MILJÖTILLSYN AV SKJUTBANOR I LJUSDALS KOMMUN

Transkript

1 P R O J E K T A P P O R T L J U S D A L S K O M M U N M I L J Ö E N H E T E N MILJÖTILLSYN AV SKJUTBANOR I LJUSDALS KOMMUN 2014 Kristin Berg, miljöinspektör Bild 1. Skjutbaneområdet för 80 m viltmålsbanan på Hennans skjutbana.

2 Inledning En skjutbana klassas enligt miljöbalken som en miljöfarlig verksamhet och därför kontrollerar miljöenheten att verksamheten följer miljöbalken och dess föreskrifter. Polisen ger skjutbanorna tillstånd och de kontrollerar bland annat säkerheten på sina inspektioner. I projektet kommer alla skjutbanor i Ljusdals kommun att inspekteras. Både de som är anmälningspliktiga enligt miljöbalken, så kallade C-anläggningar och U-anläggningar, som inte är anmälningspliktiga. Tillsynen över C-anläggningar ingår i den planerade tillsynen och de betalar årlig tillsynsavgift, medan tillsyn över U-anläggningar debiteras med timavgift. Projektet är också en del i arbetet att uppnå de nationella och regionala miljömålen giftfri miljö, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö och grundvatten av god kvalitet. Miljöpåverkan Skjutbanor påverkar miljön negativt genom att föroreningar bildas då ammunition och lerduvor sprids i kulfång och i målområdet. Ammunitionsrester består av metaller och halvmetaller, framförallt bly. Blyet omvandlas sedan till olika blyföreningar, som vid låga ph-värden är lösliga i vatten. Frigjorda blyjonern kan spridas till vatten, växter och djur. Om djur får i sig hagel, kan blyet lösas upp i den sura miljön i magsäcken och leda till blyförgiftning. På områden där lerduveskytte förekommer kan även föroreningar från polycykliska aromatiska kolväten (PAH) finnas, eftersom lerduvor innehåller stenkoltjära som bindemedel. Visa PAH är cancerogena. Den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet är också ansvarig att ta hand om de eventuella föroreningar som verksamheten orsakar eller har orsakat. Om föroreningen kan vara skadlig eller innebära en olägenhet för människors hälsa eller miljön, så kan tillsynsmyndigheten ställa krav på att föroreningen tas omhand. Metod Miljöenheten besökte alla skjutbanor med tillstånd i Ljusdals kommun under hösten 2014, för att få en överblick över verksamheternas omfattning. Inför inspektionsbesöken kontrollerades uppgifterna i skjutbanornas tillstånd från polisen och vart banan var lokaliserad. En checklista utformades för att underlätta informationsinsamlingen vid inspektionsbesöken. Banchefen på respektive skjutbana kontaktades och tid för besök bestämdes per telefon. Vid inspektionsbesöket låg fokus på att kontrollera den fysiska utformningen och eventuell föroreningsspridning från skjutbanan. Det som främst kontrollerades var skjutvallen och - hallen, ammunitionsanvändningen, egenkontroll samt buller och andra klagomål. Vid inspektionerna användes den framtagna checklistan med frågor till banchefen och skjutbana fotodokumenterades. Varseljacka bars av säkerhetsskäl. Resultat Det finns 22 stycken utomhusskjutbanor som har tillstånd från polisen i Ljusdals kommun. Några banor är placerade inom samma verksamhetsområde, men har olika verksamhetsutövare. Av dessa skjutbanor är tre klassade som en C-verksamhet, vilket innebär att det skjuts mer en 5000 skott per år på banan och resterande skjutbanor är klassade som U- verksamheter, vilket innebär att det skjuts mindre än skott per år på banan. Skjutbanorna har generellt varit i bra skick. Vanligast är 80 meters älgbanor som finns på 16 skjutbanor, 300 meters gevärsbanor finns på 4 skjutbanor, hagelskytte på lerduvor finns på 4 2

