. linjer avsedda för service eller industrilinjer. Huvudlinjerna koncentereras till stråk med hög befolkningstäthet, där förutsättningarna för ökat resande är goda. I huvudlinjenätet erbjuds en trafik som har en rak och gen linjesträckning in mot centrum samt en hög turtäthet. 32

44 Bild 3: Nuvarande linjenät Varberg Bild 4: Föreslaget linjenät Varberg Strukturförändringar av detta slag har visat sig vara framgångsrika och genererat stora resandeökningar. Hallandstrafiken menar att det finns en stor potential att öka resandet med stadsbusstrafiken i Varberg. Det krävs en del infrastrukturåtgärder för att framkomligheten ska kunna garanteras i Varbergs centrala delar. Fullt införande av det nya linjenätet förutsätter busstrafikering på Västra Vallgatan. Hallandstrafiken anser att infrastrukturåtgärder på denna gata bör prioriteras högt. Nettokostnad: 4 Mkr 33

45 Kungsbackas stadsbussar År 2007 togs en stråkstudie fram för Kungsbackas stadsbusstrafik där nuvarande linjenät analyserades och förbättringsförslag arbetades fram. Det linjenät som idag finns i Kungsbacka möter inte de principer som återfinns i Regionalt Trafikförsörjningsprogram, där snabb och gen trafik i starka stråk förespråkas. Linjenätet i Kungsbacka består idag av ringlinjer som trafikeras i en riktning åt gången vilket gör att vissa områden får väldigt dåligt utbud. Vidare så har linjenätet ett antal olika varianter vilket tillsammans med ringlinjestrukturen gör system svårförståeligt och tröskeln in i systemet för nya resenärer är hög. De förslag som finns i studien är att satsa på tre genomgående linjer som knyter an till Kungsbackas samt Hede station med anslutning till Kungsbackapendeln. Hallandstrafiken föreslår förändringar i Kungsbackas linjenät utifrån principer hämtade från stråkstudien. Bild 5: Nuvarande linjenät Kungsbacka Bild 6: Föreslaget linjenät Kungsbacka Kungsbacka tätort har under åren 1990 till 2010 ökat sin befolkning med drygt 31 procent. Det bor idag ca invånare i Kungsbackas tätort. Kungsbacka kommun planerar för att göra staden mer stadsmässig med tätare och högre byggnader, vilket ytterligare skapar underlag för en utbyggd stadsbusstrafik. Befolkningsprognosen kommunen tagit fram för Kungsbackas stad visar ytterligare befolkningstillväxt på 17 procent mellan åren 2012 och Att göra resealternativet med stadsbuss konkurrenskraftigt gentemot bilen underlättar de trängselproblem som idag tidvis finns i Kungsbackas centrala delar. Arbetspendlingen mellan Kungsbacka och Göteborg är den största i Halland och att skapa säkra anslutningar till pendeltågen med stadsbussarna kan göra att fler väljer att åka kollektivt hela rensa. Nettokostnad: 3 Mkr 34

46 Halmstads och Falkenbergs stadsbusstrafik De nya turerna på Öresundstågen som föreslås kommer att mötas upp med ytterligare avgångar på linje 10 i Falkenberg. Halmstad stadsbusstrafik föreslås få nya morgonturer på linje 30 och 65. Smärre justeringar och omfördelningar av resurser kan komma att ske under året då trafiken kontinuerligt är föremål för översyn. Detta beräknas dock rymmas inom befintlig budget och genomförs efter samråd med de kommuner som berörs. Lågfrekvent resande Under 2013 fördjupade Hallandstrafiken översynen av befintligt turutbud för att säkerställa att befintliga resurser utnyttjades på rätt sätt. Linjer med en kostnadstäckningsgrad på mindre än 30 procent flaggades upp för en fördjupad analys och turer med mindre än fyra resenärer per tur belystes ytterligare. Som ett led i denna översyn omfördelades resurserna och trafik flyttades över till linjer där den kan förväntas göra större nytta, dvs. där fler resenärer antas använda det utbud av kollektivtrafik som erbjuds. De turer som drogs in ersattes i de flesta fall av anropsstyrd trafik, vilket innebar att själva resmöjligheten kvarstod men att den utfördes med ett mindre fordon efter beställning. Att köra taxi på turer med litet resande är mer miljömässigt motiverat än att köra en stor buss med få resenärer. När den fördjupade analysen genomförs beaktas strukturen på dagens trafik, bl.a. finns det i Halland en tradition att tidtabellslägga bussarnas tomkörningar. Exempel på detta är att en tur kan vara riktad för resande in mot centrum, kostnaden för körning från depå till starthållplats finns redan och Hallandstrafiken har då valt att lägga in denna tur i tidtabellen. Resandet på turen kan inte förväntas bli högt men kostnaden för att tidtabellslägga tomkörningen är minimal. Detta är något som påverkar beläggningsgraden i bussarna, men samtidigt utnyttjas befintliga resurser till fullo och skapar bättre resmöjligheter. Vid införande av ny trafik tar det ofta något år innan resenärerna upptäcker de nya resmöjligheterna och även detta tas i beaktande när genomgången av Lågfrekvent resande görs. Översynen efter principer för Lågfrekvent resande kommer att fortsätta under år Mindre justerinar, t.ex. att ersätta befintliga turer med anropsstyrd trafik kommer att ingå som en del i det ordinarie tidtabellsarbete. Dialog kommer att ske löpande med kommunerna i denna fråga. De effektiviseringar som visas i denna kollektivtrafikplan är av större karaktär och i tabellen på nästa sida redovisas de föreslagna effektiviseringarna. Hallandstrafiken planerar att omfördela resurser för 2 Mkr i samband med tidtabellskiftet i december Nettokostnad: -2 Mkr 35

47 Objekt Resande per dag Åtgärd Konsekvens 72 < 2,5 resande i snitt. Enskilda turer dras in, resande möjliggörs med regionbussar (linje 330/350). Resmölighet kvarstår med regionbuss. 77 < 1 resande i snitt. Indragning av morgontur < 1.5 resenärer i snitt. Indragning av eftermiddagsstur 18.31/ Ersätts med anropsstyrd trafik som utförs med taxi. 314 < 1.5 resenärer i snitt (Gullbranna, Laxvik, Påarp 0,7 resande/dag). Indragning av morgontur 04.41/ < 2 resenärer i snitt. Indragning av kvällstur fredagar 23.07/ < 2.5 resenärer i snitt. Indragning av morgonturer 04.27/ < 2 resenärer i snitt. Indragning av eftermiddagstur < 2 resenärer i snitt. Indragning av kvällstur fredagar 20.13/ < 1.5 resenärer i snitt. Minskning med en tur i eftermiddagstrafiken Harplinge Getinge Resmöjlighet kvarstår för Tofta och Lindberg genom Viskadalsbanan och linje 662. Onsalatrafiken < 4 resenärer i snitt. Onsalasnabben har ett lågt resande och vissa områden i Onsala har ett överutbud av trafik (se sidan 29). Sista turen på industrilinjen dras in, avgång passar inte längre med arbetstiderna i området då dessa har förändrats. Resmöjlighet kvarstår. Linje 324 från Laholm erbjuder resmöjlighet i Eldsberga och Trönninge. Resenärer från Gullbranna, Laxvik och Påarp får första turen senarelagd till Linje 324 till Laholm erbjuder resmöjligheter till Trönninge och Eldsberga. Resenärer till Laxvik/Påarp/Gullbranna blir av med en förbindelse fredagkvällar. Avgångar kvarstår en timme före och efter. Ny tur från Hyltebruk kompletterar indragen tur från Oskarström och Åled Resenärer från Sennan tappar resmöjligheterna (0,2 resenärer), resenärer från Oskarström och Åled får längre avstånd till hållplatsen på Rv26. Resmöjligheter kvarstår 30 minuter senare. M-To ersätts turen av 145 från Halmstad till Simlångsdalen. Turen från Simlångsdalen dras in, resmöjligheter finns Kvällsturen på fredagar har lågt resande. Hänvisning till turen före eller efter. Blir sämre förbindelser mellan Harplinge och Getinge. Timmestrafik kvarstår mellan orterna. Indragning av körväg Tofta Lindberg Trönninge i och med en ny stadstrafik samt för att få en attraktivare linje som är rak och gen in mot Varberg. Genom effektivisering kan trafiken i Onsala bli attraktivare (se sidan 29). Tabell 2: Lågfrekvent resande, planerade justeringar

48 Infrastruktur Arbetet med bytespunkter/hållplatser är en viktig del av trafikutvecklingen i länet. Att trafikera utifrån de principer som anges i Regionalt Trafikförsörjningsprogram förutsätter ibland investeringar i infrastruktur då principerna i programmet anger att kortare restid ska prioriteras. Istället för att köra in i tätorter längs stråken kan det bli aktuellt att angöra i utkanten och istället skapa bra GCvägar fram till denna hållplats. Genom att räta ut och snabba upp linjer kommer antalet bytespunkter att minskas vilket innebär att de kvarvarande bytespunkterna blir viktigare då de får ett större upptagningsområde. Det är viktigt att ha med hela resan -perspektivet i planeringen och att underlätta för resenärer att ta sig till hållplatserna oavsett om det sker med bil, cykel eller gång. Möjligheterna att ta sig fram till hållplatsen på ett sätt som upplevs som tryggt och säkert är viktigt och resan startar då resenären lämnar sin bostad. Principerna är desamma för stadsbusstrafiken. Standarden på bytespunkter runt om i länet varierar kraftigt men sammanfattningsvis kan konstateras att det är ett område som är eftersatt. Hallandstrafiken har tillsammans med Trafikverket under 2013 påbörjat upprustningen av hållplatserna i länet. Under 2014 initierade Trafikverket tillsammans med Region Halland och Hallandstrafiken en åtgärdsvalstudie i stråket Kungsbacka Varberg med fokus på hållplatser och bussens framkomlighet. Denna första åtgärdsvalstudie för kollektivtrafikens infrastruktur i de utpekade huvudstråken är en pilotstudie och kan komma att tillämpas på andra utpekade huvudstråk under Arbetet med att förbättra standarden på hållplatserna i länet kommer att fortsätta under 2015 och kommunerna utgör en viktig del i av arbete. En översyn av befintliga hållplatser samt linjers körväg sker kontinuerligt och kan resultera i att hållplatser dras in och linjen till viss del rätas ut i samband med tidtabellskiften. Hallandstrafiken har i sin driftbudget avsatt 4 Mkr för hållplatsåtgärder och drift, vilket är en utökning jämfört med föregående år. I Regional infrastrukturplan för Halland finns medel till hållplatsåtgärder både på statligt och kommunalt vägnät. Medlen utökades i förslaget till Regional plan för perioden Genomförandet av åtgärder på statligt vägnät styrs av den handläggning och planering som Trafikverket ansvarar för. Mobilitetsåtgärder Det är inte enbart ett ökat turutbud som kan bidra till måluppfyllnad för kollektivtrafiken. Mobility Management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Att påverka resan innan den startat handlar i mångt och mycket om att förändra attityder och beteende via information eller via kampanjer t.ex. prova på -erbjudande. Kampanjer av typen Mobility Management har visat sig vara kostnadseffektiva och ett bra verktyg att använda för att öka det kollektiva resandet. Hallandstrafiken kommer under 2015 att arbeta med denna typ av åtgärder för att insteget till kollektivtrafiken ska minska för nya resenärer. 37

49 Priser I Regionalt Trafikförsörjningsprogram återfinns de principer som gäller för taxorna i Halland. Taxorna ska utgå från följande principer: Det ska vara enkelt Hela resan-perspektivet ska råda Den upphandlade och den kommersiella trafiken ska fungera bra ihop Intäkterna från resenärerna ska utgöra minst 60 procent av kostnaderna sett över en längre tidsperiod. I Trafikförsörjningsprogrammet framgår att Hallandstrafikens styrelse har mandat att besluta om prisnivåerna inom ramen för de principer som regionfullmäktige fastställt. Prisnivån ska kunna användas som ett aktivt verktyg i arbetet med kollektivtrafikens utveckling. Hallandstrafiken har i sin rambudget för 2015 utgått från en prishöjning med i genomsnitt fem procent i samband med tidtabellskiftet dec Den översyn av prisstrukturen som beskrivs i avsnitt 4.2 kan bli aktuellt att införa under 2015 efter separat beslut. 38

50 Utblick 2016 och 2017 I detta kapitel redovisas en genomgång av de behov av trafikförändringar som Hallandstrafiken förutser för åren 2016 och I tabellen nedan sammanfattas de föreslagna förändringarna för åren Objekt Halmstad tätort Laholm Båstad Halmstad Helsingborg Anslutningar Öresundståg Huvudstråk Öresundståg, KBA-pendel Halmstad Markaryd Hållplatser Lågfrekvent resande Beskrivning Justerat linjenät i samband med resecentrum etapp två. Huvudlinjer inrättas där förutsättningar för ökat resande finns, kompletterat med yttäckande speciallinjer med lägre utbud. Justerat linjenät i samband med ny station i Båstad. Trafikering av nya Kustvägen. Halvtimmestrafik Öresundståg söderut (utredning pågår). Beräknad netto 20 mkr/trafikår, ej detaljstuderat. Konsekvenser av nya mötespunkter Västkustbanan, hela resan region samt stadsbusstrafik Utgår från behovsanalys. Möjliggöra hela resan, regionbuss till/från tåg Möta resbehov tågtrafik Anslutning med buss till Pågatåg i Markaryd Uppnå acceptabel standard Tabell 3: Hallandstrafiken förslag trafikförändringar Tågtrafik Hallandstrafiken har för avsikt att utöka trafiken söderut på Västkustbanan. I samband med att tunneln genom Hallandsåsen öppnas för trafik kan restiderna ner mot sydvästra Skåne kortas med ca en kvart. Att erbjuda tågtrafik mellan Halmstad Helsingborg på 45 minuter eller Laholm Helsingborg på 35 minuter bör innebära att pendling i dessa relationer ökar i attraktivitet. Förkortad restid samt ett utökat antal tågturer kan knyta Halland närmare arbetsmarknaden i nordvästra Skåne. Rörligheten på arbetsmarknaden inom och i länets norra delar är stor, söderut är utbytet inte alls i samma storleksordning. Studeras utvecklingen i norr kan konstateras att kollektivtrafiken bidragit till rörligheten på arbetsmarknaden mellan länen. Hallandstrafiken ser en potential i att utöka trafiken söderut och vill under 2016 börja förtäta trafiken från Halmstad ner mot Helsingborg och har därför tagit höjd för detta i den ekonomi som redovisas i kap. 7. Stor del (20 Mkr) av den ekonomi som redovisas för året 2016 kommer att investeras i trafik söderut på Västkustbanan. Det kan även bli aktuellt att under utblickens år ytterligare förlänga perioden med halvtimmestrafik mellan Halmstad och Göteborg för att möta de resbehov som finns i denna relation. Öresundstågen har upphandlats och i december 2015 börjar de nya avtalen att gälla. Veolia kommer även fortsättningsvis att utföra trafiken med 39

51 Öresundstågen. De nya avtalen förväntas inte innebära ökade kostnader för Hallandstrafiken. Under 2016 och 2017 kan investeringar i fler tågsätt för Öresundstågen komma att ske men denna investering inkluderas inte i ekonomin som redovisas i kap. 7. En upprustning av befintliga tågsätt är planerad, vilket innebär att skicket invändigt och utvändigt ska rustas upp till den grad att de motsvarar ett nytt tåg. Denna kostnad är inte medräknad i den ekonomi som tillhör utblickens år. Som beskrivits i kap. 3 pågår för närvarande en översyn av kollektivtrafiken i länet, där planeringsförutsättningar och resbehoven ska identifieras. En bedömning av kollektivtrafikutbud som matchar resbehoven ska arbetas fram. I denna analys ingår även de f.d. länsjärnvägarna. Det pågår för närvarande en stråkstudie där Halmstad-Nässjö-banan ingår. Inga förändringar på denna bana förutspås under utblickens år. Trafikverket ska under 2014 besluta om fortsatt köp av Interregional trafik ( statsbidrag ) vilket kan påverka utbudet. Kungsbackapendeln och trafiken på Viskadalsbanan ska upphandlas och planerad trafikstart är dec Utökat utbud på Kungsbackapendeln kan bli aktuellt för att möta de resbehov som finns i stråket Kungsbacka Göteborg. Trafiken på Viskadalsbanan diskuteras i Västtågssamarbetet. Det kan bli aktuellt med andra tågtyper på Viskadalsbanan, tåg som då finansieras via Västtrafik. Det har genomförts en studie på stråket Halmstad Hässleholm där Markarydsbanan ingår. Pågatågstrafik började trafikera sträckan Hässleholm Markaryd i december 2013 och Hallandstrafiken följer utvecklingen av denna trafik. Regionbusstrafik Att tunneln genom Hallandåsen öppnar för trafik och restiden med Öresundstågen förkortas medför att Öresundstågen kan få ändrade ankomst- och avgångstider på de halländska stationerna. Detta påverkar hela kollektivtrafiksystemet eftersom regionbussarna planeras så att de i största möjligaste mån ansluter till Öresundstågen för att möjliggöra byten mellan färdmedel. Den slutliga planeringen av tågtrafiken 2016 är inte klar men med utgångspunkt från det kunskap som idag finns är det troligt att tågen möts på andra ställen jämfört med idag, vilket kan innebära att en prioritering av bussarnas anslutningar måste göras. Konsekvenserna av förändrad uppehållsbild för Öresundstågen i Halland kommer att analyseras och arbetas in i 2016 års kollektivtrafikplan då detta blir aktuellt. Busstrafiken i de starka stråken kommer succesivt att förändras med utgångspunkt i de framtagna stråkstudierna samt de identifierade resbehov som kommer att belysas i planeringsförutsättningarna/behovsanalysen. I vilken ordning eller i vilken omfattning trafikförändringarna sker beslutas i samband med att kommande kollektivtrafikplaner arbetas fram. Då principerna i Regionalt Trafikförsörjningsprogram säger att en rak och gen resa ska prioriteras innebär detta att trafikförändringarna till stor del är kopplade till i vilken takt infrastrukturen kan byggas ut och hur bussarnas framkomlighet kan garanteras. I denna fråga måste Hallandstrafiken, Region Halland, de halländska kommunerna och Trafikverket arbeta tillsammans för att uppnå resultat. 40

52 När Båstads nya station öppnar för trafik och Öresundstågen får en ändrad uppehållsbild i Halland förändras förutsättningarna för kollektivtrafiken i Laholm. I kombination med att kommunen planerar för nya bostäder i de sydvästra delarna har föranlett en utredning av utökad och förändrad trafik. Utredningen görs i samarbete med Skånetrafiken, Båstads kommun och Laholm kommun. En förutsättning för en effektiv och utökad kollektivtrafik i detta område kräver att busstrafiken ges framkomlighet så att tidshållning kan garanteras. Dialog mellan Hallandstrafiken och Laholm kommun förs i denna fråga. I dagsläget, innan analysen om planeringsförutsättningarna samt identifikationen av resbehoven är klara, görs bedömningen att det inom utblicken år kan bli aktuellt att utöka antalet bussturer på sträckan Halmstad Markaryd för att ansluta till Pågatåg i Markaryd. Stadsbusstrafik Öresundstågens förändrade uppehållsbild i Halland kommer även påverka stadsbusstrafiken och möjligheten till effektiva byten mellan stadsbuss och tåg. Samma problematik som beskrivs för regionbussarna gäller även för stadsbussarna. Hur det påverkar stadsbussystemet kommer att analyseras och eventuella förändringar kommer att arbetas in i kollektivtrafikplan Stadsbusstrafiken Halmstad utgör en betydande del av Hallandstrafikens totala trafikutbud. I Halmstad byggs resecentrum där Etapp 2 förväntas vara klar under 2015/2016. Etapp 2 av resecentrum innebär att dagens stadsbussterminal Österskans avvecklas och ny terminal utmed Laholmsvägen i anslutning till regionbussterminalen och centralstationen tas i bruk. I och med terminalflytten blir stadsbussarna en tydligare del av ett kollektivtrafiksystem där Öresundstågen utgör stommen. Hallandstrafiken utreder i dagsläget tillsammans med Halmstad kommun vilken påverkan detta har på systemet av stadsbussar i Halmstad. Linjenätet kommer att justeras i samband med att den nya terminalen börjar trafikeras. Hur och i vilken omfattning som förändringarna påverkar ekonomin kommer att arbetas in i kommande kollektivtrafikplan. Det är tänkbart att någon huvudlinje lyfts fram och ges karaktär av BRT (Bus Rapid Transit) där förutsättningar och underlag för detta finns. Bussarnas framkomlighet och därmed också möjlighet att skapa en effektiv kollektivtrafik med bra tidhållning vägs in i beslutet då det bestäms i vilken omfattning som trafiken ska utvecklas. Dialog med Halmstad kommun förs i denna fråga. Infrastruktur Standarden på hållplatserna i länet är låg och arbetet med att bygga nya eller rusta upp befintliga kommer att fortsätta under 2016 och Om pilotstudien i stråket Kungsbacka Varberg visar att Åtgärdsvalsstudier (ÅVS) är ett framgångsrikt arbetssätt kan det bli aktuellt att genomföra ÅVS kommande år även i andra stråk. Hallandstrafiken vill även peka på vikten av att kommunerna bidrar till utvecklingen av kollektivtrafiken i länet genom att prioritera kollektivtrafiken i sin planering av bostäder och verksamhetsområden och i övrigt tar hänsyn till kollektivtrafikens behov i all planering. 41

53 Ekonomi De trafikförändringar som presenteras i planen är knutna till den allmänna kollektivtrafiken. För året 2015 beskrivs de ekonomiska utökningarna per objekt medan det i utblickens år, 2016 och 2017 ges en mer generell beskrivning av Hallandstrafikens viljeinriktning vad gäller trafikutveckling i länet. Utvecklingsförslagen för kollektivtrafiken i denna plan är baserat på principer hämtade från Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Nedan följer en sammanställning av den ekonomi som är knuten till trafikförändringarna. Trafikförändringarna redovisas som nettokostnader, dvs. trafikens totala kostnader minskat med tillkommande biljettintäkter Trafikförändringar: +13 Mkr Totalt underskott: -343 Mkr Trafikförändringar: +30 Mkr Trafikförändringar: +20 Mkr Tabell 4: Ekonomi För år 2015 redovisas även en ekonomisk översikt för Hallandstrafiken, dvs. verksamhetens totala underskott redovisas och här ingår de föreslagna trafikförändringarna på 13 Mkr. I bilaga 4 redovisas kostnader och intäkter för hela Hallandstrafikens verksamhet. Underskottet är den del som finansieras via Region Halland och de siffror som redovisas är fasta priser. För åren som kollektivtrafikplanen blickar ut mot, dvs. år 2016 och år 2017 är kostnadsberäkningarna som är knutna till trafikförändringarna grova och kan komma att förändras i samband med att året detaljstuderas. Den ekonomi som berör trafikförändringar för åren 2016 och 2017 kommer att arbetas in i Hallandstrafikens budget och redovisas i kommande kollektivtrafikplaner som en del av det totala underskottet. Samhällsnytta Halland har under de senaste årtiondena haft en mycket stark befolkningstillväxt och den kan främst härledas till ökad inflyttning. En kollektivtrafik med konkurrenskraftiga restider kan stimulera inflyttning, då det ökar möjligheten att behålla arbetet i annat län och bosätta sig i de attraktiva livs- och boendemiljöer som Halland erbjuder. 42 Kollektivtrafiken bidrar till de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets- och studiemarknader. En kollektivtrafik som bidrar till vidgade arbetsmarknader förutsätter goda möjligheter till arbetspendling med konkurrenskraftiga restider och hög turtäthet.

54 För regionförstoring och ökad tillgänglighet till arbetsmarknader är satsning på järnväg som förbättrar pendlingsmöjligheterna avgörande. Arbetet med att erbjuda kortare restider söderut på Västkustbanan tillsammans med ett ökat turutbud är en viktig fråga för att skapa ett attraktivt Halland med fortsatt tillväxt, där Hallands geografiska läge mitt i det sydvästsvenska tillväxtområdet utnyttjas. Satsningar på kollektivtrafik ses ofta som en utgiftpost i budgetsammanhang och inte sällan utelämnas den nytta som kollektivtrafiken generar för samhällets olika delar. Kollektivtrafikens nyttor brukar beskrivas med bilden av ett isberg. Bild 7: Kollektivtrafikens samhällsnyttor Figuren visar att det finns direkt synliga effekter av kollektivtrafiken och dessa är knutna till företagsekonomi och sedan finns det andra mer osynliga effekter som kan knytas till samhällsnytta. Att sätta en siffra på samhällsnyttan är ofta svårt, då parametrar som t.ex. ökad jämlikhet, folkhälsa, ökad trafiksäkerhet, utsläppsreduktion, regionförstoring och trängsel etc. är svåra att mäta och därmed är det lätt att dessa nyttor utelämnas i diskussionen. 43

55 44 Svensk Kollektivtrafik har beräknat kollektivtrafikens samhällsnytta Kollektivtrafikens samhällsnytta den regionala och lokala kollektivtrafiken (Svensk Kollektivtrafik jan. 2009) utifrån följande parameterar; ökad trafiksäkerhet, minskade luftföroreningar, minskat parkeringsbehov, bättre hälsa och minskat vägslitage. Beräkningen kom fram till att kollektivtrafiken bidrar med en samhällsnytta värd cirka 22 miljarder kronor årligen i Sverige. Hallandstrafiken kommer under 2014 fortsätta arbetet med att beräkna samhällsnyttan för kollektivtrafiken i länet.

56 Särskild kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik är kollektivtrafik som erbjuds personer efter någon form av myndighetsbeslut eller reglemente. Hos Hallandstrafiken finns skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor som klassificeras som särskild kollektivtrafik. Färdtjänst och sjukresor utförs med anropsstyrd trafik. Att dessa trafikslag finns hos Hallandstrafiken innebär att kompetensen är samlad samt att samordningen av de samhällsbetalda resorna underlättas och därmed sker hushållning med samhällets resurser. Skolskjuts Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts som erbjuds grundskolelever om sådan behövs på grund av färdvägens längd, trafikförhållandena, en funktionsnedsättning hos eleven eller någon annan särskild omständighet. Alla dessa förutsättningar ska prövas individuellt och dessa beslut fattas idag av kommunerna som med dagens lagstiftning inte får överlåta detta till någon annan part. Hallandstrafiken har upphandlat all skolskjutstrafik i Halland förutom i Kungsbacka. Detta gjordes samtidigt som linjetrafiken med samma avtalslängd. För Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm kommuner har uppdragsavtal upprättats och här sköter Hallandstrafiken planeringen och driften av skolskjutstrafiken med de upphandlade operatörerna. Under 2014 har även Hylte kommun för avsikt att skriva på ett uppdragsavtal vilket gör att ansvaret för planering och drift flyttas till Hallandstrafiken. Uppdragsavtalen avser de upphandlade skolbussfordonen. De mindre taxifordonen som primärt kör särskoleelever planeras av operatörerna i samråd med kommunerna. Ambitionen med uppdragsavtalen är att åstadkomma en fördjupad integration mellan skol- och linjetrafiken. Detta har uppnåtts genom gemensamma trafikpaket vid upphandlingen där både skol- och linjetrafik ingår. Under 2014 har ett arbete inletts med en arbetsgrupp för att effektivisera samarbetet mellan parterna med ambitionen att tydliggöra rollerna samt att effektivisera kommunikationen. En styrgrupp skall formeras under 2014 som bl.a. skall se över uppdragsavtalen inom befintliga avtal för att se på vilka sätt samarbetet kan fördjupas men även blicka framåt inför nästa upphandling och se vilka strategiska vägval som kan göras för att tillvarata samhällets resurser på bästa sätt. Skoltrafiken utgör en resurs, vilket kan bidra till att Hallandstrafiken kan uppnå sina mål. När den allmänna kollektivtrafiken koncentreras i starka stråk kan skoltrafiken användas som komplement i områden med litet befolkningsunderlag, det kan t.ex. handla om att linjelägga skolturer eller att öppna upp den för allmänheten. Nedan presenteras skolskjutstrafiken i siffror där taxifordon och busskort inte är inkluderat Antal skolskjutselever Kostnader (kr) Kostnad/elev Antal elever planerade i linjetrafik Varberg Falkenberg Halmstad Laholm 1126* Hylte Totalt *Inklusive elever som evakueras från Mellbystrandsskolan och Hishults skola. Tabell 5: Skolskjutstrafiken i siffror

57 Anropsstyrd trafik Den anropsstyrda trafiken kan delas upp i två delar, en allmän del och en särskild del. Den allmänna delen är öppen för alla och omfattar anropsstyrd linjetrafik och närtrafik. Den särskilda delen omfattar färdtjänst och sjukresor och är öppen för kunder först efter att ett beslut fattats om kundens rättighet till trafikslaget. Färdtjänst För att kunden skall kunna använda färdtjänst krävs ett individuellt beslut och dessa beslut fattas av Region Halland för alla kommuner utom Kungsbacka. Innehållet i besluten används av beställningscentralen när kunden gör sin resebeställning. I beslutet framgår om resenären har särskilda behov, t.ex. kan det fram framgå om kunden enbart kan sitta fram i fordonet eller om det finns eventuella restriktioner för samåkning. Regelverket beskriver inom vilka geografiska gränser resorna får företas och vilka egenavgifter kunden skall betala. Färdtjänstens öppetider liknas vid den allmänna kollektivtrafiken, dvs. under den tid som resenärer kan åka vanlig kollektivtrafik ska det också gå att åka färdtjänst. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. Sjukresor Utgångspunkten för en sjukresa är att den skall utföras med det för samhället billigaste färdsättet. Kunden kan i efterhand bli ifrågasatt och i vissa fall ersättningsskyldig om färdsättet inte varit det billigaste för samhället och det är vårdpersonal som gör denna bedömning. Kostnaden för kunden är inte beroende av längden på resan utan priset är alltid detsamma. Kunden skall alltid stå för sin egenavgift, oberoende färdsätt, fram tills dess högkostnadsskydd är uppnått. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. Allmän anropsstyrd trafik Den anropsstyrda linjetrafiken utförs på linjer och turer där underlaget för busstrafik är litet och trafiken kan utföras med småfordon. Det kan gälla vissa tider på dygnet eller vissa veckodagar eller enskilda turer som ersatts med anropsstyrd trafik då underlaget varit för litet för kollektivtrafik med buss. Trafiken utförs enligt en tidtabell men först efter att kunden beställt sin resa. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. Närtrafik finns i alla halländska kommuner. Närtrafik kan användas av kunder som bor eller mer än tillfälligt vistas på en plats i Halland som har längre än två kilometer till en hållplats eller att det från den närmaste hållplatsen inte går någon linjetrafik inom en timme från önskad avresetid. Kunden blir hämtad hemma och körd till närmaste samhälle med affär och där möjlighet finns att ta sig vidare med allmän kollektivtrafiken. Antalet resor är begränsat till 20 resor per månad. Närtrafiken är inte tidtabellslagd utan kunden får veta avresetiden när beställningen görs. Närtrafiken är tillgänglig vardagar mellan 8 och 17. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. På nästa sida presenteras den anropstyrda trafikens siffror. 46

58 2013 Antal resor Kostnad/ resa Nettokostnad Samåkning Slingåkning Singelåkning Medelreslängd Färdtjänst % 39% 7% 20 Sjukresor % 38% 8% 34 Linjetrafik/ Närtrafik % 47% 17% 26 Skolresor % 33% 8% 24 Övriga resor % 74% 8% 28 Tabell 6: Anropsstyrd trafik i siffror 2013 Bruttokostnaden för alla resor uppgick till 133 miljoner kronor inkl. moms under Kunderna bidrar med egenavgiften som uppgår till ca 15 procent av bruttokostnaden. Det totala antalet resor uppgick till Med samåkning avses att minst två kunder samtidigt suttit i fordonet. Slingläggning innebär att kunderna åkt efter varandra men inte suttit i fordonet samtidigt. Med singelåkning menas en helt ensam körning på ett pass. Hallandstrafikens planeringssystem bygger på tid, därför redovisas medelreslängd i minuter och inte i kilometer. Utgår man från att medelhastigheten är 60 kilometer per timme innebär en medelreslängd på 20 minuter att medelreslängden i kilometer blir densamma vilket innebär att medelreslängden för sjukresor är 34 kilometer. Verksamheten Eftersom Hallandstrafiken förfogar över alla trafikslag och resurser är det lätt att hitta den optimala trafiklösningen. Till exempel kan den allmänna kollektivtrafiken effektiviseras då tidtabellslagda turer med liten beläggning kan utföras med småfordon. Även motsatt gäller att anropsstyrd trafik med stor efterfrågan kan utföras med större fordon. Allt för att skapa en så kostnadseffektiv trafik som möjligt samtidigt som miljöbelastningen minskar. Trafiken utförs av upphandlade entreprenörer som Hallandstrafiken har avtal med fram till halvårsskiftet För närvarande finns avtal med nio taxibolag där Taxi Halmstad AB är störst och utför hälften av alla resor. På en vardag utförs ca resor som alla planeras individuellt i vårt planeringssystem PLANET för att uppnå en optimal trafiklösning med hänsyn tagen till respektive kunds individuella behov och resursernas möjlighet och kostnad att utföra resan. Efter kundens beställning av resan fortsätter PLANET att söka den optimala resursen för resan fram till 45 minuter före resans utförande men med bibehållen lovad hämtningstid för kunden. Tio minuter innan fordonet måste påbörja uppdraget går en körorder ut till föraren. När dagens alla uppdrag är utförda summerar PLANET de ersättningar som skall betalas ut till respektive fordon. Vid månadsslut summerar Hallandstrafiken och betalar ut ersättningarna till respektive fordon. 47

59 48

60 Västkustbanan mot Gbg Bilaga 1: Regionbusslinjer i Halland 2014 Snipen Röshult Hällingsjö 720 Kullavik Lindome 717 Särögården 735 Ubbhult 720 Anneberg KUNGSBACKA Nåkälla Lerkil 742 Fjärås Vallda Öxared Älskogsbräcka 731 Bosgården Onsala Litserhult Gällinge Klaraplan Idala Horred Ölmanäs 747 Åsa Istorp 732 Kyrkobyn Frillesås 746 Stättaredsv. 668 Kungsäter Ringhals Väröbacka Karl-Gustav Veddige Bua 664 Derome 661 Älvsered 360 Åskloster 668 Valinge Espevik Tofta Skällinge Källsjö Trönninge Rolfstorp VARBERG Grimeton Ätran Ullared Himle Dagsås 555 Köinge Tvååker 556 Okome Morup Långås Ljungby Vessigebro Glommen Vinberg Årstad Abild FALKENBERG Heberg Asige 351 Gräsås Skrea Slöinge Grimsholmen 509 Eftra 307 Ugglarp Skipås 330 Getinge Slättåkra Kvibille LAHOLM mot Svenljunga och Borås Kinnared Torup Fegen Spenshult Oskarström Sennan Landeryd Haverdal 350 Harplinge 330 Åled Holm Gullbrandstorp 10 Fammarp HALMSTAD 323 Tönnersjö Trönninge 324 Eldsberga Gullbranna 320 Veinge Simlångsdalen Hyltebruk 400 Rydöbruk Bygget Mahult Skogaby Mellbystrand Ysby 228 Skummeslövsstrand Ränneslöv Vallberga 227 Skottorp Våxtorp mot Båstad Hasslöv Östra Karup 257 Västkustbanan mot Malmö För att enklast hitta din resa och din linje rekommenderar vi Hallandstrafikens reseplanerare som du hittar i vår app och på halandstrafiken.se Sävsered 145 Knäred 318 Hishult Drakabygget Putsered HYLTEBRUK 431 Kornhult Skeppshult Unnaryd Lidhult mot Gislaved mot Växjö mot Markaryd 49

