KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD GARNISON

Transkript

1 Bilaga LedR 1-- 3:15 Sidan 1 av KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD GARNISON Tillståndsprövning SAMRÅDSUNDERLAG 1--

2 LedR 1-- 3:15 FÖRSVARSMAKTEN KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan av SAMRÅDSUNDERLAG 1-- Sid (9) BAKGRUND Försvarsmakten ingav --7 en anmälan enligt 1 förordningen (199:99) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd beträffande kasernskjutbanorna i Halmstad. Generalläkaren meddelade 9--3 beslut med föreläggande att söka tillstånd enligt miljöbalken för banorna. Efter överklagande fastställde regeringen Generalläkarens beslut -1-. Därefter har omfattande förändringar av Försvarsmaktens personalförsörjning beslutats av riksdagen. Den allmänna värnplikten i fredstid har slopats från 11 och ersatts av anställda soldater och sjömän. Effekterna av dessa förändringar har analyserats och Försvarsmakten har nu tillräckligt planeringsunderlag för att producera en rättvisande ansökan om tillstånd för verksamheten på kasernskjutbanorna. Verksamheten har allt sedan anmälan inlämnades till Generalläkaren bedrivits i enlighet med denna anmälan. Försvarsmakten inledde samrådsförfarandet enligt kap miljöbalken vid samråd med myndigheter Protokoll bifogas i bilaga LOKALISERING Efter provisorisk förläggning på Skedalahed beslutade riksdagen 193 att förlägga I 1 till Halmstad. Ett år senare var kasernbygget på Galgberget igång. De ursprungliga skjutbanorna tillkom år 197 och därefter tillkom två korthållsbanor 19. Vid det försvarspolitiska beslutet (prop. 1999/:3, bet. 1999/FÖU, rskr. 1999/:1) skedde en omfattande reducering av Försvarsmaktens olika enheter med nedläggning av bl. a I 1. Luftvärnsregementet (Lv ) i Halmstad är därefter det enda kvarvarande förbandet inom luftvärnet. Verksamheten på skjutbanorna har således pågått i ca år. Läget med avseende på risk för störningar är väl anpassat med få närliggande bostäder. Försvarsmakten har under i vart fall de senaste 15 åren inte registrerat klagomål på skjutverksamheten, som även minskat i total omfattning efter nedläggningen av I 1 år. Det bör också nämnas att kostnaderna för att ersätta banorna på ny lämplig plats, om sådan kan återfinnas på rimligt avstånd från kasernområdet, överslagsmässigt kan beräknas till minst -5 milj kr. Försvarsmakten vill här också hänvisa till förarbetena till miljöbalken, prop 1997/9:5, del sid 3. Försvarsmakten anser att det med dessa förutsättningar inte finns anledning att ange alternativt läge för skjutbanorna.

3 LedR 1-- 3:15 FÖRSVARSMAKTEN KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan 3 av SAMRÅDSUNDERLAG 1-- Sid 3(9). VERKSAMHETSBESKRIVNING.1 Beskrivning av skjutbaneområdet Skjutbanorna är belägna på fastigheten Halmstad 7:3. Skjutbaneområdet omfattar fem skjutbanor. Skjutavstånden varierar från meter upp till 3 meter. På vissa banor och skjutavstånd sker skjutning från skjuthallar. Samtliga banor är sedan 5 försedda med miljökulfång. Av personsäkerhetsskäl och egenkontroll är stängsel draget runt hela skjutbaneområdet. Utmed skjutbanevägen förbi B-banan (nr 1) är stängslet kompletterat med ett skydd för att skydda mot insyn mot skjutbanan för de som färdas på denna väg. När skjutningar pågår på dag- och kvällstid är ett rött roterande varselljus tänt för att informera om att skjutningar pågår.. Beskrivning av skjutövningar Skjutbanorna på Galgberget används för grundläggande skjututbildning med skarp ammunition till eldhandvapen, kulspruta samt med 9 mm övningsvapen till pansarskott och granatgevär. Skjutövningar genomförs utifrån ett fastställt reglemente. Övningarna får efter hand en ökad svårighetsgrad. Utbildning sker av kontinuerligt och tidvis kontraktsanställda soldater, befäl och officerare ingående i Försvarsmaktens förband. Den grundläggande skjututbildningen och träning för att behålla nödvändig skjutskicklighet genomförs vid olika tidpunkter på året. Beläggningen på skjutbanorna kan variera mellan olika år beroende på olika utbildnings- och beredskapsuppdrag för förbanden i landet. Ingen får utan utbildning och kontrollerad kompetens enskilt hantera Försvarsmaktens vapen och ammunition. För att upprätthålla kompetens och skicklighet med sitt vapen krävs av befäl och soldater kontinuerliga skjutövningar. Det är av betydelse för förbandens effektivitet och säkerhet att varje soldat vidmakthåller en hög skjutskicklighet, så väl under tjänstgörings- som beredskapstid. Denna kompetens upprätthålls av befäl och soldater i förband inom Halmstad garnison genom närheten till en ändamålsenlig och ett för miljön anpassat skjutbaneområde..3 Civil verksamhet Civilt fritidsskytte genomförs av föreningar med försvarsmaktsanknytning, ex. frivilliga skytterörelsen. C Lv har även uppdrag att stödja Rikspolisstyrelsen (RPS) med utbildningsanordningar vad avser skjututbildning.