3 skjutbanor, 50 meters skjutbanor finns på 2 lokaler och 25 meters pistolbana finns på 1 lokal (se tabell nedan). Skjutbana Verksamhetsutövare Klassningskod Fastighetsbeteckning Plats Typ av skjutbana U Fågelsjö skjutbana Fågelsjö Jaktvårdsförening Fågelsjö 1:1 Fågelsjö Viltmål 80 m C Förnebo skjutbana Järvsö Jakt & SSK Förnebo 4:8 Järvsö Viltmål 80 m & 50 m, hagelskytte på lerduva U Hamra-Björkberg Orsa Besparings-skogen Hamra SK skjutbana S:1 Hamra Viltmål 80 m U Harsa skjutbana Harsa Konferens & Fritid AB Järvsö-Hamre 12:19 Järvsö U Hennans skjutbana Hennans Jaktskytteklubb Välje 3:5 Hennan 3 Hagelskytte på lerduva Viltmål 80 m och hagelskytte på lerduva U Hybo skjutbana Hybo JSB Hybo 12:1 Hybo Viltmål 80 m U Hästbergs skjutbana Hästberg VVO Hästberg 4:1 Järvsö Viltmål 80 m U Järvsö - Sörby skjutbana Järvsö- Sörby VVO Tå 3:32 Järvsö Viltmål 80 m U Järvsö skjutbana Järvsö Skytteförening Öster-Skästra 6:2 Järvsö Gevärsbana 300 m U Järvsö V skjutbana Järvsö Västra VVO Kramsta 5:6 Järvsö Viltmål 80 m U Kårböle skjutbana Kårböle VVO Ängra 1:15 Kårböle Viltmål 80 m & gevärsbana 300 m U Letsbo skjutbana Letsbo Älgbaneförening Gräningsvallen 1:4 Letsbo Viltmål 80 m U Ljusdals skjutbana Ljusdals Skyttegille Nore 1:59 Ljusdal Gevärsbana 300 m & viltmål 50 m C Ljusdals pistolbana Ljusdals Pistolskytteklubb Heden 1:1 Ljusdal Pistolskytte 25 m Gevärsbana 300 U Los skjutbana Los Skytteförening Norrbyn 5:1 Los m U Los älgskjutbana Los Jaktvårdsområde Norrbyn 3:5 Los Viltmål 80 m U Mjöbergs skjutbana Mjöbergs VVO Järvsö-Ede 3:23 Järvsö Viltmål 80 m U Ramsjö älgskjutbana Ramsjö JSK Ramsjö 11:1 Ramsjö Viltmål 80 m U Tandsjö-Sjöändans skjutbana Tandsjö-Sjöändans JK Fågelsjö 2:6 Tandsjöborg Viltmål 80 m U Töva skjutbana Veckebo VVO Veckebo 17:5 Veckebo Viltmål 80 m C Valla skjutbana Färila JSSK Katrineberg 1:25 Färila Viltmål 50 m & hagelskytte på lerduva C Valla skjutbana Färila-Kårböle Jaktvårdskrets Katrineberg 1:25 Färila Viltmål 80 m Tabell 1. Skjutbanor i Ljusdals kommun med tillstånd från polisen Skjutbanorna är vanligtvis belägna på relativt avlägsna platser ute i skogen och intill myrmarker. Viltmål- och gevärsbanorna består av en skjuthall, en måltavla och bakom den ligger en skjutvall som fångar upp kulan. Skjuthallen har varit byggd i trä och ibland har väggar och tak varit klädda med ljudisolerande material för att dämpa ljudet. Måltavlorna är gjorda i material som inte ger rikoschetter och skjutvallen/kullfånget består vanligen av grus

4 och sand. Materialet i skjutvallen byts inte ut, utan krattas tillbaka när det har skjutits bort och ibland tillförs nytt material. Majoriteten av skjutbanorna städar och rensar skjutvallen och området ordentligt en gång per år på våren. De vanligaste bristerna på skjutbanorna: Påväxt av sly och gräs på skjutvallen Sanden i skjutvallen är för hårt packat och/eller är bortskjuten Ostädat med mycket skräp på vallen, i skjuthallen eller på skjutbaneområdet Dåligt uppdaterade eller icke existerande skjutbaneinstruktioner över ansvariga och skjuttider på banan Stora mängder lerduvor som ligger utspridda på hagelbanorna och som inte tas omhand, utan endast ligger där tills de bryts ned Alla skjutbanor kommer få en inspektionsrapport med information om vad som noterades vid tillsynsbesöket och vilka åtgärder banan eventuella behöver vidta för att minska miljöbelastningen. Bild 2. Skjutvallen vid Hybo skjutbana, där grusmaterial har skjutits bort och gräs växer på vallen. Slutsats Det finns mycket blyammunition inskjutet i skjutvallarna, så det är viktigt att vallen hålls i bra skick. En skjutvall består av sand och grus som ska vara löst packat för att kulorna ska kunna tränga in i vallen och stanna där. Det är även viktigt att vallen hålls fri från sly och gräs samt att ph-värdet i vallen inte blir för lågt för att blyet inte ska lakas ut. Det kan därför ibland vara nödvändigt att kalka vallen för att undvika läckage, men det görs endast på Valla skjutbana i dagsläget. Där både kalkas och tas det prover på vattnet i en uppsamlingsbrunn, för att kontrollera blyutlakningen ur skjutvallen. Vid hagelskytte på lerduvor görs det i dagsläget med stålhagel istället för blyhagel, men det förekommer gamla blyföroreningar på banorna och det tillkommer föroreningar från 4