61 Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2013 Linje Km produktion % av tot produkt km % av avtal km Tim produktion % av tot produkt tim % av tot avtal timme Medelhastighet Resenärer 2013 Resenärer med skolkort % med skolkort % av tot produkt resande % av avtal 145 Halmstad - Växjö ,96% 74,97% ,73% 74,29% 52, ,9% 0,6% 82,6% Laholm - Knäred ,79% 36,28% ,66% 32,16% 48, ,0% 0,4% 33,0% Laholm Buss stn. - Jvg stn ,20% 0,61% 775 0,28% 0,78% 29, ,4% 0,1% 0,2% Laholm - Mellbystrand - Skottorp ,22% 3,62% ,27% 3,57% 38, ,2% 0,4% 1,4% 7, Laholm - Skottorp - Båstad ,61% 1,81% ,62% 1,74% 39, ,8% 0,3% 1,0% Laholm - Ränneslöv - Våxtorp ,80% 36,63% ,81% 39,52% 39, ,4% 0,4% 35,6% Laholm - Ysby - Hishult ,57% 100,00% ,53% 100,00% 43, ,4% 0,2% 100,0% Laholm - Ränneslöv - Drakabygget ,23% 10,71% 577 0,21% 10,14% 45, ,2% 0,1% 11,7% Regionbussterm. - Kattegattgymn ,00% 0,01% 18 0,01% 0,02% 19, ,1% 0,0% 0,1% Regionbussterm. - Sannarpsgymn ,02% 0,05% 90 0,03% 0,09% 19, ,2% 0,0% 0,1% Kvibille / Oskarström - Gräsås ,14% 33,10% 407 0,15% 30,05% 39, ,5% 0,0% 9,4% Mahult - Bygget ,04% 8,25% 128 0,05% 9,47% 31, ,0% 0,0% 11,9% Simlångsdalen - Sävsered ,04% 9,33% 137 0,05% 10,15% 32, ,4% 0,0% 4,4% Halmstad - Gullbranna - Eldsberga ,13% 6,31% ,81% 7,88% 30, ,6% 1,9% 6,5% Halmstad - Åled - Oskarström ,97% 8,81% ,58% 10,03% 33, ,7% 3,1% 10,9% Halmstad - Simlångsdalen - Lidhult ,20% 3,55% ,25% 3,49% 38, ,7% 0,7% 2,3% Halmstad - Tönnersjö ,21% 49,32% 681 0,25% 50,34% 35, ,0% 0,1% 74,3% Halmstad - Laholm (Snabbuss) ,59% 7,67% ,73% 7,65% 38, ,5% 2,0% 7,1% Halmstad - Veinge by - Knäred ,36% 16,38% ,37% 18,18% 38, ,7% 0,2% 19,7% Halmstad - Veinge - Laholm ,59% 10,65% ,34% 12,18% 33, ,0% 3,4% 12,1% ,5 325 Halmstad - Markaryd ,32% 25,03% 700 0,25% 25,71% 50, ,4% 0,1% 17,4% Halmstad - Haverdalsbro - Getinge ,56% 4,61% ,71% 4,80% 36, ,7% 1,3% 4,5% 10 0,5 350 Halmstad - Haverdal - Falkenberg ,32% 12,79% ,78% 13,39% 36, ,3% 3,2% 11,4% Halmstad - Getinge - Falkenberg ,43% 16,07% ,58% 15,64% 39, ,6% 5,5% 19,4% Ullared - Svenljunga ,25% 10,53% ,78% 30,28% 12, ,6% 0,0% 0,4% Halmstad - Oskarström - Hyltebruk ,68% 22,75% ,44% 18,06% 48, ,0% 6,2% 22,0% Hyltebruk - Oskarström - Halmstad ,24% 0,70% 665 0,24% 0,67% 39, ,7% 0,3% 0,9% 0,5 431 Hyltebruk - Unnaryd - Lidhult ,12% 100,00% ,86% 100,00% 52, ,9% 0,4% 100,0% 7, Hyltebruk - Gislaved ,71% 100,00% ,52% 100,00% 55, ,3% 0,2% 100,00% Stortorget - Boberg ,28% 18,83% ,38% 21,66% 29, ,4% 0,1% 10,3% Falkenberg - Bobergsudde - Eftra ,12% 7,94% 462 0,17% 9,42% 29, ,8% 0,1% 12,0% 1,5 517 Falkenberg - Årstad - Bjärnared ,57% 100,00% ,48% 100,00% 47, ,9% 0,2% 100,0% 6,5 552 Falkenberg - Skogstorp - Morup ,54% 35,92% ,64% 36,13% 34, ,5% 0,4% 45,9% 8,5 553 Falkenberg - Långås - Morup ,56% 37,32% ,58% 32,78% 39, ,1% 0,3% 31,9% Falkenberg - Ullared - Älvsered ,93% 15,17% ,45% 14,77% 45, ,6% 3,9% 17,8% 19 9,5 4,5 556 Falkenberg - Vessigebro - Ullared ,08% 11,90% ,69% 11,49% 46, ,0% 2,5% 11,4% ,5 557 Falkenberg - Vessigebro - Ullared ,35% 1,35% 920 0,33% 1,42% 42, ,5% 0,2% 1,0% Ullared - Ätran - Fegen ,14% 100,00% ,91% 100,00% 50, ,9% 0,9% 100,0% Ullared - Okome ,08% 100,00% 177 0,06% 100,00% 48, ,0% 0,0% 0,0% 1,5 615 Varberg - Bua - Frillesås ,05% 19,51% ,62% 19,76% 44, ,8% 3,6% 16,3% Varberg - Veddige ,46% 5,64% ,59% 6,79% 37, ,8% 1,2% 5,5% Varberg - Kärradal - Veddige ,55% 2,14% ,61% 2,62% 36, ,9% 0,5% 2,2% 4,5 1,5 651 Varberg - Ullared ,67% 14,17% ,04% 13,00% 48, ,2% 2,7% 12,4% ,5 652 Varberg - Tvååker - Falkenberg ,43% 13,25% ,20% 13,66% 43, ,3% 3,7% 16,5% ,5 653 Varberg - Tvååker - Falkenberg ,86% 3,31% ,86% 3,67% 40, ,4% 0,8% 3,5% Varberg - Himle - Dagsås ,21% 100,00% 586 0,21% 100,00% 40, ,5% 0,1% 100,0% Varberg - Rolfstorp - Karl-Gustav ,97% 38,32% ,90% 34,91% 43, ,4% 0,6% 32,8% 6 1,5 662 Varberg - Trönninge - Valinge ,67% 26,57% ,85% 32,86% 31, ,3% 0,6% 31,5% 12 3,5 2 Antal dt en vardag Antal dt en lördag Antal dt en söndag 50

62 Linje Km produktion % av tot produkt km % av avtal km Tim produktion % av tot produkt tim % av tot avtal timme Medelhastighet Resenärer 2013 Resenärer med skolkort % med skolkort % av tot produkt resande % av avtal Varberg - Stackenäs ,75% 29,79% ,70% 27,24% 43, ,9% 0,6% 30,0% 5 Varberg - Träslövsläge - Skällinge ,12% 0,45% 269 0,10% 0,42% 48, ,1% 0,1% 0,3% 1 1 Varberg - Sällstorp - Istorp ,13% 5,32% 357 0,13% 4,99% 41, ,3% 0,1% 5,7% 1 Breared - Värö Bruk - Ringhals ,33% 1,27% 892 0,32% 1,38% 41, ,0% 0,3% 1,3% 2 Träslävsläge - Ringhals ,15% 0,58% 408 0,15% 0,63% 40, ,5% 0,2% 1,0% 1 Varberg - Ringhals ,26% 0,99% 692 0,25% 1,07% 41, ,7% 0,5% 2,4% 2 Träslövsläge - Ringhals ,16% 0,60% 458 0,17% 0,71% 37, ,8% 0,2% 1,1% 1 Varberg - Ringhals ,11% 0,43% 296 0,11% 0,46% 42, ,1% 0,3% 1,2% 1 Trönninge - Ringhals ,28% 1,06% 650 0,23% 1,00% 47, ,3% 0,4% 1,6% 2 Varberg - Ringhals ,13% 0,49% 267 0,10% 0,41% 52, ,3% 0,2% 0,9% 1 Röshult - Kungsbacka ,70% 5,83% ,76% 6,16% 36, ,1% 0,9% 7,3% 9 Kungsbacka - Särögården ,59% 30,04% ,30% 34,70% 33, ,5% 3,2% 27,0% Älskogsb-Iserås-KBA stn ,28% 2,05% ,37% 2,56% 30, ,9% 0,3% 1,4% 6 Kba stn. - Älskogsbräcka ,02% 29,25% ,70% 32,35% 34, ,7% 9,5% 42,1% Frillesås-Fjärås-KBA stn ,60% 33,47% ,42% 30,40% 42, ,6% 7,4% 33,1% Älskogsbr-Stenstugan-KBA stn ,74% 12,67% ,95% 13,41% 36, ,2% 1,5% 6,8% Älskgsbr-Tröskeberg-KBA stn ,10% 22,56% ,09% 21,28% 40, ,3% 3,7% 16,6% Kungsbacka stn. - Lindome stn ,37% 3,10% ,50% 4,00% 30, ,8% 0,5% 4,4% 6 Hällingsjö - Fjärås ,07% 8,99% ,97% 7,80% 44, ,5% 0,3% 2,7% 8 Kba stn.-nåkälla-sätila ,00% 8,37% ,99% 7,96% 40, ,1% 0,8% 7,0% 9 Kungsbacka station-förlanda ,48% 12,36% ,41% 11,33% 42, ,3% 2,5% 21,1% 25 8 Litserhult-Fjärås ,70% 5,83% ,63% 5,09% 44, ,9% 0,5% 4,1% 7 7 Kungsbacka stn.-idala-horred ,22% 10,22% ,01% 8,18% 48, ,2% 0,9% 7,7% 8 Fjärås-Åsa-Idala ,51% 4,30% ,42% 3,38% 49, ,2% 0,3% 2,3% 6 Kba stn-frillesås-stättaredsv ,47% 3,96% ,39% 3,13% 49, ,9% 0,4% 3,3% 4 Kungsbacka station-ölmanäs ,27% 2,25% 951 0,34% 2,77% 31, ,9% 0,7% 5,7% 6 Kyrkobyn-Landa-Åsa ,28% 2,32% 839 0,30% 2,44% 36, ,4% 0,4% 3,2% 5 Mariedal-Onsala Kyrka-Hede stn ,29% 2,43% ,38% 3,06% 30, ,8% 0,5% 4,2% 5 Snipen - Lindome ,02% 0,76% 46 0,02% 0,64% 43, ,0% 0,0% 0,0% 20 Varberg - Åsa - Kungsbacka ,99% 7,69% ,58% 6,75% 50, ,3% 0,8% 3,6% 9 Blå Express Särö/Kullavik - Göteborg ,07% 88,71% ,78% 69,08% 46, ,8% 6,7% 99,6% Summa , Antal dt en vardag Antal dt en lördag Antal dt en söndag Halmstad-Nässjö ,24% ,74% 73, ,6% 1,0% Viskadalsbanan ,07% ,64% 69, ,9% 1,3% ,5 Öresundstågen ,79% ,93% 97, i/u 65,9% ,5 Kungsbackapendeln ,89% ,68% 67, ,8% 31,8% Summa , Antal turer vardagar Antal turer lördagar Antal turer söndagar Halmstad stadstrafik ,16% ,38% 21, ,3% 77,6% Falkenberg stadstrafik ,49% ,21% 22, ,4% 9,7% Varberg stadstrafik ,45% ,52% 23, ,5% 7,2% Kungsbacka stadstrafik ,89% ,89% 21, ,1% 5,5% Summa Antal turer vardagar Antal turer lördagar Antal turer söndagar 51

63 52

64 Bilaga 3: Föreslagna utökningar Öresundståg G 05:10 05:40 06:10 06:40 07:10 07:40 08:10 08:40 09:40 10:40 11:40 12:40 13:40 14:10 14:40 15:10 15:40 16:10 16:40 17:10 17:40 18:10 18:40 19:10 19:40 20:40 21:40 22:40 23:40 Hd 05:04 06:04 06:24 07:04 07:24 08:04 08:24 09:04 09:24 10:04 11:04 12:04 13:04 14:04 15:04 15:24 16:04 16:24 17:04 17:24 18:04 18:24 19:04 19:24 20:04 20:24 21:04 22:04 23:04 00:04 01:04 Hb 06:10 07:10 08:10 09:10 10:10 11:10 12:10 13:10 14:10 15:10 16:10 17:10 18:10 19:10 20:10 21:10 22:10 23:10 Hb 05:53 06:53 07:53 08:53 09:53 10:53 11:53 12:53 13:53 14:53 15:53 16:53 17:53 18:53 19:53 20:53 21:53 23:53 Hd 04:35 05:05 05:35 06:05 06:35 07:05 07:35 08:05 08:35 09:05 10:05 11:05 12:05 13:05 14:05 15:05 15:35 16:05 16:35 17:05 17:35 18:05 18:35 19:05 20:05 21:05 22:05 23:05 01:05 G 05:50 06:20 06:50 07:20 07:50 08:20 08:50 09:20 09:50 10:20 11:20 12:20 13:20 14:20 15:20 16:20 16:50 17:20 17:50 18:20 18:50 19:20 19:50 20:20 21:20 22:20 23:20 00:20 G 06:40 07:40 08:40 09:40 10:40 11:40 12:40 13:40 14:40 15:40 16:40 17:40 18:40 19:40 20:40 21:40 22:40 23:40 Hd 06:04 07:04 08:04 09:04 10:04 11:04 12:04 13:04 14:04 15:04 16:04 17:04 18:04 19:04 20:04 21:04 22:04 23:04 00:04 01:04 Hb 07:10 08:10 09:10 10:10 11:10 12:10 13:10 14:10 15:10 16:10 17:10 18:10 19:10 20:10 21:10 22:10 23:10 Hb 06:53 07:53 08:53 09:53 10:53 11:53 12:53 13:53 14:53 15:53 16:53 17:53 18:53 19:53 20:53 21:53 23:53 Hd 07:05 08:05 09:05 10:05 11:05 12:05 13:05 14:05 15:05 16:05 17:05 18:05 19:05 20:05 21:05 22:05 23:05 01:05 G 08:20 09:20 10:20 11:20 12:20 13:20 14:20 15:20 16:20 17:20 18:20 19:20 20:20 21:20 22:20 23:20 00:20 G 07:40 08:40 09:40 10:40 11:40 12:40 13:40 14:40 15:40 16:40 17:40 18:40 19:40 20:40 21:40 22:40 23:40 Hd 06:04 07:04 08:04 09:04 10:04 11:04 12:04 13:04 14:04 15:04 16:04 17:04 18:04 19:04 20:04 21:04 22:04 23:04 00:04 01:04 Hb 07:10 08:10 09:10 10:10 11:10 12:10 13:10 14:10 15:10 16:10 17:10 18:10 19:10 20:10 21:10 22:10 23:10 Hb 06:53 07:53 08:53 09:53 10:53 11:53 12:53 13:53 14:53 15:53 16:53 17:53 18:53 19:53 20:53 21:53 23:53 Hd 08:05 09:05 10:05 11:05 12:05 13:05 14:05 15:05 16:05 17:05 18:05 19:05 20:05 21:05 22:05 23:05 01:05 G 09:20 10:20 11:20 12:20 13:20 14:20 15:20 16:20 17:20 18:20 19:20 20:20 21:20 22:20 23:20 00:20 Sön Lör Mån Fre 53

65 54

66 Bilaga 4: Ekonomi Budget 2015 Hallandstrafiken Intäkter Allmän Kollektivtrafik Intäkter Färdtjänst Intäkter Skoltrafik Intäkter Resam Summa egna intäkter Totala intäkter Kostnader Allmän Kollektivtrafik Kostnader Öresundståg Kostnader Färdtjänst Kostnader Skoltrafik Kostnader Resam Övriga kostnader Summa egna kostnader Totala kostnader Underskott Driftbidrag Region Halland SUMMA

67 56

68 Ärende 5 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KSU 78 KS 2012/0508 Detaljplan för del av Halmstad 10:2 m fl Trafikplats Halmstad Ö - Beslut om antagande Beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att godkänna utlåtandet till detaljplan för del av Halmstad 10:2 m fl, bilaga 1 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta detaljplan för del av Halmstad 10:2 m fl, bilaga 2-4. Ärendet Det finns ett stort behov av att åtgärda trafikplats Halmstad Östra. Trafikverket har påbörjat projektering för två cirkulationsplatser vid trafikplatsen. För att underlätta genomförandet behöver kommunen upprätta detaljplan så att den anger lämpligt markändamål. I dagsläget är marken som berörs planlagd för främst trafikändamål, men också för park/plantering. Då åtgärden kan anses förenlig med översiktsplan 2000 samt förslag till ny översiktsplan för Halmstads kommun tas planförslag fram genom enkelt planförfarande. Trafikverkets analysunderlag har legat till grund för detaljplanens avgränsning och utformning. Ett förslag till detaljplan har varit på samråd och granskning, och inkomna synpunkter har inte lett till några förändringar av planförslaget. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att granskningsutlåtandet godkänns samt att förslag till detaljplan antas. Ärendets beredning Förslaget har tagit fram i samarbete med teknik- och fritidsförvaltningen. Ärendet har remitterats till de av kommunens nämnder och bolag som ansetts berörda av förslaget. Remissvaren med kommentarer redovisas i bifogat granskningsutlåtande. Kommunen har i enlighet med plan- och bygglagen kungjort förslaget till detaljplan och låtit det granskas av länsstyrelsen och berörda kommuner samt kända sakägare och andra berörda. En sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden samt hur kommunen föreslås förhålla sig till dessa redovisas i bifogat granskningsutlåtande. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att godkänna utlåtandet till detaljplan för del av Halmstad 10:2 m fl, bilaga 1 2. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta detaljplan för del av Halmstad 10:2 m fl, bilaga 2-4.

69 Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Ulrica Holm Justerat Ordförande Justerare Johan Rydén Bertil Andersson

70 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2012/0508 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Planavdelningen Tina Wagner E-post: Telefon: Antagande av detaljplan för del av Halmstad 10:2 m fl, Trafikplats Halmstad Ö Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att godkänna utlåtandet till detaljplan för del av Halmstad 10:2 m fl, bilaga 1 2. Kommunstyrelsen beslutar att anta detaljplan för del av Halmstad 10:2 m fl, bilaga 2-4 Sammanfattning Det finns ett stort behov av att åtgärda trafikplats Halmstad Östra. Trafikverket har påbörjat projektering för två cirkulationsplatser vid trafikplatsen. För att underlätta genomförandet behöver kommunen upprätta detaljplan så att den anger lämpligt markändamål. I dagsläget är marken som berörs planlagd för främst trafikändamål, men också för park/plantering. Då åtgärden kan anses förenlig med översiktsplan 2000 samt förslag till ny översiktsplan för Halmstads kommun tas planförslag fram genom enkelt planförfarande. Trafikverkets analysunderlag har legat till grund för detaljplanens avgränsning och utformning. Ett förslag till detaljplan har varit på samråd och granskning, och inkomna synpunkter har inte lett till några förändringar av planförslaget. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att granskningsutlåtandet godkänns samt att förslag till detaljplan antas. 1

71 Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott gav i uppdrag att i detaljplan pröva fastigheten Halmstad 10:2 m fl för trafikändamål. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade att samråd skall ske om detaljplan för del av Halmstad 10:2 m. fl. Bakgrund Vid trafikplats Halmstad Östra ansluter väg 25 till E6. Anslutningarna vid ramperna är riskabla och upplevs konfliktdrabbade. Vid pendlingstider är det mycket svårt för södergående trafik från E6 att svänga västerut, liksom för norrgående trafik från E6 att svänga åt öster. Motiven för ombyggnaden är bristande trafiksäkerhet i berörda korsningspunkter längs väg 25 och kapacitetsproblem i rampanslutningarna mellan E6 och väg 25. I ett första skede har Trafikverket tagit fram ett analysunderlag. Där framkom att något arbetsplan inte behövs, utan att projektering kan ske direkt, om avtal med kommunen i egenskap av markägare finns. För att underlätta genomförandet så bör ny detaljplan för området som berörs tas fram. Analys, förslag och motivering Samråd/granskningen har inte lett till några justeringar i planhandlingarna. Av de myndigheter och remissinstanser som yttrat sig hade ingen något att erinra mot planförslaget. Tre av remissinstanserna hade information som kan beröra byggnationen. Dessa yttranden vidarebefordras till Trafikverkets projektledare som ansvarar för projektering och byggnation av cirkulationsplatserna. Inga sakägare har framfört erinringar mot att cirkulationsplatser anläggs enligt föreslagen plan. Men en sakägare intill den västra cirkulationsplatsen har framfört oro för att själva byggnationen kan påverka huset. Oron grundar sig på att detta skett vid asfalteringen av Torsdagsgränd. Även denna information vidarebefordras till Trafikverkets projektledare som får bemöta detta. En person som bor i närheten av den västra cirkulationsplatsen har framfört att det är helt orimligt att ha kvar en ljusreglerad korsning mellan cirkulationsplatserna eftersom det kommer att leda till köer in i, genom rondellen och ner på avfarten. Detta gäller främst mellan den västra cirkulationsplatsen och cirkulationsplatsen framför Halmstad Arena, det vill säga utanför aktuell detaljplan. Samma person framför också andra förslag på förbättringar i trafiken runt planområdet. Därför har dennas yttrande vidarebefordrats till Teknik- och fritidskontoret. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att förslaget till detaljplan ska antas. 2

72 Konsekvenser För beskrivning av detaljplanens konsekvenser se bifogad plan- och genomförandebeskrivning. Behovsbedömning av miljöbedömning har inte upprättats eftersom Trafikverket redan samrådit med Länsstyrelsen och konstaterat att planförslaget inte utgör någon betydande miljöpåverkan. Ärendets beredning Inom kommunen Förslaget har tagit fram i samarbete med Teknik- och fritidsförvaltningen. Ärendet har remitterats till de av kommunens nämnder och bolag som ansetts berörda av förslaget. Remissvaren med kommentarer redovisas i bifogat granskningsutlåtande. Andra grupper Kommunen har i enlighet med plan- och bygglagen kungjort förslaget till detaljplan och låtit det granskas av länsstyrelsen och berörda kommuner samt kända sakägare och andra berörda. En sammanställning av de skriftliga synpunkter som har kommit in under granskningstiden samt hur kommunen föreslås förhålla sig till dessa redovisas i bifogat granskningsutlåtande. Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Granskningsutlåtande, Planbeskrivning med genomförandebeskrivning, Plankarta, Illustrationskarta, För Samhällsbyggnadskontoret 3

73 Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef 4

74 G R A N S K N I N G S U T L Å T A N D E Tillhörande detaljplan för del av H A L M S T A D 1 0 : 2 m f l Bilaga 1 HALMSTAD, HALMSTADS KOMMUN Plan E 299 K Enkelt förfarande, KS 2012/0508 Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax

75 REDOGÖRELSE FÖR SAMRÅDET PLANFÖRFARANDE Ärendet handläggs med enkelt planförfarande enligt Plan- och bygglag SFS 2010:900 (PBL) 5 kap 7. Endast skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda och som inlämnats senast under granskningstiden kan åberopa rätten att överklaga beslut att anta en detaljplan, enligt PBL 13 kap 11. SAMRÅD/GRANSKNING Samråd har enligt beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott genomförts under tiden 27 januari - 10 februari 2014 och granskning har genomförts under tiden 17 februari - 3 mars Myndigheter, förvaltningar och berörda sakägare har beretts tillfälle att yttra sig. Planförslaget har under samrådstiden varit tillgängligt på Rådhuset, samt på Halmstads kommuns webbsida. Yttranden har inkommit från 9 berörda remissinstanser. Följande 3 remissinstanser har inkommit med synpunkter på planförslaget: Halmstads Energi och Miljö AB Teknik- och fritidsnämnden/laholmsbuktens VA-nämnd Räddningstjänsten SAMMANFATTNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE Samråd/granskningen har inte lett till några justeringar i planhandlingarna. Av de myndigheter och remissinstanser som yttrat sig hade ingen något att erinra mot planförslaget. Tre av remissinstanserna hade information som kan beröra byggnationen. Dessa yttranden vidarebefordras till Trafikverkets projektledare som ansvarar för projektering och byggnation av cirkulationsplatserna. Inga sakägare har framfört erinringar mot att cirkulationsplatser anläggs enligt föreslagen plan. Men en sakägare intill den västra cirkulationsplatsen har framfört oro för att själva byggnationen kan påverka huset. Oron grundar sig på att detta skett vid asfalteringen av Torsdagsgränd. Även denna information vidarebefordras till Trafikverkets projektledare som får bemöta detta. En person som bor i närheten av den västra cirkulationsplatsen har framfört att det är helt orimligt att ha kvar en ljusreglerad korsning mellan cirkulationsplatserna eftersom det kommer att leda till köer in i, genom rondellen och ner på avfarten. Detta gäller främst mellan den västra cirkulationsplatsen och cirkulationsplatsen framför Halmstad Arena, det vill säga utanför aktuell detaljplan. Samma person framför också andra förslag på förbättringar i trafiken runt planområdet. Därför har dennas yttrande vidarebefodrats till Teknik- och fritidskontoret. YTTRANDEN FRÅN STATLIGA MYNDIGHETER LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsens bedömning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 plan- och bygglagen (PBL) 2 (6) G R A N S K N I N G S U T L ÅTA N D E E K

76 och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att: riksintresse enligt miljöbalken påtagligt kommer att skadas, reglering av mellankommunala frågor inte samordnas på ett lämpligt sätt, miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte iakttas, strandskydd enligt 7 kap miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, det som föreslås blir olämpligt med avseende på hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen har inget att erinra. TRAFIKVERKET Huvudsyftet med detaljplanen är att, genom utbyggnad av två cirkulationsplatser vid avfart Halmstad östra, längs väg 25, öka trafiksäkerheten för fordonstrafikanter och öka framkomligheten för vägtrafiken längs sträckan. Trafikverket har inget att erinra mot att planen antas. YTTRANDEN FRÅN KOMMUNALA NÄMNDER, M FL. RÄDDNINGSTJÄNSTEN Räddningstjänsten har inga synpunkter i ärendet som sådant, men däremot följande information som främst berör själva byggnationen: - Trafikplatsen används av räddningstjänsten vid utryckning och är den primära utryckningsvägen till E6/E20 samt öster ut längs med Växjövägen. Kommentar Synpunkter om byggnationen vidarebefodras till Trafikverkets projektledare. HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB Skåp och elledningar vid cirkulationsplats väster kanske kommer att behöva flyttas. I östra delen av arbetsområdet på cirkulationsplats väster (troligen utanför arbetsområdet ligger 2 st högspänningskablar). I övrigt inga fler synpunkter. Kommentar Synpunkter vidarebefodras till Trafikverkets projektledare för byggnation av cirkulationsplatserna. TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMNDEN/LAHOLMSBUKTENS VA-NÄMND Teknik- och fritidsförvaltningen tillstyrker det framlagda planförslaget. E K G R A N S K N I N G S U T L ÅTA N D E 3 ( 6 )

77 De dagvattenledingar som ligger i anslutning till föreslagen cirkulationsplats öster om väg 25 ägs av kommunen. Dagvattenledningarna ansluter till de allmänna dagvattensystemet. Då det allmänna dagvattensystemet är ansträngt kan inga ökade tillflöden tillåtas till systemet. Kommentar Synpunkter vidarebefodras till Trafikverkets projektledare för byggnation av cirkulationsplatserna. REMISSINSTANSER UTAN ERINRAN Länsstyrelsen Byggnadsnämnden Trafikverket Skanova Access Fastighetsnämnden Lantmäterimyndigheten Halmstads kommun SKRIVELSER FRÅN SAKÄGARE HAVSVÅGEN 4, GORDANA RELJANOVIC 1. Marken består av sand och när tunga maskiner kör runt/i närheten av huset så finns det risk för sprickor i fasaden pga stora vibrationer i marken. När de asfalterade gatan (Torsdagsgränd) så uppstod det sprickor på gaveln på framsidan pga vibrationer från maskinerna och jag fick betala för att fixa till fasaden. Om det skulle uppstå sprickor igen pga rondellbygget (mitt hus är närmast rondellen), vem betalar för att fixa till det? Jag kommer att ta bilder på fasaden innan bygget av rondellen påbörjas ifall det skulle hända något igen. 2. Vem betalar om det skulle uppstå andra problem i samband med bygget av rondellen, tex om huset påverkas på något sätt där kostnader uppstår för att fixa till det? Det hade varit bra om man fick svar på dessa frågorna innan bygget påbörjades, så man vet vad som gäller. Kommentar Det är Trafikverket som ska bygga själva cirkulationsplatsern, därför har synpunkterna vidarebefodrats till Trafikverkets projektledare. SKRIVELSER FRÅN ÖVRIGA HAVSÖRNEN 2, STINA BENGTSSON Busshållplatsen vid väg 25 öster om korsningen väg 25/ Carl Kuylenstiernas väg flyttas så den ligger väster om korsningen. Det innebär högre trafiksäkerhet för busspassagerarna efter som en placering 4 (6) G R A N S K N I N G S U T L ÅTA N D E E K

78 där ger en naturlig väg till ett övergångsställe vilket nu inte är fallet. Det är helt orimligt att ha kvar en ljusreglerad korsning mellan rondeller eftersom de kommer att leda att i rusningstrafik blir det köer in i, genom rondellen och ner på avfarten. Detta gäller speciellt den västra rondellen och tanken var väl att få ett bättre trafikflöde inte mer stockning. Fastigheterna på veckogränderna bör bullerskyddas med bullervall/plank, dels för trafikbuller men också att det annars blir ljusreflexer in i fastigheterna varje gång vänstersvängande bilar kör i rondellen. Detta är redan ett stort problem med vänstersvängande bilar i den ljusreglerade korsningen. Trafikbuller, är vetenskapligt bevisat, ger en högre incidens av hjärt/kärlsjukdom och därmed också en högre kostnad för samhället, därmed är bullerskydd i trafikintensiv miljö ekonomiskt lönsamt i längden. Detta gäller spec. på vägar där det räknas med en ökande trafikvolym under kommande decennier. Bullervallar bör kunna anläggas utan större kostnad om man tillvaratar massor från andra projekt och lägger i l:a hand mot väg 25, men också utmed Carl Kuylenstiernas väg. Jag anser också att Carl Kuylenstiernas väg bör stängas för genomfartstrafik eftersom vägen inte är dimensionerad för den mängd bilar/tung trafik som idag använder den som en kortare väg mellan väg 25 och Wrangelsleden. Kommentar Synpunkterna gäller åtgärder som till största del är utanför planområdet och kan därför inte åtgärdas inom ramen för genomförandet av denna detaljplan. Synpunkterna noteras och vidarebefodras även till teknik- och fritidsförvaltningen. ÖVRIGA SYNPUNKTER Synpunkter lämnade vid samrådsmöte, muntligt framförda synpunkter eller anonyma skrivelser ger ej rätt att överklaga planförslaget. Sammanfattning av synpunkter som framförts vid samrådsmöte: borde anläggas en cirkulationsplats vid korsningen väg 25/Fammarpsvägen/Carl Kyulenstiernas väg också, annars kvarstår problem med köbildning Carl Kyulenstiernas väg används som smitväg till Wrangelsleden, även mcyket tung trafik, vilket vägen inte är byggd för. Busshållplatsen på väg 25 mellan cirkulationsplatsen och Carl Kyulenstiernas väg känns utlängd och ligger inte på en naturlig plats. Är det inte säkrare och bättre att ha busshållplatsen innan den signalreglerade korsningen, närmare övergångsställe. Det är idag bekymmer med billjus och trafikljus som syns rakt in i husen på veckogränderna. Kan man inte använda jordmassor från olika byggprojekt att bättra på/skapa en bullervall mellan väg 25 och bostäderna? Vore en lösning på sikt. KVARSTÅENDE ANMÄRKNINGAR inga kvarstående anmärkningar. E K G R A N S K N I N G S U T L ÅTA N D E 5 ( 6 )

79 FÖRTECKNING AV INKOMNA YTTRANDEN FRÅN SAKÄGARE OCH ÖVRIGA SAKÄGARE FASTIGHET NAMN ADRESS Havsvågen 4 Gordana Reljanovic Torsdagsgränd Halmstad ÖVRIGA FASTIGHET NAMN ADRESS Havsörnen 2 Stina Bengtsson Måndagsgränd Halmstad Samhällsbyggnadskontoret Cecilia Bergström planchef Tina Wagner planarkitekt 6 (6) G R A N S K N I N G S U T L ÅTA N D E E K

80 Bilaga 2 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande detaljplan för HALMSTAD 10:2 M.FL. TRAFIKPLATS HALMSTAD ÖSTRA, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande, KS 2012/0508 Samhällsbyggnadskontoret Plan E 299 K Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax

81 INNEHÅLL 3 INLEDNING 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG 10 GENOMFÖRANDEFRÅGOR 12 KÄLLOR Upplysningar i planärendet lämnas av: Tina Wagner, planarkitekt Tfn: E-post: tina.wagner@halmstad.se 2 (12) ANTAGANDEHANDLING E 299 K