4 LedR 1-- 3:15 FÖRSVARSMAKTEN KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan av SAMRÅDSUNDERLAG 1-- Sid (9) 3. VERKSAMHETENS OMFATTNING Försvarsmaktens beskrivning anger en total ram för nyttjandet av fem skjutbanor inom området. Den totala ramen omfattar nyttjande under högst 5 kalenderdygn för skjutning med skarp ammunition, med fördelning på dagar och tider enligt följande: Vardagar (mån-fre) under året max 5 dygn Fördelade på följande skjuttider: Varav Polisen Varav civila skytteföreningar Tid Klockan Antal dygn Antal dygn Antal dygn Dag Kväll -* 5 3 * Två kvällar/vecka Helgdagar (lör, sön o helgdag) under året Max 35 dygn fördelade på följande skjuttider: Varav Polisen Varav civila skytteföreningar Tid Klockan Antal dygn Antal dygn Antal dygn Dag Kväll - 15 Anm: Polisen/civilskytteförening är endast uppskattade värden och ingår i den totala ramen Antal skott finkalibrig ammunition som beräknas avlossas under ett år på skjutbanorna är upp till. Antalet varierar mellan olika år beroende på utbildningsbehoven. Försvarsmakten föreslår följande begränsningar avseende skjutverksamhet under helgdagar: Verksamhet genomförs vartannat veckoslut. Under juli bedrivs verksamhet endast en lördag och söndag. Vid utbildning som erfordras därutöver i direkt anslutning till internationella insatser görs särskild anmälan om avsteg till Generalläkaren och närboende informeras. Särskilda skjutfria dagar härutöver är långfredag, påskafton, påskdagen, annandag påsk, pingstdagen, midsommarafton, midsommardagen, julafton, juldagen och annandag jul. Ammunitionsförbrukningen inom skjutbaneområdet beräknas under ett år uppgå till högst ca skott. Antalet kan variera mellan olika år beroende på utbildningsuppdragen.. SÄKERHETSNESTÄMMELSER OCH ALLMÄNHETENS TILLTRÄDE Tillträde till område som kan vara farligt för allmänheten kan regleras med stöd av lagen (:35) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. All säkerhetsverksamhet styrs härutöver internt inom myndigheten av Säkerhetsinstruktionen för Försvarsmakten (Säk I). Dessa regler kompletteras med lokala bestämmelser som fastställs av garnisonschefen (C Lv ). Bestämmelserna i SäkI ger säkerhet för skjutbaneområdet, övande enheter samt tredje man och dennes egendom.