5 lerduvorna. I lerduvor användes vanligtvis bitumen eller stenkoltjära som bindemedel och båda innehåller PAH som i vissa former är cancerframkallande. Resterna efter sönderskjutna lerduvor ligger utspridda över ett stort område på hagelbanorna och de städas inte bort. Utan de lämnas orörda på marken för att naturligt brytas ned. Det gör att det kan finnas mycket PAH-föroreningar i ytlagren, som kanske måste åtgärdas i framtiden. Det har förekommit klagomål på buller från skjutning på några skjutbanor och där har bullerdämpandeåtgärder vidtagits, genom att skjuthallen har ljudisolerats och/eller bullerplank har satts upp. Visa banor har också begränsat sina skjuttider och två banor har valt att inte tillåta någon skjutning under julimånad, för att undvika att störa närboende. Det skickades inga föreläggande eller förbud till någon av skjutbanorna, utan endast inspektionsrapporter som innehöll förslag till åtgärder och en informationsskrivelse om skjutbanors generella miljöeffekter. Det beror på att det är stora osäkerheter i hur stora föroreningsmängder som finns på banorna och huruvida de sprids från skjutvallen. Enligt utförda undersökningar ligger bly vanligvis stabilt i skjutvallen, om skjutvallen är uppbyggd och skötts på rätt sätt samt att ph-värdet inte blir för lågt. Det beror också på att eventuella krav på åtgärder skulle få mycket stora ekonomiska effekter på verksamhetsutövarna, som vanligen har små resurser. Åtgärder som kan bli aktuella i vid nästa tillsyn, är att hårdare reglera skjutbanornas placering beroende på spridningsförutsättningar och närheten till boende. Begränsa öppettider för att minska bullret till omgivningen samt ställa krav på val av ammunition och lerduvor. Det finns idag lerduvor som inte innehåller PAH och miljöenheten har rekommenderat att banorna börjar använda sådana, men inte ställt några krav i dagsläget. Bilagor Checklista skjutbanor

6 Bilaga 1 Samhällsutvecklingsförvaltningen Miljöenheten Handläggare Kristin Berg Datum Diarienummer MFV TJÄNSTESKRIVELSE Checklista Skjutbanor 1. Allmänna uppgifter Kontaktperson Anläggningens namn Besöksadress Postadress Inspektör/er Restid Tel nr Org. nr Fastighetsbeteckning Post nr, ort Datum Inspektionstid Typ av skjutbana: C-klassad U-klassad Viltmål 80 m Viltmål 50 m Gevärsbana 300 m Lerduva (skeet, trap mm) 2. Verksamhetsbeskrivning/omfattning Vilket år startade verksamheten?..... Antal skjutna skott/år.. Vilken typ av ammunition används?... Öppentider.. 6

7 I vilket material är mål och målanordningar (ska var gjort i material som inte kan ge upphov till rikoschetter)? Trä Plast Annat.. 3. Egenkontroll (för C-verksamheter) Bedrivs egenkontroll av banan? Ja Nej Finns en utpekad säkerhetsansvarig? Ja Nej (är ofta samma som banchefen) Namn.. Finns synliga skjutbaneinstruktioner uppsatta? Ja Nej Vart sitter de och är de uppdaterade? Avspärrning och varningsskyltar Finns det stängsel runt området? Ja Nej Är det underväxtröjt runt området? Ja Nej Finns synliga varningsskyltar (skyltarna ska placeras så tätt att den som närmar området ska se två varningsskyltar samtidigt oberoende vilket håll man kommer från)? Ja Nej 5. Buller Finns bullervallar, om ja i vilket skick är de? Ja Nej Finns det en skjuthall? Ja Nej Hur är den utformad (tillräcklig höjd och tungt material, tät konstruktion, ej ljudreflekterande ytor)?... 7

8 6. Bly i kulhäng och skjutvallar Vilket material består kulhänget av?... Är materialet hårt packat/går det att trycka ner ett armeringsjärn?.. Finns rutiner för kontroll av ammunitionsanvändning och blyspridning?..... När sanerades eller renades kulhänget senast? Avfall Vart och hur transporteras blyavfallet?..... Vilket övrigt avfall uppkommer i verksamheten (källsortering)?..... Övergripande intryck vid inspektion: 8