82 INLEDNING Planering och byggande regleras av Plan- och bygglag (PBL) SFS 2010:900. Grundläggande är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dag och för kommande generationer. Planhandlingar Till planförslaget hör följande handlingar: Denna planbeskrivning, Plankarta med bestämmelser, Illustrationskarta, Granskningsutlåtande, Tillgängligt på samhällsbyggnadskontoret finns också: Fastighetsförteckning Grundkarta Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser samt en illustration. Till planen fogas planbeskrivning. Efter samråd tillkommer granskningsutlåtande över inkomna synpunkter. Planbeskrivningen skall underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de förutsättningar och syften planen har. Den har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att den ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Detaljplanens syfte och huvuddrag Syfte Huvudsyftet med detaljplanen är att, genom utbyggnad av två cirkulationsplatser vid avfart Halmstad östra, längs väg 25, öka trafiksäkerheten för fordonstrafikanter och öka framkomligheten för vägtrafiken längs sträckan. Huvuddrag Detaljplanen omfattar utbyggnad av två cirkulationsplatser vid av- och påfarten till E6/E20 vid Halmstad östra och väg 25. Ombyggnaden är till för att avlasta avfartsramper från E6/E20 och skapa ett trafiksäkrare system genom att undvika vänstersvängar. E 299 K ANTAGANDEHANDLING 3(12)

83 Detaljplanens handläggning Uppdrag Samhällsbyggnadskontoret fick KSU 237 i uppdrag att upprätta detaljplan för fastigheten Halmstad 10:2 m. fl., trafikplats Halmstad Östra beslutade Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott att samråd skall ske om detaljplan för del av Halmstad 10:2 m. fl. Planförfarande och tidplan Framtagandet av en detaljplan, kan se olika ut beroende på komplexiteten i ärendet. Den vanligaste är normalt planförfarande. I andra fall är planfrågan av begränsad betydelse och hanteras med enkelt planförfarande. Gemensamt för alla processerna är att berörda alltid ges möjlighet till insyn och medverkan genom samråd. Detaljplanen Halmstad 10:2 m.fl. handläggs med enkelt förfarande enligt PBL 5 kap 7. Efter samrådet sammanställs och kommenteras de inkomna synpunkterna i ett särskilt utlåtande. Enligt uppskattad tidplan beräknas detaljplanen kunna vinna laga kraft tidigast under andra kvartalet Förfrågan om exploatering Samråd Antagande Laga kraft Exploatören inkommer med en förfrågan om möjlig utbyggnad inom ett område. I detta skede upprättas förslag till den juridiska handlingen. Under samrådstiden hålls oftast ett allmänt möte och allmänheten ges möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter på förslaget. Ett särksilt utlåtande upprättas efter samrådet. Detaljplanen antas av kommunstyrelsen. Beslutet om antagande skickas till dem med besvärshänvisning. Överklagningstiden är tre veckor, räknat från den dag det justerade protokollet tillkännages genom anslag. Om detaljplanen inte överklagas kommer den att vinna laga kraft då det justerade protokollet hängt på anslag i tre veckor. För en plan som handläggs med enkelt förfarande kan det ta minst ett halvår för planen att antas (om inga tidskrävande utredningar är nödvändiga). Tidsplanen varierar avsevärt från detaljplan till detaljplan. Plandata Lägesbestämning och areal Planområdet är beläget vid trafikplats Halmstad Östra i anslutning till av- och påfarten till E6/E20 ca 2,5 km från Halmstad centrum. Planområdet avgränsas av de två föreslagna vägområden som tagits 4 (12) ANTAGANDEHANDLING E 299 K

84 fram i samarbete med Trafikverket och omfattar totalt ca 2 ha. Markägoförhållanden Fastigheterna Halmstad 10:2, 8:2, ägs av Trafikverket och fastigheterna 10:1, 8:19, 8:28 ägs av Halmstads kommun. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Planer och program Översiktsplan/FÖP (fördjupad översiktsplan) I översiktsplan ÖP 2000, laga kraft , är området utpekat som huvudväg och ges inte någon förändrad markanvändning. Planen bedöms vara förenlig med översiktsplanens intentioner. Gällande detaljplaner Inom området gäller detaljplanerna , , , Planerna har ingen genomförandetid kvar. De gällande planerna medger trafikändamål samt park och plantering. Riksintresse och förordnande I planområdet berörs riksintresse för väg E6/E20 samt väg 25. Planen bedöms inte komma att medföra någon påtaglig skada på riksintressen enligt 3 och 4 kap MB. eftersom planen syftar till att förbättra framkomligheten. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG Mark, vegetation och vatten Mark och vegetation Marken i planområdet utgörs av vägområde med körytor och gräsytor med busk- och trädplanteringar. Diket mellan väg 25 och bostadsområdet på södra sidan har en slänt med uppvuxen vegetation som innehåller bl.a. lönn, bok och hassel. Inga intresseområden vad gäller flora, fauna, nyckelbiotoper eller hotade arter är kända inom området. Planområdet omfattas inte av skydd enligt 7 kap MB och är inte beläget inom område som bedömts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan. E 299 K ANTAGANDEHANDLING 5(12)

85 Planförslaget Genom nya slänter tar detaljplanen mindre områden med vegetation i anspråk söder om den västra cirkulationsplatser samt vid förskjutningen av gång- och cykelvägen norr om den östra cirkulationsplatsen. Nyplantering av vegetation ska utföras på vallen och slänten i tillräcklig omfattning för att inom en 5-årsperiod erhålla en sluten vegetationsridå. Vattenområden Inom planområdet finns inga vattenområden. Ingen del av marken berörs heller av strandskydd. Direkt öster om den östra av- och påfarten på E6 norrgående körbana, utanför planområdet, finns ett dagvattenmagasin. En inventering av magasinet och omgivande torrängar genomfördes i maj Där framgår det att lokalen består av en liten sänka med kärrvegetation som används för uppsamling av dagvatten som är omgiven av en tät buskbård av främst viden och sälg. Dagvattenmagasinet fungerar som kläckningsplats för grodyngel och sländor. Inga riktigt ovanliga arter påträffades i anslutande område. Planförslaget Dagvattenmagasinet är beläget utanför planområdet, men för att skydda den biologiska mångfalden och naturvärden ska området skyddas och stängslas in under byggskedet. Alla groddjur är dessutom fridlysta, varför ett antal åtgärder såsom förhindring av torrläggning, slamavskiljning, fri passage föreslås för att skydda och förhindra störning av dessa. Inventeringsresultatet tillsammans med misstanken om eventuell grodreproduktion och den rika insektsfaunan gör att en väl tilltagen avspärrning av själva dagvattenmagasinet vid byggarbetena kring cirkulationsplatsen bedöms vara tillräcklig som åtgärdför att ta hänsyn till biologiskmångfald och naturvärden på lokalen. Miljökvalitetsnormer för vatten Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt har fastställt milijökvalitetsnormer för grundvattenförekomsten Halmstad. Den kvantitativa statusen har klassificerats till god och miljökvalitetsnormen har fastställts till god kvantitativ status Kemisk grundvattenstatus har klassificerats till god och miljökvalitetsnormen har fastställts till god kemisk grundvattenstatus år Planförslaget En ökning av trafiksäkerheten, genom de två föreslagna cirkulationsplatserna, bedöms ge minskade risker för olyckor vilket medför minskad risk för negativa konsekvenser för natur- och 6 (12) ANTAGANDEHANDLING E 299 K

86 vattenmiljön vid en olycka. Avvattning av nytillkomna ytor sker till befintliga system. De planerade åtgärderna bedöms inte ha en negativ påverkan på måluppfyllelsen för miljökvalitesnormerna avseende vatten. Geotekniska förhållanden Undersökningar om markförhållanden är begränsade i området. Före motorvägens anläggande bestod jordprofilen av löst till medelfast lagrad san och finsand ner till 4,5 meters djup, underlagrat av kohesionsjord alternativt mycket löst lagrad sand/finsand. Planförslaget Vid anläggande av cirkulationsplatserna kommer hänsyn att tas till geotekniska förhålanden. Kulturmiljöer och fornlämningar Några kända fornlämningar finns inte inom planområdet. öster om planområdet återfinns en boplats från yngre bronsålder eller äldre järnålder med flera fornlämningar. Planförslaget Fornminnen skyddas av Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m.m. ofta benämnd Kulturminneslagen. Om fornfynd påträffas ska kontakt omedelbart tas med länsstyrelsen. Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelväg sträcker sig utmed den norra sidan av väg 25 som kopplar ihop stadens centrala delar med områdena öster om E6/E20. Planförslaget Befintlig gång- och cykelväg längs den östra cirkulationsplatsen flyttas ca 20 meter norrut för att göra plats för cirkulationsplatsen. Cykelvägen breddas till 4 meter och blir en del av supercykelstråket. I övrigt behålls befintlig sträckning. Biltrafik och gator Väg 25 och E6 är en del i den övergripande strukturen och det regionala och nationella infrastrukturnätet. Det är av stor vikt att möjliggöra en god framkomlighet och hög säkerhet på dessa sträckningar. Trafikräkningar har genomförts på av och påfarterna från E6/E20 samt på väg 25 i E 299 K ANTAGANDEHANDLING 7(12)

87 anslutning till dessa. Den största trafikmängden alstras på morgon från vallås mot centrum (ca 800 fordon/timme) och från centrum till Vallås (ca 1000 fordon/timme) på eftermiddagen på väg 25. Från avfarterna är trafikmängderna störst från Göteborg mot centrum med ca 150 fordon/timme. I befintlig trafikplats har det konstaterats brister i framkomlighet och trafiksäkerhet. Under perioden rapporterades totalt 43 olyckor in inom utredningsområdet, 16 av dessa var korsningsrelaterade. Planförslaget Vid val av lokalisering för den västra cirkulationsplatsen har i första hand hänsyn tagits till de befnitliga gång- och cykeltunnlarna som löper under på- och avfartsramperna till E6. den östra cirkulationen lokaliserades till föreslaget läge för att befintliga på- och avfarter ska kunna användas. Båda cirkulationsplatserna dimensioneras för att lastbilar med släp ska kunna ta sig igenom vid en hastighet av 50 km/h. En lösning med två körfält har valts för att möta de stora trafikmängder som förekommer. Målsättningen är att inte minska kapaciteten jämfört med idag, då korsningarna är utformade med två körfält. För att minimera Illustration av cirkulationsplatslösning på västra sidan av E6. 8 (12) ANTAGANDEHANDLING E 299 K

88 Illustration av cirkulationsplatslösning på östra sidan av E6 samt förskjutning av gång- och cykelvägen norrut. ombyggnad har hänsyn tagits till befintliga refuger och vägkanter och ambitionen är att dessa ska påverkas i minsta möjliga mån. De planerade åtgärderna medför ökad kapacitet och minskade risker för olyckor och störningar utmed vägarna E6 och väg 25, vilket innebär att trafiksystemet blir mer tillförlitligt och gynnar alla trafikslag. Detta då trafiksäkerheten förbättras när verkliga hastigheter minskar före och vid korsningspunkter, påkörningsvinklar i händelse av kollision är mer gynnsam, stoppsträckor förkortas och risktaganden på grund av korta tidsluckor och köbildningar minskar. Teknisk försörjning Dagvatten Dagvattenledningar är belägna norr om den västra av- och påfarten samt öster om den östra av- och påfarten. Planförslaget Dagvattenledningarna kan komma att beröras i samband med utbyggnaden av cirkulationsplatserna. Omhändertagandet kommer inte att förändras i förhållande till dagens. E 299 K ANTAGANDEHANDLING 9(12)

89 Hälsa och säkerhet Miljökvalitetsnormer Av de luftföroreningar som biltrafiken för med sig är det främst kvävedioxid och partiklar (PM10) som kan ha betydelse för hälsa och miljö. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar överskrids inte i och med planens genomförande. Risk Planförslaget bedöms ej medföra några nämnvärda risker beträffande hälsa och säkerhet. Utformningen med föreslagna cirkulationsplatser har för avsikt att höja trafiksäkerheten längs sträckan och därmed minska olycksrisken. Buller I rapporten Väg 25, Trafikplats Halmstad Östra, Mätning och beräkning av trafikbullernivåer har mätning av trafikbullernivån vid en av bostäderna i närheten av E6 och planerade cirkulationsplatser på väg 25 ägt rum. Enligt rapporten bedöms inte bullernivån öka på grund av åtgärden utan främst till följd av den prognosticerade trafikökningen (år 2030). Inga av husen beräknas få en dygnsekvivalent nivå vid fasad som överstiger 65 dba till följd av ombyggnaden, vilket är den nivå som normalt tillämpas i samband med Trafikverkets åtgärder i befintlig miljö. Det förekommer dock ekvivalenta ljudnivåer som överstiger 65 dba vid fasad, men dessa hus är belägna nära E6 och påverkas främst av buller från motorvägen och inte av ombyggnaden av trafikplatsen. Den framtida trafikökningen år 2030 prognostiseras få en dygnsekvivalent ljudnivå, utomhus vid fasad i sydvästra kvadranten, till dba. Detta gäller för husraden närmast väg 25. Maxnivån har beräknats till dba. 10 (12) ANTAGANDEHANDLING E 299 K

90 GENOMFÖRANDEFRÅGOR Här redovisas de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som erfordras för ett samarbete och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Ansvarsfördelning Anläggning Allmänt dagvattennät Gång- och cykelväg Cirkulationsplatser Plantering Genomförande, drift Teknik- och fritidsförvaltningen/ LBVA Genomförande: Trafikverket Drift: Teknik- och fritidsförvaltningen Trafikverket Teknik- och fritidsförvaltningen(bekostas av Trafikverket) Huvudmannaskap Halmstads kommun är huvudman för den allmänna platsen. Trafikverket är väghållare för trafikplatsen. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Vägrätten för trafikplatsen avses utökas för att omfatta område för GENOMFART enligt detaljplanen. Ekonomiska frågor Samtliga byggnationer och anläggningsarbeten inklusive eventuella bullerdämande åtgärder, skyddsplanteringar, mm bekostas av Trafikverket. Kostnader som är förknippade med att tillskapa utökad vägrätt bekostas av Trafikverket. Trafikverket bekostar eventuell ombyggnad av det allmänna dagvattennätet inom planområdet. E 299 K ANTAGANDEHANDLING 11(12)

91 Utbyggnadskostnader för de allmänna anläggningarna Trafikverket bekostar utbyggnad av allmänna anläggningar. Ersättningsskyldighet Vid varsamhetsbestämmelser finns inga ersättningsregler och därmed kan kommunen inte bli ersättningsskyldig. Medverkande tjänstemän Tommy Andersson, mark och exploateringsstrateg, Samhällsbyggnadskontoret Christer Johansson, projkektledare, Teknik- och fritidsförvaltningen KÄLLOR Analysunderlag-E6/väg 25, cirkulationsplatser i trafikplats Halmstad Östra, Samhällsbyggnadskontoret i samarbete med Tyréns Cecilia Bergström planchef Tina Wagner planarkitekt 12 (12) ANTAGANDEHANDLING E 299 K

92 Bilaga 3 GENOMFART Skala: 1:1000 (A1) Västra cirkulationsplatsen GENOMFART gång Skala: 1:1000 (A1) Östra cirkulationsplatsen PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser GENOMFART Genomfartstrafik UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER gång Gång- och cykelväg får anläggas ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR HALMSTAD 10:2 M.FL. HALMSTAD Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret i samarbete med Tyréns Cecilia Bergström planchef Tina Wagner planarkitekt Beslut om: Datum: Samråd/granskning av KSU Antagande/Godkännande av KSU Antagande av KS Laga kraft Till planen hör: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Granskningsutlåtande E 299 K meter

93 Bilaga 4 Cirkulationsplats öster Ny sträckning, gång- och cykelväg Cirkulationsplats väster Skala: 1:1000 (A1) Föreslagen utformning Cirkulationsplats öster Möjlighet till ett ev. fjärde ben Ny sträckning, gång- och cykelväg Cirkulationsplats väster Skala: 1:1000 (A1) Alternativ utformning ANTAGANDEHANDLING ILLUSTRATION TILL DETALJPLAN FÖR HALMSTAD 10:2 M.FL. HALMSTAD Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret i samarbete med Tyréns Cecilia Bergström planchef Tina Wagner planarkitekt Beslut om: Datum: Samråd/granskning av KSU Godkännande av KSU Antagande av KS Laga kraft Till planen hör: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Granskingsutlåtande Plankarta E 299 K meter

94 Ärende 6 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KSU 76 KS 2013/0614 Detaljplan för del av Spånstad 1:190 - Beslut om antagande Beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att godkänna granskningsutlåtandet till del av detaljplanen för Spånstad 1:190, bilaga Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna behovsbedömningen av miljöbedömningen till del av detaljplanen för Spånstad 1:190, bilaga Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta detaljplanen för del av Spånstad 1:190, bilaga 1-4. Ärendet Planområdet är beläget i Åled, Spånstad drygt 1 km från Åleds centrum. Området avgränsas i norr av ett parkstråk med gång- och cykelväg och i söder av en lokalgata med vändplats. I öster och väster gränsar planområdet till bostadsfastigheter. Planområdet omfattar ca 70 m2. Inom området gäller byggnadsplan för Spånstad 4:8 m.fl. laga kraft Planen har ingen genomförandetid kvar. Den gällande planen medger användningen park. Huvudsyftet med detaljplanen är att möjliggöra för biltrafik på aktuell gata. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att anta detaljplanen för del av fastigheten Spånstad 1:190. Ärendets beredning Ärendet har beretts av samhällsbyggnadskontoret. Berörda myndigheter och sakägare beretts tillfälle att yttra sig i samråds- och granskningsskedet. Inkomna synpunkter har redovisats och kommenterats i ett granskningsutlåtande. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att godkänna granskningsutlåtandet till del av detaljplanen för Spånstad 1:190, bilaga Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att godkänna behovsbedömningen av miljöbedömningen till del av detaljplanen för Spånstad 1:190, bilaga Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta detaljplanen för del av Spånstad 1:190, bilaga 1-4.

95 Beslutsgång Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Ulrica Holm Justerat Ordförande Justerare Johan Rydén Bertil Andersson

96 SAMHÄLLSBYGGNADS- KONTORET 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2013/0614 Version: 0.5 Beslutsorgan: KSU planavdelningen Lasse Sabell E-post: Telefon: Antagande av detaljplan för del av Spånstad 1:190 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att godkänna granskningsutlåtandet till del av detaljplanen för Spånstad 1:190, bilaga Kommunstyrelsen beslutar att godkänna behovsbedömningen av miljöbedömningen till del av detaljplanen för Spånstad 1:190, bilaga Kommunstyrelsen beslutar att anta detaljplanen för del av Spånstad 1:190, bilaga 1-4. Sammanfattning Planområdet är beläget i Åled, Spånstad drygt 1 km från Åleds centrum. Området avgränsas i norr av ett parkstråk med gång- och cykelväg och i söder av en lokalgata med vändplats. I öster och väster gränsar planområdet till bostadsfastigheter. Planområdet omfattar ca 70 m 2. Inom området gäller byggnadsplan för Spånstad 4:8 m.fl. laga kraft Planen har ingen genomförandetid kvar. Den gällande planen medger användningen park. Huvudsyftet med detaljplanen är att möjliggöra för biltrafik på aktuell gata. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutar att anta detaljplanen för del av fastigheten Spånstad 1:190.

97 SAMHÄLLSBYGGNADS- KONTORET 2(3) Ärendet Uppdrag Samhällsbyggnadskontoret fick KSU 307 i uppdrag av Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott att upprätta detaljplan för del av fastigheten Spånstad 1:190. Bakgrund I översiktsplan ÖP 2000, delöversikt Åled, laga kraft , är området utpekat som utvecklingsområde för bostäder. Planen är förenlig med översiktsplanens intentioner. Analys, förslag och motivering En sammanställning av de skriftliga synpunkter som har inkommit under samråds- och granskningstiden redovisas i bifogat granskningsutlåtande, bilaga 1. För beskrivning av förslaget se planbeskrivning för del av fastigheten Spånstad 1:190 (bilaga 3) samt behovsbedömning av miljöbedömning (bilaga 4). Konsekvenser Ett genomförande av planen anses inte medföra betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser varför miljökonsekvensbeskrivning inte har upprättas. Se behovsbedömning av miljöbedömning (bilaga 4) Ärendets beredning Inom kommunen Berörda nämnder och bolag bereds tillfälle att yttra sig i samråds- och granskningsskedet. Andra grupper Berörda myndigheter och sakägare beretts tillfälle att yttra sig i samråds- och granskningsskedet. Inkomna synpunkter har redovisats och kommenterats i ett granskningsutlåtande. Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL.

98 SAMHÄLLSBYGGNADS- KONTORET 3(3) Lista över bilagor 1. Granskningsutlåtande Plankarta Planbeskrivning, Behovsbedömning av miljöbedömning, För Samhällsbyggnadskontoret Fredrik Ottosson Samhällsbyggnadschef Cecilia Bergström Planchef

99 Bilaga 1 G R A N S K N I N G S U T L ÅTA N D E Til lhörande detaljplan för del av S PÅ N S TA D 1 : samrå Ängsflyvägen, Spånstad, HALMSTADS KOMMUN Plan E 305 K Enkelt förfarande, KS 2013/0614 Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax

100 REDOGÖRELSE FÖR SAMRÅD OCH Granskning Planförfarande Ärendet handläggs med enkelt planförfarande enligt Plan- och bygglag SFS 2010:900 (PBL) 5 kap 7. Endast skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda och som inlämnats senast under granskningstiden kan åberopa rätten att överklaga beslut att anta en detaljplan, enligt PBL 13 kap 11. Eftersom detaljplanen handläggs med enkelt förfarande har det inte upprättats en samrådsredogörelse. Inkomna synpunkter under samråd och granskning är sammanställda i detta granskningsutlåtande. Samråd/GRANSKNING Samråd/Granskning har enligt beslut av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott genomförts under tiden 17 december - 17 januari Myndigheter, förvaltningar och berörda sakägare har beretts tillfälle att yttra sig. Planförslaget har under samråds- och granskningstiden varit tillgängligt på Rådhuset samt på Halmstads kommuns webbsida. 8 yttranden har inkommit från 12 berörda remissinstanser. Följande två remissinstanser har inkommit med synpunkter på planförslaget: EON Elnät AB Teknik och fritidsförvaltningen Yttranden som inkom under samrådet berörde i huvudsak: Lågspänningsmarkkablar Gata/trafik YTTRANDEN FRÅN STATLIGA MYNDIGHETER LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar inte att: - riksintresse enligt miljöbalken påtagligt kommer att skadas, - reglering av mellankommunala frågor inte samordnas på ett lämpligt sätt, - miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken inte iakttas, - strandskydd enligt 7 kap miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, - det som föreslås blir olämpligt med avseende på hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Råd om tillämpningen av PBL och miljöbalken Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att planens genomförande inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen har inget att erinra. Kommentar Informationen noteras 2 (4) GRANSKNINGSUTLÅTANDE E 305 K

101 YTTRANDEN FRÅN KOMMUNALA NÄMNDER, M FL. E.ON Elnät Sverige AB Lågspänningsmarkkablar I kanten av området har E.ON Elnät lågspänningsmarkkablar, en av markkablarna korsar även vägen, För att säkerställa kablarnas exakta läge beställs kostnadsfritt kabelvisning i fält via vår kundtjänst eller via vår hemsida Kommentar Informationen noteras Teknik- och fritidsförvaltningen Gata/Trafik Föreslagen ändring från parkmark till gatumark innebär en gata som till sin bredd eventuellt ej medger underhåll med maskiner för gatubredder. Vinterväghållningen i form av ex. snöröjning kommer därför att ev. utföras i anslutning till driften av gång- och cykelbanorna i Åled. Planekonomi För att erhålla en gatustandard som medger biltrafik föreslås att planområdet kompletteras med en toppbeläggning. Kostnaden ca :- kronor förutsätts belasta exploateringsverksamheten. Genomförande Erforderlig toppbeläggning kan efter sedvanligt avrop från Samhällsbyggnadskontoret komma till utförande genom Teknik- och fritidsförvaltningen. Kommentar Det har inkommit ett kompletterande yttrande från Teknik- och fritidsförvaltningen: Härmed meddelas att tidigare samrådsyttrande från Teknik- och fritidsförvaltningen avseende anslutning till Spånstad 1:190 ej längre är aktuellt. Teknik och fritidsförvaltningen handlägger internt eventuellt behov av förstärkning av tillfarten till fastigheten Informationen noteras. REMISSINSTANSER UTAN ERINRAN Länsstyrelsen Byggnadsnämnden Lantmäterimyndigheten E.ON Gas Sverige AB HEM Räddningsnämnden Miljö och hälsoskyddsnämnden E 305 K GRANSKNINGSUTLÅTANDE 3(4)

102 TeliaSonora Skanova Access AB SKRIVELSER FRÅN SAKÄGARE Kommentar Inga yttranden har inkommit ifrån sakägare. GRANSKNING Inga erinringar mot plamnförslaget inkom under granskningsskedet. Samhällsbyggnadskontoret Cecilia Bergström planchef Lasse Sabell planarkitekt 4 (4) GRANSKNINGSUTLÅTANDE E 305 K

103 Bilaga 2

104 PLANBESKRIVNING Bilaga 3 Antagande handling Til lhörande detaljplan för del av S PÅ N S TA D 1 : Ängsflyvägen, Spånstad, HALMSTADS KOMMUN Plan E 305 K Enkelt förfarande, KS 2013/0614 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax

105 PLANPROCESSEN Planering och byggande regleras av Plan- och bygglag (PBL) SFS 2010:900. Grundläggande är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dag och för kommande generationer. Framtagandet av en detaljplan, kan se olika ut beroende på komplexiteten i ärendet. Den vanligaste är normalt planförfarande. I andra fall är planfrågan av begränsad betydelse och hanteras med enkelt planförfarande. Gemensamt för alla processerna är att berörda alltid ges möjlighet till insyn och medverkan genom samråd. Detaljplanen del av Spånstad 1:190 handläggs med enkelt förfarande enligt PBL 5 kap 7. Efter samrådet görs eventuella justeringar vilka redovisas i den reviderade granskningshandlingen på hemsidan. Vid större justeringar görs ett utskick av granskningshandlingen. Efter granskningen sammanställs inkomna yttranden med kommentarer i ett granskningsutlåtande. Förfrågan från exploatör Samråd Granskning Antagande Laga kraft Exploatören inkommer med en förfrågan om möjlig utbyggnad inom ett område. Kommunen tar ställning till om ett planarbete skall inledas. Förfrågan kan även initieras från kommunen. Förslag till detaljplan arbetas fram. Allmänhet och berörda ges möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter på förslaget. Justeringar som görs redovisas i granskningshandlingen. Det reviderade planförslaget redovisas på hemsidan. Vid större justeringar görs ett utskick av granskningshandlingen. Här ges allmänhet och berörda en ny möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Granskningsutlåtande upprättas. Detaljplanen antas av kommunstyrelsen. Överklagningstiden är tre veckor, räknat från den dag det justerade protokollet tillkännages genom anslag. Om ingen har överklagat eller om överklagandet avslås vinner planen laga kraft. Det betyder att planen kan genomföras. 2 (11) ANTAGANDEHANDLING E 305 K

106 Innehåll 2 PLANPROCESSEN 4 INLEDNING 6 MILJÖBEDÖMNING 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 7 FÖRUTSÄTTNINGAR 10 PLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER 14 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING E 305 K ANTAGANDEHANDLING 3(11)

107 INLEDNING Planhandlingar Till planförslaget hör följande handlingar: Denna planbeskrivning, Plankarta med bestämmelser, Behovsbedömning av miljöbedömning, Tillgängligt på samhällsbyggnadskontoret finns också: Fastighetsförteckning, Grundkarta, Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser. Till planen fogas planbeskrivning. Efter granskning tillkommer granskningsutlåtande över inkomna synpunkter. Planbeskrivningen skall underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt redovisa de förutsättningar och syften planen har. De har ingen egen rättsverkan. Avsikten är att de ska vara vägledande vid tolkningen av planen. Detaljplanens syfte och huvuddrag Syfte och huvuddrag Huvudsyftet med detaljplanen är att möjliggöra för biltrafik på aktuell gata. Detaljplanen medger lokalgata. Detaljplanens handläggning Uppdrag Samhällsbyggnadskontoret fick KSU 307 i uppdrag att upprätta detaljplan för del av fastigheten Spånstad 1:190 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade KSU 307 att samråd/granskning skulle ske av planförslaget för del av Spånstad 1:190. Samråd/granskning genomfördes under tiden 17 december 2013 till 17 januari Myndigheter, förvaltningar och berörda sakägare bereddes tillfälle att inkomma med synpunkter. Inga förändringar gjordes efter samråd/granskningen. Plandata Lägesbestämning och areal Planområdet är beläget i Åled, Spånstad drygt 1 km från Åleds centrum. Området avgränsas i norr av ett parkstråk med gång- och cykelväg och i söder av en lokalgata med vändplats. I öster och väster gränsar planområdet till bostadsfastigheter. Planområdet omfattar ca 70 m 2. Markägoförhållanden Fastigheten Spånstad 1:190 ägs av Halmstads kommun. 4 (11) ANTAGANDEHANDLING E 305 K

108 MILJÖBEDÖMNING Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Behovsbedömning Enligt PBL 4 kap 34 samt Miljöbalken SFS 1998:808 skall detaljplaner, vars genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan, miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Behovsbedömningen är den analys som leder fram till ställningstagandet om en miljöbedömning behöver göras eller inte. Behovsbedömning upprättas i samband med framtagandet av planen och finns med som en bilaga, vilken samråds parallellt med planhandlingarna. Ställningstagande Ett genomförande av planen bedöms inte medföra betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten eller andra resurser varför miljökonsekvensbeskrivning inte har upprättas. Planområde E 305 K A N TA G A N D E H A N D L I N G 5(11)

109 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Planer och program Översiktsplan/fördjupad översiktsplan I översiktsplan ÖP 2000, delöversikt Åled, laga kraft , är området utpekat som utvecklingsområde för bostäder. Planen är förenlig med översiktsplanens intentioner. Gällande detaljplaner Inom området gäller byggnadsplan för Spånstad 4:8 m.fl, laga kraft Planen har ingen genomförandetiden kvar. Den gällande planen medger användningen park. Kommunala handlingsprogram Förutom gällande lagstiftning rörande planering och byggande finns en rad mål och riktlinjer för Halmstad kommun: Ekohandlingsprogram Halmstads gröna värden - från insektsliv till friluftsliv Handlingsprogram för bostadsförsörjning Planeringsdirektiv med budget Handlingsprogram hållbar energi Barn- och ungdomsplan Handikappolitiskt program Handlingsprogrammen kan hittas på kommunens hemsida: För en beskrivning av mål som direkt eller indirekt påverkas av aktuell detaljplan se rubrik Sammanfattning av konsekvenser med påverkan på kommunala mål i kapitlet Planförslag och konsekvenser. Riksintresse och förordnande Inom planområdet saknas utpekade riksintressen eller andra särskilda intressen enligt MB. Planområdet berörs inte av förordnande enligt 113 BL. FÖRUTSÄTTNINGAR Mark, vatten och vegetation Mark och vegetation Marken inom planområdet utgörs av parkmark med en asfalterad gång- och cykelväg. Omkring planområdet finns tillgång till skogsbevuxen naturmark. Inga intresseområden vad gäller flora, fauna, nyckelbiotoper eller hotade arter är kända inom området. Planområdet omfattas inte av skydd enligt 7 kap MB och är inte beläget inom område som bedömts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens översiktsplan. Planområdet består endast av allmän plats. 6 (11) ANTAGANDEHANDLING E 305 K

110 Vattenområden och strandskydd Inom planområdet finns inga vattenområden. Ingen del av marken berörs av strandskydd. Geotekniska förhållanden Marken inom planområdet består av isälvssediment, grovsilt-block. För området föreligger normalriskområde gällande radonförekomst. Kulturmiljöer och fornlämningar Några kända fornlämningar finns inte i området. Parker och torg Öster om planområdet finns ett parkområde med lekplats. Bebyggelse Inom planområdet finns ingen bebyggelse. Området angränsar till friliggande bostadsbebyggelse. Samhällsservice I närheten finns ingen direkt service i form av butiker men goda möjligheter till rekreation t.ex. genom närheten till park och naturområden. Gator och trafik Gång- och cykeltrafik En gång- och cykelvägar sträcker sig längs med planområdet och kopplas samman med gång- och cykelstråket i öst/västlig riktning norr om planområdet. Kollektivtrafik Området trafikeras av busslinje nr 316. Hållplatsen är lokaliserad till Spånstadsvägen som ligger 200 meter söder om planområdet. Turtätheten är 2 turer/timma under dagtid vardagar. Biltrafik och gator Inom planområdet medges ej biltrafik. Planområdet angränsar till Ängsflyvägen vilken avslutas med en vändplats söder om aktuellt planområde. Åleds vägförening är huvudman för Ängsflyvägen. Cykel- och bilparkering Parkering sker på egen fastighet. Hälsa och säkerhet Miljökvalitetsnormer Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Kommuner och myndigheter har huvudansvaret för att normerna följs, men ett visst ansvar finns även hos olika verksamhetsutövare. Enligt miljöbalken ska alla ha kunskap om sin miljöpåverkan och självmant utföra rimliga åtgärder för att begränsa verksamhetens hälso- och miljöpåverkan. Miljökvalitetsnormerna ska följas när kommuner och myndigheter planerar och planlägger, bedriver tillsyn och ger tillstånd till att driva anläggningar. E 305 K ANTAGANDEHANDLING 7(11)

111 Hur beslutande myndighet ska förhålla sig till normer vid planering eller prövning av nya och ändrade verksamheter regleras bland annat i plan- och bygglagen och miljöbalken. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft och vattenkvalitet. Störande verksamheter och farligt gods Inom planområdet eller i dess närhet finns inga störande verksamheter eller transporter av farligt gods. Risk Risker för översvämning, skred, förorenad mark etc. påverkas ej av aktuellt planförslag då marken i nuläget består av en gång- och cykelväg. Buller Planområdet är beläget norr om Ängsflyvägens vändplats. Trafikmätning på aktuell plats har inte utförts. Hastighetsgränsen är 50 km/timma. Teknisk försörjning Energiförsörjning Kommunens handlingsprogram för hållbar energi anger mål och riktlinjer för en effektiv och hållbar energianvändning. Dricks-, spill-, och dagvatten Kommunala vatten-, avlopps-, och dagvattenledningar finns utbyggda i Ängsflyvägen samt aktuell gång- och cykelväg. Avfallshantering Hanteringen av hushållsavfallet sköts av HEM och bygger på källsortering. PLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER Mark, vatten och vegetation Mark och vegetation Andelen allmän plats påverkas inte av planförslaget. Marken inom området förslås användas som lokalgata. Vattenområden och strandskydd Berör ej aktuellt planförslag. Vattenområden och strandskydd Berör ej aktuellt planförslag. Geotekniska förhållanden Berör ej aktuellt planförslag. 8 (11) ANTAGANDEHANDLING E 305 K