5 LedR 1-- 3:15 FÖRSVARSMAKTEN KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan 5 av SAMRÅDSUNDERLAG 1-- Sid 5(9) Skjutbaneområdet, som utgör skyddsobjekt med tillträdesförbud för obehöriga enligt skyddslagen, är inhägnat och stängt för allmänheten. Utmed staketet är skyltar uppsatta som anger att det är militära skjutbanor. När skjutverksamhet pågår på någon av kasernskjutbanorna tänds ett rött roterande varselljus vid infarten till skjutbaneområdet. Utanför staketet föreligger ingen risk för allmänheten. Försvarsmakten har därför inte funnit anledning att med stöd av skyddslagen spärra av större område än det redan inhägnade, exempelvis på Galgberget ovanför skjutbanornas kulfång. 5. MARK OCH GRUNDVATTEN 5.1 Försvarets verksamhet vid skjutbanorna Hela verksamheten vid Försvarets skjutbanor på Galgberget är belägna inom det sekundära skyddsområdet för vattentäkterna på Galgberget. Den längsta banan, A-banan (nr 5) är dessutom belägen inom den primära skyddszonen för Staelsbo vattentäkt, ca 5 m resp 9 m från brunnarna. I huvudsak används stålkulor vid övning, men i 5- % av fallen används blykulor då Hemvärnet övar. Dessa kulor hamnar i miljökulfånget som eliminerar risken att läckage av metaller till underliggande markyta sker. Det är pant på tomhylsor vilket bidrar till att uppsamling av dessa sker noggrant. 5. Miljökulfång Vid samtliga av Försvarets fem skjutbanor i Halmstad samlas kulorna upp i s.k. miljökulfång. Miljökulfånget består av gummigranulat som underlagras av en tät duk och omges i övrigt av en duk som stänger sig när kula gått igenom den. Normalt uppstår därmed inget lakvatten. Bilden nedan visar en principskiss av ett miljökulfång.

6 LedR 1-- 3:15 FÖRSVARSMAKTEN KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan av SAMRÅDSUNDERLAG 1-- Sid (9) Figur 1 Miljökulfång, STAPP EBC Bottenduken är utförd i syntetiskt gummi, EPDM. Materialet avvänds ofta för sluttäckning av deponier och permeabiliteten på membranet brukar uppskattas till ca * -15 m/s (jämför med kraven för bottentätning av en deponi = 1* -9 m/s). Vid installationen i miljökulfånget svetsades enheterna ihop till en enda stor duk genom s.k. dubbelsöm, varefter fogarna testades genom provtryckning. I praktiken kom miljökulfångets bottenduk att fungera som en topptätning på det befintliga kulfånget som är helt övertäcks. Bottenduken täcker hela kulfångets yta och veks över kanten på den ram som utgör stommen i miljökulfånget. I denna bassängliknande konstruktion som är ca,5 m djup, lades i botten ett uppsamlande dräneringsrör tätat i båda ändar. Eventuellt vatten som läcker igenom den självstängande duken samlas därmed upp och kan endast tömmas genom ett förseglat rör under den topptätande duken. Bassängen mellan bottenduken och den topptätande duken är fylld med gummigranulat som fångar upp projektiler på ett så skonsamt sätt att de förblir intakta. Det finns enligt tillverkaren ingen möjlighet att någon projektil tar sig igenom hela gummigranulatskiktet och slår hål i bottenduken. Att bottenduken är hel kan kontrolleras i samband med att gummigranulatet byts ut och avskiljs från kulor vilket görs med ca 5- års mellanrum. Den topptätande duken är tillverkad av naturgummi och även den är i sitt ursprungliga skick tät. Duken överlappar mot den uppvikta bottenduken så att dessa dukar bildar en helt försluten låda. De hål som penetrerande projektiler orsakar i den topptätande duken återsluts automatiskt. Hållbarheten på topptätningsduken beräknas till mellan 5 och år, beroende på att större hål bildas vid t.ex. studsande kulor som går igenom duken med bredsidan. Detta medför att en begränsad mängd vatten kan läcka in i konstruktionen, men detta är dräneringssystemet dimensionerat för att klara av. Topptätningsduken byts ut i samband med att gummigranulatet byts ut. Livstiden för ett miljökulfång om det används och underhålls enligt leverantörens anvisningar beräknas till ca 3 år.