112 Kulturmiljöer och fornlämningar Berör ej aktuellt planförslag. Parker och torg Andelen parkmark minskar i och med aktuellt planförslag. Bebyggelse Användning Berör ej aktuellt planförslag. Gestaltning Berör ej aktuellt planförslag. Samhällsservice Planförslaget innebär ingen påverkan på befintlig samhällsservice. Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelvägen inom planområdet föreslås i aktuell detaljplan som lokalgata. Kollektivtrafik Planförslaget har ingen direkt påverkan på befintlig kollektivtrafik. Biltrafik och gator Inom planområdet föreslås användningen lokalgata. Genom att tillskapa denna användning kan in/ utfarten till fastigheten Spånstad 4:41 möjliggöras för biltrafik. Cykel- och bilparkering Ytor för parkering påverkas inte. Hälsa och säkerhet Miljökvalitetsnormer Av de luftföroreningar som biltrafiken för med sig är det främst kvävedioxid och partiklar (PM10) som kan ha betydelse för hälsa och miljö. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar överskrids inte i och med planens genomförande. Störande verksamheter och farligt gods Berör ej aktuellt planförslag. Risk Berör ej aktuellt planförslag. Buller Berör ej aktuellt planförslag. E 305 K ANTAGANDEHANDLING 9(11)

113 Teknisk försörjning Energiförsörjning Planförslaget har ingen direkt påverkan på energiförsörjningen. Dricks- och spillvatten Planförslaget har ingen direkt påverkan på dricks-, och spill- eller dagvatten. Avfallshantering Planförslaget har ingen direkt påverkan på avfallshanteringen. SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSER MED PÅVERKAN PÅ KOMMUNALA MÅL Aktuell detaljplan påverkar direkt eller indirekt inga mål i handlingsprogrammen. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som erfordras för ett samarbete och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Organisatoriska frågor Tidplan Tid Planprocessen Byggprocessen Dec - 13 Samråd/ granskning Apr- 14 Antagande Genomförande Planens genomförandetid är 5 år från den dagen detaljplanen vinner laga kraft. Anläggningen som planläggs är redan genomförd. Ansvarsfördelning Anläggning Allmänt VA-nät Gata Genomförande, drift Laholmsbuktens VA Teknik- och fritidsförvaltningen Huvudmannaskap Halmstads kommun är huvudman för allmän plats. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Planen innebär inga fastighetsbildnings- eller anläggningsåtgärder. 10 (11) ANTAGANDEHANDLING E 305 K

114 Servitut Närliggande servitut för vatten och avlopp, servitut 1380K , påverkas inte av detaljplanen. Gemensamhetsanläggning Detaljplaneområdet avses inte att ingå i Enslöv GA:2. EKONOMISKA FRÅGOR Halmstads kommun bekostar planarbetet. Anläggning av allmän plats inom detaljplanen bekostas av Halmstads kommun. Anläggningen är genomförd. Medverkande tjänstemän Niklas Lidström, Samhällsbyggnadskontoret Frida Stenberg, Samhällsbyggnadskontoret (t.o.m. samråd/granskning) Samhällsbyggnadskontoret Cecilia Bergström planchef Lasse Sabell planarkitekt E 305 K ANTAGANDEHANDLING 11(11)

115 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för del av SPÅNSTAD 1:190 Bilaga 4 Ängsflyvägen, Spånstad, HALMSTADS KOMMUN Plan E 305 K Enkelt förfarande, KS 2013/0614 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box 153, Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel Fax

116 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar av planer och program (Miljöbalken 6 kap och 22 ) skall kommunen genomföra en miljöbedömning för alla detaljplaner och planprogram som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen är den analys som leder fram till ställningstagandet om en miljöbedömning behöver göras eller inte. Vid enkelt förfarande: En förutsättning för att en detaljplan skall kunna handläggas med enkelt förfarande är att behovsbedömningen leder fram till att det inte krävs en miljöbedömning. SYFTE OCH HUVUDDRAG Huvudsyftet med detaljplanen är att möjliggöra för biltrafik på aktuell gata. Detaljplanen medger lokalgata. Ställningstagande Kommunen bedömer att ett genomförande av planen inte kan antas innebära betydande påverkan på miljön, människors hälsa och säkerhet eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Till grund för ställningstagandet ligger en bedömning gjord enligt kriterierna i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905), bilaga 4. Nedan följer en genomgång av kriterierna. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Nuvarande markanvändning Planområdet är beläget i Åled, Spånstad drygt 1 km från Åleds centrum. Området avgränsas i norr av ett parkstråk med gång- och cykelväg och i söder av en lokalgata med vändplats. I öster och väster gränsar planområdet till bostadsfastigheter. Planområdet omfattar ca 70 m 2. Marken inom planområdet utgörs av parkmark med en asfalterad gång- och cykelväg. Omkring panområdet finns tillgång till skogsbevuxen naturmark. Översiktsplan och andra pågående projekt I översiktsplan ÖP 2000, delöversikt Åled, laga kraft , är området utpekat som utvecklingsområde för bostäder. Planen är förenlig med översiktsplanens intentioner. Platsens betydelse Nedan följer en beskrivning av områdets känslighet och vilken påverkan ett genomförande av detaljplanen förväntas ha på området. I de fall båda vänsterspalterna blir ikryssade innebär planen sannolikt en betydande miljöpåverkan (området är känsligt och påverkan är stor), medan kryss i båda högerspalterna innebär att miljöpåverkan är liten (området är inte känsligt och påverkan är liten). 2 (5) BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV SPÅNSTAD 1:190 E 305 K

117 FAKTOR KÄNSLIGHET PÅVERKAN KOMMENTAR Områdets känslighet Påverkan på programområdet vid ett genomförande av detaljplanen Känsligt Okänsligt Stor Medel Liten Platsens betydelse Internationella konventioner, Natura 2000, Unesco, Värdsarv m.m. x x Inga internationella konventioner finns utpekade inom området. Miljöbalken 3 kap: Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vatten. x x Området är idag ianspråktaget för gång- och cykelväg. Miljöbalken 3 kap 6 och 4 kap 1 och 2: Natur-, kulturvärden och friluftsliv x x Området berörs inte av något utpekat riksintresse. Miljöbalken 4 kap 6 : Vattenkraft (gäller endast Fylleån) Miljöbalken 7 kap: Naturreservat, biotopskydd, strandskydd etc. x x Berör ej aktuellt planomåde. x x Området omfattas inte av följande skydd: Strandskydd x x Vattenskyddsområde x x Naturreservat x x Biotopskydd Byggnads- och fornminnen x x Det finns inga kända byggnads- och fornminnen. E 305 K BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV SPÅNSTAD 1:190 3(5)

118 FAKTOR KÄNSLIGHET PÅVERKAN KOMMENTAR Områdets känslighet Påverkan på programområdet vid ett genomförande av detaljplanen Känsligt Okänsligt Stor Medel Liten Kulturhistorisk miljö x x Det finns inga betydande kulturhistoriska värden inom planområdet. Naturområde i ÖP 2000, naturvärden, rödlistade arter x x Det finns inga utpekade naturvärden inom området. Påverkan på männi-skors hälsa och säkerhet. Risk för buller, luftföroreningar m.m. x x Bullerstörningar mm De trafikmängder vilka tillkommer på denna gata förutsätts påverka bullernivåerna marginellt. x x Luftkvalitet Luftkvaliten inom området är god. x x Trafik Området vilket är planlagt för park kommer i aktuell detaljplan medges som lokalgata, detta innebär att biltrafik kommer att tillkomma, dock endast till den angränsande fastigheten i öster, Spånstad 4:41. x x Radon Risk för radon bedöms som låg. Risk för olyckor Skred, ras, översvämmning x x Risker för översvämning, skred, förorenad mark etc. påverkas ej av aktuellt planförslag då marken i nuläget består av en anlagd väg (dock endast för gång- och cykeltrafik). Förorenad mark x x Kända föroreningar inom området saknas. Landskapsbild x x Påverkas inte av aktuellt planförslag. 4 (5) BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV SPÅNSTAD 1:190 E 305 K

119 EFFEKTER PÅ MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL Nedan följer en beskrivning av vilka miljökvalitetsnormer som kan påverkas av ett genomförande av detaljplanen. Effekter på miljökvalitetsnormer och miljömål Miljökvalitetsnormer för luft och vatten Det bedöms inte finnas risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för luft, vatten eller buller i och med planens antagande. Nationella miljömål - God bebyggd miljö Förslaget påverkar uppfyllandet av följande miljömål: Genom att förutsättningar skapas för en god boendemiljö och infart till intilliggande fastighet tillskapas. EFFEKTER AV TILLTÄNKT MARKANVÄNDNING Nedan följer en beskrivning av effekter som kan ge upphov till betydande miljöpåverkan, och effekter med oklar miljöpåverkan som riskerar att vara betydande. Effekternas sannolikhet, varaktighet och komplexitet beskrivs också här. Effekter av tilltänkt markanvändning Effekternas omfattning Planens genomförande bedöms inte bidra till några negativa effekter på miljön. Effekternas sannolikhet - Effekternas betydelse och komplexitet - Effekternas varaktighet, vanlighet och reversibilitet - Samhällsbyggnadskontoret Cecilia Bergström planchef Frida Stenberg planarkitekt E 305 K BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV SPÅNSTAD 1:190 5(5)

120 Ärende 7 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KLU 58 KS 2014/0145 Tilläggsanslag för ombyggnationer och drift inom verksamhetsområdena Kärleken och Furulund Beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppmana barn- och ungdomsnämnden att vidta erforderliga åtgärder för att säkerställa verksamheten samtidigt som ekonomiska ramar beaktas, samt upplysa nämnden om att eventuella ekonomiska avvikelser med anledning av genomförda åtgärder kommer att bli föremål för sedvanlig hantering i samband med att verksamhetsberedningen bereder bokslutet för år Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppmana barn- och ungdomsnämnden att inkomma med beskrivning av behov för grund- och förskola till verksamhetsberedningen vid dennes beredning av planeringsdirektiv med budget Ärendet Kommunstyrelsens ledningsutskott konstaterade att frågan är komplex och att det finns flera olika aspekter att ta hänsyn till. KLU vill skapa utrymme för verksamhetsberedningen att ta ställning till de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna för förskolor och skolor för 2015 och framåt i samband med höstens budgetarbete. Därigenom blir det lättare att överblicka helheten. Under tiden finns det även möjlighet att undersöka om det är praktiskt möjligt att etablera en ny förskola i Holm och om det alternativt är bättre än att bygga om den befintliga skolbyggnaden till förskola. Barn- och ungdomsnämnden har inkommit med begäran om tilläggsanslag för att vidta ett antal åtgärder med anledning av förslag till förändringar i organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration. Barn- och ungdomsförvaltningens bedömning är att det inte ryms både förskola och skola F- 3 eller F-5 i Holms skola kommande läsår. Stenstorpsskolan anses inte kunna ta emot årskurs 4-9 i nuvarande lokaler, Sofiebergsskolan rymmer inte år F-5 och Frennarps byskola bedöms inte inrymma både förskola och skola F-3. Barn- och ungdomsnämnden beslutade om direktiv innebärande att alternativa förslag ska utredas för verksamhetsområdena Kärleken och Furulund. Barn- och ungdomsförvaltningen har i enlighet med direktivet tagit fram två alternativ för

121 Kärlekens verksamhetsområde och två alternativ för Furulunds verksamhetsområde. Den ekonomiskt mest fördelaktiga kombinationen av alternativen skulle innebära en årlig driftkostnad på kkr samt en investeringsutgift på kkr. Barn- och ungdomsförvaltningen har i sitt underlag framfört att inget av alternativen kan finansieras inom barn- och ungdomsnämndens ekonomiska ram. Vid barn- och ungdomsnämndens möte tog emellertid nämnden beslut om ett eget förslag med ett tredje alternativ för Kärlekens verksamhetsområde samt begär tilläggsanslag för de ekonomiska konsekvenser som detta egna förslag för med sig. Barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans med fastighetskontoret och extern konsulthjälp i efterhand kostnadsberäknat det politiska förslaget. Barn- och ungdomsnämndens förslag beräknas innebära kkr i årlig driftkostnad och kkr i investeringsmedel, vilket är kkr dyrare årligen, samt innebär en högre investeringsutgift om kkr, än barn- och ungdomsförvaltningens mest ekonomiskt fördelaktiga kombination av alternativ. Helårseffekt uppstår dock inte redan Bedömning är att driftkostnaderna för nämndens förslag uppgår till kkr år 2014 och att resten, ytterligare kkr, behöver tillföras år Hanteringen för år 2015 kan ske i samband med beredning av Planeringsdirektiv med budget Av framtagna lösningar anser stadskontoret att den ekonomisk mest fördelaktiga kombinationen av alternativ från barn- och ungdomsförvaltningen är att föredra då det bland annat innebär lokaleffektivisering, ett ökat antal förskoleavdelningar, minskat antal små och icke kostnadseffektiva skolor samt förbättrar möjligheterna till en samlad skolverksamhet med ökad flexibilitet i att möta barn i behov av särskilt stöd. Den ekonomiskt mest fördelaktiga kombinationen av alternativ innebär att Frennarps byskola ersätts av 5 avdelningar förskola, och att skolverksamheten (F-3) flyttas till närliggande Slottsjordsskolan, samt att såväl skola och förskola i Holm avvecklas och att skolverksamhet organiseras inom Kärlekens verksamhetsområde och att 2 förskoleavdelningar anordnas i centrala Halmstad. I lösningen ingår också paviljonger vid Stenstorpsskolan. Kommunstyrelsens ledningsutskott har den gett stadskontoret och barn- och ungdomsförvaltningen i uppdrag att utreda vad i barn- och ungdomsnämndens ärende som akut behöver lösas för år 2014 och presentera en ännu tydligare uppdelning av insatserna mellan verksamhetsområdena Kärleken och Furulund samt redogöra för vilka akuta behov av förskoleavdelningar som föreligger. Vad avser det akuta behovet av förskoleavdelningar gör demografiska och geografiska effekter behovet av nya förskoleplatser mycket stort i centrala Halmstad, område centrum. Samtidigt som födelsetalen är höga förefaller småbarnsföräldrar att bo kvar i de centrala delarna av Halmstad i större omfattning än tidigare och efterfrågar barnomsorg i närheten av sina hem. Detta är en förändring som accelererat den senaste tiden. Från och med 2014 beräknas en årlig nettoökning av antalet barn med 100 i centrum. Eftersom ökningen är hög i de allra yngsta åldrarna så bedöms dessa 100 barn per år motsvara 7 förskoleavdelningar årligen i område centrum. Då 2 avdelningar beräknas behöva avvecklas under 2014 är det akuta behovet 9 nya avdelningar i område centrum under Det akuta behovet gör att det enda alternativet för att lösa platsproblematiken för 2014 är att hyra in paviljonger, vilket innebär höga

122 driftkostnader. Planeringen är att avdelningarna först beräknas kunna komma på plats stegvis under andra halvåret 2014, och driftkostaden blir därför begränsad under Full kostnadseffekt sker först under 2015 och beräknas i nuläget uppgå till cirka kkr. Kostnaden för 2014 beräknas i sin tur till cirka kkr, utifrån att 4 avdelningar startas från och med augusti (dessa avdelningar är redan beställda) och 5 avdelningar startar från och med december i enlighet med barn- och ungdomsnämndens planering. Sammanfattningsvis är stadskontorets uppfattning att barn- och ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag inte är i enlighet med de ekonomiska ramarna i aktuellt planeringsdirektiv med budget och inte heller i överensstämmelse med kommunens riktlinjer för ekonomistyrning och god ekonomisk hushållning. Stadskontoret anser inte heller att ärendet har beretts i erforderlig ordning. Utifrån de förutsättningar som givits, och med anledning av den skyndsamma hanteringen som har behövts, i beredningen av ärendet föreslår stadskontoret att barn- och ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag avslås i sin helhet. De akuta behoven av förskoleavdelningar för år 2014 och som beräknas kosta cirka kkr under 2014 föreslås hanteras inom barn- och ungdomsnämndens ekonomiska ram, och de framtida behoven av medelstillskott och investeringar föreslås hanteras i samband med beredning av planeringsdirektiv med budget Ärendets beredning Stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning har skrivit fram, och i vissa delar berett, ärendet. Barn- och ungdomsförvaltningen har i delar berett ärendet samt kostnadsberäknat det tillsammans med fastighetskontoret och samhällsbyggnadskontoret. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå barnoch ungdomsnämndens begäran om att anslå kronor i tilläggsanslag år 2014 åt fastighetsnämndens anslagsområde Förvaltningsfastigheter, anslag 209, för investeringar i ombyggnad av Holms skola till 3-avdelningsförskola, inkluderande utemiljö. 2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå barnoch ungdomsnämndens begäran om att anslå kronor i tilläggsanslag år 2014 åt fastighetsnämndens anslagsområde Förvaltningsfastigheter, anslag 209, för investeringar i utemiljö vid Stenstorpsskolan och Sofiebergsskolan. 3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå barnoch ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag om kronor år 2014 till anslagsområde Grundskola och barnomsorg, anslag 641, för investeringar i inventarier till paviljonger vid Stenstorpsskolan och förskoleavdelningar i Holm. 4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå barnoch ungdomsnämndens begäran om att anslå kronor i tilläggsanslag år 2014 åt fastighetsnämndens anslagsområde Förvaltningsfastigheter, anslag 209, för investeringar i ombyggnad av Frennarps byskola till F-3-skola, inkluderande utemiljö. 5. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå barnoch ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag om kronor år 2014 till anslagsområde Grundskola och barnomsorg, anslag 641, för investeringar i inventarier till Frennarps byskola och 5 nya förskoleavdelningar. 6. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunfullmäktige beslutar att avslå barnoch ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag om kronor år 2014 till anslagsområde Grundskola och barnomsorg, anslag 641, i driftmedel för förhyrningar av

123 paviljonger. Yrkanden Ordförande (M) yrkar följande: 1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppmana barn- och ungdomsnämnden att vidta erforderliga åtgärder för att säkerställa verksamheten samtidigt som ekonomiska ramar beaktas, samt upplysa nämnden om att eventuella ekonomiska avvikelser med anledning av genomförda åtgärder kommer att bli föremål för sedvanlig hantering i samband med att verksamhetsberedningen bereder bokslutet för år Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppmana barn- och ungdomsnämnden att inkomma med beskrivning av behov för grund- och förskola till verksamhetsberedningen vid dennes beredning av planeringsdirektiv med budget Aida Hadzialic (S) yrkar bifall till ordförandens (M) förslag. Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar i enlighet med ordförandens (M) förslag. Vid protokollet Kerstin Petersson Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Aida Hadzialic

124 1(11) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KS 2014/0145 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kommunfullmäktige Avdelningen för ekonomi och styrning Henrik Persson E-post: Telefon: Tilläggsanslag för ombyggnationer och drift inom verksamhetsområdena Kärleken och Furulund Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att avslå barn- och ungdomsnämndens begäran om att anslå kronor i tilläggsanslag år 2014 åt fastighetsnämndens anslagsområde Förvaltningsfastigheter, anslag 209, för investeringar i ombyggnad av Holms skola till 3-avdelningsförskola, inkluderande utemiljö 2. Kommunfullmäktige beslutar att avslå barn- och ungdomsnämndens begäran om att anslå kronor i tilläggsanslag år 2014 åt fastighetsnämndens anslagsområde Förvaltningsfastigheter, anslag 209, för investeringar i utemiljö vid Stenstorpsskolan och Sofiebergsskolan 3. Kommunfullmäktige beslutar att avslå barn- och ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag om kronor år 2014 till anslagsområde Grundskola och barnomsorg, anslag 641, för investeringar i inventarier till paviljonger vid Stenstorpsskolan och förskoleavdelningar i Holm 4. Kommunfullmäktige beslutar att avslå barn- och ungdomsnämndens begäran om att anslå kronor i tilläggsanslag år 2014 åt fastighetsnämndens anslagsområde Förvaltningsfastigheter, anslag 209, för investeringar i ombyggnad av Frennarps byskola till F-3-skola, inkluderande utemiljö 5. Kommunfullmäktige beslutar att avslå barn- och ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag om kronor år 2014 till anslagsområde Grundskola och barnomsorg, anslag 641, för investeringar i inventarier till Frennarps byskola och 5 nya förskoleavdelningar 6. Kommunfullmäktige beslutar att avslå barn- och ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag om kronor år 2014 till anslagsområde Grundskola och barnomsorg, anslag 641, i driftmedel för förhyrningar av paviljonger. 1

125 Sammanfattning Barn- och ungdomsnämnden har inkommit med begäran om tilläggsanslag för att vidta ett antal åtgärder med anledning av förslag till förändringar i organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration. Barn- och ungdomsförvaltningens bedömning är att det inte ryms både förskola och skola F-3 eller F-5 i Holms skola kommande läsår. Stenstorpsskolan anses inte kunna ta emot årskurs 4-9 i nuvarande lokaler, Sofiebergsskolan rymmer inte år F-5 och Frennarps byskola bedöms inte inrymma både förskola och skola F-3. Barn- och ungdomsnämnden beslutade om direktiv innebärande att alternativa förslag ska utredas för verksamhetsområdena Kärleken och Furulund. Barn- och ungdomsförvaltningen har i enlighet med direktivet tagit fram två alternativ för Kärlekens verksamhetsområde och två alternativ för Furulunds verksamhetsområde. Den ekonomiskt mest fördelaktiga kombinationen av alternativen skulle innebära en årlig driftkostnad på kkr samt en investeringsutgift på kkr Barn- och ungdomsförvaltningen har i sitt underlag framfört att inget av alternativen kan finansieras inom barn- och ungdomsnämndens ekonomiska ram. Vid Barn- och ungdomsnämndens möte tog emellertid nämnden beslut om ett eget förslag med ett tredje alternativ för Kärlekens verksamhetsområde samt begär tilläggsanslag för de ekonomiska konsekvenser som detta egna förslag för med sig. Barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans med fastighetskontoret och extern konsulthjälp i efterhand kostnadsberäknat det politiska förslaget. Barn- och ungdomsnämndens förslag beräknas innebära kkr i årlig driftkostnad och kkr i investeringsmedel, vilket är kkr dyrare årligen, samt innebär en högre investeringsutgift om kkr, än barn- och ungdomsförvaltningens mest ekonomiskt fördelaktiga kombination av alternativ. Helårseffekt uppstår dock inte redan Bedömning är att driftkostnaderna för nämndens förslag uppgår till kkr år 2014 och att resten, ytterligare kkr, behöver tillföras år Hanteringen för år 2015 kan ske i samband med beredning av Planeringsdirektiv med budget Av framtagna lösningar anser stadskontoret att den ekonomisk mest fördelaktiga kombinationen av alternativ från barn- och ungdomsförvaltningen är att föredra då det bland annat innebär lokaleffektivisering, ett ökat antal förskoleavdelningar, minskat antal små och icke kostnadseffektiva skolor samt förbättrar möjligheterna till en samlad skolverksamhet med ökad flexibilitet i att möta barn i behov av särskilt stöd. Den ekonomiskt mest fördelaktiga kombinationen av alternativ innebär att Frennarps byskola ersätts av 5 avdelningar förskola, och att skolverksamheten (F-3) flyttas till närliggande Slottsjordsskolan, samt att såväl skola och förskola i Holm avvecklas och att skolverksamhet organiseras inom Kärlekens verksamhetsområde och att 2 förskoleavdelningar anordnas i centrala Halmstad. I lösningen ingår också paviljonger vid Stenstorpsskolan. Kommunstyrelsens ledningsutskott har den gett stadskontoret och Barnoch ungdomsförvaltningen i uppdrag att utreda vad i Barn- och ungdomsnämndens ärende som akut behöver lösas för år 2014 och presentera en ännu tydligare uppdelning 2

126 av insatserna mellan verksamhetsområdena Kärleken och Furulund samt redogöra för vilka akuta behov av förskoleavdelningar som föreligger. Bilagt detta ärende är en uppdelning av planerade aktiviteter och kostnader för barnoch ungdomsnämndens förslag (Bilaga 1) och under rubriken Bakgrund i denna tjänsteskrivelse redogörs i korthet för barn- och ungdomsförvaltningens olika framtagna alternativ, var för sig. Vad avser det akuta behovet av förskoleavdelningar gör demografiska och geografiska effekter behovet av nya förskoleplatser mycket stort i centrala Halmstad, område centrum. Samtidigt som födelsetalen är höga förefaller småbarnsföräldrar att bo kvar i de centrala delarna av Halmstad i större omfattning än tidigare och efterfrågar barnomsorg i närheten av sina hem. Detta är en förändring som accelererat den senaste tiden. Från och med 2014 beräknas en årlig nettoökning av antalet barn med 100 i centrum. Eftersom ökningen är hög i de allra yngsta åldrarna så bedöms dessa 100 barn per år motsvara 7 förskoleavdelningar årligen i område centrum. Då 2 avdelningar beräknas behöva avvecklas under 2014 är det akuta behovet 9 nya avdelningar i område centrum under Det akuta behovet gör att det enda alternativet för att lösa platsproblematiken för 2014 är att hyra in paviljonger, vilket innebär höga driftkostnader. Planeringen är att avdelningarna först beräknas kunna komma på plats stegvis under andra halvåret 2014, och driftkostaden blir därför begränsad under Full kostnadseffekt sker först under 2015 och beräknas i nuläget uppgå till cirka kkr. Kostnaden för 2014 beräknas i sin tur till cirka kkr, utifrån att 4 avdelningar startas från och med augusti (dessa avdelningar är redan beställda) och 5 avdelningar startar från och med december i enlighet med barn- och ungdomsnämndens planering. Sammanfattningsvis är stadskontorets uppfattning att barn- och ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag inte är i enlighet med de ekonomiska ramarna i aktuellt planeringsdirektiv med budget och inte heller i överensstämmelse med kommunens riktlinjer för ekonomistyrning och god ekonomisk hushållning. Stadskontoret anser inte heller att ärendet har beretts i erforderlig ordning. Utifrån de förutsättningar som givits, och med anledning av den skyndsamma hanteringen som har behövts, i beredningen av ärendet föreslår stadskontoret att barn- och ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag avslås i sin helhet. De akuta behoven av förskoleavdelningar för år 2014 och som beräknas kosta cirka kkr under 2014 föreslås hanteras inom barn- och ungdomsnämndens ekonomiska ram, och de framtida behoven av medelstillskott och investeringar föreslås hanteras i samband med beredning av planeringsdirektiv med budget

127 Ärendet Uppdrag Barn- och ungdomsnämnden har inkommit med begäran om tilläggsanslag för att vidta ett antal åtgärder med anledning av förslag till förändringar i organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration. Kommunstyrelsens ledningsutskott har den gett stadskontoret och Barnoch ungdomsförvaltningen i uppdrag att utreda vad i Barn- och ungdomsnämndens ärende som akut behöver lösas för år 2014 och presentera en ännu tydligare uppdelning av insatserna mellan verksamhetsområdena Kärleken och Furulund samt redogöra för vilka akuta behov av förskoleavdelningar som föreligger. Ledningsutskottet uppmanar dessutom till alternativa lösningar till paviljonger. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden beslutade att ge barn och ungdomsförvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till förändringar i organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration. Barn- och ungdomsnämnden beslutade om direktiv innebärande att alternativa förslag ska utredas för verksamhetsområdena Kärleken och Furulund. Barn- och ungdomsförvaltningens bedömning är att det inte ryms både förskola och skola F-3 eller F-5 i Holms skola kommande läsår. Stenstorpsskolan anses inte kunna ta emot årskurs 4-9 i nuvarande lokaler, Sofiebergsskolan rymmer inte år F-5 och Frennarps byskola kan inte inrymma både förskola och skola F-3. Direktiven, och barn- och ungdomsförvaltningens framtagna alternativ, har ambitionen att delvis lösa såväl en brist på skollokaler för yngre elever i berörda verksamhetsområden som en akut brist på förskolelokaler i centrala Halmstad. En anpassning efter krav och konsekvenser av skollag och läroplan ligger också i de framtagna alternativen. De, utifrån barn- och ungdomsnämndens direktiv, framtagna alternativen som barn- och ungdomsförvaltningen har presenterat är följande: För Kärlekens verksamhetsområde: Alternativ 1a: - Holms skola och förskola avvecklas - Förskola, skola och fritidshem organiseras inom Kärleken - Paviljonger placeras vid Stenstorpsskolan till augusti avdelnings förskola i centrala Halmstad ersätter Holms förskola Beräknade kostnader/investeringar: - Drift kkr - Investering kkr Alternativ 2a: - Paviljonger placeras vid Stenstorpsskolan till augusti

128 - Ombyggnation och anpassning av Holms skola - Paviljonger för 2 avdelningar förskola i Holm Beräknade kostnader/investeringar: - Drift kkr - Investering kkr För Furulunds verksamhetsområde: Alternativ 1b: - Ombyggnation av Frennarps byskola till 5-avdelnings förskola - Skola/fritidshem för F-3 organiseras i Slottsjordsskolan Beräknade kostnader/investeringar: - Drift kkr - Investering kkr Alternativ 2b: - Ombyggnation och eventuell tillbyggnad av Frennarps byskola för skola F-3 - Ersättning för nuvarande förskoleavdelning i skolan till augusti Anordnandet av 5 avdelningar förskola Beräknade kostnader/investeringar: - Drift kkr - Investering kkr Barn- och ungdomsförvaltningen har i sitt underlag framfört att inget av alternativen kan finansieras inom barn- och ungdomsnämndens ekonomiska ram. Vid Barn- och ungdomsnämndens möte tog emellertid nämnden beslut om ett eget förslag med ett tredje alternativ för Kärlekens verksamhetsområde samt begär tilläggsanslag för de ekonomiska konsekvenser som detta egna förslag för med sig. Barn- och ungdomsnämndens eget förslag är enligt följande: För Kärlekens verksamhetsområde: - Förskoleverksamheten utvecklas i Holm med nödvändiga anpassningar av lokalerna i Holms skola - Verksamhete för F-3 i Holm flyttas över till Sofiebergsskolan - En paviljong placeras vid Stenstorpsskolan utifrån behov För Furulunds verksamhetsområde: - Ombyggnation och eventuell tillbyggnad av Frennarps byskola för skola F-3 - Ersättning för nuvarande förskoleavdelning i skolan till augusti Anordnandet av 5 avdelningar förskola - En långsiktig planering görs för möjlighet att utveckla Frennarps byskola ur ett helhetsperspektiv Barn- och ungdomsförvaltningen har tillsammans med fastighetskontoret och extern konsulthjälp i efterhand kostnadsberäknat det politiska förslaget. Barn- och 5

129 ungdomsnämndens förslag beräknas innebära kkr i investeringsmedel och kkr i årlig driftkostnad. Barn- och ungdomsnämnden har härefter inkommit med skrivelse till kommunstyrelsen för att upplysa om att behoven av förskoleplatser även de närmast kommande åren är stort. Kommunstyrelsens ledningsutskott har den gett stadskontoret och Barnoch ungdomsförvaltningen i uppdrag att utreda vad i Barn- och ungdomsnämndens ärende som akut behöver lösas för år 2014 och presentera en ännu tydligare uppdelning av insatserna mellan verksamhetsområdena Kärleken och Furulund samt redogöra för vilka akuta behov av förskoleavdelningar som föreligger. Ledningsutskottet uppmanar dessutom till alternativa lösningar till paviljonger. Den korta handläggningstiden har inte medgett en djupare beredning av kommunstyrelsens ledningsutskotts uppdrag. Endast befintligt utredningsmaterial från barn- och ungdomsförvaltningens olika alternativ samt övrigt inkommit material från barn- och ungdomsnämnden och barn- och ungdomsförvaltningen har därför använts i beredningsarbetet. Analys, förslag och motivering Det ekonomisk mest fördelaktiga kombinationen av alternativ från barn- och ungdomsförvaltningen innebär en kombination av alternativen 1a för Kärlekens verksamhetsområde och 1b för Furulunds verksamhetsområde. Dessa alternativ skulle innebära en årlig driftkostnad på kkr samt en investeringsutgift på kkr. Aktuell kombinationen av alternativ innebär att Frennarps byskola ersätts av 5 avdelningar förskola, och att skolverksamheten (F-3) flyttas till närliggande Slottsjordsskolan, samt att såväl skola och förskola i Holm avvecklas och att skolverksamhet organiseras inom Kärlekens verksamhetsområde och att 2 förskoleavdelningar anordnas i centrala Halmstad. I kombinationen av alternativ ingår också paviljonger vid Stenstorpsskolan. Aktuell kombinationen av alternativ är att föredra då det bland annat innebär lokaleffektivisering, ett ökat antal förskoleavdelningar, minskat antal små och icke kostnadseffektiva skolor samt förbättrar möjligheterna till en samlad skolverksamhet med ökad flexibilitet i att möta barn i behov av särskilt stöd. Huvuddelen av kostnaden i kombinationen av alternativ (drygt kkr) härrör från att barn- och ungdomsnämnden vill placera paviljonger vid Stenstorpsskolan för att inrymma årskurs 4-9 för att bättre anpassa verksamheten efter krav och konsekvenser av förändrad skollag och läroplan. Barn- och ungdomsnämndens eget förslag innebär i sin tur en årlig driftkostnad på kkr samt en investeringsutgift på kkr. 6

130 Barn- och ungdomsnämndens förslag är således kkr dyrare årligen samt innebär en högre investeringsutgift om kkr än barn- och ungdomsförvaltningens mest ekonomiskt fördelaktiga kombination av alternativ. Barn- och ungdomsnämndens förslag innebär att skolverksamhet (F-3) fortsatt bedrivs i Frennarps byskola, att kostsamma förskolepaviljonger behöver hyras in för annan placering samt att skolverksamhet avvecklas i Holm medan förskoleverksamheten byggs ut. I förslaget ingår också paviljonger vid Stenstorpsskolan. Barn- och ungdomsnämndens förslag är inte konsekvensutrett i sin helhet då det avviker från de direktiv nämnden uppdragit åt barn- och ungdomsförvaltningen att utreda. Den bedömning som görs är att ekonomisk helårseffekt först uppstår år 2015 för nämndens förslag. För 2014 väntas driftkostnader om kkr behövas för förändringar vid Stenstorpsskolan och för drift av fem förskoleavdelningar delar av året. Resterande kkr behöver tillskjutas i budget 2015, vilket formellt kan ske i samband med beredning av Planeringsdirektiv med budget Om man istället väljer att satsa på såväl skola F-3 och förskola i Holm, enligt alternativ 2a ovan, innebär detta att investeringar behöver göras i bland annat Holms skola till en investeringsutgift om kkr och att bland annat 2 nya förskolepaviljonger behöver hyras in vilket tillsammans med övriga driftkostnader innebär en årlig kostnad på kkr. Skall samtidigt skolverksamheten vid Frennarps byskola utökas och skolan användas som F-3-skola och förskoleavdelning ersättas och nya tillskapas, enligt alternativ 2b, uppgår investeringsutgiften och årliga driftkostnader för Furulunds verksamhetsområde, till kkr respektive kkr. Sammanlagt skulle denna kombination av alternativ således innebära investeringsutgifter på kkr och årliga driftkostnader på kkr. Denna kombination av alternativ är dock kkr dyrare årligen än barn- och ungdomsförvaltningens mest ekonomiskt fördelaktiga kombination av alternativ medan investeringsutgiften är ungefär densamma. Det finns också frågetecken kring hur utbildningskvaliteten på sikt ska kunna upprätthållas vid dessa båda ombyggda små skolor. Oaktat vilken kombination av alternativ enligt ovan som väljs eller beslutas kommer emellertid inte hela det behov av förskoleavdelningar som barn- och ungdomsnämnden framför att täckas. Demografiska och geografiska effekter gör behovet av nya förskoleplatser mycket stort i centrala Halmstad, område centrum. Samtidigt som födelsetalen är höga förefaller småbarnsföräldrar att bo kvar i de centrala delarna av Halmstad i större omfattning än tidigare och efterfrågar barnomsorg i närheten av sina hem. Detta är en förändring som accelererat den senaste tiden. Från och med 2014 beräknas nu en årlig nettoökning av antalet barn med 100 i centrum. Eftersom ökningen är hög i de allra yngsta åldrarna så bedöms dessa 100 barn per år motsvara 7 förskoleavdelningar årligen i område centrum (ca 14 barn/avdelning i genomsnitt). Redan idag saknas möjligheten för barn- och ungdomsförvaltningen att erbjuda tillräckligt antal platser i område centrum, och först under våren 2014 beräknas behoven 7

131 från 2013 vara täckta i och med tillskapandet av 3 nya avdelningar i Linehed, 3 avdelningar i Vallås och då man åter öppnar 1 avdelning inom Kärlekens verksamhetsområde (Grimsnäs). Behov för 2014, centrum: Netto 7 avdelningar - 1 avdelning Sömntutan Avveckling på grund av krav från Miljö- och hälsoskyddsnämnden - 1 avdelning Frennarp OBS: Avveckling under förutsättning att beslut fattas om att bygga om Frennarps byskola till F-3- skola + 4 avdelningar, Stationsparken Ingår som del av begärt tilläggsanslag under förutsättning att beslut fattas om att bygga om Frennarps byskola till F-3-skola, och är beställda till hösten 2014 och finansieras under 2014 inom befintlig ram. + 1 avdelning, centrumplacering okänd Ingår som del av begärt tilläggsanslag under förutsättning att beslut fattas om att bygga om Frennarps byskola till F-3-skola + 4 avdelningar, centrumplacering okänd Är enligt barn- och ungdomsförvaltningen ett akut behov för år Avdelningarna behöver finnas på plats innan 2014 års utgång. 7 avdelningar i centrum Ett bedömt akut behov av 9 nya avdelningar i område centrum föreligger således för att täcka 2014 års behov. Att notera är att om ett beslut fattas om att bygga om Holms skola till F-3-skola kan inte de 2 förskoleavdelningar som idag ryms inom lokalerna finnas kvar, utan behöver ersättas med ytterligare 2 nya avdelningar på annan plats. I Barn- och ungdomsnämndens beslut om åtgärder med anledning av förslag till förändringar i organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration och som berör Kärlekens och Furulunds verksamhetsområden ingår ett äskande om tilläggsanslag för 5 nya förskoleavdelningar i hyrda paviljonger i Furulunds verksamhetsområde. Dessa beräknas kosta cirka kkr per år och avdelning i hyra och städning. Behov för 2015, centrum: Netto 7 avdelningar + 7 avdelningar, centrumplacering okänd Flera förslag på placering undersöks, däribland Örjansskolans annex och Patrikshills annex. 7 avdelningar i centrum Ett bedömt behov av 7 nya avdelningar i område centrum föreligger för att täcka 2015 års behov. 8

132 Behov för 2016, centrum: Netto 7 avdelningar + 7 avdelningar, centrumplacering okänd Flera förslag på placering undersöks, däribland Örjansskolans annex, Patrikshills anexx. 7 avdelningar i centrum Ett bedömt behov av 7 nya avdelningar i område centrum föreligger för att täcka 2016 års behov. Det akuta behovet för 2014 innebär att nya förskoleavdelningar behöver tillskapas skyndsamt. Detta begränsar möjligheterna för att bygga om befintliga lokaler för förskoleverksamhet eller att platsbygga förskolor. Den enda lösningen för 2014 års behov bedöms vara att hyra in paviljonger, vilket innebär höga driftkostnader. Då de nya förskoleavdelningarna först beräknas komma på plats stegvis under andra halvåret 2014 blir driftkostaden dock begränsad under Full kostnadseffekt sker först under 2015 och beräknas i nuläget uppgå till ca kkr. Kostnaden för 2014 beräknas till ca kkr, utifrån planeringen att 4 avdelningar startas från och med augusti (dessa avdelningar är redan beställda) och 5 avdelningar startar från och med december. Sammanfattningsvis är stadskontorets uppfattning att barn- och ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag inte är i enlighet med de ekonomiska ramarna i aktuellt planeringsdirektiv med budget och inte heller i överensstämmelse med kommunens riktlinjer för ekonomistyrning och god ekonomisk hushållning. Stadskontoret anser inte heller att ärendet har beretts i erforderlig ordning, då exempelvis inte samhällsbyggnadsutskottet eller fastighetsnämnden har fått möjlighet att ta ställning till investeringsförslaget innan det tillsänts stadskontoret och kommunstyrelsen för vidare beredning. Utifrån de förutsättningar som givits, och med anledning av den skyndsamma hanteringen som har behövts, i beredningen av ärendet föreslår stadskontoret att barn- och ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag avslås i sin helhet. De akuta behoven av förskoleavdelningar för år 2014 och som beräknas kosta cirka kkr, plus inventarieinvesteringar, under 2014 föreslås hanteras inom barn- och ungdomsnämndens ekonomiska ram, och de framtida behoven av medelstillskott och investeringar föreslås hanteras i samband med beredning av planeringsdirektiv med budget Kommunen måste omedelbart se över möjligheterna att platsbygga förskoleavdelningar skyndsamt för att reducera barn- och ungdomsnämndens och kommunens ökade kostnader för tillkommande förskoleavdelningar i område centrum. Konsekvenser Om barn- och ungdomsnämndens begäran om tilläggsanslag beviljas blir de ekonomiska konsekvenserna att kommunens kostnader kommer att öka med kkr årligen samt att kommunens likviditetsbelastning beräknas öka med kkr år Mot bakgrund av att kommunens ekonomiska plan för de närmast kommande åren visar på relativt stora underskott finns risk att ytterligare omprövningar eller besparingar 9

133 behöver genomföras för att finansiera detta tilläggsanslag som inte varit föremål för prioritering i samband med den ordinarie planerings- och budgeteringsprocessen. Konsekvenserna för undervisningen, med anledning av barn- och ungdomsnämndens förslag, beräknas bli förhållandevis begränsad, men det finns bland annat tveksamheter kring hur man vid en så liten skola som Frennarps byskola ska kunna möta krav från Skolverket gällande exempelvis lärarnas behörighet. Kostnaderna för att skyndsamt tillskapa nya förskoleavdelningar beräknas bli hög på sikt då förhållandevis dyra hyreslösningar fordras. Kostnaden för år 2014 är dock begränsad och föreslås att hanteras inom barn- och ungdomsnämndens ekonomiska ram. Barn- och ungdomsnämnden förväntas dock inte kunna bära helårskostnaden för erfordrade förskoleavdelningar från 2015 och framåt vilket på sikt innebär högre kostnader för kommunen. Ärendets beredning Inom kommunen Stadskontorets avdelning för ekonomi och styrning har skrivit fram, och i vissa delar berett, ärendet. Barn- och ungdomsförvaltningen har i delar berett ärendet samt kostnadsberäknat det tillsammans med fastighetskontoret och samhällsbyggnadskontoret. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Kostnadsberäkning av nämndsbeslut ( ) 2. BU 5 (BU 2013/0438, ) Skolorganisation inom skolområde centrum för läsåret Protokoll BU 5 Skolorganisation inom skolområde centrum från läsåret 2014/

134 För Stadskontoret Fredrik Geijer Kommunchef Stefan Sorpola Ekonomichef 11

135 Bilaga BARN- OCH UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN BUN beslut Kompletterat med kostnadsberäkning för ombyggnad av Holms skola till förskola Kostnader för beslut för verksamhetsområde Kärleken Beslutet innebär att: - Holms skolas åk F-3 till Sofiebergsskolan - Holms skola byggs om till förskola - Paviljonger hyrs till Stenstorpsskolan, åk Kompletteringar av utemiljöer, Sofiebergsskolan/Stenstorpsskolan Kostnad, kr Investering Ombyggnad av Holms skola till förskola, 3 avd, inkl utemiljö Utemiljö Stenstorpsskolan Utemiljö Sofiebergsskolan Inventarier till paviljong vid Stenstorpsskolan Inventarier för komplettering av bef. förskola i Holm Inventarier till ny avd i Holm Totalt Drift Kostnad, kr/år Holms förskola utökad hyra, städ Stenstorpsskolan, paviljonger snittkostnad per år, 5 år Hyresökning utemiljö Stenstorps- och Sofiebergsskolan Skolskjuts Kostnader för undervisning, tjänst, resor ca Summa Kostnader för beslut för verksamhetsområde Furulund Beslutet innebär att: - Frennarps byskola är för åk F-3, ombyggnad - 5 nya förskoleavdelningar Kostnad, kr Investering Frennarps byskola byggs om för F-3, inkl utemiljö Inventarier i Frennarps byskola Inventarier till ytterligare 4 avd förskola Inventarier för komplettering av förskola i nya lokaler Totalt Drift Kostnad, kr/år Utökad hyra för Frennarps byskola pga ombyggnad/utemiljö Hyra för paviljonger ca kr /år och avd, 5 avd Totalt

136 Bilaga 2 1(11) Tjänsteskrivelse Diarienummer: BU 2013/0438 Version:1,0 Beslutsorgan: BU Enhet: Förvaltningskontoret Pauline Broholm Lindberg, M-A Öberg E-post: mari-anne.oberg@halmstad.se Telefon: Skolorganisation inom skolområde Centrum från läsåret 2014/15 Förslag till beslut Förvaltningen överlämnar alternativa förslag 1,2 för Kärlekens och Furulunds verksamhetsområden till barn- och ungdomsnämnden för ställningstagande. Sammanfattning Barn- och ungdomsnämnden beslutade att ge barn- och ungdomsförvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till förändringar i organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration. Skolans organisation behöver förändras så att den fungerar utifrån skollag och läroplaner. För vissa delar av skolområde Centrum måste förändringar ske läsåret 2014/15 varför förslag för några områden läggs fram nu och förslag för andra delar inom Centrum samt övriga skolområden kommer att följa senare. Barn och ungdomsnämnden beslutade om direktiv för vilka alternativa förslag som ska utredas för verksamhetsområdena Kärleken och Furulund, Frennarps byskola. Nästa läsår inryms inte både förskola och skola F-3 eller F-5 i Holms skola. Stenstorpsskolan kan inte ta emot årskurs 4-9 i nuvarande lokaler utan behöver utöka med paviljonger. Frennarps byskola kan inte inrymma både förskola och F-3. Det finns brister i flera av lokalerna som behöver åtgärdas om beslut fattas om fortsatt skolverksamhet. I tjänsteskrivelsen redovisas alternativa förändringsförslag i organisationen för verksamhetsområde Kärleken samt verksamhetsområde Furulund. Det senare berör även verksamhetsområde Nissan. Alternativ 1 för båda verksamhetsområdena innebär att kommunen klarar kraven i skollag/läroplan. Skolorna kan ha en samlad verksamhet anpassad till nuvarande läroplan 1 1

137 och med behöriga lärare i alla ämnen och årskurser. Verksamheten och lokalerna inom Slottsjords-Brunnsåkerskolan och Sofiebergs-Stenstorpsskolan organiseras för F-9 som en enhet. Organisationen på klasser och grupper kan ske med högre kvalitet och lägre kostnad med samlad verksamhet på en plats. Bättre möjligheter till relevant stöd för elever i behov av särskilt stöd. Tillgång till bland annat elevhälsa, specialpedagoger, speciallokaler, skolledning och skolbibliotek finns på plats. Alternativ 2 för båda verksamhetsområdena innebär att både Holms skola och Frennarps byskola behöver viss ombyggnad för att erbjuda en god arbetsmiljö. Båda skolorna har idag förskola i skolan vilken inte kan vara kvar från höstterminen Vid båda skolorna är det svårt att hitta en plats för placering av förskolepaviljong till hösten Skolverksamhet bedrivs för F-3. Båda skolorna får fortsatta transporter under skoltid till andra skolor för vissa ämnen. De i direktiven angivna alternativen innebär följande förslag till beslut: För Kärlekens verksamhetsområde Alternativ 1 Beslut om att Holms skola och förskola avvecklas Beslut om att förskola, skola och fritidshem organiseras inom Kärleken Beslut om paviljonger vid Stenstorpsskolan till augusti 2014 Beslut om 2 avd förskola i centrala Halmstad som ersätter Holms fsk Alternativ 2 Beslut om paviljonger vid Stenstorpsskolan till augusti 2014 Beslut om ombyggnad/anpassning av Holms skola Beslut om paviljonger för 2 avd förskola i Holm För Furulunds och Nissans verksamhetsområden Alternativ 1 Beslut om ombyggnad av Frennarps byskola till 5 avd förskola Beslut om att skola/fritidshem för F-3 organiseras i Slottsjordsskolan Alternativ 2 Beslut om ombyggnad och eventuellt tillbyggnad av Frennarps byskola för skola F-3 Beslut om ersättning för nuvarande förskoleavdelning i skolan till augusti 2014 Beslut om totalt 5 avd förskola som i alternativ 1 Förvaltningen överlämnar alternativ 1 och 2 för Kärlekens och Furulunds/Nissans verksamhetsområden till barn- och ungdomsnämnden för ställningstagande. I bilaga 1 och 2 redovisas ekonomiska konsekvenser och rektorernas kommentarer för konsekvenser för undervisningen. Ärendet Uppdrag Barn- och ungdomsnämnden beslutade att ge barn- och ungdomsförvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till förändringar i organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration. 2 2

138 Barn- och ungdomsförvaltningen har i uppdrag att utarbeta förslag om hur organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration kan anpassas till mål och bestämmelser i skollagen och läroplanerna för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola. Förslagen ska även utgå ifrån kommunens vision och mål och en resurseffektiv organisation av verksamheten inom barn- och ungdomsförvaltningen. Syftet med uppdraget till förvaltningen är att utveckla och förbättra förutsättningarna för förskolor och skolor för att nå så god kvalitet och effektivitet som möjligt i verksamheten utifrån mål och bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och i kommunala styrdokument. Barn- och ungdomsnämnden beslutade om direktiv för vilka alternativa förslag som ska utredas, se bilaga 5. Bakgrund För vissa delar av skolområde Centrum måste förändringar ske till läsåret 2014/15 då nuvarande organisation inte är genomförbar. Förslag för några områden läggs därför fram nu och andra delar inom skolområde Centrum samt övriga skolområden kommer att följa senare. I tjänsteskrivelsen beskrivs alternativ till förändringar för verksamhetsområde Kärleken samt verksamhetsområde Furulund. Det senare berör även verksamhetsområde Nissan. Kvalitetskrav Genom nya krav i skollag, läroplan samt nya behörighetskrav för lärare måste verksamheten i små skolor ses över. De små skolorna får svårigheter med bemanning, lärarbehörighet och utrustning anpassad till kunskapskraven i läroplanen. Ett alltför litet antal elever per ålder kan även innebära svårigheter att upprätthålla en fungerande, dynamisk och flexibel organisation. Det finns risk för att elever har för få jämnåriga kamrater vilket kan skapa en utsatt situation för en elev. Elever måste skjutsas till annan skola för vissa ämnen som då koncentreras till vissa dagar istället för att naturligt vara en del av övriga veckans ämnen. Lärare, elevhälsa, chefer, vaktmästare m fl transporterar sig också till skolan flera gånger i veckan. Enligt skollagen skall varje kommun erbjuda en likvärdig utbildning inom varje skolform där hänsyn har tagits till gällande lagar och styrdokument. Enligt förordning SFS 2011:326 Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor skärps kraven för behörighet att undervisa i förskola och skola - Lärarlegitimation. Detta innebär att rektorer och förskolechefer måste se över hur kompetensen bland förskolans och skolans personal matchar förskolans och skolans verksamhet och krav som ställs utifrån styrdokument. Att en lärare eller förskollärare är legitimerad innebär inte att denne är behörig för all undervisning, utan för viss verksamhet eller vissa skolformer, årskurser och ämnen. Endast legitimerade lärare och förskollärare ska få tillsvidareanställas och bara lärare som är legitimerade ska få sätta betyg. Lokalkrav Förskoleavdelningar Centrum har ett mycket stort behov av utökat antal förskoleavdelningar. Våren 2014 behöver över 100 fler barn placering i förskola och 2016 ökar antalet 3 3

139 barn med över 100 ytterligare per år. Anslagen från kommunfullmäktige i nuvarande planeringsdirektiv täcker inte de kostnader som barn- och ungdomsförvaltningen får för inhyrda paviljonger för att klara efterfrågan av förskola till och med Förutom behovet att utöka antalet platser finns också förskolelokaler med dålig arbetsmiljö som behöver ersättas av nya. Holms skola Kan inte inrymma skola för årskurs F-5 och 2 avdelningar förskola. Brister i lokalerna måste åtgärdas för att vara godkända t ex för elevhälsa Kvalitetskraven för att kunna nå målen är svåra att uppnå Hög driftskostnad för personal och deras resor mellan skolor Stenstorpsskolan Behöver ett tillskott av lokaler för att organisera för årskurs 4-9. Idag har skolan årskurs 6-9. Furulundsskolan Kommer inte - av utrymmesskäl - att kunna ta emot alla elever från de områden som hittills erbjudits plats där Elever från Frennarp erbjuds plats i Brunnsåkersskolan från hösten 2014 från årskurs 4. Frennarps byskola Kan inte inrymma både skola och förskola kommande läsår Brister i lokalerna måste åtgärdas för att vara godkända Slottsjordsskolan Blir en F-3 skola från hösten Årskurs 4 och 5 flyttar till Brunnsåkersskolan, vilket ger utrymme att ta emot fler elever i årskurs F-3. Brunnsåkersskolan Blir en 4-9 skola från hösten Lokalkapacitet finns inom Brunnsåkersskolan som också får en anpassning av utemiljön. Detta ger utrymme att ta emot elever från Furulunds verksamhetsområde. Furulund, inklusive Frennarp och Slottsjord/Brunnsåker ingår i samma elevupptagningsområde. Analys, förslag och motivering För att nå fram till visionen om Halmstad som Kunskapsstaden staden där människor växer- genom utbildning, företagsamhet och nytänkande krävs insatser på flera fronter och med många infallsvinklar. Kvalitativa verktyg inbegriper stimulerande skolmiljöer, kunniga och entusiasmerande lärare med goda förutsättningar att genomföra sitt arbete samt att verksamheten i skolor och förskolor genomsyras av trygghet och glädje. En utveckling av grundskolan med färre och större skolor medverkar till en högre kvalitet för eleverna och till hållbar utveckling ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Ekologiskt genom minskning av alla former av transporter som kopplas till en skola. 4 4

140 Socialt genom att sammanföra fler elever i större skolor där de kan ingå i ett större socialt sammanhang och med möjlighet till flexibel organisation. Skolan bör finnas så nära elevens bostadsområde som det är möjligt utifrån effektivitets- och kvalitetskraven. Ekonomiskt kan en skola med ett större elevantal ha behöriga pedagoger i alla ämnen och utrustning på plats. Det är också ett led i lokaleffektiviseringen att sammanföra elever till färre skolor. Detta är en omprövning som ger förutsättningar till en hög kvalitet. För att kunna genomföra en förändring av detta slag krävs en satsning på förändring och anpassning av befintliga lokaler som ska användas för grundskola. Det blir allt tydligare att det är stora svårigheter att driva verksamhet i både förskola och skola i alltför små enheter. Förskolor bör ha minst tre avdelningar för att kunna erbjuda en hög kvalitet och vara effektiva driftsmässigt. Det är därför positivt att antalet förskolor med en avdelning minskar och att förskolor med fyra avdelningar eller fler ökar. Kommunen har 17 av 34 skolor med elevantal under 200 och 6 skolor med elevantal under 100 elever. Dessa skolor har en hög driftkostnad per elev totalt sett och otillräckligt elevantal för att erbjuda behöriga lärare i alla ämnen hel tjänst på skolan. Detta innebär att antingen elever eller behörig lärare reser mellan skolor. Detta medför att vissa ämnen koncentreras under en dag i stället för att ligga utspridda över veckans alla dagar. De minsta skolorna med många årskurser har alltför få elever per åldersgrupp för att kunna arbeta flexibelt och med en dynamik i grupperingarna. Antalet vuxna att fördela övriga arbetsuppgifter på (till exempel rastvärd, måltidsvärd) är minimalt, vilket i sin tur påverkar tiden för eleverna. Alla barn och elever har lika rätt till utbildning. Förutsättningar för att följa skollag och läroplan med krav på behörig personal, kvalitetsarbete, elevhälsa, skolbibliotek osv ska finnas för varje skola. Förvaltningens strategi är att förändringar i skolornas organisation ska utgå ifrån byggstenar som är kopplade till läroplanen för grundskolan, vilket innebär att skolorna bör vara organiserade som F-9, F-3, F-6 eller 4-9 skolor. En förutsättning för att varje skola ska kunna bedrivas resurseffektivt är att varje skola har tillräckligt många elever för att kunna bära sig både sett till kvaliteten i verksamheten och ekonomiskt. En större skola ger möjlighet att skapa attraktiva heltidstjänster för ämneskombinationer som små skolor delar med andra skolor idag. Med en samlad skola kan fördelning av arbetsuppgifter som t ex mentorsskap bli bättre och kan spridas på fler. Lärare i alla ämnen är på plats och ingår i arbetslag/team blir kvaliteten och arbetsmiljön bättre för elever, personal och chefer. En större skola med F-9 kan klara lagkraven bättre än flera små skolor. Pedagogiskt finns många vinster. Yteffektivisering sker genom att t ex lokaler för speciallokaler, elevhälsa, skolbibliotek, administration finns på en plats istället för i flera skolor. Förvaltningen redovisar två förslag för verksamhetsområde Kärleken och två förslag för verksamhetsområde Furulund Varje förslag redovisas i följande bilagor: I bilaga 1 Ekonomiska konsekvenser. I bilaga 2 Konsekvenser för undervisningen. I bilaga 3 Elevantal I bilaga 4 Riskanalyser. 5 5

141 Verksamhetsområde Kärleken Verksamhetsområdet kan med nuvarande lokalresurser inte ha kvar samma organisation nästa läsår. Visionen inom barn- och ungdomsförvaltningen är på sikt en ny F-9 skola inom Kärleken för att samla skolverksamheten inom Kärleken/Holm. Kärleken utökas nu med många nya bostäder och ytterligare ett område med bostäder inom Slottsmöllan är under planläggning. Norr om Kärleken finns ytterligare ett stort antal bostäder med i Handlingsprogram för bostadsförsörjning t o m Skolorna inom Kärleken behöver en långsiktig lösning. I en långsiktig lösning för skolan i området kan även övervägas om Frennarpseleverna kan tillhöra Kärlekens elevområde. Detta kan inte bli verklighet den närmaste tiden utan andra förslag utreds därför inför 2014 i överensstämmelse med de nuvarande uppdrag och direktiv som förvaltningen har. Skolområdet vill förändra fördelningen av årskurserna så att de stämmer med läroplanerna d v s en F-9 skola inom Kärleken med fördelning av eleverna i årskurs F-3 i Sofiebergsskolan och årskurs 4-9 i Stenstorpsskolan. I en sådan organisation kan årskurs F-3 rymmas inom Sofiebergsskolan alternativt fortsätta i Holms skola. Alternativ 1 Holms skola Alternativ 1 innebär att både förskola och skola erbjuds inom Kärleken från läsåret 2014/15. Förskolan i Holm flyttar till förskolelokaler inom Kärleken. Kontraktet för samtliga lokaler för förskola/skola i Holm sägs upp. Sofiebergsskolan/Stenstorpsskolan årskurs F-9 Sofiebergs- och Stenstorpskolan ansvarar för hela grundskolans årskurs F-9 samt fritidshem t o m 12 år. Sofiebergsskolan föreslås organisera skola och fritidshem för årskurs F-3. Stenstorpsskolan föreslås organisera skola för årskurs 4-9 samt fritidshem upp till 12 år. Stenstorpsskolan behöver en utökning av lokalerna för årskurs 4-9. Det föreslås ske med paviljonger från hösten Utemiljöerna vid både Sofiebergsskolan och Stenstorpsskolan behöver en förbättring av utemiljöerna för organisation för andra åldrar. Förskola Behovet av förskola inom verksamhetsområde Kärleken kan täckas med befintliga förskolor inom Kärleken om fler förskoleavdelningar byggs inom centrala Halmstad. Under våren 2014 är många barn placerade på förskolor inom Kärleken som inte har sin bostad där. De kommer att motsvara ca 3 avdelningar barn från Furulunds och Nissans verksamhetsområden. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att förskola med 2 avdelningar finns i Holm och att skolan bedrivs för årskurs F-3. Detta förslag kräver investeringar i ombyggnader/anpassningar för att erbjuda lokaler med godkänd arbetsmiljö. Det är inte möjligt att rymma lokaler som motsvarar lagkrav och läroplaner för både förskola och skola F-3 i nuvarande ytor. Lokaler för två avdelningar förskola måste tillkomma och skolan behöver viss ombyggnad. 6 6

142 Alternativa lösningar som beaktats är en ombyggnad av befintlig byggnad där idag finns bl a församlingshem för kyrkan, en paviljong med placering på nuvarande fotbollsplan och bygdegården. Kommunfullmäktige beslutade om avslag på ett politiskt förslag om ett utökat lokalbehov med en förskolepaviljong vid Holms skola. Fastighetskontoret har konstaterat att ytan i befintlig byggnad, där bl a församlingshem finns idag, inte är tillräcklig för 2 avdelningar. Tillbyggnader kan inte göras utan utredning av arkeologi. På plankartorna över området där fotbollsplanen ligger idag finns markeringar för arkeologi. För att pröva om en placering av en paviljong för 2 avdelningar förskola är möjlig på den nuvarande fotbollsplanen ska enligt samhällsbyggnadskontoret en beställning av en särskild arkeologisk utredning göras. Den beställs av Länsstyrelsen och det tar normalt 3-4 månader att få svar på om det krävs en grundlig arkeologisk utredning. Om det krävs, kan den utredningen ta minst ett år. Bygdegården ägs inte av kommunen. Den har tidigare varit aktuell för en diskussion för förskola och det är klarlagt att lokalerna inte är lämpliga, tillräcklig yta finns inte och den ligger inte intill skolan, vilket är en fördel för att kunna samverka. De i direktiven angivna alternativen innebär följande förslag till beslut: Alternativ 1 Beslut om att Holms skola och förskola avvecklas Beslut om att förskola, skola och fritidshem organiseras inom Kärleken Beslut om paviljonger vid Stenstorpsskolan till augusti 2014 Beslut om 2 avd förskola i centrala Halmstad som ersätter Holms fsk Alternativ 2 Beslut om paviljonger vid Stenstorpsskolan till augusti 2014 Beslut om ombyggnad/anpassning av Holms skola Beslut om paviljonger för 2 avd förskola i Holm Placering? Placering vid skolan är troligen inte möjlig till augusti 2014 Verksamhetsområde Furulund och Nissan - Frennarps byskola Skolområde Centrum förändrar skolorganisationen inom verksamhetsområde Nissan från läsåret 2014/15 där Slottsjordsskolan och Brunnsåkerskolan har ett ansvar för årskurserna F-9 med årskurs F-3 inom Slottsjordsskolan och årskurs 4-9 inom Brunnsåkersskolan. Det sker för att bättre kunna möta läroplanen och ge eleverna de bästa förutsättningarna. Skolorna inom Nissans verksamhetsområde har ett lokalöverskott de närmaste åren. Tre fristående grundskolor finns inom skolområde Centrum och en fjärde planerar start hösten Antalet barn i förskoleålder ökar kraftigt inom skolområde Centrum. En stor efterfrågan väntas på nya förskoleplatser åren 2015 och En utökning med över 100 nya förskoleplatser behöver ske varje år. Alternativ 1 Frennarps byskola Grundskoleverksamheten och fritidshem i Frennarps byskola flyttar till Slottsjordsskolan. Lokalerna i Frennarps byskola föreslås byggas om och anpassas till förskola, vilket ger 7 7

143 4 nya förskoleavdelningar, totalt 5 avdelningar. Det medför att barn som idag placerats inom Kärleken kan flytta till en förskola närmare sin bostad samt erbjuda nya barn plats i förskola. Elever i årskurs F-3 erbjuds plats i Slottsjordsskolan och fortsätter därefter i årskurs 4-9 i Brunnsåkersskolan. De elever som idag har syskon inom Furulundsskolan erbjuds plats där. Slottsjordsskolan Utemiljön är i behov av översyn och underhåll för fler elever i F-3. Slottsjordsskolan får med Frennarpseleverna samma antal elever som i nuvarande organisation om intresset fortsätter som idag för fristående skolor. På sikt ökar elevantalet inom Centrum när de barn som är födda 2012 och senare kommer upp i skolålder. Furulundsskolan kommer inte att klara att ta emot alla elever som en utbyggnad av bostäder medför i kvarteret Kemisten. Alternativ 2 Frennarps byskola Förskolan som nu finns i skolan kan inte längre vara kvar. Den måste ha en ersättning till inför höstterminen Ett flertal brister finns i lokalerna som behöver åtgärdas om det ska fortsätta att organiseras skola där. Bland annat måste lokalen för elevhälsan anpassas så att vatten finns i lokalen. Vidare saknas samtalsrum, administrativ yta för skolledning, vilrum för elever och personal, omklädning/kapprum för personal, särskild omklädning och wc för kökets personal. Det är troligen inte möjligt att inrymma ytorna inom befintliga lokaler. Frennarpsgården skulle kunna användas till administrativa lokaler för skolledning, samtalsrum, pausrum för personal m m Lokalen är inte i skick att kunna ta emot barngrupper. Lokalerna behöver i så fall en ventilationsanläggning, fler wc, tillgänglighetsanpassning, underhåll av ytskikt m m. I dagsläget är Frennarpsgården uthyrd med ett kontrakt till 2018 och med tre års förlängning. Skolan saknar i likhet med flera andra skolor en matsal. Utifrån livsmedelslagstiftningen behövs en matsal för att inte hantera livsmedel i undervisningslokalerna. Vidare saknas skolbibliotek. De kostnaderna finns inte med i den ekonomiska redovisningen då det är ett behov även på andra skolor och kräver mer utredning. Utemiljön är i behov av översyn och underhåll. Förskoleavdelningen i skolan kan ersättas med en eller flera förskoleavdelningar i paviljong med placering intill Frennarps förskola. Kökets kapacitet i nuvarande förskola räcker inte till för en utökning. Det befintliga köket kan eventuellt byggas till alternativt blir det ett tillagnings- eller mottagninskök i tillkommande byggnad. För att jämföra med alternativ 1 där totalt 5 avdelningar förskola kan byggas i nuvarande lokaler, finns i bilagan med ekonomiska konsekvenser också redovisat kostnad för den utökningen. Placering kan ske dels inom Frennarp men också på annan plats inom Centrum, t ex Järnvägsparken. Utredning om fler möjliga lägen pågår. 8 8

144 Slottsjordsskolan Slottsjordsskolan organiserar skola för årskurs F-3. Ett lokalöverskott kommer att finnas de närmaste åren. Ett övervägande har gjorts för lämpligheten av att placera förskoleverksamhet där. Förskola föreslås inte mot bakgrund av en begränsad utemiljö som behövs för skola/fritidshem. För att det skulle vara aktuellt krävs större ombyggnader och lokalerna, vilka kommer att behövas som skola fullt ut inom några år. De i direktiven angivna alternativen innebär följande förslag till beslut: Alternativ 1 Beslut om ombyggnad av Frennarps byskola till 5 avd förskola Beslut om att skola/fritidshem för F-3 organiseras i Slottsjordsskolan Alternativ 2 Beslut om ombyggnad och eventuellt tillbyggnad av Frennarps byskola för skola F-3 Beslut om ersättning för nuvarande förskoleavdelning i skolan till augusti 2014 Var? Beslut om totalt 5 avd förskola som i alternativ 1 Placering av förskoleavdelningar vid Frennarps fsk är inte möjlig till augusti 2014 (sent hösten eller jan 2015) Förvaltningen överlämnar alternativ 1 och 2 för Kärlekens och Furulunds verksamhetsområden till barn- och ungdomsnämnden för ställningstagande. Konsekvenser Konsekvenserna ur ett undervisnings- och barn/elevperspektiv beskrivs i bilaga 2. Riskanalyser redovisas i bilaga 4. Sammanfattningsvis innebär alternativ 1 i båda verksamhetsområdena att Elever i Holm och Frennarp får längre till sin skola/fritidshem. Fler elever behöver skolskjuts till sin skola Eleverna slipper de transporter som idag sker under skoltid flera gånger per vecka till bland annat slöjd och idrott till flera olika skolor. Skjutsningen till andra skolor för vissa ämnen har flera negativa pedagogiska effekter både på den nuvarande skolan och för de elever som går i den mottagande skolan. T ex blir förläggningen av tider för de ämnena inte de bästa för eleverna. Samverkan mellan ämnena försvåras när de inte finns på samma plats. Vårdnadshavare kommer att få lämna och hämta vid fritidshem längre från bostaden än med nuvarande organisation. Med fler föräldrar som kör bil till fritidshemmen påverkas trafiksituationen vid skolorna vi lämning och hämtning av barn/elever. Frennarps byskola kan byggas om till förskola vilket minskar investeringskostnaderna för fler förskoleplatser och på kortare tid än nybyggnad Slottsjordsskolan får i stort sett detsamma elevantal som idag men med årskurs F-3 inklusive fritidshem istället för åk F-5 med fritidshem. 9 9