7 LedR 1-- 3:15 FÖRSVARSMAKTEN KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan 7 av SAMRÅDSUNDERLAG 1-- Sid 7(9) Bilden nedan visar miljökulfånget vid bana A (nr 5). Figur Miljökulfång bana A, Försvarsmakten Halmstad Om den självstängande duken skulle blir så pass skadad att vatten läcker in, samlas vattnet upp och hanteras separat som avfall. Vattnet transporteras bort ca 1 gång per år. Inkapsling av gammal kulfångssand Material från de äldre kulfången har kapslats in i direkt anslutning till kulfånget för bana A (nr 5). Massorna omges av en tät gummiduk. Vatten som avrinner på ytan samlas upp och transporteras bort 1 gång per år. Bilden nedan visar inkapslade massor. 5.3 MIFO-klassificering Av inlämnade blanketter (E) för massorna, daterade -1-3, framgår att man bedömt att för samtliga banor är riskklassen d.v.s. liten risk. Ställningstagande motiveras av att miljökulfånget innebär en tät täckning av hela den för infiltration exponerade ytan. Om användningen ändras genom att t.ex. miljökulfånget avvecklas eller markanvändningen förändras bör en förnyad MIFO-bedömning genomföras. 5. Kontroll av påverkan på grundvatten Vad gäller en eventuell påverkan på dricksvattnet härrör den från tidigare skjutverksamhet eftersom militär verksamhet bedrivits på platsen sedan början av 19-talet. All kulfångssand med >3 mg bly/kg TS förvaras under tät gummiduk eller täcks av miljökulfång.

8 LedR 1-- 3:15 FÖRSVARSMAKTEN KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan av SAMRÅDSUNDERLAG 1-- Sid (9) Figur 3 Placering av grundvattenrör (bild hämtad från hitta.se) Prov på grundvatten uttogs senast 11 och analysresultatet redovisas i tabellen nedan. Grundvattenrör SGU-FS 13:1* Bly,3 µg/l,5 µg/l * Referensvärden på nationell nivå för grundvatten i jord Av tabellen framgår att blyhalten vid mättillfället var så lågt att det inte kan anses var påverkat av lokala föroreningskällor. För att säkerhetsställa kontroll av miljökulfången kommer provtagning av grundvattnet framöver att ske två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. 5.5 Hantering av kemiska produkter All bekämpning av ogräs sker mekaniskt och bekämpningsmedel används således inte. Det förekommer ingen förvaring av maskiner inom området för skjutbanorna. Föreskrifterna för vattenskyddsområdet (13 FS 11:13) efterlevs mycket noga. Detta innebär exempelvis att snö från ytor utanför den primära skyddszonen inte läggs upp inom denna zon och att salt endast används vid halka eller dammbekämpning.

9 LedR 1-- 3:15 FÖRSVARSMAKTEN KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan 9 av SAMRÅDSUNDERLAG 1-- Sid 9(9) 5. Hantering av risker Utbildning av anställd personal i miljöfrågor, BAS-Miljö, sker regelbundet och dokumentation sker av de personer som genomgått utbildningen. Utbildningen innefattar allmänna miljöfrågor och frågor som gäller specifikt för försvaret som exempelvis verksamheten inom skyddsområdet för kommunens vattentäkt. Soldater och entreprenörer informeras muntligt om vattenskyddsområdet och de försikthetsåtgärder som gäller.

10 Bilaga LedR 1-- 3:15 Sidan av KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD GARNISON MILJÖEFFEKTER Tillståndsprövning SAMRÅDSUNDERLAG 1--