145 Med ett genomförande av föreslagna förändringar klarar kommunen kraven i skollag/läroplan. Skolorna kan ha en samlad verksamhet anpassad till nuvarande läroplan och med behöriga lärare i alla ämnen och årskurser. Verksamheten och lokalerna inom Slottsjordsoch Brunnsåkerskolan samt Sofiebergs- och Stenstorpsskolan organiseras för F-9 som en enhet med samlat ansvar för elevernas utbildning. Vuxennärvaron ökar när arbetsuppgifter som görs på alla skolor fördelas på fler personer. Tillgång till speciallokaler som slöjd- idrotts- NO och hemkunskapsalar finns på den egna skolan. Organisationen på klasser och grupper kan ske med högre kvalitet och lägre kostnad med samlad verksamhet på en plats. Bättre möjligheter finns till relevant stöd för elever i behov av särskilt stöd. Tillgång till elevhälsa, specialpedagoger, skolledning och skolbibliotek erbjuds. Dynamik och flexibilitet med fler personal och olika utbildningar. Personalen har tillgång till ett större kollegium för lärande, erfarenhets- och kunskapsutbyte i det dagliga arbetet. Tillgång till fritidsverksamhet med den stora organisationens fördelar. Tillgång till tillagningskök finns i Sofiebergsskolan, Slottsjordsskolan och Brunnsåkersskolan. Lokalöverskottet minskar totalt sett. De kvalitetsmässiga konsekvenserna för undervisningen blir en förbättrad situation i alternativ 1 för både elever och personal. Se bilaga 2 Elevantalet ökar på sikt inom Centrum. Osäkerhet finns om etablering av fler fristående grundskolor samt hur intresset hos kommunens innevånare är för kommunal respektive fristående grundskola framöver. Barnantalet ökar inom centrum och i takt med den fortsatta bostadsutbyggnaden måste både förskolan och skolan utvecklas. I alternativ 2 i båda verksamhetsområdena blir situationen för förskolan bra genom mer ändamålsenliga lokaler om nya förskolelokaler hyrs in eller byggs. I både Holm och Frennarp är det svårigheter att hitta en plats att placera en paviljong på som kan vara klar till i augusti. Skolan får en bättre förutsättningar för årskurs 4-9 vid Stenstorpsskolan. Både Holms skola och Frennarps byskola är små skolor som får svårt att klara behörigheten i alla ämnen med de lärare som har heltidstjänst där. Skolorna har inte tillgång till de speciallokaler som behövs utan får fortsätta att resa till andra skolor flera tillfällen i veckan. De ekonomiska konsekvenserna framgår av bilaga 1 fördelat på investerings- och driftskostnad. Inga ökade kostnader, enligt redovisning i bilaga 1, finns budgeterade i barn- och ungdomsnämndens budget för

146 Ärendets beredning Inom kommunen Intern kommunikation har skett inom förvaltningskontoret, skolområde Centrum samt med fastighetskontoret, samhällsbyggnadskontoret och Hallandstrafiken. Andra grupper Möten har skett vid flera tillfällen mellan tjänstemän och föräldraföreningarnas styrelser i Kärleken och Holm samt ett öppet föräldramöte inom verksamhetsområde Kärleken. Möten har skett vid flera tillfällen inom Frennarp med två öppna möten och två med referensgrupp för föräldrar inom Frennarp. Därutöver många kontakter via mail, telefon och sociala medier. Tjänstemän har även träffat partigrupper inom Moderaterna, Centern, Folkpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Information har lagts ut i Fronter och på barn- och ungdomsförvaltningens hemsidor. Fackliga organisationer Ärendet behandlas i lokala samverkansgrupper och som information i Skolområdets samverkansgrupp samt Central samverkansgrupp. Lista över bilagor 1. Ekonomiska konsekvenser 2. Konsekvenser för undervisningen 3. Elevantal 4. Riskanalyser 5. Direktiv för vilka förslag som utreds enligt beslut i BUN Protokoll från central samverkansgrupp Protokoll från SKOSAM Protokoll från lokal samverkansgrupp Kärleken Protokoll från lokal samverkansgrupp Furulund Protokoll från lokal samverkansgrupp Nissan Synpunkter från personal, Holms förskola 12. Synpunkter från Holms föräldraförening 13. Synpunkter från referensgrupp föräldrar inom Frennarp För Barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef Pauline Broholm Lindberg Skolområdeschef Centrum 11 11

147 1(5) Bilaga nr Diarienummer: BU 2013/0438 Version:1,0 Beslutsorgan: BU Förvaltningskontoret Konsekvenser för undervisningen Följande synpunkter lämnas av rektorerna för respektive verksamhetsområde: Verksamhetsområde Kärleken F-3 skola och 4-9 skola Det är viktigt att våra skolor organiseras utifrån nuvarande styrdokument, där målen idag sätts i skolår 3, 6 och 9. Det är också viktigt att skolorna och lokalerna utformas så det gagnar elevernas lärande under hela skoldagen. Då betygen idag sätts från och med skolår 6 medför en 4-9 skola att nuvarande kompetens och erfarenhet kring betygssättningen som finns hos lärarna på Stenstorpsskolan 6-9 kommer elever och undervisande lärare i skolår 4 och 5 till gagn (kollegialt lärande). En samlad skolverksamhet ger ekonomiska vinster men också större möjligheter och flexibilitet att möta barn i behov av särskilt stöd. En samlad F-3 skola på Sofiebergsskolan En samlad skola F-3 på Kärlekens verksamhetsområde skulle innebära att de samlade resurserna kan användas mer effektivt samt skapa förutsättningar för en mer flexibel organisation som gagnar både det pedagogiska uppdraget, men även skapar en mer kostnadseffektiv organisation. Idag åker eleverna i skolår 3 och 4 på Holms skola skolbuss till Sofiebergsskolan för undervisning i slöjd. Eleverna i skolår 4 har även idrott och musik på Stenstorpsskolan. För att minimera kostnaderna för transporterna förläggs dessa tre ämnen till en och samma dag, vilket i praktiken innebär att dessa tre ämnen för ca 50 elever påverkar schemaläggningen för samtliga elever i skolår 1 till 9 på Holms skola, Sofiebergsskolan och Stenstorpsskolan. Alla transporter tar tid och konsekvensen blir en längre skoldag för eleverna, då transporterna inte ingår i den garanterade undervisningstiden. 12 1

148 Undervisning i specialidrott samordnas på Sofiebergsskolan. Det innebär idag skoltaxi för de elever som är berörda. En samlad skola skulle innebära färre resor i tjänsten för vaktmästare, kurator, skolsköterska och rektor. Men även för idrottläraren, som idag reser till Holms skola 1gång/vecka för att undervisa åtta elever i skolår 4 i idrott och hälsa. En samlad skola skulle innebära att fler pedagoger delar på ansvaret för rastvakt och bussvakt. En viktig funktion i det pedagogiska arbetet är mentorsskapet för ett antal elever, även detta ansvar skulle kunna fördelas jämnare. En samlad skola skulle innebära att resurserna på fritids kan användas till att skapa en högre kvalitet genom fler närvarande pedagoger då flest barn har fritidsomsorgsbehov. Med en samlad skola blir vinsten för fritidsverksamheten att vi kan klara öppningar kl och stängningar på ett fritids, jämfört med idag två fritids. Det ger både ekonomiska och pedagogiska vinster. En samlad skola skulle innebära att ett av kommunens mottagningskök kan stängas ner, vilket ger en ekonomisk vinst. Två F-3 skolor, Holm och Sofieberg Lokalerna på Holms skola behöver ses över utifrån arbetsmiljölagen. Skolsköterskan har inga lokaler anpassade för skolhälsovård. Idag får skolsköterskan hålla till i ett av klassrummen på skolan. För att möjliggöra detta kan inte klassrummet användas till undervisningen den dagen. Pedagogerna på Holms skola och Sofiebergsskolan saknar arbetsrum, samtalsrum och konferensrum. Det finns heller inget arbetsrum för rektor på Holms skola, som få sitta vid köksbordet i personalrummet och arbeta. Mottagningsköket saknar helt och hållet värme och det är kallt i både köket och matsalen. Eleverna på Holms skola får fortsätta åka till Sofiebergsskolan för undervisning i slöjd och specialidrott. Vaktmästare, kurator, skolsköterska och rektor får fortsätta köra bil i tjänsten mellan skolorna. Få pedagoger på Holms skola som ska täcka behovet av tillsyn för eleverna under samtliga raster, på morgonen när bussen lämnat av eleverna samt passa busstiderna för att lämna av och möta upp eleverna. Tillsynsbehov som på en större enhet delas av fler. Tid som tas från deras pedagogiska uppdrag. Få fritidspedagoger som ska täcka fritidsbehovet på Holms fritids från klockan Stenstorpsskolan 4-9 Styrdokument och skollag En 4-9 skola medför att vi kan organisera elevernas lärande utifrån nuvarande styrdokument på ett mer professionellt sätt. Eleverna får tillgång till ämnesspecifika salar så som musik, bild, No och Hem- och konsumentkunskap. Bristen på tillgången för ämnesspecifika salar för de yngre eleverna 13 2

149 var en kritikpunkt i Skolinspektionens senaste inspektion. En 4-9 skola medför att eleverna inte behöver förflytta sig under skoldagen mellan Sofiebergsskolan och Stenstorpsskolan. Det ger en effektivare skoldag. Med undantag för undervisning i slöjd, då dessa salar finns på Sofiebergsskolan. Slöjden är dock bara ett tillfälle i veckan och klass. En samlad 4-9 skola underlättar för schemaläggningen och för eleverna blir det högre kvalitet då de praktisk estetiska ämnena kan fördelas under hela skolveckan. Trygghet och studiero För att skapa en trygg lärandemiljö, vill vi dels skapa ett arbetslag för elever och klasslärare i skolår 4-6 och dels samla den verksamheten inom Stenstorpsskolan med en tydlig avgränsning mellan 4-6 och 7-9 elevernas lokaler. För att klara detta behövs paviljonger med sex klassrum som klarar grupper på elever inklusive grupprum, personalarbetsrum och tillhörande utemiljö. Behovet utgår från att vi skapar ett 4-6 arbetslag och ett 7-9 arbetslag där vi har kompetenser från båda stadierna. Årskurs 4-6 bygger på ett hemklassrumsperspektiv då vi anser detta skapar en trygghet för eleverna och föräldrarna. Ett perspektiv som både elever och föräldrar lyfter fram som viktigt i sina riskanalyser. För att bygga en hållbar organisation som håller under 3-4 år är det viktigt att lokalerna täcker ett samlat behov för årskurs 4-6. Det finns inte möjlighet att binda upp två klassrum i Stenstorpsskolan till hemklassrum för en årskurs då vi redan idag har en hög beläggning i salarna med undervisning i flera ämnen i varje sal under skoldagen. En sådan lösning skulle vara schematekniskt mycket svår att tillgodose de övriga klassernas behov. Detta trots att vi blir färre elever på 7-9 delen. Antalet grupper i undervisningen blir inte färre även om det är färre elever i de respektive grupperna. Det finns ett stort behov av elevytor för rastaktiviteter d.v.s. sociala ytor för umgänge mellan lektioner på dagens Stenstorpsskola. Idag befinner sig eleverna i korridorerna vilket inte ger dem en reell chans till avkoppling eller olika typer av rastaktiviteter i tillräcklig grad. Fritidsverksamheten Fritidsverksamheten för årskurs 4-6 kan vi erbjuda på Stenstorpsskolan i befintliga lokaler där vi idag har uppehållsrum. Flera av fritidshemmen i kommunen har genomfört organisationsförändringar för att kunna tillgodose elevers olika behov i förhållande till sin ålder. Detta för att erbjuda en meningsfull fritid och rekreation och att kunna variera och anpassa verksamheten på bästa sätt. Vi menar att ett fritidshem som kan planera den pedagogiska verksamheten utifrån årskurs 4-6 har möjlighet att möta kravet på en meningsfull fritid och rekreation i linje med BUNs mål för fritidshemmet. Anpassning av utemiljö Det är viktigt att utemiljön anpassas till yngre elever. Det finns bra ytor att använda sig av men anpassningar krävs. Detta behov lyfts fram av såväl pedagoger, föräldrar och elever. Övriga lokalbehov Vi behöver tillgång till något konferensrum på både Sofiebergsskolan och Stenstorpsskolan där vi kan samverka. Teamet behöver arbetsplatser vilket inte är tillgodosett idag. Om arbetsplatser skapas finns det lokalmässiga möjligheter att skapa ett konferensrum direkt på Sofiebergsskolan och på Stenstorpsskolan finns det en lokal som går att iordningsställa till konferensrum. Idag delar sjuksköterskan, kurator och närstödet lokal vilket gör att lokalen inte är optimal för någon. 14 3

150 Verksamhetsområde Furulund och Nissan Svängningar i elevunderlaget på Frennarp gör det svårt att planera på längre sikt till skillnad om man ingår i en större organisation. Det är helt enkelt svårare att anpassa organisationen efter variationen i elevantal t ex innevarande läsår är det 29 elever i förskoleklassen och antalet omöjliggör undervisning i helgrupp i åk 1. Konsekvensen är att man gör två klasser med ca 15 barn i varje klass vilket är ett elevantal som inte är ekonomiskt hållbart. Även vid sjukdom och nedsättningar i tjänst är det svårt att anpassa organisationen. Det blir kostnader för annan personal från annan skola som ska täcka upp och svårt att planera schemamässigt. Den direkta effekten är svår att se eftersom förutsättningar över tid förändras. Eventuell kostnad eller besparing visar sig först när elevunderlag är klart och hur detta slår vid sammanslagning med andra grupper vars storlek inte heller kan överblickas idag. Vi har idag en väl fungerande verksamhet men är tveksam över att inte kunna möta nya krav från Skolverket, behörighet, ökat elevantal mm. Samordningsvinsten är framförallt pedagogisk med högre grad av kollegialt lärande, fler mötesplaster, tillgänglighetsgraden för elever/personal/föräldrar till skolsköterska, specialpedagog, kurator och till rektor ökar. En samlad skola på Slottsjordsskolan skulle innebära att de samlade resurserna kan användas mer effektivt samt skapa förutsättningar för en mer flexibel organisation som gagnar både det pedagogiska uppdraget, men även skapar en mer effektiv organisation. Samtidigt ges större möjligheter och flexibilitet att möta barn i behov av särskilt stöd. Idrott och slöjd. Idag får Frennarps elever plats på Sofieberg med det undantaget att Frennarp får anpassa sina övriga tider efter tilldelad tid i idrottssal. Idag erbjuder vi förskoleklassen idrott även om vi inte är skyldiga enligt Skollagen men anser att idrotten har en viktig roll att fylla. Arbetsmiljön för idrottsläraren är inte optimal då man inte äger sitt material och inte har möjlighet att förbereda sina aktiviteter annan tid än strax innan och efter eftersom man har busstider att rätta sig efter. Möjliga konsekvenser om Frennarp flyttar till Slottsjordsskolan Konsekvenser slöjd Utökning av slöjd motsvarande en grupp 80 min/vecka. Vår bedömning är att det finns plats men kan få till följd att äldre elever får en senare slöjdtid. Konsekvenser idrott Utökning av idrott motsvarande 80 min/årskurs d v s 240 min vilket inte ryms i nuvarande lokaler. Brunnsåkersskolan har idag inte möjlighet att ta emot fler elever i sina befintliga lokaler, åk 4-5 har kvar sin idrott på Sj. Konsekvensen blir att vi inte kan erbjuda förskoleklassen idrott vilket vi inte är skyldiga att göra utan ett önskemål. Möjlig lösning finns om man senarelägger åk 4-5 i idrotten. Konsekvenser skolsköterska Besparing motsvarande kostnaden för skolsköterska som idag ligger på Frennarp. 15 4

151 Konsekvenser fritidshem Utökning motsvarande Frennaps nuvarande fritids dvs ca 90 barn. Öppningar och stängningar sker idag på en avdelning men konsekvensen blir att det måste bli på ytterligare en avdelning p g a av högre barnantal. Konsekvenser utemiljö Investering behövs i lekredskap för fler yngre barn. Lekytan gränsar till hårt trafikerad väg. Konsekvenser trafikmiljö Trots förbättringar avseende parkeringsfickor på Skånegatan är inte trafiksituationen tillfredställande. Med ökat antal barn på fritids måste man på nytt se över trafiksituationen. Konsekvenser lokaler Lokalmässigt ingen förändring med anledning av att utflytt är lika stor som inflytt. På sikt ökar barnantalet i området vilket innebär att det kommer att saknas lokaler för nyinflytt i området. Om F-3 blir kvar i Frennarp blir det ett lokalöverskott inom Slottsjordsskolan under några år. Konsekvenser arbetsmiljö Ventilationen är undermålig i verksamhetslokalerna. Skolan är hårt sliten och behöver en ordentlig renovering och har stort behov av nya inventarier. 5 16

152 1(5) Bilaga nr Diarienummer: BU 2013/0438 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Förvaltningskontoret E-post: mari-anne.oberg@halmstad.se Telefon: Elevantal Verksamhetsområde Kärleken Nuläge -Organisation läsåret 2013/14 Holms skola 2 avd förskola, skola F-4 (ingen åk 5 elev finns i Holm) Årskurs Elever F Totalt 61 Sofiebergsskolan Stenstorpsskolan Årskurs Elever Årskurs Elever F Totalt Totalt

153 Alternativ 1 Från läsåret 2014/15 Holms skola Ingen förskola eller skola i Holm Sofiebergsskolan Stenstorpsskolan Årskurs F-3 Årskurs 4-9 Verksamhetsområde Kärleken Sofieberg/Stenstorp inkl Holm LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 F-klass Åk Åk Åk SUMMA Verksamhetsområde Kärleken Stenstorp LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 Åk Åk Åk Åk Åk Åk SUMMA

154 Alternativ 2 Från läsåret 2014/15 Holms skola F-3 samt förskola 2 avd Sofiebergsskolan Stenstorpsskolan Årskurs F-3 Årskurs 4-9 lika som förslag 1 Verksamhetsområde Kärleken Holm LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk SUMMA Verksamhetsområde Kärleken Sofieberg LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk SUMMA

155 Verksamhetsområde Furulund Nuläge - Organisation läsåret 2013/14 Frennarps byskola 1 avd förskola, skola F-3 Slottsjordsskolan Årskurs Elever Årskurs Elever F 29 F Totalt Totalt 383 Eleverna fortsätter idag till Brunnsåkersskolan från årskurs 6. Från läsåret 2014/15 kommer Brunnsåkersskolan att ha årskurs 4-9 för att bättre möta läroplanen. Slottsjordsskolan blir därmed en skola för årskurs F-3. Elever från Frennarp erbjuds Brunnsåkersskolan från årskurs 4 läsåret 2014/15. Alternativ 1 Från läsåret 2014/15 Frennarps byskola Ingen skola i Frennarp Nuvarande skola blir 4-5 avd förskola efter ombyggnad Slottsjordsskolan Brunnsåkersskolan Årskurs F-3 Årskurs 4-9 Verksamhetsområde Nissan Slottsjordsskolan LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk Summa

156 Alternativ 2 Från läsåret 2014/15 Frennarps byskola Skola för årskurs F-3. Den förskoleavdelning som idag finns i skolan ersätts med andra lokaler. Verksamhetsområde Furulund Frennarps Byskola LÅ 14/15 15/16 16/17 17/18 1 ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR SUMMA F-klass Åk Åk Åk SUMMA Slottsjordsskolan Brunnsåkersskolan Årskurs F-3 Årskurs 4-9 Samma organisation som alternativ 1 men med färre elever i Slottsjordsskolan. 5 21

157 Kärleken/Holm Sammanfattning av föräldrarnas tankar och synpunkter BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 22

158 Alternativ 1 (Holms skola och förskola flyttas till Kärleken, Sofieberg åk F-3, Stenstorp åk 4-9) Möjligheter Bra med en uppdelning 4-6 mellanstadie samt 7-9 högstadie på Stenstorpsskolan. Positivt med fritids på Stenstorpsskolan. Lättare med betygssättningen. Eleverna får behålla samma lärare i 3 år. Risker Oro för byns (Holm) framtid om skolan försvinner. De yngre eleverna kommer till en stor skola med stora klasser och många elever. Vilket kan upplevas som otryggt. Tryggheten, gemenskapen, sammanhållningen och nätverket som en liten skola/förskola har försvinner. Hur länge räcker Sofiebergsskolan? Trafiksituationen vid Sofiebergsskolan är redan dålig och kommer troligen att förvärras. Trafiksituationen kring skolbussarna oroar. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 23

159 Alternativ 2 (Förskolan i paviljong, Holm åk F-3, Sofieberg åk F-3, Stenstorp åk 4-9) Möjligheter Barnen i Holm F-3 får en bra start i en trygg miljö där det finns möjligheter att motverka utanförskap och mobbing. Om förskolan i Holm löses med paviljong blir det fler lokaler till förskolebarn, skolbarn och pedagoger. Toalettproblem, och fritidslokal blir löst. Om förskolan byggs ut (moduler) kan fler barn få plats på förskola i byn. Barnen lär känna de andra barnen som bor på samma gata och man kan ta tillvara den fina utemiljö som finns exempelvis skog, lekplats. Risker Bygg rejäla permanenta lokaler på Stenstorp istället för tillfälliga lösningar. Stenstorps utemiljö måste förbättras och utvecklas den är inte anpassad för yngre barn. Klasser splittras när de kommer till Stenstorp. Lokalerna i Holm är idag undermåliga gällande värme och ventilation. Trafiksituationen på Sofiebergsskolan måste ses över. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 24

160 Tankar kring långsiktighet Viktigt att ha en långsiktighet både vad gäller kostnadseffektivitet och resurseffektivitet i ett samhällsperspektiv. Vi kan acceptera en förändring om den är långsiktig. Att flytta och rycka upp barn ur deras trygghet flera gånger är i det närmaste ett tjänstefel. Vi ser det som viktigt att den långsiktiga planeringen skyndas på. Utbyggnad och inflyttning kommer att öka kraven inom relativt snar framtid. Alternativ 1 är ingen möjlighet för framtiden, inget altenativ för varken barn, byn eller de olika samhällena som berörs. Ingen långsiktig lösning. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 25

161 Kärleken/Holm Sammanfattning av personalens tankar och synpunkter BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 26

162 Möjligheter förslag 1 Positivt med en större personalgrupp. En större grupp ger mer flexibilitet, fler att sammarbeta med och fler att kunna nätverka med. Nya tankar och idéer kommer fram när personal blandas. Kompetensens bland personalen blir bredare då det är fler som har rätt behörigheter. Möjligheten med ämneskollegor ökar. Detta gynnar elevernas utbildning. En årskurs 4-9 skola ger möjlighet för bättre lärartjänster, då det är ett bättre stadiebryt. Överlämningen mellan de olika årskurserna blir smidigare och årskurs 4-6 får ett tätare samarbete då de kommer närmare varandra. Flexibiliteten kan öka då alla ämnen ryms inom skolan, alla elever får nära till hemkunskapssal, idrottshall och musiksal. Möjligheterna till IKT blir bättre och möjligheterna att följa skollagen. En större skola kan ge eleverna mer utbyte. Större grupper kan vara stimulerande då det leder till fler klasskamrater och ett större kamratutbud. Vi och dem -känslan kan minska då eleverna blandas tidigare. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 27

163 Risker alternativ 1 Vilka förändringar kommer förslag 1 att innebära för personalen? Kommer det att leda till personalneddragningar? Trafiksituationen utanför skolan kommer att bli värre. Fler bussar och fler bilar som ska hämta och lämna barn. Trafikkaos? Eleverna tvingas att åka skolskjuts som är kostsamt och som kan upplevas som otryggt för främst de yngre eleverna. Vilken tid ska exempelvis skolskjuten för barnen på fritids gå hem? Det kommer att bli trångbott på Sofiebergsskolan. Det finns inga arbetsrum för personal och inga samtalsrum. Förskoleklasserna befinner sig i genomgångsrum. Fritidslokalerna på Sofiebergsskolan räcker inte till och risken att det blir stora fritidsgrupper och klasser ökar. Hur ska man göra med frukostlokal? Oro för att de nya lokalerna/utemiljöerna på Stenstorp blir en provisoriska lösning och inte uppfyller kvalitetskraven. Det är dessutom viktigt med närheten mellan de olika grupperna (åk 4-6 för sig och åk 7-9 för sig) så att de inte blir utspridda. Det blir större klasser om de (Kä/Ho) ska gå ihop. Blir det en rimlig arbetsbelastning i exempelvis blivande 5:or och Förskoleklasserna? BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 28

164 Möjligheter alternativ 2 Det blir ett större utbud av lärare i årskurs 4-9. Mer dynamiska grupper fler specialpedagoger och mer mångkulturell lärarkår. Fler åsikter och stämmor som kan leda till utveckling. Den pedagogiska planeringen och schemaläggningen för årskurs 4-9 blir lättare på Stenstorpsskolan. Resurserna som finns på Stenstorp blir mer utnyttjade. Möjligheten att följa skollagen ökar. Det finns förskola och skola i närområdet. Det kan vara en fördel för barn och föräldrar i Holm. På Sofiebergsskolan blir det möjligheter till mötesrum och arbetsrum. Förskoleklassen får ett eget klassrum och det blir större utrymme på skolgården för eleverna. Det kan bli lättare att samla ihop fritidsverksamheten på Sofieberg. Skolklasserna blir mindre och sammanhållningen och vi-känslan kan öka. Alla har möjlighet att synas i gruppen och skolan. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 29

165 Risker alternativ 2 Med små arbetslag blir det ingen dynamik i gruppen. Utbytet mellan personal och kompetensen bland personalen blir begränsad. Små grupper i skolan försvårar det pedagogiska arbetet. Möjlighet till sjuksköterska för förskola och skola blir begränsad. Samverkan mellan stadierna kan minska då stadier flyttar till annan skola. (Holm) Det är svårt att leva upp till skollag/behörighet. Alla elever och personal får ej vara i ändamålsenliga lokaler, vilket är orättvist. Det blir en kostnad för renovering. Fler skolenheter kan också leda till en dyrare kostnad. Det blir en del frågetecken för fritids. Det kan bli en nackdel för de 4:or och 5:or som fortfarande går på fritids? Lokal? Skolskjuts? Utemiljön och miljön över lag kan bli sämre på Sofiebergsskolan och Holms skola då äldre förebilder försvinner. På Stenstorpsskolan är det frågetecken kring hur exempelvis lokaler, skolgård och matsal ska lösas för år 4-9. Det finns en risk att en 4-9 skola kan upplevas som otrygg. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 30

166 Kärleken/Holm Sammanfattning av elevernas tankar och synpunkter. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 31

167 Om eleverna i åk 4 och 5 ska gå på Stenstorpsskolan framöver så har de följande tankar och synpunkter: Det ska finnas bra utrymme både inomhus och utomhus för de yngre barnen på Stenstorpsskolan Det ska finnas en bra skolgård Ett fritids på Stenstorp Flera elever uttrycker Jag vill ha kvar min klass Vissa tycker det ska bli roligt och spännande andra känner oro och vill gå kvar Finns tankar om att de yngre barnen (år 4) inte kan hantera Stenstorpsskolan. Det är bättre att det är en F-3 skola än att den försvinner helt (Holm). BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 32

168 Vilka tankar och funderingar har du kring om Holms skola inte skulle finnas kvar i Holm utan att du får gå på en lite större skola? Finns det några för- och nackdelar? Det är synd att den ska läggas ner för de små. Positivt för de äldre barnen att de får börja på en ny skola men negativt för de mindre barnen då det är enklare för dem att börja på en mindre skola. Eleverna känner sig trygga på den skola där deras syskon går eller där de alltid gått själva. Skolan betyder mycket. Tråkigt om den inte blir kvar men positivt att man kommer till en större skola. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 33

169 Frennarp Sammanfattning av föräldrarnas tankar och synpunkter BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 34

170 Alternativ 1 (Frennarps skolverksamhet flyttas till Slottsjordsskolan och lokalerna byggs om till förskolelokaler) Frennarpsföräldrarna har enbart velat identifiera risker (ej möjligheter) kopplat till Alternativ 1. Vi ser inte hur verksamheten på Slottsjord skulle kunna vara ett bättre alternativ i en sammanvägd bedömning. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 35

171 Risker Transporter till och från skolan och Trafiksäkerhet Många föräldrar till de yngre barnen känner sig oroliga för att sätta barnen på en skolbuss. De oroar sig för att barnen ska känna sig oroliga och otrygga på bussen. Många föräldrar kommer inte att använda sig av bussarna eftersom barnen ska gå på fritids före och efter skoltid. För de föräldrar som inte har bil blir det svårt att lösa transporterna till och från fritids särskilt om man har hämtningar och lämningar på flera enheter. Detta kommer att påverka vistelsetiden på fritids och förskola. Trafiksituationen vid såväl Frennarps byskola (om den blir förskola) som Slottsjordsskolan kommer att försämras om de föreslagna förändringarna genomförs. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 36

172 Lokaler och utemiljö Frennarp Flera av de anpassningar som behöver göras på Frennarpsskolan kopplat till arbetsmiljön för ex. rektorer, personal och kök samt anpassning av hygienutrymmen behöver göras också om skolan ska bli förskola. Anpassningar av utemiljön behöver också göras om skolan ska bli förskola. Vad ersätter Spinnrocken (förskoleavdelningen)? Är det rätt läge att lägga ner Spinnrocken? 10 barn börjar F-klass, 8 omplaceras var? Slottsjord Flera föräldrar funderar över vad som händer när så många små barn (F-3) ska vistas på samma skola. Hur blir situationen på raster och vid ex. lekredskap? Hur behöver utemiljön på Slottsjord anpassas till att det blir fler små barn? Beroende på vilken placering som eleverna från Frennarp får på Slottsjord så kan vi föräldrar känna oss oroliga för att lokalerna på Slottsjord är sämre än de vi har på Frennarp. Hur stora kommer klasserna att bli och vilka möjligheter kommer det att finnas att dela upp barnen i mindre grupperingar på Slottsjord? Kommer fritids på Slottsjord att klara det ökade antalet barn? BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 37

173 Undervisningen Hur stora kommer klasserna att bli när elevantalet växer? Detta tror vi påverkar kvaliteten i undervisningen. Argument om att barn med särskilda behov får större möjligheter till stöd på Slottsjord måste nyanseras. Denna grupp är inte homogena, vissa barn har större möjligheter till stöd och utveckling på Frennarps byskola. Hur kommer barnens kunskapsutveckling att påverkas av att eventuellt få byta skolmiljö under ett par år framöver (ex först till Sj och sedan till Bå). Barnperspektivet Det är försvårande att jobba med att försämrad grundtrygghet för så små barn. Det blir en större anonymitet för barnen i en verksamhet med så många barn som på Slottsjord. Barnens personliga utveckling försämras när barnen inte kan ta ansvar för att själva gå till och från skolan och gå hem och leka hos varandra när fritids blir långt från hemmet. Ända sedan nyheten spred sig om förslaget om nedläggning av Frennarps byskola så har det skapats en oro för barnen fram till dess att det fattas ett beslut. Antingen kommer oron att förstärkas eller så blir barnen av med sin oro. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 38

174 Ekonomi Hur hade en ekonomisk jämförelse mellan vad det kostar att genomföra en stängning och omändring av Byskolan mot att bygga ny förskola? Hur påverkar det huspriserna i Frennarp om skolan försvinner? Försämrad ekonomi för barnfamiljerna, vilket påverkar barnen. Långsiktigheten Hur långsiktigt blir beslutet om att Frennarpsbarnen ska gå på Slottsjord/Brunnsåker när barnantalet i förskolan stiger och dessa barn så småningom ska erbjudas en plats i skolan? Är det långsiktigt hållbart att bussa så många barn under så många år? Hur kunde dessa pengar användas på ett annat sätt? Hur långsiktigt är det att bygga ut förskolan så mycket på Frennarp eftersom behovet inte finns just i närområdet? Ett helhetsgrepp för centrala och nordöstra Halmstad gällande långsiktigheten för alla barn i dessa områden. Ej tillfälliga lösningar vartannat år. Långsiktighet gällande elevströmmar i områdena. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 39

175 Frennarp Sammanfattning av personalens tankar och synpunkter BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 40

176 Alternativ 1 Positivt med tillgång till bibliotek, matsal, slöjd och idrott. Bra närmiljö ifråga om strand och skog. Positivt med fler klasser i samma årskurs, kollegiala lärandet i vardagen, planeringsvinster, specialpedagog och skolsköterska alla dagar i veckan. Finns en risk för större anonymitet för barnen i en större organisation. Alternativ 2 Trygg skolväg för barnen Anpassningar behöver göras för rektorer, personal, matsal, bibliotek, anpassning för skolsköterska samt anpassning av hygienutrymmen, lokalanpassning för ytterligare ett klassrum med tillhörande biutrymmen. Idrotten och slöjden på andra skolor måste lösas tillfredsställande. Ensamarbete i såväl skola och på fritids i avsaknad av kollegor i samma årskurs. Ingen anonymitet för barnen, fördel med närhet till hemmet, större barntrygghet på mindre skola. BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 41

177 Slottsjordsskolans personal har gjort en riskbedömning av alternativ 1 (Frennarpsskolans verksamhet flyttar till Slottsjord) Inomhusmiljöer Det finns en stor oro för att lokalerna inte ska räcka till för att ta emot både Frennarpsbarnen och det ökade barnantalet från förskolorna i området om bara några år. Är detta en långsiktig lösning? Klarar matsal och idrottshallar trycket från en verksamhet med många små barn som inte har så långa skoldagar? Fritidshemmens organisation Hur ska fritids organiseras när majoriteten av barnen på skolan också behöver en fritidsplats? Räcker lokalerna för öppning och stängning till? Frukost får inte serveras var som helst. Hur lösa mellanmålssituationerna? Grupperna på fritids får inte bli större. Utemiljö Utemiljön måste anpassas till fler yngre barn (6-9 år). Fler gungor och lekredskap som passar yngre barn. Trafiksituation En redan ansträngd trafiksituation utanför Slottsjordsskolan befaras bli ännu sämre med risk för de barn som går och cyklar till skolan. Verksamhetsperspektiv Hur stora kommer klasserna och fritidsgrupperna att bli och hur kommer detta att påverka verksamheten? BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 42

178 HALMSTADS KOMMUN Barn- och ungdomsnämnden Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum BU 100 Direktiv angående utredningsuppdraget kring skolorganisation Beslut Frennarps byskola: Alternativ 1. Frennarps byskola omvandlas till förskoleverksamhet utifrån tjänstemanna förslag. Alternativ 2. Frennarps byskola ska vara kvar i nuvarande verksamhetsform. Där alternativa lösningar tas fram för att lösa behovet av förskoleplatser. Förslag inlämnade från föräldrarepresentanter. (Tegelbyggnaden intill skolan, förskoleplatser på Slottjordsskolan m m) Holms skola: Alternativ 1. Holms skola läggs ned och förändringar görs inom Sofieberg samt Stenstorps skolor. Tjänstemannens tidigare förslag. Alternativ 2. Holms skola F 3, förskola och fritidshem ska finnas kvar. (Tjänstemännens tidigare förslag) Skolor som är berörda är Sofieberg och Stenstorps skola. Andra alternativ till att lösa platsbehov av förskoleavdelningar ska tas fram där ett förslag är att utnyttja den nu aktuella fotbollsplanen till att placera en förskolebyggnad en långsiktig lösning där ytterligare utbyggnad av förskoleavdelningar på området bör beaktas i alternativet.(undersök även fastigheten som i dag fungerar som bygdegård - hur man framövers har tänkt att använda den). Förslag på utveckling är inlämnade från föräldrarepresentanter. För att lösa problematiken med behov av förskoleplatser bör barn- och ungdomsförvaltningen ta kontakt med de fristående aktörerna om intresse finns att utöka eller starta ytterligare förskoleverksamhet. Ärendet Direktiv från FP, M, C, KD och MP till barn- och ungdomsnämndens tjänstemän - utifrån tjänstemännens tidigare lagda förslag som berör förändringar i skolområde centrum. 43

179 I direktiven framgår att två alternativ ska tas fram för de båda verksamhetsområdena som nu är aktuella för förändringar. Tjänstemännen får direktiv att ta fram riskanalys, konsekvensanalys och kostnadsanalyser för dessa fyra alternativ. Där man bl a ska ta hänsyn till barnperspektiv, trafiksituation, utemiljö, skollagens krav, skollokaler, säkerställandet av att trygga barnens kunskaper samt att genom en långsiktig planering ta fram alternativa och kreativa lösningar av skola/förskoleverksamhet i skolområde centrum. Ärendets beredning Samtliga förslag är diskuterade i majoritetens politiska grupp i barn- och ungdomsnämnden. Alternativen har även presenterats och diskuterats i varje partigrupp där även tjänstemän och föräldrarepresentanter varit inbjudna. I kommande arbete med att ta fram djupanalyser på de fyra förslagen ska samarbete och dialog föras med presidium och representanter från föräldragrupperna. Samarbete mellan barn- och ungdomsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret är av stor betydelse för att kunna lösa lokalfrågan för en utökning av förskoleplatser i centrum. Beslutsgång Ordförande (FP), yrkar bifall till följande förslag: Frennarps byskola: Alternativ 1. Frennarps byskola omvandlas till förskoleverksamhet utifrån tjänstemanna förslag. Alternativ 2. Frennarps byskola ska vara kvar i nuvarande verksamhetsform. Där alternativa lösningar tas fram för att lösa behovet av förskoleplatser. Förslag inlämnade från föräldrarepresentanter. (Tegelbyggnaden intill skolan, förskoleplatser på Slottjordsskolan m m) Holms skola: Alternativ 1. Holms skola läggs ned och förändringar görs inom Sofieberg samt Stenstorps skolor. Tjänstemannens tidigare förslag. Alternativ 2. Holms skola F 3, förskola och fritidshem ska finnas kvar. (Tjänstemännens tidigare förslag) Skolor som är berörda är Sofieberg och Stenstorps skola. Andra alternativ till att lösa platsbehov av förskoleavdelningar ska tas fram där ett förslag är att utnyttja den nu aktuella fotbollsplanen till att placera en förskolebyggnad en långsiktig lösning där ytterligare utbyggnad av förskoleavdelningar på området bör beaktas i alternativet.(undersök även fastigheten som i dag fungerar som bygdegård - hur man framövers har tänkt att använda den). Förslag på utveckling är inlämnade från föräldrarepresentanter. 44

180 För att lösa problematiken med behov av förskoleplatser bör barn- och ungdomsförvaltningen ta kontakt med de fristående aktörerna om intresse finns att utöka eller starta ytterligare förskoleverksamhet. Med anledning av redan aktualiserade förslag yrkar vice ordförande (S) bifall enligt följande förslag: Att den fortsatta översynen tar hänsyn till att ett nytt område inom några år står klart vid Slottsmöllan. Att analysen väger in förutsättningarna för befintliga skolor på Sofieberg och Kärleken. Att Frennarps byskola blir kvar som en F-3 skola, samt att kringliggande miljöer vid Frennarps byskola tas i beaktan och utreds för såväl fler förskoleplatser som möjlighet att frigöra lokalytor för skolans behov. Att en grundlig genomgång görs i samverkan med fastighetskontoret och andra berörda aktörer för möjliga platser i centrum för förskoleverksamhet. Att förvaltningen går vidare med det förslag till alternativ som Föräldraföreningen i Holm presenterat och snabbt utreder om en sådan lösning är möjlig. Ordförande (FP) ställer proposition på de båda yrkandena och finner därvid sitt yrkande antaget. Votering begärs och följande voteringsproposition godkänns. Ja, avser bifall till ordförandens (FP) yrkande. Nej, avser bifall till vice ordförandens (S) yrkande. Vid votering avges 7 ja-röster och 6 nej-röster. Ja röstar; Inger C Larsson (FP), Christofer Lundholm (M), Carina Persson (M), Camilla W Heurén (C), Maria Söderberg (MP), Per Carlsson (FP) samt Henrik Andersson (C). Nej röstar; Krissi Johansson (S), Ante Hultin (S), Lenita Strandberg (S), Tommie Hägg (S), Erik Da Silva (S), Jan Berg (V) Barn- och ungdomsnämnden beslutar således enligt ordförandens (FP) yrkande. Reservation Reservation från S med stöd av V till förmån för eget presenterat förslag från S vad gäller fortsatta direktiv. Vid protokollet Cristina Nilsson Justerat Ordförande Justerare 45

181 Inger C Larsson Krissi Johansson 46

182 För kännedom ll BUF och Kommunstyrelsen. Vi förskollärare och barnskötare på Holms förskola skriver de!a brev med anledning av förslaget på verksamhetsförändring på Holms skola/förskolas Som personal med ansvar för förskolans pedagogiska verksamhet, så vill vi gärna delge er vår syn på våra lokaler och vår verksamhet. Vi är en förskola med två avdelningar som är inrymda i skolans lokaler. Solen med 12 barn mellan 1-3 år Regnbågen med 18 barn mellan 3-5 år Varje avdelning består av e! klassrum, e! litet grupprum och en hall. Grupprummet på Solen används som sovrum på e/ermiddagarna, och är därför svårt a! utny!ja ll något annat. Vi är 4 förskollärare och 2 barnskötare som arbetar på förskolan. Vi har även ansvar för e! litet mo!agningskök där vi llreder frukost och mellanmål samt lägger upp maten vid lunchen. Vi diskar, gör alla matbeställningar och har hand om all egenkontroll och städning av köket. Maten får vi från Sofiebergsskolan. Våra lokaler och vår utemiljö är inte anpassade för en förskoleverksamhet! Då det heter a! vi är en llfällig lösning,och har så gjort i 9 år, så har inte våra lokaler anpassats ll förskoleverksamhet i den mån som är önskvärt. Om vi ska vara kvar här och bedriva en förskoleverksamhet så behövs befintliga lokaler rustas upp och anpassas e/er vår verksamhet samt a! vår status från llfällig förskola övergår ll permanent status, eller helt nya lokaler. Lpfö-98: sid 7 Utomhusvistelsen bör ge möjlighet ll lek och andra akviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Pga fornlämningar som ligger grunt i marken så får vi inte gräva ner lekredskap på vår gård, de!a gör a! utemiljön inte blir varierad och utmanade för alla åldrar. Gården är dessutom väldigt liten och ej anpassad för så många barn. Lpfö-98: sid 5 Omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet, utveckling och lärande ska prägla arbetet i förskolan. Hänsyn ska tas ll barnens olika förutsä)ningar och behov. Lpfö-98 sid 7 Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande ll deras ålder och vistelsed väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra akviteter ska vägas samman på e) balanserat sä). 47

183 Vi kan inte ge barnen stunder av avskildhet eller dela upp dem i mindre grupper då vi inte har llräckligt med utrymme., Det är svårt a! si!a i lugn och ro och tex läsa böcker då alla vistas i samma rum., de!a medför även en väldigt hög ljudnivå. Alla rum är genomgångsrum vilket gör det svårt vid möblering och a! försöka skapa rum i rummen. När man ska arbeta i mindre gruppen bli man o/a störd då barn och vuxna behöver passera igenom. Vad gäller pedagogernas arbetsmiljö så är den också bris:ällig. På småbarnsavdelningens toale! finns inte utrymme för e! höj- och sänkbart skötbord vilket medför ryggproblem då vi är olika långa, samt a! vi måste ly/a ibland. Vi pedagoger delar personalrum med skolans personal, men då vi har olika der för rast så får man sällan si!a i lugn och ro där då de!a rum även används för planering och möten. Vi har inget eget rum a! vara i vid medarbetarsamtal, utvecklingssamtal och planering eller andra möten och telefonsamtal, utan vi delar rum med 6-årsgruppen och frids. De!a medför a! det är begränsat med d som vi kan vara där och sällan är ledigt när vi behöver det. Vi vill llägga a! vi är för en förskola i Holm men då under andra premisser och med anpassade lokaler för förskolans verksamhet. Det är av största vikt a! styrande poliker besöker förskolan i Holm innan beslut fa!as. Med vänlig hälsning Jessica Nissen Terese Lindgren Emma Flyckt Teresa Simonsson Malin Nanfeldt Anna Papagelos 48

184 49

185 50

186 51

187 52

188 53

189 54

190 55

191 56

192 57

193 58

194 59

195 60

196 61

197 62

198 63

199 64

200 65

201 66

202 67

203 68

204 69

205 70

206 71

207 72

208 73

209 74

210 75

211 76

212 77

213 78

214 79

215 80

216 Skrivelse Frennarps Byskola (Frennarps Föräldragrupp ) Inledning Bakgrund (Området, Skolan, Bakgrundsfaktorer, Föräldragruppens arbetsgång) Presentation av BUF grundförslag Vår konsekvensanalys av direktivets alternativ Våra förslag till lösningar Sammanfattning 81

217 Frennarps Byskola F-3 klass, ca 100 elever En förskoleavd (Lilla Spinnrocken) Bra utemiljö Buss veckovis till idrott, slöjd (Åk 3) Alla känner alla Många cyklar/går till skolan Utvecklingsmöjligheter Tegelhuset Ytor paviljonger Förskoleavdelning 84

218 Bakgrundsfaktorer Frennarpsbarnens historik år Konsekvenserna av Örjansskolans upphörande har varit tydliga gällande den kortsiktiga hanteringen av flödet för Frennarpsbarnen from årskurs 4 och därför varit på agendan vid ett flertal tillfällen. År 2009 påbörjades bussning av åk 4 till Slottsjordsskolan. Under 2011 ändrades det beslutet till att årskurs 4 skulle överföras till närliggande skola (Furulundsskolan) from HT Vid detta beslut utlovades av olika aktörer att lösningen skulle betecknas som långsiktig. Förslag BUF 14 okt okt utsändes en kallelse till föräldramöte 14 okt i Furulundsskolan, där information lämnades från BUF (skolområdeschef och rektor). Grundförslag presenteras där Frennarps Byskola F-3 from hösten 2014 föreslås flyttas till Slottsjordsskolan. Stormöte skolgården 15 okt- Föräldragrupp bildas (20 okt) 15 okt genomfördes ett stormöte med en stor mängd föräldrar på skolgården Frennarps Byskola. Där beslutades bla att manifestation skall genomföras. 20 okt konstitueras en föräldragrupp. Möten politiker samtliga partier From v 43 och framåt genomförs besök av repr. från samtliga politiska partier vid Frennarps Byskola. Manifestation Stora torg 9 nov (275 pers) 9 nov genomförs en manifestation med barn och föräldrar från Norre Katts Park till Rådhuset. Enl media deltar 275 st. 85

219 Föräldragruppens arbetsgång Arbetsgång och struktur Förfrågan går ut till alla den 17 okt på maillistan (tot ca 80 st föräldrar) gällande intresse att ingå i föräldragruppen. 8 st anmäler initialt intresse, första samling sker den 20 okt där arbetet konstitueras. Därefter sker möten veckovis för planering av arbetet. Kommunikation sker med övriga föräldrar/boende i Frennarp genom mailutskick, uppdatering av hemsida och facebook. 7 nov sker en samling för barn och föräldrar (ca 75 st) där manifestationen (9 nov) förbereds. 28 nov genomförs ett informationsmöte med drygt 30 deltagande där genomfört arbete redovisas. Under slutet av november görs en enkät (63 svar, repr 97 barn) bland föräldrarna med frågor om fortsatt arbete vilket ger högt stöd för gruppens fortsatta arbete om bevarande av Frennarps byskola. 4 dec och den 10 dec genomför repr ur föräldragruppen riskanalys med personal ur BUF (skolområdeschef och rektor). 17 dec genomför BUF ett informationsmöte där föräldrar till barn i förskola+skola från Frennarp var inbjudna. Syftet var att informera om fortsatt process och att förankra föräldragruppens riskanalys bland övriga föräldrar. Mötesupplägget var gemensamt framtaget av BUF och föräldragrupp för att få till ett så bra möte som möjligt. 86

220 BUF förslag: F-3 flyttas från Fr Byskola till Slottsjordsskolan from HT Fr Byskola görs om till förskola. Grundförslaget BUF (presenterat 14 okt 2013 vid informationsmöte) 100 st förskolebarn ( centrum ) Frennarps Byskola Akut läge i centrum, brist 100 st förskoleplatser 100 st Årskurs F-3 Slottsjordsskolan Reaktion från föräldrar: LOGIK? 87

221 Konsekvensanalys Barn- och Ungdomsnämnden (BUN) direktiv 25 nov till BUF avseende utreda/analysera flera alternativ utifrån olika faktorer. -Alternativ 1 Frennarps byskola omvandlas till förskoleverksamhet. -Alternativ 2 Frennarps byskola ska vara kvar i nuvarande verksamhetsform. Alternativa lösningar tas fram för att lösa behovet av förskoleplatser. Vår genomförda konsekvensanalys (riskanalys) är baserad på bedömda faktorer som påverkas om alternativ 1 genomförs (dvs Frennarps Byskola omvandlas till förskoleverksamhet och F-3 överförs till Slottsjordsskolan). Del av riskanalysen är genomförd med BUF (10 dec) och inlämnas inom ramen för BUF tjänsteskrivelse till BUN. Fakta i vår konsekvensanalys har tagits fram genom: -Styrdokument (skollag, arbetsmiljölag mm) -Kontakter och inhämtande av underlag från sakkunniga inom olika områden -Gruppens bedömningar och antaganden Faktorer som bedömts: Konsekvenser trafiksäkerhet Konsekvenser barnperspektiv Konsekvenser övrigt (bla stadsutveckling, beslutsunderlag) Konsekvenser vid resp skola (Frennarps Byskola/Slottsjordsskolan) 88

222 Trafiksäkerhet Riskbedömningar av trafiksäkerhet kopplat till flytt bör utföras av sakkunniga inom området (trafikingenjör motsv, Trafik- och Fritidsförvaltningen) Trafikflödet centrum Trafikrörelser genom centrum (ex Järnvägsleden) kommer att öka då Frennarpsbarn skall köras från Frennarp till Slottsjord och förskolebarn från centrum skall köras till Frennarp. Påverkar redan en besvärande trafiksituation i centrum under rusningstider. Trafik utanför Frennarps Byskola Trafik utanför Slottsjordsskolan Parkering utanför Frennarps Byskola Parkering utanför Slottsjordsskolan Ökade trafikrörelser i anslutning till Frennarps Byskola då ca 100 nya förskolebarn skall transporteras till förskolan. Ökad trafik på redan hårt belastade vägar ex Slottsmöllebron och Furuvägen. Ökade trafikrörelser i anslutning till Slottsjordsskolan då skolbarn skall transporteras till skolan. Ökad trafik på redan hårt belastade vägar ex Skånegatan. Behovet av ytor för parkering och på- och avstigning kommer att öka för att motta ca 100 förskolebarn från hela centrum (till stor del beroende av bil). I nuläget begränsade ytor för parkering (ca platser) vilket kräver anpassningar. Genom ökat antal fordonsrörelser kommer risken för olyckor att öka i anslutning till Frennarps Byskola. Behovet av ytor för parkering och på- och avstigning kommer att öka för att mottaga ca 100 skolbarn från Frennarp. I nuläget begränsade ytor för parkering vilket kräver anpassningar. Genom ökat antal fordonsrörelser kommer risken för olyckor att öka i anslutning till Slottsjordsskolan. (ref Föräldragruppen studiebesök kl ) Miljöfaktorer Totalt ökat bilanvändande medför negativa konsekvenser för miljön. Hälsoeffekter Genom flytt av F-3 från Frennarp kommer färre barn kunna cykla/gå till skolan. En stor andel barn cyklar/går idag till Frennarps Byskola vilket medför 89 positiva hälsoeffekter (Halmstad-cykelstaden).

223 Barnperspektiv Allmänt bör tydliggöras att analysen handlar om barn i låg ålder (6-10 år). Trygghet Grundtrygghet försämras då en flytt rubbar barnens grundstruktur i en känslig ålder (ref Maslows behovstrappa nivå 2 Trygghetsfaktorer). Större anonymitet hos barn vid en större skola där inte alla känner alla (barn-vuxna). Ökad risk att barnet ej blir sett i olika situationer. Närhet Försämrar barnens möjlighet att kunna gå hem själv efter skola och till lek med kompisar vilket påverkar personlig utveckling. Barn med särskilda behov Flytt från skola i närhet av hemmiljön försämrar barnets utveckling där grundtrygghet är viktig vilket erhålls bättre vid liten skola (ref föräldrar med barn med särskilda behov). Säkerhet Ökad exponering i trafiken och i anslutning till skolan (buss, bil, cykel, parkeringar mm). Barns arbetsmiljö Psykosocial påverkan för barn redan i nuläget med oklart beslutsläge i frågan om flytt av skola eller inte. Familjer (barn-vuxna) måste ta ställning till syskonförtur (Furulundskolan) eller välja att följa sin klass till ny skola. Kan medföra svåra val för barn (familj). Skolskjuts F-3 kommer erbjudas skolskjuts mellan Frennarp-Slottsjord. -Många barn kommer ej nyttja skolskjuts mht barnens låga ålder då de ej kommer kunna ta sig till/från buss-bostad själva. -Eftersom många barn (idag ca 90%) utnyttjar fritids (före/efter skoltid) kommer barn ej kunna erbjudas skolskjuts mht regelverk. -Flera osäkerheter finns avseende säkerhet i samband med skolskjuts, exempel (finns personal ombord? finns personal som möter vid skola? ansvar på buss?) 90 -Ökade kostnader för skolbussar måste vägas in i helhetsbeslutet.

224 Övriga faktorer (Långsiktighet/planering, Stadsutveckling, Framtagning beslutsunderlag Långsiktighet/planering Osäkerhet i långsiktighet gällande Slottsjordsskolan. Troligen krävs ändrade elevflöden återigen inom några år då skolans elevantal nått maxvolym. Helhetsöversyn inom Halmstad kommuns skolområden nödvändig i syfte att kunna få fungerande elevströmmar på sikt. Ev behov att ändra områdesindelning mht befolkningsutveckling. Samordnad planering (samhällsbyggnad) mellan förvaltningar vid utbyggnad av nya områden i Halmstad. Stadsutveckling Hur skall Halmstad utvecklas som stad kopplat till olika stadsdelar? Är framtiden ökade avstånd mellan bostad-skola och centraliserade storskolor? Frennarps utveckling Påverkar området negativt då Frennarp idag är självförsörjande gällande förskola/skola. Inflyttning av barnfamiljer förväntas minska till Frennarp då det saknas F-3 skola. Framtagning beslutsunderlag Direktiv (BUN nov 2013) Ett grundalternativ presenterat av BUF (okt 2013). Hur har det alternativet tagits fram? Har flera alternativ för jämförelse funnits i beredningen? Kvalité i beslutsunderlag med enbart ett alternativ? Presenterade argument av BUF (informationsmöte och hemsida) ofullständiga då det framställer alltför vinklad bild av brister vid Frennarps Byskola och förtjänster vid Slottsjordsskolan. Direktiv till BUF (25 nov från BUN) om jämförelse mellan två alternativ. Begränsas då BUF grundalternativ (Frennarps Byskola avvecklas) endast skall vägas mot ett alternativ att lösa 100 förskoleplatser akut. Finns risker att akutbehov av förskoleplatser därför blir styrande mht tidsfaktor och ekonomi. 91

225 Konsekvenser Frennarps Byskola- Slottsjordsskolan Konsekvensanalys på alternativ 1 (Flytt av F-3 från Frennarps Byskola till Slottsjordsskolan). Dvs vilka åtgärder krävs vid Slottsjordsskolan för att mottaga F-3 från Frennarp och dessutom vilka åtgärder som krävs vid Frennarps Byskola för omställning till förskola. Uppbyggt som en jämförelse mellan resp skola inom ett antal faktorer. Frennarps Byskola Slottsjordsskolan Lokaler elever Begränsade utrymmen (tillräckliga?) Ev utökning med L Spinnrockens lokaler innebär ökad lokalyta. Bibliotek Saknas. Ersätts av bokbuss (med utbildad/behörig personal). Uppfyller grundkrav. Fritidslokaler Begränsade utrymmen (tillräckliga?) Finns vissa möjligheter till uppdelning i smålokaler. Barngrupper Relativt konstanta (24-28st ) elevtal framöver (har tidigare enstaka år varit över 30 barn i klasser) Begränsade utrymmen (tillräckliga?) Farhågor att det blir sämre lokaler jmf med Frennarp. Finns skolbibliotek (inkl behörig personal) Begränsade utrymmen (tillräckliga?) Begränsade möjligheter till uppdelning i flera smålokaler. Ökade fritidstider mht längre avstånd bostad-skola vilket ökar tillsynstider. Ökat antal barn vid fritids innebär farhågor i kvalité och säkerhetsaspekter med många barn. Omkring 25-30/klass. Antal barn ökar succesivt vid skolan. 92

226 Konsekvenser Frennarps Byskola- Slottsjordsskolan Frennarps Byskola Idrottshall Saknas (buss en gång/vecka med personal ombord) Utemiljö möjliggör idrott ute del av året. Slöjdsal Saknas (Åk 3 åker buss en gg/vecka till Furulund) Rum rektor Saknas (anpassningsbehov oavsett verksamhet) Slottsjordsskolan Liten sal, svårt att hitta tider (åk 4-5 har idrott där) Även Centrumskolan har idrott vid Slottsjordsskolan. Finns (berör Åk 3), Brunnsåker har även slöjd vid Slottsjordsskolan Har rum för rektor Skolsköterska lokal Har lokal för skolsköt. Har lokal för skolsköt. Oklart om lokal uppfyller regelverk? Elevhälsa Tillgång till elevhälsa finns Tillgång till elevhälsa finns Rum för enskilda samtal Begränsat (ett litet rum) Begränsat Vilorum personal Saknas (anpassningsbehov oavsett verksamhet) Oklart 93

227 Konsekvenser Frennarps Byskola- Slottsjordsskolan Frennarps Byskola Slottsjordsskolan Toaletter 2 per klassrum. (nyckeltal 1/15) 2 per klassrum, (nyckeltal 1/15) Ominriktning förskola kräver anpassning av toaletter och skötbord. Torkskåp 1-2 vid resp klassrum. Begränsat Tillagningskök Matsal Tillagningskök finns. Mat ätes i anslutning till klassrum. Utspisning i lugn miljö utan tidspress Utemiljö Fungerande utemiljö, närhet natur. Förskola kräver anpassningar (inhägnader, lekredskap för mindre barn mm). Undervisning, kollegium God måluppfyllnad. Alla behöriga inom sina ämnen. Litet kollegium genom liten skola, få personalrörelser (slutsats kan vara att personal trivs?). Begränsningar i kollegium kan lösas genom samverkan inom verksamhetsområdet. Finns redan nu forum ex med Furulundsskolan. Tillagningskök finns. Mat ätes i matsal (många barn) Kräver fördelning av tider, skapar tidspress vid utspisning. Ej nära natur. Kan kräva anpassning av utemiljö/lekredskap för fler mindre barn. God måluppfyllnad. Alla behöriga inom sina ämnen. Större kollegium genom en stor skola medger samverkan inom skolan. 94

228 Vårt förslag till lösningar (Enkätsvar från genomförd Föräldraenkät nov 2013) Frennarps Byskola, F-3 kvar (Enkät: 97% vill behålla Frennarps Byskola) Hitta närliggande lösningar för Åk 4 (Enkät: Alt1: Furulundsskolan, 2: Privata alt. Ingen enl enkät önskar Brunnsåkerskolan för åk 4) Naturligare elevströmmar i centrum enligt närhetsprincipen (bostad-skola) Helhetsanalys inom samtliga skolområden innan delbeslut avseende flöden fattas Arbeta aktivt på lång/kort sikt att hitta förskoleplatser 95

229 Vårt grundförslag (med möjliga utvecklingsalternativ) Behov förskoleplatser: -Närhet bostad-förskola (inte alla 100 barn till Frennarp) Förslag: -Befintliga lokaler -Paviljonger -Nybyggnad Sofieberg Alternativt flöde åk 4-6 Syfte: -Naturligare flöde i elevströmmar. 1) Kvar Frennarps Byskola 2) Skola närhet åk 4-6 Frennarps Byskola F-3 -Egen försörjning av förskola/skola i Frennarp -Kräver åtgärdsbehov Furulundsskolan F-6 Överföra ÅK 7-9 till Brunnsåker alt nybyggnad i närhet av Furulund. 96

230 Förslag till lösningar förskoleplatsbrist Bärande princip: Närhet bostad-förskola Paviljonglösningar (långtidshyra paviljonger för att kunna förstärka områden vid behov) Furets förskola Laxöns förskola (Folkparken) Lundgrens gjuteri Slottsmöllan Frennarps Förskola Snöstorps fd fotbollsplaner Befintliga lokaler Annex Örjanskolan Slottsjordsskolan Nybyggnationer Aktuella områden efter behov Brist 100 barn i Centrum 97

231 Sammanfattning- föräldragruppens förslag 1) Kvar åk F-3 vid Frennarps Byskola 2) Skola i närhet för åk 4-6 Vårt förslag innebär en ambition att få naturligare flöde i elevströmmar. Förskoleplatsbehovet hanteras genom åtgärder på kort och lång sikt (nybyggnation, befintliga lokaler och paviljongslösningar). Vårt förslag medger: Mer naturliga elevströmmar i centrum. Minskad trafikbelastning i centrum och en mer trafiksäker lösning. Fortsatt stadsutveckling (närhet bostad-skola) Barnperspektivet för 6-10 åringar i fokus (närhet, trygghet, säkerhet) Behov av åtgärder: Behov av översyn skolområden inom Halmstad (boende- skolor-indelningorganisation) Behov av att finna långsiktiga lösningar genom planering och samverkan inom kommunen. 98

232 Bilaga 3

233

234

235

236

237

238

239

240 Ärende 8 1(1) Information Diarienummer: KS 2013/0330 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Stab Torsten Rosenqvist E-post: Telefon: Information om tillståndslots och Förenkla helt enkelt Ärendet Verksamheten med tillståndslotsfunktion har nu pågått under ett år. Avsikten är att informera Kommunstyrelsen om utfall av arbetet i tillståndslotsen med bl.a. tillståndsteam samt att återkoppla erfarenheter från arbetet. Antal ärende, vilka typer av ärenden som varit aktuella kommer att redovisas. Vidare iakttagelser som har betydelse för bedömning av fortsatt utveckling av verksamheten. Bland iakttagelserna kommer särskilt att belysas förhållanden av kommungemensam karaktär som behöver samordnas utifrån ett kommungemensamt perspektiv. Åtgärder för hantering av dessa förhållanden har vägts in i förslag till Förenkla Helt enkelt Handlingsplan vilken även kommer att beröras under informationen. Utvecklingsarbetet Förenkla helt enkelt handlingsplan avses att handläggas under april månad i separat ärende för beslut av KS. 1

241 Ärende 9 SÄMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 1(3) Diskussionsunderlag Diarienummer: KS 2010/0470 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Planavdelningen, Utvecklingsavdelningen Per-Erik Linders, Pernilla Thornberg-Berner E-post: per-erik.linders@halmstad.se, pernilla.thornberg-berner@halmstad.se Telefon: , Information om resultatet av SMS-projektet Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen tar del av informationen. Bakgrund Halmstads kommun har deltagit i SMS-projektet (Sociala aspekter och Medborgardialog i Stadsplaneringen) under SMS är ett Interreg IV A- projekt inom Kattegat-Skagerak (KASK). SMS har varit ett gränsöverskirande kunskapsprojekt som syftar till att bidra till en socialt hållbar stadsutveckling och social integration. I projektet deltog också Göteborgs Stad, Fredrikstad kommun, Kristiansand kommun och Vest-Agder Fylkeskommune. Region Halland har också bidragit ekonomiskt och deltagit i projektet. Inom projektet har följande verktyg växt fram: SKB (social konsekvensbeskrivning), konceptet utvecklingsprogram, arbetsätt för medborgardialog, checklista för urbant friluftsliv och kulturmiljöer/kulturarenor. Halmstads kommun har haft huvudansvar för framtagandet av sociala konsekvensbeskrivningen, arbetat fram konceptet för utvecklingsprogram samt bidragit till framtagandet av arbetsätt för medborgardialog Kort sammanfattat består verktygen av följande delar: Verktyg för SKB (social konsekvensbeskrivning) är framtaget för att belysa och systematiskt arbeta med sociala aspekter i stadens fysiska planering, löpande genom hela planprocessen. SKB används för att beskriva konsekvenser av ett planförslag och 1

242 för att tydliggöra de sociala behoven den byggda miljön. SKB kan belysa intressekonflikter och ge förslag på åtgärder. Konceptet för utvecklingsprogram är att arbeta systematiskt med utvecklingen av en ort. Kommunen och externa aktörer samarbetar för att samordna sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska frågor. Genom arbetet underlättas framtida prioriteringar för orten genom att en gemensam framtidsbild skapas. Färdiga programmet för orten ska fungera som ett underlag till de förtroendevalda när de beslutar om åtgärder och satsningar som rör den specifika platsen. Utvecklingsprogram i Halmstads kommun har tagits fram och testats på orterna Oskarström och Getinge på initiativ av kommunstyrelsen. Arbetssätt för medborgardialog syftar till att underlätta för politiker och tjänstemän att integrera medborgardialogen i detaljplaneprocessen. Arbetssättet ger en överblick över hur medborgardialogen hänger samman med planprocessens alla skeden. Med hjälp av arbetssättet ska de berörda aktörerna kunna bedöma om det ska hållas en utökad medborgardialog vid framtagandet av planer utöver det ordinarie samrådet. Checklista för urbant friluftsliv är skapat för att kartlägga och beskriva urbana områden som kan vara lämpliga som mötesplatser för aktivitetsutövande eller rekreation. Det kan användas vid framtagandet av detaljplaner men även andra mer övergripande, strategiska planer. Avsikten är att verktyget ska användas vid inventering av ett fysiskt område och beskriva detta ur ett urbant friluftslivsperspektiv. Verktyget kan peka på särskilda behov och ge förslag på åtgärder. Verktyget kan även användas som underlag i en dialogprocess för att synliggöra urbana friluftsområden och vilka utvecklingsmöjligheter dessa har. Checklista för kulturmiljöer och kulturarenor bygger på kultur utifrån ett omfattande begrepp som kan spänna från konst till livsform. Syftet med att tillföra kulturella inslag är att göra orten eller platsen attraktiv att uppsöka och använda för alla grupper. Man kan säga att orten eller platsen stärks som urbant rekreationsområde och mötesplats. Vägledningen är ett arbetsredskap för att kartlägga och utvärdera urbana områdens rekreations- och upplevelsepotential. I informationen kommer fokus ligga på de verktyg som Halmstads kommun har varit involverade i. Föredragningens syfte Föredragningen ska ge information om resultatet från SMS-projektet. Föredragande Pernilla Thornberg-Berner Nakisa Khorramshahi 2

243 Bilagor Bilaga: Informationsbroschyr- Verktyg för socialt hållbar stadsutveckling- Resultat från SMS-projektet

244 Bilaga 1 RESULTATER FRA SMS-PROSJEKTET VERKTYG FÖR SOCIALT HÅLLBAR STADSUTVECKLING // PLANVERKTØY FOR BEDRE STEDSUTVIKLING

245 SMS - STEDSUTVIKLING, MEDVIRKNING OG SOSIALE MØTEPLASSER. UTVIKLING AV FIRE VERKTØY. Helsefremmende og sosial holdbar stedsutvikling Først skaper vi mennesker våre omgivelser og så skaper omgivelsene oss. Hvordan kan vi gjennom en bevisst arealog samfunnsplanlegging bidra til å utvikle steder der folk kan leve gode og helsefremmende liv? Befolkningens helse utvikles og vedlikeholdes i omgivelsene der folk bor og lever. Endringer i kultur, livsform, demografi og befolkningens etniske sammenheng utfordrer og gir nye muligheter for hvordan man kan tilrettelegge byer og steder for å bidra til god helse og sosial integrasjon. Der finnes mange virkemidler til å bedre det fysiske og sosiale miljøet der vi bor. Helsefremmende miljøtiltak kan være tilrettelegging for positive faktorer som nære turområder og sosiale møteplasser, med formål å bidra til fysisk aktivitet og sosial integrasjon. Det enkle friluftslivet kan like gjerne gjøres i nærmiljøet der folk bor. På den måten kan flere delta i fellesskapet, komme seg ut hjemmefra og møte andre i nabolaget. Det blir enklere å få til økt hverdagsaktivitet. I stedsutviklingen er det viktig å ta hensyn til ulike behov i ulike grupper av befolkningen for eksempel ut fra alder og livsfaser, etnisk bakgrunn og fysisk funksjon. Hvem kjenner sine steder og plasser best og hvem har ideene til de gode løsningene? Hvordan kan vi øke hverdagsaktiviteten til folk flest? Hvordan kan kultur og kulturmiljøer virke identitetsskapende og bidra til sosial integrasjon? Hvilke sosiale effekter har tiltakene og hvilken betydning har vårt nærmiljø for oss? Dette er noen av spørsmålsstillingene som SMS-prosjektet har arbeidet med. Tilrettelegging for gode og helsefremmende liv er en kompleks oppgave og det må derfor også i planleggingen legges vekt på helhetstenkning og tverrfaglige løsninger. Helsefremmende og sosialt bærekraftig stedsutvikling er et område som krever en bred til- nærming. Verktøyene som presenteres her er eksempler på slike tilnærminger som kan bidra til en helsefremmende og sosialt bærekraftig stedsutvikling. Planverktøy for bedre stedsutvikling fokuserer på fire dimensjoner: Urbant friluftsliv, Kulturmiljøer og kulturarenaer, Medvirkning og Sosial konsekvensbeskrivelse. De fire verktøyene I det følgende vil du få en kort introduksjon til de fire verktøyene og presentasjon av ulike case som i forskjellig grad har vært tilknyttet utviklingen av verktøyene. Fullversjon av verktøyene og mer informasjon om casene finnes på websidene smsprosjektet.no /smsprojektet.se. Planverktøyene er fleksible i bruk. De kan anvendes i flere ulike typer planprosesser, på ulike tidspunkter i planprosessen og av ulike fagpersoner involvert i planlegging. Deler av verktøyene inspirerer til refleksjon mens andre deler er konkrete sjekkpunkter. For eksempel kan man bruke planverktøyene i fem minutter til å innhente ideer eller man kan velge å gå mer i dybden og få kunnskap om hvilke konkrete kvaliteter et urbant friluftsområde bør inneha. Uansett hvordan verktøyene brukes er hensikten at de skal nyansere og styrke en tverrfaglig tilnærming til arbeidet med stedsutvikling. De kan selvsagt ikke stå alene i dette arbeidet, men forhåpentligvis kan de gi anledning til bredere dialoger og finne sin plass blant andre gode initiativer og tilnærminger til arbeidet med stedsutvikling. Utviklingen av planverktøyene har vært sentralt i SMSprosjektet. Det har i de tre prosjektårene vært berikende å jobbe på tvers av grenser, både faglig og mellom landene. Vi håper at også andre vil finne våre erfaringer og planverktøyene nyttige i arbeidet med bedre stedsutvikling. På vegne av prosjektgruppen, Anette Vesterskov Pedersen, Vest-Agder fylkeskommune URBANT FRILUFTSLIV SOCIAL KONSEKVENS- BESKRIVNING STEDSUTVIKLING MEDBORGAR- DIALOG KULTURMILJØER OG KULTURARENAER

246 KRISTIANSAND/VEST-AGDER FREDRIKSTAD SMS SMS er et Interreg IV A-prosjekt innen Kattegat-Skagerrak (KASK). SMS står for Stedsutvikling, Medvirkning og Sosiale møteplasser (På svensk: Sociala aspekter och Medborgardialog i Stadsplaneringen). SMS har vært et grenseoverskridende kunnskapsprosjekt som skal bidra til en sosialt bærekraftig stedsutvikling og fremme sosial integrasjon. Prosjektet har partnere i Norge og Sverige, derfor brukes begge språkene i teksten. Her gir vi deg en kort innføring i de fire verktøyene Sosial konsekvensbeskrivelse, Medborgerdialog, Urbant friluftsliv, Kulturmiljøer og kulturarenaer som er utviklet gjennom prosjektet. På våre nettsider kan du finne mer informasjon om våre verktøy sammen med eksempler på praktisk bruk av verktøyene. På nettsidene finner du alle verktøyene på begge språk. smsprosjektet.no og smsprojektet.se GÖTEBORG HALMSTAD PARTNERE: GÖTEBORGS STAD (LEAD PARTNER) // VEST-AGDER FYLKESKOMMUNE (NORSK PROSJEKTEIER) KRISTIANSAND KOMMUNE // HALMSTADS KOMMUN // FREDRIKSTAD KOMMUNE MEDFINANSIÄR: REGION HALLAND

247 SOCIAL KONSEKVENS- BESKRIVNING DE SOCIALA ASPEKTERNA ÄR MYCKET VIKTIGA FÖR MÄNNISKORS LIVSKVALITET OCH BÖR HA EN GIVEN ROLL I ALL STADSPLANERING, JÄMTE EKONOMISKA OCH EKOLOGISKA PERSPEKTIV.