11 LedR 1-- 3:15 Försvarsmakten KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan 11 av Samrådsunderlag 1-- Sid () BULLER Allmänt om buller Den helt dominerande miljöeffekten för omgivningen är buller från skjutning med skarp finkalibrig ammunition på skjutbanorna. Värdena beräknas som frifältsvärden (ej påverkade av reflexer). I de allmänna råden för skjutbanor finns tillämpningsanvisningar till riktvärdena vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av bana, för banor byggda före 19, för banor för hagelskytte, för tävlingar samt allmänt om skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Beräkningar eller mätningar? Mätningar kan alltid utföras. För att mätningar av maximal ljudnivå skall vara representativ för beskrivning av en verksamhet krävs mätningar under mycket lång tidsperiod. Enstaka mätresultat kan vara helt missvisande eftersom meteorologiska förhållanden har avgörande betydelse för vilken ljudnivå som registreras. Beräkningar förutsätter ett stabilt meteorologisk förhållande motsvarande medvind och en vindhastighet <5m/s. Enligt vår bedömning är beräknade ljudnivåer därför mer representativa för verksamheten än vad mätningar skulle ge vid handen Beräkning av momentana ljudnivåer För beskrivning av bullersituationen från skjutplatserna har beräkningar genomförts av ljudnivåer från varje skjutplats med finkalibrig ammunition för AK och AK5. Beräkningarna redovisar den maximala ljudutbredningen från varje position motsvarande medvind i alla riktningar samt vid SV vindförhållanden. En sammanställning av skjutavstånd och skjuthallar redovisas i tabell nedan. Sammanställning av skjutavstånd och skjuthallar Nr Benämning Avstånd m Antal skjutplatser Anmärkning 1 B-banan 3, Skjuthall m V-banan 3, 5, / Rörligt mål + vändmål 3 P-banan 3 1 Vändmål Ö-banan 5, 3, 5 1 Skjuthall 5 m 5 A-banan,, 3 Skjuthall & 3 m Beräkningarna har genomförts i enlighet med den beräkningsmodell som utvecklats av FORTV och som grundas på Naturvårdsverkets beräkningsmodell. För beskrivning av terrängens inverkan på ljudutbredningen har kartunderlag på CAD-format används. Därmed kan den

12 LedR 1-- 3:15 Försvarsmakten KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan 1 av Samrådsunderlag 1-- Sid 3() "verkliga" ljudutbredningen beräknas mer i detalj än vad annan beräkning medger. Resultatet av beräkningsresultaten redovisas i 5-dB fält. Färgfälten representerar den maximala ljudnivån (±.5 db) för - dba,i för finkalibriga vapen. Färgskalan utgår från riktvärden för finkalibrig ammunition, dvs. dba. Inom gult område har gränslinjen för dba,i markerats. Denna redovisningsform av beräknade ljudnivåer har valts dels med avsikt att undvika att enbart redovisa gränslinjer dels med avsikt att beskriva beräkningens noggrannhet som ej är bättre än ±.5 dba-enheter. Denna form för beräkning med CAD-underlag och redovisning av resultaten har utvecklats vid WSP Akustik. Denna metodik har flera fördelar i förhållande till traditionella redovisningar/beräkningar, bl. a följande: resultatredovisningen blir tydligare större noggrannhet i beräkningarna För beräkningarna har uppgifter på de olika vapentypernas akustiska emission erhållits från försvarsmakten. Den akustiska emissionen avser ljudnivå i oktavband (1-kHZ). Utöver att ljudnivån för respektive vapen varierar i styrka har också skjutriktningen betydelse. För handeldvapen är ljudnivån högst i skjutriktningen. En sammanställning av ljudutbredningens karaktär över plan öppen mark för några olika vapentyper redovisas i figurer nedan och avser samma skala. Exempel på ljudutbredning för handeldvapen AK och AK5 Vapen Eldhandvapen AK Ljudutbredning i jämförbar skala (skjutriktning uppåt i figuren)

13 LedR 1-- 3:15 Försvarsmakten KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan 13 av Samrådsunderlag 1-- Sid () Vapen Eldhandvapen AK5 Ljudutbredning i jämförbar skala (skjutriktning uppåt i figuren) Resultat av genomförda beräkningar redovisas i bilaga 1-. Beräkningarna redovisar den samlade utbredningen för handeldvapen i positioner med och utan skjuthall motsvarande normal verksamhet. Detta omfattar följande: Eldhandvapen: AK skarp ammunition för medvind och SV vind AK5 skarp ammunition för medvind och SV vind Beräknade ljudnivåer avser frifältsvärden under medvindsförhållanden i alla riktningar eller därmed jämförbara meteorologiska förhållanden, dvs. en situation som endast förekommer under nattperioden vid i huvudsak vindstilla förhållanden. Med medvind menas då en vindriktning från skjutplats till mottagaren inom en sektor av ±5 Inverkan SV vindförhållanden redovisas också. Den förhärskande vindriktningen inom området ligger dels inom en sektor från - dels inom en sektor från -. En sammanställning av vindriktningens fördelning under åren 19-7 redovisas i figur nedan.