248 SOCIAL KONSEKVENSBESKRIVNING // HALMSTAD Vad är en social konsekvensbeskrivning? Socialis betyder sällskaplig på latin. Socius betyder medlem, deltagare eller bundsförvant. Det sociala handlar alltså om att leva i ett samhälle tillsammans med andra människor. Verktyget för social konsekvensbeskrivning, SKB, är framtaget för att belysa och systematiskt arbeta med sociala aspekter i stadens fysiska planering, löpande genom hela planprocessen. Ju tidigare de sociala aspekterna lyfts i planarbetet, desto större är chansen för faktisk påverkan. SKB används för att beskriva konsekvenser av ett planförslag och för att tydliggöra de sociala behoven i den byggda miljön. SKB kan belysa intressekonflikter och ge förslag på åtgärder. Vem är du? Vi tror att du arbetar med stadens fysiska planering, du kanske är planarkitekt eller mark- och exploateringsingenjör. Kanske är du politiker och är involverad i beslutsprocessen kring samhällsbyggnadsprojekt och behöver känna till arbetsprocessen i egenskap av beställare. Verktyget för SKB har två delar: # 1 Ett sållningsverktyg som du använder för att ta reda på om det är aktuellt att arbeta vidare med en SKB. # 2 Ett verktyg för genomförandet av en SKB, där följande faser ingår: Planering Inventeringsfas Åtgärdsfas Konsekvensfas Redovisning Överlämning och uppföljning Verktyget innehåller råd och instruktioner för genomförandet av varje fas. Till verktyget hör en matris för inventering och analys, ett paket med fördjupningsfrågor samt dokument om målgruppsfokusering, integration och jämställdhet och användandet av statistik och GIS. Verktyget beskrivs i sin helhet på båda språken på smsprojektet.se och smsprosjektet.no.

249 MEDBORGAR- DIALOG ÖKAT INVÅNARDELTAGANDE ÄR VIKTIGT FÖR ATT FRÄMJA INKLUDERING AV SOCIALA ASPEKTER I STADSPLANERINGSPROCESSER. DIALOG MED MEDBORGARE OCH MELLAN TJÄNSTEMÄN OCH POLITIKER BIDRAR TILL ATT SKAPA UNDERLAG FÖR POLITISKA BE- SLUT. MEDBORGARDIALOG // GÖTEBORG Medborgardialog ger förståelse för och insyn i planprocessen samt breddar representationen så att fler gruppers behov, erfarenheter och tankar finns med i framtagandet av nya planer. När medborgarna inkluderas i beslutfattandet ökar inflytandet och demokratin stärks. Det finns i dag stora behov av vidareutvecklade metoder för medborgardialog. Verktyget för medborgardialog består av två delar: # 1 Första delen är en modell för invånardeltagande i planprocessen. Modellen hjälper dig att systematiskt bedöma detaljplanens behov av utökat invånardeltagande och visar hur invånardeltagande hänger ihop med planprocessen. #2 Andra delen är ett dialogverktyg som genom råd och tips stöttar dig i dialogprocessens alla skeden. Det visar hur du förbereder och genomför en bra dialog samt hur du återkopplar och följer upp när dialogen är avslutad. Syftet med verktyget är att underlätta för dig som politiker eller tjänsteman att integrera invånardeltagande i detaljplaneprocessen. Verktyget ger dig en överblick över hur invånardeltagande hänger samman med planprocessen samt kunskap om dialogprocessens olika delar. I första hand är det anpassat för att användas i den svenska planprocessen, det vill säga från planbesked till att en plan vinner laga kraft. Verktygets två ingångar gör att det kan användas för dialoger som rör stadsplanering men också för dialoger i andra sammanhang. Vem är du? I huvudsak är verktyget tänkt för dig som är handläggare eller projektledare och arbetar med stadens fysiska planering. Du som är politiker och involverad i beslutsprocessen kring samhällsbyggnadsprojekt kan använda dig av verktyget i egenskap av uppdragsgivare. Verktyget beskrivs i sin helhet på båda språken på smsprojektet.se och smsprosjektet.no.

250

251 URBANT FRILUFTSLIV VEILEDEREN FOR URBANT FRILUFTSLIV BESKRIVER EN MODELL FOR HVORDAN DU KAN ARBEIDE MED Å SIKRE OG TILRETTELEGGE FOR URBANT FRILUFTSLIV. VEILEDEREN ER ET ARBEIDSREDSKAP FOR Å KARTLEGGE URBANE OMRÅDER SOM KAN VÆRE EGNET FOR TIL- RETTELEGGING AV MØTEPLASSER, UTFOLDELSE AV AKTIVITET OG REKREASJON.

252 URBANT FRILUFTSLIV // KRISTIANSAND, VEST-AGDER FYLKESKOMMUNE Når kan verktøyet brukes? Veilederen kan brukes i alle faser ved utarbeidelse av kommuneplaner og reguleringsplaner. Den kan også brukes uavhengig av planarbeid og planprosesser for å kartlegge et område. Hvordan kan den brukes? Veilederen kan brukes for å kartlegge og beskrive områder for urbant friluftsliv. Når kartleggingen er ferdig gjøres det en analyse ut fra om området er tilfredsstillende, eller om det er behov for oppgradering eller nye tiltak i området. Den kan også brukes som underlag i medvirkningsprosesser for å synliggjøre urbane friluftsområder og hvilke kvaliteter og utviklingsmuligheter disse har. Hvem er den utarbeidet for? Veilederen kan anvendes av både fagpersoner innen det offentlige, regulanter/tiltakshavere, velforeninger og privatpersoner. Folkehelse i relasjon til urbant friluftsliv Folkehelse handler om fysisk, psykisk og sosial trivsel. Formålet med å fokusere på friluftsliv i planarbeidet er å bidra til utvikling av et samfunn som legger til rette for positive helsevalg og sunn livsstil. Lett tilgjengelige arealer som stimulerer til fysisk aktivitet og rekreasjon, kan også bidra til å redusere sosial ulikhet i helse. For å utjevne sosiale helseforskjeller og møte utfordringer knyttet til inaktivitet er det viktig å satse på tilrettelegging for aktiviteter som egner seg for folk flest. Målet er å øke bruken av områder og skape ulike former for sosiale møteplasser. Møteplassene skal oppleves som inkluderende, innbydende, trygge og aktivitetsskapende. Urbant friluftsliv Friluftsliv er et samlebegrep på en stor og variert gruppe aktiviteter og opplevelser. Det er ikke begrenset til kun opphold i mer eller mindre urørt natur. Friluftslivet omfatter også menneskepåvirket natur, landbrukets kulturlandskap og naturinnslag i byer og boligområder. Da vi i dette prosjektet primært retter oppmerksomheten mot naturinnslag i byer og boligområder, bruker vi begrepet urbant friluftsliv. Beskrivelse og kartlegging av områder Veilederen er delt inn i ulike kategorier for å vise mangfold og muligheter for urbant friluftsliv: Naturlandskaps- og opplevelseskvaliteter, tilrettelegging og anlegg Offentlig sikring av områder Vedlikehold/drift Fleksibilitet Nærhet Sosial bruk/ulike aktiviteter Fysisk sikring i området Ved kartleggingen brukes de kategorier som er relevante for området og tilpasses til lokale forhold. Hver kategori har egne sjekkpunkter. Etter kartleggingen Når området er kartlagt kan det gjøres en analyse/ oppsummering av området med forslag til tiltak og en vurdering av behov for fysisk sikring av området. Er området tilfredsstillende, eller er det behov for tiltak i området som gir bedre muligheter for sosial integrasjon, møteplasser, utfoldelse av fysisk aktivitet og rekreasjon? Verktøyet beskrives i sin helhet på begge språk på smsprosjektet.no og smsprojektet.se

253 KULTURMILJØER OG KULTURARENAER VEILEDEREN FOR KULTURELL INFRASTRUKTUR ER ET ARBEIDSREDSKAP FOR Å KARTLEGGE URBANE OM- RÅDER SOM KAN VÆRE EGNET FOR Å LEGGE TIL RETTE FOR MØTEPLASSER, KULTURARRANGEMENTER OG KULTURAKTIVITETER. VEILEDEREN BESKRIVER EN MODELL FOR HVORDAN MAN KAN ARBEIDE MED Å SIKRE OG TILRETTELEGGE FOR REGISTRERING OG VURDERING AV KULTURMILJØER (SOM OMFATTER BEVARING AV KULTURHISTORISKE VERDIER) OG UTVIKLING AV KULTURARENAER (SOM OMFATTER ETABLERING AV STEDER EGNET FOR KULTURAKTIVITETER OG KULTURTILBUD).

254 KULTURMILJØER OG KULTURARENAER // FREDRIKSTAD Kultur som sosial generativ kraft Kultur er et omfattende begrep som kan forstås som blant annet kunst, eller som livsform. Forstått som kunst, skal innslag av kultur i det offentlige rom berike, forstått som livsform, samler og engasjerer kulturen folk. Kultur representerer derfor en sosial generativ kraft i bygging av gode, sunne lokalsamfunn. Kulturtilbud og opplevelser bidrar til oppbygging av sosial kapital i et lokalområde gjennom å invitere folk ut av boligen og inn i det offentlige rom. For individet fremmes dessuten god mental og sosial helse gjennom berikende opplevelser og deltakelse i aktiviteter. Kulturell infrastruktur i byplanleggingen I byplanleggingen handler kulturell infrastruktur om å identifisere og vurdere hvordan spor av byhistorien kan tas vare på når et område fornyes. Kulturmiljøer bør alltid kunne anvendes som kulturarenaer enten som grunnlag for opplevelse, som kilde til kunnskap om fortiden, eller fordi de er viktige i et bruksmessig perspektiv. Når kan verktøyet brukes? Verktøyet er særlig relevant ved tidlig programmering av planarbeidet. Veilederen kan brukes som underlag for dialoger og åpne workshops i oppstartsfasen, og som sjekkliste i en eventuell konsekvensutredning og sosial konsekvensbeskrivelse. Hvordan kan den brukes? Veilederen kan brukes til kartlegging og vurdering av bevaringsverdier i kulturmiljøer og utviklingspotensialer i kulturarenaer. Kartlegging bør skje i dialog med lokalbefolkningen og så tidlig som mulig, da medvirkningsprosesser der har størst innvirkning. Midlertidige byrom kan med fordel brukes som del av en kartleggingsprosess. De kan skape nytt liv et sted for en periode og viser pilotprosjektet seg vellykket kan det utvikles eller etableres permanent annet sted. Hvem er verktøyet utarbeidet for? Planlegging av kulturtiltak lykkes gjerne best når den kombinerer folkelig engasjement, kommunale beslutninger og eventuelt samarbeid med privat næringsliv. Verktøyet kan tilby fagpersoner innen det offentlige, regulanter/ tiltakshavere, velforeninger og privatpersoner et felles grunnlag for diskusjon. Kartlegging av et område Ved kartleggingen brukes de kategorier for kulturell infrastruktur som er relevante for området og tilpasses lokale forhold. Veilederen kan brukes som: Innspill om bevaring av kulturminner og kulturmiljøer, for eksempel forsøk på gjenbruke og finne nytt innhold for en nedlagt fabrikk. Begrunnede ønsker og behovsunderlag for kulturarenaer, for eksempel lokaler der beboere eller andre målgrupper kan samles til aktiviteter på fritiden. Forslag om midlertidige løsninger for å bringe nye tanker og gi liv til plasser som ikke fungerer eller en tomt som senere skal bebygges. Kombiner bevaringen av kulturmiljøer med utvikling av kulturarenaer Kulturmiljøer og kulturarenaer kan med fordel tenkes i kombinasjon, som for eksempel å gjenbruke gamle bygninger eller uterom og grønne områder til kulturformål. Slike kombinasjoner utvider og beriker folks opplevelse. Steder der funksjoner og aktiviteter blandes kan åpne for kontakt mellom folk med ulike interesser. Verktøyet beskrives i sin helhet på begge språk på smsprosjektet.no og smsprojektet.se

255 // CASE FREDRIKSTAD FREDRIKSTAD VOKSER OG UTVIKLES, OG BYBILDET ENDRES. VESTERELVEN SNOR SEG GJENNOM SENTRUM, OG BÅDE BEFOLKNINGEN OG TILREISENDE ER SÆRLIG TILTRUKKET AV LANDSKAPET OG DE MANGE HISTORISKE BRYGGER. ELVEROMMET GIR BYEN DENS IDENTITET OG ER SAMTIDIG STED FOR UTVIKLING AV NYE MØTEPLASSER OG ATTRAKSJONER. Byene må fortettes Folk verdsetter gamle bygningsmiljøer og ettersom stadig flere bosetter seg i byer eller bydelssentra blir menneskevennlige gater og plasser, parker og promenader viktige som sosiale fellesrom. Urbant liv må imidlertid inviteres: sentrum må tilby attraktive opplevelser og møtesteder med plass til fysisk aktivitet, kulturliv og sosial interaksjon. Offentlige og private krefter kan gå sammen i partnerskap for å skape liv, kaféliv og handel. Kultur må spille på lag, da styrkes også handels- og servicenæringen samt kulturbaserte næringer. Hensikt Elvelangs: Gjenbruk av kulturmiljøer Hensikten med prosjektet Elvelangs har vært å vinne kunnskap om hvordan gjenbruk av kulturmiljøer med historiske bygninger og steder kunne integreres i byplanleggingen på en fruktbar måte. Gamle bygningsstrukturer, historiske parker og plasser kan representere store ressurser både sosialt, økologisk og økonomisk. Gjennom ombygging og tilføyelser til det eksisterende kan både stedets originalitet bevares, samtidig som det må åpnes for dagsaktuell bruk. Innbyggermedvirkning: Merviten og sosialt eierskap I forbindelse med kommunens samfunns- og arealplanlegging gjennomførte Fredrikstad kommune innbyggermedvirkning. Her ga folk klart uttrykk for at elvelandskapet med liv og røre var byens fortrinn og viktige ressurs. Samtidig ble det bestemt at Kultur, Kunnskap og Klima skulle være prioriterte drivere i utviklingen av Fredrikstad som attraktiv by. Kultur ble tenkt på både i forhold til bevaring av byens identitet, samt utvikle tilbud om kulturopplevelser både utendørs og innendørs. Gjenbruk av industrihaller på gamle Fmv-området til kulturformål og utdanning har vist seg å være en god måte å ta vare på byhistoriske trekk. Fredrikstad stadion og utbygging av Høgskolen i Østfold er eksempler på gjenbruk av industrihaller. Fylkeskommunen og kommunen har samarbeidet om planlegging av en fylkesscene i den gamle maskinhallen. De mange mer beskjedne bruddstykker av byhistorien er viktige for vår felles hukommelse, ofte knytter det seg også anekdoter og myter til slike steder. En pilot for en byløype er realisert innenfor SMS, der det er plassert ut 16 poster med forfattet tekst fra stedet du står på. Elven var i flere næringsepoker viktigste ferdselsvei og med kryssing av Glomma med ferger på mange steder. Broforbindelser har kommet, men som ledd i reduksjon av klimagasser har gratis ferge blitt innført. Tiltaket har blitt svært godt mottatt, moderne fergemetro utredes, og der elven som historisk ferdselvei på sett og vis gjenskapes. Mer om tiltak og aktiviteter i Elvelangs-prosjektet finner du på smsprosjektet.no Foto: Fredrikstad kommune Utførte tiltak og aktiviteter ved Elvelangs I to sentrale deler av byområdet er områdeprogrammering og mulighetsstudier gjennomført. Her er lagt til grunn at brygger, plassrom og friområder skal utvikles, og tilgjengeligheten langs elvebredden sikres for allmennheten. De to historiske torv, Stortorvet og Blomstertorvet, framstår i ny drakt. Parkering er avviklet, det er innslag av grønt og vann, og arealene legger til rette for myke trafikanter, for opphold, lek og arrangementer. Gamlebyen med Isegran og Kongsten Fort er en levende og godt bevarte festningsby, grunnet iherdige gårdeiere, entusiastiske næringsdrivende, samt omfattende statlig innsats for vern av Nasjonale Festningsverk. Det er gjennomført områdeprogrammering, og med reguleringsplan som neste skritt. Medvirkning står sentralt, herunder diskusjon om Gamlebyens aktivitetsprofil og potensiale for kultur- og næringsvirksomhet.

256 // CASE HALMSTAD I HALMSTAD HAR PROJEKT SMS TESTAT METODEN FÖR SOCIAL KONSEKVENSBESKRIVNING (SKB) OCH PROVAT OLIKA METODER FÖR MEDBORGARDIALOG. DIALOGERNA HAR GENOMFÖRTS I OLIKA SKEDEN AV PLANPROCESSEN FÖR ATT FÅ EN UPPFATTNING OM NÄR MEDBORGARDIALOG ÄR SOM MEST ANVÄNDBAR OCH NÄR DEN FÅR STÖRST BETYDELSE FÖR SLUTRESULTATET. SKB i Oskarström Metoden för social konsekvensbeskrivning användes på två åtgärder som planerades i Oskarström utanför Halmstad. Åtgärderna var en cykelväg längs Brogatan i Oskarström och en upprustning av rekreationsstråket Lilla Nissastigen längs ån Nissan. Syftet var att utveckla verktyget för social konsekvensbeskrivning. Pilotprojektet blev en övning i att arbeta med de sociala aspekterna i en fysisk planeringsprocess. Utvecklingsprogram i Oskarström och Getinge På initiativ av kommunstyrelsen har Halmstads kommun tagit fram utvecklingsprogram för orterna Oskarström och Getinge. Utvecklingsprogram är ett sätt att arbeta systematiskt med utvecklingen av en ort. Kommunen och externa aktörer samarbetar för att samordna sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska frågor. På så sätt underlättas framtida prioriteringar för orten genom att man skapar en gemensam framtidsbild. Ett utvecklingsprogram tas fram på initiativ av kommunens politiker. Det färdiga programmet ska fungera som ett underlag till politikerna när de beslutar om åtgärder och satsningar som rör den specifika platsen. ortens framtida utveckling. Möten hölls med tre grupper vid tre olika tillfällen: pensionärer, ungdomar samt en öppen workshop. Foto: Therese Wallgren Förprojektering av Brogatan Brogatan är en av Halmstads mest centrala gator. Därför valde kommunen att tidigt ta in Halmstadbornas synpunkter inför en förändring av gatan. Förnyelsen av Brogatan bedrivs till viss del inom projekt SMS. Inom ramen för SMS-projektet har fokus varit dialog med ungdomar och bussresenärer. Detaljplan Endräkten Arbetet med fastigheten Endräkten 2 i centrala Halmstad började med upprättandet av ett planprogram för området. Planprogrammet väckte starka känslor eftersom det innebar att en gammal idrottshall skulle rivas. För att belysa de sociala konsekvenserna av planförslaget, valde Halmstads kommun att genomföra en BASK-analys (Beskrivning Av Sociala Konsekvenser). För att kunna beskriva de sociala konsekvenserna satte kommunen samman en grupp tjänstemän med kompetens inom områden som folkhälsa, jämställdhet, demokrati och trygghet. Det fanns frågor som gruppen inte kunde svara på. För att fylla kunskapsluckorna skickades en enkät ut till personer i områdets närhet. Dessutom upprättades en informationssida på Facebook, där invånare kunde ta del av handlingar och lämna synpunkter. Detaljplan i Harplinge Harplinge är en ort i utkanten av Halmstad. Ett planprogram skulle utarbetas för Harplinge centrum. För att skapa underlag till planprogrammet ordnade Halmstad kommun en riktad invånardialog och fick på så sätt veta hur Harplinges invånare ser på

257 // CASE KRISTIANSAND // VEST-AGDER VEST-AGDER FYLKESKOMMUNE OG KRISTIANSAND KOMMUNE HAR SAMMEN UTVIKLET VERKTØYET URBANT FRI- LUFTSLIV. GJENNOM PROSJEKTET ER DET JOBBET MED VIDEREUTVIKLING AV ELVE- OG STRANDPROMENADEN I KRISTIANSAND SENTRUM, MED FOKUS PÅ MØTEPLASSER, FRILUFTSLIV OG ØKT HVERDAGSAKTIVITET HELE ÅRET. Urbant friluftsliv i Kristiansand sentrum SMS-prosjektet har valgt å fokusere på det enkle friluftslivet i nærmiljøet ved å skape lett tilgjengelige områder med aktivitetsmuligheter og sosiale møteplasser som oppleves trygge, inkluderende og innbydende for alle. Målet er å få flere til å komme seg ut, møte andre og delta i fellesskapet. En av hensiktene med prosjektet var å videreutvikle elve- og strandpromenaden fra Baneheia til Odderøya til å bli et av byens mest benyttede områder for flere målgrupper. For å nå dette ble det lagt til rette for økt aktivitet blant annet gjennom samarbeid med frivillige organisasjoner som 4H, Turistforeningen og kommunal forvaltning. Langs byens elve- og strandpromenade har lokale satsningsområder vært Elvepromenaden, Tresse nærmiljøpark og Gravaneparken. Tiltak har blant annet vært lyssetting, treningsapparater og en eksotisk strand. Det er også gjennomført pilotcase ved Grimsbekken hvor området etter en medvirkningsprosess er rustet opp til et fint turområde. Les gjerne mer om hva vi har gjort i disse områdene på nettsidene - under menyen Case Kristiansand. Grønn pris Juni 2013 mottok Kristiansand kommune prisen Nordic Green Space Award for Strandpromenaden. Prisen er en nordisk kvalitetsmerkeordning for grønne urbane områder, og Kristiansand er den fjerde byen i Norden som mottar prisen. Medvirkning Kommunen har lang erfaring med medvirkning i plansaker. En utfordring i dette prosjektet har vært å også involvere de som tradisjonelt sett ikke deltar i slike medvirkningsprosesser. Som en del av arbeidet med kommunedelplan Kvadraturen har kommunen mottatt mange innspill knyttet til utforming av elveog strandpromenaden. Disse innspillene har i tillegg til nye medvirkningsprosesser innenfor SMS, blitt brukt i det videre arbeidet med prosjektet. I arbeidet med videreutviklingen av elve- og strandpromenaden har det blitt gjennomført åpne informasjonsmøter, folkemøter og møter med inviterte målgrupper for å få innspill til hvordan områdene langs promenaden kan utvikles. Mulighetsbilder Innspillene har bidratt til framstilling av mulighetsbilder for de tre caseområdene. Mulighetsbildene ble brukt i en avsluttende medvirkningsprosess for prioritering og lokalisering av tiltak, og skissene er ferdigstilt for alle caseområdene langs promenaden. Det er også utarbeidet en samlet byromsstrategi som omfatter hele promenaden. Byromsstrategien er en sammenstilling av mulighetsbilder, hvor alle innspill er sortert, vurdert og justert i forhold til hva som foreligger av planer, føringer m.m. og som kan gi noen fremtidsvisjoner. Kommunen tar dette inn i det videre arbeid med utviklingen av områdene. Flere tiltak er allerede gjennomført. Midler til fysiske tiltak langs elve- og promenaden Miljødirektoratet har valgt SMS-prosjektet i Kristiansand i deres nærmiljøsatsing og bevilget midler til prosjektenes caseområder. Vest-Agder fylkeskommune har også bidratt med midler til fysisk tilrettelegging. Helsedirektoratet og Miljødirektoratet har bevilget midler til fysisk lavterskelaktivitet i caseområdene. Foto: Terje Askildsen

258 // CASE GÖTEBORG DEN BEFINTLIGA GÖTA ÄLVBRON I GÖTEBORG SKA RIVAS OCH EN NY BRO SKA VARA PÅ PLATS DEN NYA GÖTA ÄLVBRON SKA BINDA SAMMAN DE BÅDA ÄLVSTRÄNDERNA, ÖKA INTEGRATIONEN OCH GÖRA STADEN TILLGÄNGLIG FÖR ALLA. Tanken var att testa former av medborgardialog samt analysera vilka sociala konsekvenser olika utformningar av bron kunde få. Detta i sin tur skulle sedan användas som underlag i framtagandet av SMS:s dialogverktyg. För SMS-projektet blev arbetet med den nya bron som case svårt av flera skäl. # 1 Ansvariga för broprojektet har inte haft tid eller möjlighet att medverka i SMS med input i den omfattning som krävs för att medborgardialoger ska vara trovärdiga. Projektet som arbetar med den nya bron har inte heller kunnat utlova att medborgardialoger kommer få någon effekt på utformningen. * Intentionen har varit att fånga upp erfarenheter och kompetenser från professionella som inte i sin tjänsteutövning arbetar direkt med stadsplanering, men som har viktiga kunskaper i ämnet. Foto: Asbjörn Hanssen # 2 Broprojektet är komplext vilket gjort det svårt att avgränsa målgrupper för dialoger och att finna representanter till dessa grupper (och i samstämmighet med SMS-projektets intentioner avseende medborgardialog)* som skulle kunna motiveras att medverka. I stället har projektgruppen testat och bedömt ett antal metoder för medborgardialog i andra planeringssammanhang. Dialogerna har avsett projekt som rör infrastruktur, men även mer övergripande fysisk planering på nivåerna fördjupad översiktsplan, planprogram och detaljplan. På detta sätt har vi mött grupper vi vanligen möter i dialogsammanhang men också närmat oss grupper vi mer sällan möter i våra samtal om den fysiska miljöns utveckling. // SMS-PROSJEKTET I OMVERDEN/OMVÄRLDEN SMS-prosjektet har arbeidet fram verktøy og modeller for en bedre hverdagsintegrasjon i stedsutvikling. Prosjektets partnere har arbeidet med ulike fokus på sitt utviklingsarbeid: Medvirkning/medborgardialog, sosial konsekvensbeskrivelse SKB, urbant friluftsliv og folkehelse, samt kulturmiljøer og kulturarenaer. Verktøyene kan støtte den komplekse planprosessen og bevisstgjøre de sosiale aspektene tidlig i planarbeidet. Samtidig forsterkes også mulighetene for at innbyggerne kan delta aktivt i stedsutviklingen. Forsker og arkitekt Ingrid Svetoft har skrevet om SMS i et omverdenperspektiv, rapporten kan du lese på nettsidene våre: smsprosjektet.no // smsprojektet.se

259 Illustrasjon: Maja Modén Har du arbeidet med verktøyene og har synspunkter? Eller har du videreutviklet verktøyene på noe vis? Da vil vi gjerne høre fra deg! smsprosjektet.no // smsprojektet.se Kristiansand kommune John Johansen Göteborgs Stad Ann-Marie Halvorsson Halmstads kommun Per-Erik Linders Vest-Agder fylkeskommune Anette Vesterskov Pedersen Fredrikstad kommune Bjørn Heidenstrøm bjhe@fredrikstad.kommune.no EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden VEST-AGDER FYLKESKOMMUNE

260 Ärende 10 1(2) Diskussionsunderlag Diarienummer: KS 2014/0214 Version:1.0 Beslutsorgan: KS Utvecklingsavdelningen Max Wehlin E-post: Telefon: Tullkammarkajen Diskussionstillfälle 1 Frågeställning Vilka värden vill vi ska genomsyra stadsförnyelsen för att skapa rum för framtidens människor? Bakgrund Kommunstyrelsen, har i verksamhetsplanen för 2014 antagit verksamhetsmålet Diskutera inriktningen för kommande stadsförnyelse av Tullkammarkajen, området kring resecentrum mm. De aktiviteter som valts för verksamhetsmålet under 2014 är vid två tillfällen, 8 april och 10 juni, genomföra diskussioner som ska vara vägledande för det kommande uppdraget att utveckla området runt Tullkammarkajen och resecentrum. Sammanträdet den 8 april syftar till att diskutera värden för en attraktiv stadsförnyelse i centrala lägen i ett långsiktigt perspektiv. Detta som ingång till att vid kommande sammanträde den 10 juni diskutera och ange övergripande riktning (sammansättning av värden) för det fortsatt arbete, d.v.s hur vi tillämpar de värden som diskuterats vid första tillfället på området runt Tullkammarkajen och resecentrum. För utförligare beskrivning av diskussionen 8 april, se bilaga 4 Upplägg och förberedelser diskussion 8 april. Några exempel på vad värden kan vara: Storstadspuls eller småstadskänsla? Förtätning kontra grönytor? Bevara karaktär eller skapa nya avtryck? Monumentalt eller småskaligt? Arkitektoniskt utmananade och nytänkande eller traditionellt och klassiskt? Kosmopolitiskt eller lokalt/traditionellt? 1

261 Till stöd för diskussionen finns Halmstads vision och värdegrund (bilaga 1), omvärldsanalysen (bilaga 2) och den Framtidsbild (bilaga 3) som tagits fram för den nya översiktsplanen. Dessutom kommer samhällsbyggnadskontoret att göra inspirationsinspel från andra stadsförnyelseprojekt runt om i världen. Ledamöterna har i uppdrag att inför sammanträdet förbereda sig för avsnittet Attraktiv stadsmiljö min bild, för instruktioner se bilaga 4 Upplägg och förberedelser diskussion 8 april. Som stöd för förberedelserna kommer ett kompletterande underlag av inspirationsbilderatt sändas ut i separat försändelse. Föredragningens syfte Föredragningen ska: Ge bakgrund och inspiration för diskussionen om värden och riktning stadsutveckling i Halmstad. Föredragande Stefan Almér Fredrik Ottosson Cecilia Bergström Bilagor 1. Vision och Värdegrund 2. Omvärld och trender utdrag ur Opus 3. Framtidsbild program till ny översiktsplan 4. Upplägg och förberedelser diskussion 8 april 2

262 1(1) Bilaga nr Diarienummer: KS 2014/0214 Version:1.0 Beslutsorgan: KS Utvecklingsavdelningen E-post: max.wehlin@halmstad.se Telefon: Vision och värdegrund Halmstads vision har tre hjärtan Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den beskriver hur kommunen vill att Halmstad ska upplevas av alla som bor här och av besökare. Halmstads vision består liksom kommunens vapen av tre hjärtan. De tre hjärtana bygger tillsammans visionen för Halmstads kommuns utveckling. Hemstaden Vi är en kommun där människor möts - med trygghet, respekt och kärlek Kunskapsstaden Vi är en kommun där människor växer och utvecklas genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande. Upplevelsestaden Vi har en atmosfär som ger livslust - genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Vision vilar på följande värdegrund Vår vision om Halmstad bygger på demokratiska värden. Alla halmstadsbor ska ha möjligheten till delaktighet och inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Detta innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 1

263 P L A N E R I NBilaga 2 G S F Ö R U T S ÄTT N I N G A R P L A N E RI NGS september 2004oktobeHr 200 F Ö R U T O P U S SÄT T N I N G omvärldsanalys ARPLAN E R Dec 2012 I N G S F Ö R U OPUS

264 INNEHÅLL Inledning 3 1 Omvärldsanalys Halmstads identitet 5 Halmstads omvärld 7 Omvärldstrender 9 Hållbar utveckling 19 Demografi 21 OPUS

265 Inledning OPUS kan en smula fritt uttydas som Omvärldsanalys och gemensamma PlaneringsförUtsättningar för verksamhetsplanering eller något liknande. Opus betyder ju också ett arbete eller verk av lite större dignitet, vilket fungerar bra i sammanhanget. Detta är nu den sjätte versionen och därmed vårt Opus nr 6. Innehållet består liksom tidigare av en del omvärldsanalys och en del basfakta. Omvärldsanalysen skiljer sig en del från de föregående åren. I år har vi valt att fokusera mer på att applicera identifierade trender på de Halmstads Kommuns målområden. Detta ger en i sidor mer omfattande analys än föregående år, men också en djupare analys av trendernas betydelse för Halmstads Kommun. Opus är att betrakta som ett referensverk. Det går att läsa från första till sista sidan, men är främst en faktasamling där det finns möjligheter både till överblickar och till fördjupningar. STADSKONTORET / UTVECKLINGSAVDELNINGEN OPUS

266 Trends & Technology Timeline 2010+, A roadmap for the exploration of current & future trends Bilden beskuren och kan hämtas i sin helhet på Omvärldsanalys OPUS