14 LedR 1-- 3:15 Försvarsmakten KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan 1 av Samrådsunderlag 1-- Sid 5() Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Åren Vindstilla: 9.% >.5 m/s 9 >.5 m/s > 5 m/s 15 1 Vindfördelning vid Halmstads flygfält under perioden 19-7 Statistiken från Halmstads flygfält bygger på vindobservationer som är gjorda en gång per timme dygnet runt för den aktuella tidsperioden. Dataunderlaget är därför av mycket god kvalitet. I bilaga 5 redovisas vindfördelningen månadsvis för samma tidsperiod. Av denna sammanställning framgår bl. a. att den förhärskande vinden i är SV under hela året. Under vissa månader förekommer även ostliga vindar vilket då är gynnsamt för bebyggelsen i norr. För beräkning av vindriktningens inverkan har då antagits att ljudutbredningen påverkas i enlighet med figur nedan dvs. i motvind dämpas ljudet 15 dba-enheter.

15 LedR 1-- 3:15 Försvarsmakten KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan 15 av Samrådsunderlag 1-- Sid () Medvind 1 1 db Sidvind 1 Sidvind Motvind Antagen ljudutbredning för olika vindriktningar Exempel på hur detta påverkar ljudutbredningen i det enskilda fallet redovisas nedan Redovisningen avser skjutning mot söder vid medvind i alla riktningar respektive SV vindförhållanden. Medvind i alla riktningar SV vindriktning Vindriktningens inverkan på ljudutbredningen

16 LedR 1-- 3:15 Försvarsmakten KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan 1 av Samrådsunderlag 1-- Sid 7() Påverkan på yttre miljö Påverkan på vatten och mark Hela verksamheten vid Försvarets skjutbanor på Galgberget är belägna inom det sekundära skyddsområdet för vattentäkterna på Galgberget. Den längsta banan, A-banan är dessutom belägen inom den primära skyddszonen för Staelsbo vattentäkt. I huvudsak används stålkulor vid övning, men i 5- % av fallen används blykulor då Hemvärnet övar. Dessa kulor hamnar i miljökulfånget som eliminerar risken att något läckage till underliggande markyta sker. Det är pant på tomhylsor vilket bidrar till att uppsamling av dessa sker noggrant. Vid samtliga fem skjutbanor i samlas kulorna upp i s.k. miljökulfång. Miljökulfånget består av gummigranulat som underlagras av en tät duk och omges i övrigt av en duk som stänger sig när kula gått igenom den. Normalt uppstår därmed inget lakvatten. Om den självstängande duken skulle blir så pass skadad att vatten läcker in, samlas vattnet upp och hanteras separat transporteras bort som avfall. Hantering av äldre kulfång Miljökulfången anlades 5 och dessförinnan användes jordvallar som kulfång. Miljökulfången vid de fem skjutbanorna är placerade på de gamla skjutvallarna. Vid anläggningen av miljökulfången var vissa inte så stora att de täckte hela den tidigare skjutvallen (främst vid bana A) och därför samlade man upp massorna och lade dem i anslutning till miljökulfånget vid skjutbana A och täckte med en tät gummiduk. Inget vatten kan tränga ner till massorna och vatten som avrinner på ytan samlas upp och transporteras bort en gång per år.

17 LedR 1-- 3:15 Försvarsmakten KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD Sidan 17 av Samrådsunderlag 1-- Sid () Hantering av kemiska produkter All bekämpning av ogräs sker mekaniskt och bekämpningsmedel används således inte. Det förekommer ingen förvaring av maskiner inom området för skjutbanorna. Föreskrifterna för vattenskyddsområdet (13 FS 11:13) efterlevs mycket noga. Detta innebär exempelvis att snö från ytor utanför den primära skyddszonen inte läggs upp inom denna zon och att salt endast används vid halka eller dammbekämpning. Hantering av risker Utbildning av anställd personal i miljöfrågor, BAS-Miljö, sker regelbundet och dokumentation sker av de personer som genomgått utbildningen. Utbildningen innefattar allmänna miljöfrågor och frågor som gäller specifikt för försvaret som exempelvis verksamheten inom skyddsområdet för kommunens vattentäkt. Soldater och entreprenörer informeras muntligt om vattenskyddsområdet och de försikthetsåtgärder som gäller. Påverkan på friluftsliv Galgberget används förutom som militärt övningsområde även som ströv- och friluftsområde. Ansökan enligt miljöbalken innebär ingen negativ förändring av förutsättningarna för friluftslivet. Inhägnaden av skjutbaneområdet liksom skyddsvallen i anslutning till bana B medför en ökad säkerhet så att konflikter mellan övningsverksamheten och det rörliga friluftslivet undviks. Bilagor Ubilaga 1 Karta, maximal ljudnivå vid skjutning med AK från samtliga positioner medvind Ubilaga Karta, maximal ljudnivå vid skjutning med AK5 från samtliga positioner medvind Ubilaga 3 Ubilaga Ubilaga 5 Karta, maximal ljudnivå vid skjutning med AK från samtliga positioner SV vind Karta, maximal ljudnivå vid skjutning med AK5 från samtliga positioner SV vind Karta med markering av olika typer av byggnader Ubilaga Vindfördelning månadsvis vid Halmstads flygplats för perioden 19-7

18 LedR 1-- 3:15 Sidan 1 av RITAD AV TZ WSP Akustik GRANSKAD AV LV db(a),i FRIFÄLT Ak från samtliga skjutbanor med respektive utan skjuthall Medvind i alla riktningar db(a) Imp db(a) Imp db(a) Imp SKALA 15 3 m Orginalskala 1:15 för A / Psi fil: I1_3X.psi -5-15:1:17 RESULTATFIL: l:/3/akb Projekt/3/3-5/3-3 (19) BSN LV /Uppdragsdata/Beräkningar/I1_3.eqo --1 1:3:1 DATUM PROJEKTNUMMER RITNINGSNUMMER REG Copyright Lantmäteriverket 1999, Dnr L1999/ Bilaga 1

19 LedR 1-- 3:15 Sidan 19 av RITAD AV TZ WSP Akustik GRANSKAD AV LV db(a),i FRIFÄLT Ak5 från samtliga skjutbanor med respektive utan skjuthall Medvind i alla riktningar db(a) Imp db(a) Imp db(a) Imp SKALA 15 3 m DATUM PROJEKTNUMMER RITNINGSNUMMER REG Orginalskala 1:15 för A / Psi fil: I1_311X.psi -5-15::3 RESULTATFIL: l:/3/akb Projekt/3/3-5/3-3 (19) BSN LV /Uppdragsdata/Beräkningar/I1_311.eqo --1 1:31:3 Copyright Lantmäteriverket 1999, Dnr L1999/ Bilaga

20 Copyright Lantmäteriverket 1999, Dnr L1999/15 RITAD AV GRANSKAD AV TZ WSP Akustik LV db(a),i FRIFÄLT Ak från samtliga skjutbanor med respektive utan skjuthall SV - vindriktning db(a) Imp db(a) Imp db(a) Imp SKALA 15 3 m DATUM PROJEKTNUMMER RITNINGSNUMMER REG Bilaga 3 Orginalskala 1:15 för A / Psi fil: I1_31X.psi -5-15:3:5 RESULTATFIL: l:/3/akb Projekt/3/3-5/3-3 (19) BSN LV /Uppdragsdata/Beräkningar/I1_31.eqo --1 1:3: Bilaga LedR 1-- 3:15 Sidan av

21 Copyright Lantmäteriverket 1999, Dnr L1999/15 RITAD AV GRANSKAD AV TZ WSP Akustik LV db(a),i FRIFÄLT Ak5 från samtliga skjutbanor med respektive utan skjuthall SV - vindriktning db(a) Imp db(a) Imp db(a) Imp SKALA 15 3 m DATUM PROJEKTNUMMER RITNINGSNUMMER REG Bilaga Orginalskala 1:15 för A / Psi fil: I1_313X.psi -5-15:5:5 RESULTATFIL: l:/3/akb Projekt/3/3-5/3-3 (19) BSN LV /Uppdragsdata/Beräkningar/I1_313.eqo --1 1:35:9 Bilaga LedR 1-- 3:15 Sidan 1 av

22 Copyright Lantmäteriverket 1999, Dnr L1999/15 RITAD AV GRANSKAD AV TZ WSP Akustik LV Halmstad Markering av fastigheter Småhus Flerfamiljshus Fritidshus Skol/vårdlokaler Övrigt Gröna=med befolkning Blåa=utan befolkning SKALA 15 3 m DATUM PROJEKTNUMMER RITNINGSNUMMER REG Bilaga Orginalskala 1:15 för A / Psi fil: l:/3/akb Projekt/3/3-5/3-3 (19) BSN LV /Uppdragsdata/Beräkningar/FASTIGHETER5.psi -5-1:33: Bilaga LedR 1-- 3:15 Sidan av

23 Försvarsmakten Samrådsunderlag -- Skjutbanor Halmstad Miljöeffekter Bilaga LedR 1-- 3:15 Sidan 3 av BILAGA VINDFÖRDELNING MÅNADSVIS 19-7 VID HALMSTADS FLYGPLATS Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Jan Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Feb Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Mar Vindstilla: 9.% Vindstilla:.9% Vindstilla: 7.% >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s 9 >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s 9 >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s JANUARI FEBRUARI MARS Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Apr Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Maj Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Juni Vindstilla:.% Vindstilla: 9.% Vindstilla: 9.7% >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s 9 >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s 9 >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s APRIL MAJ JUNI Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Juli Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Aug Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Sep Vindstilla: 1.% Vindstilla: 11.1% Vindstilla:.3% >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s 9 >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s 9 >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s JULI AUGUSTI SEPTEMBER Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Okt Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Nov Frekvens % av vindhastigheten för Halmstad perioden Dec Vindstilla: 9.5% Vindstilla: 7.5% Vindstilla: 9.% >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s 9 >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s 9 >.5 m/s >.5 m/s > 5 m/s OKTOBER NOVEMBER DECEMBER

24 LedR 1-- 3:15 Sidan av KASERNSKJUTBANORNA HALMSTAD GARNISON Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning 1--

25 LedR 1-- 3:15 FÖRSVARSMAKTEN Kasernskjutbanorna Halmstad garnison Sidan 5 av MKB Tillståndsansökan 1-- INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING... VERKSAMHETEN....1 Bakgrund och syfte.... Historik och tidigare verksamhet....3 Sökt verksamhet.... Geografiska avgränsningar....5 Ämnesvisa avgränsningar.... Administrativa uppgifter... 3 ALTERNATIV Sökt verksamhet Nollalternativ Alternativa tekniska lösningar... SAMRÅD OCH INFORMATION... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR Omgivningsbeskrivning Geologi Vegetation Djurliv Riksintresse för natur, kultur och fritid Planfrågor Nationella och regionala miljömål Miljökvalitetsnormer... EFFEKTER PÅ MARK, VATTEN OCH LUFT....1 Vattentäkter.... Försvarets verksamhet vid skjutbanorna....3 Luft... 7 EFFEKTER PÅ HÄLSA OCH SÄKERHET Buller Övriga hälsoeffekter Risker... EFFEKTER PÅ NATURRESURSER....1 Avfallshantering.... Kemikalie- och drivmedelsförbrukning....3 Landskapsbild.... Naturmiljö....5 Kulturmiljö.... Rekreation och friluftsliv....7 Markanvändning och kommunal planering...

26 LedR 1-- 3:15 FÖRSVARSMAKTEN Kasernskjutbanorna Halmstad garnison Sidan av MKB Tillståndsansökan SAMMANFATTNING AV MILJÖPÅVERKAN... UPPFYLLELSE AV UPPSATTA MILJÖKVALITETSMÅL MILJÖKVALITETSNORMER Luft Vatten... 1 REFERENSER MEDVERKANDE... BILAGOR Bilaga 1 Bullerutredning